Österbottniska Posten (ÖP) nr. 5 1973 by Österbottniska Posten

'r '

•

· ö'sterbottn. i's ka -

:::�'! U;g:: ,;:; ;g .•

p' oste: r,l .. .

••

p - 5

lyssna

Hit kan unga gå -

med sina problem -o DE VILL få till stånd ett utvidgat samarbete med hem men och skolorna. Det borde finnas flere speciallärare och även skolkuratorer. Framför allt vill de ha mera samarbete med de unga själva. Mentalv årdsbyrån

för barn och un'g

domsrnottagning är en samhällelig puzzelbit

som ännu int.e

riktigt passats in i det allmänna samhällsmönstret.

Det 'rinns fortfarande en del p.ågon defekt, på läs- och skriv

fördomar, det borde vara natur svårigheter eller om barnet har ligt att byrån' skall finnas och talstörningar. Vi försöker' ock

att man skall uppsöka den för så ge hjälp och råd om ett barn , att få hjälp.

har

ungdom i Vasa.

våra

nervösa

störningar eller

De som resonerar så är barn- uppfostringsproblem. Vi gör en social utredning och och ungdomsp ykolOtg Ann-May C a r I s o n och barn- och ung- en psykologisk test.-Vid behov domskurator Leila B e i j a r på kan det bli fråga om en psykia . mentalvårdsbyrån för barn och trisk undersökning På basen av Man behöver inte vara psy-'

kisk störd för att komma hit,

undersökningar planerar

åtgärder

hemmet,

tillsammans med

barnträdgården, sko

lan och social- och hälsovårds säger Ann-May Carlson. Vi utdigheterna. myn för skolmognalJsundersökni ngÅtgärderna är varierande och ö ar, undersöker barn med sk l il1dividuella. Många gånger hän svarigheter som baserar sig på intellektuell

omognad

eller på'

•

Forts. sid. 12

* Psykolog Anl\med problem.

y CarlSson (stäende) och kurator LeUa Bei,jar är '

Närpes åker

. Liksom· till aftontvagning D

till N,ew·Yol,.li nu

NEJ, det är inte afton-.

tvagning även om gossarna på bilden tvättar händerna.

ew o NÄRPES UF:s REVYGÄNG måste skjuta fram sin ,York-resa. Aktörerna kunde inte lösgöra sig från arbete och skolgång för den resa SOlD planerades nu. , Växthusodlarna sitter fl!st med sitJ;, och skoleleverna - däribland abiturien kunde inte vara'borta så lång tid resan krävt. Men - ter

Men de är klädda, och d t är , gott om svängrum i ficersskolans

derof

tvättrum.

derofficersskolan 'haller

Un till

i ,den nyaste kasernen i Dragsvik. Därför bor också skolans 'gossar snyggast. SKOLANS

man siktar på'att i stället göra turnen nästa höst.

Peno·ar,

gossar är sedan

de blir gruppchefer en viktig

länk av dem som bestänimer över

arna.

enskilda Har

sitta

-----

TRE BEYD.J;LSEFULLA:I\IÖTEN höll i Vasa på lördagen: • Harald Teir och SÖU-fOlk diskuterade ,"folkkultur". • FSU:s styrel e iisktuerade Olav Storgårds "paket". • FOlkkulturföreningens interimstyrelse sammankom.

gossar som inte tar gevär. De, vägrar bära vapen av reli giösa eller etiska skiLl. Sol

dathemmet är beväringarnas barer, krogar och

dans är beväringarnas vanli gast fritidsnöjen. ,Se !iidorDa 8-12. ' "

* Eleverna som t ättilr händerna är fr.v. MEV Johansson, ,PFB Köhler och BP L1mneU '{tän;k så opersonligt utan, förnamn .som rg idet militära). Unde nt ' Henry Kempe övervakar. ' .

hand om dessa pengar. Folkkul turföre!?-in.gen kan bli ett takor gan för alla slag av kulturak En tiviteter i 'Svenskfinland, svensk motsvarighet till. Koti , behövs, en' samlande organisa. seutoliitto om ha-c ungefar denoch ta • Forts. ,sid. 15 ti(;ni som ka,n bevaka Ha'rald Teir redde ut 'begrepSÖU:8 representanter. 'går Folkkultur"8.ktiviteterna' ' miste -om stora sUInmor såväl statliga soin fond peIiga . 'Det

pen, för

oas, men en undersökning vi , sar. att

' e'J

emellan.

I DRAGSVIK finns även sju

'dislfuterades' i Vasa

beväring

gruppcheferna

'missförstått sin uppgift, får beväringarna

'Jag.arikJagar' ledriirtgen ·inom SöU

öP

l febr. 1973 I

.. :rondagen ilen 1 fehr.

' • "Kan vi lita på massme

senaste nummer av 'Replik (organ för nykterhetsrörel

sen) diskuterar ordföranden

Finlands svens)[a nykterhets förbund,

radioredaktör

"En

rubriken

under

Westerholm

Sten

ungdomsförenings

.upp

gång och dess fall" en rad fö reteeelser inom ungdomsrörel sen

-- han har

domsförening

som

eppo ung ut€ångs

dikaJt ha gltt In för alkoholfria bland sina' med tillställningar lemstöreningar, skulle vi knap.. past behöva upp leva den bedröv lnom sA. degenereringen liga många ungdomsföreningar."

Hårda

ungdomsrörelsen - hur dege nererad den än är. Visst finns det skäl till all., varl1g prövning. I många fall är det äldre som pi fester fö

ord --en grav. ankla

regår med dåligt exempe ,men

gelse om man så vill.

också tonårsträffarna har ten

Men är den berättigad?

derat att bli "ölrika" - även

Både ja'och nej.

om det inte sker på arrangö

Det är ingen hemlighet att

rernas initiativ.

Som bekant stod Jeppo uf

ställningar där 'unga och äld e

Jobba med eliten

rätt nyligen i blickpunkten på

har

g:rund av den tidningsdebatt

frågan är i vilken mån t.ex.

som följde på dess julfest.

förbundsledningen, alltså SöU

kanske försvaras mot angr-epp,

styrelseQ, har varit försumlig.

men än mera behöver den all

." Julfesten 1972 sy nes ha betytt det definitiva klubbslaget för för eningen. I varje fall lämnade fes ten en eftersmak av OrUM och sk'lp.ade en debatt som ännu på g r. Både publlken och program makarna uppträdde berusade och inslagen i p rogrammet beskyll des som omdömeslösa. Nu villln gen något mer ."

Westerholm tror inte att re sjiIlatione

ligger

tiden I

ir'e!"örelserna har alltjämt en

u p pr,ift \" men: "Det kunde ocksA. ha gltt pA.-: annat sätt. 1;3åde n är det g äl ler J eppo förenlngen och många and rll döda ungdomsfö reningar . Och jag skulle vilja gA: al. lAng{ att jag till en del anklagar ledningen ITlom SöU, 8OI1l lnte brytt sig om att lyssna till varningssignaler na frh fältet. VarnlDg'8(Jignaler n',l. som har kommit under mån ga lr från -1örenlnga.;rnaa fester och ti llstlillnlnga r i form av be rUl'ade ungdomar och f estp ubl ik . ; stället för att klart ta av stånd frän. alkohol l komb atlon mE-d u ngdom.sllvet har ungdoms fÖl'bundet gett sig in på en ba mellan nyktert och l ns äng onyktert, . dvs. mlttlighet. VI be höver endast erinra oss debatten h·trcmåret, som fördes Inom ung föreningarnas d(' topporgan

F!';

jag tror, att skulle ung dODlf.förbundets ledning mera ra . .H.O.

Den

kära

Uppgiften är ingalunda lätt har väl

- hur många som än ankla

aldrig sanktionerat sprit vid

gar. l grunden handlar det om

sina tillställningar, och

på för

bund&Qrdförandeposten

har

åtminstone

enligt en undersök Detta ning av Nils Kottelin.

vill

man

grupp

liten de

eller

likasinnade

många, .ofta vilsn

senare

nå:

ungdomar

na.

gjort betydande insatser inom n.

nykterhetsrörel

* Inte med

tillräcklig

skärpa

ToppenVInter •

Man kan också säga, vilk t Westerholm hänvisar till, att man

från österbottnisk sida

spritservering

förekom

som

mit i samband med FSU-eve nemang, låt vara att det har skett efter själva tillställning arna.

Ungdomsrörelsen

har

ett

stort ansvar för de unga, och

i ärlighetens namn får medges att kravet på nyktra illlställ ningar, dvs. förbud för ber sa de att delta. inte framhävts

viktigare: att ta emot endast. , nyktra

eller

att

"se mellan

inte

Vila från v apen

fingrarna" och välkomna o k så berusade. Många, inom ung domsrörelsen,

tiden -

led är

bara politiken. som mången tycks anse. I norr, som hos 0l1li, är det som Udlg vlr eller sen höst i medan man ,l söder januari, kämpar med vintern. I Aten ly ser snön vit pl Akropolis och i dalarna kring Jerusalem förstör kylan växtligheten. Det är bara skidtävlingsarran görerna som har anledning att (och möjligen den som klaga skall driva· virke ur kärrsjuka marker). Men annars är det en toppen .vinter.

har vänt sig mot den öl- och

las annorlunda - vad !Wm är 67.procent av soldater

vem

funnits helnyktra perso er, av . vilka

skulle· gärna

välja det förra alternativet -

söndags tystnade vapnen i Vietnam.

En djupare. ocll

mera välkommen tystnad har

vår tid inte up plevt. Men många problem, kan

om' de inte bar ansvar också'

ske de flesta (utom själva kri

för 'de andra.

get)

Dock v.et man: hur valet än

Endast 7,5 procent deltar i föreilingsliv - alltså under värnpliktstiden.

görs så blir det galet någon-

Nu skall beväringarna inte dömas på basis av dessa siff ror. 1 ven om "världsliga" nö jen dominerar, vilket är .be gripli.gt och naturligt, är tro ligt att 1'åreningsengage]!lang et skulle vara större om för eningslivet gavs tillräckliga resurser.

D et

stans.

finns

exempel

på

Lagercrantz säger att mi

tag sker, att oriktighe smyger sig in och sådant rättas till: det avgörande målsättningen, strävandet ter verklighets tro och ver lighetsnärhet och insikt o

Det finns många definitio.. ner på journalistik - en av de beskaste ger Stig Dager man, då han säger:

att ingen evig sanning exis rar men väl ett sökande ef den.

Undansmusslarna ar verkliga vinklare!

försöka finna botemedeL

sanktionerats av SöU

Frågan är - den kunde stä'l

. 'a och 65 procent av grupp chererna i Dragsvik tillbring a>:- en stor del av sin fritid på barer. De mest "aktiva" bar sittarna kommer från norra redovisar som österbotten 81.3 procent.

sOm eventu

ellt är sjukt och om möjligt

med tillräcklig skärpa.

H ela

behöver

Ungdomsrörelsen

Sprit har .inte

Ungdomsförbundet

tredje

.en

••

varligt pröva

det

eller med massan?

berusade, men

uppträtt

Finna het?"

Ek Gerth dia",' frågade strand i en liten debattskrift som utkom 1971. Den fråga är det många som ställer och det finns en utbredd vilja att misstro tidningar, radio och television.

"Journalistik -- konsten Så upplever jag journali att komma för sent så tidigt' .tiken, icke söm en vinkling som möjligt". det eller det hållet.

ungdomsförenin.gssam

det

manhang har ,förekommit till

punkt.

i veckan som gått

för

eningar som dött i sin n k

finns

av ett krigtihärjat,

utbombat

'la_nd ta vid. I det arbetet

kan

alla delta. Ge vietnams folk ditt stöd! Kanske

får

världen fred;

sin onykterhet): dylika finns

ligheten borde kunna bruka i

arbeta om de kommit med i

• I Dagens Nyheter tog Olof upp nyligen Lagercrantz vinklingen till diskussion det var, tyckte jag, befrian de at läsa honom. Han vän de si.g mot dem som hävdar

hittar

"Den tredje möjligheten a tolka talet om. vinkling anm ler aig. Det finns många m" niskor som är intresserade att hllla takta dolda, ty des kan ho u ppen barade fakta intressen. deras Kunde d tänkas förhllla sig si. att d undansmussla ,är notoriska av rätta informationer, 80 då de avslöjas genom a tt an ra fakta än deras kommer dagen, ropar att verklighete beljugs, framförd de att skildringarna är vinklade. J just Bl förhåller det sig."

att lögnen har smugit sig in, att inge!) läsare eller tittare längre gel'\om press och tv kan bilda sig en rätt upp fattning om världen:

vilseledd "Allmänheten blir genom ett subjektivt urval av fakta. Lögnen har smugit sig in. Snart kan ingen läsare eller tittare länge genom press och TV bilda sig en rätt uppfatt ning om världen. Jag kan emellertid Inte erin ra mig någon journalist vilken förklarat 'sig vara 'en anhäng tt snedvridet reporta are av ge. Ordet vinkla används alltid Det I ned.8ä.ttande betydelse. mute dl vara frlga om an tingen - ett - en smygande sjukdom, som den angripne in: te själv är medveten om, eller två - om må.lsätt också ningar som vederbörande jour nalist Inte vlgar öppet stl för. Han konspirerar mot sanning en men bekänner· sig, då. han · objektiviteten. till angr ips

är det så Sannolikt "undansmusslare med rätt är de end informationer"

sanna vinklarna. Och m träffar på dem över allt, ock så i våra små österbottnisk

förhållanden breder de u sig: men få hittar dem 'sO adressater för sin kritik öve "halva" uppgifter i tidninge -- det är journalisten . . felar. Få ser orsakerna, me många kla.gar på verkningar na.

•. Slutligen säger Lager crantz en intressant sak o vänstervridningen:

"Jag återlämnar ordet vink ling till Svenska Dagbladet oc liknande organ. Men jag erln rar mi g ett besläktat ord kråkvinkel. De anklagelser fö vänstervridning i press och som under senare lr fram rörts har präglats av llga oc inskränkta perspektiv. De 'ha utgjort ocb utgör ett hot mo massmedias frihet."

Hur skall de kunna lösas? Nu skall återuppbyggnaden

det vore en gåva som mänsk

t. ex. i norra österbotten. Kan

tens väg från ;'källan" till mottagaren. Numera talar man om vinkling, vilket som bekant innebär att man ger pro grammet den (politiska) ten dens man vill att det skall ha. Vänstervridning, säger många och menar samma sak.

• Lagercrantz tredje möjlighet:

kvar.

terhet (eller om man så vill i

ske skulle de ha fått kraft att

• För några år sedan var det

väl närmast fråga om en "allmän" misstro: det finns ju ett otal möjligheter för fel att smyga sig in under nyhe

och samför ståndets tecken - nte bara i Vietnam, utan över hela värld den. uppbyggandets

Isen ar farlig ••

U nder

två veckor i januari

d unknade 31 personer. Ett utmärkt - om än grymt_ = argument för att hålla sig på land.

Där rök n a.runet · re

nykterhetsorganisatio

har nyligen bildat en gara förening för BuIlerås. Föreni en fick namnet Fritidsfrämj det r. f. u Där rök ett,..n amn so . bo har domsrörelsen länge med men aldrig lyckats göra gonting åt.

.J -..... _

.'r.

eJt.

de.' l feiN',

:"'7"

19"13

Pop ä_r någonting o

Westerholm ·.

