Österbottniska Posten (ÖP) nr. 46 1985

111111111111111111111111111111111111111111111111111111Ir Nr 46.

Torsdagen den 14 november 1985.

Lรถsnummer: Mk 2,50.

_..

-

=

-

:-

1

-

= == ::

-

\--------·------�'oo Torsdagen den 14 november 1985.

Tidningen är död

-

tidning. Det är en sammanslagning av två tidningar;

en som skall försvinna (Österbottniska Posten) och

en som kanske blir verklighet nästa år (Hurra! eller vad den nu skall heta).

Rent al lmänt om det redaktionella innehållet i prov­

numret av Hurra! måste vi konstatera att det mest kommit till under stor tidspress.

Vad som saknas i dethär numret är till exempel rllmkritik och bokrecensioner. Eller varför skulle

man inte rent av kunna tänka sig att recensera serier

ÖP är ett stycke finlandssvensk tidningshistoria som går i graven vid årskiftet. Tidningen startade

för drygt ett sekel sedan som lokaltidning i Nykar­

leby och kallades på den tiden populärt "Gärdsgårds­ bladet". Sedan 1967 har tidningen utkommit som

ungdoms- och organisationstidning i ett samarbete

mellan Jakobstads Tryckeri och Tidnings Ab och Svenska Österbottens Ungdomsförbund. Som en

följd av minskade dansannonser från ungdomsföre­

ningarna har tidningens ekonomi blivit ohållbar och

beslutet om nedläggning till årsskiftet är definitivt.

eller annat som hör ungdomskulturen till. Dessutom borde en bra ungdomstidning innehålla några av

följande ingredienser: teknik, idrott, och samlev­

nadsfrågor.

Det som i dethär numret förekommer kanske

något mera än planerat är

usiken, och då speciellt

de utländska grupperna och artisterna.

Ett speciellt tema för dethär numret är biståndsfrågor med tonvikten på fadderbarnsverk­ samhet.

Det finns mycket som skulle gå att göra annor­

lunda och bättre. Men just nu ställer ekonomiska, Hurra! däremot är ett helt oskrivet kapitel. Initiati­

vet till en-Ullgdomstidning för hela Svenskf'mland

kom överraSkande och glädjande nog från Åland. I

en motion till FSU:s höstmöte senaste år föreslog

ålänningarna att man skulle undersöka möjlighe­

terna till att utgående från ÖP skapa en sådan pro­

dukt.

Höstmötet tillsatte en arbetsgrupp som har tittat

närmare på möjligheterna och som har kommit fram till en ide hur det kunde ordnas utan att ÖP f6r den skull behövde försvinna. Nedläggningsbeslutet om ÖP kom emellertid emellan och nu måste man

igen tänka i nya banor.

personella och tidsmässiga begränsningar hinder i

vägen. Men blir Hurra!-iden verklighet kommer det

troligtvis att finnas mera tid att förverkliga de

intentioner som rmns.

godå

På mittuppslaget i veckans tidning ingår ett fråge­ formulär, vilket vi hoppas att så många som möjligt

Det är i all fall klart att Hurra! borde bli en

ro­ ung ornar an

dukt som me

j uf-i6ftd&&a . .....M&n

borde också vara att samtidigt som tid.ni.qgen är

seriös borde den närma sig olika problemställnin gar

Under FSU:s höstmöte inkommande helg skall

dehär frågorna diskuteras och om möjligt flnns det tills dess ett konkret förslag att ta ställning till.

på ett lättfattligt sätt.

Kort sagt Hurra! borde bli en tidning som vi rm­ landssvenska ungdomar kan uppfatta som vår egen.

IIIJ11111\ !

UJ-rörelsen bär ansvaret D

en finlandssvenska ung­ domsföreningsrörelsen har i si­ na över 300 medlemsförening­ ar sammanlagt över 50 000 personmedlemmar. Var sjätte finlandssvensk är alltså med i rörelsen. Alla är inte "ungdo­ mar" i ordets egentliga bemär­ kelse, utan många föreningar fungerar i praktiken som ett slags allmänna kulturförening­ ar på sina hemorter. Andå står ungdomen givetvis i centrum för uppmärksamheten.

En så stark rörelse som vår måste. ha alla förutsättningar att bära ansvar för en allfin­ Ilandssvensk ungdomstidning.

Behovet av en sådan behöver knappast ens motiveras, och det accentueras ytterligare av det tomrum som ÖP vid års­ skiftet lämnar efter sig. Ned­ läggningen av ÖP är en stor besvikelse, inte bara i Svenska

Österbotten utan också för uf­ rörelsen som helhet. Men nu gäller det att se framåt.

Ungdomsföreningsrörelsen är den naturliga bakgrunds­ kraften för en allmän alIfin­ landssvensk ungdomstidning utan politiska, religiösa eller motsvarande bindningar. En tidning som görs för ungdom ­ och av ungdom. Och som handlar om ungdomen själv och allt det som kan intressera dem.

N

u gäller det för uf-rörelsen att visa sin styrka. Vi kan - om vi vill - åstadkomma en till­ räckligt stark och attraktiv ungdomstidning.

De exakta formerna skall ännu diskuteras fram under de närmaste dagar­ na och veckorna. Men bered­ skapen måste finnas - i central­ organisationen FSU, i land­

._

Kupp i Nyland?

"Blir östnylänningarna utsatta fOr en kupp?

Ett telefonsamtal från västra Nv­ land lät så pass intressant att jag inie kan låta bli att berätta fOr er om in· nehållet. Den som ringde hade lyss­ nat till Radio Västnyland där man berättade att Nylands svenska ung­ domsfOrhunds kansli skall nyttas till Ekenäs om planerna går i lås. Det utrymme som skolteatern haft och som nu blivit ledigt och då man av någon anledning sett att representan­ terna fOr våra nejder i fOrbundet inte varit riktigt på alerten på senaste tid tror man sig kunna genomtrumfa ett beslut med enkel majoritet på ett lämpligt möte. IDetta är vad man be­ rättat mig.

NSlJ:s kansli mår kanske bra i den gamla -bastun i Ekenäs men ser man på helheten, ungdomsarbetet i Ny­ land, vore en placering där inte rik­ tigt lyckad. Vad tycker man i östra Nyland och Borgåbygden?"

Rq.if Söder/ing i Ostra Ny/and

Är uf-rörelsen beredd att ta ett sådant ansvar? Ett ansvar för att våra svenska ungdomar

Andli mognad?

Skall det bli möjligt for I2-åring­ ar alt lämna kyrkan? Det fOre­ slår i alla fall en arbetsgrupp vid undervisningsministeriet, vilken vill alt barn vid tolvårsålder skall kunna välja vilket trossamfund det vill tillhöra.

Från kyrkans sida vill man in­ te gå med på en sådan radikal sänkning av åldern (f.n. måste man vara myndig ror alt få gå ur kyrkan) utan den vill samordna möjligheten att gå ur kyrkan med konfirmationsålder. Ett rik­ ligt ställningstagande, kommen­ terar Catharina Sp åre i Hufvud­

stadsbladet.

skaps- och lokalförbund och i varje enskild förening. Om var och en bär sin del av ansvaret blir bördan inte för tung.

Den stora frågan, som FSU:s höstmöte i veckoslutet har att ta ställning till, är om vi är mogna att sikta på att tid­ ningen kunde bli ett medlems­ blad för hela uf-rörelsen. Kon­ kret skulle det innebära att en uf-medlem i varje 'familj skulle betala en medlemsavgift på nå­ gra få tior extra, alternativt att alla medlemmar betalar någon tia extra. Det är småpengar men då skulle vi kunna komma upp till en upplaga på tio- kan­ ske tjugotusen! Det skulle vara en trygg bas, också med tanke på möjligheten att attrahera annonsörer.

-

--- - ----- ......

skall passa på att fylla i och sända in.

till människor eB

_.

---- --------....----

leve tidningen Det du nu håller i din hand är en världigt speciell

......... -----_

Björn Månsson kan få en egen tidning på sitt eget språk?

Svaret är: Uf-rörelsen måste' vara beredd att ta ansvaret.

Om vi vill fortsätta att kunna kalla oss Svenskfinlands största folkrörelse.

Björn Månsson

Att anse tolv år som en alltför låg åldersgräns för fullt självständigt av­ görande är inte all bortse från nutida barns bråda mognad. Barn ska trots allt få vara barn så länge de är det.

Dessutom är pubertetsåren svåra och de individuella skillnaderna sto.ra. Reaktionerna för påverkning­ ar utifrån kan variera från dag till dag.

De flesta tonåringar genomgår på något stadium ett skede då de tar ställning just i religiösa frågor. För en del sker det tidigare, för andra kanske i anslutning till skriftskolan.

Det är säkert mycket personligt vad som utlöser den processen. Impul­ serna kommer inte enbart från hem­ met. Både kamrater och skolunder­ visning påverkar i olika riktningar.

Möjligheterna till större klarhel och definitivt ställningstagande kom· mer för många under skriftskolliden.

Men även då är många ännu för unga för all riktigt kunna ta emot under­ visningen. Det finns också krafter in­ om kyrkan som önskar höja konfir­ mationsåldern något, dvs. till fyl lda femton år. Nu kan man gå i skrift­ skola fr.o.m. början av det kalende­ rår då femtonårsdagen infaller. . Det här blir sannolikt följande mogenhetsdiskussion inom kyrkan.

[!]

3

Torsdagen den 14 november 1985.

.:..::. ..:.::.:..-.-

,: ::....:.:.:.:....;..:..: ...:.;.:,:::.:.:.:

--- ----------

-------------- - - ----

Hjärtan av glas

Hjärtan av glas

Biblioteks-vett mar uppför oss. Men är. det in­

speglar

l små bitar

som knappt syns Men känns

högen.

gen som reagerar över hur vuxna

Hjärtan av glas

Nej, tyst skall det vara på bib­ lioteket. Och en tidning räcker i

uppför sig på biblioteket. Ibland kan kärringarna stå och skvallra

Måste vårdas ömt

taget.

så högljutt att det ekar i korrido­

och varsamt

Tänk på det ni som hittar på alla möjliga ordningsregler eller

ren.

Och i läsesalen samlar gubbar­ na åt sig en hel hög med dagens tidningar.

Blir söndrade som

sitta och vänta i timmar på att gubbarna plöjt igenom tidnings­

Det klagas ofta på hur vi ungdo­

En annan som vill

Med kärleksfulla ord

som ständigt klagar på oss ung­

Alla har hjärtan av glas

domar.

På vår kärlekslösa jord.

Biblo-fan

glutta på sportsidan en minut får

jij !J, {ijjj ,----

f?

Frusna tar..

O

Är det fler än lilla jag som har börjat bli trött på att stå ute och frysa på helgerna i Jeppis? Det tror jag nog.

Jag tycker i alla fall att det vore hemskt trevligt om ett lik­ nande arrangemang som det på Idrottsgården ]9. 10, dök upp igen, helst då i Jeppis.

Redan ett disco vore tillräck-

J:r....ooo-"'

Iigt.

Hoppas att det här ger några en tankeställare och att fler är av samma åsikt.

Så önskar jag också att fler skulle vara på dansgolvet , Hoppas att jag inte har varit för tjatig och tack för ordet!

''' '''''" ' ""'''...co'

En gång var jag liten.

Då var mamma ännu ung.

Sen blev jag och hon qldre.

Nu är hon gammal.

och jag mamma.

"Lilla jag"

1

I Utvecklingsgruppen I 1- tänk till även om Idansverksamheten ! I

Vad skall hända med mitt barn?

"Lilla jag"

I

i

§ S § §

S

8S 8

§R § K 8R

S§S §

§ § S

Ni

som

J;j

;

_

KIl § 8

S§

K

S 8 .

garna-dansarrangörerna göra för att behåUa publiken?

Månne inte vi lägger för stor vikt vid dansen och dansmusi­ ken. Hur skulle det vara att satsa mera på trivsel och komfort? På service, på byffen. på video i kafeet. på filmförevis ­ ning, på 'heimlaga' programinslag och på disko för de som vill röra sig till musik.

Och varför börjar danstill­ ställningar först kl åtta eller nio? De unga är i allmänhet lediga hela lördagarna. Varför inte öppna nöjesplatsens dör-

får stå ut med mycket,

så varför inte ta vara på den.

slå upp ögonen och var rädd om det!

försök förstå att

SVEN-ERIK GLADER

S

I 1I lJ

8

I

§

IlX

8 ..J.

. .... .... . ..r..r..r..r ..... ..r..r . . .... .... . ......r..r..r..r . ..r..r ..r..r..r..r . .... ... ......r..r . ..r..r . .... .....;:y..r..r..r..r.......r...... . ..r..r..r..r

dej

ur mit.' sinne Och ur mitt hjärta

se på allt det vackra:

Men du bara finns där Dag ut - Dag in För jag håller dej ju ändå kär

, stoppa det,

S

på musik. se på TV eller på en videofilm. Diskot kan sedan köra i gång kl åtta och dansen fast tio eller elva.

Kanske måste vi fortfarande satsa på artistframträdande. ett ordentligt showprogram. som det centrala i en nöjestillställ'ning. Den allmänna dansen. förutom diskot. behövs knap­ pas t nnat än som avrundning . av kvallen.

Utvecklingen har gått i den här riktningen. Korsnäs och Nykarleby har gått i spetsen.

Men vi borde utveckla nöjes­ verksamheten mera och snabbare. Ännu är det inte för sent att stoppa 'f1ykten till restaurangerna'.

Som påmi.nner

mej om dej' På något sätt få

sen är det försent!

8

rar redan klockan sex? De unga vill ju ha någonstans att vara tillsammans. Att prata, lyssna

Glömskhetens Varma famn Och glömma Dej Dina ögon, Din röst Ditt namn S udda ut allt i mitt minne

är gammal och

§

bo de fortsätta med att e ut andra problem inom uf-rö­ relsen - till exempel det här med dansverksamheten. Ännu borde det finnas möj­ lighet att bevara någonting av denna en gång så viktiga fören­ ingsaktivitet inom uf-rörelsen, En målinriktad planering bor­ de kunna förhindra att restau­ rangerna helt tar över.

