Österbottniska Posten (ÖP) nr. 4 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Här är några av de personer du kan träffa på i veckans ÖP:

Sherlock Holmes

Finalen i Kulturhuset i H:fors blev kaotisk:

I

I

Skador för 100.000 Scenen stormades St olar krossades Bord slogs sönder Och en bil vå·ltes o Utan toppla~ering men med skiv­ kontrakt i fickan åtef'viinde smedsbyor­ .

. .......

.

· .. som fyller år i dagarna och porträtteras av Leif Sjöström .

• Empire. Slående fr. II. S/ren~.

Ahrner. Liggande på gollle/ Mår/en S/reng.

kestern Empire från finalen i pop­ bandstävlingen "Rock-kuningas-80".

D Utöver den musikaliska upplevel­ sen fick. pojkarna i Empire vara med om ett storbråk i Kulturhuset i Hel­ singfors, som de är glada att de slapp Se sidan 16 helskinnade ifrån.

.

.

-­

-

~

-...

-

• Sidan 8 och 9.

Boppers

.

Energi är inte bara olja

.

· .. som är på gång i Österboc­ ten igen. Gingo Stenhagen var och kikade på konserten i KarIeby.

-

{ • Sidan 10 I

Klass 9 C i Sur­ sik skola har gjort en ~rtikel­ serie om energi.

Alla 31 i klassen tillsammans.

St Petersaari .

• Se sidan 6 ­ där finns första artikeln i serien.

JjI n iir sista halmstrået f ör dem

mm

-

TIll kiimertergim motståndare: föregå med gott

inI 'u .xsl; frJn en enda av de statusprylar som Vdrl val(iiTdnamhJlle sviimmar över av . .. ,

exempel och gå genast hem och stäng av kylskåpet. frysboxen och el-spisen . ..

• ur Sursik Naturklubbs kompendium: Kort om kärnkraft och enerIti

• ur· Vbl. debanforum

· . . som gett ut en single och jobbar på en LP : Ralf Hoikka­ nen presenterar . \

• Sidan Il

2

Att vara balanserad • Konstigt vad allting ska väga jämnt nu för tiden!

• Det är som om det stod nån sorts vågmästare mitt i debatten. Nån dirigent el­ ler ordningsman som knäpper debattö~erna på fingrarna genast som de tillåter sej att lu­ ta för mycket åt det ena eller andra hållet.

Det är ju så i dagens värld att . man ska försöka vara balanse­ rad. I samma mening som du kritiserar den ena sidan i en de­ batt eller konflikt, ska du helst ocks~ ha med en bisats om allt det negativa du hitta hos den andra sidan .

Annars är du obalanserad.

för många diktatorer i Afrika, får du påminna dej all den grymhet som de vita utsatte ne­ gerslavarna för.

• Lägger man en dos kritik i den ena våg­ skålen, ska man genast se till att en lika stor portion placeras i den andra....

• Det gäller politiken naturligtvis - och då i första hand stormakternas förehavan­ den. Men det gäller också överiga samhälls­ diskussionen, exempelvis kärnkraftsdebat­ ten. en stormaktskonflikt, och då är kärnkraftverken ingenting att snacka om längre ,menar en del. _ .

_ - Kalla det "bypolitik" eller vad som helst, det hindrar inte att kärnkraften - precis som Det viktiga är att du säjer två kärnvapen - är en av de vikti­ . saker samtidigt. Då är du ba­ gaste framtidsfr~gorna just nu. lanserad och vågmästaren är Oberoende av om man har nöjd . . hunnit ladda eller inte.

Eller tvärtom ...

gin:lerna blir allt mindre.

Med "marginaler" avses då det spelrum man har för att kunna ingripa och rätta till om något händer.

Tekniken sväller ut och blir omöjlig att hålla i styr, om den inte sköts av felfria människor.

Och såna finns inte.

Så här till exempel: • Blir du upprörd över an Sov­ jet stövlar in i Afghanistan, ska du genast påpeKa att USA gjor­ de samma sak i Vietnam.

om

• :ralar du USA:s folk­ mord i Vietnam, ska d u omg~ende hänvisa till Sovjets övergrepp i Tjeckoslovakien.

• Påtalar du Idi Amins grym­ heter i Uganda, får du komma ihåg att Tanzania faktiskt inva­ derade landet.

• Och tycker du an det finns

I fråga om kärnkraften är våg­ mästarkravet att du för-.:isso kan dra fram nackdelarna, men kom då ihåg att kärnkraften också har fördelar, till och med ur miljösynvinkel. Men dessu­ tom säjer vågmästaren s~ här: - Kritiserar du kärnkraftens utbyggnad så är det tillåtet ba­ ra om du samtidigt talar om fa­ ran med kärnvapen'

Man kan faktiskt diskuter:t båda de här frågorna. Och man kan göra det utan att den ena förtar vikten av den andra.

Kanske man även i frågan om kärnvapenhanteringen kan tala om ett - dubbelbottnat - ki­ nasyndrom.

Ska man uppfylla vågmästarens önskem~1 och diskutera båda samtidigt, så är det också möj­ ligt. Det finns ju fakt~kt en mängd likheter i de båda feno­ menen.

- Vad händer om nån olyck­ en lig Javer utlöser "Harrisburg-bomb" och det råkar vara "ventilfel " på Heta linjen?

Det här kunde man peka på; Nu senast i samband med kri­ sen i Afghanistan har den syn­ punkten dykt upp. · Man anar

- Båda är exempel på en ut­ veckling där mängden teknolo­ gi hela tiden ökar, medan mar­

- Vad händer om n~n "mänsklig faktor" snavar på avtryckaren?

- Kan vi lita på "nödkyl­ ningen' '?

Det skärper till

mellan de stora!

Ledarskribent : BERTEL NYGARD Teckning: LEIF SJÖSTRÖM

Vi protesterar mot polisens planer på samdejourering Vasa läns polismyndigheter måste lyssna på opinionerna mot samdejouren för poliser­ na.

Den maktfullkomlighet som kommit till uttryck bl.a. ge· nom polisinspektör Paavo Mustonens uttalande i offent­ ligheten är inte ägnad att stär­ ka allmänhetens förtroende för fänsförvaltningen.

Frågan om polisens samjour har beretts alltför mycket i skymundan.

Bl.a. kommunerna och ung­ . domsrörelserna borde ha geus tillfälle aU framlägga sina syn­ punkter i ett tidigt skede så att även andra än rent tekniska as­ pekter på polisens verksamhet skulle ha kunnat framkomma.

Det borde ligga i polismyn­ digheternas intresse att tillva­ rata ungdomsföreningarnas er­ farenheter och möjligheter att bistå polisen när det gäller upprätthållande av ordningen på danstillställningarna.

Ungdomsföreningarna ser för sin del som synnerligen viktigt aU samarbetet me!1 po­ lisen fungerar väl.

Om inte länsförvaltningen i högre grad än hiuilIs är beredd aU gå medborgaropinionerna tillmötes måste inrikesministe­ riet ingripa.

Det kan inte accepteras att ett joursystem uppräuas vilket i praktiken innebär en försvag­ ning av politiken innebär en försvagning av polisens trygg­ hetsskapande roll. Lika litet kan SÖU godkänna sådana åt­ gärder som försvagar svenska språkets ställning i polisbetjä­ ningen.

• Uttalande av

SQU:s styrelse

Man . har t.o.m. hunnit ge pressen cn ddsk\Jld för den ökade misstron mot tjänstemän.

Det är som au anklaga röken för au det brinner.

Pressen kan inre sopa under mauan.

Då blir malt an till ,lut så knölig att både pressen. politikerna och tjänslt·. männen förlorar fotfä stct.

• Bo Stenström i ÅU om ett snabbt ökande . tjänslemanna{örakt

-SÅ~ASOM

DU BoRDE

INTE FÄ

tJU VAD Du STÄLLT TILL MED

H I

Mini-Vasa Mini-V ASA, det livskraftiga juniorbladet, har kommit ut med sitt 25:e nummer. Bland rubrikerna noterar vi en le­ dare om Tom Sawyer, en ar­ tikelom Titanics undergång, en intervju om ÖP och ett sammandrag av·händelserna i Afganistan.

Vi tillåter oss citera ur leda·ren: "Den enda nackdelen med pjäsen var att det ofta efter att det varit mörkt blev väldigt ljust och det [Og på ögonen ."

I3

-----::----~--:--~--~

, ...

• • • • • • • ".. • • •• •• F6'RTAPPADE! VET En omoralisk (( DU HAR PÅSEN! handling. • •

It - - I

JA&

N'06 VAD

-

Expanderbult? säjer elsman. Vad är det för

I

va landsbygden kallar det expanderbult .

Och har man bevarat sin skolengelska någorlunda väl, så kan man ju ana sej till vad rådgivarna talar om.

o Till slut enas vi om vil­ ken hylla vi ska söka på. Ex­ - Det är en sån där som panderbult är en sån där . större då man trycker in grej som blir tjockare när den , förklarar jag och i sam­ man skruvar in den, och det sekund förstår jag att hajar man. till slut också på kan ha låtit lite sliskigt. järnbutiken.

Jag ser mej omkring och Före det har jag gått om­ ker till min lättnad att kring i halvdussinet andra inte står några lokala affärer, och inte en jävel har - ållor och spionerar kunnat plocka fram en exd spikhyllorna. panderbult åt mej.

Det får mej att börja und- Ja. jag vet ju inte vad det heter på riktigt, fortsät~ ra._ A" r det bara dl'alekten ter jag lätt generad, men mi-_ som nyttjar detta utrikiska na rådgiyare på den primiti- ord? Heter det nånting annat om man denskar? _ Och i så fall: varför går folkspråket, detta medel för rakt-på-sakkommunikation, en sån konstig omväg via utlandet?

BERTEL

.-... NYGÅRD

Q Det brukar vara tvärtom. Det som låter märkligt på högsvenska, har vanligen ett förnuftigare namp på modersmålet. ,

c Är expanderbulten kanske en så kallad eufemisrn? En skönmålning av en sak som annars skulle väcka otäcka tankar?

Jag tror det är så. För man ser ju hur det-blir, om man försöker kalla 'expanderbulten vid dess rätta namn: - Svällskruv?

Ut'd ? , VI gnmgspmne.

- Förtjockningsstake?

Nä . _ . det går inte.

Ingen skillnad hur man formulerar sej, det är ständig risk för djupgående

konflikter med renlevnads­ folket.

O Jag tror att expanderbult . å " . å en vIsar p en vag VI m ste "I' . f 'd . k va Ja 1 ramtJ en, om VI s a kunna leva i frid och sämja i vårt ajatålla-rika foster­ landskap.

Vi får lära oss att prata med förstånd .

Vi får ge f ... vi får st­ runta i att använda ord som leder tankarna till smuts och bakdelar och helvetets förgårdar. Vi får snacka som på fransk-klassicismens tid, då man kallade en stol för ··samtalets bekvä~Jig-

het" och sa "havets folk" i stället för fisk.

Endast då kan vi leva till­ sammans och undvika att röra uppkänslorna Karleby-trakten~

O - Vad jag ska med ex­ panderbulten till? , Jag hade tänkt hänga en väggklocka på den. ~en just nu tvekar jag. Är det inte risk att det upp­ fattas som en omoralisk handling?

- Jag får blunda OCh: tänka på nånting annat när ' ja~ driv.er in den där utvid­ gnmgspmnen .

....~............~....... ~... ~.~...........~......~ • • • e • • • • e e -e .

Riktar man h/kken mot Vörå-hygden ; dessa dagar, ska man snad. må·rka att folket

knorrar.

Man knorrar över Botnia-arrangörerna och der/IS nya påhitt i fråga om Botnia/oppet.