. Nej,bästa

läsarforum

liss eter bör e är t ef erk

öSTEKBOTTNIIKAJPOSTEN . .

huvudansvaret ho.s d,ealdre I

I ?Ykier etsrörelsens tidning de äldre som esterholm talar För 8-10 år sedan blomstrade ,Repltk avhvar Ste n We s t.e r om. . '. . , uf-verksamheten i Jeppo och , . h o l m efter ryc hgt Jeppo ufo - Det var de äldre som inte Munsala, medan den låg nästan nekrolog stödde tanken på en anställd helt nere i l'fykarleby stad och !.o.m... en . hlstonsk Nu kanske ni undrar varför over foremngen har han teck- ledare i tredje ringens regi. Si- Ikm. poporkes- ! Jag hade nöjet att vara injag, som tycks avsk .. ' y vanlig nat ned. .uvudansvare. för det tuationen r annorlunda där sä, bjuden som inledare när frå jag läste er msändare . dansmusik så högt, går']>! dan- skedda (dodsfallef) halver han dana funmts. ar ledning och röre ens Det var de äldre som I gån om byggandet a v en ung jag verkligen "lrg. Varför ser.... Jo, endast därför att också S ?: . . k, e vi 8. k. pop-fantaster dis- jag vill umgås med andra ung polItik ,) . alkoholfrågan. Aven tyckte att Jeppo mte skulle va- domsgård första gäng n dis u de unga 'I Jeppo får ta åt sig. ra med i ett samarbete ·kring terader§ i Nykarleby. Jao har bimineras? När det nån en- domar. Jag vill träffa mina i som SÖU:s ombudsman ö arbe gång bjuds på lite pop'; kamrater, prata med dem och Att föreningen levat ända tills ungdoms och idrottsgården --- r tydligen några äldres Nykarleby. tat för att få Jeppo och Mun.: )Ii dansplatserna så får popor; koppla av. En 'dansplats är ju n.? Det var också de' äldre sala med i projektet. Jag har fortjans t. . spela kanske e n tim-' inte det bästa stället men of. mte en gnutta po som stoppade SÖU:s förslag I försökt få en ringledare .och et mns I? finn tast vanilga ingenting det s 'den medan annat Cltögst), . SltIvt I det Westerholm Skfi om en interkommunal ledare en kommunal ledare. Alla för tIaasorkestern spelar flere tim- att välja. . slag har mottagits med kalla Ni, som inte tycker om pop, ver: Hur får man vara så ne- för Nykarlebynejden År det rättvist, säg? e re som ga v bo jepp påståen handen i Jeppo och M unsala. senaste (- .? t <? , b i föreslår att vi' som gillar bar ni någonsin försökt höra 1 Nu är uf-aktiviteten den om ungdomsledare, $knbent.? I d n gal er också för Munsala pop ska gå på disco, och på den? Ni förstår, pop är nå . Några fakta: är ionen är lika bedrÖv vända i Nykilrlebyneiden till, situa . g nting på, hur måst höra an Men s ga. att ir lätt . .. betraffande ungdomsför vad den var för. 8-]0 år se- Alkohol har t yvar r alltid hg det fOt" mej och många satta sig m i, ryckas med av dan. I Nykarleby stad och lkm fö ek mmit . på ungdomstill- eningarna som Jeppo.) när åldersgränsen där koncentrera sig på, inte bak s allnmga (I te ?ara ungdoms . - överallt dar en ungdoms finns uf-aktivitet. meJan d:n . . . 18 eller 20 år, medan man grundsmusik, som man bör på . forenmgstIllstallmngar, det forenmg renoverat eller byggt ligger nere i Jeppo och Munså där i förbifarten. y ar 17 eller yngre? fl mänga andra - utom: nytt finns det någon äldre. i sala. Orsaken är de äldres. inpop att och på er Lär lyssna . går sådana o.. "oljudet" mOJhgen av nyktra ungdomar bakgr,,;mden. Tydligen har man ställning i Jeppo och Munsala. er på nerverna så är det annan riktig. musik så' blir ni ordn de och kristna för tås). inte heller insett denna enkla Att ge alkoholen och SÖU skul . . Det finns emot vad "va lig musik" mycket lyckligare. . Uf-rorelsen har lltl ta lt v sanmng i J ppo. den är nog att gå litet för leva. ingenting härligare än att mej på nerverna. Det är JepP alls ånd från s perlet Vid tIlls uf ch hela Nykargrundt i problemil tiken, Sten, ? ren plåga att höra Pä i .musikens värld. en mn arna . SöU ha: doc I te lebyneJden - ar ett evi för Westerholm. lIeIorkestrar, somliga speÄrade "svensktoppsidioter", _ S v e-n-E r i k G l a d e r polIsmakt. De nskllda for ?m resultatet av att de aldre . Lo.m. falskt ibland. Och acceptera mej så accepterar jag h Jalva kom unernas ledning -_följt garn r f I h·e t att . höjdpunkt är ju "Ba-I er! F o t n 0- t: Se· även ledaren! ta: s!allnmg bil hur de Vlll ha och Icke följt SöU :s förslag. ' ' "-la" eller någon lika "här . det vid sina tillställningar. l P o p-f a n t a s t lit. - Jag skulle kunna göra en lång förteckning, över de åtgärde,r som vidtagits under den . " . tid jag varit med i uf-rönilsen ' för' att förbättra ordningen vid tillställningarna, för att få bort superiet, för att inte släppa in . berusade till tillställningarna osv. Det är föreningarna s<>m enligt Lars Sund i senaste ÖP, Svar till Lars Sund . uf:s Karl-Erik Han .för också konsekvenser b e s t ä m m e r Korsho:ms hur de följer Tack för svaret på vår insän "fanns ganska många bland pu, ttsson är otvivelaktigt på na av denna koncentration på förbundets intentioner. dare! Dethär ser ut att bH en bliken den kvällen, som tyckte spår i sin insändare i se tal. Bl. a. talar han om de långa - Det har funnits många intressant diskussion om mu att Fantasia var riktigt bra"? ..ste ÖP när han kör fram de resorna. unga villiga ledare inom Jeppo siksmaken, som jl) som bekant Nääqå, vi skrev för det första Danstillställningarna har som alternativa nöjestillstäIlningar uf de senaste åren (med för kan varieras i det oäJldliga. Al vad vi själva tyckte .och för det _ som ett botemedel mot den sagt blivit färre men dessa till bebåll för de två-tre sista la människor har rätt till sin andra vad vi hörde andra (er. iiRerbo ttniska nöjeskoncentra ställningar är mycket mera i åren). Men jag anser att de egen smak, även du min Erutus! hel d l) tycka. blickpunkten, än kanske någon inte fått tillräckligt stöd från För det tredje: Det fanns För det första: Ifall ordet gång tidigare, ty man kan spåra "pop-fantaster" stör Lars Sunds också en parentes i vår insän oroväckande farliga tendenser öra kan vi i stället så gärna an dare som Lars Sund helt enkelt till ökat alkohoimissbruk, men verka en tid, började problemen vända fyra ord: "dom som gil hoppade över: "Oljudet (i våra även tendenser till välutvecklad uppstå. lar pop-musik", for meningen öron) . . ." Med oljudet' och och ibland även välorganiserad D man kommit till det sta var i n t e att klassa ner "dem vrål-pop menade vi förstås aggressivitet. dium att man kunde tala om som gillar pop-musik", det allra främst volymstyrkan, iilte kva Jag anser att dessa är en överbefolkning, började allt fle bittersta, utan användes som liteten! För den anser vi oss I senaste nummer av ÖP inföljd av koncentrationen av nö ra råtlor söka sig till det mit motsals till: "dom sam gillar verkligen inte kompetenta till Stefan Palms och min artijestillställningarna, som lett till tersta rummet, mot att man ti att uttala oss om! Vi finner in lugn musik. " "skolungdomsförbundet får - stora masstillställningar. digare helst hållit till i de yt . För det andra: Kära du! Hur te den s.k. röda tråden i den I . I denna krat'ISk prof'l" ' I I sammanhanget referera tersta rummen. Råttornas an V'll . . i all sin dar skulle vi kunna ta hårda popen. Därmed naturligt s'å .' en memng som l"d o till en amerIkansk forskares .. tal i det mittersta rummet öka .. 08S till att skriva L. hela dans vis inte sagt att hård pop defi - .... OJSF or nardommeras ' f·· ·· ... samh"ll a svetenskapl'Iga forsok de, man kunde redan iakta en publikens namn, eftersom det nitivt . är dålig! av folkde okrater, med råttor. I detta försÖk hade viss 'strukturering av råttsam .. . rymmer aven soclaldemo -Enligt vår mening fanns hel varandra, hället, dvs. en uppdelning i ·oli . . lIt han tre rum bredVid . och åtmmstone OLf'lCle ingen "smutskastning" eller ler uppbyggda så att till de två Yt ka klasser. . en annan sida. Nämligen småI eraIa ele " oavh··anglga l'b "misskreditering" . i vår förra tersta rummen fanns endast en . x . Men det häpnadsväckande föreningarnas e istensmöjlighe- insändare. Vare sig mot hård . Att Jag undertecknat en . mgång, men till den mellersta . var att man kunde iaktta råt ter och de ekonomiska förut- pop e ler Fantasia ! .Det vi ville . som Innehåller en dyl'k I l , f anns det två mgångar. tor med speciellt utvecklade kri sättningarna för denna existens ha fram var: att det på en van __Iig beror på att det rådde Sedan. utplanterade han ett . .. småförenin-· Det finns massor av miriella anlag, likaledes ökade . li da s är m oriteten som brAdska nar VI sIutgl 'l rå' ttsamb"ll a e I de tre rummen. . antalet våldtäkter oerhört. Men gar som inte har möjligheter till gl 1 ar ugn musI . .. formulerade mnehållet. Så lange råttorna var endast ett alla råttor fortsatte att söka sig ekonomisk aktivitet på grund av . I a tt DSF bara o f f' det inte bra att ha par t'll I an tal et'mtra "ffade mgen . av nÖjestill-' Därför, är '" I t skuIle 'mnehålla vissa till den spänning som fanns i koncentrationen . •_ ohka orkestrar söm Lex. så två t'mg h" apnad" svack and· e I det hlla ställningar. . det mittersta rummet. ... -n glga . ... ..Ii e Iement st" amrner s ocb Fantasia. För då samh"ll a et. M en nar " den naturh En övergång till ett system Caraca överens med v rkrigheten. Då säger kanske någon, äh "dom som gilJar pop mu måste ga fortplantningsdriften fått med alternativa danser skulle senaste el evrlk sdag kom det var ju bara råttor. Men de ge dessa föreningar möjlighet sik", förstöra halva kvällen med del av DSF:s röster facto kan vi dra många paral att lyssna till, i deras tycke slö till ekonomisk verksamhet och ....bttningsvis 150 av 520 - nas, s<>cialdemokraternas, libe leller med "människosamhäl musik", medan "dom som gillar framförallt 'till sin egen dessa oavhängiga liberala ralernas och centerpartisternas let". Därför anser jag att en de lugn musik" måst: förstöra and EXISTENS. Därför vädjar jag gemensamma linje inom' Teini- centra)isering av nöjesutbyfet __!Dt. ra halvan av kvallen med att till de organ som besluter i des lyssna tiI!, i deras tycke, för Odt i flera enskilda skolor - Iiitto - den demokratiska fron är det enda reella botemedlet på sa frågor att tänka om och ge ' tung mUSik. eIL i VSFL - kommer maj 0 _tens l inje. DSF är alltså inga de asociala tendenser som bevis hela uf-rörelsen en chans till ett av DSF:s understöd lunda någon SOCIalistisk organi ligen finns på dagens nöjestill Men vad som däremot borde sprudlande liv. ställningar. dessa. DSF för en politik sation.

man måste höra pa.

I I

•

, I

-----�---

are lm, nd l ten :da Ja.

l.tt

:ta da an :k ka ut 'm er en ,m en ,r 'r m

l, (en Danspubl-l

en österbottnisl{a

och

öjeskoncentrationen

PlllUSI-lI,en

oporten Irån tvriksdagen

motsvarar folkdemokrater-

Ul f L å n g b a c k a

-Men detta problem har även

. Erik Häggman

' e Forts. sid. 12

)

I Finlands lopp! .•' Vi har körtbå.rt i åtta år: .. 'Nu räknas' vi' som .ett av landets populäras ' ungdomsställe ! -,- och - kan ,välja bland Finlands bästa orkestrar - och vi är kräsna! En: daSt det;bjist . är gqtt nog!. . Ett år sen SWEET besökte oss! Vi uppmärksammar detta.

•

ANTBRIX

Lördag. KALn ALA • 3. 2. kl 20-01 l

(Nya Pedros, Abolands

bästå dansbånd! Svenskt.

•

Musik av

ZOTCH

•

S E B U S S A R N A: Strandlinjen trån Vasa busstatroIi kl. 19.15. Stora Lång gatan. Kl 19.· 15 från' Soi! via Näset (lch Söderfjärden. ,Kl.. 19.15' från Långåminne "vfaö .ochY-Målax:·KI. 19.00 frän När vijoki, Pötto ril , Rainebäck. och Petaiax. lngves kl. 19.15 frän GranIid, Näverås, Norrnäs. Kl. 19.25 från övermark, Rangsby. Kl. 19.10 från Kaskö via När peso Westers frän Lappfjärd kl. 19.15 via K: stad och Tjöck..

högsta

klass! Hör deras

senaste LP!

• ,Extrå damernas! Välkommen!

DF'''OTHEQlJRTH:

På biografen: TAKING OFF!

WJZC'U

-we'4 __ A U-U$

...... 4b4

'W;&"

!"J:lIIW PbIS ..... 4Uj'

"'•.

, ...... U

..... ..... . .

ORAVAIS' LöRDAG

.... cu. .

BUSSAR:

.... . ,

frän

m:;aö,

Vasa

7TJ:

kl.

l19 via Kvevlax' och Vörä. Hal

3. 2. kl. 20--01

din

från

Jakobstad kl.

via

Nykarleby och Jeppo.

HALL-I-GANG rrwd

Blommor

Bin

WIKINGS

SERV.GR.

ORDN.GR.

BIW.GR.

Extra damernas! ....... tee. 1a. ta

.'$ M

.,"""'-=

•

, ....... ee· at...

. MISSA INTE EN RAFFLAND.EWRDJtGSDANS l I

t .........

DAGSMARK . Lörd: 3.

2. kl. 20-02 )

ULIN' niad·' orkester

LASSE *

.........

( * GTIG .JO·HA NS-

GRATIS BUSSAR: Haglund fr. övermark kl. 19.30 via Närpes 19.50. Fr. Kaskö 19.30 via SkrattnäB 19.50, K:stad 20.00. Sideby trafik fr. 'Sideby 19.30 via ömossa, Skaftung Henriksdahl. Mäkelä fr. Teuva kl. 19.30 via Perälä 19.40, Myrkky' 19.50, Tiukka 20.10, Lappfjärd 20.30. Mäkelä fr . Honkajoki 18.50 via - Mämmi 19.00, Kodesjärvi 19.05, Isojokl 19.20, Va akylä i9.30. Mäkelä fr. Vesijärv.i 19.10 via Kärjenkoski 19.20. . Ohrilu,?ma 19.3e. Kartjoki 19.40.

Ha 011 ·1 . an ; * lördagen den 3. 2. kl. 20 OO-Ol.00 •

BUSSAR: VIIobacka

•

KALLBY

Vldjeskog från Småbönders kl. 18.45 via Kolarn, Lappfors och Esse. Kronlund frän 19.00, Lillby 19.20, Forsby.19.45 via Bennäs.

CARACAS Såka kl: 19.00 via Gamlakarleby 19.1

och

Kronoby.

\ Sjönejden

T., sdagen den 1 febr. -:- 1973

----------------

Ö S T ER 8 O T T N I S K A --------

ro S T E N, --

----

-----------�--

!'C

FLICKORNAS:·STORA C"A14S

, D_A··M

R. N:

'S:'·A·FTON' I

NYKA·R-L.E.B,.y 'e

sönd. 4. 2. kl. 20.00 ..

:CARACAS

_PO_J_KA_'R:._P_ASS A_ : '_Å_I_I'L_'L F_Ä_LL_ET-------I -:.... 1

BUSSAR: Haldins 'frän Jakobstad kl. 19.40, frän Oravais kl. 19.30 via Hirvlax.

Ärsmötesrapport:

Sundo,m siGIll

GAMMAL. DÅNS

re'novera

y a lagen tas på

- n

llvar

SKATILA

MINST SJU av SöU:s större föreningar höll årsmöte senas te söndag. I två fall blev' det återval av ordförande, men kän da ledarnamn finns i toppen av styrelseförteckningen i alla föreningar. Det är lätt att spåra en tendens att ta allvarsamt på uppgiften och att' man läst den nya ungdomslagen i för

LöRD. 3. 2: kl. 20--01

I Sundom utsåg man en bygg Pått, Hans Ingo är sekreterare nadskommitte. Lokalen, skall re och Harry Andersson kassör. noveras. Man kommer att hålla övriga medlemmar är Klas-Erik I sig inom den gamla lokalens Pått, Helge Lithen, Klas SnellAnna-Lisa Pått, Stig Någon dansplats skall det man, inte bli i Sund om, även om man Hjortman och Bengt öster.

ram ,

i framtiden, när man får bro till Vasa, kanske skalle kunna häv da sig. Nej, nu skall skapas ett all

•

• Danskurs i SVallgrund'

• Dans i

UF Havsbandet i Södra Vall

aktivitetshus för alla förening grund återvalde Christer Stolpe ar och åldersgrupper som vill till ordförande. För övrigt för nyades styrelsen kraftigt. Vice samlas i Sundom. .

