Österbottniska Posten (ÖP) nr. 48 1985

IIJ

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

0\1f][J ,8\111 Q)OO[]O

I

IIII

-

.

.

Den evig

längtan bo t e

1!

"" tJ tl , lI '

"titJ."d-te-

-

i §

Torsdagen den 28 nOYlmber 1985.

Redakt(5:t's"tankar.

• •

Våldet i· världen och i vardagsrummet Nästan v

e kVäll ser vi dem i TV-nyheterna. Unga killar - oCh tjejer med. för den delen - vilka står 'med stormgevären i handen och hatet i blicken. Unga männhikor som vi men med. en helt annan värld de lever i. En värld där det gäller att döda eller dödas. . Vi såg dem i Vietman, i Kambodja, i Syd-Am,erikaoch nu se t i IrailIIrak, Libanon Och Sydaf.rika: Vi ser dettl kasta. sten i Nordirland, gå i massor mot de vitas beväpnade poliser i Sydafrika eller skjuta gevirssalvor bland ruinhögm-na i Beirut. ÖVerel1t där blodiga konf.lildier blo88ar upp il" det det unga som gir i första ledet. Minnfskor sA unga att de lett demokratiskt 8UDbiP'e .. iD" ha rätt att delta i t ex val, men minniskor som på ett mycket aktivt pi

-skapa

Att krig'och _de aldrlg kan

oskadadepsykiakt däär del helt klart. I USA lever tiotusentals ViebIam-veter&ner som fysiskt eller psy­ kiska vrak medan D10tstlndarna trin Nordvietnam, vilka i mADga fall aldrig upplevt t?ll enda dM av fred, fortsitter krlgandet i Laos och Xambotija.

Man kan frlga$ig.ad som kommer att hända med. en generåtion som växt upp med kriget. Ja, kanske Så påtagligt som med ett dödligt gevär i handen fr'ån den åldern dA ftnländska pojkar ii.n.nu springer onikring med korkbössor.

Kommer de någonsin att uppleva trygghet? Har det blivit för tillvanda med krig för att någonsin kunna anpassa sig till en vardag på fabriksgolvet? Kom­ mer det. någonsin ur Beritus rWner att kunna uppstå en ny stadoch en ny nation där folken och religionerna kanleva sida vid sida? Frågorna är mAnga. . Svaren låter vänta på sig, Samtidigt som de fysiskt jer sig vid stridernaoch våldet håller vi i vårt trygga hörn av världen att avtrub1>as. Ingen orkar t ex längre engagera. sig i . striderna i Beirut som dag efter dag rapporteras vara de värsta på år och <L.'\ft.

Genom att TV:n fört in våldet i våra vardagsrum, har det blivit en it av vår . ,vardag. Vilken nyhetssändning innehåller inte ett inSlag som rör bara något tiotal år se n skulle ha klippts av censurens på den tiden så mycket v assare saxar.

Mot bakgrunden av4et här är det svårt att rörsi4 hur filmer som Hambo'kan få den framgång den fått. Kan det vara så att vi tillvänts med våldet på ett s nt sätt tt vi måste ha det i ållt större portioner? Är så fållet handlar det inte enbart om en avtrubbning i vanlig mening, utanockså en tillvänjning som skapar ett beroendeförhål de. Man kan sedan fråga sig om vi nöjer oss att genom detta beroendeförhållande enbart konsumera'våld, ellet om vi också 'påverkas och blir mera våldsariuna.

Kring de frAgorna har forskarn,a länge tvistat. Det torde dock vara klart att det är stor skillnad på våld och våldoch hur det påverkar oss. Skillnaden beskrivs kanske bäst genom att jämföra filmer sOm t ex den gripande och reålistiSka "Dödens fält" och skämtslagsmålsftlnler av duon Bud Spencer/Ter­ rence Hill . Den ena filmen lära oss att avsky våldetoch den förorätt det innebär . mot offren, medan den andra lurar OS8 att på ett sadistiskt. sätt njuta av ,våldshandlingar .

Om konsten speglar tidens stäJnningaroch om Rambo är vår tids konst, dA är det en .hemsk tid vi lever i. Minst fiagt.

CVeC.Ka N

I' - Lt"P ,

Ungdomsbrottslingen -;;: -------- ----------under luppen Med eleganta vetenskapliga metoder kan sociologer och kM­ miologer, säger de, peka ut vårt samhälles "högrisk.ungar". det vill säga pojkar i åldern 10-15 år som efter slumpens ingripande kommer att bli morgondagens brottslingar, skriver Irene Olsson i Expressen. Inlägget är en kommentar till en rapport av Jerzy Sarnecki, forskare vid Brottsförebyggand rådet (BRÅ).

"Det måste kiinnas frustrerande att ha kompetens att kartliigga dessa ungdomar ända in i samhällets mör­ kaste vrår och ändå inte kunna hjäl­ pa dem.

Visst finns det metoder, dc avlöser varandra, men de utvärderas aldrig.

-Kanske hör hehandlingen av he­ la familjer ersättas av ingrepp i niit­ verket av kamratrclationer, säger Jcrzy Sarnecki försiktigt provoceran­ de, I de tidiga tonåren hetyder kam­ raternas åsikter mycket. om, Även-oJII tmIft ' jobhn med kamratrelationerna kommer man snart fram till alt vissa pojkar är mer påverkbara än andra inför vad 'kam­ raterna tycker, och också här finns svaret alt söka inom familjen, Om sociologin och kriminologin nonchalerar familjens hetydelse för

en ung människas utveckling till brottsling kommer de i ännu högre grad än i dag att beskyllas för all vara deskriptiva Vetenskaper som struntar i orr dk ileh verkan.

Fast samhället har ocks,i sI. -trots att antalet· sysselsalta inom iT­ ken som utövar social kontroll ­ kraftigt dc senaste 20 åren.

1982 fanns sju gånger fler an ,­ inom socialvården än 1960 och in fritidssektorn drygt fem gånger fler De anställda inom polisväsendet har förduhhlats under samma period.

Det har inte hjälpt. Den formell;, so· ciala kontrollen tycks betyda litet

jämfört med den informella. som ut­ övas på johbet och inom familjen, Och denna informella sociala kon. ändrat samhälle.

När ungdomarna lever busliv nere på garden finns det inie längre nagon som säger till ("Så mycket skatt som vi hetalar i det här samhället skal det väl finnas någon polis eller ordningsvakt som sköter den

saken. ")

Kanske har vi den ungdomsbrotts­ lighet vi förtjänaL Men ungdomarna själva har inte bett att få det samhäl­ le vi erbjuder dem."

Språkpolitiken och organisationerna Justitieminister Christoffer TaxelIs tal i Närpes om språkpoliti­ ken och den enspråkiga som utgör grunden för tvåspråkighe­ ten, kopplas av Ole Jakobsson i Jakobstalls Tidning samman med förhåJlandena inom folkrörelserna.

"Inom föreningslivet och i dct fria kulturarbetet ligger huvudansvaret

på medhorgama.

Vi har länge ansett att vårt fina och djupt demokratiska föreningsliv lir sunt och utvecklingsdugligt. Det har vi litat på, Men hur är det riktigt?

Tål de traditionella organisatio­ nerna morgondagens ökadc tryck och kan de ta emot de utmaningar samhällsutvecklingen ställer?

Många erfarna föreningsmänskor är ganska pessimistiska. Det iir inte lätt att engagera friska krafter och

veteranerna trÖttnaL Ungdomsrörelsens m{,lsättningar är väl i stort sett oförändrade och visst är metoderna rimligt anpassade till dagens uppgifter och förhållan­ d<!n, Men ändå iir resurserna otill­ räckliga, Om det vittnar på sitt spe­ ciella sätt dc svåra åren i ansträng­ ningarna att upprätth llIa den som tidning mycket viktiga och fram­ gångsrika ungdomstidningen Öster­ bottniska Posten.

M{lOga andra områden som burits upp av livaktiga föreningar sviktar

på samma sätt, om inte i annat avsc­

ende så däri att rutinerna' blivit förla­ mande och nötningen förödande.

Det finns föreningar som inte har na­ gon annan egentlig verksamhet än årsmöte med "redovisning" och val.

Erfaret föreningsfolk som vågar se den s,k, sanningen pekar på nödvän­ digheten av alt utveckla något nytt.

Ett intressant uppslag är att de nya rörelserna som ofta nedvärderas som ensaksrörelser och tillfälliga kamp­ grupper skulle ges arbetsmöjligheter och stöd inom ideella föreningar som förlorat verksamhetsområden. sänkt sin ambitionsnivå och styrt in sig i åtc rvändsgriindeL Det är ju ovanligt att en förening upplöses liven om verksamheten i praktiken ligger helt nere. Det är in· te så särskilt för entusiaster och akti­

vister att ägna hegränsade krafter och resurser iit att skapa dc orgnnisa· toriska ramarna som lagstiftningen förutsätter.

Vad är naturligare än att öppna tynande föreningar för friska ideer med genomslagskraft och för en n typ av medlemmar som dokumente­ rar stor verksamhetsiver! "

I

------

· 1 · (!'52f.

------------------

Torsdagen den 28 november 1985.

==

--------

------

vr, . . (

t..7c)t,ev Jtan

I Nykterhetsrörelsen .

X&::J.tztntz I f)C h S ta tsb ledraget

.

-----

-I.

__ _ ____

TABU Den är sånt man inte talar om, allra minst med de vuxna. Men ändå gärna vill känna till. Därför pratar man med sina kompisar och kommer ibland ganska långt från verkligheten. Kärlek och sex hör dit, fast man säger att alla är så öppna nuförtiden (men det gäller nog inte alla). Varför kan man inte prata öppet om käns­ lor? I skolan lär man sig det "tekniska", som i al1afaH inte är allt. En annan sak som är så svårt att prata om är döden. Då kom­ mer man in på kristendomen och den får ingen klaga på.