De unga har fortfarande be ­

hov av att träffas under otvungna och trivsamma for­ mer t.ex. i en varm och väl rus­ tad uf-Iokal. Att Iyssma på mu­ sik ock även röra sig till musik.

Det kan väl ändå inte vara så att den form av umgänge vid danstillställningar, som uf-rö­ relsen erbjuder, skulle ha över­ levt sin tid?

Vad är det som lockar de un­ ga till restaurangern,a?

Det borde ni analysera. Mil­ jön torde ha stor betydelse. att Också att bli betjänade vara gäst. Kanske också pro­ grammet. Knappast har dan­ sen och dansmusiken så stor betydelse.

Vad kan ungdomsförenin­

S, § SI S II § S §S

i

r'!Pe,0rten om

....nr

Jag vill falla i

Fastän du inte är min...

Cia

Betyder f!tseendet allt?

J

ag står i snabbköpets kassa­ kö. En gammal dam bakom mig suckar och mumlar nåt.

Jag vänder på huvudet i nyfi­ kenhet. Ett par glada ögon.

. som tillhör en punkare möter min blick. Och de gamla min­ nen väller upp inom mig. Jag ser ditt glada ansikte framför mig. ser de klarblåa ögonen glänsa. ser ditt sprätiga hår skifta i rött. Jag ser oss två gå hand i hand. en helt vanlig tjej och dig.

Det var på den tiden då kär­ leken styrde oss. inte omgiv­ ningen.

Vad betyder utseende?

Vad betyder klädsel?

När det är känslor som räk­ nas. känslor som styr.

V

i står på stranden. solen skiner på oss, Jag möter din blick. och ser att dina drömmar inte kan bli verklighet. Och undran växer upp inom mig.

Jag ser ditt allvarliga an'sikte framför mig, ser dina blåa

ögons livlöshet, ser att du för­ står att samhället sagt nej till ditt sätt att leva. Nej till fri­ heten.

Vad betyder utseende?

Vad betyder klädsel?

När det är känslor som räknas, känslor som styr.

Men det kan inte alla fatta.

D

u var en gång min allra bästa vän.

Men du reste ifrån mig. Re­ ste till en annan värld.

Dina drömmar var inte av denna värld. Dina regler gick inte att spela här.

I denna värld gäller bara sta­ tus. våld och krig. Ingen frihet. I Tack för den tid du gick vi min sida.

I

love you forever.

Veron;ca

Torsdagen den 14 november 1985.

-------- --------------------

f"A:

-------------- ----------

The Thompson Twins - Storbritanniens senaste

De arbetslösa ungdomarna som blevmilionårer V

isst Iflter det otroligt att en placering

pä hitlistorna hlixtsnahht kan ge några un­

ga okända drömmare iira och herömelse

inte minst Bcallcs. Spandou Ballet och Culture Club hevisat.

Tom B ailey, 2Y, som sjunger och spelar

över alla anständighetens gränser. Men

The Thompson Twins. hrittiska nykom­

den före detta körsångare han är heundrar

har ett stort ansvar för hur de uppför sig

han Bach och Beethoven. Han är också

rande och arhetslösa har medlemmarna i

har till och med hunnit ho i ett kloster i

The Thompson Twins hlivit miljonärer un­ der loppet av tre är.

intresserad av österländska filosofier och Himalaya under några m.cmader.

Alannah iir en utmanande platinablond

Men vem är dr, The Thompson Twins

re . Tom Bailey och Joe Leeway. plus

Nya Zeal,and. Gruppen har sin fa ta punkt

i södra London.

som hon tycker. Hon iir mycket självstän­

dig och hon rymde frim sitt hem i Au­ ring slog sig ner i London.

Joc Leeway, 31, uthildade sig till drama­

teatersällskap. Han uppfostrades av fos­

till andra- och förstaplaceringar på hitlis­

terföräldrar i Dartford i Kent. Numera

torna, fem hit-singlar och heljuhlade tur­ har handet kommit att framstå som musi­ kaliska aristokrater och ett enastående

Ära. berömmelse och snahba pengar

Tom s.w y a

skjuta upp flera engagemang, men det var

i själva verket en välsignelse. herättar Bai­

Y

le . Vi tvingades att sak!<J ner pi, vårt hek­ tiska liv och ta oss en funderare över vad

som egentligen höll på att hända med oss.

Nu är Bailey fullt frisk igen och The

Thompson Twins har gjort en ny singel.

"Doctor Dream ". de har just släppt sin

Philadelphia.

komst jämfört med en lärarlön.

Konkurrensen inom skivindustrin iir

Jag tycker inte aHs att en popstjärnas

h{,rd. men för dem som lyckas är lönen

in komster är oproportionerligt stora, säger

chen smått galen ocks:\.

möjligheter att utvecklas som de ger

desto generösare. Fast sil är den här hrans­ För att ta historien från hörjan så är The

Thompson Twins oerhört kända. De är tre stycken. de är inte trillingar eller ens tvil­

lingar och ingen av dem heter Thompson.

Bailey. Det viktigaste med pengarna är de

handet.

viir manager f{,r den sista tjugofempro­

centen.

- Allt jag iiger är en oansenlig lägenhet

i Chapham som jag inte ens sett på ett {ir. berättar han vidare. Alannah och Tom har

just köpt ett hus i Wanderworth. men i övrigt har vi inga hiiar eller sådana ägode­ lar. Vi lever nästan som luffare!

Alannah följer upp Leeways kom­

mentar.

- Jag kom till London med en kapp­

Sitwell-poesibok med inskriften Jean Coc­

teau. Jag köpte hoken på en auktion för

25() pund.

- Vi insåg aldrig att det här höll pil att

ske. Nu först förstår jag att vi faktiskt har hlivit miljonärer! Den verkliga tillfreds­

ställelsen som pengar ger är att man kan

hestämma över sitt eget liv och vara ohero­

ende av andra människo .

"Det lönar sig inte att turnera någon annanstans än i Amerilta"

ards. hongos eller vilket annat instrument

Bailey tycker om en popstjärnas jättein­

bli rika' Och det gäller fortfarande. Vi de­

lar pengarna j fyra lika stora delar sa att

med sju kappsiickar och min mest värde­ . 1III.......,..--..""', ftg ;o del är första utgåvan av en Edith

- Det innebar att vi var tvungna att

hmde sångare som spelar gitarr. keyho­

Man kan ju fråga sig vad till exempel

också dem upptriida på Live Aid-galan i

la

tell i Chelsea i mars.

som helst.

pop-rock hand. Miljoner människor såg

riktiga spelar namnet ingen roll - det har

pen iir internationell har den fatt oerhört

kan han bäst heskrivas som en skådespe­

neer håde på hemmaplan och utomlands

Men om hara soundet och imagen är de

överallt har gemensamt. och eftersom po­

har också sitt pris. Efter skivinspelningar.

Iiirare och startade senare två anspråkslösa

Tack vare sina skivalhum som gätt upp

- Musik är ett av de få ting som folk

saxofon. Hon har en stark vilja och siiger

ckiand flera gånger innan hon som nittonå­

Alannah Currie som är en fräck tjej från

eftersom de är förebilder för så många.

stor hetydelse.

"Detta ö.,erträffar .,åra· .,ildaste drömmar" Thompsons hestiir av tvi\ uthildade Iiira­

dagens samhälle. Det gör att stjärnorna

tjugosjuåring som spelar trummor, skriver

poesi och ockst, kan spcla en skrikande

egentligen?

- Det är ett faktum att man värderar

pop-, sport- och filmstjärnor mycket högt i

vet att sådant faktiskt hiinder - för det

hände dem. Från att ha varit fattiga stude­

tare.

keyboards kommer frtm Cheshire och är

egentligen liin,re i musik och konst. Som

lingar som slagit igenom internationellt.

ger oss nästan en ställning som socialarhe­

nya LP "Here's To Future Day. " och de

- Då vi bildade gruppen beslöt vi oss för

inledde ny}igen en världsturne som omfat­

att upplösa den om vi inte tick en hit inom

Zealand.

som skulle trotsa alla nationalitetsgränser.

J

till alla människor och handla om sådant

tar Amerika. Japan. Australien och Nya

18 månader. Vårt mål var att skriva musik

Vi ville komma med sånger som skulle tala

oe Leeway so

är en vänlig själ är inte

utan anledning imponerad av sin fram­

som alla upplever - hjärtesorger, dröm­ mar. smärta, sorg och känslor. Den där

- Jag tror att vi förmedlar ett betydelse­

gång.

hiten kom inom sex månader...

vit, en svart och en kvinna som arbetar och

mar kunnat föreställa oss att allt det här

- Då vi började tllrnera grät jag hela ti­

pratade vi om att göra musik - inte om att

vi än är. fortsätter Alannah. En gång i

fullt budskap, fortsätter han. Här är vi - en

fungerar tillsammans i vänskap och har­

moni! Den kombinationen i dalens värld

- Vi hade inte ens i våra vildaste dröm-o

skulle hända, medger han. Då vi började

den. men nu har jag lärt mig att trivas var

._--------------------------------------------------------------------

ROBERT

PERNILLA WAHLGREN gör stora rubriker i de svenska kvällstidningarna.

i "Legal eagles". Damerna är in­

ga mindre än Debra Winger och

Glennmark inte tycka om.

Darryl Hannah.

Glenmark uppger att Pernilla inte inrunnit sig i tid ror en skivinspelning i oktober och har lämnat in en stämning mot h nne ror kontraktsbrott.

GRETA GARBO går i giftastan­

Pernilla har svarat med att stämma Bruno rör kontraktsbrott och krä\'er

kar ryktas det från London. Den

178.000 kronor rör uteblivna intäkter rrån skivfOrsäljning.

80-årlga

skiinhetens

tilltänkta

man heter Sam Green och är 50

Senaste sommar gjorde Pernilla en rolkparksturne som samlade en oerhört

år. Det ryktas aU det skall bli ett

stor pubUk. Men under ytan sjöd det i turnesällskapet. Det rörekom ständiga

o Pernilla

kommer

kanska filmens största skönheter

uppges att orsaken till missämjan de två emelan är Pernillas dansare EmiJo Ingrosso. Pernilla och Emilo 'kilar sedan en tid tillbaka stadigt och det skulle

strider dels artisterna emellan och dels mellan dem och managerna.

REDFORD

att spela mot två av den ameri­

Orsaken är ett br.'lk mellan henne och hennes manager Bruno Glennmark. Det

O Emilo

julbröllop ..

___________-________________________________________________________

J

T_DB d a

________________ __________________

n H I 1 4 n. n m b. 19 fi .

.

___ ____________ ______________

popsensat:.:.;io:;.;.n�-:

tiden tjatade min mamma alltid på mig om att jag skulle skaffa mig ett ordentligt jobb och slå mig till ro med någon präktig poj­ ke, men i dag har hon en helt annan in­ ställning. Allt hon pratar om är min kar­

riär!

. l

USA. Men där spelar vi för 201000 perso­ ner varja kväll och en gång hade vi en publik på 80 000 personer i Hollywood.

- Vi har inte placerat våra pengar i företag eller låtit dem börja växa på hög på bankkonton. Vi har inte heller haft tid att spendera pengarna och vi har inga begrepp . om hur rika vi är.

T

- Alla kontrakt görs i våra namn och vi hompsons som för inte så länge sedan

får veta hur mycket vi förtjänat som ett bolag. Men jag tror att man gott kan säga

"Då IIi började turnera grät jag

hela tiden " •

.

•

hankade sig fram på 50 pund i vecka.n och

att vi är miljonärer allihopa - annars skulle

sydde sina egna kläder, ända tills deras

vi väl inte bli uppmanade att skriva våra

album "[nto the Gap" sålde i 900 000 ex­

testamenten ...

emplar i Storbritannien och helt förändra­ de deras liv, påpekar att samtidigt som deras årsinkomst nu är enorm är också utgifterna skyhöga. ka i turneer och förlorar mer på det än vi

borde. Även om vi skulle ha slutsålt på alla våra konserter i Storbritannien, det vill sä­ ga elva stycken som inbegriper två på Wembley, kommer vi att förlora pengar, hävdar Leeway.

- Det lönar sig inte att turnera någon annanstans än i Amerika. Vi använder ett femtiomannateam och det kostar 30 000 dollar per dag att hålla oss på vägen i

bad han henne komma med i vårt band,

Alannah delar Leways åsikter. . - Jag skulle aldrig kunna tänka mig att

avslöjar Leeway.

- Alannah och Tom har ett lyckligt mo·

gifta mig, säger hon. Jag tycker att det är

dernt förhållande och ingen av dem tycker

totalt onödigt. Om man älskar varandra är

att det är nödvändigt att knyta äktenskapli­

det tillräckligt för ett djupt förhållande.

ga band. Själv behöver jag int känna mig utanför tillsammans med dem,

fÖ[ de är

individer lika väl som ett par.

Hur länge tror då The Thompson Twins att de kan hålla sig på toppen?

- Normalt lyckas en popstjärna hålla sig på toppen i fem år, så om vi får tre goda

Joe Leeway bodde hos fosterföräldrar från

år till är jag nöjd, säger Leeway. Efter det

det att han var två år tills han blev fjorton.

vill jag starta ett första klassens teatersäll­

- De var mer som farföräldrar än som föräldrar, men jag är tacksam emot dem, säger han om sina fosterföräldrar. Under

skap som ska resa omkring och uppträda på de bästa festivalerna.

Alannah tror däremot att de kommer all

ett år. 1966, förlorade jag både dem och

hålla längre än tre år till. kanske i fem år

min riktiga mor. Jag såg al&ig mycket av

ännu.

min far och om han lever finns han i Af­

:.-..- Men jag bekymrar inte mig för fram­ tiden, för trygghet är någonting som kom­

rika.

- Jag känner mig engelsk och jag är enge.lsk. Mitt riktiga namn är Lowrey. men hos barnavårdsmyndigheterna kalla-

mer inifrån, säger hon.

