Österbottniska Posten (ÖP) nr. 51 1982 by Österbottniska Posten

Ledarskri ben!

Pärmbild: John Ahläng Stig Björkas

FRID P Å JORDEN Fred på jorden är ett budskap som - trots att det borde ljuda året om, dygnet runt, var minut och sekund -, på ett naturligt sätt har speciell anknytning till juletid. JuleFl skall vara en glädjens tid. Men kan vi uppleva en riktig glädje när vi ser runt omkring oss. Ser vad som händer på vårt jordklot? Ambassadör Alva Myrdal, som i år erhöll norska folkets fredspris, har i antalogin "vårt hotade hem" skrivit ner många tänkvärda ord under rubriken "Mot ett planetariskt självmord?" "Framtidens generationer kommer att få läsa i historie

böckerna - om det finns några - att mot slutet av tjugonde år hundradet greps människorna av en oförklarlig lust att målmedve tet arbeta på att förstöra denna vår planet." "Genom rustningstävlan utsät tes dock hela mänskligheten för hotet om en plötslig och total ut plåning. Och i detta fall inte ge nom okunnighet och ovarsamhet utan genom avsiktligt odlande av vad vi inte kan kalla annat än ondska. Signalerna om att det är ,fråga om mord på människor är :inte svårtydbara utan går ljudligt fram från första ögonblicket ett skott lossas, om så bara för öv nings skull."

Det Alva Myrdal säger är alltså att människan inte är så dum att hon inte vet vad hon håller på med. Hon säger också att "den na rustningstävlan blivit en allt mer vanvettigt intensifierad för beredelse för storskaligt mass mördande av medmänniskor och utplåning av den civilisation vi mödosamt byggt upp." Och att det är vi människor själva, som genom att passivt låta oss ledas av de ledare som vi valt, som har ansvaret för upprustningen och det hot det innebär. Även om Alva Myrdal menar att det i första hand är regering arna i de mäktigaste nationerna som skulden skall lastas på så fortsätter hon med att säga att

"genom att låta den besinnings löst felroterande rustningsspira len fortsätta blir vi alla medskyl diga." Det är lätt att instämma i det Myrdal säger. Om vi vill att fram tidens generationer skall ha några historieböcker att läsa så måste det bli ett slut på galenskaperna och "ned med vapnen borde av sig självt växa fram som mottot för 80-talet och framåt." Finns det någon lämpligare tid punkt för oss - unga som gamla - än jul att med själ och hjärta gå in - för att det skall bli vårt framtidsmotto? Så att fred på jorden kunde bli ett budskap som .klingar året om och inte endast i julkyrkan!

Sextio prenumeranter val des slumpmässigt ut propor tionellt fördelade på norra, meUersta och södra Öster botten och man fick svar av 38 personer. Av dem hade 85,7 % landsbygden som hemort. Noterbart är att 51 % av de utfrågade är aktiva inom uf-verksamhet medan 48;6 % icke är aktiva. Huvudfrågan i undersök ningen var att få reda på i vilken grad olika individer intresserar sig för de olika inslagen som regelbundet · återkommer i ÖP. Vad visar då undersök ningen? Jo, att läsarna i all mänhet är positivt inställda till ÖP och att S.g.S de flesta tycker att Öp har förändrats till det bättre. Undersökningen ger vid handen att dansannonserna, serierna, åsiktstorget, inter vjuerna och ÖP provkör är populära inslag i tidningen.

Hur lyder din jul hälsning till värl dens makthavare?

Johanna Kevin, stud., Soll: De som anser sig bo i en de mokrati måste rimligtvis inneha någon makt själva. De skall förvalta sin makt på bästa sätt och inte bara gå och stoppa ner en lapp i en valurna I ggr i året.

ÖP INFÖR 1983

För en tid sen uppmärksam made vi på ÖP en undersök ning av ÖP:s läsare som tre flickor vid Vasa Svenska Handelshögskola höll på

med. Undersökningen var klar i början av december och det är skäl till att kort sammanfatta vad man kom mit fram till.

ASIKTS TORGET

Däremot lockar inte roma

nen och texter Om böcker

och teater så värst många lä

sare.

På frågan om vad som saknades i ÖP efterlyste man -mera intervjuer, mer "aktuellt", gammaldansan nonser , modereport-age, täv lingar och fler kritiska ar tiklar. Även om resultatet från undersökningen inte kan an ses som helt tillförlitligt an ser vi på ÖP att vi i alla fall fått en vink om genom snittsläsaren vill ha.

Bo-Gustav Laxell, stud.,

Malax:

God Jul och Krya På Er!

1983 kommer vi igen med förnyade krafter. Vi ämnar också utöka medarbetarska ran.

Bertel "Rock-Berra" Lin dell kommer att regelbundet medverka i ÖP:s spalter var je vecka fr.o.m. årsskiftet. Dessutom kommer en flanerande filosof från söd ra Finland att gästspela med betraktelser från ett rikt inre liv. Inför årsskiftet kommer vi också att satsa mera än ti digare på reportage om oli ka yrken och yrkesutbild ning. Men om vi skall kunna

göra en bättre tidning krävs det att Du läsare hör av dig. Skriv insändare eller slå en telefonsignal om det finns nåt i tidningen som du inte tycker om. Hör gärna av dig också om det finns nåt som du tycker om och

som du vill att vi skall fort sätta med. Förutsättningen för att göra en levande tidning är att dialogen mellan redakti onen och läsarna hålls le vande.

Leif Sjöström

Kjell Lolax, stud., Korsnäs: Det skulle ligga nära till hands att säga att de skall ha en posi tiv inställning till civiltjänstgö ring. Äsa Sjöberg, stud., Solf: Man ändrar på den klichHyllda en "fridfull jul" till en fredfull jul.

,. ,.

,.,.~******************************************************************************************** •• ,. ,. ,.,.,. KORSNAS ,.,. ,.,. ,. . 1 ( 1) Eye of the Tiger SURVIVOR ,.,.,. *" 2(-) TNT AC/DC *" ,. ,.,. *" 3 ( 1 )I Know There's FRIDA ,. ,.,. *" Something Going on . *" .,.,. 4 (-) Green Garden WHITEHOUZE : ,. 5 ( 3) Never Again TOMAS LEDIN & AGNETA! :~~~~~~~ FÄLTSKOG ! ,.,.,. 6 ( 7) Do You Really CULTURE CLUB ! Want to Hurt Me ,.,.,. * *" 7 (-) I Love Rock 'n Roll JOAN JETT & ,.,. *" *" Jt

,.,.*" ,. ,.,.

Många röstade i Korsnäs och Survivor var direkt överlägsen i top pen . Whitehouze-fan från Vasa gjorde något aven "kupp" och lyckades nästan föra upp dem på medaljplats. Annars är låtarna på listan en blandning av nytt och gammalt med bara två helt nya låtar, förutom "Green Garden" så är också "I Eat Cannibais" en färsking. Julhelgens topplista framröstas i Kronoby.

f*********************

BLACKHEARTS TOTO COELO 8 (-) I Eat Cannibals (-) The Number of the Beast IRON MAIDEN ABC 10 (-) The Look of Love

ROFA TORE

HIPPI

TOMPPA

fJNGD.O MSARET 1982

KVALITETS· ~

KASSETTER! ~

10 stlförp. end

138,- I .

Postförskott. Fraktfritt

MaxelI UD C-60 TOK AD C·60

O O

a.. a..

•

Cf)

postadr................................... > a:

Wistbacka 68750 Småbönders

[il Sparbankerna

namn ·········· ······· ····· ······· ··· ·······,o u. adr........................................... ~

bewe - pro B.

•

NU ·M OT SIN Ä"NDE GAR, MEN SPARBANKENS .U NGDOMSYÄ"NLlfJNBT DIEN BESTAR!

= • l)

*" *" *" *" *" *" ...*"*"

**************************************************************

DOM

•

Deposila, Jeppo, Karlebynejden, Krislineslad, Kronoby, Kvevlax, Lappfjtrd Malax, Närpes, Pelalax, järv, Vasa, Vörå,

Jggycr;'

daIdagen 25. 122• ...;..1 .' "

önskar

da....,ublken

SVARAR FÖR DANSMUSIKEN.

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

ID-KO-'Y

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •• ~

MED

~ ~

••

• •••••••••••••••••••••••••••

KOM PÅ EN FÖRNÄMLIG JULDANS

•~ O

PETERS

OCH

Juldagen 25. 12. 82.

~ Förlängd tid 20-02 YTTERMARKGÅRDEN il il

**UNDERGROUND**

BUSSAR: Oravais trafik: 19.15 ' Vörå, 19.30 Oravais via Pensala. Ekman: 19.15 Jeppis, 19.30 Nykarleby.

en God clul

och ett

. Gott Nytt Ar!

COMPRESSION

JEPPOUF

EKO-BAND HÄFTIG MUSIKSHOW MED GÄN GET FRAN WASA TEATER

.* ":.

BUSSA R: We ster 19.15 , Lappfjärd, K:s t ad , Tjöck, Pjelax. Ingves: 19.30 Ko rsnäs, Harrström, 19.45 To/by, Rangsby, Nämpnäs. Wester fran Sidbäc k 19.50, Pört om 20.00 Overma rk 20.20.

: ~

~ ~

: il

il il

~ 15 är lD·kort Serv.gr. 2 och 4 Arr. VUF : ! • •••••• ••• •••••••••• • ••• •• • • ~ !~ •••• •• ••• • •• • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • •••• •• ~

•

Vi bjuder våra besökare på en Julklapp inte mindre än en

••

SODERNRESA som vi lottar ut bland aHa som kommer och trivs tillsammans med

CRBnMBRS SÖNDAG 26. 12 KL. 20.00 DET KAN BLI DU SOM FAR TILL MALLORCA!!

Vi önskar vår danspublik en GOD JUL och ett riktigt fest ligt GOTT NYTT AR.

PURMO UF och LILLBY UF inbjuder till

gemensam

JULFEST

PURMO-GÅRDEN juldag 2~. 12 kl. 19.30 Vi bjuder på ett "hett" program, kaffe samt till DANSEN efteråt I

RAMONA

Gamla och nya medlemmar välkomna.

FrivilUgt inträde 10,-.

OUF:s julfest i Årvasgården 25. 12 kl. 19.00 Julklapp för S, medtages

Juldans med SOUND

VÄLKOMNA! Julklapp si 5 mk medtages

*~*

JULANNANDAG 26. 12. 20-01

;NU 'TAR VI. EN ·ORDENTLIG ' A'lRUNDNING ·. . .

P*~ ·~iC ~ * *

I JULFIRANDET .

NATURLIGTVIS pATO-PPENPLEJSET TILLSAMMANS MED:

LI~i",' .

IIUSSAK : I'J . .1O Ti>jhl. Harr'"·OI1l. f\."r'lId' . \llllpl' . 1<J.1 5 '> 1111.1.1111. V""I hll .~ ' 1 l'i 'I) "1l111l,\I~ ' 1I1hl. 11)..1() I il lI!-"lIl1li1IlC 1!I(lr~cl k "r,,~h,,-kl·ll. I)' ;ll'·ill . \ ·iJ'. I l"llli I!ac~ .

19.30 Näsby via Y-mark. Ö-mark, Pörtom och Dahlback.

JULFEST

25. 12. -82 kl. 20-02

Ork. LASSES

Program: lotterier, julklapp till yngre värd ca 5, 25 rnk

INTRÄDE:

under 12 år 10 mk

GOD JUL önskar CARINA FIA SUSAN :BABA

BROR EKI CLAS UFFE

PÅ SÖV-KANSLIET Vi Ses

. ~Jt'" Jt'" Jt'"!t'"~"~"~.~" ~~.!t'"!t'"~"~" ~"~" Jt'"~" Jt'"!t'" ~!t'" Jt'" Jt'"~"~"~"~" Jt'" Jt'"~"~"!t'"~" Jt'"~"!t'"~" ~ Jt'" ~!t'" Jt'" Jt'"~" ~ ~ ~ ,:~:~:~::tO:~:~:~::tO:;tli :~:~::tO:~::tO:~:~:~:~:~:~::w::tO. :~:~:~:~::tO:~:~:~:~:~:~:~:~:~. ::tO ::tO' :;tli . :~:~:;t.\::tO :~:~:~:~:"

**** **

**~ *** * ***'k**

GO D JUL

önskar

UNGDOMSNÄMNDERNA KARLEBY KRONOBY PEDERSÖRE LARSMO JAKO~STAD

NYKARLEBY VÖRÅ ORAVAIS MAXMO KORSHOLM VASA

MALAX KORSNÄS NÄRPES KASKÖ KRISTINEST AD

i Jeppo

Juldagen 25 . 12. dansar vi i Jeppo med EKO-band och Compression. EKO-band är or kestern som medverkade i rock musicalen EKO på Wasa teater EKO-bandet har spelat ihop under två års tid på Wasa tea ter. Namnet på gruppen har va rierat. Ifjol gick de under nam net "Slappa Läppen" efter när de medverkade i musikalen "Fredag kväll med Slappa Läp pen" . I somras hette de "Bakelser åt folket" och nu heter alltså . orkester EKO-band . Anders och Markus kompo nerar musiken och vad de kom ponerar har ni alltså möjlighet att höra i Jeppo.

7 -

.1'''-

MASKROSB~,.~">LLEN

roman av Göran Tunström Och hon skrattade sitt tunna skratt och la beskyddande ar men över honom och strök ho nom över kinden och morsan och jag tittade på varandra, med tomma blickar för at han inte skulle bli misstänksam. , Men, just tomhelen sa mig, att 1 morsan var en insatt; - Om hon tycker om Ber nard blir hon stolt över alt ha en sån att vänta på. Hon vände sig mot mig. Du får åka upp till" Stockholm och prata med min farbror och ordna vaccinatio 'ner och intyg och allt det där.

Ta gärna med dig nåra av dina

skisser om du har lust.