GAM"LA

1'ilI.SaJ11.a .m nkallare för bygg ordförande är Sven-Olof Sten, nadskommitten valdes Martin sekreterare Veronika Vickström

Här råder ingen brist på stämning.

Fjellström, medlemmar Bjarne och kassör Kurt Sandvik. Med Margaretha Back, ÖStergård, ' Bengt Kvist, Ake lemmar är

Ordentlig "pausdans".

Kom med i svängen.

Dahlvik, Börje Engström, Har Stefan Back, Börje Ström, Ossi ry Paro, Ture Marander och Da Peuron, Kerstin Ferm, Carl Gustav

niel Sten.

Westergård

och

GUSTAF,

i biista form

Leo

Bordtennis, bingo och dans Hjerppe. I mars skall ordnas en dans verksamheten skall fortsätta. _

Tambo1:ito

eningarna.

UF HOPPET-

WASA

Vi 'ses LÖRDA.GEN den 3. 2. kl. 20.00.

Dessutom skall en motionskam kurs och i juli en sommarfest Fredag kvällar har man "öppet . panj dras i gång. hus" och på söndag kvällar ton Till ordförande valdes Fred årssamling. rik Bäckström, sekreterare-Ro En damkommitte' är för.enin bert Marander, 'kassör 'Hans gens stora tillgång. Den syr och Kvist, . medlemmar Sture Eriks ordnar auktioner, - hjälper till son, Daniel Sten, Harry Paro, med serverillgen vid olika till Börje Engström, Ann-Maj Berg ställningar och rycker in över och Harry östersund. allt då föreningen behöver stadgar för' föreningen och des • Malax värva,r Föreningen har dessu.tom en hjälp. sa godkändes nu i första be medlemmar PR-kvinna. Det är Berit Nygård handling. Nu skall den nya sty m 'skall sköta den ut4triktade • Sluten omröstning relsen planera, uppgöra verk Malax uf:s årsmöte,leades erksamheten. i övermalax samhetsplan och budget och så traditionsenligt av Håkan Malm. -

•

• Lokalen utnyttjas i Skatila I Skatila håller man i gång i af-lokalen nästan varje _kväll. just nu. Maa har tonårsklubb, bingo, folkdans, luftgevärsskyt te. corona, kastar pil samt då och då gammal elleJ:-modern dans. Utöver

detta

tionsgymnastik.

planeras mo

Ordfö :rande för

föreningen

för kommande år blev Kaj-Erik

I övermalax uf röstade man med slutna sedlar om vem som skulle- bli ordförande. Christer öhman fick 1t röster och Anna Lisa Smulter 6. - Jag vann för jag hade va rit ordförande förr och hade bättre motiveringar, säger An na-Lisa Smulter. Det var nämli gen så att vardera undanbad sig. Röstningen fick avgöra och Christer Öhman åtog sig upp draget. •

skall man sammankalla ett med Lars-Göran Sperring återvaldes lemsmöte i mars då stadgarna till ordförande,

viceordförande

-• ORAVAIS-UF ARSMÖTE

11. 2. kl. 13.00 i uf-Iokalen.

Nya medlemmar antages! Alla

med!

skall behandlas andra gången. blev Lars-Erik Udd, sekreteraSärskilda kommitteer tillsat re

Clary Smulter och kassör gar, kartotek, verksamhetsplan

tes för barn-, tonårs- och gam Birgitta Nordlund. Övriga med och budget. Vi skall nog ha kal maldansverksamhet. Viceordfö lemmar And' rs Eriksson, Ka ra papper, menar Sperring. raride i föreningen blev David rin Ahlberg och Mikael Dahl. Under tiden fortsätter ' skiv ' Föreningen skall nu sätta i, danser, gammaldanser ocha den

Björkell, sekreterare Anna-Lisa

Smulter och kassör Hans Nord gång med en medlemsvärvnings barnverksamhet man så smått lund, övriga medle mar Anni kampanj så att medlemskåren kommit i gång med.

motsvara 'lagens krav. Till medlemmar av paviljong man sammankalla styrelsen va,ldes Lars-Göran mar av Aminne paviljongstyrel ett medlemsmöte, se vad med - Sperring och Anders Eriksson. se utsågs Christer Öhman och lemmarna vill syssla med och Vid mötet ,behandlades nya David BjörkelI. • Forts. sid. 9 först därefter ta itu med stad ka Tolvanen, Regina Udell och börjar

Kristina Höglund. Till medlem Sedan skall

. .. Torsclag

- den

-1. 'feh

:-:-

,Caracas - vill helst, spela. på de . mindre dansplatserna där . -.-

ordnin, en är'.bast '---

CAK-ACAS ir-dellDle8t

-efterfri.pde

·d&ll8Orkestern i·

8Ventl

ka österbo(tea j t na. Oeh viset är oJ'kestel'1l' ocksf,popu- . lär hos - danspabnken.. Bakom namnet Caraeae 8tår fyra gos

. sar fiån Vasa f)Ch .Orava,is, vi

a'-spelät tillSaIDrnån s sedan hösten 197(;' Före det -hade två av gossarna spelat I "gam

lp." Carä-eas:

Låt

088

presentera

den

nI.!:::-I _ Svårt få fram nya texter

I. i

varande uppsättningen:'. ' rån ,:,asar Heikki "HesDe nya bitarna som orkes , . .. KOIV1stO, som s lar SOI O-, tern s all ova s in, måste de spe gItarr. Innan han börJade f Ca-Ila upp på bandspelare, och

* Fr . v. Heildd Koivisto sologitarr, Stig österåker bas .och sång, Carl-Gunnar Nylund försöka få ut te ten. Erlkki Mandelin kompgitarr och sång. . Ett problem som -inte bara Ca . racas, utan också qe andra or • Hawaii-gitarren . Ganska ofta händer det ock-' är s .ut. e tycker att' tre Baso-it arr spelar Sti g öster-I . . . kestrarna har, är just det att kommer igen så att· någon kommer fram ser ar for ilte. På många il k bH n bo .också Vasa det inte finns att köpa texter , scen och vill höra en speclell,len har de nu börjat ha Car Gunnar oc 'Calle'; till de poppuläras-te sångerna. över, bit. Om de inte just har spelat mernas timme" och det är Till alla som funderat ,Nv'lInd, var --häda med då CaDärem 9t är det bra med artis vart Hawaii-gitarren tagit -yä-; den önskade låten, spelar de' r"cas . bildades. en m ånad kan Car a(:;)s Calle är från , ter som trycker sina skivtexter!gen, kan 'vi meddela att den:den gärna. Den bit som pUblimellan åtta ocb tio spelkväl O-'>vai s och det är han som l på skivomslaget ISkall -tas fram och dammas av ken oft a önskar .och som de men i december -72 badf ." sj..-ö· r trummorna. Caracas övar inte varje vec igen. Caracas hade tänkt börja har spelat sedan de började och det är ju rätt ovanl igt. Som siste man har vi Erkki I ka, utan bara då de har någon' spela lite Cöuntt:y & Western- tillsammans, är MoJly. Själva liten nackdel med I - M ',ndelin. Han spelar komp- ny låt som. skall inövas. De musik. Då måste Erkki lära sig bar de blivit rätt så' trött p h njngar a, är att det blir så gitarr och sjunger. Också han tycker att de inte behöver öva att spela bas, för det är Stig att spela den lördag efter lörinnan de kommer hem. . är hemma från Vasa. Han bar sina gamla bitar, eftersom de som skall spela Hawaii-gitarr dag. . komma hem en 3--4-tiden . . . . förut varit med i Five Lemons'·1 ändå övas in varje danskväll." för· oss. inget ovanligt. På frågan var de helst vill Själva kallar de sig intt' för • Låt flickOrna bör ja! "ker att få en. orso Caracas f" ,, " ,, " Varför är Caracas då s . spela, svarade de att det ar, tango-orkester, for de spelar nå gorlunda varierad repertoar, " ? . . Calle tror att det pulara " t p å de mm "II" " I b'orJan ... dre danspl tser-,Ibara en (1) n'kt'Ig tango. De t I bas . på en d anskva ar t låtar hJalps de alla så be att de har en h,-' på o k ' r . Den basta ordningen br U-j är en Shadowbit, och Hessu det ju alltid svårt att komma na. drar al a tt val a fram D Pelar de . . oCt s,· . kar de t i allmänhet vara norr tycker att det gärna kunde igång. Någonting som dansar- I gare. Så . J 51t 8 . t st' 5- ål edes rå t1ll sta c-k en. . sorts musI k som stors H ,. ,,' -. ' lVSa.uu · n_.... ut. Tr uare bl'Ir det 311 I vara några tl. '11 S'ma "tango - rangQrerna skuIl e kunna f" orso De. va "I'Jer då f" ramst Ada t - I gl'11M' också då 'ordni gen är bättre. bitar är då närmast slow-fox. ka, är det som Calle föreslår, av en pubJ'k lI den stora massan S' a· n a En ungefär jämn fördelning Fast det är ju inte heller m n- att börja med en timme damerNågra planer j):l tycka om. har de också mellan norr och ga på en dans, som kan d nsa nas. Men då brukar det ju va-, spela tillsammans har rle Calle tycker att det blir lite söder. tango. · ra så, att den första t im men' inte. Vi. danspubJik, får för II)ycket svenska låtar, men Några gånger har de också Från scenen ser de mera än är det nästan bara flickor. hoppas att vi får höra o h spe-I man skul! e kunna 'tro..I,?e sade - Extra' många damernas spe-llänge ännu. . det finns ju många på en dans varit över i Sverig . . som inte förstår' engels a 'så lat. D et har då varit tIll Med- att .d.et ar många gånger de lar Caracas ofta innan kvällen SO att skra-tta. J?et fått e bra. Valet beror förstås också borgarhu set i Stockhol god lus : . . också ofta, på publike . Då hälften av or- är en finlandssvensk foremng Nobbmngen ser ae r acas, var han med i en orke ter smn hette saimon.

H :' :

därifrån

tlUI

på'

l' I

s:n

I I

är

fins

tycker

Stig som ordnar danser där. Publi men

det"

är

då

främst

riktigt

att det inte skulle skada medken där var äldre ån publiken berusade personer som blir nob lite 'mera finska sånger.

här.

kestern

bade.

YAMAHA

Forsby BK. anställer verl{samhetsledare'?

FORSBY BOLLKLUBB siktar på att heltidsanställa en sambetsledare. Vid årsmötet fick styrelsen i uppgift att reda frågan närmare. Sysselsättning anses fiDnas för person på heltid. Under vintern borde denna sköta b . s. bollsträningen och tonårsverksamheten, och under SOlmn�al'en handha evenemangen vid paviljongen.. Arsmötet

beslöt köra' igång årsmötet

biDgoverksamheten

igen.

byggnadsfond upprättades. -Dit skog,

skall

procent

beslöt kalla

En hedersmedlemmar: August

Karl

Forsström, klubbens Bonde, Einar Hägg Iund,

årliga vinst avsättas. Man skall Rak och Vilhelm DUn. också. sondera förutsättningarPer-Erik Finne avgick na för en grundrenovering av ordförandep_osten. Ny m",rH'\r<>

DEN IDEALISKA SNÖSKOTERN

MÅNGSIDIG - DRIFTSÄKER - URSTARK SL

300 C 20 hkr

SW' 440

- 30 hkr

F Ö r m å n I ig t

P r i s

Distriktsförsäljning

F:ma AUTO-ACRO Skolgatan 9 Jakobstad Tel. 11 88

bl. a. serveringsutrymmena vid de blev Karl-Johan Forssell. paviljongen: Styrelsen förstärkt styrelsen sitter Gunnar Helmer Sten och Harald man, Ulf Edfeldt, Nils med Lönnbäck skall sköta den ut-l ström, Per-Erik Finne och

redningen.

rik Joskitt.

Suppleanter

Under fjolåret byggde klub- Göran Järn och David ben bastu. vars -kostnader steg Gunnar Forsman blev till 26.000 mark. Satsningar har fotbollssektionen, och ocks gjorts på fotbollsplan, mar Richard Inborr, Erik varför investeringen i bastu och Bruno J3yström och Lars plan stiger tlil ca 70.000 mark. man. I kommunalt bidrag har klub ben fått 7.000 mark för dessa P-P:s friidrottssektion inve teringar. jades ett anslag på 300 Föreningen fyller 35 år, och och orienterarna

100

mark.

r SI:! styrel n Inte fulltalIg

VÄtMERlTERAD· ·· : SEIffiETERARE· PLA·NERAR .. FÖR···<M1t:LAX UNGA

FSU :s: i Vasa på höll på

...

åt i .·Malax'

någonting

ocksA. Sportloveaktiviteter;" . tävlingsverkSam"bet

"Kala s pi Stundars" finns

också med

på programmet.

och

till

att

*ag. -

bärkraftsklassen,

procent

-10

Men

högre

när vi en· gång ordnat mötet i

fick

I I

-!ide

budgeten med' den. stimvi "kom att- få, mera J'. bi get :

Det

höja

till

10,000:-, .

A I m 'frän som är ny ungdomssekre·

att

glfda

över

Han har

gått

vaIla-SöFF

till

ung

snm

FSU:s

veta

blI

kansli

' Paul

borde

t Paul LindeU

att

ung

hans

* H nry Alm

0C8 Anna-. Lisa

SmuJUr bör kunna ungdomsarbete, bAda

man

adress.

aktiva Inom If och af.

därmed

post

bytt

till

Lind'{'I1.

väl

jobb. så

skall

hans

s:inda

privat

kanslichef Även SöU:s ungdomsföreningarna samhet också om man skall nar såväl Henry som Anna- Chris te r G' Ekholm ryckte in med nu. Det är många nymo- få behålla de pengar man an- Lisa. Nog skall vii Malax för för att fylla luckan, men. för I söka se tiIl att vi bistår i SaID hans de1 var det försts gån'!'en digheter som den nya UngdOms. sökt om och fått. Ännu det lagen kräver. år kommer sjäf ma utsträekning som tidigare-. han konfronterades med 'FSUEfter ett år gäller det sed/m te ringen att stå som värd för år. Sedan är det väl aktuellt f rågorna 'p å -närmare håll .

hjälpa

Då skall I "Kalas på Stundars". De s kall med att kunna redovisa. Han har börjat arbetet i Ma det verkligen ha varit verk- inte lämnas i sticket iSolf, me 1974 med att inventera förening ande sommar.

uppfattat brevet fråTi FSU personligt

domssekreterare, och är en av

* mest kompetenta för sin nu wara nde tjänst som finns. Ti ore har han bL a. 'jObbat i och Nykarleby. - Men jag tränar nog så tt. säger han. D t blir väl representera Vörå IF ännu

UndelI

Paul

till· SÖU:s kansli där man inte

undan

tagsutbildningskursen -för

utse ersättare,

ha fått kallelse. Den har gått

få"

NorrvalIa

plu

Hans In-gvesgåi'd hade an förh i n de r til1 FSU:s ka s Ii i Helsin fors. däremot inte

borde enligt beslut och pra"is.

ter inom den sektorn blev

åt

a ll 'Pl A ! m "rl <t h 's och deRsutom 'satt ill i konff'r'nSi>r. Nej. Ja'? h d inte anmält fö :- hi n d ' T

visning

Suppleanten

e i kommunen. Hans håg

"''lk lSl� reterarjobbet. .

ordförande

Gustav SkuthäVa. Vi ha "e

nat

egentligen stått till idrot det finns så

förhind-

sä er .SöU:s

l·tiU SöU så att man där kun,

Henry

men när

- Jag var' absolut

rad.

r mält

till . föreninga:ma : från

är

skul'e ha

l, män

vi' prutade . ingen

korbHe resor, säger FSU:s ord förande" ; Olav . Sto.rgård.

st8tsbi

kunde

O - Jag'.år iedsen över öster_

Österbotten för att

av kommunens. andel 'utan

Därmed

fört. NSlJ had.e fulltalig re-"' boftningaruas uteblivande - J:'Jg .., p resentation .. :. Abolao.d: bade tycker att' det år oförsvarligt

sonimaren

första. vi gjorde vJlr att' Yi ändrade" budgetförslag t. be: rittår MaiaJe nya ungdoms . aiamds ordförande Anna.-Lifia' m u l t e r. Genom aU vi kom första

höll mö' e rördagen.. Mötet ill'e .bli· beslut

...re' fngen alls. supplTant Genom' ått söu': Pa u l Lindell kunde snabbin k nas ' k ll.debe !utförheten or dnas

österbotten

STYRELS·E

:VNGDOMSNÄM!liDEN' i- M ;"x 'och de;' 'n- an domsscl;reterareil tänker satsa på barn· verksamhet. Ett PaJ.: tilltä kta ledare har ':edan besökt SöU:sbarnledarlmrser och flere . i ging, . men det måste man -göra' sbn det .-"Ii. I I':etalax _ öda 'Bergi- ir: ton'lrsverks....eten '

·representant.' Aland

·en

•

nya

•

ringindelningar

•

till S e' g

Seg

och besökt deras lokaler.

nu håller han på .med. en

till skolorna.