- De harju lurat vöråf/ickorna på en massa pengar! säger lokalhttfo/kninge" ötler en

kopp kaffe i skidstuga". .

i Vörå skidcentrurn .

• •

- Först meddelar man att det ska bli gemensam start för alla i Oravais. och det betyder att en massa kvinnfolk i Vörå s'cruntar i att anmäla sig. Sen ändr~r man plötsligt beslutet. Men man gör det efter årsskiftet. då startavgif­ ten har stigit med 20 mark .

- Botniakomminen ' ~kunde gärna Slå för mellanskillnade'h. säger lokal befolkningen som var­ ken gillar att man luras med vöråflickorna eller att man miss­ unnar Norrvalla art ordna med Botnia-start.

Det sistnämnda lär'ska bli ak­

tucllr nästa ;lr. definirivr sägs det. Och det gör vödmorionärer· na ännu, mer upprörda .

För det_första tvivlar man p~ act det finns något "riktigt" be­ slut på saken. .

För det andra tror man det blir slarvigt med n;igot Botnia-spår genom Vörä. om nyordningen . gemonförs.

- På Norrvalla är man knap­ past intresserad av spårjobbct. och samma gäller för Vörå IF. Menar alltså våra tillförlitliga källor i skidscugan .

BERTEL NYGARD

.. . .där jolket knorrar över Botniakommitten "som lurar fJöråjl!ckorna på en massa pengar"

Siv fortsätter . Kronoby

När Kronoby usn:s styrelse samla­ des senaste söndag för att bl.a. väl­ ja en ordförande blev diskussio· nerna rätt så heta och linga.

Alla var namligen överens om att Siv Gripström Som varit ordfö.

rande under år 1979 inte hade bli ny ordförande.

Till slut lyckadeS man dock enas några som helst möjligheter att sköta ordförandeposten på ett om att Siv Gril1ström fortfarande tillfredsställande sätt p.g.a. att skulle fungera som ordförande . men att vedtsamheten skulle i hu­ hon studerar i Vasa.

Men ingen var heller villig att vudsak dras av viceordförande Ro·

Botnia­ utmaning Stig Beijar utmanar Bjarne Öst­ man och Holger Nybäck (Vassor uf)o P.S. Stig skidar bara om det finns tillgång till snp.

Thorleif Tverin utmanar :..- Johan Fredriksson, Dragsfjärd - Jan-Erik Frostdahl, Korsholm till Botnialopp. '

o STIG STÅHLBERG och GRE· TEL PADA är'smått förgrymmade på ÖP:s 8otnia-sektion: - Visst har vi bekräftat att vi an­ tar utmaningen till deltagande i 8otnialoppet_ Så nu vet alla det.

Om det är flera som utmålats som ickevägande i förra veckans ÖP utan giltig anledning kan de alltid kontakta SÖV och rätta. bert Backman.

Till andra viceordförande val­ des Johan LiIlskrubb, sekreterare blev Katrin Björklund medan Krister Lindkvist valdes till kas· sör liksom ifjol.

FREDRIK

D

ta ~ _ ~

"KEEP ON BOPPING!! KOM OCH UPPLEV SO-TALET IGEN!!

SÄSONGENS HÄFTIGASTE BESÖK!! ·

4

1

FREDAG 25.01 20-01

* Showartister BOPPERS * dansmusik ZENIT *

O

HELA KORSNÄS NÖjESCENTRA

.. ~~S'tf. 'l

-ic

-

~o~\J\.~

\~'tf.\tP~~S~

~lA~~ ~ 1\.\..\4-0

Varför trängas? Kom till

p E T A

L A

DET AllT POLULÄRARE INNESTÄllET' I

INGEN ÅLDERSGRÄNS!!

Var vänlig! Använd vAr bevakade kläd­ förvaring i källaren!

-

x

DÄR MAN TRIVS!

LÖRDAGEN 26. 1. KL. 20-01.

I salen trivs vi till:

I disco ' med:

I

R·EFLEXBANDET och LAZY 22.00-23.00 INFLATION

*"

Bussar: Övermark kl. .19.30 via Pö~om och Raineböck. Norrnös kl. 19.30 via Töjby, Korsnös . _. . . . . . och Molpe. Vasa busstation ! I. 19.15 v'fl Sundom. Solf centratbutik, Malax Drop·in. Hovras, lenni Back.

NU SPANAR 'DANS-ANT' IN •• LORDAGS­ •• KVALLENS •• BASTA DANS­ PLATS IGEN.

"1IIiI._._••••_.

I

VÄLKOMMEN IN PÅ LÖRDA'!!

Vad tror du han har i kikaren inför lörd. 26. 1. kl. 20-01.

ÄLDERSGRÄNS 15 ÄR .

BUSSAR: Haldins bussar från Jakob­ stad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19 .00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl.

19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby­ Bennäs-Kovjoki. Från Oravais kl.

19. 15 via Jeppo.

HÄNG MED ÄVEN DU!

/

•:*******************************************************~ • r : • • • •

:

lörd. 26 jan. 20~30-01

Risto Oia-Lipasti

• •

Intröde 17,Ahos buss från Karleby 19.30. NedervetiI19.50.

• • : • •

r******************* ****************** ***************" /

FORSBY BK årsmötar sig på söndag Byagården i Forsby. Förutom de traditionella årsmötesärendena kommer man att fundera på att anställa en verksamhetsledare.

- De ekonomiska möjligheter­ na borde finnas, säger ordförande Kalle Olin.

- Mycket beror på vad som händer med nöjesskatten.

,-

15

OBS!

~ ~

VIKTIGT

OBS!

:

lörd. 26 jan.

D -A N S

ÅRETS FÖR,STA

~ ~

DANS i

s

.................................

:

BJÖRKÖ

• :

. .•

:

lörd. 26. 1. kl. 20.00.

Forsby Bollklubb d, o

MASH sköter musiken.

CLEOPATRA

:

ARSMOTE i Byagården. Stadgeenliga

:

Ord .gr. 1

••

söndag 'Z1 januari kl. 13.00 ärenden. Kaffeservering.

• • •................................. •

med

kallas till o

:

~

O L F

~ ~

välkomna!

:

~

••

Ä ven d~tta år kommer vi på SÖV att arrangera en fråge' tävling. Årets tävling kom· mer att vara fyrdelad, bestående av fyra aktuella frågor, fyra frågor gällande musik och -därtill två praktis· ka övningar nämligen ' pil· kastning och dragkamp.

Lagen skall bestå av två herrar och två damer. Täv· lingen arrangeras för lag­

SOU:s­ fråge­ tävling

Den preliminära tidssche· man för frågetävlingen ser ut enligt följande

över 20 år och under 20 år, Tävlingen startar med ringkval i samtliga åtta ung· domsringar, Från ringkvalen går de segrande lagen-i de oli· ka åldersklasserna vidare till semifinal. Två semifinaler ar· rangeras - en inorr och, en i syd, semifinalsegrarna möts senare i en final som arrange· ras i samband med förbun· dets vårmöte,

Ungdomsnå'mnden i K ristinestad m.eddelar . ..

30.1·80 V-ringen Sundom, 07.2-80 lII·ringen Markby, 12.2-80 IV­ ringen Kaitsor, . 28.2·80 VI·ringen Petaiax, 06.03-80 I·ringen Kronoby.

13.3-80 VIII-ringen Tjöck, 20.3·80 lI·ringen Kållby, ~7 .3-80 VII·ringen Nämpnäs, 0104-80 V- VIII ringarna södra semifinalen, 10.4-80 I-IV ringarna norra semifi· nalen, 19.4-80 FINALEN i samband med SÖU:s vår möte.

... att man under 1980 fortsätter att visa 16 mm film i uf·lokaler och skolor .

Tidigare har filmförevisningarna ägt rum i Härkmeri och Dagsmark . Nu utökar man med trc ställcn till : Tjöck, Sideby och Ömossa, FllmkväJlarna ordnas en gång i m;\.­ naden och är gratis, Starten sker den ~ februari i Härkmeri.

.

~.

Sk affa , .r ~fl u fil ~rå,pt,};,t:~ .'~r~.;~ .---,,;,;·· vinn . e'fl':· cy .··: It-€ft:rl ·!~1~~l'

1~i.~.· ., p'

••

.

' ' '; .

'.

_

•

."

•

.

, •

~

.'0,

I_~'

....

_

_. ,.. ~. ,,_,A.., '.

_'

....

OCH DU DANSAR GRATIS PÅ DITT FAVORITSTÄLLE OM DU SKAFFAR ÅTMINSTONE TRE PRENUMERANTER , 3 prenumeranter - en fribiljett

•

•

.

BÖRJA NU GENAST! ÖP BEHÖVER DIN HJÄLP! A

!'ön:nnm fribiljetterna kan Du vinna (förutsatt alt Du fem prenumeranter) - en femväxlad dam- eller herrcykel (värde 900,-) CD LP·skiva eller kassett efter eget val (fem st utlot·

',--~" f

.'

' :

.,

~,

•

_

.'

- .. '

. -"--~, ",,-"

~

."

•

.,_ ' ,,' ._. -, ._"i,. _ _. t \', -.,- ,'--;.11 _;...; ~~. . . ' ..... ""!

,.

Prenumeranternas nam'n och adress skrivei Du i rutor· na här under. Prenumeranterna betalar prenumerati.

, 0.0

••••••••••••••••

3 •

•

•_

..,

2

4

Adress

-............................................................................ ". riDna: LP/kassett väljer jag

DLP

-

Klipp ut talongen och'sänd den till SÖU, Handdsesp­ lanaden 10 D, 65100 VASA 10. Är du osäker på något, så ring 961 -115372 och fråga efter Bror. Han hjälper Oig. Ta upp prenumerationerna så snabbt som möjligt! Se­ nast den 22.02 .80 vill vi ha dem.

Namnen på de som vunnit publiceras i ÖP 28.2.80.

Dina fribiljetter får Du så snabbt Du inbetalt prenu­ merationsavgifterna med inbetalningskortet.

5

••••••••••••••••••••••••••••• .••••' ••••••

Adress

.................................... , ........

Namn

Namn

Adress

Adress

.............. ................................. ~

D kassett

ow;,;,

onspriset 30," till Dig och Du behåller pengarna och betalar först då vi sänder Dig ett inbetalningskort.

Detta inbetalningskort får Du genast Du har sänt in ralongen. SKICKA IN TALONGEN sA FORT SOM MÖJLIGT, sA FAR PRENUMERANTERNA ÖP GE,

NAST. Ditt eget namn skriver Du i den understa ku­

pongen oavsett om Du prenumererar genom denna

kupong eller om Du redan gjort det. Prenumererar Du genom denna kupong, så kommer Ditt namn alltså på två ställen .

Mitt namn är Namn

..

Namn

. Adress

••• A •

r _"' .'. .'I~-'o ,;. ~

-...

Namn •••••••••••••

-.'

-.~~- •.•• '_~' •• _~~ ........ :":Ii .....~ ll .... '''V . '~.:,·rx"'" .~- ~- : ,. j. ___lh,. "'-,-~. r !':-··.I.~·';"·_ .·:o~:':J" ..... _

Tävlingen äröppen för aHa. oavsett om Du redan pre­ numererat eller inte. Det är bara att gå ut bland dina vänner och bekanta i skolan, på arbetsplatsen. i id­ rottsl~get etc. och be dem prenum'erera på ÖP via Dig, OP kostar 30,- för 1980. Tre prenumeranter be· räuigar till en fribiljw. fem till två osv.

Namn

y.::;. .,....

.

REGLERNA

taS)

Adress

.

I ~ Gå tillväga på detta sätt: Börjamed Dig själv. har Du redan prenumererat. om inte. så har Du ju redan skaffat EN prenumerant, skaffa sedan två till och Du har Din fribiljett. Har Du redan hunnit prenumerera så skaffar Du tre prenume· ranter och Du har också då fribiljwen i din hand.