- Säkert. Var du lugn. Och jag var så nervös och glad, att jag inte kunde sitta still; jag ville se folk omkring 'mig som jag kunde berätta för, så att de blev imponerade och avuridsjuka. Irwirig och såna. Jag måste uträtta en sak, kom jag plötsligt på, och gick ner till blomsteraffären och be talade rosorna. Jag gav dom en extra krona, för att jag vållat uppståndelse. - Men för all del, herr Otto son; vi förstod att det var nåt viktigt, för all del. Det hade ju stä1lt sig annorlunda om det va rit nån vi inte kände. Men vi förstod att det måste vara vik tigt. Men tack i alla fall. Det är ett härligt väder. - Men tänk på lantbrukar na. OCh vi tänkte på dom ett tag.

Kap 9. Jag tänkte ta en promenad helt solo, nedanför köpingen till sjön och sitta där och meditera över Turkiet, som de gjorde där. Rik tigt försöka koncentrera sig på en punkt. Så det dröjde inte länge förrän jag ringde på hos Rita Karin, jag vaknade liksom inte upp förrän jag smugit mig uppför den kvälls mörka grusgången, men då var det försent. Hon öppnade lite främmande i ögonen, tyckte jag, men nu kvittade det. Min mun var redan halvöppen för ett Tur kiet, men jag klappade ihop den, för jag förstod att det gällde att vara varsam, att inte med en gång hoppa i tunnan, om den nu var galen. Så jag låtsas som om allt är som förut. Lärkträden susar

Osterbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och spdkrör för .Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1982

utanför fönstret. Nedanför lyser köpingen, inga ljus är tända inne hos oss, och därför, för att det är Rita: Karin och jag, får jag lust att krypa j säng med engång, men som om jag inte skulle resa ·bort och det är det enda i- hela världen som betyder nånting, och jag glömmer att den gamla ,invanda vägen man går på blivit något helt.annat, man kärtner igen vare

ut hur som helst i ansiktet. Du har nog tröttnat på mig, fortsät ter jag och är med ens förbannat djärv som ger henne en sådan chans att svara ja. - Ner, men jag kanske gör det om' du håller på och fånar dig jämt. Annars skulle jag vä1 inte vara tillsammans med dig, du vill ju jämt och visst kan jag krypa ner, men skulle du vilja det om

mot magen sin. Och jag är lite av vaktande i början, för det är inte bra att kasta sig över henne di rekt. Lite osäkert kan man le mot 'henne. Lite hjälplöst liksom. Sen säkrare. Långsamt säkrare, så att det blir som en lava som rinner ut i alla delarna av kroppen och man känner så väl när den har fyllt till överallt och man är bara

r------------------------------- ---------....... Jag vill att hon skall upptäcka hur djärv jag är ...._ _ __ _ _ _ _- - -- - - - - -- - - - - - - - - -- - - - - - - - - - -.. enda steg och ändå tar man dom som på ett nytt sätt. Som med an siktet, man vet att man har ett . nytt ansikte, att man rest från det . gamla, men bara minns resan från det och hit fram. För ett ar kitumulu-ansikte måste ju se ut på ett annorlunda vis. Men man glömmer för att det kryper i kroppen, man blir stött, precis som man blivit förr, man sitter och surar och röker och tror att hon inte bryr sig om en ett dugg, bara för att hon tror att det inte är nånting särskilt med en, som att man till exempel skall resa till Turkiet. - Vad är det med dig, frågar hon ur mörkret och jag ser bara cigarretten som andas häftigt borta vid fönstret. - Ingenting, svarar jag, fast jag visste, det gjorde jag, att jag skulle våga säga vad som helst utan att behöva vara rädd. Gud, om jag inte vetat att jag hade trumf på hand den kvällen skulle jag dränkt mig. Hon vill gå ut. Hon vill inte krypa i säng med en kille som snart skall till Turkiet. Men det skulle förstöra hela nöjet om jag sa det bara för att se hur löjligt imponerad hon skulle bli, göra det bara för en sån struntsak, som vem som helst kunde göra. Turkiet, dit åkte väl hur många som helst. Dit for folk fram och tillbaka varenda dag i DC 6:or och jetplan. Och det fanns båtar. Det fanns till och med såna som gick. Såna som Rita Karin tror väl att Turkiet är nåt märkvär digt, såna som hon skulle krypa ner·med alla killar som skulle till Turkiet. - Nu tycker du jag är dum, säger jag och försöker se allvar ligt på henne, fast det är för mörkt, och jag egentligen kan se

ÖP,ddet: Alf Snellman ordförande och ansvarig utgivare. Slig-Göran Forsman Sture Eriksson. H:lkan Westermark. Lars·Erik Backman och Ulf Johans, son. Chefred . Leif Sjöström tel. 967·13 555 hemtel. 967·18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

du visste att jag bara gjorde det för din skull. .. Det är klart att jag inte skulle ha lust med,och det är egentligen inte därför jag sitter och surar utan för attjag inte kan få henne till lust, så fort jag visar mig, eller öppnar käften eller stryker henne över håret eller bröstet. Men sånt kan man ju inte säga, och man kan ju inte säga att man kläcker ur sig antydningar om att hon skulle tröttna, för att man inte är rädd längre. För att hon gott kan få göra som hon vill, för att det finns saker som betyder mer för mig än henne. Men man vill vä1 att hon skall begripa lite grann av det i alla fall. Jag vill att hon skall upp täcka hur djärv jag är. Och kanske gör det henne lite osäker i alla fall, det verkar så, det gör det säkert, så jag tycker jag har råd att tjura lite till, och då kommer den där förbannade medlidsamheten över henne, det kan inte vara nåt annat, och jag blir osäker om det är jag som le der eller hon. Och jag tål inte medlidsamhet. - Jag skall gå nu, säger jag. Jag har inte lust längre, säger jag, när hon är över till min stol och stryker mig över håret. Fast nog har jag lust. Men om jag sa det skulle väl hon' tappa sin, som med ens har krupit in i händerna hennes. Det känns så väl, det är som fjädrar inne i fingertopparna hennes då, som förgäves försöker hålla sig lugna. _ Så man säger att man inte har lust och är livrädd att hon skall tröttna och säga: Gå då. Men hon gör det inte, för hon heter Rita Karin. Hon står fram för mig och jag sitter och hon lägger händerna runt min nacke och stryker mig och trycker mig

Redaktör i Vasa S·E Glader. tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603

PRENUMERA TIONSPRIS 1982 Helt:lr ............................ Halvt:lr ......... Skandinavien .. ... Lösnummer. ............ .. .......

60. 40. 70, 2.50

varm och säker och het igen, och det finns inget Turkiet i huvet; inga vägar från Rita Karins hus, det finns bara hjärtat som slår in nanför kjolen och händerna runt nacken. - Vad är det egentligen med oss, frågar jag då. Och nu är frågan lika säker som hela kroppens ens. Men för tre minuter sen? Herre gud! Då skulle det vart den modi gaste fråga jag över huvud våga de ställa. Då skulle den satt hela vår tillvaro tillsammans på spel, för att den gav henne'1l11a chan ser. Men det konstiga var att nu räckte det med en sån fråga, en sån serie ord, som jag förr om nätterna offrat åtta nio timmar av sväljningar och irritationer för att klämma fram mellan torra läppar, nu räckte det med att jag ställde mig så på barrikaden, öp pen för hennes beskjutning, för att hon skulle komma in i mina armar, med ett leende som bara växte och de stora ögonen igen och den underbara värmen vi egentligen tillhörde. Vi gick in till sängkammarn hennes. - Så mycket onödigt trassel vi ställer till för varandra. Jag trod de du var arg på mig. - Och jag trodde det var du. Fast det trodde jag ju inte, men jag ville tydligen tro det ef tersom jag jämt krånglar. Vi öppnade fönstret och det var varmt ute, och jag klädde av hen nes där och vi stod nakna en stund och strök varandra över ryggarna och alla elaka och idio tiska tankar försvann igen när jag kände hennes bröst darra in ne vid mig och det blev så varmt när hon tryckte dem mot mig och jag kunde sätta armbågen till och knipa om bröstvårtorna eller jag

strök henne med foten mellan lå ren, tryckte mot det varma djuret som rörde sig därinne och hon kände det och fuktade sig. - Lilla gröna Rita Karin, sa jag och tyckte det lät så vackert när jag sa det och det tyckte hon också, för hon flämtade till un der mig_ och var god och varm och lite ängslig. Och jag hade inte hjärta att säga henne mitt Turki et. Kunde bara låta henne känna resultatet, känna genom mina

händer den varma vinden från al la dörrar som öppnats i mig. Jag behövde inte tala om min' tro på äventyr, min tro på allting, bara låta henne. känna hur den verka de i mig till henne. Och en kyss var ett fjäil, en annan en flod, en tredje en flygmaskin, den fjärde ett brev hem. Och den femte kys .sen, när regnet började slå mot fönsterbrädan, var jag själv. Ing en annan än jag. Som inte fanns någon annanstans än i min Rita Karin, med en tidrymd av blåst omkring mig, så nära, nära. Och när klockan blev fem på morgonen hade regnet slutat och när solen fnasig tittade fram mel lan tallarna bakom huset, röd och kall, gick vi ut på balkongen och vi satt där insvepta i en stor blå filt och vi satt tysta och vän tade på fåglarna, som en efter en föll fram ur löven och började sjunga. Och det doftade ur jas; minerna och rosorna, det var som reste sig doften ur nattsöm nen. Grusgången ner till den svarta grinden var våt, där låg som en hinna av glas och spindel väv med prismafärger . Och det var redan i början av augusti; vi satt där länge och skrev våra tys ta historier i varandra och hon läste mina som man läser ett o känt språk med en känd rytm. Jag tror aldrig jag vart en män niska så nära som den natten. Jag tror det var så jag tänkte när jag smög mig hem. Fast smög och smög; jag hade gärna visat hela köpingen varifrån jag kom och jag skulle vänt mig om och pekat upp mot balkongen där Rita Ka rin stod i sin blå filt, och säga: så står man och vinkar efter en fin natt, som ingen av er har upplevt. Men det kom ingen och när jag vände mig om för att vinka hade Rita Karin f0rsvunnit, för i san ningens namn var det kanske inte så varmt. Hade tänkt sova när jag kom hem.

fortsättning nästa nr ANNONSPRIS

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967·13555 ANNONSMOTIAGNING

I texten...................... Efter texten....... Bestämd plats -,20 per mm

SÖU:s kansli CLAS HOLM tel. 961-12 1564 månd., tisd. tel. 967-11 827 kvällar (hemtel.) 961-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16

Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris --.30 spmm och färg. Förenings· spalten per rad 1.-. Osterbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

3,40 3,40

FÄRGANNONSER

Mark WiUiam Lomas född 23. 10. 1962 i Man chester. Han har spelat fotboll i klubbar sen 12 års åldern, först i Watford och Southampton. Mark blev proffs i Ipswich Town som sexton åring. Intervjun gjordes när säsongen -82 var i slutskedet. Du är proffsspelare, hur blir man det? - Det blir man främst av kärlek till sporten. Min pappa spelade i tiderna i Manchester Uniteds juniorlag och jag har lekt med bollen sedan jag var 3-4 år. Beslutet all satsa på en proffskarriär måste göras när man gått ut grundskolan, som 16-åring. Jag beslöt gå in för det och valde Ipswich Town jag hade faktiskt möjlighet all välja - eftersom det var det bästa laget då. Som 16-åring blir man "lär linsproffs" , klubbarna engage rar lO-II sådana per år. Sedan följer provmatcher och i bästa fall ell kontraktserbjudande. Om man kommer överens om ell kontrakt betyder det för .en som inte är född på lagets hem ort all man måste flylla hem ifrån. Man kan då endast resa hem ett par gånger i året efter som varje lördag är matchdag. Efter ett år kan man - om det går tillräckligt bra - göra ett kontrakt som fullvärdig proffs spelare. Detta gjorde jag, alltså som 17-åring.

.Jag flyttade hem ifrån som 16-åring. J ag flyttade alltså hemifrån som 16-åring, vilket passade mig bra. l laget är du spetsen, målgöra ren. Det är ju den mest krävan de platsen i ett lag. 2-3 spelare bevakar dig och är beredda att göra nästan vad som helst för att stoppa dig. - Det är svårt, det är inte så 'Ofta man får bollen, men när man får den måste man också uträtta något. Om motståndar na gör vad som helst för att stoppa mig, måste jag vara be redd på all göra vad som helst för att komma förbi dem. Så ser jag på del. . Tror du på en regeländring? På dethär viset blir det ju ganska tråkigt och målfattigt. - För en som står vid sidan av planen kan det tyckas att regler na borde ändras, men det är an nat för en som själv spelar. En ändring kunde jag tänka mig: Om en spelare är på väg ige nom, har en klar målchans och blir fälld, borde det alltid bli straffspark, oberoende av var på planen det händer. I USA har man gjort egna regler och spelet har blivit en enda stor cir kus!

Du har också spelat i försvaret? - Ja, jag var back i Ipswichs reservlag. Det var en nYllig er farenhet, gjorde mig mycket hårdare. Men jag trivs bäst med all spela forward, det är mera konstruktivt.

Man måste också tänka på livet efter fotbollen. Har du någon gång ångrat att du blev fotbollsproffs? - På ett säll är det synd all jag satsat så helt på det, jag har aldrig haft tid all studera och utbilda mig till något annat. På sista tiden har jag läst in gym nasiets kurser och håller nu på med en kurs i affärsteori. Man måste också tänka på livet efter fotbollen. Senast i 33-års åldern är man tvungen att tänka på nå got annat, ingen kan vara fot bollsproffs tills han blir pensio när. Man måste kunna använda hjärnan, och jag tycker att många spelare är dåliga på del. De har kanske tjänat en massa pengar, men många har utnytt jat dem och lurat dem. Det var tur all jag börj.ade tänka på det här som ung, och jag tror att jag kan klara det läll. Om jag kan fortsätta med fotbollen till trettioårsåldern blir det inga problem med fortsällningen . Hur kom det sig att du hamna de i Lappfjärd~ - Jag var engagerad av Ips wich i tre år. Ett år spelade jag i juniodaget, andra året blev jag skadad och var borta ur leken ell helt år. Knät opererades två gånger, den andra operationen var verkligt stor. Jag var gipsad i åtta veckor och konvalescent ell halvt år. Då sade man all jag aldrig skulle kunna spela fot boll igen, något som inte var så roligt att höra för en artonåring som just kommit igång med proffskarriären. Jag kunde i alla fall småning om börja spela på nyll och bör jade i Ipswichs reservlag. Re dan där var svårt för en som nyss varit skadad all göra sig gällande. Varje lag har 40-45 spelare, och det fanns folk med landslagsmeriter också i reserv laget. Så vi kom överens om att jag skulle lånas ut ett par år till ett lag i division IV, Colchester. Där spelade jag drygt tre måna der. Men klubben hade - lik som de flesta engelska lag just nu - svårt med ekonomin, och jag beslöt att försöka spela utomlands i sommar. Via en

agent i Sverige ordnades då chansen all provspela här. Många söker sig andra utvägar nu, när det finansiella läget är så svårt i England. Så Lappbk visste egentligen ingenting om dig före första matchen? - Nej, man hade bara agentens ord på att jag kunde vara värd att pröva.