Sist

skall

kanske våga sig in i hög

V ÄRT

NOT'ARIAT HJÄLPER . DIG! .

'eskolan I Petaiax. Det har

f:attiskt varit/ tal om' rastverk ...met där, berättar han.

En dag i 'veckan, på torsda är han i Petalax och har itid där. Varannan tisdag han i Be-rgö. I Ma)ax har ca 20 j.imn:lllT, ·'kanslitid. kvällar per vecka skall ha kontakt med

på

lt en lt en

•

Bergö

går

ekonomisk rl!dgivning. Du vet hur det är. Ingen hinner sätta- sIg In i alla lagar sparbanken har

tIo,

iII-

viI rk,

Malax.

- Ja. det är faktiskt· sant. - tygar Anna-Lisa Smulter med dus. Det är verkligen brist någon som vill ställa sig i

tsen för någonting Stadgar,

kartotek,

här nu.

verksam

pIaner. . budgeter och an _... u'_=hAnrllinP'Rr har Alm att --_ --

folk

Di tt "papperskrig" .

kreterare i· sjätte ringen. en aktionscirkel som ut

finnas i

och förordningar, och därför är det tryggt att veta att och resurser

för

att klara ocksl!

Vi talar. gärna om sparbanken som hemmabanken:

Notariet· ger räd och hjälp Lex. när det gäller

* köpebrev, inteckningar och lagfarter

* äktenskapsförord givobrev .

*. testamenten, boutred ningar och arvsskiften

* köp och försäljning av värdepapper, t. ex. ak tier och obligationer

den

finns ju hemmavid'och den fungerar som en "klockarfar". Det betyder att Du kan komma till sparbanken med alla Dina problem. - sparbanken ger räd, den ger service.

eln har bl. 8. planerat akti. r för sportlovsveckan.

VÄLKOMMEN

I Sparbanken Deposita kan Du uträtta alla bankärenden, i sparbanken kan Du fä juridisk och mim än mera:

av ledare från ringens al föreningar. Den vill Alm upprätthålla. försöka

äVen

NYKARLEBY i varje fredag kl'. 13.00-16.30

- den är en' trygghetsfaktor..

Petalax

aUrenheter. På så sätt hoppas samtidigt kunna aVhjiil .. den ledarbrist som just nu

J U R ID ISK RÄDGIVNING

Sparbanken Deposita är mera än enbart en bank. där . man sparar och länar pengar

i MI-regi. skall han försöka· få i allaktivitetskvällar i Sol på fredagarna. Sedan före då' Ingrid Saxberg var

nr han i gång barnverksam. blir det också att börja barnledarna till träffar planering och diskussion av

OBS!

.. "'

förening-

* bol-.gsbildning, firma registrering och nä· ringsanmälan

VÄLKOMMEN IN

JUR. KAND. JAN-ERIK BÄCKSTRÖM HJÄLPERDIG.

i öppet el * förvaring ler slutet förvar (hand· lingar, smycken osv.)

Som

sparbank

har

och

...

centrala expertorgan att konsultera

komplice-

. rade fall.

�----�--. --

SPARBAN"'KE'N DEPOSITA

OCKSA DIN

bANK

. OTTNISK A · P O S TE N öS'TE R B

8 -

- . _

...

Torsdagen de" 1 febr.

De ' viig�ar ;· läta-·sig· .- t;lödit::

,:'.

1913

,II PRÄSTKAPPA ']Jihelspränga e ett skällsord. ek . , I - vara aSl ter' har ' , 'respe-. z-lerats .

O MILITÄRPASTORN i Dragsvik bär inte uniform. .Pastor Henrik' Se l a n d e r som är militärpastor -på deltid upp-

. -

....

och uppfattas av beväringarna mera. sOm officerer -än som själasörjare.

' "BIBELSPRÄN GARE" är ett skälisoFd som -används· om sju bevarin gar som just .nu av tjänar värnplikten i Dragsvik. Egentligen är det 'inte så dumt ord, säger de, även om det betraktas som skällsord. Men "sprängare" gör, ju att budskapet, sprider sig, "bibelsprän. , gare" kunde upptas väldigt positivt.

O DESS A SJu GOSSAR är - obevär&de, dVs. de .. välra r bära. vapen, vägrar t;ra sig 'döda sina medmänniskor. Däremot bar' de· ingenting emot att uträtta andra, sysslor inom för.. svarsRlakten, och. har frivilligt påtagit sig omaket att gå j. armen s kläder - elv månader i stället för ått eventuellt klara det

Av ,de sju vägrar sex bära vapen av religiösa skäl, Och en av etiska skäl. De förstnämnd är pingstvänner, baptister och ti.1hör kyrkan.

träder ciyiJkJädd eller\! prästkappa, ,men inte I uiiifonQ., ,Största delen av. militjirprästerna i ·IantJet bär uniform -

på

åtta.

- Helander anser att han ,gan, och är överens . har större J fÖrutsättningar att Helander valt rätt. ve17k8 Som· sjä-la'Sörjare då h n

. inte

har

unifon:il,

ringspastorn Charles.

I Ej

har

diskuterat

de· har

t.o.m.

Beväringspastorn

uppgift att sköta andliga verksamhet pat60rns frånvaro.

rönt

BAde militärpastorn och b:e väringspastorn är personer som beväringarna kan vända sig till· med sina problem. Det har hant

ibland

Kristuga beväringsgJ1lpperi bestAr av gossar som är engagerade

inom

olika

trossamfund.

gruppen finns bMe "vanliga" beväringar och obevärade, och de har, Inga· problem med att kom

ma överens. PI\. vårkanten skall gruppen göra den. sedvanliga österbotten-turn n. På bilden längst

to v. beväringspastorn Charles Isaksson som om ett par veekor blir ungdomsledare inom EU och . "tationeras I Närpes. Alla de övriga på bilden är obevärade; andra fr. v. Kenneth Sundman, Rolf IJndqvlst, Henry IJndell, Rolf Skott och· Kj II-Ake Jonsson.

neth Sundman jobba.r som re- lovar att göra sin insats, men· så otroligt få gånger. Han ha- daktör för. Fanbäraren och inte med vapen i hand. inte . de kunnat söka arbetskommen Kjell-Åke Jonsson .är ritare på genom att skada sina medmän

I .I

dering, och inte behövt skjuta staben. Alla har alltså ganska niskor. så många gånger. vila arbeten. .

an ser han

dock

att han

punkten

•

hjärttrakten.

"Civila" jobb

Men visst berörs de av den militära ordningen och utbild

• KBG sköter

afto.llandakter

Kristliga beväringsgruppen ningen.· De deltar i exercisen, fast utan vapen osv. Men ing omfattar både obevärade och en av dem klagar, utan räknar gossar som tagit vapen. IqJG dagarna på .samma sätt som har sångövningar och samlas tin bil>elstudium regelbundet. andra. De obevärade svär inte fan- De sköter också om aftonandakterna på enheterna. eden.

:...... Det sägs klart ut i bibeln De obevärade och de beväp Lindqvtst jobbar som bastu att man inte .. skall svära vid· nade kommer väl sams. De grä .. . eIdare. RaIf Skott från Maxmo Gud, säger. Henry L i n d e l l. - gor "tt ra lar Inte om vem som är ordonnans, liksom ·Henry l st"ll ' avget·t a et har de SJU . . eIler f el, utan respekterar var- . e" Lindell från· Pedersöre. l 19 f"" orsa ar d >Okran, . d" Ken- en högt'dr andra. Likaså samsas de trots ------------. ---------------------------------att de tillhör många olika det stimulerar ba trossamfund, .., -. -rra dis-kussionen att få synpunk

AnJila civilabuliken!,' Där finns allt! Sötsaker,

bröd,

ter från andra håll, säger de.

- De obevärade är absolut

cigarretter, skrivmaterial m. m.

Mittemot Stora Porten finns

bekvämt

SHELLS

SER VICESTATION . tankning och god service. Vill

för

koppla av (civil miljö vik då in till

ROS,T A BAREN - C IVILA BAREN.

DR AGSVIK ANDELSL AG -

Militärpastor Henrik Helan der kån gå klädd i prästkappa då

tjänsten

är

deltidstjän&t.

Vore det fråga om tjänst,

heltids

åste han do , ck använ

da unlform, är överstens åsikt.

Gamlakarleby erkänner att hade. vissa svårigheter I många använder ju sina vapen

från an

ärende

tystnadsplikt, man kan vän da sig till honom. med proble· men.

valt rätt: det är principen det är fråga om, ,och iJ),te antalet skott, Nu anser han att han inte vill sikta på ·silhuetten av en människa med tiopoängs

beväringspagtorn

ända upp till brigadkommendö-· ren. Pastorn har naturligtvis

lång tid som nu. Så förklarar

nat tänka sig att ta vapen. · L i n d v·i s t Men Roll

att

fått föra en bevärings

några av de obevärade varför de valt som de gjort, _.

militär-

ågon intagen viiI tala med ho nom.

lika

De flesta av dem har ald g haft någon svårighet att beslu ta mg för vapenfri tjänst: , de . skulle helt enk , elt inte ha kun-·

och kan besöka högvakten om

tack

få

har

brigadens

Han gör upp planer för KBG :11 aftonandakter runtom på enheterna, gör sjukhusbesök

åtminstone kunnat hoppas att komma undan med åtta måna der, men samtidigt farms riS" ken att han skulle hamna i un och

unifor

Den .obevärade vet att hans värnpliktstid är elva månader. Med. vapen i hand hade han

derofficenrekol

inom E:Vangeliska ungas södra distrikt.

en viss uppskattning från be fälets -sida. Av generallöjtnant Halmevaara f militärlänet har de fått -ett brev som de när

m ast betecknar som ett brev.

beväring

frå bildning - i det civila; och har gått i en -specialkurs för att bli beväringspastor. Inom kort -far han civjl, för att bli' ungdomsledare i· När s,

Några påtryckningar har de

och

är

följaktligen

I s a k s- men. Han har ungdomsledarut

inte varit utsatta för i briga den. Man respekterar · deras åsikt,

lsaksson

säger bevä- måste

ingen belastning för brigaden, säger öv ste Esko R a u n i o. De är goda pojkar, och jag ställningsta respekterar de gande. De har visat att de har allvarliga

skäl

bakom_

Det

fordras mod till att avvika från mängden. Det är inte så säkert att inte översten till och med b und rar

dem en smula.

Detta iirbrigaden BRIGAOKOMMENOÖREI

I BRIGADSTABEN I JÄG I [/:vo ENH I [2EKTlONEI l RlJoSk I ::= I I I I SIGN BlRl I 0 I BTRll I STÖOK I I IpÄSumll

---I -t-

·.

. Ir' --

BAn

I -

STABS'

SPAN

* Jägat'bataljonen är huvudlinje vid Nylands brigad, men bri gaden består av fyra linjer. ·JägarbataJjonen består ·av tre jä garkompanier, pa.nsarvärn och granatkastarl(ompani; dessa fem enheter består av ca 100 man var. De avdell.a enheterna stabs kompani, pionjärskompani och signalkompani är mindre kompa-: nier med specialuppgifter. Sektionen _består av ca 300 man för delrule på_ signal-, spanin·gs- och pjäsbatteri. Den fjärde huvud linjen är reservunderofficersskolan. Ytterligare finns underhålls inrättningar såsom verkstaden där militära arbeten för ett st.ort område utförs, kök, rustförråd samt musikkåren som också är till för andra behov än brigadens.

Söldathemmefnevåringem'oas·'· "EkeiiiLs- sQJn"-iritidsmal' ' minsk ri�popularitet - en .skiva.slits' i_ :sk'-iys p, elar" en ' -

.hälsar i dörren in mot kassan; och sedan hehöverhan inte reagera

fast '

lIImlle komma- in.

Soldathemmet, 80m

BOt

det

"koti"

vem . som helst

är. att de där

akall ha ett, hem. Det

Ju!önd hememtä:r billigt: nian säljer med så låg marginal som -, ' IDÖjligt. Bako

Bevätingskommittlm har Q.ock ordnat dans någon gång, och biografen är' flitigt anlitad.

hemmet står . sol Numera är

Man" kan ' gå - på en film par gånger i veckan; och filmerna har . faktiskt varit av -'- o

ett

g9d .. kvalitet den ., sista ..,tiden: säger. K-E N Y I u n.d . från ' F',Jby. Dessutom kan man ju se på tele sion som: finns på alla en heter; . eller' läsa : tidningar på

Soldathemmet har eget bage ri där allt bröd som saluförs' bakas. - Det beväringarna köper är i första hand ' kaffe, mun kar och annat bröd,mjölk.. läsk och tobak, säger föreståndarin nan Maj-Lis L i..n d b I a d. Vi '* S olda the n)l e t !'Jöks fliti un,der tdtlde . Där läser man tidningar, dricker kaffe och läsk, pratar bar inga direkta matvaror. om dagens v,edermodor och -traffar kamrater som finns på andra enheter. Gossarna vid bordet är fr.v., Hans. Hagetberg Kykslä.t;t. Pojkarna bo de få möjligheter K-E Nylund KålIbY:, Kenneth Sundtors OJa,' Kurt Ehrström Larsmo,och . " . . "" aU köpa åtminstone s!llörgå hemmet i Syndaien, vilket ock" ear, men utrustning och utrym så ägs av försvaret. -.en medger inte en sådan ut Det är. trångt i Dragsviks ridgning. hemmet. lena knuten skräller Den civila baren utanför por en . skivspelare med en sådan ten saluför också mellanöl nu" ljudstyrka att man överallt i

mera, ett erbjudande som 00 rummet har svårt. att· samtala väringarna i stor ut&träckning utan att skrika. Skivan som spelas - för det utnyttjar - så länge dagspen är . mest en enda skiva - är gen om två mark räcker till. naturligtvis "Obi on'-'. S mma Soldathemmet ,har inget öl. låt spelas nästan också non - Från brigadens sida har .stop på den civila baren. "fl förstått att det inte skulle Förutom att soldathemsför IDÖta någof hinder att vi också

mellanöl, säger fru _Linden ännu har vi inte fatM blad tat något beslut om att börja - ja det. " Det finns ocks en . civil ha

önskvärd utsträ kning.

dathemsföreriirig.'

alla försäljare avlönade, men ännu utförs -en del arbete gra tis till. föreningens och därnled -lIemmels förmån.

FritidsverkSamheten' i briga den . är bristfällig, . medger ' Karlsson. Personalen har' var . ken· möjligheter eller menel att . stöda ' fritidsverksamheten i

.en oas för beväringar

Avsikten

Da..

eller

vanligen kallas, är nå:

' D EKENS Ä STADhar_ SJUD)ut i popularitet -bland bevärin garna. e, senaste åren.Som ';rsak til,l deti4 anger kapten L e a r,l s s o n ,bilarna. .Må ga av beväringarna har bilar, på parkeringsplatsen på I\Stm - stAr 200-300 bilar Par ke e. Några .garn sonsgränserfinns ,inte längre: bevärin garna får åkS hur' långt de vill, b8.ta de hinner i tid till ' hnl,'1

är·' ett villtigt ill'Slag i den' enskilda beväringens vardag. Där får .han kåffe och munk; läskedrycker, cigarretterooh annat önskvärt. Där· kan han läsa sin . hemorts tidningar,' därifrån. kan' han ringahem och där har ban ingenhälsningsp likt. Han

o SOLDATHEMMET

. soldathemmet. ". . På idrotts5i<ian är det bättre ordnat än med andra, fritids-o aktiviteter i Dragsvik. Br.igaden

har gjort väl ifrån s g i täv lingar mot andra .i. speciellt orientering, skytte, fotboll och

friidrott.

DANS, KROGAR" OCH Bj\RER VANUGASTE- . FRITIDSSYSSLOR DANS,

KROGBESöK

oh c bflls;ittande är bevärjngar as fr:imsta.

Det visar en undersökning ungdomsledare

Nils

o t t e I in

fritidsnöjen . j.

Ekenäs

Dragsvik. bland 200

gjort

bevärlngar.. Undersök.iingen om beväringariiil8 fritidsintressen bar Kottelin gjort -i anslut ning

till

undant&gskursen

för ungdomssekreterare i' Vörå. Hur 'många -som

de som fått frågeformuläret framgår inte..

eningen driv.er soldathemmet D'1'gt.81 ,pJ:ocent ,brukar .a J ko,. Up.d r bevij. i?gstiden. dlllta,r . fä, sköter deoOcks! en del' aridra hol, drygt 65 procent. röker och I föreningsliv, i,5 procent I medelåtaganden för beväringarnas ,8p.rocent av soldaterna an vän- tal. I. Ostra Ny)and,. är hela 2 .65 trivsel. Föreningen ojuder be der beväringarna också knark. För, gruppcheferna är procent av väringarita på välkomstkaffe. siffrorna . med I. hemför

ortens

a,Y soldat rna ,och ' gruppchefer lä.ser he.m-

96. procen

samtliga

svarade .

tidning.

. Facklitteratur Intresserar drygt

beväringarna i av 4(}' ' procent alkoholbruk och under armetiden för bjUder på kaffe vid kursav knark 85 5 procent:" eningen. Med avstånden avtar ak Dragsvik, medan skönlitterature!-l respektive . bodkrets som besöker hem slutningar och ger anslag för i har ännu färre'läsare, ca 30 pr 5 ... över 73 procent av soldaterna tiviteten, vilket procenten 1,4 -.et. Man hyser en viss rädj:1la bevarmga-rnas trevnad. För ker. cent läser '8ld . lsa v psterbOtten södra f och av erna gruppche 85 procent för att mellanölet skulle med eningen ger även priser till täv . ' . glr på restauranger unde frit!- - Fränist, ligger. idrottsföreningar . . r problem. Helt eniga är bevä.ringarna om lingar ·osv. sär vitete!l ,förenlngsaktl när na den:. Barer besöks av 67 procent att deras fritid är för knapp, dDen fasta egendomen ägs nuBiblioteket driver föreningen av oldaterna s och 65 procent av skiljs . 3 ,2 proce t är. med \ så_o ger Kottelln. Trots att det finns 1 av försva akten. Förut också, och en betydande del 'dana. De politi ska föreningarna, gTuppcheferna. ett idrottshus i Dragsvik k la gar hemmet i Dragsvik, driver av nettot går till anskaffning 46 procent, popul-ärå, inte - s Populärast är dansen som tri- är beväringar över att de sA. många dathemsför ningen också av nYll böcker. garna är med i sAdana. tldssysselsättning. 80 procent av' av bevärin litet flrdisponera det, dl det 01. , .

för politiska förBe- Största Intresset ta är uthyrt till olika föreningar. fors-regio l Helsing finns enlngar ö v väringar trån österbotte och "Beväringarna önskar flere klub vars . n, soldater till 11 och riga Finla d- går nästan 'till hund- ne med är procent 6 Inom garnisonen. Nu saknaa til r bar l 2 ra procent på danser. Diskoteken gruppchefe en -totoklubb , med mörk amh eten. , - ex. t. erks v i i Ekenäs besöks av omkring 80 För de kyrkliga föreningarna i rum . österbottningarna önskar en procent av , beväringa rna. I ö terbotten hObb yverkstad, medan flera beväIntresset stör Mindre populär fritJ sysse är (ca 10 procent) och I os ra Ny 'rlngar vill ha mera spel. De är sättning. är däremot studier. Bara i te heller nöjda .med att garnl (ca 16 proCent). y,5 procent av soldaterna och 11 land so!)Sbiog,.afen visar bara en film vad med' följa B ehovet av att procent av gruppcheferna deltar I un heJll orten via I. per vecka, utan yill _ hll mera på händer som .i kurse r I arbetarInstitut, 4,6pro. ning l åI h er d I an a är' stort . N äst cent av soldaterna och 3.procent dagstidningarn samtliga

beväringar

dansar,

�.!-

gruppcheferna

läser

:--_____

_ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _

brevkur

ser. På kurser som föreningar ar 111111111111111111111111111111111111111111111" Fi'nland juli. rangerar går' 1 , 1 procent av sol • AR SMÖTESRAPPORT

daterna och inga gruppchefer

Litet populärare är teater och konsertbesök.

av av

Det

beväringarna oftast köper är ka ffe och munkar, säger sol föreståndarinna MaJ- Lis Lindblad. Man säljer också vert. vykort och frim rken och mycket annat i hem-

metof

--- .-,-,-,-,

oc!'

sök.

permissionstiden

Mest

över

beväringarna

gionen

till

teaterbec

medeltalet

från

med· sina

ligger

Helsingfors-redrygt 48 pro-

..... ____ ___ _____

, .

månadsskiftet juni

Till ny ordförande för för-

eningen valdes Kurt Lillhannus, Harry blev viceordförande Britt$ sekreterare Lappfjärd uf skall fortsätta Granlund, med uppsnyggningen av sin 10 Holm och kassör Börje Jåfs. Att kal. Detta år 'är utsidan i tur. Yngve Björses var medlem av Lokalen skall ' målas utvändigt. styrelsen kommer öP:s rappor

i. Lapf p järd målar lokalen

Nästan 39 procent'

bevä!,:ingarna anvander en del

. . ,

(

Det borde vara klart tills spel tör ihåg, men sedan är han inte

GruppChefens· uppgi!t' viktig l Underofficersskolan " -bottnisk motvilja mot skolan i ny och iin kaS€rR o

GRUPPCHEFEN har en viktig uppgift i den mi Htära utbildningen. rek ryter

besvärli gt

Det

är

inte

är

frivilligt genom

så

många

beredd,a

att

må.nga

tå.

onödigt

UNDEROFFI{)ERSSKOLAN bIiDer till i brlgaden8/nyaste ka

där Samlas eleverna Jnn "'1. enbeter I. brigaden. tiU en rekryttid än den_vanliga beväringens. Kasernen är' mo dern. med lektionSll,al,' källlU'jJfanet och &ton ' lag8tavlor vid'

gruppchefeR

sern.

i det militära. Gruppchefe är den som den enskilde först skaU vända sig till, det är ban S«lni står deg enSkilde närmast. Ar gruppchefen felutbildad, får många gossar besvär i onödan.

missföritåUSin uppgift, kan

det

Har

längre

varje, dejoursbord

där

allehanda med delan4e delge., "leverns-. Anslagstavlorna

som

underofficersskolan.

keso

Främsta orsaken till d n mot-·.

gifta

är

och

helt

år

mång a

har

ekonomiska

svårigheterna

bo snyggt. Däremot var det knap past

någon

att ha

Men 'det finns också en stor,

het

grupp

till

inte kommendera gossar

dersöre

tyckte

vill

egen ålder. Bland de österbott

den längre

ingen' om

Nils

i ,sin

kom

niska gossarna är denna mot

brigaden.

ländska,

prikaati,

även om den

mänader

skillna

den, kanske inte är så stor nu tidigare.

s'om

-Premiärlöjtnant

S chan t z

Jan

von

förklarar att orsa

ken till denna starka motvilja bland

österbottningarna

ligger

nöjd

med

att tA,

frän

den

"rekryttiden"

H o l m str ö m

Dragsvik

vilja starkare än bland, de ny

var

skolan., Den förlängdA

den och

gruppchefer,

som

blivit flyttad från

som även annars hyser stark motvilja mot s'kolan: de bli

pil si na

vilade

De sade sig vara nÖjda med att

många drar sig.

inte

som

mat

tavlan

vara' noggrannare.

rent

längre värnplikt medför gör att

vill

veckans

bo i den nya kasernen, även om det ' ta: medför att städningen. måste

beväringar

familj,

med

uppsatt pli

, hade Inte någonting emot.. att

armen.

på

n@.gorrtmg

, sängar då vi gick iunt pi skoian,

värnpli tstiden elva månader. , ånga har svårt att offra ett

.och

finns

De ,gossar

den förlängs' med tre månader; i stället för åtta månader blir

nästan

Till

sedel

vilja som finns är. väl att ti

Numera

ar'

,ganska nytt, överallt. deväringar na informeras om en· massa sa

gå

frän

UleAborg

dag

tilL

besökte

Han hade avtjänat tre

sin

men

språksvärigheter

tid

vid

Pohjan

hade

där

han

underoffice ' rs

skolan. · ' * Anslagstavlan vid skolans deJ oursbord upptar massor av information. Fr. v. vid deJ'oursbordet un d4lsergeant Henry Kempe Munsala, dejou.en Björn Hallbäck Jakobstad ocb Nils Hohn",tröm Peders öre. Den sistnämnde är bekymrad över att bU tvungen att byta vapenSlag mitt I utbildningen.

' Av de orsakerna anhåll han om

transport till Dragsvik, Bom ocksä beviljades,

Där

fanns

dOck

Inte

' korpraler. På första kompaniet plats för honom I skolan för pion visar von Schantz upp listan I järer, utan första beskedet han as över. korpralerna: i:ertalet är nck var att han skulle flytt

' . . . . . .. - De osterbottmska yn lm-I gossar som ha: sm utbIldning i att så stor del av 'dem är . g rna s kn r I stor 'utstrack-j klar, eller tmm one planerna jord-brukarynglingar som ryc-' _ utblldnmg. De arbetar på klara, har I allmanhet reserve nm ker in på hösten och måste va på andra ar- rat tillräckligt .... lång tid för ra civila för att klara sommar jordbruket eller värnplikten. sitt inte har betsplatser, och, arbetet på den gård de små är von Schantz förklaring ningom skall överta. yrkesval klart, säger han. De alltså ' att orsakerna till motvil-

f till

österbottningar.

gevärslinjens

skola.

In i ett gä.ng Bland BIna un erlYdande.har som redan hAJlit pli med-sitt äm, samma ne I tre mlinader bekymrade ho I te grup h ef erna pc . re. De f r akt nu som bdl nom ja!)' har rent praktiska orsa mte beorda extra tJanst på ker. VI frägade overste Esko R a u t'd n' sv. Men d tår I' en be som S' : utbildning n i o om den Kanske är det så i viss mån, l .: . o , svarl 19 me IlanstaII nIlg me Il an . . I men den tradlbohellt negabva . . tre män"lder faktiskt getts under . . I underlydande k amrater sma . .;11 . a mngen... .. terbo ttms ka ms't"ll . Inte var mera omfattande än att ' ' . .. . och stampersonal en. Mannen I ' " t ar kanartJans I " .. hoppa in krlg och mi'l't en goSS(:: skulle kunna ' . , . I edet' tyc ker' att gruppehefen ar I , . .' r ,ske en mmst l'lka stor orsak l' gäno-et bara och klara, sig st m erso eda , var till att så få är beredda att öve sten svarade at>" en sädan et ga r sl . an en tyc er eller öv fl are reserunderoffic bli er yttning inte kan vara rik aI ansgång, at ler att gå en , stammisar. tig , att var och en bör få ror titill' någon inte gå 'för långt Knepen att komma undan linje där han fAtt da, inte vara onödigt nitisk och sätta på den skolan är många. De är också - . en. grund . och släpphänt som inte - olovligt slö Intelligenstesten kända. .

frr-I'

lOS,

varje beväring genomgår vid många brukar inryckningen försöka blanda bort i sin räds la för ,skolan. Men det lönar

knappast: det, knepet blir lätt för' genomskinligt, det är svårt att vara konsekv.ent då sig

Den nya GDLAELECTROLUX.

Rekordartad mgeHekf. Kraftigare motor. önrlägset effektivt, tes tat dabbelmu nstycke. Ljudsignal när dammpåseo skaU bytas. Auto matisk kabelvinda. Bakteriefilter. -

betala·r 70 mk i utby te, rö r en gamla dammsugare.

aJ .. '

Electrolux

ELHUSET

R F GUSTAFSSON TEl-. 10544

JA KOBSTAD

o Skotten till sin fru: Älskling

i morgon fyller du

;

Han' kunde bli stammi,s m .en lön,en är-/ör -låg

man försöker vara dum på ett upPseendeväckande sätt. Många av de g.ossar som kla rat sig från skolan genom oli . kR knep, har blivit belönings-

[

Detta att hoppa

VORE DET INTE tör den e onomisk8 sidans skull, hade säger jag ingenting emot att lämna hit, ta stama,nställni _ Henry K e m p e- från Munsala. Han· ir - nu undersergeant och hjälputbildare i undf-ro ticersskolan. Dä civila dagen närmar sig, har han sa nnob"kt möjligheter att ta stama n

ställning om han "iii.

militära vore ett det han gör det knappast. inom försvaret är en tryggt jobb, '?obem<lt g ingentin har svarade hon. Jag är 67 Kempe _ Nej, egentligen det ., att tycker arbetsgivare bet, säker du Men och jag har redan en. I Men han vilja köpa mig en skulle gå ganska bra. _

är. Vill du han en minkpäls? kanske skulle

vacker gravplats?

Skötten gJ'orde sä. Han köpte en

Men

anser lönen l igga

för lå gt.

I I

I det civila har han jobbat i

karo"serl'fabn'k ' Han har ge ' - En sergeants begynnelse- j' . , . ko la. I de t CJVl' låg, säger han. nomg ått yr kess alltför är lön slant. bra en honom I den kostade a får han högre timlön, men För att få upp lönen måste Nästa år undrade hans fru : _ trygghet. - Älskling, jag fyller 68 I mor man satsa tid på kurser, och lllte större gon. Vad får jag i present? ändå är den för låg jämfört En översergeants lön rör sig - Ingenting, svarade mannen, med civilt jobb. nu kring 1.300 mark per må du har ju Inte ens använt presen fin gravplats på en liten höjd och

ten du fi ck

i fiol!

KemDe

medger

att

ett

jobb nad, en kaptens kring 1.700.

'Pimsning;'··klildjumpp aii: horta .. . nständigt språk hör brukas'

. - -rtl A · ·,le ., , rtet.

s12enskt

PIMSANDET förekommer inte lällgre 'i det 'militära, om

inaD

med påmsning avser f.örmäns all vändning .av sin stäU

ning på ett godtyckligt sätt 'mot sina underordnade. Alet är svårt .att dra en klar gräns

mellan

bård

Men

tjänst

och Undrigare grad av pimsluilg, säger majog Stig-Bjö.rn U I f s s o n. Ulfsson tror aU en lindriga-

omogenhet

som

inte

på

grund

rit

alltid

onödiga

ning

av fritiden

har

som vant sig vid ett visst ut-

Då

tionden, har inte så lätt att änd

Genom att skala bort en mas

diskussion

med

svar

som

inte

är

anstötligt,

säger han. Svordomar och vu1

gära uttryck skall inte förekom ma. det hör inte till.

Både i fråga om uttryck och

handling måste stampersonalen föregå med gott exempel, och naturligtvis· hålla efter grupp chefern#i.

".f{lädjumppa" förbJuden

"Klädjumppa" fär inte före komma längre. Om beväringar

na skall ha extra tjänst på kväl

len måste dagsprogrammet för

det första uppta tjänsten. För det andra måSte en sådan tjänst

En enhetschef kan beordra

extra tjänstgöring, men det

måste vara i fonn av eD Beredskapen stridsövning. kräver att man måste vara redo att rycka ut Där som Ist, säger UlfsSon. Detta gör att man kan öva en utryckning vilken tid på dyg net som belst. Man strävar också till att komma bort från' kollektiva bestraffningar av typen "på NN:s bega"ran" ett varv runt kasernen. En sådan kollektiv bestraffning är inte saklig . Men det ta·r som sagt år att fl nyordningarna inarbetade. Major Ulfsson tänker ta över Yissa lektioner för de rekryter SÖm rycker in nu i feb ruari. Ban tänker hålla allmänna lek tiooer om försvarsmakten och om sektionens traditioner.

vikit _ _

alla

motiveringar,

15-20 kl genast

- Artilleristerna har en vapen stolthet,

positiv

sådan,

säger

Ulfsson. De är de enda beväring

själv lära sig diskutera så man möte mellan stampersonal -och ar som träffar alla sina gelikar vågar ställa upp. beväringar. Där skall de sist från hela landet vid övningarna 1 arna är skolade och vana att ' Under våren planerar bevä nämnda få fråga varför om en Lappland. Alla artillerister sam .