Skaffar Du två till (sammanlagt fem) deltar Dli i täv· lingen, OCH DU FAR EN FRIBILJETT TILL. Atta prenumeranter ger tre fribiljetter, tio prenumeranter ger fyra fribiljetter och två lotter i tävlingen osv.

5 prenumeranter - två fribiljetter 8 prenumeranter- tre fribiljetter osv.

1

•_ • • . ",:) . ..,-

Tel nr , ......... , ..............-, ...... .

skivans eller kassettens namn

\

6

••

VAD AR ENERGI? -

Vi får för lite information om energifrågQrna..

Det kom eleverna i klass 9 C i Sursik-ikola un­ derfund med när de diskuterade uppläggning~n av geografiundervisningen.

- Det finns ingenting i böckerna, sade lärare Gun Jakobsson.

Så man beslöt sig för att söka information på annat hål/.

Resultatet av det sökandet ser ni här i ÖP. Det­ här är första artikeln i en serie som eleverna ge­ mensamt sammanställt.

Två artiklar kommer iföljande nummer av ÖP. . På bilden ser n; &bbo, Sven, Ingvar, Nyl/; och Moka, dvs fem av de 31 elever som jobbat med energiblocket ; geografin.

Om det finns andra klasser i andra skolor som har lust att göra liknande saker från andra områden ska ni inte tveka,att kontakta oss på ÖP. Så kan vi diskutera . hur vi ska göra.

Vad är egentligen energi?

För inånga är det samm sak som olja. Det är inte underligt eftersom 72% av F~lands energibehov tillfredsställs av olja. Dessutom har 70-talets ständigt ökade priser ställt oljan i hela. världens blickfång.

Men energi är väldigt mycket mer än olja.

Det skall vi visa i den första artikeln om energi.

Och varför inte då börja från just oljan.

Olja

Oljan har bildats av sm:! växter och djur. plankton. som lagrats på havsbonnar­ na och täckts över av sand och grus . Under årmiljoner har avlagringarna packats ihop. UtSallS.f<ir högt tryck och hög temperatur och i täta fickor finner vi idag ol­ ja och naturgas .

På liknande: sän har också kol bildats. av stora ormbunksskogar som fanns för ca 300 miljoner ;'ir ~e­ dan . , ­ Olja. naturgas och kol är lagrade restl'r av växter och./ djur från osvunna tider. V, kallar dem t ossiIa br.änslc:n .

De är 'koflcc:ntreracte energi lager. men mängder­ na är starkt begrän ade.

Man beräk na r al! oljan räc­ ker ca 30' år och kotillg:l.ng. arna 200-300 år.

Kärnkraft

TORVEN finns cndast i begränsad mängd. och ny­ bildningen sker otroligt långsamt (ca l mm/år) .

Dc fossila bränslen har . några gemensamma nega­ .tiva sidor. Eftersom de är mångsidiga råvaror för ke­ miskindumi borde dc inte slösas som bränsle.

Vid förbränningen föro­ renas luft{'n av sotpaniklar_ syavdforeningen och koldioxid oxid. $vuvclför('ningarna om­ vandlas av luftens fuktig­ hel till svavcls)'ra som reg­ nar ner och gör mark och va{(en sura.

Koldioxiden förhindrar solstrålarna atl reflekteras Ut från jorden . Det medför an temperaturen stiger.

Jorden blir som e(( väl\t­ hus där taket är den ökade koldioxidmängden i luf­ ten _

Alla fossila bränslen är engångsvaror som tar slu t. Därför har kärn­ kraften för många blivit framtidens energiform .

Motståndet mot kärn­ kraften är också StOrt_ I Finland finns redan två -kärnkraftverk. i Lo­ visa och Olkiluoto (Björ­ neborg) _ Kärnkraftens bränsle är uran_ Uranet anrikas ur sandsten och skiffer och bäddas in i bränsle­ stavar. I kärnreaktorn klyvs bränslestavarnas urankärnor under kraf­ tig värmeutveckling.

Värmen värmer vatt­ net till ånga som driver turbiner och el­ generationer.

Reaktorn är så bet att

-

den hela tiden måste ky­ las med vatten_ Speciel­ la nödbeslysningssystem finns om det varlliga kylsystemet skulle gå sönder _ Små mängder radioaktivitet avges hela tiden vid normal drifL Många allvarliga riks­ moment finns vid an­ vändningen av kärnk­ rafL • utsläpp av radioakti vitet som förorsakar cancer och genetiska förändringar kan ske från reaktorer, avfalls depåer och anriknings anläggningar till följd av ofrivilliga eller av siktligt förvållade o lyckor.

• bränsleproduktioneit

är mycket problema tisk, både militärt och politiskt.

• därtill kommer _ det mest synliga problem et: Vad skall man göra med kärnavfall et som kan vara radio aktivit 1/2 miljoner år? .

Vad skall ~man göra med kraftverket då reak­ torn är utbränd efter 30 år? Den är då full av ra­ dioaktiva ämnen .

Kiirnkraftens tekniska utveckling har åkt snål­ skjuts på atombomben.

Ekonomiska anslag har aldrig saknats_ lJ~cck­ lingen av alternativa energikällor har fått en styvmoderlig behand­ / ling.

•

7

1-

1-

J

Kärnkraftens förtryckta styvsyster och motsatsen tiU den lagrade energin är fl ö d e s e n e r g i n eller de förnyelsebara energitillgångarna.

Flödesenergins ursprung är solens ständiga energistIöm till jorden.

Energikällor som vattenkraft, vindkraft och bi­ omassa är biflöden till solenergiströmmen. I ~ot­ sats till den lagrade energin slits flödesenergin aldrig ut.

Den är "för alltid" och för alla.

......

r

'BRÄNSLE­ ELEMENT

VATTENKRAFT ­ • Ulgör den största indirekta solcnergikällan som för när

"arande används för energiproduktionen.

dc flesta i·länder helt utbyggd .

• j

är

vattenkraften

redan

näst.an

• teoretiskt kan världsproduktionen tiodubblas. men

detta kommer troligcn inte att -ske, för det kan inne­

bära stora rubbningar i na turen.

VINDKRAFT

I kiirnkraj!sreaktorn jinns urallbränslet ned<sällkt i valle". f(ärnk~)'I:ningnl i bribHlet alstrar viirme, som kokar vollllet, Angan leds til/turbiner och elgeneratorer. Det a,.'ky/d" Nlllf/et jön igen til/ reaktuNI. I. 50ljållgartla mollar direkt Inb re/I..k· terad solviirme.

2. Viirmemurefl är bu_rets hjä,· /u. riar Jr. ! · värmen lagras. ' - . : : : : - - - - - - - - - - - - - - 3, Vedspisar ji1llls både jör fl)//.· '.- .J' I: " ·

• genom sin teknik har intresset för vindkraften ökat.

• kostnader för vindkraften större än för kärnkraften.

,

.

beräkna

vara endast något

4. Växthuset öka.r .,j(ilt/örsi" :;,,i •. , " 1 här odlas grönsaker.

5. Vedlider, jörråd och rep"nil, '. _ . '. _ _ _ _ry,.~ mmen är väl/iII/agna på husas ;",;' .,.".:.

• Om man skulle ha 500-1000 viodkvarnar utspridda i

grupper på 10 eller 20 torn kunde man komma upp till om

kring 10 11Xfh per år. År 1973 uppgick Finlands el

produktion till. ca 30 11Xfh .

• Om m~n skulle ha el! vindkraftverk per 3-4 hus

s;1 skulle gårdsgruppen kunna produLC:ra en ' del av Sit[

energibehov .

• Nackdelar: Vindkraften kan ha en eventuell inverkan på fågellivet.

Det finns också s m å haveririsker.

J

3. :~ l

I

BIOMASSA • I vi:<terna bildas vid fot osyntesen energirika föreningar

som kan utnyttjas vid förbränning. Växterna är ett slags

långtidslager för solenergin.

• Biomassa är lät! att lagra och transponera • Användningen av platser.

biomassa skapar många n ya arbets

'

• Ved är en traditionell energikälla i Fin~and. Ved produktionen kommer kanske i nte at! öka, men vedeldning är en urmärkt renhållningsmetod. Man kan ta tillvara bygg brite . rivningshus. hyggesrester o<:h gallringsved.

• Flis är en modärn variant av ved som energikälla .

Vid flistillverkningen slår man två flugor i en smäll genom a(( röja och gallra i skogerr får man bärtre tillväxt och det ut{\allrade materialet görs till flis . .

• Energiskogar. odlade speciellt för flisproduKtion . med snabbväxande videarter planeras också. ­ • Jordbruks- och hushållsavfall av varierande slag kan med relativt enkla metoder omvandlas till brännbar metan -gas. Avfallets gödseleffekt minskar inte vid processen.

Finlands försra biogasreaktor har rönt StOrt intresse också ulomb nds.

••

SOLVARME -

-

• Finla.nds y{a nås av solstrålning med den ungefärliga effekten 100 w/ m 2 • Dm årliga solstrålningen motsvarar 1000 gånger vår årliga t'l1ergiförbrukning .

• 'Ett stort misstag gör de som vill satsa på. stOra sol värmeanläggningar av typt:n kärnkrafrverk. Solenergins teknologi skall vara den motsa((a! Solenergin. d.v.s. sol värmen skall \as rillvara p:1 hus eller byniv:i.

• franllidensllUs blir miljövänliga ekohus .

'.

Såhär fungerar ett ekohus i Es­ bo:

J....

Hälften av värmen fås direkt från solen. andra hälften från ved och avfall.

• På husets fasad mot söder finns två solfångargrupper.

Den värme som samlas till dem leds till husets "hjär- ta" , en 10 m} stor' reservoar inbyggd i en mur.

Med hjälp a.v [eservoaren

uppvärms bruksvatten och luft som sedan med luft värmesystemet sprids till hela huset .

• På solsidan finns et! växt rum som fungc;tar som ett slags fö rvärmare. Växtrum· met är täckt a'ol plastglas, som släpper igenom ultraviolett strålning. så man kan sola sig där.

-

en del med ved. Huset är in delat i en varm (18-20 grad er) och en halvvarm deL • Avfallshanteringen är också ekologisk. Smutsvattnet re­ nas biologiskt och organiskt avfall kompost eras. Göd seln används i växthuset.

• Byggn:ldskostnadan:l för ett liknande hus är ca 480.000 (2200 mk/m') .

• På vintern värms huset rill

ANDRA ALTERNATIV Andra energikällor som håller på att utvecklas är • nya typer ·av kärnkraft (bridreaktorer, fussionsenergi) • jordvärme (redan. nu utnyttjas y,tjordvärme för hus uppvärmning) • vågenergi och tidvattenenergi (och kanske mer ur haven) • solCeller (där solstrålningen direkt omvandlas till elenergi)

/

8

SHERLOCK HO]] /

mästerdetektiven Det är något aven gåta att Sherlock Holmes blivit en av världslittera­ turens mest populära romarihjältar . Karin är ju nästan alltigenom osympat isk!

Tänk er själva in i dr. Watsons situation .! '" Skulle någon vilja ha en rumskamrat som: • övningsskjuter med revolver inomhus.

• under anfall av melankoli inte öppnar munnen på flera dagar.

• förpestar luften med kemiskaexperiment.

• är arrogant och fåfäng • spelar irriterande violinsolon under dygnets alla timmar.

• ligger vissa dagar från morgon till kväll drogad av kokain.

• tycks till råga på allt frossa i litteratur om mord och bestialiska våldsdåd.

I

Men dr. Watson är underligt nog Sherlock Holmes mest hängivnal supporter.