Den f()rsta matchen i Finland var H~r k ligt svår. Den första matchen var verkligt svår. Den var på en söndag och jag hade kommit till Finland två dar före. Jag visste namnet på bara en med spelare och hade ingen aning om vilken sorts fotboll jag spe lade. De två första matcherna tyckte visst pressen all jag inte gjorde så mycket nyttigt, men sedan lossnade det. Jag lärde mig systemet och målen börja de komma. Har du haft svårt att smälta in i laget? - Inte direkt. Medspelarna har fått mig att känna mig som hemma. Ingen har sagt: "Du är den engelska · speJaren, varför uträttar du ingenting?" Det be ror väl också på att jag verkli gen anstränger mig för att göra en insats för laget. Också när jag spelar med A-juniorerna gör jag mitt bästa hela tiden . Träningen i England går myck et ut på att pränta in just della. Hur ser dill Iräningsprogram ut nu? . - Söndagar springer jag 2-3 km, likaså måndagar. Tisdagar har vi lagträning, onsdagar gör jag en lång hård länk, torsdagar lagträning igen. Fredag är nära matchdag, så då blir det lätt träning, en kort länk, rusher och gymnastik, lördagar leker jag bara med bollen. Samman lagt löper jag 20-30 km per vecka, tränar också med tyng der, men med lätta vikter och många upprepningar. En fot bollsspelare behöver inte vara någon tyngdlyftare, men styrka behövs. Jag tror det är viktigt att träna på något sätt varje dag.

En fotbollsspelare behöver mångsidig grundbegåvning Jag anser att en fotbolls spelare behöver en mångsidig grundbegåvning: kondition, styrka, bollbehandling och snabbhet. Om man har denna grundbegåvning och tror på sig själv kan man gå långt. Trä ningen i ett proffslag är så mycket hårdare än min träning nu att det inte är någon ide att ens jämföra.

Jul st a mOl- ng s- b' l I n gs y

'~;;;;::=::==--"". !EI~!EI~!EliI1l . ~!ElI' - Om man håller i minnet att

det inte finns nå~a proffs som kan träna på heltId och att den

långa vinterpausen mycker; lycKer jag -inte inv~r~ar att fot

_ ___ ~ _

bollsnivån är d å lig alls . Det är också ett ganska litet land med många andra folksporter, boboll tycks ju dra mer publik än

fotboll.

!El

.Jag tycker att

LappBK är inne på

rätt väg nu.

m stiger in i Singsby UF:s loklll.

Engelsmännens bild av Finland är väl ungefär snövidder med kringströvande vargflockar. Vad trodde du om landet när det blev klart att du skulle resa

hit? - Jag visste överhuvudtaget ingenting. Men jag tror att det varit mycket nyttigt att bekanta

sig med ert sätt att leva . Allt är

så mycket lugnare än hemma, åtminstone i denhär delen , Vi vågar låta vår flicka leka ute på egen hand här, det skulle inte gå hemma. Det kanske beror pa att det inte är så packat med

folk här, det vore väl samma

sak i en liten stad i England. Själva storstäderna tycks skapa

många problem, oberoende av vem -som bor där. Jag har sak

nat umgänget i pubarna där hemma , det finns ingen mot svarighet här.

Hur upplever du tvlspråkighe ten bär i trakten, du sAlde ju Woamor " torpt Hn vecka efter att du kommit hit. - Först verkade det helt van sinnigt, jag kan ju själv bara ett språk. Sedan jag fått veta bak grunden förstår jag det bättre. Det kan också vara: ~tigt att lära sig lvå språk, att lära ,sig täRka enligt två olika, systeIR. På fotbollsplanen är det inga problem. Spelarna har lärt sig den engelska som behövs där, det är inte många ord. Att sälja blommor och grönsaker på tor get var inte svårt, det iWk ganS kalätt att lära sig säg~ priSCH'oa. ~ i slutet av säSongen fÖfstår jag lite svensk) oni 'det talaS långsalll4t vissa O,r d '!if ,anslt:~ li ka'engelska. Finskan har. f~~'" vit en gåtä. '

"'811

Vd ska du göra ..ii- silcMlptl här är slut? _ När serien är färdigspelad är jag fri att resa tillba'ka och tänker spela halvproffessionell fotboll i England. De lagen är ungefär lika bra som division 1lag och de sämre mästerskapsserielagen här. De var här från . början amatörlag, men då

~===IID~!EI'

'!!,I'

'ID'

'!!,I'

' -- - -

r--;;;;;~

Vad tycker du om ditt nuvaran de lag, LappBK, många andra av spelarna där är ju också från annat håD.

- Jag är ju den verkliga främ· Iingen, så jag borde väl inte ut·

tala mig alls. Men jag tror det

är nyttigt för laget att ha en en

gelsk spelare. Jag tycker att klubben definitivt är inne på rätt väg nu, när den satsar hårt på juniorlagen - den sidan kunde skötas bättre också i England. Det är alltid bättre för vilket lag som helst att ha några spelare från hemorten .

!El

!El -

•

D et spra k ar hem t rev I'Ig t'I ve dk' .. man

amIDen nar

I festsalen 'sitter ett tjugotal förväntansfulla

!EI~' tonåringar.

. ~ Man väntar på att kvällens danskurs skall I borja.

I i!El

pengar allt mer in i bilden blev de halvprofessionella. Det betyder att spelarna kan leva på fotboll , om de dessutom har ett jobb klarar de sig utmärkt. Trä nar gör man bara ett par kvällar i veckan.

!~EI

Du har gjort kontrakt på en sommar till i LappBK, betyder det inte att du kan gå miste om fina anbud hemma i England?

- Låt oss säga att vi har kom mit överens om att jag kommer tillbaka. Jag tror att det är mycket nyttigt för mig att lära känna förhållanden som är helt annorlunda än dem jag är van vid.

Efter två somrar i Finland hoppas jag komma igång med proffskarriären där

hemma.

'1:11

'!El'

!El

_ -

~~'kling,n

*..

"g" Bdtta ocli Ru-

- Vi har också planer på att

starta juniorfolkdanslag, i danskursgänget har man en god

början till ett danslag. Ingen uf

förening i Korsholm har junior

folkdans på programmet, så lyckas man få igång ett gäng så är man först i trakten. Juniorfolkdanslaget skulle vara ett bra komp'lement till det seniorlag som fungerar inom föreningen. - l övrigt är Singsby UF ak· tiv förening i dag, i höstas, när· mare bestämt i oktober kunde man hålla invigningsfest efter ett och ett halvt år av renoverings arbete. Byns tonåringar samlas regel bundet till öppethuskvällar då man bl.a. , spelar pingis. Man

skall också försöka få igång

barnklubben igen. Det är alltså uppåt inom Singsby UF, nu närmast skall man ställa till med julfest och man är mitt upp i festförbered elserna.

Hans Dortans

1 SÖU·ROCK I MOLPE

5 KRÄKKASSETT

Live inspelning med 16 finlandssvenska band

Kassett

2 KUST·ROCK

Kassett

O 45,-

45,

O 45, Sldv.

3 fRAUOULENT

"I I!I

Innehållande bland annat följande risiga inspelningar från 1981 TLB, Alke· media, Red Fox, Luspank, KRA, Gustav Nordlund, Slumrande Toner och Slappa Läppen o Kassett 15, Därtill kan du beställa följande singlen för t2,50:

(Kompass) Dilemma

Per-Håkan Lithen sköter musi ken.

ÖP'S MUSIKSÖRS

Studio-inspelning med 11 finlandssvenska band

rest Mal MYcket fen~ Bli kcnll !MI" lIbab Usta ... "- varf"

'!El'

!~El

I I I

Mia,a engelslllän har spelat i Fillhmd nu och Ilen av dem Ilar

Harry Stenlund Foto: Lasse Lövdahl

;

Två somrar kan räcka, se

dan hoppas jag komma igån'g

på nytt med proffskarriären därhemma. Jag tror den ekono miska situationen för klubbar na kommer att förbättras om ett par år, det blir igen fler jobb för spelarna.

Ilet? - Mycket !;eror på inställning en. Några kanske kommer hit som stora stjärnor och ger upp när det inte går så bra. Jag vet att jag inte är någon stjärna och rättar mig därefter. Jag har också tr,ivts bra i Kristinestads trakten. Alla som jag kommit i ~ontakt med har varit vänligjl OCh många hat kommit och pratat om l1ur jag trivts och om , fotboll. Den första tiden då jag bodde på motell var verkli~ svår, men just fack vare milo' skornas hänsynsfidlhet ordnade det sig ganska snart. Jag fick något att göra och enhemtrevligare bostad. På ett sätt är det också om inte en semester så omväxling för mig. Nu när jag har många vänner här kommer jag gärna tillbaka. .

Nu tar spelmannen Per-Henrik Lithen fram sitt dragspel och klämmar i med en vals . l ett huj är dansgolvet fyllt av dansande par. Mitt i salen dansar Britta och Rurik Lund - dansledar· na. Under höstens lopp har Brit ta och Rurik lett de unga dans arna i lokalen. Det är faktiskt ett ungt gäng som deltar i kur sen, åldern på deltagarna varie rar mellari 9 och 16 år och man har varit ända upp i trettio deltagare . - Orsaken till att vi började på. med den här danskursen var att vi liksom ville spinna vidare på "Jocke-tråden", tidigare drog vi en Jocke-kurs och vi vii· le fortsätta, förklarar Rurik. !EI~'I Dessutom är det viktigt att ungdomarna lär sig dansa, fyl· ler Britta i. Dagens ungdom kan inte . dansa, man kan nästan tala om I en förlorad dansgeneration, vi vin bryta den här negativa ut-

O Kassett 42, o Sk!.,a 42,-

Ekblad

7 O Ekblad

4 ALLRIGHT BAND EP·skiva innehållande bland annat TV· narkomanen, Ångest, Alkisblues och Skärgårdsblues o Ep 18,

StoryfFragments of ' . ~' love Runningl 1' 11 be here tonight

8 O LUDICROUS II PARADISE KASSETT D 40 mk

en u,..KT TILlf:ALl-E Kryssa i för ari. sk!.,å eller kasMtt. Klipp ut annonsen och sänd den till oss e.r GCh h_ta. " . OBS! För postningsllOstnader debiteras 9 Ink för skiva och 7mJt för kassett.

kom

oNamn:..................................................................................................................................

Adress: .........................................................................~ ...................Postnr............... .

~EI

SVENSKA ÖSTERBOTTEN$ UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) r.f. ~

,Jl

Handelsesplanaden 10 D 65100 Vasa 10

10 ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• J

•••

•• •

~J· UIJFESTLIGT! ••

•: : : • : : :

•••

Hela SÖU-kansliet har varit på alerten de senaste dagarna för att pejla in julfestläget bland föreningarna. Slutresulatet kan beskådas nedan. Julfestutbudet håller måttet. De senaste åren har antalet julfester nämligen rört sig mellan 50 och 60 och där i närheten ligger de i år också. Risk finns aU någon trillat bort men de flesta är nog med.

•• • D : • • • • •

: • • • • : • •

•

• •• • • • ... ... •

FÖRSTA RINGEN

• På julannandag firar Karleby uf som lraditionen bjuder medlemsjulfest. På programmel står festtal, musik, leater och folkdans.

• Kronoby uf & nf hör t.iII de många som håller medlemsjulfes· len på julannandag. Musikinslag, s~etcher, gröt och glögg förtärs, nnglekar dansas och julgubben de· lar ut de julklappar~, som var och en medtar liII ell cavarde om S mk. Till dansen spelar Husbandel. d en 26 . 12. pA• programme I f'IDns bl.a. all tidningen "Framåt" utkommer, framträdande av tealer· gruppen och fesllal. Exodus sköter som van I'Igl om at I d e I bl'Ir s I"am· ning på dansgolvet efteråt.

• Terjärv ufbjuder på julfest redan • på juldagen. Fesllal, monologer av ... II A h ... Elof Granholm, a s.nger , oc il manskören framlräder. Adios spe.. lar upp liII dansen. .. : • Högnabba

ufhad~ sin julfesI re.. dan den 19 december och Öja uf & .. nf ordnade sin julfest den S dec. och då närmast för barnklubben. ... ' : • Småbönders uf och Såka uf ord... ... nar .m ga J'ulfester •

! •

.... D

NDRA RINGEN

•

• Eugmo uf & nf bjuder på skelC-

: .. .. .. • :

her, lävlingar, Visans Vänner och allsång på juifeslen på annandagen. Dansslämningen sköter Raimo Fors' orkester om.

• På juldagen är del julfesl i Kål/by .. ufo SkeIcher, sång och dans, lolleri

.. m.m. finns på programmel. Gamla • dansmusiker sköter sedan om dans• musiken för de äldre medan del .. ordnas disco för de yngre medlem.. .. marna. • • • Vid paviljongen ordnar Lappfors .. uf sin julfest den 2 januari. Sket· .. cher, allsång och dans samt gröt .. b' d : JU S. .. • I Larsmo är del i år LBK:s tur all il svara för programmel på medlems· .. julfesten som ordnas på julannan. .. d g J Ifeslen är ell samarbete il a leIn. LBuK L i&nisamt LIF .. me an ,u . .. • Så sent som den 8januari blir jul.. festen i Lepplax nf och då blir del il

!.... julfest . Lil/by påuf ochjuldagen. Purmo uf går till Den 3· .. ..

dimensionella TV:n finns med, Lucia, jazzgymnastik, folkdans och hornmusik. Ramona sköter om all det blir svelligt på dansgolvet.