- Jag vet inte hur länge vi kommer att håHa, men det bästa vi kan göra är att ta

äger inga aktier och min största extrava­ gans är att jag flyger till Los Angeles eller

- Vi investerar en hel del pengar tillba­

Av James Green

- Personligen lever jag på tvåtusen pund i månaden, vilket är sparsamt. Jag

Tom 8oi\ey A\onnoh Currie, \or: gsjä \in tvi\ n me och Joe Ceewoy.

Inte tviUingor,

Paris då jag har lust, utan att bekymra mig om kostnaderna.

början pratade IIi alltid om att göra musill- inte bli rilla"

"I

Leeway enrinrar sig om hur det var i början då de träffades. Alla hade det gan­ ska knapert då, och Bailey fragade Lee­ way som han känt sedan skoltiden om han fick flytta in hos honom i London. Kort

de man mig för Leeway så jag ändrade

vara på våra möjligheter nu och njuta av

namnet till det.

stunden, menar Bailey. Någon gång sena­

- Vad tilickvänner beträffar så har de

re i livet skulle jag vilja hitta en ny stil och

därefter träffade Bailey Alannah.

kommit och gått. Jag bodde ihop med en

skaffa en ny sångare till bandet. Det skulle

flicka ett tag, men lämnade mig eftersom

också vara intressant att få göra filmmusik

j'ag ständigt var ute på resor. Det är myc­ - Han började hänga omkring utanför

någon gång.

ket enklare för mig att vara ogift och för­

hennes bostad hela tiden och han blev all­

resten är det inte nödvändigt att gifta sig

dare runt världen och pengarna fortsätter

deles vansinnigt kär i h enne. Efter en tid

nuförtiden heller,"

att rulla in.

Svensk bearbetning: Ulrica Hagglund

Till dess dnir The Thompson Twins vi­

I

Torsdagen den 14 november 1985.

För Break-Gurus går det som en dans Sommaren 1984 då breakdance var ett relativt nytt fenomen i Finland uppstod många iviriga breakdance-grupper.

Tyvärr har de flesta grupper vid det här laget vissnat bort. Men de som idogt fortsatt öva har också utvecklats och skapat en egen personlig stil, som ex. fungerar Break-Gurus.

Break-Gurus har övat till­ sammans drygt ett år nU och killarna har märkt att break­ dance utvecklats mycket i Fin­ land under det senaste året.

Man kan t.ex. se väldigt många nya rörelser om man passerar Citypassagen i Helsingfors centrum, som brukar vara en allmän arena för breakare.

Break-Gurus har själv breakat där enstaka gånger tills det bli­ vit bortkörda.

Killarna kan i princip alla grundrörelser som breaken är uppbyggd på, därtill skapar de en personlig stil genom att va­ riera handrörelserna t.ex. i e1ectric boogie som består av s.k. robot- och wavingrörelser.

Killarna övar en gång per vecka men före uppträdanden äger naturligtvis ett par extra träningstillfällen rum.

Vad uppträdanden beträffar har Break-Gurus haft ett full­ bokat schema. Ett till två upp­ trädanden i veckan brukar vara , . vanligt. Under de senaste vec­ korna har killarna på begäran uppträtt på de mest otänkbara tillställningar och platser, t.ex. på Kimitö Sparbank, diabeti­ kerföreningen och på Nyländs­ ka aftonen den 26. 10. i Finlan­ diahuset.

- Nyländsk aftonen var en fullträff, säger Henrik Björn­ berg. Allting satt som det skul­ le, stämningen var fin med be­ lysningen och Rapmusiken på högsta volym. Trots att den re­ serverade tiden för vårt upp­ trädande var rätt kort, gick programmet bra, så vi är . nöjda.

Break-Gurus gör inte rek­ lam för sig utan de får alltid anbud om de är intreserade av uppträdanden.

•

HBL sponsar

För Break-Gurus har anskaff­ ningen av träningsdräkter och gummitossor inte betytt extra kostnader, eftersom HBL ·sponsar dem. Killarna gick helt enkelt upp till HBL:s reklam­ chef och frågade om man på HBL var intresserad av att sponsa dem. Svaret var ja­ kande.

Förutom att Break-Gurus ofta uppträder är killarna också ak­ tiva som lärare i breakdance.

Sedan senaste jul har killarna själva dragit nybörjarkurser på olika håll i Finland. Det är främst fråga om kortkurser på ett par dagar eller över en weekend. Sådana kurser har killarna hållit i Kimito, Lovisa och Fredrikshamn. Österbot­ ten är tiUsvidare oerövrad mark.

Eftersom kurserna är så korta betyder det att eleverna själva måste öva hemma. Det är svårt

Det gäller att öva om man skallluiJJa sig i

. form för break-dansens många variatio­

ner. Break-Gurus beslår av helsingfors­

killarna Henrik Björnberg, Klaus Suh ­

nen, Raul Fall och Christian Blåfreld.

(Frdnvarande på bilden är Henri Pulla).

Break-Gurus står för fem aktiva helsingforskillar i åldern fjorton ti'll sexton år.

Som namnet redan avslöjar är killarnas gemensamma hobby break-dance.

Deras intresse för break-dance vaknade sommaren 1984 genom de då i sitt slag nya filmerna Beatstreet och Breakdance.

Break-Gurus kan man säga uppstod hösten 1984 i och med att Henrik Björnberg och Klaus Suhonen, gruppens ledare, började öva breakdance vid dansinstitutet i Helsingfors. De dansade där ett halvår och efter det har de övat på egen hand. De övriga killarna Raul Fall, Henri Pulla och Christian Blåfield är s.a.s. självlärda. att träna på egen hand, men killarna kommer med några råd. Ibland kan man ha nytta av att se på videon om break­ dance. säger de.

Electric boogie övar man bäst framför en spegel, påpe­ kar Christian Blåfield.

Electric boogie ligger Christian speciellt nära hjärtat.

•

Framtiden?

Det är svårt att förutspå fram­ tiden för breakdance i Finland.

Ifall breaken fortsätter att ut­ vecklas fortlever den säkert.

- Det är roligt så länge som det är roligt ..., säger Henrik Björnberg på skämt.

För Break-Gurus går det i alla fall som en dans för tillfäl­ let. Tack vare att Break-Gurus inte har några finlandssvenska . konkurrenter betyder det att hela Svenskfinland är öppet för dem.

Denna höst skall Break-Gurus resa till Göteborg för att upp­ träda i samband med tonårscir­ kusen från Fredrikshamn som killarna fortfarande är med­ lemmar i. Det är första. . gången de kommer att uppträda utom­ lands, så det skall bli spännan­ de, tycker de. Men också i Fin­ land har man ännu chans att se Break-Gurus uppträda. Den 13 december uppträder killarna på Luciafesten i Finlandiahuset med ett nytt rytmiskt ramande program.

Gunilla Nyholm Kim Stenwall

' ..

DO:

__________

---------------- TO

----

d g a =en d en 1 4 n 'o e.==er 1= •• =.

________________________

I -H-U-L-H-LÄ DE-A-S ; amt di9t som vinterkylan och·

mörkret smyger sig på och vi drar ner

mössan allt djupare ner i nacken, har

modeskaparna redan en ny vår i sikte.

Och av allt att döma blir det en färgrik

och annorlunda vår. Åtminstone om

man får tro modebilderna från världs­

metropolerna.

Kort-kort lär vara på väg tillbaka.

Till lika många flickors förfäran som

förtj usning. De något äldre damer som

en gång tidigare gått omkring i mini­

mala tygbitar uppger sig dock inte vara

så förtjusta i det nygamla påhittet.

Åtminstone på fotografier från 60-talet

verkar den klädeseln minst sagt töntig.

På våra breddgrader får man också

hoppas att de korta kjolarna inskrän­

ker sin närvaro till sommarhaviåret.

Kort-kort kommer igen.

M

Men det är inte bara benen som skall visas. Nu är det också inne att visa naveln. Men det förutsätter naturligt­ vis att man har en någorlunda fast mage. För det kan ju inte bli vackert om bilringarna hänger ut, eller hur. Överlag verkar det som om modeska­ parna vill visa damernas kroppar igen.

På den maskulina sidan. -,wt..e C!f! med tillfredsställelse att herrarna inte längre 1iehöver gd omkring oCh se ut som grå råttor om de vill vara korrekt klädda. Det är en viss stil på de kom­ mande herrkläderna. Hoppas bara att killarna vågar sig på nyheterna.

Också till vardags. För en kul kostym som hänger i garderoben människa glad. Eller hur?

Fontosin flödor tydligen hos modeskoporno.

__

i IC ID :I :I :I ID o

::;

( \\\-- -- ' \

\ ________________ __

T_O _d age_n de n_14 n O Ve m be r 19 85 .

____________

____________________________

______

\ :....----

Bandstand -85 .

Mr Bouchtal Youcef l Rue Talamali Sard Thenia Boumerdes ALGERIET Ålder: 25 ar. ! Intressen: Musik, dans, resor, I promenader och mycket annat.

..

"UJ-rörelsen ger olika åldersgrupper möjlighet att vara tillsamamns"

..

Mehran-Jaradian Masshad University st.

Asrar st School of Science IRAN Ålder: 20 år Intressen: Sport, brevväxling mm.

..

Miss Josephine Galea Calypso 22 Luzio Streer Slieina MALTA Ålder: 24 år Intressen: Matlagning, sim­ ning, resor. läsning, stickning och handarbete.

Samlar: Frimärken, recept, vy­ kort och mynt.

på Kåren i Aba

Ungdomsföreningarna bevarar en sak som jag tror tyvärr hå'ller på att försvinna, nämligen möjligheten för personer ur om<a åldersgrupper att få vara tillsammans på ett naturligt sätt. Ungdomsföreningarna förenar unga och gamla, ja alla som till sinnes är unga och vill förbli det.

Hon som säger så är Camilla Nemlander-Sjöberg, nyanställd teatersekreterare vid Nylands Svenska Ung­ domsförbund.

Wedijan To (bilden) JI:Masjid Nur III No 39 Jakarta 12220 INDONESIEN Ålder: 19 år Intressen: Musik, friluftsliv, vykort och brevväxling.

Camilla är född och uppvuxen i Helsingfors och säger själv att hon därför är ganska urban i sitt synsätt: - Först nu då jag blivit litet äldre har jag börjat uppskatta Kamla hus och annat som är in­ timt förknippat med den gamla kulturmiljön. Bland annat de gamla ungdomshusen är mycket varmare och förmedlar direkt den känsla som så klart fattas i den nuvarande byggnadstekni­ kens skapelser.

Före hon tillträdde tjänsten som teatersekreterare var den enda direkta kontakt Camilla haft med uf-rörelsen via SVrE: Skärgårdens Vänner i Esbo.

- Man kan nog också säga att där har jag bara varit konsument av deras aktiviteter. Överhuvud­ taget sökte jag denhär tjänsten för att den lediganslogs samtidigt som mitt ettåriga vikariat på Ha­ naholmens kulturcentrum upp­ hörde. Arbetet här är trots det betydelsefulla och det har visat sig vara utomordentligt givande.

De senaste veckorna har NSU-kansliet arbetat intensivt på att arrangera den nyländska aftonen på Finlandiahuset. Iden med aftonen är att ge amatörg­

rupper mÖjligheten att framträ­ da. Andra aktiviteter där kan­ sliet engagerar sig direkt eller in­ direkt är till exempel teaterfö­ reställningar eller musiktillställ­ ningar av typen Nylandia Rock.

Det handlar dock inte endast om att arrangera olika nöjestillställ­ ningar.

- Vi försöker besvara de för­ väntningar som stäHs på oss. Då det har funnits ett behov av olika kurser av typen skolningstillfäl­ len för amatörregissörer , funk­ tionärs- och ledarkurser så har det också ordnats.

- För att vi skall kunna göra så mycket som möjligt för våra medlemmar måste vi också få en aktiv feedback och önskemål från föreningarna.

Arbetet som teatersekreterare innebär att det inte går att lämna arbetet på kansliet efter arbets­ dagens slut. Teatersekreteraren skall delta i många evenemang på kvällar och i veckosluten.

- Eftersom jag är gift och har två barn måste jag begränsa be­ söken. Min man arbetar varje lördag vilket betyder att om jag vill delta i någon veckoslutstill­ ställning så måste jag ordna barnvakt.

..

Mr. Noah A. Turoy C/O P.O. Box 199 Koidu Town Kono District, SIERRA LEONE VäSTRA AFRIKA Ålder: 21 år.

"Intressen: Musik, läsning. re­ sor, dans och brevväxling.

..

Non Troppo in action hemma i Pargas:fr. v. Riddo Ridberg, Janne S. Andersson, Max Nylund (trummor), Lindblom och Manku Ekman.

Årets största (?) musikevenemang på Kåren i Åbo blir Bandstnad -85, som arran eras den 8 december. Det rör sig om en gemensam musiksatsning av Åboiands Ungdomsför­ bund och Åboiands Skärgårdsnation.

Bandstand är en orkestermönstring för åboländska artis­ ter. Det är alltså inte enbart rockgrupper som presenteras, utan även trubadurer och sånggrupper kommer att finnas med.

Till evenemanget har förutom vanlig publik inbjudits bland annat skivproducenter,. dansarrangörer och press.

Detta för att göra de åboländska artisterna kända även utanför regionen.

Bland de anmälda banden märks bland annat Non Trop från Pargas. Det kan nämnas att band.J!J utsågs till "I<vällens skickligaste bandu vid länsflna en i FM-rock. Av den åtta deltagande banden var det inget som gick vidare till ' riksfinalen.

HSII-inlo Hej du som trivs bättre på scenen än i skidbackarna Just för dej ordnar vi sportlovslä­ ger på Finns folkhögskola i Esbo den 15.-19.2. 1986. Att delta kostar futtiga 500 mk, och för den slanten får du bo och äta på lyxiga Finns, skojigt program och intressant undervisning.

Lärare på lägret är våra kända och mycket populära Nina Gran­ vik (dramapedagog), Mark Le­ vengood-Kärkkäinen (ungdoms­ ledare) och Guy Hellström (sminkör).