P.S! Till alla er som byter part­ ner som and ra byter kläder: An-'

tagligen har ni inga känslor med i spelet och tänker aldrig på den som blir utsatt. De tog kanske det hela alvarligare än er och har svårt efteråt. Tänker att ni ut­ nyttjat dem. Hur skall de någon­ sin lita på någon igen (det kom­ mer nog att ta tid) Sen när ni själva blivit övergivna tänker ni nog er för två gånger.

Det är ingentin att skryta med hur många man varit med. Hur länge räckte "det" egentligen? .

Snälla, sluta för det finns en massa sårade hjärtan redan och ett kanse du gjort.

Love is love and nothin8. else...

"Cherry Lady"

En del skriverier om nykterhetsrö­ relsens statsbidrag har figu erat i pressen den senaste tiden. I Op har en dC! av des. a noteras som press­ klipp. Det är därför skäl att tillföra den debatten en del klargöranden.

Nykterhetsrörelsen måste liksom andra folkrörelser vara beredd på kritik. Inom den finlands svenska nykterhetsrörelsen tror vi också att vi i dag har en sådan verksamhet att vi tål en sådan granskning.

De satsningar som FSN gjort de senaste åren inom· barnverksam­ hets-, informations- och fritidssek­ torn är speciellt värt att notera.

Barntidningen EOS som utkommer i en upplaga på över 12.000 ex är nu­ mera känd i de tlesta svenska barnfa­ miljer i vårt land. EOS-klubben som fungerar i anslutning till tidningen har de senaste åren anslutit över I l . 500 barn i åldern 7-13 är. Av dessa finns nu ca 4.000 barn i den aktiva åldern med. Det kan nämnas att t.ex. senaste vecka fick vi brev från 170 barn som ville ansluta sig till EOS-klubben. Förutom detta utbil­ dar vi hela tiden barnklubbsledare som på sin hemort sköter EOS-klub­ bar. 250 ungdomar har nu genomgått denna utbildning. Ärligen ordnas kampanjer och tävlingar som enga­ gerar tu.sentals barn.

Senaste sommar antog förbundet en femårsplan där man fastslår att de närmaste årens satsningar måste gö­ ras på ungdomssektor. På olika sätt skall man nu försöka följa upp den positiva barnverksamhet som bedri­ vits de senastc åren.

I detta kommer naturligtvis den nva undomstidningen ZOOM att ha ·en central roll. I Övriet vill man en­ ligt femårsplanen sats; på den alter­

nativa

Bara/ör just dig!

Har aldrig vågat säga det förut, så jag hoppas att du läser det här.

Det finns kanske andra fegisar som också mår bra av det. Jag är rädd att det skall vara försent (kanske hinner det med express) Jag tycker om dig väldigt, väl­ digt mycket ( äl skar ). Ja nu är det sagt, mer var det inte. Skratta =

inte, för jag skulle aldrig i livet väga säga det åt dig .. Tro nu inte att jag menar någon annan. Var­ för skulle jag annars skriva till d ig ?

Det är tur du inte ser mig så som jag darrar. Nästa gång du ser dig omkring och ser en liten person som rodnar då vet du. Sen får du göra vad du vill, strunta i det eller... För nu har jag i alla gjort mitt.

Inget kan hindra •

==

Synd att jag inte är så modig, annars skulle jag färga håret, gå med kort, kort och stilett klackar (nätstrumpor). Sku.JIe du se mig då? I morgon är det väl bäst att ta på det gamla vanliga och hop­ pas på det bästa.

Men stirrar du på mig, tror jag någon svimmar.

Om nu inte kärlek är en dans på rosor vad är den? Jo, jag vet: handsvett, magont, feber och att rodna stup i kva rten (ibland också huvudvärk). Jag varnar: gå aldrig och bli k är hur härligt det än kan vara. Som alla förstår bryter man mot förbudet och får

fritidsverksamheten.

Visst är det bra att det står vad maten innehåller på förpacknin­ garna. Men det är ju onödigt med kemiska formler och namn som ingen människa förstår.

Förr var korv korv och inte en massa tillsatsämnen.

Tänk, om det skulle finnas en gammaldags handelsbod med gammaldagsspecerier . riktig Suck, nu är det väl bäst att gå till

•

Ja{!. ska iilska di{!.

"Kär -69"

snabbköpet och slåss om de bäst plastinpackade varorna.

Skall jag laga färdiglagade kÖttbullar med potatismos från påse? Till efterrätt blir det päron på burk med kinuskisås (färdigla­ gad), smaskens.

Till dig som vill göra något en­ kelt men go tt :

11 mjölk, 3 ägg, 5 dl mj ö l , 1 tsk salt, sylt grädde. Vispa ihop ing­ redienserna och häll i en pann­ kaksform. Sätt ugnen på 200° och vänta i en halvtimme. Ta ut den och ät med sYlt 9ch gr ädde .

"Livsmedelsfärgen "

Zitouni Fatah (bilden) Rue TissamIaI Said TheniaJBoumerdes ALGERIET Ålder: 18 år 1ntressen: Resor, möta vänner, brevskrivning, läsning, sim­ ning, dans, musik och .mycket annat. Önskemål: Vill brevväxla med flickor och pojkar i åldern 16­ 2 0 a' r. ___ _

...J

_____ __

KANSLICHEF

Jag ska krama dig

även när mitt hjärta har s/allnal.

Brev från läsarna ÖP, PB 27, 68601 Jakobstad.

tillträde 1. 1. 86. Kanslichefen ansvarar för förbundets ekonomi och verksamhet, är redovisningsskyldig inför styrelsen samt ansvarig tjänsteman.

även om jag blir döv.

Jaf!. ska kyssa dig

Alla införda läsar-brev honoreras med en liten slant.

Du kan skriva om precis vad som helst. Eller t.o.m. ställa en fråga.

Eller varf"or inte sända in din bästa dikt. . Det går bra att skriva un­ der signatur (om man inte hoppar på någon namngi­ ven person, det vill säga), men sätt ut namn, adress, telefonnummer och social­ skyddssignum på annat ställe i brevet.

Förbundet lediganslår tjänsten som ordinarie

Vi förutsätter: • - ekonomisk/merkantil utbild­ ning el. motsvarande erfarenhet

äl;en om mil/a läppar blöder

150 mkt

Svenska Österbottens Ungdom sförbund (SÖU) rf är en centralorganisation för ung­ . domsföreningarna i S'venska Ostenbotten, med över 100 medlemsföreningar och närmare 18.000 personmedlemmar. Förbundet upprätthåller ett kansli i Vasa med en personallbestående av 2 instruktörer, en kanslist och en kassör på halvtid.

Jag skall titta på dig

även om mina armar blir lama.

månad belönar den bästa insändaren med

Stefan Sjöberg verksamhetsledare Finl and s svenska nyk helsrörbund

d

Vet du vad fett, protein, kolhyd­ rater, kalcium, B-vitamin blir till­ sammans? Jag kan hjälpa dig med att det är en dryck som näs­ tan alla dricker. Ja, just det: mjöIk.

"Hjärtskadad"

Jag ska höra dig

Du vet väl om att vi varje

Gissa vad!·

ett sår i hjärttrakten (dock inte dödligt).

Lycka tiU önskar en som vet.

Kram på er!

även om ja/{ Mir blind.

maja" och havsgärden Bullerås. Och dessutom kommer speciell satsning att göras på informationssektorn.

Redan nu har förbundet framställt en videofilm och flera planeras. Man planerar också att ge ut en debattbok och mera aktuellt informationsmate­ rial. Som bäst genomförs en omfat­ tande kampanj i låg­ och högsta­ dieskolorna med namnet "LEV LI­ VET" i den beräknas omkring 16.000 elever att delta.

Nykterhetsrörelsen erhåller för sitt arbete statsstöd. Med anledning av uppgifter om statsstödet som före­ kommit i massmedia på senare tid är det dock skäl att påpeka att stödet till nykterhetsorganisationerna utgår enligt deras verksamhet.

För Finlandsvenska nykterhetsför­ bunds del kan noteras att statsstödet uppg r till mindre än en tredjedel av förbundets hela omsättning. Självfi­ nansieringsgraden är alltså hög.

Användningen av nykterhetsrörel­ sens statsbidrag är noggrant reglerat och övervakas av soeial- och hälso­ vardsministeriet. . Undersökningar i olika länder har visat att de samhällskostnader som alkoholskadorna förorsakar vida överstiger intäkterna av alkoholför­ säljningen. T.ex. den svenska eko­ nomcn Anders Jonsson räknar med miliardförluster både i Finland och Sverige. Mot den bakgrunden fram­ står de medel som nu satsats pa före­ byggande nykterhetsarbete som täm­ ligen små.

Mycket mera borde göras för att minska alkoholkonsumtionen och därmed också alkoholskadorna.

- erfarenhet arbete el. samhet

av organisations­ motsv. ideell verk­

- - tidigare erfarenhet av arbets­ ledning

Vi värdesätter: • - initiativrikedom och förmåga att arbeta både självständigt o. i grupp - - tjänstevilja kande

och

servicetän­

körkort och egen bil, vilja alt resa

__

Vi erbjuder: - - ett intressant arbete för och bland ungdomar - - ett arbete som ger möjlighe­ ter till utveckling och kreativitet - - lön

5.564,-)

enl.

A

18

(grundlön

Skicka in en fritt formulerad ansökan senast de 5. 12. till SÖU, HandelsespI. 10 D, 65 100 VASA 10. Närm. uppl. ger tf kanslichef Furu tel. 96 1- 1 15372, 12 1 564 el. förbundsordf. Lövdahl tel. 96 14 1690.

(

Torsdagen den 28 november 1985.

U-

__ ____ -____

______________

"Hel omedvetet. köpte jag allt p.orslin i blavitt" Tendensen har ju den se­ naste tiden varit den att de som nyttade till Sverige un­ der 60­ och 70-talen har börjat vända hem, efter­ som tiderna i Sverige inte längre är så mycket bättre än i Finland. Trots det har inte strömmen västerut av­ stannat. Speciellt många ungdomar söker sig till Sverige. Orsaken är inte längre den att man reser för arbete och bättre lön, utan det handlar mera om en frigörelseprocess från föräldrar, från sin egen fast rotade och trygga till­ varo. Det handlar om att försöka klara sig själv, stå på egna ende.

ben,

bli obero­

I Stockho'lm träffade jag några österbottniska ung­ domar som nyligen tagit sitt pick och pack och styrt sina steg till vårt västra grannland.

Främst talade jag med Ragna Weegar och Nils­ Erik Blomq,vist, båda tidi­ gare hårt engagerade i ungdomsarbete hemma i Österbotten.

Ragna Wegar och Nils-Erik Blomqvist har båda vah att liimna Österbotten/ör Stockholm. För alltid? Det vet man aldrit:.

Varför flyttar manm till just Stockholm, Sverige?

Båda kommer från relativt små ställen. Nisse från Munsala och Ragna från Vasa. Så främst var det väl storstaden som locka­ de. Men varför just en storstad i Sverige?

- Det föll sig ganska natur­ ligt, säger Nisse. Här i Stock­ holm har jag släktingar, så man känner staden lite från förr. Och hellre flyttar jag hit än till Hel­ singfors, t.ex. Ragnas mamma kommer från Stockholm så hon har också naturliga band till

Stockholm.

- Det är nästan som en andra hemstad för men, och så är den vacker och trevlig. Helsingfors är för mej en kall och stroppig stad. Och så har förstås massme­ dierna gjort ;tt. Man vet ju näs­ tan mera vad som händer i Sveri­ ge. Och här finns mera som in­ tresserar mej. Mycket teater och bättre danskurser än hemma i Vasa.

Ragna har danslektioner näs­ tan varje kväll.

Men det finns ju naturligtvis cn baksida på även denna

medalj.

- uet kilnns dyrare att leva Och kommer man {rån landet S,J iir det mera upersonligt hiir med ,Isfalten och och höghusen, trängseln

här, l vcker N isse

sIresseil.

- Och stockholmarna har en väldig hård yta utåt. Det är lätt att komma i kontakt med männi­ skor, men svårt att komma nå­ gon in på djupet, tycker Ragna.

- Sen är de mera bortskämda och statusfixerade här än folk hemma. Och rikssvenskarna är mera pessimistiska än vi.

Ragna och Nisse är ju också princip invandrare i Sverige.

- Men i och med att vi är fi­ ninlandssvenskar känns det nog som om vi hade en högre status än andra invandrare, eftersom. vi behärskar landets språk från för­ ut.

Finländare - trots allt - Jag for för att finna ensamhet och mej själv, säger Ragna. Jag ville stä på egna ben, och prova på att arbeta "ordentligt". Hem­ ma jobbade Ragna på sin pappas tidning och ibland på Wasa Teater.

- Jag tröttnade på Vasa. VilJe börja ett nytt liv. Det är som när man tröttnar på en chokladsort S,1 byter man.

Nisse ville ncks,! byta miljö och pröva niigot annat.

- Jag var så insyltad i alla möj­ liga s t y re l se r och föreningar att folk hara tog för givet att jag

skulle vara med över allt. Dess-

utom har jag hela tiden bott hemma, så det är hälsosamt att 'vara ifrån sina föräldrar. Nu tyc­ ker jag att jag fått ett annat för­ hållande till föräldrarna, ett bättre förhållande.

Nån kopia av rikssvenskar vill ingen av dem vara.

- Vi är trots allt finlandssven­ skar och vi har våra rötter i Ös­ terbotten.

- Jag känner ingen större identifikation med rikssvenskar än med finskatalande, säger Nisse.

- Jag är ungefär 25 % finne, 25

% rikssvensk och 50 % finlands­ svensk, uttrycker Ragna det. Jag är stolt över min finlandssven­ ska, och tycker den är rätt vac­ ker så varför inte använda det språket här. Men ibland tar jag till rikssvenskan om folk inte rik­ tigt förstår vad jag menar. Mam­ ma talar alltid rikssvenska hem­ ma, så jag har hört det sedan jag var liten.

Nisse tycker inte heller det är nödvändigt att lägga sig till med någon rikssvensk accent pil hög­ spraket. Och min dialekt tiinker jag inte glömma, det är ju trots allt det enda språk jag kan rik­ tigt. ]iimfört med den blir alla andra språk fattiga. Förresten talar jag mest finska p{1 jobhet.

Andnl

aker de httiler fast pil

sin identitet med är att t.ex. kö­ pa finsk mat ibland.

- När jag kom hit köpte jag omedvetet allt porslin i blåvitt och så har jag köpt en finsk flag­ ga för fem kronor, berättar Rag­ na. Och jag saknar Sundom­ böcklingen!

- Det är ju trots allt bäst där man är uppväxt, säger Nisse. Jag kommer nog inte att bli här för alltid, det är just nu jag ville prö­ va på något nytt.

Ragna är inte lika säger: - Just nu kan jag inte tänka mig att flytta hem i alla fall, ödet får ut­ visa vad som sker.

Tar ni ställning i frågor som berör det svenska samhället?

Skulle ni ha röstat i valet t.ex.?

- Om det är något som direkt berör mej, tar ja ställning, an­ nars bryr jag mig inte så mycket om vad de sysslar med. Men ha-' de jag fått rösta i valet, skulle jag

g

ha gjort det, säger Nisse.

Man måste ha tur - Man ska ju inte tro, att när man flyttar till ett annat land öppnar sig världen och livet ler, man måste nog veta vad man ger sig in på, siiger Nisse.

- (kh inte heller vänta sig något drömjobb och storkovan, menar Ragna. Man får nog ta vad man rår, om man alls får något.

Några drömjobb är det sällan frågan om. Konkurrensen är hård och man måste tåla spar­ kar. Allting går inte bara utan vidare. Och ännu svårare är det att få bostad.

Men både Nisse och Ragna har haft tur, och klarat av både jobb och bostad på kort tid. Ragna jobbar som vårdbiträde hos äld­ re människor och bostadsfrågan löstes bra. Nisse fick jobb på Marabou och bostad efter två dagar i Stockholm.

- Jag träffade en kompis från Jakobstad på T-centralen. Han hade varit här, men skulle flytta

hem. Jag fick ta över hans lägen­ het. Men helst ska man nog för­ söka ordna arbete och bostad re­ dan i Finland. För alla har ju inte samma tur som jag råkade ha.

Och med bostaden är nog kon­ takter a oeh o. Att stiilla sig i kö, är ganska så meningslöst.

- Det är alltid en risk att bryta upp från sin trygga omgivning och ge sig ut i en mindre trygg, men jag är glad att jag tog ris­ ken, säger Ragna.

- Man får pröva sig sj ä lv och lär sig mera.

AnCi Holm -

__________________ __________________

__

TO Rd ag e n

2 8 na , em b ar 1 g

.

______ ____ __ __________________ ____

'

Hur känns det att återvända hem efter några års vistelse i o

utlandet? Vilka förväntningar

Mamma Hanne/e tillsammans med det mellersta barnet Heidi i

har man och vilka är pro­

"Om jag länker på hurudan man själv var

blemen? från Välikannus om hur det gick för henne o s familj under åtta år i Sverige, varför de bes"

tt flytta hem och hur

det har gått dess.

Jch hur man såg på saker och ting :mder det första och sen under det sista iret i Sverige, upptäcker man 'ilken skil­ 'and det var.

Vi bara jobbade det första året, skaffa­ de möbler och annat som behövdes i hem­ met och vi hann inte ens tänka på någon­ ting annat. Vi tackade oss själva för att vi hade flyttat till Sverige och Stockholm ­ huvudstaden där allt vara nära. Vi gjorde kter till Skansen och Drollnin holm, , m

5$Or OC s 'Ova(Jt p6

stan. Allt var stort, fint och spännande nytt för oss som kom fran sådana sma byar som Välikannus och Lestijärvi.

Vi kände oss nästan som turister under det första året, Det spelade inten roll allt'i fick städa från morgon till sen kväll. Det var skönt att fd jobba så mycket som mall själv bara orkade och ville och ju mera man jobbade desto mer pengar fick man.

Under första året hade vi nästan ingen kontakt med svenskarna och det berodde mycket på oss själva. Jag vågade inte pra-

I ta svenska av rädsla för all de svensksprå­ kiga skulle sk ralla åt mina språkfel. Min man Malma kunde inte ell ord svenska då vi åkte, men senare gick han på svenska· kurs och lärde sig något av språket.

Det första året bodde vi i Kungsängen i en egen insatslägenhet. Området var fint, grönt , lugnt och vackert, men vi tyc;kte all det var för långt till Stockholms Centrum där min man fick jobb på ell storlager, Så vi flyttade till en Stockholms nyare föror· ter, Jordbro, varifrån det tog bara en halvtimme med pendpltåg in till stan.

Jordbro är också ett fint område; väls· kött och nära till skogarna. Att cykla till häststallarna tog bara några minuter.

Jordbro-hemmet.

de tillbaka till Finland. I och med hem­

och ofta patrullerade polisbilar i närhe­

flyttningen slapp vi också att avgöra vil­

ten, Ambulansen hämtade en gammal

ken skola som vara bäst för honom - en

alkholist nästan regelbundet en gång i ma·

svenskspråkig eller finskspråkig. Det var

r;

'ttIlfIc'dffltDhan

hade valt den finskspråkiga skolan, men

liven i skolor­

det fanns ocksll finska barn som gick i en

na. Det är vardagsmat där och för mig lät

svensk klass. Ingen kunde ge ett säkert

det sa skrämmande nära.

svar vilket alternativ som var bäst.

Hemma pratade vi finska med barnen

AJen vi flyttade inte. Vi diskuterade inte

även om vi på jobben pratade enbart

ens om att flytta. Istället förnyade vi hem­

svenska. Under det sista dret träffade vi

met med tapeter och annat vackert och vi

dagligen våra svenska vänner som bodde

trivades bra,

nära oss. Det mellersta barnet, Heidi,

Då Marka fyllde två år började jag ar­

som lärde sig prata hade antagligen blivit

beta utanför hemmet igen. Jag arbetade

svenskspråkigt utan besvär. Hon och

som sekreterare på den juridiska avdel­

jämnåriga Theres pratade ell blandat

ningen i ett stort, fint rederi där jag var

språk; finska och svenska.

den enda som hade finska som modersåI.

Vi kommer aldrig all känna oss som

Mina arbetskamrater var alldeles under­

svenskar, det visste vi. Och v' i tänkte att

bara, trevliga och hjälpsamma och jag

ifall vi nu lyckats i ell annat land, så var­

uppmuntrades på många sätt, Jag jobba­ de där nästa tre år och aldrig behövde jag känna mig sämre än svenskarna pli något sätt. Efter flyttningen till Finland har jag än/lu hållit kontkat med "min avdelning", Marka tillbringade dagarna hos en finsk dagmamma och han träffade nästa bara finska bam. Allteftersom Marka blev äldre började vi mer och mer tänka på en möjlig framtid i Finland och helst på landet i ett eget hus med trädgård.

Först var det bara en dröni men efter fa­ miljetillökning med två flickor var det ba­ ra all bestämma datumet när vi skulle flyt­ ta. Vi hade tagit reda på de finska förhål­ landena, ansökt om och fått lån så all vi

sann.

Min man sade upp sig från sitt fina jobb som, svetsare i en verkstad, Där hade han

son Marka. Jag varken hann eller kunde

under ell par års tid lärt sig mycket sven­

bekanta mig med svenskarna eller det

ska på grund av att de flesta där var sven­

svenska samhället överhvudtaget. Då

skar, Det sista året i Sverige var jag på för­

kanske sina grannar i hissen någon gång.

äldraledighet från mill sekreterarjobb och

Man lärde sig bara känna en bråkdel av

min man hade ett arbete som han var

med sina barn gå ute. På dagarna såg

också svenska. Många finska föräldrar

Det är likadant i alla huvudstäder och storstäder: rån, misshandel. lägenhetsin­

nat var grannarna störande med vilka fes·

På dagarna såg man mest dagmammor

l Jordbro kunde man gd hela lågstadiet

i en fi'1sk klass där man lärde sig förstå

upp med och uppleva som nall/rligt...

landet - och drömmen höll på all bli

människorna i samma hus.

la vi tänkte välja.

tänka djupare på framtiden. Var det så­ aalll här vi l'ilIe att Marko skulle väx,a

i hyreslägenheten i ett höghus. Bland an·

man jobbade hela dagarna träffade man

panikslagen då någon frågade vilken sko­

De var harmlösa typer men vi började

skulle kunna köpa mitt barndomshem på

Jag stannade hemma med vår nyfödda

ett hell ämne och jag kände mig nästan

naden då han närapå supit ihjäl sig.

Problemet var att vi inte trivdes riktigt bra

ter, mycket supande och slagsmål.

från hans klass som sommaren 1984 flytta­

man också gubbar, unga och gamla med spritflaskor. Man kunde se komtiga typer

Iltbildad till.

Marka gick i en finskspråkig klass i förskolan. Det var väldigt många barn

-

för skulle vi inte kunna göra det också hemma i Finland. Vi var beredda på att möta svårigheter också i Finland. o

De tre sista månaderna i en trerummare

iett höghus med tre barn kändes SOm evigheter. Men tiden gick och en dag steg vi av färjan i Vasa hamn. Från den första minuten i Välikannus i vårt eget hus har vi känt det som om vi är hemma från en lång resa - en lärorik resa som hade gjort oss visare, mognare och säkrare.

Här i Kannus pratar vi bara finska. Jag personligen tycker all det är bra att kunna språk. Det är det bästa kapital man kan ha. Vi pratar svenska ibland för skojs skull och håller därmed svemka vid liv.

Då vi flyIlade hem hade vi inga jobb klara. Själv frilansade jag ell tag för lokal­ radion och nu har jag fått jobb som för­ skolelärare. Min man har inte lyckats hit­ ta något jobb som svetsare, men han hål­ ler sig sysselsatt med det lilla jordbruk som följde med min hemgård.

Ä ven om vi har mycket mindre pengar all röra oss med här,har vi aldrig hafte en tanke på att flytta tillbaka. Vi lever ell mycket rikare liv här. Allt går inte att mäta i pengar.

Livet här på landet är tryggt. Det är skönt att hitta sina rötter.

••

D

&SPLnTS&

.. . .......

....................

.

.

.

. .

E:3 HAB UNGDOMSDANS

Lördagen den 30. 11. kl. 2 Kom med på en häftig

1

SUPERHÄFTIG MODESHOW MED ORAVAIS UF:s HÄFTIGA MANNEKÄNGER OUF's showgrupp "PUSSUNUS" (=vi kan) sponsoreras av: Kläder: Zig Zag/Hot Shop Skor: Sko-Boden, Nykarleby Make-up: Colose Glasögon: Instrumentarium

Orkestern SOUND upphör vid nyår!

Sin avskedsturmf! inleder de naturligtvis i Nykarleby.

I

kl tl LILLAJU'LAFTON; ALLA ÄR GLADA, ALLA VILL DANSA - I KORSNÄS

? LILLA Hur jobbar en äkta svensk diskjockey?

KOM OCH UPPLEV

Lördag 30. 11.

20-01

J

n

ä

vad

•

Kanske får just Du en liliajul­ klapp, endast tomten vet.

•

Välkomna att uppleva Li Ila-julkavalkad.

....... ....... _

.

Glad,' Li"aj"'!

.

å?

vår

......................

. Oravais Trafik; 19.00 Vört, sor, 19.15 Kvevlax.

m,d M, P,hlm hlms,lf

*

•

19.10 Kait­

2. Strandlinje trafik; 19.15 Sundom via Va­ sa busstation (19.30) och Solf.

3. Strandlinje trafik; 19.30 Långåminne via Malax.

4. Strandlinje trafik;

19.15 Närvijoki via Pörtom, Rainebäck och Petaiax.

5. Ingves bussar; 19.30 Övermark, Ytter­ mark och Näverås.

6. Ingves bussar; 19.20 Kaskö via Närpes.

7. Westerlines; 19.05 Dagsmark, 19.15 Lappfjärd, 19.25 K:stad, 19.30 Tjöck och 19.50 Finby.

..

.

«

.... .........

-to

W1

.

. . . . . . . . . . . ... . . . . . . . .

• • • •• •

.. . . . . . . . . . . ... . . . . . .

.

.

• • • • • • • • • •• •

+

• • ••• • • • • • •

I SOLF UF:s LOKAL Lördagen den 30: 11. kl. 20.00.

HELKVÄLL FÖR UNGDOMAR - Rolf Reinwalds - Message -' Sören och kören Fritt inträde

Svenska

Servering

Österbottens Ung­

domsförbund höll sitt års­ möte i söndags i pörtom.

Endast ett femtiotal delega­ ter hade mött upp fördela­ de på 20 föreningar och -man kan konstatera att det var

en

aning

svagt

med

tanke på att förbundet har

19.000 medlemmar och över hundra medlemsföre­ ningar.

"WEST SIDE STORY" MusikalT. och kapellmästare... All Myll:!ri Inspicient............... Kristina Holmqvist Scenogral .................. Christer Lågland

:::.. .:....:....:.............

Kali annslrim Danskoreograli........... Marita Nieminen Dräkter . .. . . ... ... ......... .. . Birgilla Hassel Ljudmixer ...................... Robert Foru liuamiler . ...... . . .... ..... Fialar HOlmqylst PREMIAR: 'redag 29. 11. 19.30 REPRIS: 10 30. 11. kl. 19.30 sO 1. 12. kl. 1&.00 si ld I6restall­ nlng

r

FiIQHH 'Örestillnle .r. fr. I. 12. Id. 11.38, ..

7. tf. Id. 11.38, Ii .12. Id. II, 're 13. 12. kl.

19.30, lö 14. 12. kl. 19.30, sO 15. 12. kl. 16.

Blljener I fÖrkÖp vantagar kl. 11l-13 pa Jungs· borg tel. 13318.

Svenska Oslerbonens U.,"",__ ,* .".... rar en buuresa tItI Karleby UFos WEST SIDE STDRY 'redagen den 6. 12. ·85. Start 'ran Vasa stads 1IS kl. 17.30, retur dlrelcl eller '6resUII· nl",.n. Prts: 85 mk, KoIlI...r 78 II1II. An....,aa: sOU:s kansli tel. !l61-113572 el. 115372 HMsI onsdagen den 4. 12. ·85. (Dbs! b"rinude anlll piltser).

Den nya

SÖ U -styrelsen Förbundets nya styrelse består till stora delar av nya krafter.

Första ringen representeras av Kent Timmerbacka (ny). And­ ra av Cay West (ny). Tredje av Kaj Karlstedt. Fjärde av Cari­ na Häggblad (ny). Femte av Kenneth Finne. Sjätte av Ro­ bert Selänniemi. Sjunde av Yvonne Ståhlgård (ny) och Åttonde av Rolr Mattrolk. Sko­ lungdomens representant blev Patrik StenvaII. Sup pleanter: Harriet Ljungberg, AnCi Holm, Marina Snygg och Hele­ na Höglund.

Höstrnötet blev en· gan­ ska tam tillställning.

Det

enda som fick deltagarna litet engagerade var frågan om hur Artis - ch musi­ er ormedlingen skall skö­ tas; skall det finnas en hel­ tidsanställd person for att sköta uppgiften eller går förmedlingen att skötas av en kanslist.

Höstrnötet inleddes med att Yvonne Ståhlgård frän värdföreningen Pör­ tom UF berättade litet om förening· ens verksamhet. Stefan Träskvik framförde kommune'ns hälsning till mötesdelegaterna och betonade vik­ ten av en bra fungerande ungdoms­ verksamhet.

Förbundsordförande Mårten Löv­ dahl konstaterar i sitt hälsningstal alt förbundet inte fått lika mycket nega­ tiv kritik från massmedierna, främst tidningspressen, som varit utmär­ kande för pressens bevakning av ufo rörelsen de senaste åren. Istället har den negativa kritiken överflyttats till' andra delar av vårt samhällsmaskine­ ri och för tillfället verkar det vara nykterhetsrörelsen som utsetts till hackkyckling.

Mårten Lövdahl sade också att 1985 kommer att gå till historien som det år som förbundets egen tidning OP upphörde att utkomma. Så det är klart att detta höstmöte var annor­ lunda än andra. Förut har det så gott som på alla höst- och vårrnöten beto­ nats vikten av OP. Det har hela tiden varit en sorts "vargen kommer, vargen kommer" - filosofi över föreningstalen och till sist blev folk antagligen immuna mot dylika argument.

Och nu har alltså vargen kommit.

Beslutet att lägga ner OP är defini­ tivt och det finns inte heller tid att fram till årsskiftet hinna skapa någon ny produkt som ersättning för OP. - Op har varit ett kärt barn för sOU och kanske samtidigt vårt främsta varumärke utål.

Mårten Lövdahl konstaterade i sitt tal att det var med stor smärta som förbundet konstaterade att man från JT att med de resurser som sOU kan tänka sig att satsa i en fortsatt utgiv­ ning inte längre är intressanta som sammarbetspartner. Det finns inga realistiska möjligheter att från SO­ U:s sida höja anbudet.

- Det finns ingen anledning att

SÖV

ansökte om koncession:

lDgar Lo alra OSaD s"ndare? från por a •

söka syndabockar i sammanhanget.

Rätt nära sanningen är väl att säga att utvecklingen gick mot OP. Grunden för dess ekonomiska exi­ stens urholkades och gick inte att kompensera med andra inkomstkäl­ lor och samhälleliga bidrag.

OP fick ett ekonomiskt stöd

främst från Svenska kulturfonden och i form av opinionsstöd, men stö­ det var dock inte större del än 10 procent av tidningens budget.

Lövdahl berättade även litet om den planerade allfinlandssvenska . ungdomstidningen och sade att även SÖU har all anledning att vara med i planeringen av projektet eftersom det kan visa sig vara en framkomlig väg.

Den springande punkten blir finan· sieringen och föreningarna kan redan nu börja förbereda sig på någon form av kollektivt prenumerationssystem.

- Personligen anser jag det som m\got av en paradox att samtidigt som det pratas om behovet av en all­ finlandssvensk ungdomstidning så tillåts den enda seriösa, regelbundet utkommande ungdomstidningen i Svenskfinland gå i graven trots all samhälleliga makthavare i nera år varit medvetna om situationen.

Men Lövdahl konstaterade att det som har varit har varit och att nu gäller det att rikta blickarna framåt.

•

Lokalradiokonsession

Verksamhetsplanen för 1986 är i mångt och mycket en intressant och nydanande sådan. Det som speciellt betonas är vikten av att skapa en profil utåt. Detta skall uppnås ge­ nom att verkligen sköta bra de sekto­ rer som förbundet inriktat sig på.

Det är ingen större mening med att inrikta sig på sådan verksamhet som andra organisationer klarar mycket bättre. t.ex. idrott.

Kaj Karlstedt invände mot detta att inte uf-rörelsen skulle kunna syss­ la med idrott. En stor del av ung­ domsföreningarna har någon form av idrottsverksam het som även idrottsrörelsen sysslar med. t.ex. fot­ holl inom ringarna.

- Det är ju oftast så att det endast är de bästa som får vara med och tiivla i idrottsrörelsen. Därför tycker jag att vi gott och väl kan syssla med idrott som även riktas till de som inte är häst men som ändå har in tresse.

Ett påstående säkert många håller med om.

En del av verksamheten i kona drag: Föreningshusen representerar rö­ relsens ryggrad och det skulle vara mycket vikt gt att. få kommunerna

•

••

att inse vilka förmåner och möjlighe­ ter dessa ungdomsutrymmen utgör för en kommun. De flesta kommu­ ner har ännu inte sett vikten av att ha ungdomsutrymmen. fungerande Därför borde ell bättre samrnarbete upprätthållas med andra ungdomsor­ ganisationer när det gäller ungdom­ sutrymmen.

Föreningsservicen kan indelas i två grupper. dels grundservice och dels kontaktverksamhet. Grundser· vicen omfattar allt från förmedling av varor och tjänster till att hjälpa till med olika ansökningar. Kontakt· verksamheten är tiU för att hjälpa och stöda föreningarna ute på fältet och förbundet bör kunna sitta som spindeln i nätet och förmedla kon­ takter till och från medlemsförening­ arna. För all underlätta denna verk­ samhet skall ell fullständigt kartotek över olika kontakt- och konsultper­ soner upprättas: Till exempel ett kartotek över personer som kan ge regihjälp kommer att upprättas.

Kursverksamheten kommer att skäras ned på grund av det ringa an­ talet deltagare i de flesta kurserna.

Det finns andra organisationer som sköter kursverksamheten bättre.

Mcn en RadiorrV/video kurs plane­ ras till någongång i februari.

Informationsverksamheten kan bli svårare för förbundet i.o.m. att språkröret OP försvinner från års­ skiftet. Förbundets personal kom­ mer att satsa mera på direktkontakt till föreningarna för att få informa· tionen all löpa smidigt. Massme­ dierna kommer även aII användas flitigt.

Men det mest intressanta med in· formationsverksamheten är den pla· nerade lokalradioverksamheten. För· bundets utvecklingsgrupp har under hösten gjort upp planer för en dylik verksamhet och den 22 november sände förbundet in en anhållan till trafikministeriet om att erhålla kon· cession ror lokalradioverksamhet i med 10 km:s radie inom samtliga ror· eningars verksamhetsområde. Det skulle inte alltså bli frågan om någon stationär verksamhet och kanske inte ens regelbundna sändningar. Avsik· ten är att om klartecken ges skatTar förbundet sig en portabel sändarut­ rustning, med vilket man skall resa runt i föreningarna och sända pro· gram om och kring föreningen.

På höstmötet efterlyste Kaj Karl­ stedt flera former av tävlingsverk­ samhet. Till exempel turnerinRar i pingis och tennis kunde ordnas ifall det finns intresse. Förbundet kom­ mer också att förmedla olika slag av moderna spe'!.

.. .. ... .... .. .. ... if.ar .. ... ..

... ..... .. .jo

......

Trots alt teaterverksamheten är den största verksamhetsformen bland föreningarna har den blivit un­ danskuffad en aning under detta år.

Vid senaste års höstmöte entlediga­ des teatersekrcteraren på grund av ekonimiska orsaker. Nu kommer förbundet att ta i med nya tag vad det gäller teatern. En kulturtjänst kommer att inrättas på kansliet ifall förbundet får ökat samhälleligt stöd.

Denna kulturist skall sköta olika kul· turverksamheter inom förbundet. däribland teatern.

I april står sOU som värd för FID· RA, dvs. finlandssvensk dramatik.

Så man kan kort säga att förbundets ' verksamhetsplan för 1986 är mångsi­ dig och intressant. Återstår bara att se huruvida förbundet följer upp den.

•

Oenigt om A&M

På grund av det stora underskolI som artist och musikerförmedlingen går med kommer den heltidsanställ­ da förmedlaren att entledigas från och med nästa år. Förmedlingen kommer i fortsättningen att skötas av en kanslist, eftersom det mest är frågan om pappersarbete när det gäl­ ler förmedling av österbottniska orkestrar. De utländska orkestrarna var det meningen att förbundet skul­ le skära ner förmedlingar på men det gick inte hös,tmötesdelegaterna med på. Så förbundet skall även framle· des kunna förmedla utländska artis­ ter om efterfrågan finns.

Visar det sig all A&M:s service märkbart försämras under året så kommer tjänsten att återinrättas om det finns ekonomiska möjligheter.

- Frej Högdahl från Nl1FS hävda­ de att ifall det inte finns någon heltids rormedlart: .: försämras servicen till dansarrangörerna vilket i sin tur le­ der till att arrangörerna blir ännu fårre.

Kaj Karlstedt sade alt det till stor del är roreningarnas eget fel alt A&M går med rorlust, ca 30.00\1 per år, för all det inte finns någon solidaritet.

Föreningarna köper direkt utifrån utan all gå via rorbundet.

I år har A&M gjort 510 ronned· lingar av vilka 40 är utländska eller från andra delar av landet än Öster­ botten. A v dessa 40 rormedlingar har endast hälften gått till ungdomsföre­ ningar, resten har gått till restau­ ranger och skolor.

Det är litet, mycket litet med tanke på hur många utomösterbottniska ar· tister som varit här under året...

Patrik Sienvall. .jo

.....

.jo

.. ..

'" .jo

STJÄRNSKOTTET JENNIFER RUSH:

"Det iir bara början iin" Det har tagit Jennifer Rush åtta års hårt slit för att slutligen bli en senastion över en natt. Helt plötsligt låg hon för några veckor sedan etta på den engelska listan med sin kraftfulla röst basunerande ut "The Power of Loye': hypnotiserande fansen med en ovalig

sångröst och påfallande stiliga ben.

Men vem är hon? FÖre det att hon dök upp på listan var de knappast någon som hade hört talas om henne.

Förutom i Tyskland förstås, dör hon de senaste tre åren arbetat och och haft fyra hitsinglar och en LP som sålt mycket bra.

Påståendet att hon skulle ha kommit upp på listan från ingen­ stans tillbakavisar den ameri­ kansk-födda stjärnan bestämt: - Jag koncentrerar mig till'

100 procent på det jag håller på med. Jag har arbetat hårt för att lyckas och jag är verkligt tack­ sam för ott jag har haft möjlighe­ ten att njuta av framgångarna.

Den självständiga 2S-åringen avskyr partyn och utsvävningar.

Jennifers liv rör sig kring jobbet och mannen i hennes liv, bosis­ ten Steve Engebretson.

Avskyr fester - Då vi 'har arbetat vill jag inte gå ut ..Jag vill b()ra stanna hem­ ma med Steve. Ata med händer­ na och dregla på bluseh om jag vill. Det kan man inte göra på en fin restaurang, förklarar hon.

- Hur kan människor sova med främlingar. Det kan jag inte för­ stå. Om jag sprang på alla par­ tyn och om jag gick till sängs med vem som helst skulle jag tvingas ljuga för min pojvän. Jag skulle bli galen' att leva på det viset.

Fröken Rush verkar klara sig bra på egen hand. Hon vägrar att skaffa sig varken pressagent eller manager.

- Jag klarar mig utan männi­ skor som utnyttjar mig. Jag be­ höver inte fem personer som föl­ jer mig till toaletten. olk säger att de inte vill ha någonting i gengäld. Men det vill de.

Eftersom hon är uppfostrad av fadern Maurice Stern, som är en framgångsrik tenor vid operan i

har blivit uppfostrad att klara ett liv av denhär sorten. Han har förklarat för mig hur viktigt det är att man står på sig då det gäller att skriva under kontrakt.

Inga bilder Ibland verkar det dock som hen­ nes bestämda uppträdande skul­ le gå till överdrift.

- Jag går aldrig ut på ställen där jag tror att jag riskerar bli igenkänd. Jag går aldrig på re­ stauranger och jag vill inte bli fo­ tograferad.

Eftersom det är väldigt få människor utanför Tyskland som vet hur hon ser ut, verkar de åtgärderna kanske något över­ drivna.

Men efter årsskiftet är det kanske helt annorlunda. I no­ vember kom hennes nya LP och singel "Rings of Ice" och i julhel­ gen ?kall hon turnera.

Men unrler den självsäkra ytan finns en sorglig' underton hos Jennifer. Orsaken är att hon inte kunnat dela sina framgångar med sin största Barbara.

fan, mamma

- Min mOr dog för ett och ett halv år sedan. Varje gång jag tänker på det skulle jag bara vilja gråta. Jag har hört att det skall gå över med tiden - och jag hoppas verkligen det. Men just nu är det verkligen svårt. Mam­ ma var också sångerska, men hon gav upp sin karriär för att sköta om mig och mina bröder.

Detroit och professor i musik i Washington D.C., har hon en klor bild av vad underhållnings­ branschen innebär. Hon är ingen

- Jag kan bara inte låta bli att bli påmind om henne då jag tittar mig omkring. Jag minns tiden i Amerika med sådan glädje. Nyli­ gen handlade jag julklappar i Harrods varuhus och gick och

liten flicka som simmat vilse i pool full med musikhajar.

- Jag har lyssont på min far.

Han är gammal och klok. Jag skulle gissa att jag från barnsben

kvinnor handlade. Jag tänkte he­ la tiden att detdär och detdär sktJlle mamma gilla. Jag skulle älska att köpa henne presenter

Peffan-rock räddar barn Mången funderar kanske över vad Rock räddar barn egentligen är? Svar: Rock räddar barn är en årligen återkommande välgören­ hetskonsert. Rockföreningen vid Pedagogiska Fakulteten samlar ett antal band till en konsert vari­ frän intäkterna gär till en före­ ning kallad "Rädda barnen rf".

såg på sådant som medelålders

Här har rockälskare en chans att vara med am en "Live-Aid­ konsert", även am det är i ett mindre format. RFPF gör sitt bästa för att ge en varierande musikupplevelse åt alla som är intresserade.

I år, närmare bestämt den 3 de.­ cember, uppträder följande band på nämnda konsert i PF:s festsal:

Exousia - som står för en glad fusion av rock och jazz har ocksä ett budskap i sina texter, som publiken kommer att märka.

Jennifer Rush - ingen vilsen liten flicka. nu. Hon var bara 48 när hon dog.

Eftersom hennes föräldrar skil­ de sig då hon var sex år gammal, längtade Jennifer efter att få de­ la sitt privatliv med mamman. El­ ler bara att få presentera henne för Steve.

- På sjukhuset sa jOg till hen­ ne att vi inte tänkte förlova oss förrän han var beredd till det.

Hon skrattade åt det, hon tyckte det var så roligt, berättar Jen­ nifer.

Bee-Gee dialektrockare från Malax, slår med sina fyndiga tex­ ter, finns bl.a. med på Evitskog records' julkassett som kommer ut i dagarna.

Faderns kontakter Hur stort inflytande modern än har haft, är det dock fadern Jen­ nifer har att tacka för framgån­ garna. Han hade en hel del kon­ takter i Tyskland, där Jennifers karriär startade. Det var också han som fick henne, nästan mot sin egen vilja, att lämna USA och börja jobba i Tyskland.

Det är inget tvivel om att hon ser sin framtida lycka tillsam­

mans med en familj - och i Eng­ land. Men inte före hon är över 30 och har nått tillräckligt långt i karriären.

- Jag skulle vilja ha born tvillingar, förklarar hon. På så sätt skulle man ha det över på en gång.

Om det är så att självsäkerhet kan få en att hållas uppe på top­ pen, är det ett ställe där Jennifer Rush kommer att stanna.

- Dethär är bara början än­ nu, förklarar hon.

-

Bob Sec re t - skivaktuell ny­ komling från Vasa, spelar musik jämförbar med Pave Maijanen.

Six-Pack surprise, surprise.... (Westcoast?)

Torsten och pojkarna - fyra snälla jakobstadspojkar och en tjockis till "kokkolabo", rythm & blues.

Claudia FM-etta Claudia heter årets ·finska mäs­ tare i rock. Bandet, som kom­ mer från Karleby, kammade hem titeln i Helsingfors Mäss­ hall,senaste veckoslut.

Claudia består av Petri och

ättälä och Jukka Asiala. Der. sistnämnda belönades f.ö. som bäste basisten under tävlingen.

Tvåa i FM-tävlingen kom Hi­ mo-ythye från Helsingfors och trea Peyton Place från Rova­

Mauritz Möller samt Risto Mä­

niemi.

T O B da g en d en 2 8 no . em b e rl . U .

________________________________________

__ __ __ __ ____ ______

__________________

Farlig rök I USA (var annars) pågår en process mellan änkan till en av­ liden i lungcancer och en ciga­ rettillverkare. Änkan ha stämt tillverkaren för att han sålt de­ fekta varor som skapat ett be­ roende hos mannen.

Todbaksindutrin har hittills vunnit alla liknande mål och även om det är troligt att de klarar sig även ur denhär pro­

o Det lyckliga vinnarlaget är från vänster på bild Marina Räfsbäck,

cessen kan det en vacker dag

Christer Erikson och Anna-Lena Källberg.

Pjelax UF vann

årets Ringfråga

Ringfrågan, ett samarbete mellan Sjunde ringen och När-TV, är avklarad för detta år. Efter en spännande final med mycket jämna lag blev det klart att Pjelax uf utgick som fOrstaprista­

gare år 1985. På andra plats kom Töjby uf och Norrnäs uf blev trea.

hända att en domstol går emot dem. Och den dag det händer har man startat en lavin.

I

Amerika är som bekant konsu­ menten kung och det är myc­ ket vanligt att man processar - och ofta vinner - om ska­

Fimpar I.

destånd med storidustrin.

riga vilka dött i lungcancer till följd

av

tobaksrökning

och

många är det säkert som skulle ta tillfället i akt att försöka få ut

Ringfrågan är ett frågesportprogram mellan Sjunde ringens ungdomsföreningar.

Programmet har filmats av När-TV och visats både i Närpes och Korsnäs kommuner. l år har man vistats i Syd-Österbottens yrkesskolas auditorium vid alla de elva gånger som Ringfrågan pågått. Under de sju inledande uttagningsomgångarna plockades semifinalisterna fram vart efter. Dessa blev i år Övermark, Töj by, Norrnäs, Pörtom. Nämpnäs, Pjelax och Närpes ungdomsföreningar.

hundra respektive trehundra mark. Donationerna gjordes av Närpes och Korsnäs Sparban­ ker, här representerade av Peter Antfolk och Jan-Erik Ravalds.