{

• Pedersöre uffirar sin julfest den 8 januari med skeIcher, allsång och dans.

•

D TREDJE RINGEN januan s etc B er oc '11 me s.ng, Rh d ans II lonerna av ylm oys. p la f & nf håll hå r l å d·' t' ensa u - d d er 3O- taPI Ilhra. A I lonerna. eå arh . If fi n da se27an12 ~~_ est~n .Irals ekn . . -:- s oc I ..... TavllDgar, s elcher, vlts~arne;a: fesIlai ~':u- k~nS av~u~~_ u aPdPar ul e as oc oun s 0ter om ansen.

• Jeppo uf har redan avverkat SID julfesI medan vark~n Juthbacka , Teater, NUFS, Ytte~jeppo eller UF Svane'! ha. r nå~on jUIf~tÄ Svanen satsar I stallet sm energi p revyn. ..

D FJARDE RINGEN • Oravais uf har sin julfest för . medlemmar och ortsbor på Julda· gen. Många sketcher ullovas och .. f'" S oun d skoter om eststammngen på dansgolvet. .. • SkeIcher, sång och mUSik f.mns med på progr:t mmet då Kesk./s uf har julfesl på juldagen . Assen Rakolan yhlye stAr for dansrylmerna. . . . . ,.På Julan.nan.dagen blar det julfest for Helln~s".ejd~ns uf..Teater, sång och ~ppvlsnmg I amenkanska dan· ser,hlllar l11 an på programmel och Svangomganget spelar. • Bertby uffirar julfest på.juldagen med sånger, sk.elcher och julgubbe. Lasses spelar 1111 dansen. • UF Kusten har.. planer på en juldans men datum ar fortfarande oklart. ... . .. .. • I fjarde nngen ar det flera foreningarsom inle kommer all ha julf esl , nam .. I'Igen K erklax.~ K /mo, ' K 0mossa, Maxmo och Vorå ufo

sketcher, fesIlai och dans.

!~.

• Teater-Jacob hade sin julfest den 16. 12. och Forsby Bk hade i oklo, ber en ordningsmannamiddag med programinslag där över 100 pe~o· ner deltog. Ytteresse uf ordnar m· gen julfesl i år.

. . • M kb if' r sin' UIfesl de7 nh . ar . y Ud Jr~ . jk h • Också Nedervelll uf har julfest

•

Samma kväll går Överesse uftill verkel med sin julfesl_ Lokala nyheter, jazzgymnastik, sång, musik och lekar samt "gäster med gester" finns med på programmel. Slyrox sköler om dansen.

,~ ~

D FEMTE RINGEN • Vassor uf kommer i traditionell egen s~i1 me~ sill Tr~lIondags.spex den 8 januan (det blar flera fores· tällningar). "Trellondagsbladet" utkommer samlidigt och kan köpas på plalsen för en fullig lia . Holger & co drar dansen.

~••

Dukade långbord och kaffeservering dominerar. På några platser blir det julgröt och julgubben kommer på ett sent besök här och där. I programutbudet handlar det mest om sketcher med lokal förankring. På ett fåtal ställen har julfesten parats ihop med revy. På två-tre platser ger man dessutom ut egna tidningar i samband med julfirandet.

• På juldagen har Björkö uf Stjärnon en kombinerad revy och julfest, med dans efter programmet. • På nyirsdagen blir del julfest med läll program eller gammaldans i Norra Val/grund. Tores spelar.

• Iskmo-Jungsund bade sin julfest senaste lördag och i Koskö hade man på Lucia en barnjulfest som drog ungefär ISO personer. Jullablåer och skelcher och Lucia med följe ingick i programmet. Korsholms ufhar också redan hunnit avverka sin julfest.

• Den ållonde januari bjuds del på revy i Replot. Revyn handlar om en båt som går mellan Replot och Vasa och del spekuleras i om Umd skulle vara ell. alternativ. Efteråt Irådas dansen 1111 Dansdax.

• Karperö uffirade sin julfest de 19 december. Teaterpjäsen "Tre friare", duellsAng och ell par anslående och väl framförda dan. ser var loppnummer i programmet som för övrigl upplog uppläsning • Uf Hoppet har julfesI på julda. av lidningen B~vduvan, allsång gen . Efter hälsningslalel av Dan och bäJsningslal av ordföranden ' . A_ I k " Orndahl blar del s... g, tealer, e ar Mats BeIJar. och dans med Sandstens Trio. • Föreningar i femle ringen som in· • Juldagsdans blir det I Kvevlax uf le har julfest i år: Böle, Uf .. • den 25. 12. Skargården, •...o..Iby, r1/esterv/k och

Österhankmo.

• P, nyårsdagen ordnar RÖllnvlk hembygdsförening julfesI för m e d - . . lemmar och ortsbor. Ellläll prog. . ram med sketcher, sång och musik bjuds del på ocb K.ovevlaxgillel .. S h f' . f håller idanstrådarna. • I Ov~rmalax 01 em I~as Jul esten på juldagen. Fesllal, julsånger, • I Singsby kommer den egna lid. skelcher,lekar och tävling~r Slår på ningen "Facklan" ul på julfeslen programmet och Malaxglllet spepå nyårsdagen. Sketcher, sång, 101. lar. teri och musik samt dans med .. . A '" Dansdax. . Som .Iradlllonen bjuder s. ar Jul· feslen I Petalax ell samarb~te m~llan Puf och • P"• Irellon d agsa fl on h ar Smed s by II PeIK.h Eli d lallsmall 'k uf planer på all lillsammans med pr?gram u ov~s oc ansmusl en . . skoter Tambonlo om. FBK fira julfest. I B .. bl' d t . I . d d A k" • ergo Ir e revy pa • I ~o~ bju s et p.. ma~ne angnyårsdagen och till dansen efterål uppvlsnmg och balett på julda~en. spelar Tommys. . Sång, SkeIcher, lekar m.m. flDns oc~så på programmel och Dansero • I år blir julfesten i Malax ufförsl skoler om dansen. på nyårsdagen. Fjolårels publikfa.. . . voriler roar och Eldorado spelar. • Sundo,? uf sallar. sig hll skaran . som har julfeSI på juldagen. Jazz• I Nyby blir del ingen julfest och balell, ~olkdans och sketcher. inle heller i Uf Strimman. Dansmusik: Svennas. .. , ~ Uf Havsbandet har Ira~lhonellt julfestprogram: sång, mUSik, sketc· I '11 d hd her. Tores spe ar II ansen oc et hela avverkas på juldagen. .. ,. Eldorado sk~ter takten P~ Pets· mosjulfesl på Juldagen. LUCia lyser upp till~aron . På programmet finns • Böle ufoch Pjelax uffirar gemen. också dlkler, sånger och sketcher. sam julfest den 25 dec~mber. Sket~. . her, dans, lekar och julgubbe blir ... På nyå.rsdagen glssl~s aktue,lIa det och Leo Herberts spelar upp till handelser I byn och ute I stora . 'arl· dansen. den när Västerhankmo bjuder på " 1 D 'k' S . sk~lcher I revysh . ansmusl . hg • Harrström uf ordnar Iradilionell Smckars. julfest på juldagen med skeIcher, . . lekar och kaffeservering. • ,OcksåSkallla.tyck,er al,t j~ldags~. vallen lampar sig bast for j~lfeSlfl• Också i Korsnäs uf arrangeras randet. Husb~nd~t s~elar 1111 dan· julfesten den 25. 12. På program· s~n oc~ naturIagtvIs bjuds det på ell mer finns bl.a. sketcher, lekar och lallsmalt program. dans till tonerna av Bonus L. . .. • S~ sent ~o~ den IS januan blir • I Molpe uf ä~ del int~ riktig.t sädet julfest I V~kbY. Sketcher, lekar, kert hur det blir med julfestflransång och mUSik med dans efleråt. det . Eventuellt efter jul i Petalax • I Val/vik planerar hembygdsför· uf·lokal med program av bl.a. eningen all julfesten hålles någon manskören, leaterskelcher, lävlingång i februari. ear och lekar.

D SJATTE RINGEN

D SJUNDE RINGEN

: • : : : • :

•• •• •

• Norrnäs uf har julfesl på: nyårsafton med revysketcher, sång, • julgubbe och kafferservering_ • . • • Den 30 december ,?rdnar Ytter- • mark . ~f ti.l lsammans med Ytter- : markg/llet julfesl. Dans, sketcher • o~h glad underhållning utlovas av • Gillet som svarar for programmel. • • • Pört~m uf~irar julfest i tradilio- : nell Sill på juldagen med lekar, • kåseri, j.ulgubbe och ~rveri~g. • DansmUSiken lar Kurt Lmdqvlsls • orkesler hand om. • ... : • TOjby uf salsar på all lokala • f orm.gor " A . I • fiIxar 'h I op e It mysig program på juldagen när julfesten • arrangeras. Nisses spelar upp till • dansen. ... • • I Rangsby uf blir julfesten even. • tuelIt I lågstadieskolan någon I'ng i • januari och då med sång, skeIcher, il lekar och julgubbe. il il ' . • I ÖventUlrk blir det medlemsjul. • fest den 7 januari och en specialilet .. hos dem är aU inlrädet är 10 mark .. 19.30-20.00 och 20 mark för de .. som kommer senare. Fesllal, lekar : och sAng finns på programmel. Ti· • lanix grejar dansmusiken_ • .. • I Nämpnäs blir det julfesI på il nyårsdagen men närmare uppgifler .. • om programmel saknas. ... ... .. .. ..

ÅTTONDE RINGEN .. .

.. .. • Julfest i traditionell slil blir del på .. juldagen i Lappfjärds ufo Lolleri, : sång, servering m.m. stAr på prog· .. rammel. .. .. • Medlemsjulfesten i Sk aftung uf il är på nyårsdagen. Inom föreningen .. har man igen skriviI ihop en minire· : vy som serveras då. Dessutom blir .. det musik ,och lekar och dans liII il Sandslens trio. .. .. • Tjöck-Påskmark uf håller på Ira· : ditionerna och firar julfest den 25 .. dec Sång och tal kaffeservering • och' dansen Irådas Tages. .. . ' : • S,deby uf har sketcher, sång, ser- • vering och lolleri på programmet • på julannandagen. (reslen oläsligl) • .. .. • På juldagen l'iras julfesten i : Härkmeri uj. Julgubben kommer .. på besök, kaffeservering och dans .. liII Svä·ngomgängget. .. .. • Korsbäck uf har redan haft sin : lyckade julfest med program av .. yngre föreningsmedlemmar. .. • . . ., . " • Brahegarden I Knshnesladhar ID- .. gen medlemsjulfest men daremol .. en barnjulfesI med sketcher, sAng : och musik, lolleri. julgubbe, lucia. • safI och bulle. ..

...............................................................................................

ZENITH

Det började med en handelslags fest gång i det tidiga 70-talet. Det fortsatte med några Marthafes ter. Så kom dansplatsdebuten. Den skedde i Nämp näs och då pratades det om Finlands yngsta dans band i annonsen. - Vi förstod nog int' na' mytji då. De som säger det är de fem grabbarna i Zenith av vilka fyra har varit med ända sedan begynnelsen. Med från starten har Kenneth Wilson key boards & sång, Stefan Kamsten gitarr, Kenneth Eriks son bas och Ralf Nordström trummor & sång varit. I dag har de alla uppnått en relativt mogen ålder, 22-24 år. Det femte an siktet i Zenith, Tom Andersson 24 år trombon, percussion & sång kom med sommaren 1979. Strax innan hade sångfågeln Birgit Westerback avslutit sin dans bandskarriär som varade under åren 1972-78. De fyra ursprungsmedlemmar na hör alla hemma i Nämpnäs medan Tom är bosatt i Närpes centrum. Pratstunden med de fem försiggår hemma hos Tom och den går i en avslappnad och skojfrisk atmosfär och stundtals påminner de om busiga smågrab bar. - Vi övade alla dagar, länge och energiskt minns de. Vi för stod nog int' na' mytji då. Vi visste inte ens hur en bas skulle stämmas. Med glimten i ögonvrån berät tade de om vilket huvudbry den "underliga lådan", som alla or kestrar hade, - PA'n alltså förorsakade dem. Och det fanns ingen att fråga . En annan minnesbild gäller de hemlagade trummorna, där cym balen bestod av kaffeburkslock. Med baspedalen som de aldrig fick att fungera.

"Nu skal1 det Jåta som på skiva" l början spelade Zenith mest på gammaldanser. Det var före Kur re TaxelI fick dem att gå med i SÖU 1974. Småningom blev det en allt ungdomligare repertoar. - Vi spelade en massa Cree dence låtar. Så köpte vi noter med Jethro Tull - utan att veta vad det var för musik. Black Sab bath låtar fanns med och Alice Cooper's "Schools Out". - Det var inte så stora ford ringar på musiken tidigare påstod de . Nu skall det låta som på ski va! Några tankar på att sluta spela har de inte. De tycker fortfaran de att det är roligt att spela, det är en del av deras livsform, något de växt upp med. - Jag tror nog att vi har roligt många år ännu. Vi har 'grömt' roligt vad än vi gör, säger Ken neth Wilson. - Vi skriver t.ex. dikter. Vill du ha en med i reportaget? Det är Tom som frågar, men när jag sä ger varför inte så påstår de att de har sina dikter i bussen. Fan tro't. ..

"Al1tid lyckats komma fram i tid" Bus~ skaffade Zenith för ungefär två och ett halvt år sedan och den

har gjort sitt till för att de trivs med att kuska runt på spelningar i SvenskfinIand. Bussen har väl inte direkt varit någon lönande affär för dem. Kenneth Wilson har bokfört allt sedan starten, in komster och utgifter, spelningar m.m . och berättar att bussen gått med 8 000 mk:s driftförlust tills vidare. Tillbaka till minnenas värld och den tid de åkte runt med per sonbiloch dragkärra. Då kunde de vara sju personer inträn"gda i bilen plus instrument... Också det hade sin tjusning. - Det är underligt. Vilka pro blem det än har varit så har vi lyckats komma fram senast 10-15 minuter före spelningen. En gång skulle vi spela på Vasa båtarna och på ditvägen blev vi stående på Pörtomskogen. Vi lyckades fixa felet - och kom 200 meter innan det var förkylt i gen! Då ringde vi efter en lastbil och kom fram tio minuter före avgång.