För arrangemangen står NSU ·och Finns folkhögskola. Du skall anmäla dej till NSU (tel. 90803 63 66) senast den 23 januari.

Amatörteatersamling NSU-teaterdagar hålls nästa år på Kunnallisopisto i Tusby den 11-13 april. Denna gång bjuds på undervisning i sju olika verk­ städer: drama, smink, koreogra­ fi, videoteknik, musikteater, röst och rörelse n samt docktea­

......!f.:".,�.....

I' 'f ''',

Aonton Ali (bilden) Rue Tissamiai Said Thenia, Bomerdis ALGERIET Ålder: 21 år Intressen: Läsning, skrivning, resor, träffa vänner, dans, mu­ sik osv.

O

Camilla Nem lander-Sjöberg är sedan en tid tillbaka NSU:s teatersekrete­ rare, eller verksamhetsledare som tjänsten också kallas.

ter II. Dessutom serveras under­ hållande mellantugg av olika slag: teaterföreställningar, lekar, sång och musik m.m.

Deltagaravgiften är 500 mk (begränsat antal ryms i massin­ kvarteringen för 250 mk) och in­ kluderar kost och logi, undervis­ ning och program.

Kom med NSU till Å re Åre är Skandinaviens största skidort med 27 hissar och över 50 km backar. Vi bor på Åre sporthotell bara 50 m från en skidlift.

Vi startar fredagen den 14 feb­ ruari med egen buss (den hänger med oss hela resan) i Lovisa och tar oss genom Nyland till Åbo och nattbåten till Stockholm. Se­ dan tutar vi och kör upp till Åre och de fräsiga backarna. Sista dagen i Åre får vi vara med om ett stort jippo med Ingemar Stenmark och andra kändisar.

Det hela kostar 2.200 mk och inkluderar allt annat utom hytt och mat under båtresorna samt hisskort.

·

n n=m=be r 19=fi .

TOB d a ge n de=n 1 4=O

r o U nean h a ·· ppnaI t efter storre o·verl- g' n n

[!]

____________________________________

•

,

Un an i Mariehamn har öpp­ nat igen efter en grundlig re­ novering. Alla golv har tagits upp och grävts ur, nya plintar och ny fyllning har lagts in.

Renoveringen har hållit på se­ dan julen -84 och inOyttnings­ klart var det i oktober i år. Ålands Landskapsstyrelse och

I

.

Mariehamns Stad har stått för kostnaderna som uppgick till ca 1,7 miljoner mark.

Den officiella invigningen kom­ mer att hållas i början av novem­ ber. På invigningen kommer in­ bjudna från stadsstyrelsen och fullmäktige att medverka. En fo­ toutställning om renovering och den tid då Uncan var skola kom­

mer att visas. kommer enbart gor att stå för, lans husband, NGD-band.

De musikaliska åländska förmå­ bl.a. Backasko­ Joe Cool och

Den 7 oktober öppnade Un­ can med en s.k. pJaneringsvec­ ka, där ungdomarna blev uppde­ lade i grupper för att planera oli­ ka saker i huset. Några hade

j

________ __ _ ________ ________ __

hand om valet av gardiner, några stycken var med ledaren och in­ handlade möbler, ett gäng har hand om cafeterian och allt som hör dit. De har också satt igång O t ö e P k . o t I a n skedar. Alla ungdomar jobbar ideellt och de pengar som even­ tuelIt blir över kommer de att göra en resa för, men vart är inte bestämt.

: ;

nas disco och artist uppträdande på Uncan. Dörrarna står öppna för alla under förutsättning att de uppträder hyfsat. Blir det . bråk så kommer ett kollektivt f il t g Ungdomarna själva har varit

}r ; :

'I:J ; ;

med och utformat dessa regler, det är också förbud mot alkohol och tobak inomhus.

På FN-dagen den 24 oktober var ett flertal föreningar från Mariehamn i Uncan och hade öppet hus för att visa vad dom arbetar med bl.a. Röda Korset, Fredsföreningen och I Ma­ riehamns Församling var med i utställningen.

Den 19-2 0 oktober var 12 ungdomar över till Enskede i Stockholm för att soela vollev­ boll mot några ungdomar från en ungdomsgård där.

Det finns också planer på en teatergrupp. Robert Liewendal, som för tillfället regisserar sin egen pjäs "Som tallbarr på si­ den", skall ha hand om den pla­ nerade gruppen.

Det kommer också att anord-

_

Mellan 50 och 100 ungdomar brukar besöka Uncan på kvällar och helger..

Bengt Hellström

.'.

1

tf

O Många skolungdomar besölue den utstiiln l ing som arrangerades i Uncan på FN-dagen den 24 oktober . .

"Det smäller i dörrarna" heter den teaterpjäs som skall ges a,v Sunds uf i ungdomsloka­

len KIi

an i vinter. Pjäsen handlar om en storfamilJ och hur oredigt det kan vara i en

sådan speciellt på mornarna och vid matdags.

Pjäsen är skriven av Michael Fermaud och ror regin svarar Leif Sundberg. Pjäsen . har tio roller, de flesta lämpliga för ungdomar.

D. Amnestygruppens utställning intresserade skolungdomarna i Ma­ riehamn.

Huvudrollerna som mor och far i huse.t spelas av Britt Tuominen och Edgar Johans. Britt har spe­ lat teater tidigare och har bland annat gått i teaterskola i Stock­ holm. Hon har varit med i en uppsättning av "Värmlänningar­ na". men efter det har hon haft paus fråh teaterspelandet fram till ifjol då hon var med i upp­ sättningen "Huset i Monte­ video".

- Att spela med i den upp­ s ttningen tycke jag var skojigt.

Det var som ett stort team med bra sammanhållning. säger Britt.

Edgar i sin tur hade inte spelat teater alls före han var med i "Huset i Montevideo".

Smld UF:s teatergäng är i farten med all öva in en ny pjäs. "Det smäller i dörrarna" heter stycket som beräuar om hur det kan gå till i en storfamilj med mållga ung­ domar.

På frågan hur det känns att vara äldst i gänget svarar han: - Jag tänker faktiskt inte så mycket på det. Det är ju bra sammhållning och det är ju hu­ vudsaken. Årets uppsättning liknar han vid en familj på 60-talet med många ungdomar i. Bra fart ver­ kar det också vara.

- Till nästa år finns planer på att sätta upp ett jubileumstea­ terstycke med anledning av att föreningen flyIler 8 0 år. Eventu­ ellt ställer jag upp då också. men inget är ännu bestämt. berättar Edgar.

Tidigare år har man också spe­ lat teater i Sund. "Värmlänning­ arna" har spelats ett tlertal gån­ ger och för några ar sedan var stycket "En för alla. alla för en" på repertoaren. Det sistnämnda spelades även som friluftsteater vid Jan-Karlsgården.

Några gånger har föreningen även prövat på revy. både hel­ och halvkvällsföreställningar.

Bengt Hellström.

H

.. .. .. .. .. .. ...... .... « .. ..

I Lördagen den 16. 11. kl. 20-02

..

UNGDOMSDANS

Kom med på en häftig

:

För musiken står

:

.

.-

'

"

,

:

'

: :

.. . . , . .

-

• • • • •

o

- o

:: :::: ::::

.

• • 0 . 0 . . . .

• • • • ••

: : ::

, . " o'

0 ' 0 0 ' 0 0 ' 0

0 . 0

.

•• • • .

• • •• • • • • • • • •

•

.

;:: •

;

• •

0 . 0

• • • • • •

• • • • •

::: ::::::: ::

• .

•

:

• • •

0 . 0

0 . 0

. . . . . " • • • • • •

0 . 0

:::

. . .

0 . 0

• • .

0. 0

OUF-eup

: : : ::: :::::::

0. 0 0 . 0

. ...

0 '0 0 . 0 0' 0

• • • • • • • 0 . 0 o . ' • 0 ' 0

o

vora

Bilorientering fre{L 15_ Il. kL 19.00.

Stal't vid " .Å rvasgål'den"

BIO ASTRA VÖRA Sänd.

Vi isolerar med polyuretan varmvattenbehållare

ar

en kommit - uf-rörelsens ungdoms­

tidning för hela Svenskfinland, Det som du nu håller i din hand är det första provnumret. Ett nummer som ännu går i gamla Österbottniska

19.00

Allmän- och nyhörjal'kla s.

Anmiilan tt-I. 96]-536 70, kväl­

Beverly Hills Cop med Eddie Murphy

telefon kvällar 961-168268

IIIJI\I\l\ \

17. 11. kl.

Preliminärt har vi räknat med att ge ut tio än 20-30 mark, Alltså inte mera än ett par mark per nummer! Dessutom blir det kanske mera sidor, flera färgbilder, snärtigare lay-out och eventuellt ett annat format.

Dethär provnumret har kommit till tack vare bidrag från Svenska Kulturfonden och Utrikesministeriet. Tidningen distribueras till skolor och ungdomsföreningar i Nyland, Åbo­ land och Åland,

·ÖP

är en österbottnisk ungdomstidning. som se­ dan 1967 utkommit en gång i veckan, men som läggs ner vid årsskiftet.

(IIIJlUll\!J

« .. . .. .. . .. . . . ... ..

na i TV-serien Dynastin, har gå" och gift sig på gamla dar. Brud­ gummen heter Peter Holm. P 60-talet hette han Peter Sjöholm_ var en sliskig Svensktopps-stjär­ na och plågade oss med låte.

"Monia".

DIANA ROSS, 41, har gift si& med den norske miljonären Arne Ness, 47. Bröllopet hölls i slörsbl hemlighet på ett advokatkontor i New York.

HU,..,. A!

TYCK Nu har du chansen att säga vad du tyck­ er om den tidning du håller i handen. Vi är intresserade av att veta vad du tycker tidningen innehåller för litet av.

Du har också chansen att helt kostnads­ fritt beställa nästa provnummer genom att kryssa i kupongen. Bland alla svaren som inkommit före den 12 december ut­ lottas en FREESTYLE RADIO

Jag tycke.. BUI'I'a! lnnehålle.. lö.. litet av löljande: teknik film böcker

O O O

serier kändisar färgbilder

O O O

politik musik sidor

O O O

livsåskådning O vanliga ungdomar O

o OK, jag är intresserad av tidningen. Blir den av kan ni sända mig helt gratis nästa nummer och - helt utan förbindelse - ett inbetal­ ningskort.

Namn: ................................................

Adress: ............................................ .. .

. .

.. . .. .... . ..

JOAN COLLINS, S2-årig stjär­

lar 53] 42.

Postens· anda. n mmer per år. Priset behöver inte bli högre

Brudar, brudar...

.. ... ....... ................. ......... ...... ........ .

411: .. .. .. .. ..,. .. .. '" ... ...... il .. .. .. ....

. .:

JOo,

. .. <to ... ... .. ............. -II .... ... ... .... fl .. .. ..

4 .

.... . .. . .

" ""'."" • • " • • " • • • " . « . '"

...

. .. . .. .

...

....

Årets musikhändelse i Ös­

terbotten är nog Double

Troubles konsert i Korsnäs

senaste lördag.

.

Det är fakti skt underligt att vi i Osterbotten, som annars är så Sverige-influ­ erade, hor mi ssat eller rät­ tare sagt totalt neglige'rat detta stjärnskott på den . svenska rockhimlen. .

Utvecklingen hor på se­ . naste tid gått i rätt rikt­ ning för ki llarna. i Double Trouble. Bakom sig hor de bl.a. e,n lyckad tu . rne som

förband åt Nazaret i 'Fin­

land förra sommaren. Att

turnen vor lyckad bekräf­

tas av att Nazaret ör' myc­

ket intresserade av· ett

fortsatt samarbete, bl.a.

en htrne i Norge inom en

snor framtid.

Bandet hor också haft en stor hit i Sverige med singeln "Tusen och en natt" och de hor också le­ fyra på Europa-toppen.

Double Troubles framtrö­ 'donde i Korsnäs bjöd på en 'mycket omfattande reper toor, som innehöll allt från Sibelius' Finlandia (de kan tydligen konsten med att förföra den finska publi­ ken) till tuff rock'n roll.

Det enda som man möjligtvis kunde klaga på är att soundet under vissa delar av konserten "sket sig". Dethär kan man ändå inte anklaga Double Trouble för eftersom akustiken i Korsnäs är miserabel och det­ ta gör soundcheckingen kom­ plicerad. Vissa problem upp­ stod också med det tekniska, tex. trummorna försvann ett tag helt.

Som så många andra svenska band bestod , också Double Trouble av en bunt med 'vackra pojkar' vilket också märktes i Korsnäs eftersom den kvinnliga delen av publiken mestadels stod framme vid scen och dreg­ lade.

Vi hade tänkt oss en saklig intervju med Double Trouble men efter ett visst saboterande av basisten Lenny Dennryd, ut­ vecklades den sakliga inter­ vjuen mera tiII en kul prat­ stund. Sångaren i bandet, Diddi Kastenholt, som var den mest talföra under intervjun,- berät­ tade att bandet funnits i fem år, men till en början under ett an­ nat namn - Boogie Gigger­ band. Bandet i sin nuvarande uppsättning har funnits i cirka

nio månader, då det senaste ny­ förvärvet (Lenny) tillkom.

Double Trouble gjorde först

skämt - skriv inte det. Vi är ju ett snällt band och för oss är det

chen och som Magnus Uggla sa - man måste ju hitta nåt posi­ tivt mitt i all skiten.

Hur är det då med alla grou­ pies?

nog musiken som kommer i första rum.

Vilka är då nackdelarna med alt vara popstjärna? Uppstår det aldrig sfitningar inom ban­ det?

- Det är ju klart, när man lever så tält inpå varann som vi gör blir man som en familj och nämn en familj utan familje­ konflikter. Annars finns det väl egentligen inga nackdelar för­ utom då kanske att arrangörer­ na ibland slarvar lite, :ed PR:n.

Men man glömmer ju nackde­ larna så lätt för" något positivt.

Hur är det med gagerna då, klarar ni av att leva på er mu­ sik?