Blommor. till varje lagmedlem överräcktes på ringens sekrete­ rare Johanna Tiililä. l årets Ringfråga deltog alla ungdomsfqreningar inom sjunde ringen, utan Yttermark och Mol­ pe som inte fått ihop lag. Som programledare respektive dom a­ re har Yvonne Ståhlgård och Börje Ivars fungerat, samt vid ett tillfälle har Helena Höglund ------gerat programledare. "ter tre semifinaler hade man Det var nu tredje året som då fått fram tre finalister, det vill Ringfrågan ordnats. Samarbetet säga Töjby, Norrnäs och Pjelax mellan När-TV och Sjunde ring­ ungdomsföreningar, alla så kalen har varit gott, och man får lade "hårda" lag. Hårdast av de hoppas att man kommer igen hårda blev då detta år Pjelax uf nästa år för nya spännande mat­ som kammade hem ettusen cher, inom Ringfrågan . Det vin­ mark, donerade av Närpes Spar­ nande Pjelaxlaget bestod av Anbank. För att få fram tvåa och na-Lena Källberg, Marina Räfstrea var man tvungna att ta till bäck och Christer Erikson. Töj­ en utslagsfråga mellan Töjby och by representerades av Annika Norrnäs, som vid det här laget Nordmyr, Peter Wiklund och låg på samma poängtal. UtslagsCamilla Söderback medan Kaj frågan gällde sju europeiska hu­ Broman, Gunilla Granskog och vudstäder som började på bok­ Christina Bengsen bildade lag staven B, och när hittade Töjby för Norrnäs uf. fler rätta namn är Norrnäs.

Text och foto: Också Töjby och Norrnäs förärades med varsin check på femYvonne Sulhlgård

Tycker du om lakrits? Slänger du i dig stora mängder varje

ersättning

av

tobakstillver­

karna .

Att sitta kvar- det är bara bra för skolgången. Det påstår i al­ la fall en professor som forskat i vilka effekter kvarsittningen har haft på tyska elever.

Av 137 kvarsittare är det 85

Det är många som har anhö­

Gott men farligt...

Bra med kvarsittning?

procent som påstår att det gjort dem bara gott. Förtutom ett "andingshål" får kvarsittar­ na också nya vänner och ett bättre förhållande till

lärare

och föräldrar, fastslår profes­ sorn.

dag?

I så fall lever du farligt .

Lakrits i stora mängder k o n . nämligen ge upphov till huvud­ värkförhöjt blodtryck och akli­ umbrist . Dessutom binder lak­ rits vatten i kroppen vilket gör att lakritskäkarna snabbt går upp i v ikt.

I en dansk läkartidsk rift be­ rättas om en man som gått upp åtta kilo efter det att han -ätit 300 gram lakrits på två dygn.

Dags att fimpa Att räka är väldigt ute just nu. Åtminstone

bland

ungdomar

ålderna 12-15 år i Sverige. En­ ligt en undersökning som TV­ programmet Barnjournalen gjart är icke-rökarna i den ål­ dern nu så hög som 93,4 pro­ cent.

Då Barnjournalen för bara tre år sedan gjorde en motsva- . rand enkät visade det sig att hälften i den aktuella ålders­ gruppen räkte.

Körvänlig och ettrig Nyhet Rltmo CL .

Effektiv rymlig och ekonomisk

Undersökningen visar också att det i årskurs nio är flera flic­ kor än pojkar som röker. Av niornas flickor var det 79 pro­

Framtidens Ford

cent som sam uppgav att de inte rökte,

medan pojkarnas

siffra var 86 procent.

Tro det eller ej, såhör ser kanske framtidens Ford ut. Den kallas Probe 5 och visade för första gången under bilmössan i Tokyo i början av november.

Notera hur skapelsens dörrar förs bakåt då de öppnas. Framhju­

lim

omges ov ett mjukt membran, som böjer sig då hjulen vönds.

Det påstås att Proben ör mera aerodynamisk anpassad än ett

Vuoden Auto -84 maallmassa

Ajomukava Tehokas, tilav8 ja ja sähäkkä taloudelllnen Uutuus RHmo CL

Rmp fr. 43.900,-

Rmp fr. 55.100,-

BILHUSET-

stridsflygplan.

Miss på sedlar

Rmp fr. 66.500,-

AUTOTALO

I Tan zania har man tvingats lösa in hela upplagan av de nya sedlar som gavs ut för tre månader sedan. Felet med sedlarna var att man på en karta över landet hade glömt bort öarna Zonzibar

0fl.liJI!100aBlJmDOI1l.am

och Pembo. Öbo r na, sam införlivades med Tanazanio för 21 år

(f.d. Dravels Vsgn och Maskin) Oravsis - Orava/nen, tel. 961-534 19, 53550 puh.

sedan och har en viss självbestämmanderätt, protesterade natur ligtvis mot att deras öar inte fanns med och nu moste centralban­ Fimpar II.

ken trycka nya sedlar.

____ __________________________

To n=d=ag e n å n 2 8 no v em b e r 19 85 .

________________________

________

.. af

Tjosan!! Massor hälsningar åt: Lena, Therese K, Therese N, Mia R, Net­ e . ta, Nilla, Pia, Anne, Malin, Haje . . . och alla som känner mig'! +8B i Pörn: GHK. Lena: Rosa bilen! Vad gör ni fröken Äntligen!

Tack Mmm... suck!! Anki, Ghita o. Lala, här mitt i nattin?? . Gullu Elu va22 glöm inte att äta och... just hel Hin-' Eva bara jag! Vilken krabba!! "Pica" .. .. da int skriv c helst. Hälsningar får .... .. , ." ..

Hoodo. Jock .. Ta e lugnt a for ook . . också heila hujis, Veikars-spruutona hitt lJ bli," ta do Je , NyykaabL Ja . å alla aar ja känner.

Jumala sanOl, pefJantal on vakltUI­ M ar in a .:. nen ottopäivä!!'! Far heim å ligg _ _ _ ----::: ::.:: :: __ Ove. Förresten Jocke ha do fått släik Massor av gratulationer till Fiffe & nain ondi näsan än, Ha'do sänkt pris gen & av på Thoma l-årsda Malin . se på xxx. "Hevijussin 8 KK" Camilla och Valter.

Ha o lsn,-ndar

Hej alla gullungar! Speciellt Hjal­ Hojo. Rumpnissarna Benny, Jan och.

Johan från Nederpurrno. Ni är så mar, Hulda och Evaid. En kr m till dej Hjalmar for tt du vIII v med sjutusandc... hm... säckiga grabbar: . . mej last Jag ar sa tokl som Jag ar! hyi, horo ere, moår edan maskot na Hulda, nog kommer val du med ut braa? Haran stukat naan viss deil? o h g den 28?! Evald, vad är det so .

Nåja, adjö adiös. Smack. . . . "galler. Larsmo, JepP's eller Vora. rkk'" & "E uIa r,a "KYI," Visst är livet en fest? "Vännen Hildur" Moi! Här kommer hälsningar till ett Du Eva glöm ga kärt m . malt gäng - Hallååjaa! Närpes Volvo fandub : mer väl inte syrran nu när du har Tvåtakt framför allt Ni med diesel .

Anders? Pia: skicka över Berra.n till får hälsningar av två Forddiggare .

12 Mana.

V, tar val en som var i Petalax den 23 Vasa . 11 . ; . Rratkvall pa MaXI Igen, eller... Kata: . -------­ Aåååååre, du minns väl att öva på Härliga lilla julshälsningar går åt An­ krockettekmken ordentligt? Kramar ders. Vad skall det bli av dej när du . börjar sova på dagen, fy skäms! Lilla till· alla jag känner.

L.R. juls hälsningar också åt Rika&Janne ------ --..=.:.:::.:: och Tiina&Nicki. Vi skall väl ha ro­ Darling! Tack för hälsningen. Jag ligt under helgen; Taa det lugnt! tycker oxå att båda ställena är jätteb- Harriet. ra! Jag har nog tydligt miirkt vem dU·I' -----��--­ väljer. Själv håller jag mej nog tilljCiao, jag vill hälsa till Camilla Berg i Broman, nej jag skoja bara. Janå.Maxmo som är det bästa stället jag fjuuni ej jo nåo bra han ål Saknar du vet hon är snygg och stilig. Hälsningar M.S. i Lombyn.

The Giraaf?

1

?

j

" U K ."1

Ålderdomshemmets praktikantsy­ strar i Korsnäs! Chata - Akta bajset.

Smogo hur går det i skolan nu') Vi Lotta ­ Varför går du runt och visar tycker att du borde läsa mer till pro­ dina håriga ben? Du borde läsa mera ven än 0.5 h! hur är det med T... som Stopp' Och förresten är han från i Tommy? Det låter som ..sch! Det jobbet dvs. åldringen din nya är roligt att vara "lite" förkyld när kamrat? man får besök!! Nina&Tommy N. Jan ________ __---" '. _ ._

Hälsningar åt: Gummpi... Lotten: "Hur går e me "håle" Mia: köpte du "Gummit" + hälsningar åt 7A&8A i GHK. + alla andra vi känner. "Mia och Nina"

Heja Bosund! Affi: Du behöver inte säga allt v d du tänRer!' Greger: hur blev det med Kokkola-bruden?

Hälsningar till alla bosundare, ni är alla lika galna! Man kan aldrig lita på er. Ni kan ju fundera på hur det skul­ le kännas med en bättring . .. p .S.: Mika S. du är söt!