"De var tokiga därnere, förr" Vad är det för skillnad på publi ken i dag och årgång 1974-75? - De är kräsnare. Det är mindre folk och så verkar de att vara yngre. De första två timmar na går det inte att spela lugna lå tar för då är det bara gröbbor på golvet. Pojkarna sitter och drick er nånstans ... - Det är frustrerande att spela vals, schottis och shake de två första timmarna. Man orkar inte ha "go" så länge. - Felet i dag är att det finns så . litet att dansa, lugnt och snabbt. Gammaldans är inte ungdomens musik. Äldre rocklåtar går bra att spela då och då. Nostalgiprat smyger fram igen. Att 6O-talsmusiken kommer igen har de ingenting emot men beva re oss för 50-talsmusiken! Så berättar de om den gången då Boppers skulle spela i Kors näs. Hur de flyttade grejorna än hit än dit. Stora scen, till läktaren och tillbaka till stora scen. Det gick vägen och Zenith gjorde en bra spelning (det är ju inte så län ge sedan Roger Bergström be römde dem i en ÖP-intervju). Är det någon spelning ni minns speciellt? - Nere i Bromarf en sommar hade vi en bra spelning. Det var 2-3000 människor där och en verkligt liten paviljon. Ingen dan sade. De stod och vrålade. - De var tokiga där nere förr . I Äboland är österbottniska band som showbanden här. . Zenith spelar mest andras låtar. De senaste åren har de i alla fall skrivit några egna. Det är mest lugna låtar - de snabba blir för invecklade påstår de.

"Sliskig text på svenska är grymt" Inalles har de i dag sju egna lå tar när det behövs ungefär ett hundratal låtar för en ensam spelning. Kenneth Wilson är text makare och skriver på engelska. Det och innehållet i låtarna kom menterar han så här: - Betan min? De liknar in!' na', de liknar mee! De handlar om egna upplevelser. (Tom infli kar att han nog kryddar på litet). - Jag tycker bättre om engels ka. Det är mera harmoniskt och mjukt. Finlandssvenska är alltför kantigt. Så är vi uppfödda med engelsk musik. Det är först på se nare år som svenska gått hem. - Sliskig text på svenska är grymt. Det är bättre på engelska. Sliskiga svenska texter får dem att tänka på Freestyle ... Zenith tror inte att det är tillräck ligt med att 1983 blir ett öster bottniskt temaår. Det krävs åt

minstone två år, kanske mera. De anser också att showband får fö rekomma i fortsättningen och att det är "discomaskinerna" som stjäl orkestrarnas speltillfällen. Bort med dem!

"Enda chansen bli bortgift" Den svaga publiktillströmning en i dag har de åsikter om: - Det finns inte samma kon taktbehov som förr. Nu träffar man folk varje dag i de stora sko lorna, samma människor som man träffar på dansplatsen. Förr for man ut för att träffa folk och det var enda chansen att bli bort gift för flickorna, överdriver de. De är eniga om att danskurser behövs. Men det borde inte få gå som nu senast i Närpes. Då kom det många ungdomar, speciellt mycket pojkar. Flickorna vägra de att dansa med pojkarna och dansade med varandra och när det blev sagt att de måste dansa med pojkarna så slutade det med

att det bara kom pojkar många - följande kväll det ord nades danskurs. - Dessutom borde förening arna ta betalt från början till slut. Annars är de många som väntar på parkeringsplatsen, säger dc och berättar om erfarenhetel från Pörtom senast. Då slutad< Pörtom uf ta inträde kl. 00.15 normalt brukar de irite göra så och det märktes genast på dans golvet. - Paradoxalt nog är det de som har råd som inte kommer in! Först köper de kos kis för hundra mark, sedan tankar de för två hundra ... Med det avrundas reportaget om blivande läkaren Kenneth Wilson, ingenjören-verkmästi1 ren Ralf, KTF-studerande Ste fan, ingenjörsstud. Kenneth Eriksson och mångsysslaren (??8 Tom i Zenith.

Stig Björkas

"Den ensligas alle" är en svår fråga. Dylan kan upplevas på så många olika sätt. Bans produktion omspänner så lång tid och så många olika skeden i Zimmermans eget liv att man kan hitta i stort sett vilken bild som helst helt beroende av från vilken ståndpunkt man försöker tränga in i hans liv. Hur man sen ska tolka hans texter och mu sik måste ju bli direkt avhängigt denna bild. Wiehes egen ideologiska grund står fortfa rande orubbad: en av låtarna" Jag ömkar emigranterna" handlar i originalversionen "I pit y the poor immigrants" närmast om ett religiöst svek, i Wiehes version är den ett klart politiskt ställningstagande. Man sitter smått konfunderad. Har aldrig Att ge sig på Dylans musik är deTinitivt in hört låten tidigare och undrar om detta är den "nye" Mikael Wiehe. Så småningom in te lätt. Många anser det direkt vara helgerån. Menar att det som en gång gjorts ser man att detta är ju en Zimmermanlåt perfekt må få stå. och blir ännu mer konfunderad: Är det såhär Man må tycka vad man vill: Wiehe har den nya LP:n med Wiehes tolkningar av Dy gjort Dylan på sitt sätt. Åsikterna om LP :n lan låter? LP:n som inte kommit ut vid växlar helt naturligt mellan alla ytterligheter. nämnda konsert. Jag blev själv smått besviken, lite så där Vartefter konserten fortgår inser man att "jaha-känsla", efter de första genomlyss det finns mycket med den här mannen man ningarna. Tyckte att musik och text inte gick inte kännt till. Att han använder sig av syn ihop riktigt. Just nu vet jag inte vad jag ska tar ska ses som ett resultat aven utveck tycka - plattan blir definitivt bättre för var lingsprocess - en utveckling som Wiehe je genomlyssning. Översättningarna ---.: rät medvetet genomgår. Wiehe experimenterar. tare tolkningarna - är tidvis direkt lysande, Han säger själv att senaste LP:n är ett steg i men musiken lämnar fortfarande endel någonting som började med LP:n frågetecken outrätade - vad menar karin . "Kråksånger" . En LP som fick en och an egentligen? Det är i och för sig en bra sak nan att påstå att Wiehe har mjuknat. "De ensligas alle" är ingen LP man "kan" Det kan verka så. 'S ättet att uttrycka sig efter några genomlyssningar, där finns myc har blivit mjukare . Stilen finns redan på ket att hämta ... LP :n "Siömansvisor" i låten "Titanic". Det finns egentligen mer att hämta. Några Pekpinna~na och slagorden har förbytts i an månader före "De ensligas alle" dök det opp tydningar och symbolik - definitivt inte en annan LP med svenska tolkningar av Dy sämre för det. När Wiehe lyckas med en text lan. Den skivan heter "Kärlek minus noll" är han en mästare: "Titanic" , "Flickan och och har gjorts aven viss Dan Tillberg. Den kråkan. Man drar ganska osökt parelleller skivan har tyvärr hamnat ganska långt i bak med Dylan. Knappast orättvist. Wiehe är vattnet bakom Wiehes namn. Verkligen klart påverkad av Dylan - liksom av He synd, för den är på intet sätt sämre. Intres ming - way, Artur Penn, Jan Myrdahl ... sant är också att förstå låten på Tillbergs LP Själv säger han om Dylan: "Jag har aldrig är samma som sista låten på Wiehes: "Deso betraktat Dylan som politiskt medveten, lation Row". De två version'e rna är verkligen utan mer som en respektlös rebell mot det etablerade och som en visionär för det kom- . olika rent musikaliskt men texttolkningarna

visar på en hel del gemensamma nämnare,

mande. Dom sidorna försöker jag visa" . ganska naturligt i qch för sig, men ...

Huruvida han lyckats nå detta med LP:n

....",........

Sitter på golvet i ett allaktivitetshus i en av Stockholms förstäder. Väntar på nåt jag har ganska vaga uppfatt ningar om vad det egentligen ska bli. Ljusen släcks, en spot blinkar till som i misstag. Tre skuggor rör sig på scenen, ställer sig bakom varsin mic. Nån stampar igång - sen kommer den: Min älskade stod ... " trestämmig sång, småningom stödda aven synth . .

13 -.

--=-

• Ulf LundelI är årets namn inom svensk rockmusik. • Hans turne i höstas var den största någonsin i Sveriges rockhistoria och hans LP "Kär och gal'e n" har redan sålts i över 200 000 ex. • Kritikerna är lyriska och försöker febrilt klä sina känslor i hittills oan vänila superlativer. • Det mest intressanta är att man pla cerat LundelI på en piedestal i jämn höjd med Evert Taube samtidigt som man extatiskt utropat "Se där har vi vår nye nationalskald!".

---=-

---=--

r höstas stämde Ulf LundelI upp i ett rebel liskt hojtande som resulterade i att en och annan svensk satte de av socialstyrelsen re kommenderade brödskivorna i vrångstru pen. Lundells LP '''Kär och galen" .kan nämli gen ses som en protest mot vad många upp fattar som det svenska folkhemmet. Budskapet i "Kär och galen" går i mångt och mycket ut på att det förekommer en skenbar trygghet i Sverige . "Tror du samhällets intressen är din vän?", sjunger LundelI och låter samtidigt förstå att man skall våga tänka egna tankar, formulera egna ideer och "göra sitt eget liv" . Kritiska röster har undrat om rock poeten menar att man enbart skall sköta sig själv och strunta i alla andra. ' LundelI har då försvarat sig med aH det in te handlar om jag-fixering utan om att kun na ta hand om sitt eget liv i kollektivet. I och för sig är det ingen nyhet att LundelI angriper förmyndar-Sverige. Men det är säl lan han har gått till anfall under optimistisk flagg. Tillvaron har fortfarande många mörka sidor men den som är tillräckligt "kär och galen" för att ständigt göra uppror mot det som kuvar och förtrycker har en chans att klara sig. Ibland är det svårt att veta vem och vad som, enligt LundelI, kuvar och förtrycker. Hotas den personliga friheten av mera ett "välmenande" statsmaskineri än av släkten Wallenberg? Men kanske · det är just den ovissheten som speglar den svenska verklig heten? Men oberoende av vem Ulf LundelI skild rar så förnekar sig inte hans fenomenala känsla för det svenska språket. Han kan konsten att enkelt och naturligt berätta en historia. Kanske det är just den si dan av LundelI som får kritikerna att jämfö ra honom med Evert Taube? Efter LP'n "Kär och galen" kan man också dra andra paralleller mellan LundelI och Taube - kärleken till den svenska natu ren, livsbejakelsen och föraktet för kälkbor gerligheten t.ex . Men om man bortser från det rent poetis ka så finner man en annan intressant likhet mellan Taube och LundelI som säkerligen bidragit till deras publika framgångar. Jag tänker då på deras förmåga att sammans mälta med texternas uppdiktade personer.

dell. För det stora flertalet av sina fans framstår han fortfarande som Jack eller Tommy Cosmo. En slags sextiotalets Fritiof Andersson som återvänder efter en lång och stormig seglats och uppmanar tiU fortsatt re volt. Naturligtvis är det inte hela sanningen ba kom LundelIs framgång . Det finns många som skulle ställa sig helt oförstående inför allt vad Jack representerar men som kapitu lerat fullständigt inför LundelI. Jag syftar då främst på "Öppna landskap" som utnämnts till nån slags stand-in för "Du gamla du fria" . Texten till "Öppna landskap" är på sina ställen så patriotisk att man mycket väl skulla ha kunnat stått och nynnat den på Horsöfjärdens stränder medan svenska mari nen sökte ubåtar. .. För ett år sen när LundelI intervjuades av OP sa han att han håller på att komma in i ett nytt skede av sitt liv. - När man är 30-35 år så behöver man en ny trampolin att hoppa från. Att språnget från den lundellska trampoli nen resulterade i ett rejält plask som för tan karna till · upprorisk sextiotalsmusik kom kanske som en överraskning. - Samtidigt med LP'n slog LundelI fast att det får vara slut med "dödsflörtandet för hans del och att det är dags för livsbejakande och positiv musik. Ludnell har råd att gå sin egen väg och frågar man varför får man kanske en del av svaret i boken " Elektriska drömmar" där han medverkar och skriver bl.a . följande: Kans ke rock 'n roll överhuvudtaget bety der alltför mycket i dag . För mig betyder rock mycket men inte hur jävla mycket som helst. Det finns ju sidor av branschen som "... det är dock inte sant allt som säges om man till varje pris måste försöka hålla utan mig och som sjunges uppå grammofon men uti

för dörren och som det samtidigt är fan så sorgligt att se unga mänskor falla pladask Buenos Airesjag borde ej gått på den illa be

för. Men fick jag välja mellan att tillbringa ryktade krog . .. "

ett par veckor med Bob Dylan och lära mej sjunger Evert Ta!lbe i "Jag är fri jag har so

konstruera en fullgod hembränningsapparat nat". Ytligt sett förnekar han kopplingen

an en norsk bergsbo så vetifan om jag inte mellan verklighet och dikt men i praktiken

valde det senare. I alla fall om han kunde förstärker han densamma.

vissla eller spela munspel eller fiol. För där Evert Taube förknippas automatiskt med har vi ju det som i så fall är viktigt och för le Fritiof Andersson och det tas mer eller mind vandet helt oumbärligt, nämligen musiken i . re som självklart att han besjunger egna upp det hela. Och upproret. levelser från de sju världshaven. På samma sätt förhåller det sig med Lun Leif Sjbström

14 *****************************

* ** ** ***

*** * ** **

** . ***

* ** ** *

t****************************

OP HAR UNDER OKTOBER OCH NOVEMBER FÅTT 2000 NYA PRENUMERAN TER. BLAND DE NYA PRE NUMERANTERNA FINNS { SÅVÄL TONÅRINGAR, FÖRÄLDRAR SOM PEN SIONÄRER.

UTs0i-"- -

I SEPTEMBER I AR FÖRNYADES ÖP TILL SEENDE OCH INNEHALL. ÖP HAR NU REGEL BUNDET INTERVdUER MED FOLK I FARTEN. IDROTTSPORTRÄTT. EN BARNSIDA. ÖSTERBOTTNISKA TECKNADE SERIER. ASIKTSTORG. TOPPLISTA. MOTOR OCH TEKNIKNYIT osv. osv. MUSIKEN. KULTUREN OCH NÖdESLIVET FINNS LIKA FRAMTRÄDANDE SOM TIDIGARE.