- Njae, vi förtjänar visserli­ gen ganska bra på vår m;;.sik, men under vinterhalvåret när det är mil1dre spelningar så är det nog bra med ett jobb på si­ dan om, så det är klart - vi sä­ ger inte nejtack till ännu högre gager.

Nån har sagt all musik inte är nåt annat än underhållning, vad anser nu?

- Musik är allt. Det är både

- Det är bara kul med grou­ pies ('ch dem finns det ju så gott om. Nää, det där va' bara på

underhållning och konst. Den allra största konsten är nog att uppträda live och få publiken

succe enbart i Sverige, .men nu har också den internationella marknaden fått upp ögona.

- Vår nya singel "Ung kär­ lek" kommer att släppas i bia, Tyskland. Tyskarna är mycket intresserade av oss, det finns egentligen inga tyska band som spelar samma sorts musik som oss- det närmaste man kom­ mer är Nena. Så om singeln säl­ jer bra blir det troligtvis också ,en turnei Tyskland.

Killarna i Double Trouble turnerar ganska flitigt, främst då på sommaren vilket hder till ell,stressigt liv.

- Ibland slipper vi sova på en hel vecka, säger trummisen Mikael Wendell.

I.ever då elt sånthär band elt typiskt rockIiv med ett vidlyf­ tigt nattliv osv?

- Ja, det gör vi nog, säger ki llarna. Vi trivs i rockbrans­

.. ..

. ......

_

.. .......... .. . ..

art leva med och verkligen ge

- Vad finns här för rock­ band då? Nästan det enda vi hört är Dingo. Vi tycker i all-" mänhet inte om att bedöma

utlopp för sina känslor i musi­ ken. Dethär förbises ofta i massmedia, de flesta musiktid­ ningar är mera intresserade av vem som är snyggast och sexi­ gast i bandet än av musiken.

Nå, vem är då bandets sex­ symbol?

- Det är helt fel att utpeka nån särskild - vi är ju alla sexiga på vårt eget sätt, eller hur?

Så det bttyder med andra ord att ni gärna ställer upp och poserar för Playgirl?

- Ja, det är klart! (gastade alla med en mun).

- Vi skulle väl passa under en renfäll. .. eller ovanpå den. Fast

andra rockband, de gör sin sak och vi gör vår och går det s.en bra för dem så är det bara kul.

Huvudsaken är ju ändå publi­ kens åsikt och inte vår.

Slutligen - vad anser ni om dagens svenska rockmusik?

Lenny passar kanske bättre un­ der en elefanthud...

Okey, nu över lilI nåt helt annat och kanske mindre intress ant för killarna i Double Trouble ... Vad tyckte de då om Finland och speciellt Korsnäs?

- Vi Irivs bra i Finland, här är det ju bra tryck och mycke' flickor! Vi föredrar nog ändå . att spela i kusttrakterna för under vår turneinne i landel ifjor somras verkade publiken ha svårt att förstå de engelska tex­ terna.

Vad tycker ni då om finsk

rockmusik?

« • • ••• • • • • •

_

- Det är ganska dött, men det finns ju vissa ljuspunkter som tex. Mats Ronander, To­ mas .!- e din och Annelie Ryde.

Imperiet är ju också på stark uppgång.

Hur är det med svenska artis­ ter typ Pernilla Wahlgren?

- Det är inte rockmusik, det är sch I'ager , men hon kunde möjligtvis få sjunga för mig i sängen, säger Lenny skrattande.

In conclusion, håll ögon och öron öppna i framtid.en, för Double Trouble är verkligen ett band med karisma och go -

både privat och "on stage" .

Släng er i väggen Duran Duran här kommer Double Trouble.

. Annabella Thölix Mikael Lillback

« « « • • • • • •• • • • • • •

••• • • • «

·.

Torsdagen den 14 november 1985.

- " 0- '

C:* fOt I.

I =.

)f. x

lJc-

\n>n<:",

r.; ,·," C"" ,,/: f,.: :

).<, >'t

,b):'1 t (:k.r.r ­-

itl" 1,;''''''''3' ( (!<kf .ho(\ ....,rn :.O(H ":1.

•

J (j , :

Femman i Solf tar själv

ansvar för sitt fadderbarn

. I lågstadieskolan i Solf har varje klass ett eget fadderbarn. För 2-3 mark i månaden hjälper solf­ barnen ett jämnårigt barn i ett u-land.

Startskottet till fadderbarnshjälpen fick skolan för fem år sedan då Ruben kom till Solf. Han kom från ett barnhem i Indien och det gjorde de andra­ barnen och lärarna mycket intresserade" av de Det hände för fem år sedan och då gick harnen i försia klassen. l dag är de uppe i fem" man. men intresset för fadder­ barnet är nu minst lika stort som vid starten. Varje månad samlar klassen in tre mark per elev, vilket ger de 60 mark som krävs för att man skall kunna hålla ett tredje dels fadder­ barn.

Eleverna-turas om att ha an­ svaret för att pengarna blir in­ samlade. Alla slantarna bok­ förs väldigt noga, så att allt skall gå rätt till.

- Ar det någon på klassen

som inte betalar hotar vi med

att hugga huvudet av dem, skämtar Tobias Vestling.

Klassen har också tillsatt en kommitte, som har ansvar för att allt skall fungera: att peng­ arna betalas in via bank eller post samt att presenter till jul och födelsedagar köps och sänds iväg. _ - Det är svårt att veta vad

man skall köpa för presenter.

Det går inte att sända iväg vad som helst till Indien, berättar Hanna Granö, som sitter i kommitten.

J klassen brukar man rösta mellan olika förslag till presen­ ter. En gilng beslöt klassen att

Här är adresserna till några av de organisationer som förmedlar fadderkontakter: Allkristet Center Box 9-10

Parasta Lapsille r.y.

Meritull.k. 16

Tel. 968-405 49, 180 86

Tel. 90-661 422

68550 ÖJA Förmedlar

Thailand,

00170 HELSINGFORS

fadderkontakter Indien,

till

Etiopien,

Bangladesh och Brasilien.

Fiirmedlar för tillfället fadder­ kontakter till föräldralösa barn i Chile.

Femman i grundskolan i So(( själv ansvarlör sitt fadderbarn Indien. Ibland får de brev från Mohamad, som fadderbarnet he­ ter. Breven sparas omsorgsfullt från år till år.

förhållanden som råder i det fjärran landet. Man kom också på iden att ta sig an ett fadderbarn.

Via,Rubens fostermor och organisationen Interpe­ dia fick man ett fadderbarn från det barnhem där Ruben tidigare bott. Dessutom var det en av Rubens vänner, Mohamad AH, som blev föremå­ let för soltbarnens hjälp. sända iväg en fotboll till Moha­ mad Ali. Nu skulle de gärna också sända fot bollsskor och strumpor, men de är inte alls säkra på att det går för sig.

- Kanske det blir för svettigt att använda fotbollsstrumpor i Indien, säger Ruben, som än­ nu väl minns den tiden han bodde i landet. Vid andra till­ fällen har solfeleverna sänt ett silverkors, en t-skjorta, shorts, en penal. linjal och kritor.

- Det går inte att sända för värdefulla saker. Får han en klocka till exempel blir kanske de övriga barnen avundsjuka, menar Ruben.

Interpedia PB 19

65450 SOLF

Tel. 961-440 358 Rädda Barnen r.f.

Lappbrinken 2, PB 177

00181 HELSINGFORS 18

Tel. 90-694 04 22

- Och så är det risk för att presenten blir kvar i tullen el­ ler försvinner på vägen, säger Anne-Maria Ström.

För presenterna brukar skolklassen samla - in en extra fem mark utöver de månatliga tre mark man bidrar med. Ett problem med presenterna är att det gäller att komma ihåg födelsedagsdatumet .

Paketen

måste nämligen sändas i väg i god tid så att de är säkert fram­ me den rätta dagen.

Den som har ett fadderbarn kan också vänta sig att höra från det brevledes. Skolklassen har också vid några tillfällen

fått brev av Mohamad Ali. De flesta är troligen skrivna av na­ gon på barnhemmet, men ett av uem tror klassen att är skri­ vet av Mohamad själv. A v bre­ ven har det framgAt att Moha­

mads största intresse är J­ spel. I skolan är han bra i bi logi, men mycket sämre i mate­

matik.

Klassen har med lärarnas hjälp skrivit svar och en gån kom de på iden att sända pol­ rättfoton av alla i klassen till Mohamad.

- Vi har också tänkt på an sända honom vårt klassfoto nästa gång vi har ett, beränar Hanna.

Mohamad är nu 14 år, del vill säga några år äldre än solf­ eleverna. Om några år kom­ mer han att lämna barnhem­ met för att börja stå på egna ben.

Solfeleverna fortsätter åtminstone nästa år att stöda honom, men sedan kanske del blir en annan klass, någon a eleverna privat eller nå gon lä­ rare som svarar för Mohamads försörjning.

Suomen World Vision Kalevag. 14 C

00100 HELSINGFORS

Tel. 90-603 22

Förmedlar fadderkontakter i dl

tiotal länder i Sydamerika, Afri­

ka

samt

nerna.

Taiwan

och

F"

­

....

________________________________

Den som blir fadder skall.

1 e 9 e =b r 1 _ no , m

.

____________________ ________

Alla världens barn

inte förvänta sig att över en natt ändra förhållan­ dena i ett u-land.

a en d=M T=O =d g

Men

över en natt kan faddern ändra förhållandet för en människa i ett u-land.

Tackvare organisatio­ nen Interpedia har drygt eUusen

barn i u-länder

getts chansen tm ett dräg­ ligt

liv.

Interpedia

för­

medlar faddrar till barn och projekt i flera u-län­ der. Faddrarna betalar 60-

390

mark

i

månaden,

pengar som går till fad­ derbarnets mat,

kläder,

skolgång och sjukvård.

Inter,pedia

förmedlar

fadderbarnskontakter till Indien,

Etiopien,

Thai­

land, Guatemala, Bangla­

I

..,

.

- När det gäller skolklasser eller småbarnsfamiljer då tyc­ ker vi nog att det är viktigt att barn kan få kontakt med barn.

desh och Somalia. huvudarbetsupp­ Interpedias gift är adoption och fadder­ barnsverksamheten sköter mer eller mindre sig själv tackvare kontaktpersoner som utan er­ sättning skött kontakterna till mottagarna och till faddrarna.

- Från organisationens sida satsar vi inte direkta ekonomis­ ka resurser, men en hel del kanslitid går åt, berättar Inter­ pedias verksamhetsledare Ka­ rin Luther.

Det största projektet organi­ sationen upprätthåller är ett barnhem i Tholupedu i Indien.

För två år sedan kom hemmet i en ekonomisk kris och risken för att hela

det viset är det möjligt för har· nen att hetala hidraget med si­ na egna veckopengar. Där­ emot tycker Luther att andra grupper av typen Lionsföre­ ningar nog borde kunna ta på sig ett fullt fadderskap.

- Det finns två typer av fadderskap: enskild harnfad­ der och projektfadder. Det iir säkert mera motiverat för en del faddrar att ha ett speciellt' barn de stöder, men det' hety­ der mera arbete för oss och personalen på barnhemmet .

För den som inte bryr sig um att få rapporter om sina fad­ derbarn gör det lättare för oss om de låter sitt bidrag gå till ett av projekten som sådant och då får man regelbunden infur­ mation om livet på barnhem­ met i stort. Det är naturligtvis enklare för de som jobbar där att bara skriva 3-4 cirkulärbrev om året.

Karin L ther ch Tove Holm vid Jmerpedias IUlnsli Solf beräJtar alt organisationen håller på aU omorganisera sm fadderbarnsverksamhet och att den därför helst ser aU de som är intresserade av aU bli faddrar tar kontakt efter årsskiftet - Hemmet behövde akut hjälp för att klara sig. Vi gick ut med vädjan i några dagstid­ ningar och då strömmande det berättar faddrar, nya till Luther.

Ett intressant fenomen man noterade i samband med att barnhemmet skar ner på perso­ nalen var att det egentligen var bättre så. Barnen måste då ut­ föra en del av arbetet i hemmet

de gärna och det blev samtidigt yrkesutbildning för dem. Så ef­ ter det att krisen klarades av återanställde man inte hela den gamla personalen, utan barnen . fick också i fortsättningen göra en del av sysslorna.

gäller stöd för ungdomars skol­ gång. Fadderavgiften, som är 390 mark per månad. kan delas på 3 eller 6 faddrar och blir då 130 eller 65 mark per månad.

Eftersom det berör jämnåriga borde Guatemala­ projektet tilltala ungdomsföreningar el­ ler skolklasser.

Det nyaste av projekten är det i Guatemala, som ännu in­ te riktigt kommit igång. Det

Luther rekommenderar att till exempel skolklasser skall ta det billigaste alternativet. På

och på fälten, men det gjorde

----__________________________

Också ror fadderbarnet är det viktigt att veta att det någon­ stans i ett annat land linns en person eller grupp som bryr sig i det.

- En Irlterpedia-fadder kan också räkna sig till procentrö­ relsen under förutsättning att ' fadderbidraget inte understiger en procent av det man förtjä

nar. Tyvärr är det inte så många av faddrarna som ' an­ vänder sig av den möjligheter.

Interpedia planerar just nu en omorganisering av fadder. barnsverksamheten. Det inne­ bär att de kan ta emot nya faddrar rorst efter årsskiftet.

K-G OLIN

____________________________________

r I

:

: Alavia Jllockades up-Wån gatan:

I I

I I

! Idag ger faddern i Borgå henne ! chansen till ett drägligt liv:

I I I

I I

"

Fadderbarnsroräldrar har redan hjälpt många barn i fattiga länder till ett drägligare liv. Oftast har större grupper som Lex. skolklasser, röreningar ett fadderbarn, mest p.g.a. att kostnaderna då kan uppdelas till mindre summor. Men också privatpersoner kan åta sig fadderskapet.

Märtha Westerback, 35, har alltid velat göra någonting för de hungrande barnen i U-länderna. Redan rör 5-6 år sedan funderade hon på att skaffa ett sig ett fadderbarn, men då blev det ingenting.

Under studietiden i Vasa år 1983, bodde hon hos en vännin­ na som berättade att hon hade ett fadderbarn i Bangladesh.