Moj alla 2:or i K:stads gymnasium kämpa vidare försök stä ut! 2 girls from this dass want to send many kisses to 2 special boys Mats&Mats you're great! Kramar till Tua&Lena, Lappfjärd, Solfdiggaren Tiina. "Two weekendiovers" Ronny. Uppgård, I love you!

"Vi"

Köp/sälj

"Jag"

En hälsning åt Milla, Lotta, Maria, Iris. Nina, Anki. Bibbi och Carina av

Snygg MC-läderblus i äkta läder, storlek nr 48, som ny. Pris 300 mk.

Tel. 967-69701.

"Fjalar" P.S.: Milla, tack för hälsningen.

Tama Swingstar trumset säljes som obehövligt, i mycket fint skick till högstbjudande. TeL 961-56369.

Hanna: Don't you forget about me, ooj! Gina: Rock you! Nina, Åsa o.

Jyrki: G. 12 Hhm! Tina: Hur gick de!') Och så en hälsning åt förra årets 9E i BGS+alla andra jag känner.

Mie!

Hå gåta no vara ramat i lödas...

(16. 11.) eldä va tyckt ty? Kyllä meil­ lä oli hyvä kuski... ' Niin söpö. Visst ska dom inte börja på L.?! Nika call me soon. I love you...

"Konduktören: Nita"

Hej! Vi vill hälsa till alla ljus-skygga nattugglor. Snart är det smultron-tid igen! Han som en av oss tycker om liknar en mandarin!!! Pyss und kram...·

Kontakt Efterlysning: Du kille som var på di­ scot till förmån för Etiopien i ung­ domsgården fre. den 4. 10. och hade mörkt hår. glasögon, bia brallor o. gumpatossor, kan väl ta kontakt med tjejen med blåa tröjan o. bruna bral­ lor. Öp har adressen!

"NN"

ansomaner"

Vill du svara'!

Ciao alla korsnäSkottar!! (även and­ Gör såhär! ra fröätande kottar). Kom till Kors­ . · näs på nyår så träffar ni världens häf­ 1) Skriv ditt svar iill annonsören tigaste fröätande korsnäbbar! Reserpå samma sätt som ett vanligt brev. vera en dans för oss! Ni kommer inte·' Sätt det i ett kuvert som du klistrar Vi syns!!!!

Pyss bli besvikna! att ! igen och frankerar.

2) På den plats på kuvertet där du normalt skriver adressen, skriver du Nå men hoho!! Peter & Manna, nu .­ svagt med blyerts annonsens sij1,natur har 1 år firi å ni tofflas bara ännu. Ja < och datum då annonsen ingått. (t ex se dagens barndom. Lycka till i fortKram 217). . sättningen å fiir int för håålt. Vi häl­ 3) Detta kuvert sätter du i ett stör­ sar å åt Jeppis o. Kromboan från re kuvert, som du sänder till Torsdagstorget, ÖP PB 27,68601 Prov nu g i ss... . Jakob­ ------stad.

2 Korsnäbbar

------- --=.=.: -'-'-.

-== .::.=

Annonserna i TORSDAGSTORGET är helt gratis för ÖP:s prenumeranter.

Via torget kan man sända en hälsning, gratulera, stämma ............ . . . . . ........... . . . ...... . . . . . .......

. . ........ . . .. . ....... . . . .. . .

Adress: ............................................................................

..

Namnteckning: ...................................................................

..

träff, återknyta kontakter osv.

Man kan också' annonsera ut en grej man vill sälja eller köpa.

SÖU:s medlemsföreningar kan via TORSDAGSTORGET påminna om talkokväl'lar, styrelsemöten, tävlingar mm. (Ej tillställningar med inträde)..

Kontaktannoser under signatur där svaren förmedlas går också in under TORSDAGSTORGETGör såhär:

I) Skriv en bokstav per ruta i vidstående kupong. Lämna en ruta tom mellan varje ord.

2) Annonssignatur telefonnummer eller adress bör ingå i annons· texten på det rutade fältet.

3) Skriv ditt eget namn och adress uppe på kupongen. På raden "Namnteckning" s'kriver du egenhändigt ditt namn.

4) Kryssa för den avdelning du viD att annonsen skall ingå i.

5) Sänd kupongen i ett frankerat kuvert till •

TORSDAGSTORGET,.öP. PB 27, 68601 Jakobstad.

AVDELNING:

o Hälsningar

I

____

[g

____ ___

h r d S =ag e n de n 2=8 nn em=b H

____________________________

1 9=85 .

________________________

I Cork

______

Österbottniska Posten

INFORMATiON

Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlcmsföreningar.

lakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1985 Redaktionsråd: Stig-Göran Fors­ man, Robert Selänniemi, Patrik Stenvall och Stefan Träskvik.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13555,318 27 Hemtel. 967-13420 Redaktio.n: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 686 01 JAKOBSTAD

Fast medarbetare i Sydösterbotten;

I SidjärvUF

- iJlltttitl tIrbo sk orlglnalserle

fik

(jp

av

Yvonne Ståhlgård Tel. 962-591 25 (kvällar).

I

OhristlafJSund

LA Y-OUT EDAN: Tuija Kautiainen K-G Olin·

PRENUMERATIONSPRIS 1985

Helt år ............................80,­ Halvt :ir ........................... 60,Skandinavien .. ... ...... . . .. .....90,Lösnummer....................... 2,50

PRENUMERA TIONSÄRENDEN: Tel. 961-113572, 115 372

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-135 55

ANNONSMOTTAGNING Föreningarnas annonser:

Pil

«()tf''''

I''

SÖU:s kansli Handelsesplanadcn JO D 65100 VASA 10 Tel.961-115 372, 113572, el.

121564 Affärsannonsering: ÖP:s redaktion Jakobsgatan 13 (Postadress: PB 27, 68601 Jakobstad) TeL967,13555.31-8 27 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

ANNONSPRIS

I texten ............................ 3,95 Efter texten ....................... 3,95 Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGANNONSER

M inimis torlek 200 mm.

Färgtillägg -,35 spmm

HOPPSAN ,VA O AR DeT [7.41< oeT !G4NN"S SOM EN STOR IT [.lhlPA.

Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfo­ gas annonser vilka meddelats per telefon eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt nummer.

-Greta, sa frun till det nya hembiträdet, nu måste vi ha en ordentlig storstädning. Vad är det första Greta brukar göra i sådana fall? "":Då brukar jag säga upp mig, frun.

g'l /YlMM I ol..lve;:R! JAG AtSK4R O IVER.I FORS,. SUGeR MAN UT DeT RODA I MITTeN,OCH FROS511< MAN 151G I/ST GRÖNA KOTTE:T",

*** -Det var inte i går vi sågs Elsa.

Det är minst sju år sen sist. Det var knappt jag kände igen dig, du ser mycket äldre ut.

-Ja det är många år sedan. Ha­ de jag inte kommit ihåg kappan du har på dig, s ulle jag inte ha känt igen dig helkr...

Bengt Häggman leder AbUF o

Bengt Häggman ätervaldes se­ naste veckoslut till ordröande för Åboiands ungdomsförbund.

Häggman valdes för ett par vec­ kor· sedan till ordförande för FSU, men åtog sig ändå ordfö­ randskapet också j Åboiand ett år till.

Alla dc fyra styrelsemedlem­ mar som stod i turen att avgå avgick och nya namn på poster­ na blcv Yngve Lindqvist, Mona Lehtonen, Stina Sjöholm och

Carola Fjäder. Till barnförbun­ dets ordförande återvaldes Joc­ ke Sumelius.

Under höstmötet utkämpa­ des också semifinalen i förbun­ dets frågesport. Vidare till fina­ len gick ungdomsföreningarna från Dragsfjärd och Kimito.

CAROLA H Ä GG KVIST blir allt mera

internationell

samtidigt

.** -Du som har varit i Paris, kan du säga mig hur mycket pengar

dalar

hemma i Sverige. Nu har det gått så långt att hela hennes fan-club

Clarence ger sig ut på turne med

har upplösts. De 25.000 medlem­

eget band.

som

hennes

popularitet

"hero"

ut

på

marknaden

och

marna hänvisas i framtiden till . fanclubens avdelning i Holland.

Carolas nva LP-skiva, som skall

DA VID ALLAN COE, killen bakom hit-låten "Mona Lisa lost

nen, har beslutat att försöka sig på en solokarriär . Alldeles snart kommer hans första solo-platta

producen;s av bröderna "Bee Gee" Gibb, meddelas bli förse­ nad.

Orsaken uppges vara att

bröderna håller på att plita ihop

her smile" , koUapsade på scenen i Salt Lake City häromvec.kan. Al­

allt nera låtar till skivan,

la hans scenframträdande är in­

CLARENCE CLEMON, Bruce

hiberade för resten av året.

Springsteens högra hand på sce-

GEORGE MICHAEL i Wham har av en domstol i London friats från anklagelserna att han skulle ha stulit låten "Last Christmas" av Barry Manilav. Det är Iikehe­ ten melian Wham-Iåten och Ma­

nilovs "Can't smile without you" som lett att domstolen tvingats ta ställning.

man behöver ha med sig?

-Ta med dig sa där femtusen.

-Men om min fru följer med') -Då väl...

räcker

ettusen

mer

än

*** Roffe och Gunbritt stod vid buss­ hållplatsen, när Gunbritt rvnka­ . de på näsan och sa: -Såg du hur alla män stirrade på flickan i kortkorta kjolen när hOIl steg på bussen'?

-Vilka män'?

•

Torsdagen den 28 november 1985.

â&#x20AC;˘