Man får inte dra sig för

diskutera.

EIl.da sättet

är! att ringsk9mmitten ett diskussions massa saker.

las dit. Tidigare

Bevä ingskommitten bevalror EN BEVÄRING som anser sig ha blivit lelbehandiad kan vända

Förutom

sådana

varje

Major .. ningen

i matsalen, så att borden står i

ord

få röda

Ulfsson_ säger

bestämmelserna

har

att

ord-

1 brigadlln,

nu u.tjämnats

uppmjukats

och förenhetligats. Men det måste naturligtvis

finnas,

för ordningen,

sig- till beväringskom

vissa

även

regler

om den inte

skall vara. något självändamål.

enhet finns en kommittemedlem som gossarna kan vända

frågor "be men flertalet torde dock anse

inre

kragspeglar.

mitten. Kommitten finns till för att bevaka beväringarnas intressen, och kan göra anmä

lan om misshälligheter. På. sig till.

den

Gossarna drog sig för att

de värnpliktigas intressen o

ansågs

ningen vara hård inom sektionen.

Ulfsson

var

medger

att

ordningen

tt självändamål tidigare .

Utbildningen

inom

artilleriet

- Stammisar är ju inte mera avviker från andra vapenspag, än människor, säge'r han. 'De beroende· på artilleri ers speciell a

har, sina sämre, och sina bättre förhA.llanden. Utb ildningen är me dagar. och de Underlydande på ra underVisande, varje man mås verkas av detta. Men behandlas te tänka mera sj v.

-. Speciellt för rekryternäs del de _underlydande felaktigt,

fyra rltAier i stället för två: det borde penna möjlighet till hjälp kornInitten

beredd

är

att hjälpa

- /' är trivsammare med färre män vara uppskattad. Ingen som till och beivra detta. Major Ulfsso.n hållet med om gjort nmälan dit skall prickas Diskor -per bord. av stampersonalen. Då en fråga att det är riktigt så. fjolåret behandlade Under gått d.en vägen, får man också kommittep ,"'totalt 384' ärenden ett ordentligt svar. • Dig r berättelse av mycket skiftande karaktär. - Det bor-de' va-r.a så att en Frågor om tjänstgöringsförhål A vslutningen i kommittens .garnisonsärenden beväring får . motiverade svar landen . och åtta sidor långa berättelse som anmälan toppar listan med 63 olika ären även då en oskälig upptar alla möjliga frågor, är ga som kommit-· gjorts, säger major S-B U l f s den, lika m inte så värst positiv: a att a så dock det är ärenden. Tyvärr r nd n. interna s..o På tens "Beväringskommitteerna kan ej kommer beväringarnas man säkrare får motiveringar plats utvecklas till beväringarnas förkoriunitten. rättsskydd och -hjälp, 52 liren- om det går via ,; troendemannaorganisationer om ej , . den. Enhetscheferna kan på ba s invalet av medlemmarna. sker på Av alla de förslag till förbätt av tidigare negativa erfarenhe ett demokratiskt sätt. Den som ringar som förhandsinställning får mest röster borde automatiskt kommitten under ter ha ElD fjolå,ret gjorde ledde 58 procent som gör att varje enskilt fall bi vald. Så har tyvärr ej alltid I till positivt resultat, medan 33 inte behandlas tillräckligt ob skett I Nylands Brigad, vilket procent-ledde till negativt resul- jektivt, säger han. BeväTings väckt bitterhet-.. blarid beväringar tat. Nio procent av frågorna kommitten är faktiskt en väg na. Försvarsmlnisteriets bestäm hann inte avgöras före årsskif att underlätta beväringens möj melser borde på denna punkt om tet. ligheter att få besked. arbetas.

Vidare lider verksamheten av Den beväring som felbehand Kommittens .viceordförande lats kan alltså gå via kommit Gustav K r o n I u n d anser att att den yngsta kontingenten, som ten, men han ---k an också själv man inte skall avråda beväring ofta har de största problemen sak - Försvarsmakten har und anmäla. Inom officerskåren rå arna från att direkt föra sin nar egna representanter i kommit

'Det är enda stället

se -har lika viktig uppgift.

* Motiv bör ges

skjuta

s!tall

man gjort rätt eller fel, varje gos

'* Underserge t Gustav Kronlund, t.V. IK--h major Stig-Björn Ulf& han son är överens om att be,värlngskoIDmitten har eD viktig uppgift att hamnar) till sektionen. Ulfsson fyDa genom att (öra den enskilde beväringens n. ifall

handlar kommitren massor 'av detta riktigt. övervakas av stampersonal, och andra är.enden kring beväring för det tredje måste det"Ske iarnas situation. Koriunittim har • Ingen priekas form av regelrätt stridsövning. t. ex. föreslagit en ommöblering _

artilleristerna

.lometer. Då ser man

- Förmän skal-! använda ett att diskutera fastän beväring

språk

sek

granaterna. Och det är allvar då

sa onödiga detaljer, kan dOck funderar en stund, och säger: '

tjänst tiden göras effektivare.

österbottniska

granaterna sänds i väg

undervisnings

Sundqvist

Den

är alltså större i

landet där man kan släppa fram

Vi frågar major Ulfsson om

minister

300 man, 60 procent är Ös

ungefär

Lappland.,

trycks- och handlingssätt i år- han också är beredd att ta en

ra på sig, säger Ulfsson.

artUlerL

skarpt. åker de på skjutiäger till

Beväringarna skall alltså få och få -ett

svenskt

tionen än i brigaden som helhet.

onödigt för hanS åsikter, .men lektioner

sådän förändring så enkelt. De med motiveringar.

Stig-Björn vinterkriget

I Dragsvik har direk

terbottningar.

- Jag, högaktar var och en

men man åstadkommer inte en fråga varför,

major Under

enbart

procenten

Iänge levat kvar. säger Ulfsson. na skall inte uppta propaganda - Vi har strävat till att kom utan fakta, säger Ulfsson. ma· bort från sådant i flera år,

lf8So

varav

med beredd att svara och motivera.

extra städtjänster och inskränk

Dragsvik,

kom

Sektionen består av ca

han är beredd också på frågor

Man strävar till att få." bort Bom går emot, försvarsmakten Det

säger

a·rtillerisektlonen

rege

cis. Det kan vara uttryckssätt tioner med 150 man vill Ulfs

sådant.

alltid -varit

ta traditio er frän fältartilleri Dtet i Vasa.

Politiska diskussioner på lek

och felbehandling, som är pims- son dock inte ge sig in på. ,-Men

allt

för

Sektionen

behand avvikande åsikter.

ni ng i lindrigare grad.

österbottniskt,

fanns

av nerna, och 'de får komma med

lar sina underordnade så pre-

DET FJNLANDSKA lättar

mendören

ommer. Det är .beväringsunder får gärna fråga -under lektio

officerare

' tiUeriet har .nästan

svenskt. -Ofta bar det ,ocksA va

Nu är majorn beredd att ta

gr.ad av pimsning dock före 'diskussion )Iled pojkarna.

·'oltast

var

vilket der en viss oenighet om det rik talan själva, men att kommitten ten. Även på den a punkt borde Förinte kan vara riktigt, säger han. tiga i att kommitten inblandas, är till föl;' att hjälpa.

svarsministeriets

bestämmelser

omarbetas. Jämfört

med andra bevärings

1 SFML i ärlighetens namn dock

kommitteers verksamhet bör man

konstatera att

verksamhetsförut

sättningarna vid Nyl

ds B'rigad

är bättre ,än i de övriga truppför banden. Detta har klart framgått på de ordförandeträffar, som un der årets lopp hållits inom ramen för beväringskommitteernas organisation

I SFML.

Häl

krigs

i Vietnam.

postgin t 1tO 22 500 h<m"crna Finlullts Hi'>< l "u-s k;lt. '>trufllnl

tak

.-: .,.., ,..,. .... ... -..,._

. Ö S T E R B O T T ,N I S K A . . _____

....,..... ...,.__ .,..-

... __ __...,.---:'

..,.... ....,.,._______ . __...._

______ . _. __ ._..

- .1973

Torsdagen den l febr.

POSTEN

,-=c __. _ ____ _

A rbetsgruppf(jrber der.'Fordolnar- ·'.fin»s'fortfarande • stormöte,.-Iör·.S'1!S-Ull:-gt;t ..,..he .

, skola viktiga.parier

1111111111111111111111111"1111111111.111111111 dersökning tillgriper medicinska, das till Roparnäs sjukhus och där finns ingen avdelning för åtgärder. . DE ÄR BEREDDA I de flesta fall kommer de un barn och in.gen med specialut ga hit genom ett initiativ från' bildn.ing'fö r vård av barn. der det att de unga' kommer hemmeL Vi har också goda konOch så det där med fördomar. över sinå problem och svårighe takte Il)ed häls årds r , Q.v myridig- Föräldrarna borde fås atf för ter enbart genom samtal. Ibland heterna ' och skolorna. stå att vi arbetar för barnens av: chans att infinna sej vid febru-rekommenderar·vi·stödundervls-:. består Arbetsgruppen Men det händer också ofta bästa. Om vi får göra en under Christer Ekholm (SöU), MarIe arimötet, ning eller hjälpskolå, ibland un att un de ga kommer till oss sökning och testning av ett barn ' Arbetsgruppen skall reda ut dersökning av specialist, i un (folkdemokrater-.· ne Eriksson allde'les själva.Då är det vanli med skall endast ett litet problem sektionen bas vilken på (SU) na ) , Karl-Erik Mattsson dantagsfall sänds klienterna till ,gen fråga om något äldre ung kan föräldrarna själva i många (socialde bildas, dess målsättningar, even någon specialinrättning. och Birgitta Voima Det domar· som det trasslat till sig fall hjälpa sitt barn. Framför mokraterna). Som gruppens tuell stadgar; kommande verk händer ockiå att vi efter en un för - kanSke i skolan med nå. allt borde . föräldrarna komma SFS i till sammankallare fungerar SFS samhet, realtioner. gon lärare eller med kamrater hit med sina barn i tid. Då be verksåmhetsledare kretsen. samt den kommande svenska ungdomssektio ens represenfa- företrädare för andra organisa na. de kan Vll-ra allmänt deppade höver inte problemen bli större Bror-Erik Juthman. ed. utan tvärtom kanske de .kan av I piskussionen tioner med ungdomsverksamhet och vill ha någon att tala tion 'i kr-etsen. 'Söndagens möte i Vasa var framhölls att basen bÖr vara så (främst SöU, men också religi Ann-May Carlson och Leila lägsnas. tänkt. som ett konstituerande bred som möjligt. Den tidigare ösa och nykterhetsorgamsatio Beijar har många synpunkter Under senaste år hade mental möte för en ungdomssektion sektionens . sista ordförande ner) kunde väljas 'in i styrelsen. på hur den vårdsektor för barn inom SFS. Under diskussionens Sonja Hellsten rekommenderade Detta blir väl den. största nö och ungdom de företräder borde vårdsbyrån ca 1.000 besökare. Det börjar vara maximalt vad gång framkom att det bästa blir dess verksamhetsprogram som ten för arbetsgruppen att knäc förbättras. Ann-May och Leila hinner med. att en arbetsgrupp bereder sty vägkost för· arbetsgruppen. ka. I främsta rummet är det kon Snart skall de dock få en ung relseval och andra. frågor, som på ung SFS ntresset för' I takten med hemmet och sk o I or På finskt håll har det redan ni ' domskurator tIll byran. Ibland ett allmänt möte i Vasa den 18 tycks det åtminstone ' f'mns det f" or a: Men I SVIdare bildats en hela länet omfattan- domshåU har de haft extra hjälp. februari får ta ställning till. inte vara något fel på. Femton litet personal på alla områden .. e ungdomssektion och det skall . blir visserligen på personer närvar- och de repre Speciallärarna dylika Närpes borde få en egen byrå. Ä ven om söndagsmötet var ytterligare bildas senterade en mycket stor del av fler, men det går långsamt. I Jakobstad finns en byrå -sedan representativt med tanke på ös kretsnivå. det österbottniska ungdomsar Dessutom borde kommunerna i höstas. I början gjorde Ann terbottniskt ungdomsarbete Det som diskussionen skar betet: SöU samt företrädare anställa skolkuratorer 0ch skol May och Leila reklam för sig saknades vissa organisationer sej på i söndags var huruvida för Svensk Ungdom och folkde psykologer. och idkade uppsökande verk som 'bedriver ungdomsarbete styrelsen skulle få en samman mokratiska samt socialdemo och kunde tänkas vara intresse 'sättning av enbart representan En . bampsykolo.gisk vårdav samhet. Nu hinner de inte mera kratiska ungdomar. rade att komma med i ungdoms ter för de politiska ungdomsor delning skulle de önska någQn med sånt. De' har fullt upp med Henrik Fågelbär,i stans. Nu måste svåra fall sän- arbete ändå. sektionen. Dessa får nu en ganisationerna eller om också U N G DOMSVERKSAMHETEN, inom Samfundet Finland-So 'jetunionen kommer i gång igen. På söndagc.l valdes 'ett ar betsteam som skall sammankalla till ett stormöte i Vasa. den 18. 2. Till detta möte. inbjudes-,foretrBdare för,samtliga ös. organisationer som idkar ungdomsverksamhet i svenska . . , terbotten.

- - .----�---

. ••••••••••••

.............................,•••••••••••••••••• ..............................

Ta inte slutlil{vid

. .... .

-..

Mentalvårdsbyrån

SLUTLIKVID då ni skall rycka in i det ·mi. , arbetsombudsman Roy och beväringsarbetsombudsman Herbert W a 1-

egenskap

av en

beväring

efter

!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII'IIIIIIIIIIIIIII

hända' är att det skulle ordnas

"pop-danstillställningar"

som enbart körde med hård pop.

avtjänad

Av de' som hemförlovades den 11 oktober' var 22 procent arbetslösa, medan endast' 2,9 procent var i ' den situationen

ning utan att nämna .att man slutar på grund av förestående värnplikt . stjänst, . säger Wal ther.

ryckte in i oktober förklarade

.. Tröts att man på sina håll på arbetsmarknaden inte alltid

Av de som

sig 2,3 procent vara arbetslösa, medan

13,9 procent anser

att

de är utan jobb vid hemförlov

Ifall vi två nångång lär oss att

ningen. , Orsakerna till

denna

märk

bara skillnad är förstås varie

rande.

Bl. a. avslutade stuaier

töre inryckningen, arbete i t.ex.

finna det fina i

ställningar, men som vi finner

det för närvarande är det allt I för hårdsmält för oss! Till pop-konserten på TT-hal len (som just Fantasia gav) kom antagligen "rätt" publik.. Det måste ha. varit trevligare att spela för dom som förstod

deras musik, och där den verkli

gen gick fram, än att stå och spela för en publik som inte är ·med.

de värnplikt inverkar på möj till

erhållande

stadigv;arande arbete, ger dock

und!li"sÖkningarnas svar ningar

att

förhåller sig så.

ringar ur kont.

det

Tack för ordet igen!

antyd

verkligen de

hård pop så

skall vi uppsöka såna dan till

vill erkänna, att en föreståen

ligheterna

med

jämna mellanrum' här och där,

bev ringsarbetsombudsman fö värriplikt kan återvända till ti retagit en undersökning om be- digare arbetsplats som s. k. väringarnas arebtssituation.Den '''gammal arbetare". Detta hår visar att antalet-. arbetslösa igen resulterat i att man tar ökar under bevärIngstiden. ut sin slutlikvid i vanlig ord-

vid inryckningen.