Märtha blev naturligtvis genast intresserad och kort därefter träffade hon en annan vännin­ na som också hade ett barn hon var fadder för. Det visade sig att de bägge vänninnorna fått sina fadderbarn från sam­ INTER­ organisation: ma PEDIA. Märtha diskuterade med sin sambo om de hade råd att' un­ derhålla ett fadderbarn och han var helt och hållet med på

Alvis familjebakgrund vet man ingenting. Hon plockades upp direkt från gatan Nu har Märtha haft Alavia som fadderbarn sedan lY, år och varken hon eller hennes sambo har några tankar på att sluta med sina donationer. In­ betalningarna lyder på 12x 180 mk/år och sker månatligen med bankgiron.

noterna. Eftersom de inte har några barn tillsammans så kun­ de de ju ha ett fadderbarn istäl­ let, resonerade Märtha.

De pengar som Märtha do­ nerar används till Alavis uppe­ hälle, kläder och skolgång.

Märtha tog alltså kontakt med Interpedia och efter en lång och tålmodig vänta fick hon sitt fadderbarn, en liten flicka på 7 år från Etiopien.

Hon heter Alavia Abagoja.

Om Märtha ändå skulle vara tvungen att sluta agera som fadder bör hon meddela om detta til'l Interpedia i god tid eller så kan hon skaffa en ny fadder åt barnet.

Märtha har inte haft någon närmare kontakt med flickan, eftersom Alavia inte ännu är skrivkunnig. Men ett brev med Alavias fotografi har hon fått . och det har fått hedersplatsen i Märtha Westerbackas kök. Om

Alavia bor på ett relativt stort barnhem där det bor ca 100 andra barn. Barnhemmet drivs av två finländska. reli­ giösa kvinnor. så alla barnen där har en chans att få bli fad­ derbarn.

I

PsykokJgilärare Märtha Westerback i Borgå är fadder för en . sjuårig jliclUl i Etiopien.

o

--------------------- -------- ---------------------------------------

TGlsdagen den 14 nOlember 1985.

m

--------------------------------

I[JI

1i�)1

IElI

181

IElI

IElI

,, ..

leJl

IElI

IElI

Pär Stenbäck, n

--

I·O

lO.

...

O

.

O

,

·lO O

-.,

o

I

.

O

.

IElI

181

I[JI

o

Röda Korset-bas:

.

ill

Oet här berättar Pär Stenbäck som för en tid sedon tillträdde som generalsekreterare för Finlands Röda Kors.

-

• Leder

oroanisationen b

El

Pär Stenbäck är alltså den som sätter igång maskineriet inom Finlands Röda Kors niir det B händer en katastrof ute i värl­ den. Som generalsekreterare

I

101

IElI

leJl

I[;)!

·O l

I oktober i år arrangerade Fin­ hinds Röda Kors en aid-gala i F.inlandiahuset i Helsingfors. O Konserten inbringade 1,1 mil jon mark. Stenbäck är positivt inställd till den här typen av El hjä'PVerksamhet.

-Bob Geldots Live-Aid var ett intressant och spontant sätt att få in pengar till en sak som vi jobbat med länge. Det visa- El de senare atl det Var svårt att f",l-pengarna att na fram så där ser man Röda Korset behövs.

El I och med aid-galan i Hel­ singfors bevittande Pär Sten­ bäck en rockkonsert för andra El gången i sitt liv.

-Det var intressant att gå på rockkonsert. Dingo kan nog skapa en intressant stämning, O säger han med ett småleende.

-

.

.

.

Första gången Stenbäck gick påen rockkonsert var på 1950talet när Little Gerhard gästa­ de huvudstaden.

• Synd om

är det också han som leder organisationen i det arbetet.

Just nu reser Stenbäck rätt mycket inom Finland för att bekanta sig med Röda Korsets olika distrikt.

Jag trivs vädligt bra med

Inom RK , som idag har kring 200.000 medlemmar av vilka cirka 30.000 är mycket aktiva, verkar också en hel del unga människor.

Stenbäck uppskattar antalet till 10 .000-15.000.

-

det här jobbet, det har faktiskt motsvarat mina förväntningar.

Jag har tidigare inte varit aktiv inom organisationen, men jag har under min tidigare karriär sysslat väldigt mycket med hiberättar Sten­ stånclsfrågor. bäck.

1[;)1

1[;)1

1[;)1

_

.

tillställningar. De vill lära sig och kunna saker. Det här är en viss livsstil, ett alternativ till en materiell livsstil.

.. det finns Fastan aktiva ungdo­ mar 100m RK , sa har man ändå inte några planer på att grunda en speciell organisation.

•

Många av våra ungdomar är aktiva inom olika ungdoms-

,

grupper. Inom grupperna sysslar man med första hjälp, lägerverksamhet och ungdomar-

na är ofta ute och dejourerar I[J!

höjts med 322,5 miljoner mk, vilket motsvarar 24 procent, jämfört med budgeten för 1985.

Anslagets realtillväxt är ungefär

1[;)1

??1[;)1

1[;)1

18!

19 procent och andelen av brut­ tonationalprodukten stiger. till 0,47 procent.

Största delen av det bilaterala biståndet går som tidigare till Afrika och till de fattigaste län­ derna. Till länder som av FN hänförs till gruppen minst ut­ I vecklade (LLDC- änder) riktas 38 procent av Finlands bilaterala bistånd. Humanitärt bistånd har också ökats - främst p.g.a. Afri­

- Vi tror att vi har gått för . . langt med att skilja at ungdo. men från andra grupper I sarnIElI

I[;)I

II:I!

.

.

.

'O l .

B

B

_

som I-hjälp patruller vid olika

-

ÖP

Pär Stenbäck har alltid då och då under årens lopp läst ÖP. Om att tidningen skall läggas ned säger han så här:..

Jag tror nog att OP har varit en hållpunkt i den österungdomskulturen, bottniska men J'ag kan inte bedöma vad tidningen har haft för den enskilda unga människan. .. St en bäCk är rIt ISke Ptisk till fors , aget om en fID andssvens k ungdomstl·dDI·ng .

- De är nog möjligt att det skulle ga, men det kan vara sVllrt att hitta en gemensam nämnare.

Pär Stenbiick uppger alt han trivs bra med jobbet som genertdsekreterare för Finlands Röda Kors.

Finlands. bistånd' . nu uppe i 0,47 0/0 I regeringens budgetförslag för 1986 har sammanlagt 1.654 miljo­ ner mk anslagits för offentligt bi­ stånd. Det totala anslaget har

ill

• Aid-galan

För att kunna hjälpa de som lider nöd utomlands behöver Röda Korset en bra grund här hemmo, och det tycker jag att vi har. Av vår verksam het riktar $ig ungefär 25 procent utomlands.

o O. .

iO

hället. Inom RK försöker vi få unga att delta i väntjänsten, d.v.s. att också unga människor skall kunna gå och hälsa på och ta hand om en äldre O människa som behöver hjälp.

Det här har visat sig vara svårt för båda parter, och specieJlt O då för de äldre som ofta inte riktigt litar på yngre männi­ skor.

O Stenbäck välkomnar unga · med i Röda Korset. l -Jag är glad om de som vill skaffa sig kunskaper kommer med. Det behövs förnyelse O också inom Röda Korset.

Händer en katastrof, typ jordbävningen i Mexiko, är det jag som skall sätta igång maskineriet. Vid katastrofer krävs snabba beslut och man kan inte vänta på att få ihop mönniskor som besluter om hur vi i· Finland skall hjälpa.

När det gällde Mexiko fick vi i vög en miljon mark på några timmar.

o o IO.

,

I[J

'Live Aid "bra, men RK behövs för att hjälpen skall nå fram'

Röda Korset grundades 1877 för att lindra :krigcts verkning­ ar. Också idag finns RK till för att hjälpa under krissituationer och katastrofer. Men numera sysslar man inom Röda Korset O också mycket med social verk­ samhet, man undervisar i första hjälp, sköter blodtjänsten. ambulansverksamhet har o.s.V. l-När det gäller arbetet ut­ omlands går det till stor del ut på att stöda RK-föreningar i andra länder. Jag tror att det här är ett av de bästa sätten till självhjälp . För tilffället hjälper vi bl.a. till med blodtjänsten i Somalien och Etiopien, berät­ tar Pär Stenbäck. kommer Stenbäck Enligt hjälpen till de nödlidande fram. Inom Finlands Röds Kors finns omkring 400 medlemmar som dag och natt är beredda att resa i väg med hjälpsändningar.

- De här delegaterna kom El mer ofta igenom där andra inte gör det. Man har respekt för det röda korset och den röda halvmånen ute i världen.

'I

leJl

CJ!

1[;)1

I[JI

IO.

B

'

-------------------------

I[JI

Jan snelll an

I[;)!

kas katastrofala situation. Med­ borgarorganisationernas bistånd har också fått en betydande höj­ ning: avsikt är att stöda "grass­ roots" aktiviteter.

Största delen av det bilaterala biståndet går till Finlands sex programländer. Biståndet ges in­ om ramen för våra resurser till projekt som pi ,riteras av mot­ tagarländerna. Av mottagarlän­ derna får Tanzania mest stöd.

!eJ!

I[;)!

1[;)

El I·

.El

II ID El

El

Inom det multilaterala bistån­ det får olika organisationer stöd i enlighet med Finlands FN-poli­ tik. De mest betydande bidragen går till FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond (UNI­ CEF) och Internationella livs­ (WFP). medelsprogrammet

Livsmedelbiståndets andel stiger till cirka sju procent av hela ut­ vecklingsbiståndet.

�1

__ ______________________ ______________

T o rs=d a:g.=n

d=.n 1 4 n=o,=.m=b=. r l 9=a .

____ ______ __________

." Älska, delta -tro och hoppas"

-....,.. . '!IC:"'S:;:tI;;

NIa

., 1rilr u-lluuls"""-" lIGd slulk du tid ÖMm att

andra skulle göra för dig?

D

Mr Grant, generaldirektör för UNICEF...

D .. .

fick många brev efter utstii llningsveckan.

,- ClcI

!U

,t!l ker 1 och du?/I .

, ... -'

Under nedrustningsveckan ordnades i Östra centrum i Helsingfors en utställning som handlade om Förenta Nationerna och ulandsproblemen.

Utställningen besöktes av flere tusen skolelever. En dag följde jag ett par klasser runt utställningslokalen, för att höra vad de ansåg om de frågor som där presenterades.

De första bilderna på utställ­ ningen visade krisområden och människor som hade det svårt.

De fotona var äckliga och väckte sorg och rädsla över att sådant hade inträffat och kan hända också oss. Arg blir man riktigt när man tänker på det.

Vi gick vidare från detta och till en del som handlade om För­ enta Nationerna och hur de för­ söker råda bot på svält och kon­ flikter mellan länder. Här skulle man också svara på en massa frå­ gor om hur FN var uppbyggt och vad det hade för organ och av­ deiningar. Hur kan man avhjäl­ pa problemen som svält, krig och sjukdomar? frågades det på ett ställe. Jag såg att andra hade skrivit som svar "Genom fred och vänskap. Genom att avskaf­ fa alla vapen. Man skulle skicka mera hjälp till uländerna."

På vägen till följande del av utställningen kom vi till en stor låda fylld med bollar. Det första steget tiO utveckling är alltid svårt, stod det på en lapp ovan­ för. Man måste ta av sig skorna när man långsamt gick genom bollhavet.

Väl över havet, delades vi upp i smågrupper: Vår grupp skulle skriva till mr Grant, som är Uni­ cefs generaldirektör, om hur man kan förbättra Unicefs verk­ samhet. Många andra hade re­ dan skrivit på de stora arkena.

En skrev: "Bästa beslutsfattare. börja med dig själv!" Vi i vår grupp skrev: "Mat och kläder åt alla barn! Bättre familjeplane­ ring i uländerna.·' På ett annat ställe fanns ett stort foto av en liten flicka som bar en plåtburk. Om du skulle vara det här ulandsbarnet. vad skulle du då önska att andra gjorde för dig? fråga affischen.

Hm. utbildning eller skola. hälsa och mat för dagen. det började bli trögt att komma på svaren.

Vad kan man egentligen hjälpa med?

På utställningen fanns också en massa informationsblad om olika organisationer som presen­ terade sin verksamhet och be­ skrev hur de försöker hjälpa upp situationen.

Unicef har startat en kampanj: Ge barnen liv! Varje år dör ca 15 miljoner barn i uländerna. De dör pga dålig och för lite mat i sjukdomar och diarre. Unicef gör kampanj mot detta genom att samla in pengar. Tänk efter.

Redan med 70 mk kan Unicef vaccinera ett barn mot sex smit­ tosamma sjukdomar och vårda det mot diarre under ett års tid.

Unicef har också kampanjer för rent vatten och skolgång för alla barn. Man kan hjälpa genom att

.

samla pengar fastän man inte är förvärvsarbetande. Men då är det lättast om man jobbar till­ sammans i grupp. Man kan till exempel ordna: lopptorg, maskerad, teaterfö­ reställning, hungerdag, talko, lotteri eller göra postkort eller något annat som man hittar på.

Samtidigt som man samlar in pengar måste man också lära sig något om dem man vill stöda.

Det är till exempel viktigt att komma ihåg att dagens problem i u-länderna inte är något som de­ ras egen befolkning har skapat.

Många av jordens fattigaste lever i bördiga områden som kunde ge goda skörderesultat, men ofta används de bästa marker:la till produktion av kaffe och frukter som sedan säljs till indus!!' ·· der

Tycker du att det bör finnas en ungdomstidning för hela svenskfinland?

I så fall, vad ska den då innehålla?

Lena Fröberg, 19, Sjundeå: - Kanske det skulle vara positivt.

Jag menar vi nylänningar vet inte särskilt mycket om österbol/ningar och vice versa. Men vem skall skri­ va den? Och för vem? 12-llringar?

Vad är en ungdomstidning?

- Obunden politiskt sel/. Innehl1l­ let beror pil om tidningen är för "ung domen" eller för litet äldre.