J.rr-. AT.rs A. 1

SKICKA IN KUPONGEN INTILL SNABBT sA FAR DU ÖP REDAN NÄSTA VECKA. VI SKICKAR ETT INBETALNINGSKORT SENARE.

ÖP b.taau poriot

JAG BESTÄLLER ÖP FÖR 1/2

CI ·~I

110 MK

l AR [] 60 MK Skandinavien 1/2 AR D 50 MK l AR D 70 MK Na_n: ••••••••••••••••••••••••••

lldre. .: ___ ..•............••••••.

Bet. na mn och adress ..... .... .... ... .... ..... .. . .

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD S......ördael.... 16/72 ".kob.tael

"Barnfackförening', i Jakobstad

fUR J\lORAR

i Jal<obStad

, för avsikt att föräldrar har

Vi undertecknade tvåspråkig bilda en

barnk ultur,

tt~

t skulle vara a lande forum för frl!Jnsta uppgif tg :' ett sam var" talan och u ör " a barnens att f or hetsområden .~åbbaarnrnDs~f~ör~ldrar. , öJ' liga verksam ~ . fölJande m rat bl. a • Vi har diskute kti viteter , t i o n om 01ik a a f v~r föreningen: ida lnfo rma , tt samla och spr m föräldrar, det i annans re~~ a" å i!.l barn sO till att ) ordnaS ver for s v " vordna som se 1 turnämndens odo (t. eJ{· a tt såväl bS~~inButute~s~o:er barne~"::~;:!~-=, dec!', (t.ex. ar me på något 8ä~ ti . ';, ~l\.t le "' .5&~::r; C.""'oj . samhet sO il bal'Il!r,Y'DlI" " barn etc.J, planerlng fori!.ldra o~er musik for t ej{. stadens d barnS och barnte:eba~t och ~~~kU~:i~~o~~ero·, ~a~~~~~~ ~~ola, - att skap~ker och d?-g~l d~gvård och vl _lediga missnöjesyttrin~! av lekpa från 'hem ti or och pappa övergång ~a-ledig mamm , _ att föra :~t~e~autan barn· å områden som redan - Tanken är ju att var och en pappor, m , å över p utan att ska kunna förverkliga sina egna viktigt att lnte g ller föreningar, ideer. Samtidigt som man gör det Vi eer det som a organisationer e köts aV andr ' h samverkan. kan det vara skönt att ha en för idag 8 11 samarbete oc få till stånd en ening bakom ryggen. Speciellt Clas-Ake och hi!.r sträva ti tillsammans kunde när man vänder sig till stan och i trOr att vi kommun - ungdoms- och kul Marianne Storå Kort sagt, v å små medel. lint möte ~ . --~-r-----t del med rä.t t e vi ett al lm vån. 2). turnämndernafrämst, säger hel t hela utlyser I ns. rummet, ä igång de ärden , pe Clas-Åke. 'För att f '9 i svenska g dig ring Till dessa kommer föreningen , december kl. vill höra aV , den bara annars att vända sig som påtrycknings åeikter eller grupp och idespruta. Om du har ågon av oss gärna upP n d tel "533 arlotte LillS~768' 0 '397 - Ta till exempel stadsorkes Ann-Mari t <(j Raili svar. s J tel , tern: Varför inte be den ordna en

Skötrum till stadens varuhus, konserter för barn, teater för och med barn. och föräldrar, regnskydd till stadens lekplatser och informationsblad om "happenings" för ' barn. - Det är nu några av de saker som den så kallade barn fackföreningen här i Jakobstad skulle kunna göra, föreslår Marianne och Clas-Åke Storå, ett par av de initiativtagande småbarnsföräldrarna. - Men vi vill inte konkurrera med de organisationer som redan finns, utan komplettera dem föreningen är ingen Det begav sig för ett fåtal veckor sedan att den första samlingen hölls - och lyckad var den. - Tjugotre människor kom. Det tycker vi var bar, speciellt som de som var där verkade ivri ga att börja göra något. Det är ju det som är det viktiga: att starta en verksamhet och inte en för ening, betonar Clas-Åke. Exakt vad verksamheten ska gå ut på är inte fastslaget. - Vi vill som initiativtagare inte sätta några ramar eller styra utvecklingen i någon speciell rikt ning. Vi vill att alla ska vara med och påverka i sin egen riktning så att verksamheten växer fram na turligt. På det förra (och första) mötet delades församlingen upp i två grupper som nu grunnar på frå gan, och förhoppningsvis kläcker ide på ide.

Regnskydd på lekplatserna! - Den ena gruppen funderar på barnkultur, den andra, där jag är med, har dagvården och vad därtillhör som område. Här kommer då till exempel lekplat serna in. Dit skulle vi vilja ha regnskydd och så en stor lekplats någonstans mitt i stan. På den skulle man kunna stationera barn och en förälder under shopping turer, som ju är tröttsamma för barnen. Så skulle det vara bra med toaletter på fler ställen i stan, tycker Marianne. För just all verksamhet behövs det pengar ... - Och några sådana har vi ju inte, ännu. Men vi ser det som en viktig uppgift att få de föreningar som har pengar att använda dem på ett vettigt sätt. ~om vi vill allt så, tillägger Clas-Ake. - Nog ska vi ansöka om peng ar från alla tänkbara instanser också. En viss självfinansiering i form av medlemsavgifter, fami!- ' jeavgift kanske, blir det likale des. Den 12 januari inkommande år ska nästa möte hållas. Antagligen , blir det konstitutionerande möte då styrelsen ska väljas. Samtidigt ska riktlinjerna för vårens verk samhet dras upp. Storås har funderat mycket på dethäT med verksamheten: Den borde vara mycket konkret och fjärran från papperskrig och cen tralisering. Detta torde möjliggö ras av att styrelsen tar hand om det byråkratiska som inte kan undvikas. Det praktiska arbetet däremot borde fördelas jämt över allå medlemmar - här ska styrelsen inte belastas mer än andra.

._I'II...