Watson förundras ständigt över Sherlocks gnistrande slutlednings­ förmåga. .

Han är t.o.m. så fascinerad att han nedtecknar mästerdetektivens alla bravader. Han är ~olmes ständige följeslagare när denne tar itu med kriminalfall som fått Scotland Yards gossar att kasta yxan i sjön.

Ty det perfekta brottet existerar inte för denna mästerdetektiv.

Det är självklart att en sådan person skaffar sig fiender. En av hans mest inbitna motståndare var ingen mindre än skaparen: Arthur Co­ nan Doyle själv.

Doyle hade blivit mer och mer utled på Sherlock som hindrade ho· nom från att skriva om det ämne som låg honom närmast om hjärtat: historiska romaner. . År 1893 gjorde Doyle ett väl genomtänkt mordförsök på Holmes.

I berättelsen "Det sista probelm.::t lät han Holmes och arvfienden professor Moriaty trilla ner för ett stup vid ett vattenfall i Schweitz.

• Ar 1883 gjorde Dougle ei, IlIil ge· _nomlänkI mordförsök på Holmes ...

,

Doyle suckade lättad. Än!ligen skulle han på allvar få ta itu med sitt historiska,romansk­ rivande. . Trodde ha'; ja!

Det utbröt proteststorm i England. A.C. Doyle hade avrättat en folkhjälte och engelska gentelmän gick med sorgband i hattarna.

Till sist föll Doyle till föga för påtryckningarna och de svindlande hono.raren som utlovades. Sherlock Holmes återuppstod och var verksam till 1914 då han löste sitt sista redovisade fall.

Mästerdetektiven hade då figurerat i fyra romaner och femtioåtta noveller.

Ännu i våra dagar vallfärdar fantaster till London i hopp om att få se Sheriocks tillhåll på Baker Street 221 b.

Gatan Baker Street finns men 221 b har aldrig existerat. Men i en annan del av London på No­ ruhumberland Avenue finns ett hus till minne av Holmes.

I nedre våningen finns en pub fylld av Holmes minnen och går man en trappa··upp kommer man i~ i en restauranglokal och där bakom en glasruta har man skapat en vrå aV lyan på 221 b Baker Street.

Det finns folk i våra dagar som är bergsäkra , på att Slfer­ lock Holmes existerat.

• ... men del skulle han inte ha gjorl.

-

De kallas sherlockianer och deras högsta mål här i livet 'är att kunna rekonstruera Sher­ lock Holmes och Watsons lev­ nadsbanor.

En nitisk "forskare" har kommit fram till att Sherlock föddes den sjätte februari 1854 och dog söndagen sjätte januari 1957 i en ålder av 103 år.

Låter det trovärdigt?

Jag skulle vilja gå ännu läng­ re och påstå att Sherlock lever i hösta välmåga nu i nådens år 1980.

Så länge det finns ,dimma i London kommer mästerdetek­ tiven att ströva i de ruskigaste kvarteren med sin slängkappa,

DEN SOM TA

kNAPPE.N ÄA HAR EN FAS ;.q'R G1FT fVI ED : OCH BRUKAR NJAK TiLL

pipa och karakteristiska huvud­ boand.

Han firar förresten sin hun­ dratjugosjätte födj:lsedag den sjätte februari.

Del ulbröl proleslJlOrm i England. A. C. Doyle hade avrällal en folkhjälle ...

• Den bÖjda pipan införd. _Boer kn"gel (1899-1902).

Den pipa som Sherlock Ho ha van'l rak.

.

9

MES

Korsholmpresenteras i Reklam-TV

Men kommunens kultur/est bandades inte!

Som första och ,enda kommun med svensk ma­ joritet kommer Kors­ holm att presenteras som "Sommarsocken" i Reklam- TV:s serie med samma namn.

Kommunen presenteras i ett halvtimmes program den 8 juli - nåstan helt och hållet på svenska.

Vid en mönstring senaste vecka bekantade sig­ programproducenterna från MTV med de kultur­ yttringar som kommu­ nen har att bjuda.

• Watson förundras sl{ind/gl över Jberlocks gniSlrande slulledningsför­ • RTV:s damer pJ besöR i Korsholm I'(1r fr. II. RillNI HllhllJla, Pirkko Jiirppinen, KyUtkki Slenros och måga.

Merja HOlli.

I I

b "d all soidalu som återviinde jrån

....,...........-..tk . före sekelskiftel mJ,rle således

VId en breu upplagd kulrurfesr I Hög · Persmo uf VIsade varsin skerch. rvå För OP beräuar Kylliki Srenros au s radIeskolan i Smedsby fanns fyra da· g)'mnaslikgrupper upp!Cädde och en det är hon som rillsammans ml'd regis­ ml'r från MTV på plars. De beräuade flicka spelade solo på piano. sörerna Rirva Huhrala och Pirk ko Jäp­ om vad der innebär au var SommarsOl" 'PR-rillsrällning för Mainos·TV ' kal· pinen .skall välja ur vad programrner ken samr vad dc. vill med programse· lad" programchef K)'lIikki Srenros rill· från Korsholm skall innehålla . rien . De lOg självklarr med inrresse del slällningcn. På nagor säu verkade dcr Der är inre alls sagr au någonring av av der som bjöds vid fesren . dork som Om Korsholms kommun dcr som visadcs upp i Smedsby kom· skulle ha samlar ihop der bäsra kom· mer med . Möjligen som bakgrunds. munen kan visa upp av kuhur)' uringar musik - i den mån der finns bandar • 250 personer

- sammanlagr 200-25'0 personer ­ - vid visning av vyer och miljöer från visades upp

för au VIsa upp och imponera på de fy. Korsholm . för att imponera

ra ~1TV·damerna.

• Bandning Korshom srällde upp med !Cc blandade • Trodde att körer - Singsby, Kvevlax och Hclsing. programmet by - som sampvar rvå sånger för rill· skulle bandas fäller. Vidare Smedsby horn kapell , Solf musikskolans blåsorkcsrer. spel­ En del av de medverkande !Codde dess· manslage! Sinedarna. Psallirekören urom au någon del av programrner fdn Korsholms församling och Kors· skulle bandas. Så skedde emellerrid in· holms Gille. Norra ~Jallgrund uf orh re.

V ötåpremiär tri ar sidan sist •

O

"Tre år sedan sist" heter Vörd uf:s revy_som har premiär på

fredag.

ÖP:s Inger Östman har varit och kikat på repetitionerna och

tycker om vad hon sett.

Idemakare t~1/ revyn är Johan Bagge, som också hål/it i

trådarna vid regin.

Revyn bjuder på lättför-stådd hu- Kommungubbarna slipper inte mor och behandlar alla slags prob- undan det dyker upp funderingar lem och nymodigheter i Vörå. om och kring deras förehavanden.

till största delen i Helsingfors MTV är däremor inrresserade av kommunen som är både rärorr och skärg~rd. jordbrukskommun och före· ragark.ommun ,där der finns pälsdjurs­ näring och andra specialnäririgar.

Kommunens hisroria inrresserar. också

Den traditionella maskinen finns naturligtvis med • Christer Kattil spelar gubben som konstue­ rat en ny revolutionerande maskin med stor praktisk nytta .

En skolsketch med problemen i en skola. Restaurang Tassen, mm. finns med.

VIF, och nya vilda ideer kring den omdiskuterade "hoppbacken" tas också upp.

Det bjuds på allsång, och Stefan Påhls sjunger "Diverse sånger" som handlar om Vöd i allmänhet.

Musiken har man tagit från gamla schlagers.

Bland de medverkande kan man nämna Kenth Smeds i ~ets specia­ lare "Vörå-blaadi". där han och Anna·Lena Thors spelar paret som

liksom Srundars och Söder/järden .

Vid fesren i Smedsby inrervjuade regis­ sörerna fem korsholmare om förhållan­ dena i kommunen. Eu liknande inslag skall vara med i sommarsOlkenprog­ rammer. Huruvida dcr blir samma per· soner är inre hdr klan . För inslagen i programmcr kommcr der i alla fall au göras deraljerade manuskri pr över vad som skall avhandlas i urfrågningarna.

Srörsra dclan a,· programemr skall bandas i Helsingfors. En del miljöer och vyer skall film as på orr och sr äller .

Libså sekvenser från vardag~liver i kommunen.

Korsholm har valrs ' rill sommarsoc­ ken i samarbere med länssr yrelsen och landskapsförbunden . Konkurrenrorrer var Verill Mellersra Osrerboltcn och Il· majoki i Sydösrerbouen.

Seg

inte riktigt förstår de här nya u pp­ finn ingen inom energisparandet.

Christer Kattil är tillsammans med Helena KarIsoon med i öpp­ ningssketchen "Triår sidan sist' ~.

För att vara alla debutanter inom revy-business så har ungdo­ marna verkligen lyckats bra med att få revyn så iderik och om v~­ lande som möjligt .

Skall bli intressant att höra efteråt vad de äldre anser om den yngre generationens fantasiför­ måga .

INGER OSTMAN Texler: Johan Bagge, <j:brisler Kanil,

Gunnevi Berglund, S Påhls. H Bagge,

J·E Södergård, ~ Smeds.

S~glexl: Saga Bagge

Scenogr. Alf Maulin

10

SundOlll ur hller .

- Vi har renoverat så att vi har trivseln' kvar, tror vi. Och det är vi glada för i dag!

- Hade vi byggt som planerna var i början på sjuttitalet, så skulle Sundom uf ha blivit en stor festplats med anonymit~t och otrivsel.

Så säjer uf-folket i Sundom om sin nyrenoverade lokal, som invigs nu- på lördag.

I samband med invigningen passar man också på att fira 80-års jubileu~. /

Sorrt·resonemanget gick då 1972 när man först började fundera på en renQvering, skulle det bli storslaget med bland annat en helt ny festsal. Kostnadsförsla­ get slutade på 800.000 mark, och det var det som fick byg­ garpa att ångra sej .

Nu har man inte byggt ut nånting utan nöjt sej med att renovera det gamla. Det oaktat stiger kostnaderna till närmare halvmiljonen.

"

r-

(

• "Vi klarar av det" Men det lilla formatet och triv­ seln har man kvar.

- Hade vi byggt ett stort hus, så hade vi knappast klarat av själva att sköta det i läng­ den, utan vi hade kanske fått ge bort det till staden, säjer före­ ningens ordförande Harry Pa­ ro . . Nu klarar man av det. Lik­ som man .klarade aven stor del av själva renoveringen med byns egna krafter.

Det är mycket tal om byss­ boan, då Harry Paro och bygg­ nadskommittens ordförande Erik Cederholm informerar om bygget.

- DCl är byssboan som har ställt upp. Annars hade det nog inte blivil nånting av renove­ ringsplam:rna.

• Talko för 200.000 mark

so ar i n .v[(:noverad lokal:

, 'Vi,har -renoverat så att vz·-har TRIVSELN kvar" det finns många olika samfund och åsiktsriktningar. , - Lokalen sk.a vara öppen för alla, säjer u"f-folket.

• Tav,la i mammutformat

Byssboan har stått för talkoin­ satser som man totalt beräknar motsvara över 200.000 mark!

Det kan jämf0ras med att man från början räknade med en tal­ koinsats på högst 40.000 mark.

- Det finns en kärntrupp som har satt all sin fritid på lo­ kalen sen vi startade i oktober 1977.

Samtidigt som inan säjer det, vill man betona att så gott som alla i byn har understött arbetet på något sätt. Och det har sitt intresse att notera i en by där

.

Ett utslag av talkoandan är på sitt sätt också Nils Nygrens bid­ rag, en tavla i mammutformat som pryder väggen i serverings­ rummet.

HUF har det gått ihop ekono­ miskt då?

Det ursprungliga kostnads­ förslaget på 340.000 mark växte alltså till sej en del. En viktig pott i halvmiljon är naturligtvis talkojobbet. Två huvudpottar till har man i lån från ortens banker öch bidrag fran Vasa

stad. Skifteslllget och samfällig­ heterna har också dragit siti strå till stacken .

Resten är basarer, bidrag från byssboan ,och det söm fanns kvar i föreningens kassa.

Man har alltså huset. Vad . har man då tänkt sej att fylla det med?

- Inga problem, säjer Har­ ry Paro. Varje vecka är det nånting här åtminstone under ett par k vällar.

• Påskkabare' på komman(Je Ser man på . föreningens verk­ samhets plan för året, märker , man att det är inprickat fyra programfester, fyra gammal­ danser och två ungdomsdanser.

Därtill kommer bordtennis,

schack. folkdans Od1 wnårstr;if· far.

Och så har man en anteck­ ning om något som kallas "påskkabarc" .. , Vid invigningsfesten nu på lördag, firar man ock så 80­ årsjubileum. Festen infaller på dagen 80. år efter det första mö­ tet man hölJ vid Sundom uf:s grundande.

Vid jubileet festtalar SÖU:s ordförande leif Rex. Börje Backholm har gjort upp en his­ torik över föreningen.

BERTEL NYGÄRn

• Sumlom ufs styrelse framför dell nyrenol'erade lokalen, Fr.": S,'en Lilld· berg, Harry Paro (ord!), Ulf Höglund.

Enk Cederholm (boss i byggkolllmit­ thl), Birgit/a Nybo, Anna-Lisa Fi1l11e och Frednk Bäckström,

Fr,mka". a. halgana bli"a fotograf.dng gralla

STQR Med DIna bnder II6 ..ta be.tlllnln_ "r o.. an atorbtld·._. med vllk.n o.. kan lita göra .ntlngan an 13 • 13 cm .1.... an 13.18 cm .torbtld.

ALTERNATIV Nir Du hlmt.r DIn. fHmar HII o... kan Du be.till~!!::,:,~!~~~: a":!nl-:~ ,.11 cm 1Ix13 cm aU... atllrTa 10.,0 cm

10.13 cm 10.15 cm

·......lfll""'..... gillar 31 . 10.1880.

FOTO

AIRAKSINEN Hartmans hus t.l. 111903

SÖU inrättar miljövårdsutskott

ÖP:s nya redaktionråd består a,· föl­ jande personer: Susanne LillkulJ. Ka­ rin Blomkvist, Brita Svedlund. Ralf Skåtar och Lasse Erickson, Ordföran­ de är som tidi$are Alf Snellman.

• Susanne , Klemets är vald till ordinarie kanslist fr.in och med 1 j"nu,ari t 980 ,

• En ordförandekonfe.rens arran geras den 6 februari, Vi~tiga frå Bbnd övriga styrelseärenden kan no­ gor blir dansutredningen. bråket teras: på d;l/Ispbtserna, polisens sam SÖU-styrelsen har haft möte och bland andat klarat av

• Med' anledning av dct internatio dcjourering och en plan for mogen nella miljöåret ska förbundet åter valfr~gorna. I fråga om det sistnämnda kan noteras, att Stu­

dan, . inrätta ett miljoutskatI, Medlem re Enckson är f6rbundets viceordförande under året. Leif

• Vid midviJllertinget den 22 mars marna tillsäIIS av AU, kommer man all sys:.la med v;irlds Lundström fortsätter som AU-ordförande. Gustav Lind le­

• För all underlätta arbetet inom lä):et och fredsfrågor, Man ska der servienämnden och Tore Snickars tävlingsutskottet. Öv­

SÖU tog styrelsen ell princip försöka 1:\ Knud Miillcr att med '

riga utskott väljer ordförande inom sej. be,lut om all AU ska ge, räll att ' ,'erka, •' bestämma" i en del mindre •

SÖU skall kalla samman olika frllrgor. exempelvis när det giiller organisationer med "1l)'l\tcrhets all välja arbetsgrupp"r, AU-be intresse " till ett möte diir man~ .öppet lörd. o. sönd. 10-16 sLuten bekräftas av styrelsen förhoppnill):",is kan enas om ett genom all AU-protokollen god lalombacke lilt 45 m. höjd, hoppbackar o.skidsph. uitalande. känns. och man slipper all ta med allt på styrelsens föredrag •

Eli ullala'ndc tog, om polisc", Servering, bastu, slalomutrustning. VÅLKOMMEN nin):slista, samdejourcrill):,

VÖ

+

SKIDCENTRUM

11

Hamlet och dass­ •

•

•

tnVlgntng

i Vassor -= =

DFf VAR UVAT i i lördags. Uögdoms­ föraaingen i byn hade stiDt op den sedvanliga aeaDOdap- eda julfesten. ö5OI'

We ai:Dt

ÖP besökte Vassoc var ec fuD ruDe med general­ repetition och endast några åm mar kvar till "kick off" = premiären). föfCflingens ordförande Stig Bei­ ju (Cleopauapåjkin) sprang omhing i kalsongerna (ingick i spclkJädscln) och sryrde och ställ­ de. Sminingom vu och aIb.

-

Vi börja och lägg ihop prog­ rammet i början av december.

(St2 tiden går åt till att hitta på sUa- och ting ("pjallrankväJlar" Stig dem) .

Det 5töma arbetet till åretS &:sl hade lagts ner p~ en e~en

\'eision av Shakespessres Hamlet .

Lyckad dekor tillsammans med lyckade slcldespelare gjorde att Shakespeare inte har någon an­ ledning att vända på sig i graven .

Man öppnade också den om­ diskuterade TV-kanal 3 i Vassor.

Första TV-programmet från ka­ nalen var -Beijars hörna (ej Hy­ lands) där olika artister gjorde framträdapden . Bäst intryck av dessa gjorde Rune Forsman i rol­ len som fågelsHdaren Jan lind­ blad.

Man har även byggt nytt WC i V r i år. Den officiella invig­ ningen gj<;> rdes av Vassors Stock­ bolmsambässadör CaJIe Näsman.

T rots att det bara var fråga om repetition fick man ett gott int­ ryck av programmet . ~ Aktörerna blir ännu bättre mot kväldin . menade Stig Beijar.

I samband med festen utgav uf - också sin tidning "Tretto~dags­ bladet" som flCar lO-årsjubileum i år.

· ·_ ~ST. PiETARSAARl; /lett sätt"mg som fot.s pil /letaS single och IF:. l'rovitIssi RocJ&. Fr,v. jaJli W;kmtm,

Heimo Ri;himiiki, Hann" Pirltimaa och /VJ,; I1monetl.

St. Petersaari har gjort en single. Gruppen har också medverkat i Seinäjoki­ föreningen KEMU:s lP Provinssi-Rock, gjort en 1V-inspelning, gjort musiken till Christian Olssons film om konstnären Per-Olov Hjortell och under den sis­ ta veckan år -79 bandat in materialet till sin första egna lP. De har dessutom sedan början av hösten spelat i en ny sammansättning: .Mar­ kus Fagerudd spelar piano och KQijo Karvonen bas i nya St. Petarsaari.

Det händer alltså och händer med besked kring jakobstadsbandet.

Det här skall huVudsakligen handla om deras single (Kompass KOS-1012) .

Ut mig från början slå fast: singlen är inte riktigt värd gruppen. Ändå är det fråga om musik som be­ finner sig på en hög nationell nivå. St. Petersaari har uppfattning, åskådning stil och kommer säkert att låta höra av sig mycket mer i framtiden .

På singlen har man dock gjort en del kompromis= ser eller direkta klavemamp'. Som det allvarligaste uppfattar jag att man suddat ut något av sitt varu­ märke - samspelet mellan ,musik och väsentliga texter - i åtminstone en av låtarna, Miehen tie .

Den texten flr man inte riktigt tag på, hur ma~ än vrider och vänder och kvar blir egentligen främst ett intryck av sorglustigt skämt.

Den texten kontrasterar väJdeliga med den på andra sidan , Nuorisoseuran marssi, som innehåller direkta uppmaningar till kamp för ungdomens rät­ tigheter, en gansak militant text.

Men också den har brister: den faJler liksom pl, ganska plötsligt, och verkar lite föl' abstrakt. Den ha­ de vunnit på att mera ta upp något konkret orsaksförhållande till varför denna kamp måste fö­ ras .

Frågan om slngtexter tycks vara krånglig , bLa. på grund av skivbolagens stereotypa inställning, men personligc:;n tycker jag att St. Petersaaris texter borde kunna bibehålla den personliga prägel de haft under början av bandets karriär.

D Stelt trumkomp

• RII_ Funnwn som Jan (8) Lindblad, /4gelsk4dare tUJsammans med pro~~ Stil 'H,iturd' lkijar.

Det andra allvarligare misstaget har varit att lägga ett trumkomp till musiken . Dels är uumspelet litet stelt, dels försvinner en det av den specifika charmen i St. Petersaaris musik, det lätta men spänstiga gi­ tarrkompet och den med detta gitarrkomp fint sam­ manflätade stämsången.

Trumkompet är berättigat i Nuorisoseuran ma~s­ si, men enligt min mening inte i Miehen tie . Ändå är Miehen tie som komposition betraktad den intres­ santare låten.

Miehen tie inleds mäktigt med härlig sång av Kari Ilmonen genast efter en introduktion som inger sto­ ra förVäntningar. I stort sätt infrias förväntningarna och Miehen tie kan beteckl,la som musikaJiskt lyc­ kad, om man undantar de "stilbrott ' som det förut var tal om.

Små orenheter förstör inte helqeten.

o Fyndig användning av tin whistle Orenheterna är däremot fler ·i Nuorisoseuran marssi , sol? kanske hade mått bra aven omtagning. Spe­ ci~Jlt när orenheterna gäller något i St . Petersaari så ovanligt som fel i stämsången.

Användningen av tin whistle är fyndig, men klin­ gar inte bra allagmger. Dessutom verkar det något överarbetat att lägga på handklapp.

• Nåja, som redan framkom i början är detta fortfa­ rande njutbar och hlllbar - om än anpassad - mu­ sik aven grupp som specialiserat sig på '3.kutisk, me­ lodisk rock.

000 AJlt det som jag tycker att singlen inte säger om St .

Petersaari, hittar man lätt på en annan skiva, LP :n Provinssi-Rock, där gruppen deltar med låtarna Tuonelan neito och Hoinen tuuIi. St. Petersaari har många ansikten, men här kom­ mer den poetiska sid~n, som samtidigt är allvarlig, engagerad och skir och lekfull, fram i hela sin styrka; ·en helt enkelt underbar musikalisk-poetisk helhet.

På Provinssi-Rock finns dessutom bra musik av Trikoo från Kaustby, Gabriel frän Alavus·trakten, Ultima Thule från Seinäjoki, bluegrass.bandet Stet­ son från Veteli och varför inte också originella Bin­ goksi lämmin . Plus att albumet är en verkligt stor kulturpolitisk händelse i vårt län .

RALF HOlKKANEN

. -­

.

.

12

_

~!!!!~:!~::~~~~:aT~~~

"Lärkkulla fo lk,akademi å-r rå-tta

skolan

. för mej"

Då jag gick på nia i ÖVIS viss­

te jag säkert vad jag ville bli_

Men jag var inte ensam om att

få höra orden "du är för ung".

Det drabbades mig o~h många

andra.

Jag tänkte skarpt. Det gällde att välja mellan att jobba ett år eller att gå i nån skola.

Efter flera månaders tänkan­ de hit och dit beslöt jag mig för att gå ett år vid Kocshol~s husmodersskola som utfyll­

nadsår och det gav mig myc- . ket, både kunskap och vänner.

c Tre blivan.

de u1lgdomsle.

dare i gruppar· bele: (fr. v.) Pi Nyholm, Gina Pohjola och Kjell Wik·

ström.

Jag blev tillfrågad om jag funde­ rat på nån skola. odå, LärkkulIa­ När jag så vid årsskiftet 78-79 stiftelsens Folkakademi i Karis . åter engagerade mig i elevantag­ Jag fick en broschyr och fjolårets ningen, kom jag underfund med årsberättelse med mig hem, för att att min ' dröm hade förändrats . i lugn ·och ro bekanta mig med Samtidigt mötte jag en som stude­ dem. rade vid en kyrklig folkakademi Efter en vecka visste jag säkert och han gick på ungdomsledarlin­ att jag skulle söka dit, trots ått det jen. var en bra bit från Vasa till Karis .

Kanske skulle det vara något för Men tågförbindelserna visade sIg mig? vara utmärkta .

Jag var ju nu mer intresserad av ungdomar och skulle gärna jobba • Treårig bland dem, hellre än att satsa på utbildning _ vårdyrken .

Här är jag nu . Mellan Ekenäs och Jag gjorde ett besök på a'rbets­ Helsingfors , i en stad som heter kraftsbyrån för att H yrkesvägled­ Karis . Jag har snart upplevt mitt ning, och det visade sig att dröm­ första år på Lärkkulla och efter två men om att bli psykoterapeut var år till hoppas jag vara färdig ung­ ganska svår att förverkliga. domsledare .

Undervisningsspråket var finska Denhär linjen räcker tre år med och studentexamen skulle ha varit praktiktiden inräknad . Det finns att rekommendera. flera linjer till på skolan men de är

Lärkkulla­ Stiftelsens Folkakademl • Betonar nära kontak­ ter mellan lärare och elever.

• Bygger studierna på gemenskap och samar­ bete; • Har vård-, språk-, social-och kyrklig ung­ doms ledarIInje.

Skriv eller rlnp' och fråga mera te. 911­ 30112 (Rektor Bengt Klemets) Lärkkulla 10300 KARlS

SvenskfinIands enda kyrkliga folkakademi

D D Varje dag finns det i. tidningar annonser om olika skolor och linjer, och jag kan inte I

låta bli att lå"sa dem. Vad å'r det då som händer?

O O javiss.t, det å'r dags för gemensam elevantagning i år igen. Det hade jag nå'stan glömt eftersom det inte är aktuellt för mig i år. . . ..

• [] O Vänners desperata frågor om råd kå'nner jag mhlSann Igen fran l/Jol. DA kom de u: min mun, det var mitt problem. Att hitta eli bra skola och trivsam studiemiljö tycks vara b­ ka aktuellt för alla, år efter år. alla ettåriga. Man kan välja mel­ lan ; vård- , social- och språklinjen .

På ungdomsledarlinjen är vi 8 elever från olika håll i Finland . Jag är ensam österbottning på min lin­ je i år, men jag tror vi blir fler "plattlänningar" när h9stens nya kull kommer . Vi bor på internat i två personer rum .

Vår rektor på skolan heter, Bengt Klemets och de övriga lärarna är: Iris Ericsson, Göran Hellberg, Kaj Lindeman, Solveig Nyman + alla "gäst" lärare som undervisar oss i specialämnerL (Bengt, Göran och Solveig är österbottningar!).

Som ett exempel på special ämne

kan jag nämna Barn- och ung­ domssånger som leds av Roland Näse . Roland sköter också om sko­ lans kör och om dem som· vill läN sig tonträffning och -bildning .

stigar i skogarna och vi brukar Ib­ land ~nder fysisk fostran ha orien­ tering i markerna . Vår fysiska fost­ ran är omtyckt för vi får själva välja vad vi vill göra - wolleyboll, ten­ nis, pingis, promenader ...

• Omtyckt fostran

Det som jag mest tänker på nu är min framtid efter skolan. Ar­ betslös tror jag inte jag blir . Lärk­ kulla Folkakademi har visat sig va­ ra rätta skolan för mig, det är enda svenskspråkiga skolan i vårt land som utbildar kyrkliga ungdomsle­ dare och tre år är inte någon lång tid . ..

Jag och min rumskompis Pi (som är från Tammerfors) brukar för det mesta stanna kvar på skolan över veckosluten och då brukar vi' ib­ land åka in till Hesa, Ekenäs eller Hangö med tåg .

Här finns också bra vägar och

marks mynlet nr aH rationalise ra auto­ ma!handcln .

Tolv nya frimärken 1980 ,.Pristå·vlingen avgjord ENLIGT DE preliminära upp­ gifter post- och telegrafstyreI­ sen gett utkommer 12 stycken nya frimärken 1980. Det förs­ ta nya frimärket utkommer såpass sent s~m 9.4. och är ett bruksmärke i valören 6 mk och avbild,ar gammalt hant­ verk.

Samma dag utges ett märke i valören 1,10, gängse brevpor­ to, med anledning av Maria Jo­ tunis lOO-årsdag. Konstnär är p Oivio.

Tio dagar senare utkommer svampar - kanske eftcr regn? - i Röda Kors­ serien för 1980. som samtidigt är cn fortSättning pil de 1974 och 1978 ut­ givna vackra svampmärken.

Utst ällning Ou lex - uleåbQrg;sllla­ telistcrna 50 år - pågår nämligen lördag-söndag . ­ April är som sagt den starka frimärksmånaden .

CEPT-serien utges 28 .4 . och av bil­ dar finska Nobelpristagare - Sillanpää och Wirtanen . UKK fyller 3.9. och får av konstnär Oivio sitt trädje frimärke då. Tidigare Kekkonen -märken är från åren 1%0 och 197 5. , Den 9 SCpt utges ett samnordiskt fri· märke och det avbildar gammal bruks­ konst från 1800-talet.

1981 ARRANGERAS i Finland världs­ mästerskapet i skidskytte och i anled­ ning härav utges (·tt frimärke i valören 1, 10 avse l! för brev under 20 g. VM­ tävlingarna . anordnas i Lahtis 10 . .. 15 .2.1981.

Det åttonde julmärket i valören 0,60 mark utgn I. I'" och upplagan ko~ ­ mer att röra sig närmare. 30 milJ . exemplar. Det behövs .mlnsann, ty 1979 sände finländarna 1 runt tal 27 miljont'r julhälsningar.

Dock frankernas naturligtvis inte al­ la med det speciella julfrimärkct, men å andra sidan används julmärket även

GINA

UTSTÄLLNINGEN Tammnfors -79 då Tammerforsfilalelim'rna fy lid t' 60 år utgav en minncsblot"k . 'Tammerfors lokalpost". Blocket kan jämnställas med Nordia -7~ minial yrarket. Om man önskar en fullständi g samling kan man komplcnera sin samling med nämnda block .

PRISTAVLINGEN där det !tälde att rösta fram årt·ts vat"kram' frimärke in b­ ragt(· St·X svar. Resultat fördeladt, sig enligt följande: Barnels år 1979 3 (örs lag.

Europa CEPT. valören 1,10 I (örpef'een paihallisp"sli slag. .

Anlita gård Lappo valör 1,10 I (örs­ 1866-1881 lag saml juimärkei av 24,10 ett (örs­ lag. till frankering av andra försändelser Sisom av det ovannämnda framgår så åtgång finns.. . utgick barnmärkcl som segrare och [X: övr i ~a länderna I Norden ~ar in­ bland de personer, som röstat på detta te ännu ullkännaglvlI SI!! fnmarksut­ erhöll Irma Nyman i Nykarlcby ett os­ givnin~sprogram . Att programmen är tämplat ~xemplar av 1966-års utställ ­ preliminära bet yder att det kan kom­ ningsfrimärkt·. ma ut märken oförhoppat. Automat­ häftenas utgivning tillkännagives inte i Bland alla som ddtagit i omröstnin­ gen utlottades 1975 -års NORDIA olh förväg. detta märke har postats till filatelist Jo­ I Fmland kan vi högst sannolikt räk­ na med 2-3 sådana år 1980. Dessu­ han Willman i Purmo .

Skall återkomma med tävling att tom är det bara en tidsfråga när en­ 'marksautomatcrna skrotas, eftersom en lämna in förslag efter l·tt år Ol h detta mark inte ensam räl"ker till frankering va cn god början för att varl första av ett brev. Syftet med dct nva fem- gången !

7Dam

I

13

1

~-~-----~-----:----.:.--"-----I!!!!!:~=

1-1

----~--------------~~~~~----­

, 'VIe har me te skrl-nlagt pla·nerna pao en ; nbrytnl-ng ;:torterna" l I.A .LLI.

e

..

ÖP-prist~ivling

I ÖP av den 10 januari ställer Tors­ ten Onnela en direkt fråga till SÖU: Varför SÖU inte har någon ungdomsförening i Vasa. Jag skall mycket kon försöka ge ett svar på den fråga som Ställdes.

Förbundets åsikt är att det är i medlemsföreningarna som verk­ samheten skall bedrivas. SÖU :s centrala verksamhet bör inte sam­ manfalla med den verksamhet fö­ reningarna bedriver. sOU :s roll är att skapa förut­ sättningar för föreningens verk­ samhet. samt att bedriva

ÖP-pristävling

informations- och skolningsverk­ samhet bland medlemmarna.

SOU har gjort ett antal försök att få igång ungdomsförenings­ verksamhet i Vasa stad. Försök med barnklubbsverksamhet i Sun­ nanvik gjordes för ett par år sedan.

Dessutom lOg SÖU initiativet till att bilda en amatörteater förening inom Vasa för ca ett år sc­ dan V'idare kan nämnas att vi fått melstudentkåren vid pedagogiska fakulteten och vasaSe.sSJj~;~:rdls5­ WIU

ÖP-pristävling

I

o

O

SLA DIG TILL RO NAGRA MINU­ TER OCH TANK TnLBAKA PA DET ARTIONDE SOM GATT! --

.

O

.

O

O

..

VAR MED OCH ROSTA FRAM 70-talets bästa låt 70-talets '!J?ista artist I grupp

Till dansarrangärerna:

Ordna klädbevakningI

Se hit, dansarrangörer!

Ett annat allvarligt problem är snatterierna ur kappfickorna på de Hur tycker Ni det på sista ti­ den fungerat med U år som större dansplatserna . Grejor som åldersgräns på ungdomsdan· brukar försvinna är allt från bil· nycklar till pengar, och bara i un­ ser?

Jag (och säkert många andra med mig) anser att det inte alls fungerat.

Trots åldersgrå11Sen slipper 12-13 åriga ungar in utan att behöva visa ID-kort (detta gäller spe. ciellt vid NUFS:s danser) Vad jag vill komma fram till är att dessa f.d. ungdomsdanser nu bli­ vit barndanser med en meddåler långt under 15 år. Vad har ni då tänkt att vi "äldre barn" ska roa oss med. om vi inte alltid har lust att vara m~d på dessa barntilIstäIl­ ningar?

En lösning är att emellanåt för­ söka ordna UNGDOMSDANSER med t.ex 18 års åldersgräns (förstås skulle 15-16 åringar ändå lätt slippa in).

Försöka duger!

dantagsfall kommer de stulna sa­ kerm:. tillräna igen.

En lösning till snatterierna är KLÄDBEVAKNING (som egentli­ gen borde vara obligatorisk innan en förening fick tillstånd att ordna danstillställningar! ) Detta kräver förstås flera ord­ ningsmän, men t.ex. NUFS skulle kunna ordna detta bra om några av de ordningsmän som håller till på parkeringsplatsen i stället placera­ des att sköta klädbevakningen.

Det ev. ekonomiska problemet med detta skulle kunna lösas en­ 'kelt, för jag tror inte att danspubli­ ken skulle rveka att betala några mark för att få tillbaka sina kläder i ursprungligt skick.

Alltså: Ordna klädbevakning till nästa säsong, samt bättre kontroll av 15-års gränsen . Då är alla öve­ rens, och trivseln skulle vara större!

KORSNÄS KURSCENTRAL TÄVUNGSREGLER

PRISER

anordnar följande yrkeskurser med kontinuerlig elevintag­ ning

• l:a pris en kassettbandspel~e 2:a-ll:e pris en LP-skiva eller kassett efter eget val.

Klipp ut nedanstående--kupong och skicka den försedd med ditt namn till ÖP, Pb 27, 68601 JAKOBSTAD före sista januari_ Gör så här: På kupongen finns O en ruta för de tre bästa låtarna under 70-talet O en ruta för de tre bästa grupperna/ artisterna under 70-talet Fyll i dessa rUlOr så att ettan är dem bästa, rvåan är näst bästa och trean är den tredje bästa lå~en resp gruppen/artisten.

Sätt gärna uf efter låtens namn, vem som spelar den.

-

OBS! Skriv vilken skiva du väljer om du . vinner. På kupongen finns utrymme.

-

Skicka in 31.1.80,

kupongen

Kursernas längd varierar från 3-12 mån. b~roende på grun­ dutbildning. Lediga elevplatser finns för tillfället Inom samt­ liga utbildningslinjer.

före

Dessutom anordnas följande omväxlande kurser

-,

-

Namn \

. . . . .o .. .o .... .o . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

~

bästa låt

l _______

___

~_

1__________ _ 2

.

-----------

3

------------

\

L ___________ _

.

' ,

14.4.80

25.2.80 2.6.80 11.2.80 10.3.80 3.3.80 till början

6 mån.

4 mån.

3 veckor 6 veckor 2,5 mån.

3 mån.

1 mån av mars i

'Av deltagare I kursen för murare förutsätts erfarenhet av byggnadsbranschen. Deltagare i kursen för äldre laddare bör inneha kompetens som yngre laddare. Av deltagare i kursen för oljebrännarmontörer ' krävs två års erfarenhet av el- eller vvs-arbeten. "

~-----------­

Korsnäs 18.2.80

. . . . . . . . . . . . . . .o . . . . . . . . . .

70-talets bästa artist/grupp ~

murare -

städare

- äldre laddare - kurs i finSka. - oljebrännarmontör - pälsdjurs farmare -' ,­ - hemhjälpare Vasa - kurs för sjukhusbiträden planeras Jakobstad

I

Adress

- plåtslagare-svetsare svarvare fräsare - rörmontörer - maskinritare bågsvetsare - VVS-ritare MIG-svetsare - byggnadsritare TIG-svetsare rörsvetsare - kockar plåtslagare Installationselektriker, kontinuerlig elevintagning från från hösten 1980.

Ansökan bör inlämnas senast 2 veckor före kursen börjar.

Under kurstiden fås undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildninQsstöd erhållas. Ansökan till kurserna kan göras på närmaste arbetskraftsbyrå, som dessutom ger nämare upplysningar.

Tidigare arbets- och Skolbetyg bör medtagas.

Arbetskraftsbyråema

I

Om jag vinner en LP/kassett väljer jag ...... . ... .. ... . . .. ...... .. .............. . ...... .

,.... ... vår lidning är så bra alt del finns de som Ijuv­ läser den. _ . prenumerera också Du! . '­

o

Boppers-febern har spridit sig i hela Sverige och har nu också ett mycket starkt fotfi!ste i Finland. Det är många år se­ dan arrangörerna har upplevt något liknande.

CJ C Man får gå tillbaka ända till Hepstars och Shanes' tider.

o

..:1 Vi som var med då minns den tiden, och det är naturligt' vis roligt att också dagens ungdom får vara med om att uppleva den stämning och idoldyrkan som rådde då.

Knappast har något band eller någon artist gJort en så snabb karriär som Boppers. Det faktum att The Boppers är en bra grupp, beVisar bl a. den oerhörda popu· lamet som uppnått bland den nordl ~ ka publIken och den öVflga sklvvärlden. .

De flesta europeiska länder har redan släppt Boppers Lp· skivor på sma skivmarknader och t.o.m. Brasilien, Au.stralien och J apan har visat intresse för Bop.

• Boppama lir fr. V 1Ilg"lI1r. Lasse. Peler. Mals och Ville. Michel sa/mas på denhii, bilden.

pers' skiVOr. Nu I Januari och februan tm 'nerar The Boppers l Finland och Norge med bl a. TV·shower i båda länderna. I Österbotten uppträder The Boppers I Kors­ näs, Kar/eby, Hlmanka ochJ~las järvi.

Som en liten ovanhghet kal nämnas att The Boppers uppträtt med sin rock·show på Hambur· ger Börs i Sto<:kholm som är en av Sveriges mest kända restaurap

Och själva tycker de att det är helschysst att lira i Finland Karleby Ungdomsgård fick på söndagen besök av kända JO·tals rockgruppen the Hoppers; Dessa behöver man knappast när­ mare presentera. ja, mall kan viii siiga att det hör till allmänbildlJilJgeT1 att kän' na dem. De danslystna kunde på lördagskväll ta sig till HimalJ­ ka där The Boppers spelade, eftersom det blev konsert j Karle­ by,

ger hamgången överträffade al· la 'törväntnmgar Vem är då The Boppers.)

Dc är sex 20-25 år gamla gos· sar: Peter )ezewski (sång. bas) Ingmar Wallen (sång , kompgnarr) Mats Lagerwall (sång. ~ologltarr) Ville Wallen (körsång, trummor) Lasse Westerberg(körsång. piano) ("allt I allo" Michel)ezewski -samt ljudrnixer).

L ...._________________________..

Årets _talangjakt I

Årets talangjakt inom FSU omfattar tre grenar: • vokalmusik (soloframträdanden eller grupper) . • instr~mentalmusik (solo) • "fri underhållning" (soloframträdanden eller grupper) Två lokala uttagningar ordnas i Österbotten den 22 och 29 februari. På .det följer en landskapsuttagning den 14 mars och finlandssvensk final i Mariehamn den 26 april.

Vid sitt senaste möte beslöt FSU-styrelsen att talangjak­

ten ska vara öppen för alla oberoende av ålder.

Anmälningstiden går ut den Il februari, Intresserade

vänder sej till SÖU, antingen direkt eller via skolans musik­

lärare.

då deras musIk gjordes, men en sak är säker: de skulle ha blivit mmst lIka stora och berömda om dc skulle ha upplevt det nknga 50· talet.

NinaH~gen

värd att lyssna på

- Fast jag Inte är så förtjust I 50· tals rock olh Boppers gär jag ändå.

-=- Främst av nyfikenhet. Det är ju rolIgt att få se om det stämmer det som har sknvIts I tidningarna .

- Jag tycker att det är bättre med konsert än med dans . På konsert orkar man verkligen lyssna på det som bjuds.

Så tyckte en av åskådarna.

Boppersp0Jkarna Peter. Ville, - Matte, Ingmar Q('h alla flit kors gullgosse Lasse tYlkte att det var '''hels<:hysst att lira i Finland".

- Publiken är med och det före· kommer inget extra härjande . Nån gång uppstår det ju slagsmål men det hör väl till .

Det var där/lir sompublikelJ blev rätt så liten (ca 600) när det till Himanka kom ca 2000 personer.

Den största publik vi någonsin har ting gick förvånansvärt lungt till ; haft är 16000""": 18000 pers - det ifall man frånser de vrålande roc­ var i Gröna Lund, berättar Ville. kama på första bänken . De flesta som varit på konserten tyckte nog • Vrålande rockare Konserten räckte en timme och all. den var värd sina 20 mark.

50-talet betyder allt för The Boppers. de älskar musIken oth bdar· na , de klär sig som man gjorde, på 50· talet.

The Boppers var knappt fodda

• Språksvårigheter Det enda verkliga problemet grup· pen har är språket. Sp,råksvårig' heterna är stora i synnerhet i norra Finland där arrangörerna sällan kan varken svenska eller engelska.

- Det vill bli lite svårigheter när man har brått att få upp sina hög. talare och andra grejor och sedan måste börja förklara på tecken. språk hur en stickkontakt ser ut.

- Men i södra Finland är dct ge· nast lättare, säger de.

- Ett annat stressmoment är att evigt vara på torne. Fast det i bör· jan känns fint att bo på hotell så blir dCt nog tungt i längden.

Efter konserten gil.k p0jkarna till Vaakuna för att få i sig en bit mat.

Mitt i måltiden uppenbarade sig en aflingberusad finsk man och praktiskt taget rök på Peter. Kar. len blev såklart omedelbart utkas­ tad men är inte detta ett bevis på att det inte all lid är "soligt att vara kändis" .

Efter Karleby följer Aba. Marie· hamn, Helsingfors, Korsnäs och Kalajoki. Det är ett tungt liv de för. Vi får hoppas att de orkar med det så vi får höra . Boppers rock än· nu i fortsättningen.

o

D Har du undgått att höra om vem Nina Hagen är? I så fall är det på tiden att du får veta det.

Hon representerar ÖSt­ Tysklands råpunk och är hem­ ma från comecon. Och lita på att hon är något helt annat än Patti Smith.

Här skär inte ljudet igenom på grund av dåliga förstärkare och hennes stämma kan man inte låta bli att fastna för.

Enda felet är att hon sjunger p:i ty~a.

Trots att jag kämpat mig igenom texterna med mitt lilla tyska ordförIåd och lexikon, förSlår jag .inte hälften. Men musikaliskt sett är TV;Glotzer C (White Punks on Dope) och Rangehn de allra finaste ..

Känd blev hon när hon i Ös· terrike skulle delta i ett diskussi·

onsprogram 'Disco i stället för rockkultur" .

Låter det torrt?

I alla fa·1I så ställde Nina upp i chock· lila hår och läderbyxor.

Diskussionen spårade helt ur p .g.a. att hon använde det s.k. "söndagsspårket" som inte rik· 'tigt passade in i televisionen .

Men det som chockerade tito tarna mest var när hon ställde sig att visa hur en kvinna kunde uppnå orgasm. (Hon hade klä· derna 'på) och eftersom det var live· program. kunde ingen stoppa henne - säges det.

Det gäHer alltså att göra något extra hemskt för att bli känd inom de~ hårda rockbranschen ,'" Men även om hon tar i lite hån så kan jag bara säga att hen· nes LP, den är något som Ju måste lyssna på.

Nina Hagen - Nina Hagen Band

eBS 83136

ULRIKA

- VlId gä~ du. frJXude Pelle sm

kllTnral?

- Jax sknver bret· tdl min kll-.

• Vi ha~ inte Den gamla elefanten hade dön Och djurskötaren var OlCöstl}g.

- Dct är väl löjligt all sörja en defant på det sä llet. sa cirkus­ direktören.

- Ja dC! är läll för er all säga sa skötaren. ni bchöver if1lc gräva gravcn,

Mini-Vasa går över till varannanvecka

läroanstalt som medlemmar i för­ bundct, SÖU har också samarbetat .rlY/. med stadtns ungdomsnämnd vid Mini- VASA, juniorbladet vi sk­ - Men varför .rh·iver dll sj

några tillfällen.' rev om för en: tid sen, meddelar i IJngsilllIe .

Inom SÖU har vi Cl! antal sitt nummer 2 för året, att man - Jo dll fÖTJtår min k".,ifl Elsa

gånger diskuterat möjligheterna upphör som veckotidning. I stäl­ kan inle IdJa sii forl.

all nå den svtnskspråkiga ungdom let ska man komma ut en gång som finns inom Vasa och spt<:ielJt • Marina Gr"nlund • MaNina Hägg varannan vecka och med dubbelt då i stadskärnan. För dct rpesta har Kiritax Vilsar störr sidor. det stupat på all det finns få lämp­ Omläggningen beror på att liga utrymmen [ör svenskspråkig man vill ha mer tid på sej med ungdomsverksamhet. artiklarna.

Hos fri~ören I Nu skall Du intt tco all planer­ Vi förstår kollegans synpunk­ - Min herrcs hår har börjat na på all försöka få i gång en ung· ter därvidlag! , gråna. domsförening i Vasa har !;rgts åt si­ Nyordningen torde kunna ge­ Sno på med klippningen då! dan. Kontinuerliga diskussioner nomföras utan konflikter ,' Tid­ förs inom förbundets ledning • Dan Olaussen Lille Lasse kom tIl/ sin 1J(11J/iga

ningen själv säjer så här: " - Ef­ kring SÖU:5 roll i tälOrterna.

Kronoby Ilio/in/ektion. Läraren hade

ter en hel del diskussioner är den Vi vet också all ftmte ungdoms­ allmänna uppfattningen bland satt sig Ilid pianot men spiir­

ringen inom SÖU har planer på Mini-V ASA:s anställda att·denna rade upp ögonen då hon

svenskspråkig ungdomsverksamhet nya ide är bra.

Detl "nga l;ik,lTen hade khmJI av upptäckte att Lasse i sitt mu­

i Vasa. Det är närmast stadskärnan Jin fursIII förioHY/ing och fnigade sik/odra/ hade ett maskin­

som varit föremålet för de plant~ sin äldre kollega om hun hude pr pi flrnlaIöte n beundrade gellär.

som disklllcrals.

Irmas rände r ­ när hon skic­ I de perificra delarna av Vasa - Vad i herrans namn är det giurl alll r;ill.

-Jodd. svurade öveddk(m:n.

Eli d m rum. ' finns ju rtdan ungdomsförenin­ där?

lilen delillj bara - del dr bi/meJ gar. såsom Sundom. Gerby. Gam: - hm, sa Lasse, nu står /ar­

• Tomas Hcdslröm dll sk<lll daJk" i ändan. Inle mo­ la Vasa och Vestcrvik. Österbottnisk ungdomstidning

RYlibackcn san i banken med min fiol.

dem.

En viktig fråga inom förbundet Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

• Eva Slcnh"gcn är hur ungdomsförtningsvtrksam­ • Jarl Wislbacka rörbund

htten skall utformas itälOrterna.

Karleby Pelalax .

TälOrtsungdomarna torde ha and­ Tidningen utkommer varje torsdag

ra normer och värderingar än landsonsungdomarna och della - Vad anser du om DDT? I går vann jag 400 mtcr häck.

Redaktör och

måstt naturligtvis beaktas vid ut­ ansvarig u tgi vare

- Ingenting jag håller mig till var ska du plantera - Jaså.

PETER GRA~STRÖM

formningen av vcrksamheten. vanligt Ccylontt. den) Redaktion Jakobsgatan 13,

Till Dig Torsten vill jag ännu sä­ • 'Mikale Llssila • Ulf HanelI • Hendrik- B-Mklund Jakobstad, tel. 967-13 55S

ga att har Du ideer om en ung­ Postadress PB 27,

Karleby Karkhy Karlchy domsförening i Vasa så är Du väJ68601 Jakobstad

..._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _. . kommen upp till vårt kansli på en

VECKANS BIG-HIT

Österbottniska Posten

,.

kopp kaffe och en pratstund .

Jag tror att vi genom ett gott sa­ marbete med femte ungdpmsrin­ gen och ,kanske någon till kan nå . de mJI som Du hoppas på.

HÅKAN WESTER MARK Kanslichef

PRYLBÖRSE'

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113522

Redaktör i Sydösterbollen

Benel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651514

" REDAKTIO!'<iSRÅDET Alf Snellman, ordförande, Margareta Kronqvist, Leif Rex, Christel Holmström, Harriet Lin­ delöf, Boy Wistbacka, Tore Snic­ '- kars, Karl-Gustav Olin.

5äl;es: Ma)'il basgitarr 850.-:- .

PRENUMERATIONSPRIS

- Sleelphon PreJ/denl gJ/arrfor­ 1980

stärkare 750. ­ . Carlsbro 100 W basbox.l.300.-.

Tel Helt år................. 30,­ 967-12689.

Halvt år.......•••..• , " 20,­ . .__~____~~__~~__~::==;;;:==~~~~:;==================~~~~~~~~~~~====~==~;;~~~==~~iiiSkandinavien ............ 40,­ Lösnummer. . . . . . . . . . . . . l, ANNONSMOiTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa.

tel. 961-113 S72 och 11 5372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan n, Jakobstad,

tel. 967-13 5SS

ANNONSPRIS I texten .................. . 2.60 Efter texten . . . . . . . . . . . . . . .. 2,4'0 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER

STOP

Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings­ spalten per rad 1,-. Österbollnis­ ka Posten ansvarar inte för ev. ska­ da som tillfogas annonser som in­ ringts eller som på grund av pOsJ­ försening inte införts i begärt nummer.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag, Jakobstad 1979

I

Samarbete· ger FSU mera resurser för dess konsttävlingar .,

FSU-styrelsen har valt ut­ skottsmedlemmar . '- och ' bland annat diskuterat frågan om talangjakten och Ungdomens konstevene­ mang •.

Ordfotandeposten i AU gick tiU SÖU i och med att Leif Rex valdes. Teater­ rådets ordförande är också under det här året Johan Fredriksson från Åboiand.

Benny Kiviniemi, SÖU, är viceordförande.

Helena Udd-Ståhl sitter också med -i teaterrådet. skolningsut~kottet repre­ senterades SOU av Toffe Sparv.

I

"En del av publik,en var helt vild och toklg" ,

D Helstngforsbandet Ducktails' fans slog sönder inredning och inventarier i KIdturhuset i besvikelsen över att de­ ras favoritband inte vann. tävlingen. ~ Det var efter att resultatet kungjortS - Danny & The Thunders vann och Ducktails blt:v bara fjärde - som bräket började, berättar Mårten St­ reng och Jan Ahiner i Empire.

- Publiken började vissla och skrika och så l?örjade någon slänga läskedrycksflaskor upp mot scenen .

Det blev signalen till storm­ ning av scenen.

Instrument och förstärkare slogs och trampades sönder och kastades ut i salongen. En jättestor flygel vältes med ett väldigt brak och slogs sönder.

Fönsterrutorn~ krossades, bord, stol.ar och pajazzo· apparater slogs sönder.

Ute på gården vältes en bil.

Läskedrycksflaskor smällde i väggarna så att målfärg och rappning stänkte omkring.

D Publiken var helt vild -

Man skrek och ropade " We want Ducktails".

Och liknande ramsor. En del av publiken var helt vilda och to iga.

- Vi stod bakom scenen när det hela började och kunde ta skydd i rummen där bakom.

Ibland var vi ute och tittade men det var nog bäst att hålla si ·i bakgrunden .

Kalabaliken pågi c ~ i minst tio minuter. Bråkstakarna lug­ nade ned sig då en ordningsman började spruta kallvatten på dem .

I början försökte poliser QCh ordningsmän hejda de som stormade upp på ' scenen, men de fick lov all springa undan för att inte bli skadade .

D Skador för 100.000 mk Pojkarna har läst om bråket .j. tidningarna efteråt och berättar att det lär ha funnits ' 15 poliser på plats . Dessutom husets ord­ ningsmän . Ändå kunde de inte hindra förstörelsen . Skadorna har beräknats till minst 100 .000 mk .

Medlemmarna av . det vin­ nande bandet måste ha polises­ kort när de for från platsen . .

Det bandet var hemma från Es­ bo och hade också många fans på plats - Det var bara 50-talsrock som gillades av publiken , be­ rättar Mårten ochjan om själva tävlingen. Alla band som pla­ cerade sig spe ~de sådan musik - Redan Vid semifinalen I Mäntsälä märkte vi vilket enormt publikstöd Ducktails hade. I Helsingfors höll det på att bli tumult redan när de skulle börja spela . Något sådant har vi aldrig varit med om .

D Några - visade aktern - Så fort ett band inte spela­ de 50-talsrock - det gjorde t.ex. inte vi - blt:v det pub­ lik protester. I Mäntsälä hände det t.o.m. att några från publi­ ken visade blanka aktern åt de band som spelade dagens rock .

Tävlingen dömdes aven jury bestående av Jyrki ' Hämäläi­ nen ,Jussi Itkonen och VexiSal; mi. I Mäntsälä uppgick-publi­ ken till 1 800 personer och i ­ Helsingfors till 1 500 personer.

Sammanlagt 256 popband har från början deltagit i täv­

lingen Roåkuningas-80 . Em­ pire fick ve~skap om tävlingen via leif Olsson . Inom Vasa län ordnades kval tävlingen i Niva­ la · Därifrån gick Empire vidare tillsammans med ett band från Karleby som heter Effige .

Karlebybandet ställde sedan inte alls upp vid semifinalen i .

Mäntsälä. Empire hörde till de 110 som gick till finaL

D Klart {ör ski vinspelning Empire var det enda av de band som inte placerade sig som får göra en skivinspelning . Åtminstone det segrande ban­ det får också göra skiva .

- De var intresserade av den musik vi spelade, säger Mårten och Jan . Skivbolagen har tydligen inte samma åsikt om musiken som publiken i södra Finland.

Nu tänker Empire satsa hårt på att bli kända över hela Fin­ land. Men de tackar inte nej till engagemang inom Österbot ­ ten . Även om de helst spelar dagens rockmusik kan de rxkså spela ' vanlig dansmusik, som den österbottniska publiken gillar .

SVEN-ERIK GLADER

FSU :s ralang ja kt lOgs upp till en mrr prinripiell di,kuss iun i orh med a(( ma n inom und"rvisning'­ ministeriet har utlry,kt "n \'''s för­ undran ÖVt"f cvengt'm angec Detta närmast mut bakgrund av a(( d ct JU orkså ordnas el! årligt Ungdomens kO!l>tt'Vtnl'mang som är tvåsprå kigt .

Nu mt'nar FSU- slyrdsc n al! m an mh[t, iOlq~rt"fa i franllidt'n T alangjakrt-n mcd kunstt'Vcnt-man­ gl'C Det innt-bär a(( FSU skulle fun­ säl!a med sina talangjakter olh [ea­ lermö nsmngar_ men dessa skulle samurdnas med kunstevencmallgct orh utgsFot-cn del av detta på regiu· nal nivå. På riksnivån skulle dl' fin­ landssvcHska talangerna sedan täv­ la öppet m t d de finskspdkiga som kva lificerat sej från länsul- . tagningarna .

När de l gäller teater och liknan­ de konsuormer som kräver fced­ back från ·publiken . är del viktigl all riksfinalen hålls på en två· språkig on _ Det kan nämnas all Karleby har nämnIs i diskussione n inför 19M3, då lealern står på pro'­ grammec Orkså i fråga om konsIgrenar d är man iOlc har ul!agningar ulan s kit~ kar sina bidrag dirålliII riksjuryn , släller FSU upp och organiscrar del svenska deltagandec En viklig poäng i sammanhangt'l är . al! FSU genom denna integre­ ring skulle ges ulökade resurse r för sina "ku nSllävlingar".

Skaftung uf jobbar med teater Efter framgången med julfestrevyn tänker man gå vidare inom Skaf­ (ung uf och dra i gång en teater­ grupp, som ska jobba mer regel­ bundet. Man kommer attha tea­ terkvällar varje ~)Osdag under våren.

Det leker skaftungamatörerna i hågen att (Ota ihop nån sorts (ea- I tergrej till sommaren , Funderin­ garna går u( på nånting revymäs­ sigl. /