Kanske intervjuer med ungdomar frlln olika delar av; om utbildning, tlSikter, intressen och dylikt.

tex i Europa. Den fattiga bouden får ändå nästan ingenting betalt för sitt arbete och inte heller kan hans familj få mat av kaffet eller Lena Damsten, Malax frukterna. Därför är bönderna en - Ja del skulle vara bra. Då får del av världshandeln utan att man läsa olika annonser, se var del själva kunna bestämma vad de är dans och fd reda på vad som händer här och där. odlar eller påverka till vilka priser - Det som OP innehdller är bra, varorna säljs i i-länderna. det behövs inget mer och inget Bland många andra organisa­ . mindre. tioner är Emmaus med om att stöda de fattiga i tredje världen, Emmaus är en del av den s.k. procent rörelsen som strävar till att också påverka Finlands rege­ ring till ett höjt u-landsbistånd.

Med allmänna frågor om krig och fred och med målsättningen att skapa ett fredligare samhälle där man kan undvika våld, arbe­ tar Finlands Fredsförbund. I första världskriget dog över 15 Bengt Björk, Jakobstad miljoner människor, av dem var sex miljoner civila, men i Viet­ - Ja absolut. Det skulle samman­ föra ungdomar, speciellt svensk­ namkriget dog två miljoner män­ språkiga sådana, som ju har allt för niskor och av dem var 90 1170 civi­ lite kontakt med varandra. la. Den moderna krigsföringen - Den ska beräIIa om all sorts innebär' all andelen civila döda verksamhet/rån föreningarna och ökar, att krigen mer och mer går om vad som httnder och sådant som ut över vanliga oskyldiga männis- . rör ungdomar. Gärna också ut­ kor. Det får inte ske och därför ländskt material. Och så ska det va­ har Finlands Fredsförbund inrik­ ra mycket bilder. Folk tycker om all se folk. tat sig på att utveckla samhället Det behös också goda ekonomiska till ett icke-agressivt samhälle. resurser för all kunna göra tidning­ Vad kan en enskild människa en allraktil', naturligtvis. göra som regeringarna inte klarar av? frågades det också under ut­ ställningen. Det bästa svaret tyckte Jag· var: älska, delta och tro och hoppas.

....

Renafa Svedlin

Adresser: Unicef.

Lilla

Robetsgatan

-

11.

00130 Helsingfors tel 90-644233.

Emmaus Jokioinen. Minki Emmaus Västervik,

10600 Ekenäs.

911-25440 Hnlands

6.

142925.

fistg.

Fredsförbund.

00520

Telegra­

Helsingfors

90­

Mlkaela bruk:

Minnistö,

19, Dals­

- Ja, kanske. Vi wt alltför lite om vad som händer pil ungdomsfron­ ten i Svenskfinland.

- Vanliga ungdomsfrllgor på svenska.

I

__________________ _

-

II

,lr/l lr !I I : l r�ll ltr�

I

___ __

______

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

<I,.

-

Ekenäs finns Ramsrock, och många

-

band därifrån har blivit kända över

hela landet, Paul Oxley's Unit, French Kiss... Nu tycks Gigi & Late

Night People vilja fortsätta trenden

på ett - som det verkar - målmedve­ tet sätt. Gänget har bäddat väl för sin nya single med uppträdanden både här och där, bI.a. två år å rad på

-

SÖU-rock, och många vet säkert att det är idel gamla rockrävar som är i

-

om. Late Night People kan nämligen -

farten med solissan Gigi Sannholm

höra till våra coming band. Denhär

i spetsen.

rocken ligger åtminstone i den fin­

Det hörs också på de båda låtarna,

landssvenska tiden, och håller måt­

som bådadera plitats ihop av (f.d.?)

tet. Bara man nu får den känd och

-

-

-

-

-

-

_

=

_

=

=

=

-

_

_ _

=

_

= = -

skog och Melanie...) som hon utnytt­

-

jar alltmer rutinerat, ta t.ex. "titellå­

ten" "Pretty Things". Ett för våra

förhållanden gott engelskt uttal gör

det hela trovärdigt, och Late Night

People tycks sikta högt eftersom in­ get annat än skivmärket "Kustrock

finländskt band, och också det är ju halvengelskt.

Arrangemanget är drömskt och romantiskt med pupplande mjuk

S

r

.

U,

ki

v ... rör 'OJDslA.... _",t avslöjar' Inte att det Sig 0111 e n firn d andssve nsk proUktion.

.

'

rr

=

Fakta: "Pretty Things"/"Ready Steady Go" (Kapa Nieminen)

,....

noga avvägd synth, men så berättar

dreams f'ill

rI't kortare, den bl'Ir l't I e tradig efter

gitarrsolot...

Det är yuippie för hela slanten

över "Ready Steady Go" där man är

på väg längs streeten i nå't vrålåk.

·· bIten · mera omväxlande, · år Denhar den byter rytm, är ck och

tri igare

fartigare.

E

att vilja lyssna en gång till, och för

varje genomlyssning upptäcker

man bI.a. alltfler finesser, precis

-

=

Kjell Ekholm - bos Nikl. os Rosström - trummor Carolus Rehn - keyboords

. n första genomlys'ilnIng får en

= -

Kustrock Records KRS-18S late Night People:

Uffe ·Enberg - gitorr (Kopa Nieminen skivon!)

bas, sammetslena gitarrklanger och me texten också att " with strength ". Låten kunde ha va-

-

distribuerad också så....

röst (nånting mellan Agnetha Fält­

Records" röjer att det är fråga om ett

-

Bock-Berra Lindell = -

gitarristen Kapa Nieminen. Gigi

har en personlig och vacker sång­

-

II

I

som det ska vara i genomarbetade låtar "med djup". Man märker också att båda låtarna är ganska likvärdi­ ga, vilket förstås gör singlen ännu mer angelägen. Texterna är som rocktexter är mest, melodierna trev­ liga men inte mer, styrkan ligger i mitt tycke i arrangemanget. Gigis sång och det rutinerade liret. Att in­ spelningen och mixningen är lyc­ kad gör att singlen kan bli både po­ pulär och sälja bra, och naturligtvis bör följas upp av en LP så småning­ -

•

E kenäs är tt rockcentra i Svensk­ finland vid sidan av Jakobstad. I

-

____________________________ ____ __ __

Gigi och nattfolket

-

-

.

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111.1111111111111111111111111111111111111111111

-

-

To rS=da l en d en 14 n ov em b e rl g

på

Inspelod & mixad i MTV-studios ay Jorma Hömölöinen Gravyr & mo is: Michoel Bredenberg

= = =

Omslog osv.: JAI Video Prod. Harri Kou-

ni s .anta & Peter Sröh.nd.

Producent: Gigi & loN.P.

-

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111ii5

Revy-dax Hur gör man en bra revy? Den här fr,ågan har väl de flesta re­ vyskrivare grubblat på någon gång. Senaste veckoslut fanns d chans att få svar på frågan då man hade revyskrivarkurs på SOFF i Yttermark.

I,asse Andersson och Bengt Björk fungerade som huvuddra­ gare för kursen, medan Pirkko Manninen och AnCi Holm be­ rättade om dans respektive scenografi.

- Det finns miljontals sätt att göra en revy på, och det här är nu bara ett sätt som vi visar, sade Lasse Andersson på fredagskväll då kursen började.

Metoden som användes var att kursdeltagarna indelades i grup­ per och fick fyra meningar var som skulle ge en ide till en kort sketch. Meningen skulle bakas in naturligt och i ordningsföljd och kunde lyda till exempel "Selma

-

har dom", "det är slut", "har och du skrivit kontrakt?" "snuskhummer!" Fantasin flö­ dade bland deltagarna och olika sketcher tillkom. Förutom texter­ na försökte man också få in nå­ got slag av musik, sång eller dans i produktionerna.

Innan kursen avslutades på söndag eftermiddag hade grup­

kunde hoppa från en sak till en annan.

Då man börjar med en revy­ produktion är det viktigt att alla är med vid början. Det vill säga regissören, skrivarna, dansarna, scenograf med flera. När man kommit på grunden i revyn kan dela upp de medverkande i grup­ per som var för sig har ansvaret för olika delar av produktionen.

En viktig del av revyn är dan­ sen, fastslog Pirkko Manninen.

Dansen ska ge revyn innehåll, och göra den luftigare, samtidigt som den också fungerar som "ögonmat". Under en revy på cirka två timmar är det lämpligt med tre eller fyra danser, ansåg Manninen. Det är dessutom vik­ tigt att den första dansen finns bland de fem första numren.

perna gjort tre olika sketcher med dans och sång och bundit ihop dem till en minirevy. Det kan vaFa rätt knepi'gt att få över­ gången från det ena till det andra att verka naturlig, men det gäller att använda fantasin. l det här fallet var det en seriefigur, Stål­

Något som brukar fuskas med ganska så grundligt med här och . var är scenografin. AnCi Holm gav dekortips och menade att vi borde försöka tänka lite annor­ lunda än vad vi gör. Allt behöver

mannen, som skötte om att man

och dylikt. Man kan åstadkom-

inte vara realistiskt med till exem­ pel riktiga bord, stolar, sängar

KurSdragarno och några av delJQgarTUl samlode för avporträttering. ma mycket med bara kuber eller andra medel. Det viktigaste är att revyn bildar en helhet, scenogra­ fin får inte bli något självända­ mål med "eget liv". Om man vill vara riktigt noggrann kan man göra en egen miniatyrmodell av scenen man ska använda, och hitta på scenlösningar redan där.

Varför har man då en revyskri­ varkurs, Bror Jacobson?

- Förra året var det tunnsått med revyer, speciellt i södra Ös­ terbotten, så det är ett sätt att

hjälpa föreningarna att komma igång på nytt.

Lasse Andersson och Bengt Björk har många tips angående revyproduktion. En del av tipsen är att våga släppa loss och leka fram ideerna, att aldrig ge upp en ide för att den verkar tokig eller ogenomförbar, att byta skrivar­ . ställe då och då, och att iaktta omgivningen. Man ska också tänka på scenen då man skriver så att numret går att spelas upp där. Något av det viktigaste är

disciplin och organisation, utan det fungerar inte grupparbete.

Man blir nog aldrig fullärd inom revyskrivandet hur länge man än hållit på. Därför var det lite förvånande att inte fler tog sin chans att få lite nya ideer och inspiration inför höstens revy­ skrivande. Men man vet ju ald­ rig, kanske kommer det fler kur­ ser.

Text och foto: Yvonne Ståhlgård

________ __________________

_ 8n_ d_8_n_l_n_ft_8m_b_8 r_1 n 5_.__ B_d ag O ___________T_

______________________

__

De första rymdturistema

Har du lust att ge dig ut på en tripp i rymden? I så fall är det bäst att du passar på att boka

iljett så fort som möjligt. Den första

tursitresan ut i rymden är visserligen planerad till den 12 december 1992, men vill du vara bland de 20 passagerarna på den första .

trippen är det bästa att du bokar in dig redan nu.

En biljett kostar mellan 40.000 och 350.000 mark. Har du turen att få plats ombord måste du redan nu punga ut med 5.000 dollar i förskott. Men skulle du ändra dig före avresan beta"lar arrangö­ ren "Society Expeditions" tillbaka anmälningsavgiften.

Det första avresedatum sammanfaller med 500-årsjubileet av Columbus upptäckt av Amerika. Efter jungfrufärden blir det enligt planerna 25 uppskjutningar under de därpå två följande åren.

Mellan åtta och tolv timmar räknar man med att rymdfärderna skall räcka. Passagerarna kommer att sitta bekvämt i stolar som Följer du med på en tripp ut i rymden

är större än de ombord på en jumbojet.

Överklagade betyget

]1..

BARBRA STREISAND är en tjej

Linus Thyrbom är en 18-årig kille i Sverige som inte var nöjd med

som

sitt betyg i psykologi. På sitt avgångsbetyg hade han fått en fyra i

filmmakare i Hollywood fått er­

ämnet. Själv tycker han att han skulle vara värd det högsta

fora. Sedan hon ersatte Debro

betyget, det vill säga en femma.

kostar skjortan.

Det

har

Winger i huvudrollen i filmen

Läraren hade kommit fram till vitsordet fyra genom att räkna in

"Nuts"

klassen medeltal i ett prov som Linus inte deltagit i. Linus hade två

måste

budgeten

höjas

med 30 miljoner mark.

femmor och en fyra i tre övriga prov.

Nu har han skrivit till det lokala skolkontoret, länsskolnämnden och skolöverstyrelsen och klagat över lärarens metoder. Några större chanser att fä vitsordet ändrat lär det dock inte finnas.

MadonnaUkt Trådsmala loe Jayne från London har av natu­ ren belönats med ett ovanligt och värdefullt utse­ ende. Hon är på pricken lik rockartisten Ma­ donna.

I ädel tävlan med hundra andra flickor har hon utsetts till den flicka som mest liknar Linda Cic­ cione.

Men om hon fick Madonna-titeln på ett renhå­ rigt sätt, det kan man förstås diskutera. Det ryk­ tas nämligen att skönhetens 'blus av misstag åkte upp under repetetianen inför TV-showen The Tu­ be. Domarna, som redan fanns på plats, lär skall ha fått se mera av Madonna-kandidaten än det egentligen var meningen.

Själv säger lae att det var ett misstag och att det inte hade någonting som helst att göra med att han vann tävlingen.

- Det var min dans sam gjorde att jag vann, uppgav han senare till pressen.

Infär den direktsända TV-showen såg hon till att allt var ordentligt tillknäppt, uppges det också.

Priset i tävlingen var en resa till USA.

En bli som beter duga Det måste finnas ett billigare sätt att göra intryck på brudarna än .att satsa den miljon mark som denhär Rolls-Roycen. (Det engel­ ska priset är '163.570 pund, och hur mycket det skulle bli hos oss med våra importtuUar vågar vi inte ens tänka på).

Bilden går under namet Rollce-Royce Silver Spur och uppges vara det duraste på fyra hjul - och värd sin vikt i guld.