Varför inte

konserter för barn?

~~~~ke ~~~t~1!:ltel Te ... r

konsert för barn? Den kunde spela några barnvisor, sedan kunde barnen få komma upp och bekanta sig med instrumenten kanske blåsa i en trumpet och slå på en trumma - och lära sig vad de olika sakerna heter. Det är in te alls svårordnat. Egentligen be hövs det bara att någon tar initia tivet. Vi tror aU det är likadant med många saker, och att vi där för med små medel kan göra ganska mycket; Enligt Clas-Ake är just en sån där barnkonsert troligtvis det första projektet föreningen ska ta itu med . En annan viktigt sak är att ge 'ut ett informationsblad, ex empelvis tre gånger i året, och be rätta vad som händer på barn fronten . Familjen Storå flyttade tillba ka till Jakobstad för ett par år se dan, efter studier i Åbo och Hel singfors. Finns det någon modell "därnere" till en sånhär för ening? - Inte oss veterligen. Upprik: tigt talat har vi diskuterat att hö ra oss för om det finns något lik nande någonstans i landet, föratt utbyta ideer. Men det finns en fa ra för att föreningen i så fall an sluts till någon slagt sammanslut ning. Och det är ju inte det vi vill, bli underordnande alltså. Vi vill arbeta med egna funderingar på vårt eget plan, förklarar Clas Åke. Storås är förvisso icke ensam ma om att vilja "befrämja barn kultur, föra barnens talan och ut göra ett samlande forum för små barnsföräldrar", som det skrivs på föreningens upprop till jakob stadsföräldrarna. Ann-Charlotte Lillsund, Ann-Mari Sundholm, Raili Svartsjö och Hannele Teir står också initiativtagare till den tvåspråkiga föreningen . - Det går bra att ringa och diskutera (som många faktiskt gjort redan), eller så komma upp på nästa möte direkt, uppmanar Barbro Teir Clas-Äke,

Det är inte så värst många år 'sedan antalet fin ländska studerande i Umeå närmade sig etlusen. Så blev det kvotering av #,ltlänningarna vid de sVf!!Uka universiteten och i dag lir IfUln ca j(J{) /in libidsktl, ungdomar som studtru vid UnNå Uni versitet. Hemma hos tan~/äkarstuderande Stefan Ny man, Vasa träffar OP två andra österbottningar i Umed. Maria Westerberg, Vörå /iiser medicin och Johtlli Wenman från Närpes blir dataekonom i vår, Varför valde ..i aU stadera i Umeå? Maria: Det var bara en slump , a\t det blev Umeå. Jag var här och arbete och det var mening gen att Jag skulle söka till Hel singfors. Johan: Jag for hit för att läsa ADB en termin och fick smak för att studera här. Stefan: Det var en ren slump. Jag '1ade kommit in på biokemi vid Abo Akademi. Egentligen hade jag väl inte tänkt bli tand

månader allmän tjänstgöring. Allmän tjänstgöring är den praktik som krävs av Stefan och Maria. Under AT-tiden får de full lön. Ingendera av dem räknar med' att de skall ha möj lighet att utföra sin AT i Umeå. Stefan säger att Sundsvall loc kar med AT-tjänstgöringsplats.

Vad tänker ni Köra efter det att studiena är klara? Maria får ensam stå för' sva ret eftersom de i princip funde rar i samma banor: ' . ~ Ja$ räknar med att fara läkare, men när jag kom in så hem. öSterbotten drar och jag kan tänka mig att börja arbeta Maria är sin fjärde termin -i var som helst. Umeå_ Johan har hunnit med Jag kan Praktisk fmska så sex terminer och har endast en det borde inte bli några språk kvar. Stefan slutligen är inne på svårigheter. Det blir väl att sin sjunde och har således varit bättra på kunskaperna när jag längst i Björkarnas stad. Hans kommer hem - här talar vi ju tandläkarutbildning tar 4,5 år 'i ingen finska - eftersom språk anspråk plus att han skall ha· prov skall avläggas för att man , allmän tjänstgöring i ett år in~ skaU få ordinarie tjänst. nan han får sina tandläkar Något starkt 'grepp om 'hur papper. Maria har ännu sju ter alhnänt det är att finländska miner kvar plus hela 22 studeranden stannar j' Sverige

efter studietiden har de inte. De tror att det är vanligare att flic kor blir kvar .. . äktensk.aps mäklaren är .framme. K13(t är väl att f1nlaadssvenskarqa ten derar att bli kvar" i Sveqge i större utsträckRing än de ~m har finska som modersmål:

värdig men jag tror att det är något kortare studietid i Fin land, f) år mot 7,5 år. Jag tror nog at.! jag är konkurrens ' ~r:anig. - Det finns två utbild _ftjilgar- i Norden som är lik < dtdiga inflikar Stefån: läkar och tandläkarutbildningen. Också tandläkarutbildningen är något längre i Sverige. Vad • Studielivet är likadHt J gäller dataekonomsutbildning så är Johan osäker på om det Diskuterar och jämför Di finnsilågon motsvarande här gamla klasskalRrater *illoade.' lRell. . att stlMlen i Umeli oclI . hemma. Det skulle i så fall vara i Jyv(iSkylä menar han, hem.• i FitilltIId? ..".., StudierjämfÖl'S säUa ,sä Hur ir Ilet IIled stlldielitten ger Stefan och JohaB. Stufieti~ __7 vet däremot och det verkar att ~nbart engelsk litteratu[ vara rätt lika. jverf om vi får kompendier på Maria berättar att hon ;bru kar diskutera med en Vörå -, sv~nska beFättar Maria·. ::- Vi har mest svenska böc flicka som studerat medicin 'I ker säger den blivande data Kuopio. ,Hon har kommit fram ekonomen från Närpes. till attup'pläggn~gnenav ' stu Engelska, svenska och dans dierna är annorlunda men att ka räknar Stefan upp när det innehållet verkar_att vara jäm gäller valmöjligheterna. En f<Örbart. gelsk litteratur dominerar även ~ Vi läser en kurs åt om det ofta går att välja mellan gången, de läser f1era ,samtidigt. endera engelska eller svenska Standarden verkar att vara Iik

'"ed

17 ~"""""""""""""""""""""JO""""JO""""JO""""..r"""""""~~"...cr",,JO""""""JO"""""""...ocr"""""""J.:;Qr'""""""""""""""""""""""""...cr""""""""...cr""""...cr"",,..o

8 böcker. Stefan föred~ar eng.elska ~e ~kså.. tänk~. sig. -:: Nöjes- § .. . står betongblocken uppradade framom danska - mte for att danska är så svår att lasa, men

• Extraknäck behövs Det brukar frågas hur fin ländska studeranden klarar sig ekonomiskt i Sverige eftersom det svenska studiestödet är be tydligt större än det finländska . Eller rättare sagt har varit, för devalveringen har ätit upp myc ket av det svenska försprånget. Visst finns det ännu en skillnad för det svenska sttJdielånet är 26.000 kronor (ca 19.000 mk) medan en finländsk studerande får 11.800 i lån plus 1.500 i studiepenning. Dessutom innehåller det finländska studiestödssystemet ett bostads tillägg men Stefan, Maria och Johan är osäker på hur stort det egentligen är, någonting meHan 3000 och 4000 mk tror de. Ste fan får t.ex. 2.200 i bostads tillägg.

- österbotten drar och jag kan tänka mig att börja arbeta var som helst.

huller om buller. Exteriörerna är minst sagt föga inbjudande . _ F~rst då jag . kom hit tänkte jag: hur skall jag kunna trivas här minns Maria. Nu kan jag inte tänka mig något annat. Det finns olika sorters bo städer. Stefan Maria och Jo han bor alla \ studiebostäder där man har ett gemensamt kök, som 7-9 personer delar på. Något annat skuHe de inte kunna tänka sig. De tycker att standarden är bra och speciellt berömmer de servicen. Uppstår det något problem så är det bara att ringa och felet fixas. De håller med om att miljön inte ser så trevlig ut - nu . Men vår och sommar . . . Trivseln förändras ingalunda av att de i grannskapet har tillgång till allt vad de behöver: motionsspår , bank, post, pizze ria, fotoaffär, grill, _bibliotek, Krogen, två gymnastikhaJlar m.m. räknar de upp.

Det finns ungefär 9.500 ung domar som studerar i Umeå: Flertalet bor i Åiidhem där studiebostäderna har samlats. Vid första anblicken - tid punkten för besöket gör sitt till - är det en synnerligen trist miljö. Tegelstensröda och fula

• Vilka förut sättningar

välutveck- §

Studentidrotten är lad . Stefan berättar att det be- 8 .räknas att hälften av aHa de som studerar i Umeå deltar i de många turneringarna som 8 studenterna ordnar. Att allt är gratis saknar inte betydelse. - På våren ordnas det Lex. en brännbollscup. Den arran geras den nästsista helgen i maj och det är världens största brännbollscup. Praktiskt taget alla som studerar är med. Motionsgymnastiken är oerhört populär, men så finns ju också två gymnastikhallar på området. 8

Det är IKSU Idrottsklubben Studenterna Umeå som ordnar allt inom idrotten. ~

Förutom det som sker på det 10- ~

kala planet så innefattar IKSU:s arrangemang att man S

också ordnar t.ex . fjällresor.

• Nöjeslivet är bättre här

• Allt vad man behöver

Stefan och Johan klagar på att man får små matportioner på Universum. Stefan äter oftast på lasarettet. Det kostar 13 kr och då får man äta hur mycket som helst.

Restaurangerna och festerna är en speciell liten historia och till dem återkommer reportaget senare . . .

§ §

8 8

Hyran för en studiebostad är 590 kr i månaden och den er läggs under tio av årets · månader. Maten är den största utgiften . Ändå kostar en lunch på Universum inte mera än 12.25 - när man köper serie biljetter .

Kläder är billigare. Skivor och kassetter - stora utgifts poster för Stefan och Johan är mycket billigare. De räknar inte heller med att maten skulle vara dyrare och det är väl också ifrågasatt om det svenska sys tembolaget är dvrare(!),

S 8

§ §

- Det är för att svenskarna lever dyrare och vi faller in i de ras trall . .Vi är inte lika slös aktiga som de, men ...

De är aHa tre överens om att det inte längre är speciellt myc ket som är dyrare i Sverige.

§ §

I~~et ar battre ha.f. Det ar hopp~ lost att komma m. någonst~ns I Vasa..?essu.tom fmns det mget bra stalle dar. .. . . . . .Nar .de sager ~tt.nojesllve.t ar battre I Umeå sa tanker de mte 8 e~dast på restaurangerna, om nagon trodde det. Umea - ~S trots att det inte är någon kon sert~tad a,tt tala om - har be tydligt batt~e konsertu~bud an V.~sa. Det fmns flera bIOgrafer 8 d~r, å~ta stycken. Med anknyt mng till det framhåller de att det finns mång~ br~ film - klubb~r som faktiskt visar bra filmer. Ishockeyn och Björklöven

får inte glömmas bort i sam manhanget.

Får man fullt stöd är det alltså inte så stor skillnad . Det betyder inte att man klarar sig utan extraknäck behövs.

Andra märkbara utgiftspos ter är kläder och fester.

Det har gått över förväntan.

Nöjeslivet hör studietiden till. Som det nämndes redan tidiga re så har Johan och Stefan kommit fram till.att det är lika dant i Umeå som på finländska studieorter. En reflektion som jag gör trots att jag mest ler instäm mande när de berättar - är att . det kanske handlar mindre om krogliv och mera om privata fester. Privata fester? Speciellt lyc kade har man en känsla av att de tycker att vårens gårdsfester är. - Det är ett enormt liv och hög stämning då . Ofta kommer äldre studeranden hit för att va ra med om dem . Krogen är deras favorit restaurang. - Krogen är toppen . Varje tisdag är det t.ex. levande mu sik där och alla de bästa banden i Sverige kommer dit. Riktigt stora artister som Ulf LundelI uppträder på Universum eller Östra gyinnasiet. "Tiogroggen" är en speciali tet på Krogen . Efter tio kan man nämligen avlägsna sig en stund och det tillfället utnyttjar man kanske för att gå hem till sig för en "tiogrogg" . Restau rangpriserna i Sverige är ju er känt dyra ... Till Universum går man om man är ett större schack be rättar de. Då går det an, annars är det för stort. Dragonen kan

Hur är det att vara finländsk studerande i Uemå? - Vi kommer bra överens med svenskarna. Det finns inga hinder om man pratar svenska. - Det har gått över för väntan, påstår Stefan. .

§ § § §

~§

§ Hur är det med de som har §

finska som modersmål? §

När antalet finländska stude- §

rande var som mest så fanns det S

900 ungdomar här. I dag är §

ungefär 300 kvar och av dem §

har ca 200 finska som modersmål beräknar de tre. - Det finns de som har problem. De ids inte prata svenska! R

Den sjukdom som ofta drabbar ~

finlandssvenskarna t.ex . i Åbos studieliv - alltså det att man S

byter språk när någon i en grupp har finska som moders- 8

8 mål - inträffar inte i Umeå. - Det finns alltid någon som inte kan finska när man är ett 8

större sällskap. Maria, Stefan och Johan trivs bra med studiestaden S

Umeå men vill tillbaka till Öst erbotten när de får sina exa- 8

mina. Så trots att det finns

mycket som är bättre på andra II

sidan Kvarken i Björkarnas stad har Pampas slätter tydli gen någonting speciellt som drar.

Stig Björkas

~"...ocrJO""...cr...cr"""""~""""""~...ocr...o--JCO"'~""..ococ:r~..;OOoCr"...o--~""~"~~...oooc~"""",,,,...ocr,,JO""""""""""~...cr...cr""""""""-OOQr"""""""J.:

18 ungdomsföreningarna ", för att tala i Det var en stor uppgift Du hade åtagit de termer de använde. Det är väl en Dej när Du skrev boken "Huset mitt i byn", Bertel! Du minns väl att jag var grundförutsättning i en traditionell, betänksam när Du började. Sedan jag hundraårig föreningsrörelse. läst Ditt förord till boken upplevde jag Apropå termer, Bertel, lade jag mär starkt Den vånda Du tydligen känner ke till titt Du använde ordet "inbör (Tack för övrigt för att Du noterade deskrig". I sak har Du väl rätt, men min medverkan). med tanke på vad t;.örelsen en gång var . Resultatet verkar i första-hanå sto_ o ocl] vad dess ledare då kämpa!le för rartat. Den yttre' utformningen är till~ •kunde man förstås ha an vant en annan talande och gedigen. Det är ett stor skrivning. verk Du åstadkommit, Bertel. Men det . Om bi/materialet i boken vågar jag finns nog, .som Du själv påpekar, en mej på att anse att innehållet inte del brister, vissa små fel och saker som håller vad pärmbilden lovar. Kanske är . kan diskuteras. Gillestugan i Nedervetil vad exteriören / Jag j6redraT att skriva detta mycket beträffar vår vqckraste samlingslokal. personliga tyckande ' kring .'Din bok Det finns totalt , knappt ett tiota, som som ett brev till Dej, Bertel.' Orsakerna. verkligen är tilltalande eller "stiliga". _. Uj-lokalernas yttre utjormning byg är flera. Jag vill understryka att det iir ger förstås på den traditionella bygg mitt perso-"liga tyckande. Jag är inte nadsstilen i landskapet. Taken gjordes säker på att jag tycker objektivt. Jag litet brantare än stugtaken och jör att känner mig rätt långt delaktiv i Ditt understryka att det var litet "finare" verk. Därmed också delaktig i brister hus målades de. vitd eller gula. "Från na. Jag vill på ' detta sätt understryka . början var kanske ännu fler än i dag att det är ett personligt diskussionsin- rödmålade. lägg om boken - (som Du givetvis inte . Trots att-lokalerna alltså vad bygg skall känna Dej skyldig att 'besvara). nadsstil beträl/ar bygger på miljö och : Trots den ovanliga jorm min '~resent- tradition, är del sig själva inte särskilt tion" av boken clärmed får tror. jag estetiskt tilltalande. Vid fotogT,aferan- . ändå att den intresserade läsare får en de borde man därför ha eftersträvat att god orientering om vad boken handlar få något av miljön kring lokalen med. om. Kanske t.o.m. blir mera intresse Gillestugan och några till är ett undan rad att köpa boken och läsa den - vil tag jrånd en regeln. I alltför många fall ket förstås är en avsikt med det jag skriver.! . ger lokalbilderna ett intryck av vans kötsel - och i sådana fall då det an nars är fråga om en aktiv och välskött Jag tycker -att Du gjorde rätt när Du förening. valde att sätta "mera kött på benen" Inne på bilderna vill jag passa på att än vad som var meningen från början, konstatera att jag tycker att de 16 extra

dvs. att göra mera än korta bildtexter bildsidorna med icke-lokal-bilder är

till bilddokumentationen av uf något av det bästa i boken. De sidorna

lokalerna. I en avlägsen framtid har berättar en hel del om föreningarnas

bilderna måhända det största värdet, . lov och verksamhet - något som med

men i dag är nog texten det värdeful dagens ögon sett är intressantare än ex

laste i boken. Utan text dokumentation teriörbilderna. hade boken knappast varit av något Jag har tyvärr också hittat en del större intresse för dagens liisare sakfel och tryckfel i boken - trots att betraktare. jag inte sträckliist allt ännu utan bara Att man valde att presentera före "plockat". Jag känner en viss delak ningarna nu och tänker sig att publice tighet i de skönhetsfelen. Några av oss ra någon slags förbundshistorik 1988 "föredettingar" kunde ha liist igenom upplevde jag genast från början som manuskriptet innan det gick till tryck "omvända världen" (Du kommer väl ning. ihåg det). Jag tycker bra om Ditt sätt att lägga Det är uf-rörelsens IOO-årsjubileum upp texten, Bertel - först en bild av vi skall fira efter snart fem år. Då bor dagens förening och sedan en de föreningarna ha presenterats. Och återblick. Däremot är jag tveksam till en utvärdering av deras betydelse den reportagemässiga ombrytningen gjorts. Om den ursprungliga tanken då ell avsnitt av texten lyfts upp som fullföljs blir det nu så att förbundets ingress. historia skrivs när SÖU de fakto är 82 Bertel, Du har själv gjort vad Du år. kallar "förbehåll och förklaringar" till Din motivering till att Du nästan "Huset milt i byn". Eftersom Du ta helt utelämnat namn i krönikorna om git mej med som delansvarig i produk föreningarna kan förstås accepteras. tionen har jag här tagit mej friheten all Men det skulle knappast ha varit svårt dels diskutera Dina egna förbehåll, att åstadkomma en ännu starkare mo dels komma med ytterligare några. Jag tivering till alt namnen borde tagits har medvetet låtit bli all ge exempel. med. Boken är ju tryckt. Uf-rörelsens historia (i elt historiskt Andå tycker jag nog all Du får vara dokument borde det för övrigt heta nöjd med vad Du gjort. Huset mill i "den kulturella ungdomsrörelsen") är byn är ell värdefullt tidsdokument och också dessa idealisters/förkämparnas ell vackert "uppslagsverk" för framti historia. Om man börjar analysera en da forskare kring uf-rörelsen. Med ungdomsförenings historia utgående hänsyn till den tid Du hade till förfo från de aktivaste perioderna inom fö gande för all skriva texterna i boken reningen, stöter man alltid på någon tvekar jag inte alt kalla det storverk. "profil", någon aktivist, idelist, för Tack, Bertel, till Dej i första hand, kämpe, eller vad man vill kalla dem. för boken och ungdomsföreningarna! Ibland kan det finnas /ler samtidigt. Ide-utformarna, redaktionskommit Bakom verksamhet och aktivitet finns ten, de som producerat själva boken det alltid en "dragare". Visst borde de samt SÖU:s kanslichef och personal är få erkännande genom alt deras namn också värd erkännande för elt väl ge nämns när föreningens historia skrivs. nomfört projekt. Yi borde inte få glömma de som gått före. "Som odlat kulturens teKar i Sven-Erik Glader

SandstenS .· ~aiti _"ä'imäk~- .: r ;

. . . . - ~~~~.~ _ . ~~~ - , ~~~~==~

--,' Leo Herberts .

LASSES·-· -

, .

-- ,

. ...

.' ,

S o 'U ND .

. ' HOPE vROX ST ~,

ENDA SÄTTET ATT I

DANSA MOGET

NYA DANSDAX I

" SOUND

JUKKA S

DANSDAX ·Kurt Lindqvist I

Janarnes , _ poporkester

Conspiration

•

••••••

"Trolla" med gamla mjölkförpackningar

Det finns mycket man kan göra med använda mjölkförpackningar av olika storlek. Som hjälp medel behöver du sax, kniv, tjockt vitt eller färgat papper, papperslim och/eller tejp, vattenfärger eller kritor att färglägga med och gärna en häft apparat att häfta ihop mjölkkartongens topp med. Blomsterpilmar är fina till master, och till ögon och hjul är knappar bra att ha. . Tvätta, torka av och sandpappra kartongerna noga innan du börjar pyssla.

Av halvliters och helliters burkar kan du göra flygplan. Skär ut vin gar och bakdelar i papp, skär upp skåror i förpackningarna som bilden visar och trä in pappret. Dekorera planen med egna färger och mönster.

Till exempel så.h är kan du göra en liten lastbil med chaufför. Bilen är en l-liters mj9lkförpackning, chauffören består aven Vz-Iiters förpackning och hans mössa ·av en V4-1iters burk.

För tankbilen behöver du en V4-liters, en 'Il-liters och en l-liters mjölkburk. Skär av toppen på alla kartongerna. Om du sä.tter litet papp på toppen av den största burken ser den mer äkta ut. Släpvagnsfästet gör du genom att skära ut en tapp, lägga gummi bandet runt tappen och trycka den tillbaka in i kartongeri (se bild). Dekorera tankbilen efter egen smak och fantasi. Passagerarbåten gör du av två enliterskartonger. Skär toppen aVIr::-::~:--:~_ _ _~_ _ _J~ den ena och limma den på den andra. Skär ut eller måla på fönster. •• . . ._ _ .......... Limma på en eller flera skorstenar och måla båten. • • • •

•

••

Här kommer ett förslag på hur du kan göra människor och djur i olika storlekar och format. Hitta själv på eget också.

Men det finns många, många andra saker också som man kan göra av mjölkförpackningar. Vad sägs om att göra en roddbåt, ett hus (kanske ett fyrtorn till båten?), en bogserbåt eller en bilfärja, eller kanske sjömärken? Låt din fantasi flöda fritt f

.............

En bild blir till

...

»"D~F~'"

~I(LM.NOP

Vilken julklapp

hör till vem? '

'R5T~

1 1 a~~~~~~4-~4-~~~-r~a

EI·Radio·Musikaff.

JAKOBSTAD

Vaasan Autola

LABOR

~ -

\~ ~ l~

'=-=:: cccc:cc:~

Rinta-Jouppia

Bilaffär

lat

1(0

.., -

~ -

Il ~---,"4-4--+--I--I-+-'-'---,"4-+-+-4--I-+-I-lH_ e

~ ~ ru

~ ~-

~ ~

."I'~;.III.

~TKAKATU4ISTORAlANGGATAN

Ja, vad tror du? Kontrollera om du gissade rätt genom att följa

snörena, först från djuren till varsitt paket, sedan till innehållet.

65100 VAASA - VASA lO

n 110 159

Hjälp -jultomten!

~ ~

::~~--I-?~--------~~------~

~~-+~~~~-4~4=+-~-+~~+-~~

Sundom

lY"

- .

..f.' 31050

~ -

,... A 'e>

C. D ~ F & H I J " l.. ~

N O r>

~ R~ T

•

S~EREC

I--~

• viDEO • 'lADlO

Shop

(I---.......

Ta fram färgpennorna och färglägg rutorna i de färger som anges

här nedanför. Vem är det som önskar dig en god jul?

Rött: C: 15-16, 19- 20 D: 14-16, 19-21 E: 13-16, 19-22 F: 13-16, ]9-22 G: 12-16, 19-22 H: 6, 12-16, 19- 22 l : 5, 13-16, 19-22 J: 4-5, 14-16, 19-22 K: 3-5, 14, 16, 19, 21 L: 2-5, 13-16, 19-22 M: 2,6, 12-16, 19-22 N: 12-16, 19"':""22 O: 13-16, 19-22 P: 13-16,19-22 Q: 12-16, 19-21 R: 9-16, 19-20 S: 9-12

Svart: G: 26-27 I : 8,26-27 J: 17- 18, 26-27 K: 17-18 L: 8,26-27 M: 26-27 N: 26-27 O: 26 Q: 8 R: 6-8 S: 6-8 Grått: G: 8-10 H : 10-11, 13 l : 10-12,23-25 J: 10-13, 23-25 K: 10-13 L: 10-12,23-25 M: 10-11, 23-25 N: 8-10, 23

Gult: B: 17-18

C: 17-18

D: ]7-18

E: 17-18

G: 17-18

H: 7, 17-18

l : 6, 17-18

J: 6

K: 6, 15,20, 22

L: 6, 17-18

M: 6,17-18

N: 2-3, 17-18

O: 2-3, 17-18

P, Q, R, S: 17-18

Rosa:

H: 8-9

l : 7,9

J: 7-9

K: 7-9

L: 7, 9 M: 8-9

-te

Inte illa med långa lata morgnar, dagar med tid-te

för lekar ute och inne, kanske tillsammans med

resten av familjen, och kvällar då man kan få vara:

uppe litet längre? Här kommer en dubbel dos pyssel attfylla tiden-te

med, ifall du någon gång har för litet att göra."

Men du minns väl att man alltid kan hjälpa till-te

-te

därhemma med julstöket, också!

•

nes Video-TV Bigil~

NARPES TEL. 42064

~R. WESTERLUND

Balle. Ralar Bilförsäljning

Rutomyynti

/f.G"Qnlllnd~~

Oy Auto·Enholm Ab

FRILL BI'L

r 4

TB.J

_ lo..

, --, rlll'(j · . I)y

Ilol -_p, -,,, ,

221120

••

Rock konsert i Kvev lax

. Tisdagen den 28 december kl. 19.30 blir det stor rockbappen ing i Kvevlaxlokalen då kultur nämnden, ungdomsnämnden och Kvevlax uf "bjuder" på EKO-band, JTK-Brothers, Al kemedia och Janarnes IP opor kester. Karl-David Långbacka håller i de praktiska trådarna under tillställningen. Tre bussar transporterar publiken gratis till Kvevlaxloka len. De startar iSoIf, Replot re spektive Petsmo. Ett blygsamt inträde om femton (15) mk tas. Konserten är uppbyggd enligt samma mönster som Rotrocken i Peta lax i våras. Om publiken så önskar ordnas det dans efter det att de fyra banden spelat upp. Kl. 23.30 är det meningen att tillställningen skall vara slut. Kultursekreterare Christel Holmström berättar att hon fick upp ögonen för behovet av att ordna en dylik tillställning efter Rotrocken i Peta lax. En viktig inspirationskälla har ock så rockmusiken EKO varit.

Freda samvetet I lördags försvann IFK Stan dards hårt förväntade lotteri pengar under danskvällen i Purmogården. Den som känner sig skyldig och vill freda samve tet inför julen kan sända pen ningsumman till IFK Standard 68930 Purmo. p .S. De som köpt lotter finns kvar på listorna och lotteriet kommer att fullföljas. "Nu är det jul igen... " sjunger barnen denhär tiden på året. De har ännu kvar sina drömmar och fantasier om vad denna .helg in nebär. Dvs. en massa julklappar - helst hårda paket - och go dis. Men vi vuxna håJler på att med stor effektivitet hjärntvätta våra ungar. Ivrigt deltar vi i årets största teaterföreställning. Också de som avskyr teater spelar med av hjärtans lust. Utan att reage ra. . Köpmännen är regissörer av toppklass. De står också till tjänst med all den utsökta, mo derna rekvisita som behövs. Rek visita skaffas utan hämningar. Denna teater har inga ekonomis ka problem. Allt måste finnas. År för år utökas arkivet. Eller förnyas. Huvudrollen i pjäsen spelas av en rödklädd långskäggig gubbe. I de yngre åren trodde man att denna gubbe endast fanns i ett exemplar. Vid vuxen ålder får man lära att det finns en mängd kopior - långa, korta, klena, tjocka. Alla med olika typer och

med aktiemajoritet i Neste för att klara detta ekonomiskt. Frågan är om han inte vid dethär laget borde ha aktiemajoritet i andra lönande bolag också, varför inte Alko? Statisterna ser nämligen till att utgifterna ökar från år till år. Förr var det lyx att ge lillgrab benen bil, som surrar när man kör den längs golvet - nu skall det vara minst video.

Arets skådespel? längder på skägget. Krossade illusioner? Denne rödklädde gubbe finns till för att dela ut paket. Och det är här statisterna kommer in i bil-

den. De ser nämligen till att gubbtjyven har paket att dela ut. Och en liten unge inser inte hur det förhåller sig. För gubben borde väl annars vara multimiljonär

Hur många orkar stå emot? Hur många finns i publiken? Nå got i bakhuvudet påstår bestämt att uppsättningen går med brak förlust. Med undantag för regis sörerna. Till deras försvar kan man väl säga: Också regissörer måste f-å leva. Det finns en ny scen i denna pjäs som är både skrämmande och kanske ett löfte om något nytt. Olika regissörer plockar ut statister att tävla i att duka ett julbord. Det positiva är den vinnande dukningen. Kanhända som en re aktion mot all kommers blir vin-

nare vanligen den enklaste lös ningen. Bort med pråJet! Är det månne så att innerst inne finns ett motstånd mot all kommersia lism. Ett motstånd som regissö rerna med stor auktoritet bryter ner. För de har alltid övertaget. De vet hur det skall vara. Har nog grannt analyserat allt runt upp sättningen. Regissörerna hjärntvättar sta· tisterna - som i sin tur gör det· samma med sina små barn. Vilk2 tillsvidare inte förstår vidden a,: hjärntvätten - eller ens förståJ. att de blir utsatta för den. Låter allt negativt? Eller är allt skrämmande? Hur är det - har någon tänkt på hur denna pjäs ur det levande livet skall sluta? Julen är barnens högtid. Men i stället för alla dyrbara gåvor ge tid. Tid att umgås, leka, lära känna varann . Endast på del sät tet kan man slippa allt som är välregisserat. .

Maggan