.• DANSPUBLIKEN

t h e r . till dem som snart skall rycka in. Man har rätt att återvända till sin gamla I'rbetsplats efter avtjänad värn plikt, bara man inte tagit slutIikvid utan att ange någon orsak. . har

Seg

TA INTE

Walther

'arn

ungdomsrnottagni ng i

beställa tid eller också själv gå' I upp och komma öyerens.

litära! Den uppmaningen sällder H ed man

i ,

I ;! ;:: ::::: �� och

för militärtj änsten! o

•

bevä

M u s i c-L o v

111/72, som upp-' ,PS. Var det verkligen nödvän arbetslösa efter * Den civila arbetsombudsmanneo Roy Hedman fr ån arbetsförmed digt med så många medvetna digare tjänst samt flyttning h mförlo'f'ningen hade omkring lingen och beväringen med samma jobb Herbert Walther. är till för feltolkningar? DS. från ort till annan inverkar på att informera beväringarna och försöka ordna jobb ät de som far 10 procent l)aft kortvariga till... . . civil. För varje kontingent ordnas information om arbetsmarknads .. . arbetslöshetsprooenten. fall lga arbeten fore mryck mn frågor. De båda är också yrkesvägledare och har mottagning varje - Det som dock oroar mest, gen, ty "nåt a nat arbete på vecka. I K: stad söker två ?, . är att ungefär 36 procent av , grund av armen hade man m, sammankoppI ad med Framf" u-sekreterart jänsten ora Ilt' bor de de arbetslösa beväringarna ur " CIVl " 1 a si'n 'plats. te erhållit. kont. IDj72 förklarar sin ar arbetssvårigheter kan leda till man inom arbetsmarknadens Ungdomssekreterartjänsten betslöSh.et efter hemförlovning Utgående ifrån att värnplik stora svårigheter för mången alla sektorer visa ett lite stör Sverige,. permittering

från

gav

sig

vara

en med svar, som tyder på att ten är en lagstadgad samhälls beväring, torde en omprövning re

man inte_ är- medveten om att tjänst sam

•••

att värnpliktstide. i

ovannämnda

fråga

vara

intresse

för

ovannämnda Kristinestad har sökts av ung domsledare Jouko Raitaluoto,

på fråga i fortsättningen.

Hallstå.hammar

och

kanslist

•••••••••",•••••••••••••••••••••••• ••••"'.A••.............................. Urho Haavi!'lto, Kristinestad .

TorSdagen 'den l febr

....;..1973

"Krig är mo d. Vi utar . genom krIget v !" mIljo; När den är förstörd går vi till attack mot oss själva och ' ,begår massjälvmord; , Vår andliga miljö hotas starkt genom 'kriget: Först och främst är det friheten vi går an på. När friheten är bun den är också änniskovärdet nedvärderat. Vi tar kål, på vår kultur' vi under århund raden försökt bygga upp." , å lyder ett brottstycke ur en uppsats skriven av Lo lan Björkman, rol1oby som D:led sitt bidrag vann första pris i Närpes fredsförenings uppsatstävling 'senaste 'höst.

ÖSTERBOTTNISKA

förstörelse

utgör:

"Miljön

talar sitt tysta språk om kri

gets meningslöshet. Vi som

talar högt och skränande om

allt vi gör och gjort borde

tänka efter och försöka räd

'Bubhelt större diken'

Det som händer människor na, i Vietnam, där krig och

hemsökelse drlJ,git fram i tre decennier, där miljön syste .

matiskt

na teser. Medan den ene talar om en alltmera .ohöljd vänstervrid ning talar en annan om en' lika markant framträdande" reaktion på ungdomens fii görelsesträvanden. Det utmärkande för detta

slags ordväxling är att man talar till varandra ur slutna rum, isolerade från varand ra, oförmögen att uppnå en fruktbar kompromiss vilken förenar den erfarenhet och . visdom tidigare generationer kan ge med det nya ungdo men står för.

Den äldre generationen som inlöst vårt lands frihet, som under stora uppoffring ar lagt grunden till vårt lands välstånd, har stridit och kämpat för samma hö ga, övertygelse som' ungdo men' gor anspr'åk på att en sam bära. För vad slet och stretade man inte om inte för en lyck ligare framtid för ens barn än den man själv förunna des. I 'dag får föräldragel)erationen veta att den i sitt tänkande och i sin världs åskådning är totalt passe, att den föga förstår och ännu mindre begriper av de svA-' righeter ungdomen har att brottas med. Vi får medge att 'ungdomen i många stycken är i färd med att frigöra sig från nor mer oCh värderingar som styrde den äldre generatio nens handlande. I det-ta lig ger självfallet inte en pro test, riktad mot i främsta

förstörts för gene

'rationer framåt, upplev

all tidsmedveten un'gdom som 'en utmanin g till handling. ,

Men

9c så de.unga upple " ver den begränsning maktlösheten uppdrar. Vart , skall den vän<lll sig i sitt be tryck, med de många frågor varje, filmreportage" från Vietnam väcker? Slås den ned när den uttalar sin und· ran och sina protester mot hemsökelsen? Ges den till

Världsgemenskap

varandra ur slutna rum'

Uppsatsens författare är en . represental1t för vår tids engagerade .!.mgdom som med full rätt tar . sig talan i frågor om världens tillstånd, den ungdom som vill bygga en bättre .v ärld och en tryg , gare framtid, den ungdom vars sinnen anfäktas av vad som skett och sker i Indoki

en växande världsgemenskap.

Dagens- ungdom:.

Generationer talar till

da det som ännu går att räd da. Ännu ar det inte för se-nt - får vi hoppas."

Föräldragenerationen:

U psatsen myn nar t i en- m finner a flettmarknaden, . tr , ngande manl. g bIl be, alla läger någo,riting att ut , . slnnlng och återvando från· nyttja som argument för si

den oförnuftets kurs krig och

POSTEN

hand de vuxna. Den omvär dering ungdomen står för har att skaffa med en ny och vidare världsbild än den' som var vuxeng nerationens.

fällen att he ma i familjens

,krets framföra sina åsikter och ·vä deringar 'eller tystas den av- uttröttade föräldrar

'som har övernog med bekym' mer för morgondagen? . Medan fäderna och "möd

rarna huvudsakligen inrikta

de ansträngningarna på sitt eget, sin familj,

sin. hem

bygd och fosterlandet växer

Vill

skärpa

, att frågvishet, en mera själv

1/ log:er kan 1/-;nte' ,

utrotas 'med v'u' P' en" '

motsätt

ningarna . och i fruktan för

•

stänaig hållning o.cli ett kri tiskt tänkande är. d tsamma . som resulta , tet av att ung ,domen glider vänsterut utom modet, som tvingade föräld vårt goda inflytande 'skall vi rarna att "gräva dubbelt större diken" och 'som där ,tillhåila den att tiga och an befalla den .att anamma den med också. låste dem i kam vi själva , timiim pen för ,dagligt ,bröd,. har, :Världsbild , dahåller. hos ungdomen efterträtts av dagens ungdom

upp

under

helt andra· betingelser. Den öppna nöden och ar-,

.. .

•

i l.

fl 1-

) r. '6

d i h Lr

S ' 1-

g ;0,

ist

Vi skall å fortsätta m d att envetet rubricera den 'ak ionen som röd, den 'andra som vit, den ena som förkastlig och dEm andra Som i allo behjärtansvärd. Men rör vi oss då på ma.rker, där ungdömens känsliga ·samve ten starkt reagerar, bör vi . veta vad vi talar ty ' det vi fruktar. och betraktar som en olycka kan vi Jätt bidra till att frammana om vi . är alltför säkra på vår' sak.

na.

Vår

tid har klassificerats en brytningstid framom andra. Civilisationens grund håller på att förvittra under attackerna från dem som vill kasta samhället över ända i den försåtliga vänsterindok trineringens form säger en. som

Högerglidningen är faktum, vi har endast att be reda oss på att alltfler fyl kar sig under parollen' lag' och ordning ppburen av större polis tyrkor och_folk milis, säger en annan.

Ur företeelsernas mångfald, det Iilå sedan gälla för hJllandena vid högskolona och universiteten, klimatet på arbetsplatserna, dagsde '* Det som händer människorna i Vietnam, batten i massmedierna, de nier, där miljön systematiskt förstörts för mAnga alstren på bok och ungdom som en utmaning till handling.

En ideologi kan inte utrotas med vapnens hjälp eller , förföljelse, . kristendomen , vann oförgätliga segrar i 'martyrernas spår. Skall ung domen kunna bibringas en av föräldragenerationen öns ,-kad övertygelse måste . de värderingar 'som denna vill överföra vila i sanning. o

där Io'ig och hemsökeL..e dragit fram i trt> decen enerationer fi'amåt, upplevs av aU tidsmedveten ,,

Kanske vi borde 'stann'a upp och begrunda, vilken livshållning den förpliktar till? Ernest Granskog

)

:. ;.

.. Tondacea ..

', .

", l febr. - lsrJS

.' ·· SöU�basen· '.Skutliälla'trivs

. ,'

llled det l{ollllHunala-arbetet SöU-BASEN Gustav SkuthäUa tycker att ko sittmuskler

såväl

munaldirektörst len

passar

bildlikt som bokstavligt. Förvaltning på kommuoal nivå

stora delar hans hemliga ambitioner. Men· kontakterna

med SöU-kaosliet

bra

fö r

hans

motsvarar

titt

och ,af-frågorna

blir sämre. För övrigt tror han att' han k mme.. att trivas. bra i Malax.

nus Jansson. Fram till 31 juli läkarmöttagning skulle byggas kommer Gust&v c åtminstone att i Mala:J!:. Det gör genast Malax sitta på direktörsstolen i Malax. mindre a.ttraktivt för de aktu Det hllr han försäkrat sig om ella ö·verföringsområdena. ett halvt kvarter fråp SöU när han tog tjiinsten. Delar av norra Pörtom vill kansliet. Det· var ett idealtill· Hur det biff sedan vet han bli hänförda till Malax. Hugo stånd. Med fem minuters var· inte, men just nu lutar . det åt Skott utreder som bäst den sel kunde jag sticka mej in. att han vill, bli kvar inom den frågan. Näs Gustav valdes var han kommunala sektorn. Han tyc Enligt ritningarna borde he -lärare i Kronoby. Då var det ker inte att han skulle vilja la nuvarande· Korsnäs smånin- inte så lätt. Ett besök i Vasa återgå till läraryrket. gom hänföras till Malax. I skulle förberedas veckor i för Det är många problem som Harrström och Taklax arbetar 'rm Malax ,är ayståndet väg. Gustav har att brottas med i man hårt för att bli hänförda ca 30 km. Det blir inte samma den kommun vars förvaltning ti.ll Närpes. omedelbara kontakt som medan han skall leda, Hälsocentralfrå han var. i Vasa. Även skolfrågorna utgör pro gan är kanske den viktigaste. Nu blir jag också mera bun-' Kommunen har anhåmt om att blem. Nu hör Pörtom till Pe (Malax) grundskoldi den, menar ban, Det är mycket få bilda hälsodistrikt tillsam- talax' strikt. Man fruktar att Närpes man skall sätta sig in i, mycket mans med Korsnäs, Hälsosta vill ha pörtomeleverna till När är på gång i Malax. Han bor tion med bäddavdelning skulle peso Det försvagar i hög grad dock kvar i Gamla Vasa, så på byggas i Yttermark .. Skulle skolan- i Petaiax, Jag kom fram till att en ordförande borde vara nära för bundskansliet, säger Skuthälla. Skolkansli et i Vasa befann sig-

'/( Vi har väl en del organisatoriska. hakar att lösa här men jag har goda medhjälpare, säger Gustav Skuthälla.

början,

Åbo,bandet Pedr()s spelar upp igen Anterix nytt namn

FöR NAGOT AR SEDAN gästspelade Abo-orkestern. Pedros

rOOd jämna meDanrum i

det

österbotten,

tyst om' dansbandet, 80m

a :.ademi-studerande

till

men· så

100 procent

blev

bestod

JIemmahörande i österbotten. Det gick

det har gått för-många orkestrar:

. 'm

plötsligt

halva

gänget

kvällstid blir det väl alltid litet man nu snabbt få klarsignal i

detta kan ytterligare industrialiseringsfrågor, stora frågan - gränsjusterin bostadsbyggande, och vatten Gustav SkuthäUa är t.f. kom nytt ämbetshus. visavlopp, ett av och Kor näs överföring gar s . munaldirektör i 'Malax sedan . t'll Malax - komma I en f" l or sa olösta förvaltningsfrågor. den 11 jan I Ordinarie inneha delaktigare situation. Det finns arbetsuppgifter för vare av tjänsten är Håkan munaldirektör Gustav . Nordman, som nu tjänstgör Enligt rykten vill medicinal k th l . som sekreterare åt handels styrelsen sammanjämka Malax

fick

tid över för SöU.

den

frågan

skulle

den

andra

Till läggas

•

och

industriminister

Jan-Mag 'med- Korsholm

och

endast

Seg

gästspela I, Dragsvik i stället.

Nu är killarna

påfri fot igen, monejden men numera bosatt i

och tv å av medlemmarna från Åbd. ,Han spelade senast med gamla P dros har tillsammans i Ruotu a Go-Go Big Band. Till

med två nya killar bildat or- sammans med Stråhlman 'sköter

kestern

Anterix. I det nya ban "Lade" om att sången blir om Ull Nylund orgel växlande . och fyllig.

det . speJar och. sjunger.

Han

är hemma

Trummorna

·s·köts

Jan

ifrån Ja;Jt<JIbstad och har meri- Wallin från Oravais, en av de ter från Mercurii Stompers, två som kommer från gamla Whil'tky etc.

Bottle Stickers, Ped- Pedros.

Repertoaren

ros

varierar

'>eter Stråhlma!1 heter solo lugna "tryckare" .till frän gi ', ;' rristen. Han är ursprung- musik, dvs. precis 80m modern l 'Jen hemma ifrån Björneborg dansmusik skall vara. De förs O

har spelat i de flesta fin :oppbanden.

:-'basen

Kr"nqvist

hanteras

med

ta chanserna att se och böra Anterix ges redan på lördag

av Lars i Korsnäs och i pur- Lappfjärd. .

rötter

den

mars i

J..lII' 1lllllllllllIlIIlIIllIIlIlIllmmllllllllllinlll illllllllllllllllllllinllllllmllll!! I

HAR Ö·PPNAT =[! 'EN MÖBELAFFÄR

'§VI = -

Välkommen och bekanta Er med våra priser .()ch kvaliten ·på våra produkter.

V'ART ERBJUDNINGSPRIS: Plysch-möblemang lO-dyn. soffa + 2 länsstolar

* .ADterix "I det p'

Obs! end. 1200:Lätt bäddsoffmöblemang soffa + 2 länsstolar

Obs! end. 390:-

REAN hos EVETTE

Även alla andra möbler till öppningspris. Mel lan alla besökande utlottas ett 400:- käpkort. Gratis hemtransport inom en rådie av 100 km. (Goda parkeringsutrymmen). Varugaranti!

• VÄLKOMMEN FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN! Vårt mål är bästa möjliga kundservice. Västkustens förmånligaste inköpsställe.

.- LAATU-KALUSTE

A. Chydeniusgatan 49 (Brohuset) ,tel. 15598. Obs. Mitte mot Idrottsgården. Gamlakarleby.

FORTSÄTTER.

'5_

ALLA KLÄNNINGAR, JUMPRAR o. KJQLAR TILL REA-PRISER

ÄVEN BH: n o. KORSETTER TILL REA-PRISER Jakobstad, Styrmansg. 1, tel. 10.617

_________________________________• _____ iI'!'!"' jjlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllII.IIIIIIII.IIII'.!IIIIIIIIIIIIIIIIII, .. .

. öSTE,ft'B

S''J:·A --If;OS.,.t:.E N. -:o l·· · kot:; . : 1II111'.'I. tllII. I"II"II"'I

«> T-T N I

'Fler-

1'::

. I

v r.kstä..ll s m: viJk : O.lika. mQjlig e e .det fi .!' a t: fA:.:: idrag ÄB , : ' , :' ! .:PENG . . " för'" kUltutaktiviteter fm staf . . ... : : . -. . i ån fonder och " Ti . håj) Samt .r .. ,'-. . .' na s,tallnmg fmskt hål l. . institutioner. , - . 'SÖU:s io)k·v.iUe .först reda uf . FSU:s åhmöte skall i år hål. . " FASTAN: antalet motorcyklar l mÖjUgheter?a fÖ.r· -redan ,existe- :las pAKumiinge,l\land, i shilet .. ' . vAr trafik (46.4$, .p1 Ar .1969) rande·,&peciaJ rg n '-;FSU, av maj.· ' DET ÄR NU AKTUELLT med gjutningen av golvet s t oo år 1969-71 sångoch musIkforbundet, folk edu er u en ce rades r spelmansförbund', • Nyti; namilför.esl4s . murning av spis iLarsmo sportstuga. På ett sanllpanträde i· in tretusen, eg rlet ktat an- dansringen, förra veckan redogjorde Allan Nynäs fÖr busspåstID-k-ommer . ·t let b;atlkdödade'bland 'inc-rörar- osv. - att <själva s kärPa 'be.vak-o : : för' folkkuJfu"fire ng n . . ; han att se ut_ Nynäs skall göra: en ritning på spisen ·och na från 28 till 41, och de skada- ningen -och ·"uppsö1!:andet"_.av åtog sig också/att se till att spisen får den. utfoI:'mning, som des an.tal fi:ån 736'· till 830.' Mo- kulturpeng8l'na. ,Man ville utrö Intedm yreIsen.· för ,Land plaaerats. torcykelolyckoml). har sålunda Da Om..man kan få mera peogar .skapsförewngen för folkkultur .genom ett. samlande takorg'a n och. hembygdsmuseer i svenska (sk&t l oroväckande .grad. . , ., Stocktalko skall ordnas. Sty" marfest består av A1!-ita Fager ·nä om var;" · atlo · n österbotten äg . J" speeialorga.n1s 'nade 'största de reI sen utså g m I a u dd, BeDl'ta. N"as, Carl'ta F ag ; er· samIare f"or oI'k A'v denna orsak .har Traflk. söker skilt. len av Sitt mÖte' åt - att gå - igegårdsgrupper : Strömsholm och sund, Margaretha.Lindgren, skydq utarbetat· ett PM om å t. . ' ., '. Slutligen kOID_ man_ overens 'nom stadgarna. Styrelsen kom Grev: Fredrik Ström; Holm: Sune Ha.ggman, Gösta Karlsson, gärder l sytte att' främja trafik I att 4en n a QI1t ult rf.i?r mer.att för-eslå att föreningens o Sven Fagerholm ; FagernäJI: Henry Fagerudd, Gunn-May Fa säkerheten för mc-föra re, samt eDlnge kuIle mbJuda r epl'esen n ändras tjJi Svenska . åmn ,skå. Henry Fagerudd; Kackur: Er- gersund, Ann-Britt Heimdahl, titIställt .traiikministerlet ett för· tanter fore sång, usIk, fol österbottens hembygds och ling Sundqvist och Viktor Bras- Leif Källman och Lars-Johan slag' över med förhoppning, " ' . " ' dans, teater, .spelman osv. bil n1U5eiförbund. Föreningen skall . . A ken', Byggmästar. Kurt Byg'g- Stens'. .. . om .at• minist erlet skuIIe VI dt a ...tett d'18kusslO nsmote. bAlla ett möte en . 11 februari mästar och Algot 'Slussnäs; gärder pA såväl kort som lAng till vilket alla som eckna.t sig Dckså att på beslöt Styrelsen ! • K P äl er Käld och Slussnäs.: Bikt.. FSU utreder som medlemmar kommer att "gman, talko tillverka en 15 fots glasman,' Eugmo·. Sune Hag b-d '-1' h l ragsmoJ 19 eter BI . a. f" f'ksk ydd att or�eslAr Tral kallas. Den 3 mars skall man fiberbåt för utlottning. TilIverk. och Risö-: Tore Backa. utbildnlngep. fö er å ande a . . styrelse diskuterade vid ett mtöe i Helsingfor ·disFSU:& ningen av denna sker under v h ll Sven SandVlk åtog sIg att '. . körkort för motorcykel i avsevärd O . k'u' tera rl' ·skfo ' ·rbundsfrågan. 1., · lav Storgå rds mwsättnings-, kvällstId i Ab Öja Bå tars lam1- . ,/ ... . ' . sköta 'anskaffningen av motor grad skulle u yg as, skYdd hJ I- omorganiserings och systemaNågot särskilt kontaktmöte . neringsavdelning. - Dragning' -' , sågar • sång-, mu.sik-, folkdans på båten förrättas före den 1 mar och anvandnmg av korljus tiseringspaket. Avgörande be- med bli obl gatoriska för mc-förare, a l- slut fattades inte i- dessa frå och teaterkretsar talade man Styrelsen kom överens om att maj. la mc skulle vara örsedda m ed gor_ Centralförbundets och land- int e om. börja arrangera bingo vid sport att tvA.. backspeglar._ och med stört- sk apsförbundens Man viII' också försök budgetering stugan . genast då golvet blir klart. Bingotillbehör -finns' vid hela tiden hålla igång smålotte bågar på vardera sidan, samt att och redovisning gentemot - anorgan Freddk rier. Carita Fagersund och Mar även för motorcYIslar förnYa4 be-I slagsbeviljande skall och Marthagården, sammanslås. En 1Jtx:.edning skall Ström utsågs till bingo-arran- garetha Lindgren skall se till siktning skulle bli obli atorisk. att sådana blir arrangerade. gör.

oNU ' s ml( ",spis no:>��r:as, i. Larsmo

Maggan

Lär

({öra _

varje måndag kl. 1'7_ 12145

KO··RKO. · RI '., l"' vl"nterfo·ore NY KURS BöRJABVWE Våra varma Saab-99-bilar och glada lärare ·gör Dig till en god chaufför för dagens trafik_ .

MANDAG Ring

III

IIIII'I I. ', ',,-', ::

Österbottniska Posten

Vörå uf 'presentflras /

egen progra

tid ing

'\(.

HAl.DIN & ROSE

-!d.

VUF, ROPAR vöRA - UF, vi sk all bli l modellungdomsför ening i Svenskf"mland. Som första ungdomsförening har Vörå of anställt en overksa hetsledare på heltid - Jall ders aving. Nu har man ge t ut en tidning - VUF - i 1.100 ex. i vilken man avger en massa programförklaringar. Ambitioner finns. Hoppas åfmin,fotone det mesta kan för

BILSKOLA &nm.' varje dag. &aaalespJaDaden .

y. .

bättre utrustning

Till sist tillsatte styrelsen en ny arbetsgrupp för talkoarbete Den nya na vid sportstugan. grup.pen kommer från Fagernäs och gruppledare (sa,mmankaUa re) är Glenn Fagerudd.

Skärpta·fQI.ä.r.krajr

portstuga.

En sommarfes.t har planerats att anordnas i juli. Vid' denna fest skulle eventuellt ordnas med lopp marknad och auktion, gammaldans och folkdans samt andra programinslag. OrganisationskommittEm för denna som

Ny kurs börjar

KL.

··

17.00

eiler kom· till skolan. Alla 18-70 år välkomna. 11251

BILSKOLAT.IVOMI&,.Co lel.11251·

verkligas.

- Nu är det slut på teveål själv i tidningen. Hemma. från Sverige, kom till NOl'rvalla och trIvdes så bra i Finland att han har blivit kvar här. Unde hös ten har han jobbat åt 'Svenska Studieförbundet, men i fortsätt ningen kommer d t alltså att handla. om Vörå ufo

dern - nu är det föreningens tur, . menar ordföranden Tor Nyman och slår klubban i- bor det, Han gläder sig över fram gångar med nyårsspelet och att föreningen till största delen:av kortat in byggnadsskuld p 150.000. mk. Nu har man ·modern lokal, oanserna och bingo

Sen finns det planer, planer,

planer . _ . Det är en - rolig tidning Vörå uf gjort.' Optimistisk. En gam mal' föreningsräv blir glad att läsa den. Föreningsfolk! Försök kom· ma över en av tidningarna! Ni kan få ideer i massor. Egentli gen borde den stoppas i handen

går bra och nu har man dessutom

heltidsanställd verksam

hetsledare.

Janne Javing presenterar sig

TILl SALU

på

alla som tvivlar på uf-rörel sen. Men nu gäller det förstås först att förverkliga minst 50 säljes som obehövlig, använd procent av ideerna. Lycka till, 2 m . Ring för näl'Jllare u T or' Janne Olav och hela VUF! , lysntngar' te!. 212296, pAforSeg middagen:

Gitarrt örstärkare Yamaha-95 W .

Osterbottiltsk ungdomBtldnJng J.akobsta4 Fulland

. Medlem ·a" tidningarnu

förbund nitningen utko,mmer varje

torsdll2

Redaktör PER-ERIC' AN'OERSON .Reda.ktlOD! ,J akobsgat.an 13 JakoblItad. t.el. 13 .

Redaktör 1 Vasa 8-m. GladE\t -aande1sespl LO U; te!. 18 622

REUAKT1UNSR ET: AH Snellrnan. ordf"6rande tiA.ka.DGranlund rerjärv, 141\1' :in Marklm Karvat. Ulla-MilJ KarI-JCr1k :;tatfam VörA. Mattsson

:;perrlng

Vasa.

Lars-Göran

Malax

9Cb Birgitta Forsman Närpea.

PRENUMERATlUNSPRlS Hett

1 73

Halvt är KvartaJ .

. _

. , • • ____ 6: •••• • • • _• • 8:50

. . • _ •

Skandinavien övriga lä nd e r ....ösnt\mmer

.. .. •

2: 25

11: ......... 17 : .. o , ..... ' -' 2

• • • • • • • •

ANN..,NSMUIT AGN !NU öU:s kansli Vasa tel 13::'7.

Op:a

OCh

l" 312

A.NNUNSTJANS"l IT-expedltlonen. Jakobst.lul

Jakobsg

teJ 13 0611 Nykarleby te! to024 A\.nnonsel bör JDl'ilIflnas nast måndag kl 16 qU SOU-kans/Jel /ensat Id. 2C KASSA OCH BOKFORING Jakobsgatall 13 JakO d ,te! t3 Mil fT·kontoret

A.NNON8PRIS:

l texten Efter texten

l : -:

- • 90

Minsta annonsavgift . • 15: Bestämd plats - : 20 per mm_ "'ARGANNUNSER:

nln lmlstorl ek 'lUV lIlJlJ tillägg"· prts - : 30 sp mm ocb färg. p P'örenmgsspaJten PeJ nUS ')st erbott n1s'ka Posten .u.varar k8<1a som tiH/r. ·nte för ·ev 8t.8 annonsör pA grund '1V ;e annonser

-lom ntp

som

mrtngta

el,'"

pA grund av ·postförsenm. Infl'irtll ' begärt numm;'t

Jakobstads Try.ckeri och Tidmngs Aktiebolag, J akobstad 1973

öSTE R

.16

QOT'T

'l;orsdag.e';

. .J,(·A_ pOST.EN

den l febr.

1973

"Gåot{ populiirt. iS1jeri e,' Nortre enf!l0tion8t ,.m'äveoför;o88 TRIM är ett begrepp som lanserats i.- Norge. Det Iamle symbolen för MO'FION i alla. är den 'möjliga lormer. DET TQRDE knappastfin.ias en människa l Nor ge, som undgått komma i kontakt med· någon f orm av TRIM-aktivitet TRIM GAJl som en präriebrand över ElIropa, sä_� ger Rolf K r k v a a g, aeSs högste markn,dsfö .

•

rare, och det är klara fakta. En dramat" med 90 procent. kuriös detalj är, att man i rade England inte sportintr är försäkrad i eh allt i ett-för

N orrmännen väljer gärna att "gå på .tur", till fots eiler på skidor. Det har också blivit allt mer populärt· hos medelsvens

för deltagande i en säkring med mycket få idrottstävling Gångsporten har varit något aven 'föregångare' för motion. undantag, däribland gång. Läser man gamla sportlexikon, . Det är lätt och billigt att ut son i Sverige.

förekom lårigvandringar ute i öva gång, man sticker ut på ga Europa redan i början av 1800- tor, vägar eller stigar, behöver talet. Svenska gångförbundet ingen annan särskild utrustning av bl.a. sport än ett par bra skor, det 'är vä bildades 1934, oraklet Torsten T e g n e r, och sentligt.

som fortfarande finns med som

hedersledamot.

Inte dyrt

Terrängmarscherna var upp dyrbara anläggningar Inga hovet till dess bildande, sedan behöver heller byggas av sam kan Arosmarschen: i Västerås poäng, oavsett tiden. Telefon följde Riksmarscherna, lands den 22 oktober' med 2.261 del kontakt under kvällen ger rap lever hället . . . kamperna mot Finland ' Sträckan var 35' km, porter. Jag ska göra en kort sam tagare. fortfarande kvar i starkt min-' ...... neo Från 1967 ändrades namnet manställning av olika former yngste deltagare var 9 år, och Byarna kan också drabba Handikappade och till TRIMMARSCHEN, och på- av motionsgång; som blivit om- äldsta 76. samman under gemytliga for går mellan den 1 april och den tyckta i Jämtland, som vunnit synskadade deltog· också. Lä mer, ena söndagen samlas man de tre senaste åren i distrikts karna har med intresse följt upp 31 december.·' i en by, nästa söndag i en annan var andra po på och även mycket vandringen, och idrottshög-_ tävlingen, men Gymnastik sitiva. Inte ett enda -Qlycksfall osv. Kvotsystem tillämpas. skolan i Stockholm samarbetar håll i landet.

även mellan dess "tyranner",

populärt. Det bör väl sägas,

det får man vänta med man har kommit igång, har

, .

mare etc.

* Skolgån g lLngdomarna -har

Naturstigar kan alla delta i, eller missöde inträffade, endast östersunds regementen har . intimt med SGF under tre år ing före tävlat i en motionskamp under har fysiologiska prov tagits, för frågor av skiftande karaktär av 17, bröt. Ingen tidt som kom, priserna lottades ·ut. stad I att få fram klara fakta. Dels tipskupongtyp. 8 veckor, i fjol vann 15, och se· om gåI?g s?: elitidro ; komple- landsbygd lika. Vid skogsproSagamarsjen blev J 972 gern ser ut att gå samma väg for andra menader ordnas ofta med stock svensk-norsk, start väster om ment l tramngen år. idrottsgrenar, . och sist men in- vedsbrasa, kaffekokning, korv- Åre, mål i Stiklestad. Deltagare Gökotta, med utflykt till nå te. minst, som motionsidrott. . grillning, pilkastning, etc. Det från. 10 nationer.. Letälvsmar ger motion, kontakter, trivsel, schen i Värmland, -Sundsjön gon vacke:r plats, kompletterat runt, Arnljotgången och Käla med "fågelskådning", logdans, * Gå.ng passar alla glädje.

alla kan vara med. Vill de

na börja gå fortare, kan de

Det visar sig att gåilg passar . d allra flesta. Att det ger minst F'H stor belastning av hjärta

lägga vandrarmärkesprov,

till sommaren- kommer man i hela länet anordna vand märkets dag. Vi skall inte

gånga i Jämtland är några and ja påhittigheten kan ta olika ut ra exempel på årligen återkom tryck, har malf i Mota' gjort till

"Gåbingo"

mande, omtyckta vandringar.

Gåbingo har påbörjats, bl.a. i och lungor, som löpning, dvs. Åre som Fjällbingo, och kOIp * Friskvårdskommitte v '! snabb gång, och att det_blir mer att lanseras i stor stil till . Gångförbundet, 4 H, fiera muskelgrupper som kom sommaren.

en tradition!

ta, och vill gärna göra

TRIMMARSCHENS DAG kan

sats som funktionärer.

man ha i ett distrikt, och tävlar Skid

om bästa kommun, kommunsta-

Målet för TRIM är WlJLllJIllll

och friluftsfrämjandet, Korpen fett, dels mellan lag från kom- idrott åt ALLA: m r i arbete-i benen. Långvandringar och terräng N i I s-E r i k och idrottsförbundet. i Jämt muner med olika åldrar, men är mycket marscher upplever en renässans, Skaderiskerna land-Härjedalen har gått. sam små, bollspelen är ju "boven { den som slQg bäst var utan tveman och bildat en friskvårds

kommitte, som kommer att till hösten bjuda på en friskvårds

drive över hela länet.

Frösö 23 septemQer och Friskvårdsdagen, . med ar rangemang på alla större orter, blir russinet i kakan-under den 7 veckor långa kampanjen. Den 4 november 1972 arran i gerades. Frösövandringen, . snöslask och, blåst, med drygt 700 deltagare. vandringen

den.

._* t

Vid planeringen av resan

ÄR DET BRA ATT VETA ATT MARKKU TIIQ<ALA VET .

Finländare välkomnas

Vi hälsar redan nu finländska vänner välkomna över tili våra

vandringar! Den första i raden . blir 'Litsvandringen 'den 10 juni,

med start i östers.und, och mål Lit.·

Kyrkvandringar'

i Västerbotten

terkommer,

går man från

Granö till Vindeln, 18 km, och 400 d ltagare i fjol. . Kommuner tävlar, -t.ex. vis -sa "kvällar, och varje start ge;'

sin

mönstring, SKOLGÅNGEN.

Alla biljetter f r ,01'10 färdsätt.

Kom in eller'ring MarKku på P<?la - Vasa 16600 .