Att det skall råda någon brist på köparintresse är man från fabrikens sida inte rädda för. Det lär finnas en starkt växande .

marknad för lyxbilar i Dynastin-klassen.

I standardutrustningen ingår stereo, video, cocktailbar med kristallglas samt kylskåp.

**********

Rambo i Synen

Der är risk för att det legendais­ ka

bandet

GENESIS

spricker.

Trummisen Phil Collins hor fullt

Den

upp med att spela in TV-filmer

senaste

fortsätter

och producera skivor för andra

sitt

Rambo-filmen segertåg

över

världen. Nu har den också nått

artister, beklagar sig en annan

Syrien, vilket som vi kanske

av bondmedlemmarna.

minns är ett Sovjetvänligt land.

.................... Rambo flyttar tillbaka gor hem i Syrien.

till 1943 och

Det är kanske därför förstå­ ligt att man där inte vill visa scener då vietnamesiskasolda­ ter och sovjetiska rådgivare dö­ das på löpande band.

De smarta syrier som gjort piratvideon med Rambo-filmen har inte låtit sig avskräckas.

Det har helt enkelt flyttat hand­ lingen tillbaka till 1943 och till Filippinerna.

Rambo försöker inte rödda amerikanerna meserna,

utan

undan undan

vietna­ japa­

nerna.

Att det hela haltar litet då det

gäller

klädsel och vapen

tycks inte behymra de syriska Fotomodellerna Vivianne och Morgo solar sig i glansen från Rolls-Royce Silver Spur'en.

videopiraterna.

-

7.

---= --\\

T_Or_Sd " e nd e n l _ n O, e m=b=e r l 98=5 .

__ __ _______ ____ _________________

Hälsningar Kaskö, Kaskö, se hit!!. Speciellt Kenth K. ska läsa dethär noga för här får du jättevarma hälsningar!!

Jag saknar dig, så kom gärna och hälsa på. Gutta i Nykaabi-Forsbyin får också stora kramar o. hälsningar.

"Anna" Lystring:Cay Forss i Jeppo. Här får du många kära hälsningar. Kom till Nykarleby nästa helg, då kan vi dan­ sa på nytt. Hoppas du vet vem jag är som du har dansat med i två helger!!!

"Ljushåriga jag i gråjacka" Hällou! Hälsningar till alla Lippläx­ boar: Heja Centers! Jöns: Va passar he se at va Yt ti tri istan på .näätre?

Gunhild, Gunlög: Va ere för daa i moro, svar: fridan! Palm: Tyng de! "Äx'l o. Knäd'n" Här kommer en mass hälsning: punkt l. Klass 9 c i PH, punkt 2. vissa i 9 b+ 1 i, 8 c+2 i, 8 a, punkt 3.

Mika H, Kicka, Päro, Sören, Affi, Lintu, Matti N, Ranko, Speno, Steffi o. Tompi noår ska vi skå på Exorcis­ ten?? Helst snart . . . Puss o. kram.

"Två Vias" Hälsningar till "Jenkka" och Mats Berg i Kvevlax!!! Från: ' Vi två"

Moj pysen: Vad menade pojkarna med att säga: Kuka 'on opettanut teille noin rumia sanoja, Bellman.

Synd att det regnade annars hade vi gjort ett besök Nanna. ]f you .. smile. Hälsningar till alla i Molpe.

"Baby" Hur e' läget? Maria o.Carina, läng­ tar ni tillbaka till skogen' i Korsnäs?

Lotta, vi får inte vara för ivriga när vi ska lifta ... ' Dessutom får Mie, An­ ki, Bibbi o. Nina oxa hälsningar.

P.S. Blom ... smakar bra, eller hur Carina?

"Tant Kajsa" Cido Björkögänge! Peter S. Hönna o. Böa tackar för skjutsen. Vi had faktiskt int drucki nå annat än vat­ ten. Snälla ni kom på disco ti Övis 7. Il. Ta me era nickvänner. Klas du måste åtminstone kom. Du ta mo­ pon o. kom ti krankboe. Nä du kan väl int kom för din flickvän blir väl sur. P.S. he va et skämt.

"Bickan me mankkan" Achtung, achtung, Jeppisboan, Ca­ milla är i antågande. Nina: Ta chan­ sen. Krombi-dåkelknoppan, Kokko­ la-Kitti samt de övriga medianerna på SÖFF ombedes hålla sig i skinnet, sova bör man ... Hälsningar . "Årrrvas-boe" Tjenare! Vi vill hälsa åt Nicke och Kenneth N.i V-O-M, Stefan och Pe­ ter i Munsal, Koski i Smedsby, Pek­ ka i Malax, Tomas i Närpes, Mikael på Bergö och åt Tompi som har en galen katt.

"4 våldtäcktskvinnor"

Här får den Heliga Britta en hälsning från en icke-helgonförklarad. Men hur var det i fjol på Alla Helgons dag?? Då tror jag nog detkom 2 hel­ gon till på listan . ..

"Alla Helgon ska firas med halsdu och . ..

Hejsan all gambel-piiguna! Alltså, Monika & Isa: He vist l1i väl att Jep­ pis-kara er int na romantisk! He har vi no siit, men kanstsi he finns 3 un­ dantag!' Hoppas ni trivs!!

"Hellu"

Grattis! Grattis! På 16-års dagen Ole. Ta det lugnt med firandet!

Anki

.

__________

_____ _____

Alla som är med i grupp 4! Pia: Snart har du "Höhö" på kroken. Lotta: "Spruton" har nog lite, lite muskler.

Sussi: Ska vi spela några tryckare i din "Purkka"? Många kramar "Snövit" Moj, Peter B. och Stefan K. Vi är två tjejer från stan som ännu hoppas fastän vi hörde att ni friade på öpp­ ningen i Petaiax. Vi försökte få kon­ takt senasten gång i Korsnäs men ni var inte där "Vi tvått

NSBT och Evitskoj1. uf ordnar VI­ DEOKURS 6--8. 12. i Evitskog.Ring NSBT 90-803 63 66 och kolla om du ryms med! Lärare är Thomas Bäck från Österbotten.

Köp/sälj Galaxy elgitarr säljes till högstbju­ dande. Philips stereo säljes för 500 mk. Fem växlad cykel för 200 mk.

Ring 440320 och fråga efter Stefan Pått.

CHIAO! Holest mytji heavy-häls­ ningar till: Hill, Janne Bäck, Carita, Matts, Thore, Glenn, Maria Matts­ son från Malax, Kaj, Gunni, Ronny. Behöver ni en TV-antenn till villan?

Vi säljer en med alla 4 kanaler. Pri­ Kram till Göran Lawast o. Tommy set är 500 mk. Ring tel.%1-360585, Frilund av "LilIi o.Bettan" . kvällar.

Se hit Abina: Fru B Lonkku, U Poh­ jantähti, r.:.S-Berg-Wacci o lilla Sus­ si K. i Ovis III A! Dagan... hur många kvar? Jo:67! Tänk på de stac­ kars mullina! hihi! Party Dogs vi träffas på Caribean på fredag (15.11) Alla tar TDT!!

Hälsn. "Doktorn Mingela" Tjeeeenare! Fi, grattis på 16-årsdan.

(Nalle) Puh! Nu behöver vi inte banga multisar åt dej längre! Höh!

Annu har du två år till körkortet men det går ju nog att köra för det, speciellt på riksson elå va? Burken!

Hej! "P & K Bettan & Millon"

Kontakt Hejsan Mia! Ja just du Mia som för en tid sedan var i staden som börjar på Å och slutar på o, o. som fick en druva i kaffekoppen. Vem jag är lär du nog skall kunna räkna ut. Tag kontakt till adressen som ÖP har.

"Kastaren"

Hejsan! Jag är en tjej på 16 år. Jag skulle vilja ha massor med vykort­ svänner (alltså vykort istället för brev). Mina intressen är allt som gör livet glatt!

Ciao! Maria: Har du tappat flera sä­ kerhetsnålar, eller har du slutat jog­ ga? 6.12=Pia & Lena+Jamppe o Berran ...Eva: Tar denhär kön aldrig slut? Tänk vad tiden går. Till alla andra som jag känner: Vi synns i Hummelbranten v.9 1 986.

Sundsvall fan

"Tarzan-girl"

Vill du svara?

Gör såhär!

l) Skriv ditt svar iill annonsören på samma sätt som ett vanligt brev.

Sätt det i ett kuvert som du klistrar igen och frankerar.

2) På den plats på kuvertet där du normalt skriver adressen, skriver du . svagt med blyerts annonsens sij1.natur och datum då annonsen ingått.(t ex Kram 217).

3) Detta kuvert sätter du i et! stör­ re kuvert, som du sänder till Tors­ Kom ihåg NSU:s frågesport final den dagstorget, OP PB 27, 68601 . . Jakob­ 2. 12 kl. 19 på Byagård i Kullo. stad.

Före­ ningarna

•

Annonserna i TORSDAGSTORGET är helt gratis för ÖP:s prenumeranter.

Via torget kan man sända en hälsning, gratulera, stämma ......................................

Adress: . . .

..........

.

..........

. . .

....

.

.........................

:Namnteckning: ...................: ... . ..

................ ........................

.

.

....

.. .. .

.....

..

..

.

................... .

.

....

...

.

...

. . ..

...

..

..

trätT, återknyta kontakter osv .

Man kan också annonsera ut en grej man vill . sälja eller köpa.

SÖU:s medlemsföreningar kan via TORSDAGSTORGET påminna om talkokvällar, styrelsemöten, tävlingar mm. (Ej tillställningar med inträde)

• .

Kontaktannoser under signatur där svaren fönnedlas går också in under TORSDAGSTORGETGör såhär:

l) Skriv en bokstav per ruta i vidstAende kupong. Lämna en ruta tom mellan varje ord.

2) Annonssignatur , telefonnummer eller adress bör ingå i annons­ texten på det rutade fältet.

3) Skriv ditt eget namn och adress uppe på kupongen. På raden "Namnteckning" skriver du egenhändigt ditt namn.

4) Kryssa för den avdelning du vill att annonsen skall ingå i.

S) Sänd kupongen i ett frankerat kuvert till

-

TORSDAGSTORGET,.öP.

AVDELNfNG:

PH 27, 68601 Jakobstad.

�1

____________________________________

T on d=a ge n d=e n 4 1 H , em=b e r 9 1 e .

______________________________ _____________ ___

Cork

(IIlJlUlll!J ett specialnummer av •

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.

-

J a'kobstads Try ckeri och Tidnings Aktiebolag 1985

o o

11'

Redaktionsråd: Stig-Göran Fors­ man, Robert Selänniemi, Patrik Stenvall och Stefan Träskvik.

HUlTOCOry

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-135 55, 318 27 Hemtel. 967-13420 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAIT

..

Si>Mf\NSeIFF!! RR. Dom . kANNI BALER?!

Fast medarbetare i Sydösterbotten: Yvonne Ståhlgård Tel. 962-591 25 (kvällar).

LA Y-OUT ETIAN: Tuija Kautiainen K-G Olin

.. .. .... .. .. ..... ... ... ..

PRENUMERATIONSPRIS 1985

Helt år . . ........ . .... . . ... 80,­ Halvt år ...... .... ..... . .. . .60.Skandinavien ... . ... . ... . . 90,­ . . .. . . .. . . 2,50 Lösnummer.

PRENUMERATIONSÄRENDEN: Tel. 961-113 572, 115 372

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13555

I

. ANNONSMOTTAGNING Föreningarnas annonser:

"

-

SÖU:s kansli Handelsesplanaden 10 D 65100 VASA 10 TeI.9ql-1l5372, 113 572, el.

121564 Affärsannonsering: ÖP:s redaktion Jakobsgatan 13 (Postadress: PB 27, 68601 Jakobstad) Tel. 967-135 55, 318 27 Annonserna bÖr inlämnas senast måndag kl. 16.

,�,

. . . .. . . . .. . .. ..

ANNONSPRlS

I texten . . .. . ..... .. ... . . 3,95 . ..... . .. 3,95 Efter texten .

Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfo­ gas annonser vilka meddelats per telefon eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt nummer.

Mamma kramade om Robert, el­ va, och sa: - Det var duktigt att du fick lil­ lebror att äta upp sina makaro­ ner. Hur bar du dig åt?

- Ingen konst, sa Robert, stolt.

Jag lurade i honom att det var metmask.

Man blir imponerad av veckotid­ ningarna,som för ut sitt budskap vecka efter vecka. Och vilken tröst de skänker.

Som den här löpsedeln: Vart femte äktenskap barnlöst!

Fröpåse medföljer veckans nummer!

- Det är ett vackert armbandsur du har, Eul3lia. Var har du kom­ mit över det?

- Det har jag fått som ett minne.

- Av vem då?

- Det har jag faktiskt glömt.

Torsdagen den 14 november 1985 .

...

-

Ännu går det att få videofilmen från

JUNIOR 1984 ,på Äland.

Pris 100,-+porto. ..

D

Min adress:

BETAMAX

,

l

Härmed beställer jag eH st. kasseH av system

VHS

Halv

D

Svenska Österbotten.

Ungdomsförbund (SOUl

rf

IJ HÖSTMÖTE

__________ _ _____ _

i Pörtom UF:s lokal söndagen den 24. 11. 85 Ikl. 12.30. o

Alands Ungdomsförbund Storagatan 8 B, 22100 Mariehamn Tel.: 158 05/Leif Sundberg

Stadgeenliga ärenden.

Medlemsföreningarna har rätt att utse en representant per påbörjat 25-tal medlemmar, dock högst 10 delegater. Ring­ arna har rätt till en representant. Fullmakt bör företes.

Välkommen Styrelsen

sju

Måndagens 'Halv sju' . en SUPERNÖT-fråge] lyssnarna med en WaJlc m:lrs--c . reo som lorsta pris .

I tisdagens, onsdage torsdagens 'Halv sju'·sändni·D!:ICI" · hör vi ett program om går till når man gör radiop� gram - från ide till färd( ning.

På fredagen besöker' en skola i Tammerfors.

Under veckans lopp ges lektioner i hur man framställa olika slafekter.

-­

Radion, måndag 18.

11.