~~~~~~i5i5~

-=o.

23 VASA

JAG ÖNSKAR ALLA ÖP-ANNONSÖRER en Fridfull Jul och Ett framgångsrikt Nytt

musi,k branschens specialaffär

.IIII'~;.III. VA SA lO

l lO 159

9P:s Inom landet och till utlandet utan begränsningar. Priserna för inrikes automatiska fjärrsamtal är n~dsatta med 50% från fredag kväll kl. 17 till kl. 7 på måndag morgon. Ovriga dagar gäller de nedsatta priserna från kl. 17 på kväll'en till kl. 7 på morgonen.

NÄRPES

Skivor och orkesterutrustning

MANUELLA SAMTAL

BIGI & VESA

II, :

tel. 962 -42 064

Telegrammen bör inlämnas till anstalterna enligt töljande:

Till jul

VÖRÅ Den ledande restaurlln~en i norra Österbotten

Till mindre orter Till andra orter

senast tisdagen senast torsdagen

Till mindre orter Till andra orter

senast tisdagen senast torsdagen

Till nyår

TASSEN

Tel. 961-56 150

Kristinestads AkvarieajJär Östra LäI/K1:CJICJf/ 7 Tel. 962-/2504

MOTORCYKLAR

A&M Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

RESEBYRÅER

Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793

RESEBYRÅ

ÖNSKAR

VASA PRodukTioN

HENKKA

Overmalax -

RESOR !!~~ 420U

LEIF

'fl: SPEClAlAFFAR ?J. ''ffl:l: •••••••••••. • •• r-s. med många trevliga och ?J. ~

VÖRA "'örmånli~1 mc;belhus

Mötesarrangörer Välj :

STIGS MÖB&L

PURMOGÄRDEN

66600 Vöra tel. 961 -56 379

som mötesplats

PURMO UF

'HyrOR

e ~

Närpes tel. 962-41 480 (även

!'-:

mot postförskott)

••••••••••••••••••••••••••••• ~

i• JULKLAPPST;PS

= ...

MANSHCETTER ~ 11: SILKESBLOMMOR ~ I ~ SMEDSBYLAFKAN ?i.

Jannes Video-TV": 65610 SMEDS BY ~

A RVASG RDEN

tel. 961 ·53 142 .

Oravais ut

LEKSAKER

~PRESENTER Yi ~ LJUS o LJUS- ~

_____"""___"" från oss

M OdeArn a

roliga saker bl.a. .

'f/;~,!

HYR video-lillD

ORAVAIS

MÖBLER

JOMPPA

~~~~~~~~~~~~ .••••••••••••!.• ?'

V·2000. Bela och VRS

- j liC;

Tel. 961-654420

"'_~~~IIIIIIIIIIIIII

.. .. NOJESSTALLEN

N~RPES

GOD JUL och ETT GOTT NYTT NÖJESAR

··mpl· · Igavor-=--- o . Iga JU La .. · f or hem och bil! ~ eAR . . -CENTER '

Vas.a..961 ·1t3572

"'"

MEDDELAR: ATT VI ÄR TILLBAKA I RULLORNA EF TER ATT HA GJORT VÅR PLIKT I FÖR SVARSMAKTEN . VI RIKTAR NU IN OSS P Å DET ÖSTERBOTTNISKA TEMAÅRET MED EN DANSVÄNLIG MUSIK OCH ÖNSKAR ER FRAMGÅNG MED DANSVERKSAMHETEN.

VASA

Orkesterförmedling

h:in

den 28.12. den 30.12.

Telearistaiterna som sköter telegram samt telefon service för allmän

heten stängs på julaftonen senast kl. 15 och på nyårsaftonen kl. 16.

På juldagen är teleanstalterna stängda,

Helsingfors teleservice är öppen på julaftonen till kl. 18 och

på juldagen kl. 9-23.

KRISTINEST Al)

INGVES

den 21 .12. den 23.12.

•

ANNONSFIFFLARE

BÄSTA DANSARRANGÖRER

DANSORKESTERN

Julaftonen från kl. 13 till kl. 13 på juldagen förmedlas endast nödsam

tal. 1 bilradionätet förmedlas även med nödsamtal likställda samtal.

Begränsningen gäller också nummerupplysningar och andra spe

ciaitjänster.

Under nyårshelgen förmedlas samtal utan begränsningar.

Musikaffär NärJ1c~

.. ~. ~

PITKAKATU 41 S TORALÄNGGATAN

6,100 VAA SA

~ Tel. 961-221499 ~

(Yasp . Bankhuset ÖPPET: miucmot TB) 9-18

lö 9-13! lI!lr.

~~~~~~~~~~~~

•• •• : Pris

: endast

I.'PRESENTER • • I .

(Ifj)~ • •. •

"",."",,,,.u ljan ,,,m lorlan).!l'r molurn, li\ ,Ian).!d.

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

'Pre~e'lt~ii"Grlll

·\111';1 ,,;,,11" 1 l) i ll ; III(l ~d I'lc"' ; \ '

"""' ~ " \ \

lIIul"n' ~ , "l'In

pri\ al hil,'n I ran'pur! orh artJl'hlordun 1\ , 1\' c' t', cT

II ,,, \; \1 ;\ ; \l c'f l"f ' dlj ;fl c'

Erickson & Erickson 1\ ,11 1,,\ . .1 . \,,'" 1111 Wo! I 20 .11 I. I I fl ~ I .1

Inneh lena Wilson

Tel 962 ·4142 3

•• •• ••• ••

sammanställda texter, om l:lngdomstöreningarna i Svenska Österbotten , ""'---------~: Over 150 töreningar dokumenterade! r - - -......~-----~: Bild av varje ut-lokal. Jag beställer ..... ex hY UIII/.\ ..\"'() .: ( MI' " ) . Namn ....... . . . . ....... ,.• ~" ::~I.~ • Källarvaningen under

Mode Ulrika Närpes

Teuva tel. 962·71 2 9 0 . I'

Adress

SVE~S~AÖSTEÄBOTTENS~NGOOMSFÖR:UO:~'1;SÖU) r.f . Handelsellplanaden 10 D 65100 Vasa 10

•

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •.