Österbottniska Posten (ÖP) nr. 8 1973 by Österbottniska Posten

•

öste r b'oftn'is ka . ::::.; :; e ��g :=;:,;: ;g 1)0 st en·

.. .

' . '.

Christina och Bengt

gillar spabha bilar

:n 'å r !I. 1-

d . e, t. lt

o CHRISTINA OCH BENGT GRANHOLM, två äkta makar i Karperö, ba.r ett gemen sa.mt intresse som de sa.fsa.r på. Båda. gillar att åka fort med bil - på tävlingar. Bengt vär nordisk mästare på jordbana i fjol i sin klass och finländsk mästare på isbana Christina. ligger inte långt efter ' i sill, klass. . På söndag skall makarna Granholm täyla på hemma.

plan, på- KarperÖfjärden, För Christinas del gäller det FM. De båda erkänner att de har en dyr sport. Däremot räknar de inte sporte'n så, '\

värst farlig: det är farliga

re på land vij.gen, menar de.

Bengt konstaterar att man borde bli stallförare för -att b.ättre kunna hålla sig fram me. Nu ar han långtradar chaufför i det ci ifa, -och ar

betspassen

blir

ofta

före

tävlingarna.

man

vill

bli

Men

unga om

stallförare

är

.KonståIrn.ing.

det en nackdel att inte_ bo i ' Helsingfors

;i iJi ' ) i M:. I;I'j

där: det :mesta_

sker. - - Se sid, 11!

var

, ".

hovsport ..' .

D I· DAG kan vem som helst åka- skridsko, men Ursprung

ligen var sporten förbehållen' de rika och förnäma. Konst , åkningen har gamla anor, och smii-f får': vi . igen njuta av 'ögonfägnaden--då VM sänds-i TV.

- 'Denna

.... t, I

vinter

sQner ta r- tiil skrIdsKorna' i

är' otr'evlig_

för skidåkarna. Det' går,' inte., : ens ' med rullskidor. "rwi'Em: sk ridskor och träningsskor • :k !?per folk, Också äldre _r -

stället· för skidorrta, -elle-d ö

per.. .sin;' :trilningslä-nkar i s äUet för a tt, skida. --:-, ' Se mittupps get! ..

n c 3. :-

. ..... . ü

Så:inånga ' har aldrig-

d d

g n

spelat' förr

1t 11_ n El

Il a

e 1"

It s :

!-, 1"

...

b SVÅRT ATT SITTA STILLA

. publiken i stadshuset - i Vasa 'i söndags när 170 spel män klämde till med Sol över backen och fyra andra' låtar

ha e

,som spelades gemensamt av al la.. ,Det är' det största antal finllindssvenska spelmän som ) tillsammans. spelat någonsin Vid spelmansstämman_ i Lapp man väntar fjärd i sommar över 200 spelmän, upptog i: Vasa - -Konserten först en lång rad grupp- och soloframträdanden och avsluta gemensamma des '. med- fem nummer varvid stadshusestra den va; funp cka:d med spel miin,

. PÅ bilden fr. v• • Bernice Vin berg, ,Rainer Vinberg, Helmer och Geber Erik Andersson. Ann-Mari Fläggman.

•

öSTERBOT'TNISKA

, Nyamänslio1miljoner

öP

22 febr. 1973

spannmålsimporterande

v svältdöden.

"svältområden", där

en, Pakistan, stora delar av

I området finns bl.a. Indi

ifrån. Det finns iraditionella mänskor

miljon,

sällan får äta

områden

Su.<Jan,

sig riktigt mätta, men också andra

derna

Skördarna har slagit fel.

tals

Orienten,

Egypten,

Sahara-området .

•

Det är länder och folk utan

kan drabbas

större

lav svåra missväxter.

Men det är också härvidlag

möjiigheter

mat

derna,

en stor skillnad mellan lähder

från

typ

Och Kanada.

och länder. Rika, industriali

att

köpa

rika

i-län

Förenta

medelsförsörjning

rekså

skörden- slår fel, t. ex. Sovjet unionen köper nu stora kvanstegrade

priser

perter säger

på

inte

kunna

ner afrikaner och, asiater som

vete

med

1"1

någon mån borde den ock,

"Så kom telefonen. Först nästan skrämmande, mystisk. ,När fler telefoner k9m: förlo rade den första, sin 'samlande uppgift. När många installe rats gav de en ny kommuni kationsform. l Så kom bilarna. Man kunde så behändigt färdas längre vä-

så gälla oss, gälla Finland.

Men nyligen sade t. ex. Nils

re<Ian i år hotas av svält.

Finland kämpar blygsamt

och

med -:-

dess är

jordbruk

120 doll r

trots

mätt

allt

med

svältande miljonernas mått.

När skall världen anse sig

ha råd att ge alla människor

Men de vädjar om en sak:

Mala 'x.

. .

Igen ,.

föredöme.

Tasavall n

I agsti ta

Den information som ning. hal' getts' om vikten av att använda . reflex har inte gått hem, och ändå har den åtam· mmstone, perIodVIS varI0t t.. •

ligen massiv. Tvärtemot vad marr skulle tro har användningen av reo

Det är- det progressiva 1nsla get Som vlfrdesätts. Det som har hänt Tasavallan PresidenUI har aldrig tidigrae hänt: Tasavallan Presidenttl har spelat på' Cavem Club l Liver pool, det, ställe , där Beatles I

tid en in e e

karriär. Den fi.nlandska popen har in lett vahdringen mot stjärnorna. mn

I höst inleder Trafikskydd en ny kampanj, Se och sytts i mörkret. Kampa,njen är väl

' Vad Pyhämaa och dess byggare behöver är absolut inte baracker, utan en lång siktig planering \ av bOstads och fritidssektorn för att om mÖjlrgt skapa - ett trivsamt och fungerande samhälle.

kommen, men det är uppen bart att det miste lagstift ning till flr att folk skall b ..... ....fl"'v.... 0.... nV"'1'V...hninD', nm int..

• Ja,- vad skall man säga: en strimma ljus, en glimt av optimism i ett utför-slä nu tycks något helt ge oväntat vara på väg '. Tänk om våra planerare och beslutsfattare tog vara pA. de värden som fanns och som delvis alltjämt finns l det lilla samhället. •

• Fnrt . j;\id. 3

ALF SNELLMAN

hade bästa tiden! Med anledning av de sport att det var just han som ! reflexioner sign. ThomaS gjor svek?! ? ., de i öP, 15. 2., önskar underl i stället bör man framMIla tecknad påpeka följande l Fy

..A fXrl'lXk' Vi lir två

Men liu tycks något helt oväntat vara på väg., På fullt allvar ,börjar man I fundera på vågen om' fick gå för långt, på hur man skall få den att svänga, på hur byn skall leva igen, på hur ll!änniskor skall bygga riktiga samfund än en gång. Snopet erkänner politikerna att de m slyckats. Besvikna säger planerarna att de programmerat fel. Teknikerna som snabbt kän-' ner vindens nya riktning säger att de måste arbeta fram nya ,modeller. ' Man talar om närdemokrati, om servicehus, om trivselbehov och trygghetslängtan. -Gå till byn, du frågvise och du skall finna ett svar."

'Svagaste länken'

rens pOjRlag kom som bekant in på andra plabJ efter Brahes lag i. jUDlorstafetien. Då Fyren • I förlorade, har man i flera " e , , .... , sammanhang gett "skulden" åt Bästa bilister! -Har ni för;, tjejer som varken har körkort den s k. "tredje länken" (unge vist), trots att den Sökt lifta bågon"gång? T. ex. eHer bussfi?l'bindelser, enda såt- B-C. Granq en kal loch blisig vinterkväll. tet att ta sig fram är att lifta. ne ;'la·nk" hade den individuellt O

också det var onödigt, Ingen lagrar ju oförstörbara plastbå tar. 'Barnen skjutsas och får lä ra myci<et nyttigt. om fnimti 'nen:' .

tare i Sydösterbotten.

l läsarforum -' - , le :lSt e e, or ak,a,r, varf·· Bl ' e e f·· O" rhl O'ss' llfta e ?

flexer minsk3-t. ' I januari omkom i trafiken över 100 'personer, av dem var 42f.otgiingare. Hur.. många , a av de omkomna fotgangarn saknade reflex!

ningar att reflexbrickan (eller annan synlig reflex) används' i slU'ämmande liten omfatt-

, ·fr ö 'tusen

Presidentti

c,m reflex

med kommunala medel avlöna en avbytare. Man hann inte ens till en utredning. , Andelslaget och 'privathand larna konkurrerade tills båda ,dog efter det förtvivlade iör söket... med två, butiksbilar. , Sy.olan blev några år 'ar betssal 'för plastbåtskludd'arna I medborgarinstitutet - -tills

Gå til.l byn, du frågvise!

gar än hästfärdens. Allt för '--ändrades. Visst hade cykeln . mat? l.a. mätt' om avstånden men bilen De spannmålsproducerande per ton. Detta innebär sparade kraften till annat och länderna bör utöka sin od att Indien, som är i stort be skapade det helt nya för lan'd backen: resgruppen. lingsareal. ,hov' av vete, har tvingats Så kom radion. Denna märk uppmanas Samtidigt minska sin' beställning- med liga sak som för en kott tid gav nytt umgänge' och hya hälften - men landet måste samlingsmönster. Nu öppna i stort s.tt ut med det be-, des världen och allt tycktes . ' , bli gränslöst. Tills radioappa lopp som anslogs (eller uppraten blev billigare och kom lånades) för er:. dubPelt stÖl're till allt flera hus och ,åter' bröts kontakterna och åter satt b eställ ning ärom veckan rapport,erade envar i sin s.tuga i en ny och tidn,ingarna att samtliga ännu djupare isoleimg - trots toppvinster i februari månads allt. *Larmrapport från FAO penninglotteri ha{}e sålts i Hel Så har skojan kommit. Så mmunalfullmäktige i Ma singfors. / har bönehuset' kommit. Så har lax - på en ledamot när Penninglotteriets vinster är ungdorilshuset kommit. SA. har Nyligen slog FAO (FN:s aptför helsingforscentrerade. -,.' har, beslutat' att skänka byagården kommit. Kommit, ' livsmedels och' jordbruksor levat och försvunnit. sitt sammanträdesarvode till Så glimrade servicesaJ11hället miljoner larm! gani ation) Röda korsets Vietnaminsrun till. Fler butiker. Butfksbllen. Hng. människor från Senegal på Verkstaden,' servicestationen, Ett. exempel som manar till baren, bankfilialen, 'bankens den afrikanska väst.kusten till klubblokal. Kommit, levavoch efterföljd. Bangladesh i ,Asien )lOtas i försvunnit. Nu går man knappt till an delslagets stämmor. Präs,terna är Uåkigare ä.n äe kringre sande predikanterna som kun Pyhämaa - ur sydfin de vara riktigt roliga när de kolsalen... 1 talade sig, vimna 1 - ländsk synvinkel ett u-om byn. Det politiska..- infonna sätts grävskoJjor) råde tiohsmötet drar två 'ähÖrare, 'frontlastare och muddervetlt valmötet bara :e1'l. " . • snart i arbete. Såilgkören, har Inte sjungit et ,är inte, bara: på idrottsarepå tre år. SeH'aste, år slutade norna som vi slår oss fram. lagstifta o m c, En av de :första uppgifter Det är dags att stutliecirkeln. i bÖStas siutade '-äSavallan fresidentti har som na blir att skaffa bostäder åt reflexbrickorna - den bör arbetarinstitutets, kurs därför bekant gjort mycket -tör att gö tusen arbetare. Den uppgiften, bli obligatorisk. att det var bara fyra med tvA ra' Finland bekant utanför värt, skulle ha lösts betydligt lät kurskvällar i rad. Nu visar gjorda undersök-' lands' gr änser. ,

stigit från 6'8 till

på

vädjan

komligt fel. Det problem som

göra någonting fö; de miljo

ett halvt år, har världs

'marknadspriset

är 'en

tiv är det naturligtvis riktigt,

göras? sig

Detta

men globalt sett är det full-'

Den som visSte. FAO:s ex

världsmarknaden.

sörTning.

långsiktig verkan.

sönder slog Nyskiftet byn. Pendlingen' till arbets' platsen tog en del av det som ' fanns kvar. Akerpaketeringen tog ad övrigt var som inte upphört när korna släktades ' med extra premium.

}rar utkommit med' ett tema nummer om glesbygden. Ole Jakobsson' berättar 'på ett ville jag säga glimrande sätt om hur Qyn föddes, levde och dog. Ett verkligt läsvärt Kommunalfullmäktige hann ' koncentrat: , -aIdrig ta något beslut om att '--

län

självför

Ur s1!-ävt nationellt perspek

FAl) kan inte

Vad kan d

sin

är för /Stor.

göra nå.gont-ing

på

öka

intervju, att vår odlingsareal

titeter vete, vilket bidrar till

aft

• Tidskriften Svenskbygde

staterna - Westermarck i en televisions

serade stater klarar sin livs

starkt

i veckan som gått

hotas av svältdöden

Svält är någonting som värl den tydligen aldrig slipper

Torsdagen den 22 febr. ,- 1973

POST-EN

I hiistJl.. tiden

i, ,siU laQ'. Märkli!!'t

att Fage dd var så mycket bättre jämfört med de övriga i Brahes (och Fyrens) lag.

Krltik bör ju var rättvis och ett uppmuntrande kan hell re ges när alla ändå gjort sitt

bästa.

Torsd.gen den 22 febr.

öSTERBOTTNISKA

- 1973

Hej,

läsarforum -'

Hej, Sixten Kåll! Din Insända att

mina

kamrater

gillar

popfantaster

11111111111111111111111111111111111111111111111 •

och arrangörer

Är vi popfantaster verkligen så fit?

rO TEN

Men det är ganska svårt att få lift, kunde inte ni bilister ta och ändra på det här, ge

Hej pop-fanatster och arrangö- med dansorkester och sådan mu

rer!

och

fe)

,Du pop-fantast har

dans febr.

din

både

insändare

rätt

den

Ja, pop-fantaster diskrimine var bra, men jag vill ändra musik. De har samma åsikter 9Ch tillägga en del. För 'det förs om dem som jag. Mig veterligen ras, det är sant. Det är absolut ta: (en småsak men ändå) jag har ännu inte någon av mina, Inte rättvist m.ed att, på en dans ha en poporkester är inte mister utan miss. Och kompiASar åkt till en dansplats tillställning jag vet att jag fordrar för myc för att lyssna till dansmusiken. som spelar en timme ungefär, re

ket., E.tt gammalt system kan inte Så Jag hänger gärna med till . raseras på en gång och ett nytt en poptillställning när som helst. Jag tror som du, att arran'gö skapas. Det fiinis ju' några dansplatser, men de är få, som redan rerna är rädda för kassaförlust

sik.

Ni arrangörer, ni vill

en publik skall trivas,

den

det?

Helhjärtat?

Bilister

nom att ta upp liftarEl. om ni tar en liten rif>k.

Ävep

Ni kan ju inte veta vilka ty

väl att per ni tar på. Men vi vet ju

va? Gör inte

Med två

så olika orkestrar som' t.ex. Fan

med.

heller

vilka

sitter 'på

Genom att vi bor längt från

tasia och Caracas? Tänk om, och centrum, måste vi ofta lifta, handla därefter! Gammaldans har för hur skulle vi annars kom ju egen afton, Så,

medan dansorkestern

varför bara de? m.'a till och från. Någon pojk du lovar vän som har bil, har vi inte.

pop-fantast,

har resten acceptera svensktoppsidioter om Oni ni skulle ta och byta det de accepterar dig. Det verkar san med· oss, skulle inte .ni också finns väl Ingen i hela publiken nerligen inte så, kära du! Varför önska; tt vi skulle stanna, eller . som helt och fullt trivs med två, klassar du ner alla oliktänkande, hur? av kvällen,

och

ramförallt,

kört igång ,med t.ex. disko där om de bokar poporkestrar, men så olika musikarter? är det bara popen som är det en Vi vill nu genom ÖP se om Hör nu arrangörer: varför Inte da saliggörande, för alla andra? poporkester "håller i gång", finl}s det då verkligen så f "popdet blir bättre. Vi tackar i alla ordna en pop-afton med ren pop, Har Du förl;lökt lyssna till, Bät och man kan bara hoppas att fantaster?" fall de få bilister som stannar. "Friskt vågar är hälften Vun och en annan kväll vanlig dans dig In i, ryckas med av, koncenallt fler följer efter. DU

Alla föreningar har förstås· inte net" säg1S det så ni rr ngöre,:,: med/ d sorkester? Varför måste : .. . inte göra (!tt forsok? Det ni.försoka tillgång till disko, men de kan Varfor ha både ock samma så myc- kväll? Ni kan väl fatta att en då låta en poporkester spela nå- kan ni väl inte förlora . publik inte går att dra över en gon kväll i månaden, åtminstone. ket på? Popfantasten kam, det fi ns faktiskt olika Du har gissat fel, när du tror smakriktningar, och I synnerhet

Det var' omöjligt att få lllot.ståndar,e Undertecknad, som var med ra som schack. För övermalax när SÖU:s schacktävlingar in uf:s och ytterligare något lags

upplysa ,del är detta bara att beklaga, te slutfördes kan Christer Öhman; det gick inte 'det är ju inte der s f-el. 'SöU:s I tävlingsarrange med normala övertalningsmeto der att få fram en finalmot ståndare åt övermalax uf inom I-IV ringarna. jag kommer ihåg att jag vid

ett

tillfälle

på

förfrågan

från övermalax sV&l"ad : be trakta er som SÖU-mästare, vi får inte fram motståndare. ' Av alla tävlingsformer som jag varit' med om att "dra" inom SöU, är, cIet ingen som varit så svår att f_å att funge

mang har vi försökt följa prin cipen att genom regler och täv lingsbestämmelser få tävlingen

angående

'trera dig på någon annan musik än pop?.Jag tror att du sanno

musik.

Vi som inte tycker

om pop speciellt mycket, vi vill Inte ha' någon pop-orkester som vi inte kan dansa till, och samma sak för; . . dem som gillar pop, de trivs . mte

Två

li fta r e

likt inte gjort det. Allt är väl begriper än mindre vit'sen med bra som är pop, och det som inte högtravande (bildande?) klassisk är pop är idioti. eller hur? musik. Man måste, förstår du lära sig Men jag har mina favoriter, ur lyssna på oQ! . ! tycka om all slags alla kategorier, även pop. Och i l musik, och ibland är man s g envar blir salig på s ln tr ' inte. Jag medger att jag själv ' . Vad du menar me d rlk tIg mu . mte fattar det där med hårdpop, k n v Il ingen sik \Jet jag inte, jag förstår Inte heller svensk-, .. komma med så dumma påhitt att. toppens hJärta-smärta-banalitet, ' den och den musiken är den b

RappOrten från e levriksdagen

ta för allihop. Den musik jag ty ker om den är för mig, märk väl för mig, riktig musik. Och jag tycker den är.bäSt, l milta öron. Men det finns Ingen I hela som tycker som värld denna

jag . . . Men dock: det är härligt att leva i' musikens värld! .

I nr. 3 av ÖP 1973 ingick Ulf hade på senaste Elevriksdag i att fungera så att Cle deltagan Långba,ckas och min gemen verkligheten var 488. Det skulle de iagen själva ansvarar för samma artikel -"Skolungdoms ha sett snyggare ut om detta för politik? Det är till absolut genomförandet. Ibland har det förbundet får en demokratisk 488 ayrundats till 500 och inte övervägande del' fråga ,om ele fungerat, för. det /mesta har profil". I denna ingick bl. a. en till 520 • • • ver som röstar på DSF:s kan det fungerat genom påstötar mening som löd "DSF ( = De Som exempel på' att DSF i didater för att dessa är aktiva och påminnelser, schack har in mokratisk Samarbets Front) flera enskilda skolor har starkt . och syns mest och i Viss mån te fungerat trots ;upprepade domineras ,för närvarande av stöd från liberalt håll tar Lång för att de tycker att en viss påstöta r och påminnelser. . folkdemokrater, men rym backa VSFL, Vasa Svenska DSF:are i VSFL är så trevlig. S v e n-E r i k G I a d e r mer även socialdemokrater och flicklyceum. Också det en ty- DSF får alltså inte sitt "libera åtminstone o f f i c i e l l t pisk bom. Herr LåIlgbacka, vad la" stöd i VSFL tack vare sin v(ssa ,oa*h giga liberala' ele beror DSF..: sl3töQ j VSFL på? politik, som ju till stor del jr ment". Detta "åtminstone offi Jo, på att de eleyer i skolan som, obekant för. dessa. Allt detta ., c ellt" tyckte inte- Långbac , ka gjort sig kända som aktiva, som . trodde jag att Långbacka redan om och sitt undertecknande av dominerat skolans elevråd och kände till och jag tror ännu att , artikeln skyller han i en senare hållit" morgonsaD�liDgar, dessa det knapp8st var någon nyh t insändare på tidsbrist. LåIlg elever tillhÖr till stor del DSF. för honom. backa ....framhålleF i samma in D elever som inte kan' kallas Ett annat exempel som vise.r sändare att DSF visst innehål socialister men ändå röstat på DSF:s verkilga jag: DSF hal' 4: ufo ,Redan rubriken är ju miss ler liberaler, samt ingalunda är just dessa och stött DSF, hur platser i FSS:s (Skolungdoms: visande. någon socialistisk organisation. mycket tror Långbacka att de förbupdets) Dessa styrelse. Här kan f. Ö. nämnas att de 520 eleverna lagt siog in i vad deras platser besitter personer som Vidare skrev jag att schack röster DSF enligt. Långbacka kandidater och DSF bedriver a II a är medlemmar i DFFF:s intresse torde finnas. Jag kun ------.--------.!.------.,...ungdomsförbund FDU. Alltså de ej skriva att det fanns ef personer som klart stöder den rsom jag ej kontrollerat sa_o spelande följande år, kanske bevisar detta: "Föreningarna yttersta, vänstern. Suppleant ken. Det är en' viss skillnad var det samma orsak? skall anmäla sina deltagande platsen har man gett åt en so på torde finnas och att det Vidare skriver herr Ch. S. lag till kontaktmannen inom cialdemokrat, alltså lika dåligt finns, inte .sant? om de formulär som S'kickats ut ringen, detta bör ske före 15 med den liberala representatio till föreningarna och kontakt jan. ·73. nen där. Tillä,ggas bör i detta Beträffande detta bedrövliga ännen. ,Det enda riktiga jag Jag vill till slut påpeka att sammanhang att socialdemokra z;n r år -71 som her Ch. S. främst i den delen av artikeln varken schackspelarna i ö-Ma terna har understöd i ett par intresserade sig för kan jag fann herr Ch. S. visste vem lax uf ener föreningen har nå tre skolor i hela SvenskfiIiland, att var nämna att representanter för ifrågavarande 'förening besökte som var 'kontaktman. Jag cite got att göra med denna arti medan liberalerna enligt Lång "Är det så /att kontakt kel. De åsikter som framförts backa tycks svara för närmare SöU-kansliet flera gånger utan rar i VI ringen inte har är helt mina egna . mannen 30. procent av DSF:5 understöd! att få något- svar på varför fi ollat med före ingfirna om det I den demokratiska samarbets Om det nu nalen ej blev av. . Ch. öh. kommitten (DSK), DSF:s högs var så att det inte fanns mot- finns mtresse for ett deltagan ne ringtur ringen". i de ta organ har fQlkdemokraterna , 001', stånd, vilket jag betvivlar det F o t n o t: Det svar som Ch beretts 4 platser, socialdemo Bäste herr Ch. S., enli de väl -ifrågavarande förening ha utnämnts till segrare och formulär jag erhållit från SöU, öh efterlyser publiceras här in- kraterna 4 platser och liberaler

'Schackspelarna I 'Sj atte rIngen •••

•

Med anledning !lV herr Ch. S:s svar på schackspelarnas i Ö-Malax

inlägg

anser.

'jag

t.ycker

jag

mig tvungen att rätta några av de fel, aktigheter som finns i haris insändare. För

det

första

att det är något fel att herr

Ch. S. besvarade artikeln. . Vi

klagade ej på honom, visserli gen sköte!;' han nu· denna täv lingsverksåmhet men han fann inte på SöU:s kansli åren 1971

-72. Det finns faktiskt en av dina arbetskamrater som bä,tt re borde känna till förhållan det, herr Ch. S. Eftersom den

na person ej velat besvara ar

tikein, riktar

jag

nu mitt

lägg till herr Ch. S.'

Jag tycker att Ch. S. skall hålla sig till ämnet och ej blan det pris som "eventuellt" fanns skrivet av din kollega Birgitta vid. Det fanns med redan för-, na 4 platser. Folkdemokrater socialdemokraternas och da in sa,ker som ej hör hit. ha kommit till föreningen. Så Lybäck är det inte jag som ra veckan, men måste av ut nas ;redan besatta, men är platser nu. tills st över rymmesskäl skall å Varför blanda in VI-ringens öv var nu ej fallet. Det vore vida · kontakta föreningarna riga föreningar i något som re intressant att få höra av utan dessa som skall kontakta Det inlägg Oh ,S sItrivit hade • Forts. '8id 15 endast är skrivet av ö-Malax vilken orsak det ej blev något mig. Ett citat ur formuläret rubricerats av redaktionen.

ÖSTERBOT N ISKA

POSTEN-

TorSdagen den

Favoritställef rum på topp_ .

febr

197

ett nöiescent

Osterbottens nu' så eftertrakta de dansorkestrar

•,

oå t.:'

STJG'JOH NS

BLOMMÖRo ·BIN .

. "

:Dame..nc:t biuder upp:e . < '

tirilm•.

VAL1l0MNA!

. - får vi lov?· P. S.

••

Vi par satt in extra bussar söderifrån.

. BUSSAR: Str dlinjen fr. Molpe 19:15: Petalax TB19.30, Havras, Dropp-in-Baren' o. Solf service. TurbUl;l8 2 ggr/tim. från p.torget.

. IGEN. ETT' TIL FÄLLE ATT KOM'MA TllL· .

::.:....

P::.?F..r .& lördagen" den

För musiken står och de just":u populära

kl.

februari

,24

... "' ...

20.00-02.00

I» . U.F. ....-

CARAC'AS RISTO, O.JALIPASTI

i .

BUSSAR SOM förr. , _I

. 'ORDN.GR. I, -

....................................

5..............., ... _................................................5 .......... -'.

,·Vi ;ixar' ,dansen fill Jö.r· daee' n '· 2 4. 2.-k, '. K ' " ' A ' ': o M ' ' · ' ' o'· ··-E· .· R D· ·' V ',. o·'<

20.-...01

.' ....-:.. ..

. :.,

. },

-'och

:- 1

';.. -:

-, '",,-

. .

;",... ." .

.�

ro as (I

�.

WIGTORIA

och

Westers 'tro Lappfjiird,19.H) via K:stad och Pjelax. St:andlinjetrafik kl. ,19.15 fr, y-�.4:alax via Län gåmin ne och Portom. Haglundsfr. . Ka kö 20.00.

. I • . . . . . , III1111n111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111. 11111111j1111111111111IIIII111111111111111111111111111111111111111111111tIUlliiiin11111I11111111I1II111111111111II11fIII tllllllllllllIII t t 1111111111111111111111111111111' ' . .. . . ' .

·�lid-er·fil'.fonerna -av

t)n9t'lit

BUSS:ÅR

....

.......

- '.

-j

·:,1', ,_. " MidviRfe bal i VÖR'A

LöRD ' 24. t kl. 20-01 _

. .

5 E

·S· fe"'=Ola ·· S.o· , ..

BUSSAR: OT från Vasa busst. kl. 19.00 via Kvevlax. OT(trån Kaurajärvl kl. 19.00 via Ke kis, Kimo, Oravals o. Tuckor.

. .

Arr.: '

VöRA

. . IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIl, IImlllllulIlIIlIlIlIIiii . IU111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111n1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 IIIIIIIIIIIIIHlllmllllllllllllllllll .

Torsdagen den 22 febr.

1973

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

HEJ PÅER. IGEN! ,NI HANGER,_VÄL lVlED I

N/Y KA R·L.E B Y • '.LöRD.- 24. 2. kl. 20.00 •

KJELL JÖRGENS N. . u. F. S.

BUSSAR: Haldins frän Jakobstad kl. 19.40. Från Gamlakarleby kl. 19.00 Frän Oravais kl. 19.30 via Hirirlax.

Kronoby-EdsevÖ"-Bennäs. Frän

via

Esse· kl. ·19.00 ·via. rur ITw-Lillby=Markby-Jeppo. .

Söndagkväll 25. 2.

KV' EVLA

kl. 20--81

•

CARACAS

SöNDAG

---

BUSS:

TONÄRSSHOW ·1' KRONORY

BEN\NÄS den

5. 2. kl. 2

BUSSAR: Ha.ldln trån J: stad kl.

ork.

"'.

PROGRAMtNSLAG !

FWJt e .......

Nykarlebytonåringar inbjudna!

19.40.

BUSSAR: Vidjeskog fr. Småbönders kl. Hästbacka., Kolarn, N:vetll 'och SÖderby.' 19.15 via Jungsborg, Karieby.

OBS! DANS I BENNÄS FRED G2. 3. Se nästa öP!

I·

FRED. 23. 2. KL. 20

- -LARAMIE

1·

STEN-OLAS

med.

Haldin fr. Vasa busat. kl. 19.4!S.

OCH DANS l

1 .45

Dahl

via . Terjärv, fr.· Såka. kl.

• I

GAMMA DANS

PÖRTOM MOTELL CENTER

Restaurangen öppen aHa dågar frän kl. .- 17.00. Lördagar och söndagar frän kl. 12.00. Cafeteria 'o. Esso-servicestatiOll öppen alla

dagar kl. 7.00--22.00. Motellflygeln med 14 välinredda dubbelrum till Er. tjän.it. ,

Februari mdnad8 orke8ter

TOJBY .

LöRD. 24.·2. KL. 20

Trio STANORIA

omtyckta

COMBO

' ."

. Rena rflma Tjo'faderillan med '

' -.

JIasa nation tar upp emigrationsproblem I programmet för de stlpendiat-

dagar som Vasa Nation a nordna

i samband med sin LXV årsfest ingår ken ---

ett seminarium

med rubrl

"Emigrationen ,trAn ...

svenska

österbotten".

Som

upp-

Inledare Håk an

Nord-

lands

Nation

man, Anrie Karlqvlst från arbets-

Eesti

'Oliopilaste

träder

min.sekr.

delegati n

krattsministeriets ·emlgratlonSärenden

ren

Erik

Ågren

för

och' författa-

frän

Jakobstad.

Uppsala, Selts

holm och från österbottniska Natlonen vid Åbo AkademI. Nationen

Vasa

Nation

har

sammanställt

lägger

man

Iluvudvikten

studerar

oC!1

Vörå uf håller

Kompendi· vid

vilka

ÅRSMöTE·

Ilur

anställ·

i ·uf-Iokalen 28. 2. kl. 20.

ningsmöjlfgheterna är efter avslu tade

besöks till ärs esten av ett tjugo- . nad

en k a gäster. I seminariet, som hålls den 23. 2. tal sv s

73 kl. 13.00 på. Ostrohotnia. deltar

från Stock-

presenteras.

högskolor

också nationens gäster från Norr·

kas

Inom

studier

februari

Stadgeändring.

m ·

Alla

ommer kompendiet att skicut

till

· labiturienter -

alla l

svenskatalande

österbotten.

medlemmar

väl-

komna! Styrelsen

"______ ..;;. _ ______ . ...

ÖS TER B OT T NI

POST EN

Många studieCirklar . Förbundet ·Hörde få .

ett -b6ttniskt l{ansli FRÅN MITTEN AV FE BRUARI till slutet av mars tjänst gör Ingrid S a x b e r g som studieinstruktör i österbott n. Det är Studiefrämjandet i österbotten som konstaterat att en instruktör bör finnas när så många cirkla.r är i gång. l Då det fanns medel för ändamålet -. beslöt man därför om anställningen. \

Ingrid Saxberg skall samla cirkelledarna till tl'äffar· såväl ämnesvis som regiona.1t. Hon skall ha kontakt med' enskilda cirklar som vill ha råd och stöd och hon skall kanske ordna nå gon central samling. Kansliarbetet gör hon hem . - ma. Hon började med att sända . cirkulär till närmare 200 cirk lar.'Det finns betydligt ner i österbotten men Karlebynej och Nykarlebynejdens dens inarthadistriktsförbund hör in te till .Studiefrämjandet, så dit har inga cirkulär gått. Det' är särskilt i Karlebynejden som Ingrid Ahlen startat en stor mängd cirklar. - Jag tyck att Studie främjandet borde ha ett eget kansli i Vasa t.ex. och att det skulle finnas en instruktör i österbotten året om, säger Ing rid ·Saxberg. Det borde man tänka på från nästa höst lom studieförbundet· då igen anstäl ler .en instruktö.r här: Nu är Ingrid smått. funder

sam. hur hon på denna korta tid skall nå bästa möjliga re sultat. Hon hoppas att det cir kulär hon sänt ut skall ge gen svar. så att hon får en uppfatt ning om var stötarna borde sättas in. En marthaträff i Pe talax är inbokad. Sedan blir det väl att börja förbereda regiona la träffar. Det där att samla såväl mar thor, jordbrukare som ungdom till regionala träffar är Ingrid inte riktigt säker på. Det· kan lätt gå så att någon grupp inte kommer in i en diskussion eller de samtal om studiearbete och -metodik s6m hon hoppas få j' gång. Det skulle kanske vara lättare att samla marthor till -ep. träff, ungdomarna till en osv. Det kan t.o.m. tänkas att det skulle ge mest om man skulle samla ledarna för ett speciel cirkelämne t.ex. Vår kommun, från ett större område. Då kanske inan skulle ha mest nytta av utbytet av erfarenheter.

-T.l öck·P åslcillark

* Studiefrämjandet borde

I hemmabörnan._

tA ett eget kansU I ösUSrootten, tycker Ingrid Saxberg som nu får jobba

Vid de .(täffar Ingrid Saxberg koll1fiJ.er att ordna tänker hon även diskutera behovet av kontaktpersoner för studiecirkelarbetet t. ex. inom Varje kommun . Hon kommer också -att söka kontakt med alla som brukar delta i kampanjerna på höstarna. Forslag föreligger om att dessa borde samlas redan i vår för att diskutera hur höstens kampanjer skall läggas upp.

Tjöck-Påskmark uf. beslöt vid sitt årsmöte-i söndags ge styrelsen i uppdrag att planera en renovering' av lokalen,som de senaste åren V'arit uthyrd åt ett företag. Företaget som di:sponerat nedre våningen sk ll flytta bort, varför .förep.ingen får igen- hela lokalen. Ett nytt medlemsm<5te skall senare. ta stälining till renoveringspla nerna. På programmet för året står bl.a. gammaldans. Till ny ord förande valdes .Leif /Klemets. Han efterträder Per ThomaSfolk som avsade sig omval och blev viceordförande. Monika

åi

Trali,korgan tö res lår

skall renovera

laner, f rsäk- för hennes verksamhet är del Det fi ns n rar IngrId. SvliTigheten ar att 'vis helt nya. Med den stora er veta, hur man skall' göra mest farenhet Ingrid Saxberg har av nytta under en .så kort tid som " mstruktIonsverk$amhet ute på en· och en halv månad.' I Svenska studieförbundets fältet, kunde hon komma med styrelse har man diskuterat att värdefulla synpunkter på <!.en man på något sätt borde dra fortsatta efter. verksamheten nytta av de erfarenheter som det hennes lanställningsförh Ingrid Saxberg gör genom en lande är avslutat in'struktionsinsats vid denna / tid på året. De planer som nu lagts upp

borde

bli obligatoriskt 'för alla bilar. servera tillrä kligt stora anslag Angående säkerhetsut i statsbudgeten. rustningen för fordon föreslås i framställningen af/man av fortsatt överva ni. e ek v samma åsikt som F rtbegräns for VIlken borde be edas mOJ- I ningskommitten i sitt betän lighet. kande och 'föreslår att man

AUTOMOBILFöRBUNDET, Trafiksäkerheten och Tra.fik fömkringsföreningen har kommit med ett förslag åt stats makten om trafiksäkerhetsarbetets tninimimålsättning. Man har inlämnat förslaget tilt deil parlamentariska trafikkom mitten och ska)) dessutom överlämna

det

åt

\ I. förslaget föreslås också att man skulle ta i bruk reflekterande registerskyltar och att man skulle bestämma ändamålsenligll- belysningsanläggnin gar både .fram och bak för cyklar.

trafikIDinis

te n.

I förslaget föreslås att man och för förbättrandet av trafiksä kerhetstillståndet i den nar mste framtiden bl. a. skulle övriga i styrelsen' är Börje gå in för f tbegränsning för Skogh,md, Kjell Carlsson, Lars olika vägavsmtt och effektivera Göran Erlund,Håkan Andtfolk, Christer Gull,Kaj Thomasfolk övervakningen.,- Användandet av säkerhetSbälte för bilister samt och Inger Lund. hjälm för motorcyklister och mopedister samt reflexbricka för fotgängare skulle bli obli gatoriskt.

Lillkaas blev sekreterare Rune Lindstedt kassör.

man observera att den ·Iätta trafiken borde avskiljas från den övriga trafiken genom eg na körfiler.' För att påskynda tvåkretsbromssysteJ;Ilet tr.afikoräningen borde man re

ningen alltid bör fungera ma. skinelIt. - I fråga om andra konstruktiva ' säkerhetsanordningar

lartgräns ol;hbilbälte

S e.g

skulle ta- i bruk fartbegräns ning för olika vägavsnitt samt ett fartrekommendationssys tern i vjlket begränsning och rekommenderad fart skulle be Stämmas enligt väg-, trafik och omgivningsfaktorer,

I framstäilningen har man . I långtidsplaneringen har konstaterat att olyckorna på man inrYI!lt· trafikomgivning många livligt trafikerade väg ens utVeCkling till att motsva avsnitt koncentreras till sam- ra människans krav. ';1 detta särskild ma trafikknutar. Den utredning sammanhang borde om dessa som Väg- och vatten- uppmärksamhet fästas vid nöd byggnadsstyrelsen har gjort vändigheten av att avsklJj!1 den borde· också i framtiden lryg- lätta trafiken från den övriga Som .långtidsplanering före gas. Dessutom borde trafikan" trafiken. Vid utvidgandet av . slAs att mån . skulle utveckla ordningarna på des ' t>latser v gIiätet borde vägrenarna traJikomskolningen, trafikun undersökas, Samtidigt borde breddas. dervisningen och forskningsar -----.,-- ----- betet samt att man skulle be· tona nödvändigheten av rätt Efter avslutad' nöjesverksamhet säljer undertecknad. olika iiiställning till trafiksäkerhets typer av '[jusanläggnillgar, färglampor, armaturer osv. till arbetet. utförsäljningspriser. För fordonens del föreslås Anträffbar för närmare diskussioner fredagen den 23 och att extra uppmärksamhet fäs lördagen den 24. 2. -73. . tes vid betydelsen av vindru tans kvalitet och tvättanord ning i vårt klimat. Ett beslut

IDfOfACROWN Upplev lyxen hos stora Crown. Den il'i' fiillllilalC _ swk - också dieseln.

och leasing Försäljning .

Bilförsäljning

G Kronqvist Jakobstad Södra TuNen. Tel. 12 788.

-lEG-möbler

borde

fattas

om att endast

dubbla vindrutor som uppfyller

SFS-standard skulle få använ \

das i bilar och att tvättan'örd-l

Formansgatan 4, tel. 241700 Vasa. Senare på kvällarna tel. Pieksämäki 33 290, arbetstid Niskamäki 28. JAN-ERIK

GUSTAFSSON

Torsdagen den

febr.

Sex dagar kvar för frågetävlingen "fors-resa pris NU ÄR DET en das t

sex

gar kvar att lämna in sva ren

för

tänker

delta

tävlingen.

föreningar som i stu diecir ke l

D n

1 '7S

frågetävling

PO- ;TEl'i'/FRITID FO_R__ U M

______ ____________ _ ____

En uf-insats går till historien: Ringins_titllt n' kommunaliseras RINGINSTITUTEN ser. ut all JÖrsvinna.

fJärde ringelIs el kan det d.·öja något Jäug.·e. En kuhur och bildnin sinsats av uf-rörelsen blir där med historia,

Kpmmu

nerna kommer synbarligen all övel'ta fj irde, femt och sjätte ringens medborgarinstitut, För de två För' senare sker det från l september delta år.

studiecirklarna Vår kring kommun, Ung musik och Ta, lit, ton och trivsel som ansågs dock inte ända, kommunerna i d tta avseende - Varför skulle det inte .bli åren. instituten med betydande Det , anordnas av SÖU har dragits en kQlIlmuiialisering så små- belopp. målsenligt att ägarbyte skulle beakta endast de anslag mall

,igång.

ning9m, säg r S v e} s, Stig ' '" de ringens me dor fJa-r rektor f" borgarinsti-tut. Kanske med ett 'stänk ' av vemod, men inte så att han skulle ha någonting kling. emot en sådan ut Stig Svels var med när in drogs i gång hösten stitutet 1961. Han var då ordförande i fj rde rin en, som var s nnerlIgen aktiV på denna bd.

I början av febrl,lari skicka, des'frågeformulär ut till alla ungdomsföreningar. Dessa frå geformulär innehåller tio frå gor från vardera studiecirkeln. ·T illsammans är det alltså tret ungdomsför som tio frågor har fått. Det är nu eningarn upp till förenmgarna själva om de vill' svara på fråg(}rna och anmärk et v r e t. tt rst . returnera svaren till SÖV- före mngsvart, InItiatIv rmgen tog Qtgången av .februari månad. när den beslöt starta ett med. . . stort och det b organnstItut intresset Är . DOa. fanns ms t'111 I. kommer in många svar arran tut endast . sta oc "d erna l geras det två s,emifinaler med Närpes och Munsala. dans efteråt på \ kvällen. Institutet har sedan dess driSemifina'lerH§.. uppdelas så att vits av ringen med ringens sty en blir för norra österbotten relse som' direktion. Institutets och en för södra. österbotten. första rektor var lärare John Dessa skulle, bli på en- on& dagkväll med -gratis inträde för de som kom er rån bör jan av kvällen. Menan frågor na skulle orkestern spela en l?it och publiken får ,gissa vad or : kestern spelar.

Två veckor före semifinalen går av stapeln s,ändes forskar frågor, till de lag som kvalifi cerat sig -för vidare avance· . " t avl'mgen.. FrAgorna mang I görs av Henry Holmlu d och , tas från stomplanen. \

men redan andra österlund; året hade Stig Svels övertagit rektorskapet, som han innehB.tt sedan dess.

Hösten 1966 startade femte och sjätte ringens medborgar och Initiativtagare institut. startare var ringarna, men för bildades instituten att driva speciella: garantiförenlngar.Rin garna stödde under de första ..

ske mitt under en arbetsperioQ. I ger till institutet - i år v:örå. D" arf" Or vaIde man 1 september'I 20 . 000 :-, Oravats 7.000 och som överföringsdag. För sjätte Maxmo 5.000:- - men om fjärde ring Senaste år hade skulle stå som ens MI ca' 1.100 studerande i ringens de,l blir det eventuellt kommunerna kurser. fråga om överföring redan 1; ägare s ulIe man få räkna sig närmare, hundratalot tiH godo a la k.?stnad r, anser , Femte ringens MI hade över augusti., I Erik Lilje samband- med att Kors-' Iwm unaJd·Jrektor 1.500 studerande i 113 kurser m hol iVörå. strö Övertar MI femte ringens I 900 och sjätte ringens M ca Det är osannolikt att skol studerande i ett 70-tal kurser. kommer institutet att göras: t åspråkigt ch r kto befattyndighet rna ge, anläggnings De två sistnämnda instituten mngen att bh heltIdstJanst. I! tIllstånd för ett så atet institut har de senaste åren fått bikommer_ Jlla II Mala t.v, ..a: S9m .skl;llle omfatta enbart föri drag från kommunerna i fortsatta med deltJdsanstalJQ Orav�l.l s, På det hållet h r man hållande till det behov de haft. I rektor. strävat mot .större institut. Att ) har kom ' -' f'" InOm Jar de nngen . - beakta " ar dessutöm att ett nytt , r . . mUnern& varI't mera ' rest fl'kt'Iva • T e kommuner orsta åren InstItut de ' två f" - er· o h l'bl nd pr Ut at å' l ' utetS P lnst't tar över BY IV ringen ' . c håHer en dast 35 proce t ta ts.. ansIagsaskanden. M an har ock, 'l ot g, 70 procent for b'dra . så varit tvungen att köra med I fjärde ringen är ett kom- gamla InstItut. än öv munaliserande nå!i! ot la"gre timarvod.en . , av institutet en . Man vågar nästan tippa att · . I U t. rIga IDSt't betydligt mer kompll'cerad frå fjärde ringens medborgarinsti ga än i de två andra ringarna. tut kommunal ägo övergår • Korsholm och Malax blir qet att inleda samar hösten 1974. Här ". tar över bete mellan tre kommuner. Det Inom femte och sJ'ätte ringen senaste året har samarbetet Se g har avsikten hela t iden var it melian de tre kommunernll att instituten skall kommunali- ,git fart inom flera sektorer, seras så snart man fått en ny men det krävs många' klu b r------..-,..-�--""'"7 kommunal indelning. När kom- slag ett innan övertao-<>nde p'" nläggningen genom- kan ske. munsamma ' delfördes vidtogs därför orne, Frågan diskuterades vid se.--bart åtgärder för att överföra naste med' samarbets möte DEN SLITER inqm mig, den . ommunern ...& k . förvaltmngen}la a . Hämnden för de tre kommuner bränn.er, den gör allt fÖl" att na. Ingen var väl direkt· emot komma tran).. llehäl'ska i mig, ett övertagande av MI. men det yUl den. I.Ji.ngre· mellan vissa utredningar vill nm'I. g&.- den till k.ortare och ' man dock , göra först. , oftare blli> t bl!.ra Til.1s StQp!

•. L, I' vl"Ig

' anIhe t kursve rfi"

ta-I'

Begä ret

' de J arpero/l U I g,a tsa 100 000 mk

-' , ' . Finalen går den 15 april i samband med vårmötet och det •• blir som eH kvällsiöreställning. , -' . Lagen rsemifinalen och finalen narmare ' , · får beslå av endast fem perso ner som inte får vara äldre än . tjugofem år. Första· pris bestAr . av en ,resa-till Helsingfors, .över . ett veckoslut, för tio personer. 150 ARBETSKVÄLLAR; 110 bingotillfällen, 16 vanliga dan Nu gäller det för de perso-' ser och fem gammaldanser, tre fester, två me.dlemsmöten ner som' är intresserade att ungdoJll för, Karperö och sju styrelsemöten redovisade samla ihop ett lag och fylla i ening för vid årsmötet på sönd.agen: Trots investeringar ,p å frågorna och returnera dem se närmare 100.000 Ink har föreningens skulder inte ökat un nast den 28 feb,uari. Adressen der året i nämnvä.rd' grad. Någon ny ordförjl.nde lyckades är SÖU, HandelsespI. 10 D, man inte få ,id årsmötet. 65100 Vasa 10. I styrelsen för nästa Ar in- Örn,Sigbritt Järv, Greta Mård, Ingmar Järv, Alf Bur Monica Lönnvik och Katarina Ch. S. valde man, Börje Pada, Lars Back, Beijar.Sorn äldre "experter" Agneta Fransholm d.ä., Karin på' renoverings:' och inrednings Fransholm. frågor va'ldes Helge Sund och Tage och Grön Su'ppleanter Sigbritt ,Järv, Ag Henry Frantz. Kommande söndag ordnas i 2 1 1 _1 x x 2 1 x x: 1 1 1 netafransholm d.y. och Harry samarbete med Vasa sportbi13 rätt ger 10.407 mk, 12- Mård. . <'

Ing,en ny

---�-----.,.-'-""-

Tios och lotto

rätt 612 mk, 11 rätt 48 mk, pro Folkparkskommittlm, gramkommitten och bingokom10, rätt 6 ink. mitten återvaldes till stora de Poängtipset: 3 poäng: 7, 8, 11, 12, 13 , 15, lar. Årsmötet fattade' beslut om 17. 21, 24, 29, 33, 35. 2 poäng: 2, 9, 23, 26, 32, 34, att föreningen skall böeja ord na s.k. öppna kvällar i uf-Io36, 40. De övriga matcherna ger 1,5' kalen, -föreslagsvis på onsda ill garna. Det blir möjlighet poäng. 24 poäng ger 6.357 mk, 23 skivspisning oli,ka spel. och poäng 275 mk" 22,5 poäng 60 ServeringeQ skall hållas öppen .

I mk, Lotto: 2, 12, 14, 18, 3D, 38. Reservnummer: 7, 26. 6 rätt ger 645.995 mk, 5 rätt 383 mk, 4 rätt 15 mk, 3 rätt plus tilläggsnummer 7 mk.

En särskild ungdomskommit te utsågs som skall dra i gån denna verksamhet samt samti digt fortsätta planeringen ay ett diskotek. I kommitten in valdes Hasse Fransholm, Dan

. QF:i Gräna,en .för PIi>,;tI nmg har ,dit.\!. ve.r .sl{ l med. .U" Jpo J'. D tm. D)M jjte 'un. Dlen pu !Jl....ö!:t& 4 l§nJt m-., :6 il' 14J? ,QrkM :j4S, ,ba, iJ.B4 g m9tiU'att..v )eJler .., k . tUJ:. 't>, ,� #lWl j-g I Vörå har man en vuxenut t.l' j bilgpingskommjtte 5gm' ,diSkui . ,. N!-.l t t.t, :frwn ,. ., ,�t.t pi. tör fYllt. v r:Sa,rj.nstjtytet, rat p!. a. me Kommitten har oc s4 di,skijte, , r8.l' :Ji 9C.W. . t# d!L.&a! .Oet .b fraJJttid., . folkl)..ög3kQlIms r.3! Or TjlJlken har framförts -på llU ' med._ J*I Alv WImJt d ä n !olkhö8-skolan bor4e över. '! 1kt ,gör JJM. k!U' »g tN av 'kom,mUllen 9Ch att.t eU j g. , JI!-g sltt.er .9Cb. fF.i»al', tW f. tar.e samll-rbete borne e-table roQt Il)jc tliAN, J. lJef' bcwo l'@,I3 Plellan. folkhögskolan QCh ".!Ju!. kl'Jf!.er !!War, borgaril,ls-titutet likhet i '.milMl J;" v lOO" dom !.l!t.F me4 vad fallet lir j KroQ,oby: ,a1.4.rIg ,�lr:t8J', Begä,r-et v"r det 'f):l!.fflp. • Förde1aJdipre al v , n pA MI naIa u kOD1Jll, med lister en isbanetävling på fjär t:a (ÖfJ)!Wo' .Om JllgonYill den, en vArshow planeras till &et på den 'kaP ni ju frAg. påskhelgen och en' pimpeltäv- Sama'rbetsnämnden beslöt· även t a hur ett övertagande efter Tobacco. liIl'h senare i vinter. I slutet av gynn . k.ommunernas ulle '8 Of maj tänker man ordna en gra -I _

oran d o.rdl"·

Oravais har man nämligen fört fram tanken på att bilda . ett eget kommQnalt institut. hän9 juti t5 tijl Fr4gan· har folkskolnämnclen för utre4ning, Jnnan den utr dni{1gen är jdar viiI man d<X!)int.e 'latta &j. lut.

sk lasSI=' :f lce r l g Nu f år skolUl;lgdom tisdans fÖr en Q ' )m;ltt: :: :.::: : l ::l' :..; :: ;' ,.,..:::, ::=::::;:= ::::;:; =:;::;:::;:= ;:::; = = vardagkväll. att ordHll en Möjligheterna MÖBLER MÖBL R motorbåtstävling på sjön skall MÖBLER utredas. Mids,o mmarv)lka_ prd NU FÅR NI MöBLER fÖRMÅNLIGT HOS OSS nas som i fjol och i juli pla .·ETT B'ESÖK ·LÖNåR SIG! neras ep k.onsert med Jul rbo I Under oc.h Korsholms GJHen. hösten ordnas en grisfest och . ansverk en utfärd. Bingo och d '. samheten fortsätter .SOJD hit Vasa Forsmans$I 4 Tel. 241700 tills. /

..lEG-MÖBLER

To rsdagen

OSftRBOITNISKA' PO TEN/FR'TIDSFORUM

den 22 fe r . - 1973

-=----------

----_._._-- --

-------.;.-

--------------

idköpare sällsynta- i vinter

" Terrängmarsch l var ersatter 'Botniciloppet .-'

Skridskor träningssk r går åt tid skidor i jultider. Men eft.eråt hlev det stopp. I februari-mars b ukar skidåkarna vara 'köpsugnr' Det är den 'här liden då allå- söndagsskidare riktigt

SPORTHÄNDLARNA sliter sitt hår denna' vin ter Att sälja eU par skidor ttör till sällsynt:heter

na. Likadant är det med aUt tillbehör: tlet är säl lan någon I{ehöver valla, stavar o,. dyl. Till jnlen , sålde man/skidor ungefär som a !lars. Det går allMen träningsskor har gått åt. bra' i vinter. Aldrig förr har träningSskorna ,varit så efter frågade om vintern. Folk löper och går i stället för att l!kida. Skridskorna har också varit populjirare ä!1 på länge. N1,1 personer vuxn Också köper

skridskor., någonting som va rit sällsynt ganska länge. har blivit . Motionsskidarna skrinn re eller löpare. Äldre som, inte stått på personer skirdskor på· mån,ga år, kommer nu och, köper ny utrust ning. och ,ställer sig på s rid

redd -att betala ,för .kvaliteten. Isho key :ä populärt bl nd pojkar: Och det. blir . gan Jca dyrt att tru ta an ishockey . spelar.e. '

;

Inga- träningschanser hittills o VINTERN

som alla förvånat sig över ,

har varit besvärlig

för

skidål,arlla.

De,

som upp\'isat resultat av klass, har haft.det litet bättr ; de ha r kunn,at åka på tränings:

läger till Lappland. Men de som int.e haft den chansen, har fått ty sig till att löpa t.rä,.

ningslänkarna i stäJlet för att skiOa. De dagar som erbj dit ordentligt skidf"re

'de ös

terbottniska ,bemknutarna är snabbt räknade.

Leif S O l v i n i Munsala är en av dem som inte haft möj lighet att vara med på läger. Han är intresserad av att ski da, men träningsmöjlIgheterna, de h,ar varit minimala i år.

höstas började han med I .. ruIl skid orna. De ar bra att ta till då man vill träna upp styrkan i armarna. Idrottsförening en äger ett par rullskidor, som flitigt utnyttjades av de skidin ...

I ,

Målvakten är "speciellt dyr Ben ishockeylaget. skydden åt seriemålvakten går på 500 mark. För barn kostar 'de 100 mk.

i rustad i

- . inter ,ens' Ined rull l{idorna!

Ä en här är mån kräsen vill ha goda varor. Ishockey ören'" 'finns 'från 60 mark: Men' ofta nOJer pojkarna, inte ens ny börjarna, sig med. detta, utan vHJ.-'. ha dyrare. De. dyraste. sådiufa som seriespelande lag ut-' kostar upp till rustas med r : 325 mark. '

Besvärligt för skidåkarna: \ "

niaiopp i år.. In i det sista hade arrangÖJ;:erna framskju . tit det - avgörande beslutet om ,att inställa, loppet. Man är ,medveti!D om att hundra tals, motionssugna botnia, loppSlöpare. fortsatt träliing en trots de miserabla,'snö

längtar efter snö

••

, o DET BLEV INGET Bot

brukar vakna. jfen hittills har det',varit lugnt. Man med skobanorna . tillsammans sina.. barn. Och. visi;f är, också detta en gDd motipl1sform. - Folk bli allt .mera kva säger, Yng.ye litetsmedvetna: S u n d h .01 m, på Sp ortmag asi net i Jakobstad. Man k äver kvalitetsvaror, och - är även be

Sundholm visar upp en puck- I handske som kostar 125 mk. Men den -anser spelarna vara för dålig: de skall ha en hand ske i 200 marksklasse�1.

, f9rhållandena denna vinter.' Nu finns, d t '.Inte )ängre öjligheter,: " ,r gra, praktislta athiilI�a gÖra und n alla': förheredel omfattande de välarral)gerat ser som et( BotniaIopp innebär. ' onferenser ,-'- ,Vid telefonk i föfra veckart k m vi' fram

till att vi nu måste avblåsa, loppet, meddelar en besviken Christer BouchL Det såg så lovande ut i början av vec kan, men nu har tövädret .igen, särskilt' i ,skogen, farit hårt fram med snön som föll under måndagen och tis dagen. .

För att ge alla som trä nat för Botniä1oppet samt alla andra' motionsent!lSias ter ett mål att sikta fram elrtot och, för att s.a.S hälla botniatanken vid liv. hRr aJ' rangörex;na beslutit att nå gon gång under våren, så snart markförhållandena det medger, ordna en terräng marsch i botnialoppsmarker na.

tresserade gossarna: • Pilkf'ska .rna vaknar l . Men sedan kom snbn, och då Nu , har också pilkfiSkarna rullandet l slut med var det Rullskidorna börjat 'vakna. Isarna börjar bä vagarna. längs går inte att använda i snö ra dem, och nu utrustar de sig modd. Snön fastnar på de små ,med borrar, pilkar och drag. veckorna hjulEm, och om underlaget är Inom de närmaste halt är det svårt att hållas på blir det säkert pilk tävlingar i benen. massor att välja rå, så det Snötäcket blev dock inte så är bäst att lägga sig i träning. såfall 'ingen Det blir tjockt att vanliga skidor kunStörsta problemet för pilk säger Chrisasfaltmarsch, de användas i någon större ut- fiskarna - nu sedan isen bär ter Boucht. sträckning. Någon länk på isen --: är att hitta något stäI!e där blev det, men alltför- få kilo- det finns fisk. .,.---.;..-----! !..------,, meter för att den som vill tra na skall vara nöjd. Också, motionsrännarna har känt av snöbristen. Det är ba ra -att gående eller löp nde ta sig fram i stället. Rullskidorna har vunnit en viss popular.it t hos motionärerna, och skulle säkert ha utnyttjats flitigt <fen na I'-vintetr om de varit litet mera användbara, om de, f,un gerat fastän det fanns litet snö på. vägarna. ' Rullskidorna for,rar gott un derlag. Och ändå darrar de så' att benen' domnar av' efter håg-, ra kilometers åkning. Rullski orna är inte färdiga ännu, kon-' staterar Leif. Det måste gå' att göra dem bättre. Hjulen: ii:r: så små att de går i de minsta. gropar. Inte ens tillräckligt är oljegrusvägen jämn. Man behöver asfaltun derlag. Och då m'åste man häl la sig på körbanan, det är bara körbanan som är 'till s lva räckligt jämn.

' I

•

Kawasaki, '

Det är egentlig n ganska far ligt att röra sig på de livligt trafikerade vägarna med rull skidor.

Rullskidorna är bra att ta Ull då män viD träna upp 'styrkan l 'armarna. Men de gå.r Inte på vilket underlag som helst, ocb l f Solvin. 8M ..... de_ lIKe alls, konstateru;

Några vallningsproblem finns det dock inte med de hjulför sedda skidorna. Det blir aldrig bakhalt med dem, eftersom det finns en spärr som gör att hju len inte kan gå bakvägen.

Drömmer du om en Kawasaki 900? Kom till ,OS8 när du vaknat!

Kalles Motor TERJÄRV Tel.

75168

ÖSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 22 febr. - 1973

POSTEN/FRITlDSFORUM

--------�-

Kons-tåkninllen "ap ·pmla anor urspruntl'itlen spor' fö,. rika ,

D KONSTÅKNINGEN har gamla anor, inte bara som organise

rad idrottsform utan trolig"C1I även i spontan icke Ql'ganiserad form; De äldsta skridskor som finns bevarade ä ca t:OOO år gamla och har hittats i närheten av Rom. Man kan väl tänka .sig -

.,.

att de som i äldsta tid sysslade med- skridskoåkning även har "ri

,tat" ,en och annan figur på isen. I organiserad form uPRstod - konståkningen på 1609-talet.' Den för,sta kända klubben bildades 1640 i Skottland, Edinburgh Skat ng, Club.

' ATI BLI MEDLEM i denna klubb måste man knUlla utföra vissa enkla' figurer. På 1800-talet ppstår sedan-- konst åkningen j sin modern f-orm. 1830 bildas i Engländ London Skating, Club och USA fick sin första klubb, Philadelphia Ska ting Club, 1849, 1864 grundades Wiener Eislaufvereien, i Wien .

-FÖR

'fick Kungliga 'och Christiania Sköjteklubb ,5. Oslo.' StOckhol Skridskoklubhen två å,r' sen re och Finlands förstå klubb g�'un dade '1375. ,

l da g kan vem som helst - åka' Axet- eller en trippel Salchow isen' gjorde det möjli t att i ka mästare, 1!I8mt hennes svåraste skridsko; ursprungligen var- hör till ,världstoppen och 're kQnståkning ä,;:en i !änder som konKurrenter _rumänskan" Al s porten förbehållen de- rika och 'dan- en' perfekt dubbel' Axel 'el saknade naturlig is och de n0t: massy _ Qch italienskan Trapåne

VM på is:

' _ Kungl. ler dubbel Salchow får publiken diska ländernas dominans bröts se. Detta har -även lett till att allt mera. Skridskoklubben hade sålunda att dra andan extra snabbt. Europa i dag saknar damer endast hovet, armepersonalen l dag har Norden mycket li som kan ta upp kampen med Paulsen blev den första sont samt socialgrupp l. Tävlingar-, Magnusen och Lynn. Nya namn fick titeln världsmästare, 'detta tet 'att sätta \,lPP 'mot fram.{Qr na på den tiden hade helt an och Osttyskland !ir dock På: .väg, framför allt skedde redan' 1883- och Salchow allt Sovjet nan 'karaktär än nu. östtyskorna Sonja Morgenstern blev den första olympiska guld som nu dominerar konståkning och Chr _ istine Errath och vill Man kunde sålunda först åka medaljören i 'London '1908. en i Europa. Kanada och USA det sig kan dessa verraska re 2.000 m framåt. sedan en kor Konståkningen, ingick då på har framför allt bra damer och Bratislava. tare sträcka bakåt fÖr att iiv sommarspelens program_ klara favoriter till årets VM dan i årets VM sluta med friåkning. äl' Kanadas Karil) Magnusen o MED ANLEDNING av När konståkningen slutligen • ParMming Tävlingarna samlade flere fick sin fulla olympiska' vär och USA:s Janet Lynn. ' det studande VM i konståk hundra deltagare och bedöm dighet på ning ger öP en historisk vinterspelens pro Men konståkningen omfattr a ningen var ingalunda alltid så gram skiss kri,ng konståkningen' en annan • Proffs vann 1924 förutom herrarnas' och damer rättvis som kunde begäras. svensk som även skulle bli le som idrottsform. VM, kom nas individuella åkning _även 1892 bildades dock det interna gendarisk och gå till idrotts Konståkningen har även bli mer' liksom EM nyligen a.tt paråkning och isdans. På något tionella skridskoförbundet oCh historien : Gillis Grafström. ' vit en stor proffisionelI idro.tts visas i TV och många som sätt lyser dock inte paren )ika fastare bedömningsgrunder - -Damer icke är direkt idrottsintres na fick vänta till 1902 form. -Efter det att Sonja Hei skarpt som de in.dividuelIa växte fram, Friåkningen fiCk bl. serade kommer att fö'ja. innan de fick tillträae till tä.v ne hade tagit vad som tagas världsstjärnorna. a, s'örre betydelse än tidigare, med tävlingarna. Konståk lingsbanorna'och när så skedde kunde på amatörnivå_ satte hon Berömda paråkningspar är bL ningen bjuder ju i högre namn dominerade de fick de först lov att tävla till upp många isrevyer. l hennes Två fotspår har många världs grad än de flesta idrottsfor a. tyskarna Wagner-Paul) fö· ta, decennierna, norrman sammans med herrarna. På mer på ögonfröjd som kan nen Axel Pa-ulsen och svensken 'damsidån tog Sonja Henie vid stjärnor gått, mest känd under Kanadas KiIius-Bäumler och U!rich Salchow Deras namn där Paulsen slutade och hon senar:e år är väl USA:s Peggy Sovjets Belusova-Protopopov. avnjutas även av "vanliga människor". lever än i dag med på ett sätt vann OS 1928-1932 samt 10 Fleming vars proffsframträdan sistnämnda vann sålunda den i dag är det bästa som De som det är få idi-ottsmän för- VM-titlar i följd. OS-guld både 1964 och 1968. kan ses inom lwnståkningen. unnat" ty vid v rje tävling ut ,Redan 1895 --öppnades det ef erföl , fnr ,-äridseliten hopp som des- första ispalatset i London, men som §.enaste De har fått värdig Världsstjärnor jeviga" silverparet Ludmila §? L",.! har ska'pat och som bär det var' - först under första vinter har bItvit proffs är bl.a. jare i världsmästarparet Irina m.irnova-Andrej Surafkin. dern!lmn, världskriget som konståkning- ungerskan -Beatrix Schuba, de Rod?ina-Alexej Ulanov samt Nu har dock dessa par splitt. Dc ' rl<> '! 2'ör en trippel en bl1'!v verkligt popul ir. pnst- senaste årens suveräna världs rats och vid EM 1- år vånn 'Rod.

förnäma.

Tillträde

till

Ögonfröjd bjuds i TV

I{ot;nmunkamp-en l motIon . .. avgors_I mars •

•

nina med en ny herre vid namn

Saitsjev" medan Ulanov,. nume ra

giH

med Smirnova, fick nö

ja sig med silver med henne.

Isdl!nsen har haft trögare fö

re som idrottsfo1-m och har än

nu inte upptagits på det olym

piska programmet, däremot täv· o Kommunkampen i motion lar man om VM sedan 1952 arrangeras under mars må,. och om EM sedan 1954. nad - nu för fjärd äret i Det var England som tog följd. ..På grund av kommun upp isdansen som tävlingsform sammanslagningar ordnas på 1930-talet och grenen domi ,kampen i, år som en bya nerades länge av engelska par. kamp och borde kanske heta Under de senaste åren har dock byakamp i motion. Men kom:' ävep SQvjet k l!l it i i,bil<!en mmtkampen är som- namn så och i 'Bratislava kan man räk inkörd, att vi ba,r 'bibehållit n med ätt kampen !rtår mel: us namnet uppger Stetf n lan ryska p ret Lu ila Pacho- tafsson. mova-Alexander Gorsjkov och v ttysk 'paret Angeli-kll: Buch D vandringspris som man Erich 'Buch, Tyskarna vaJ;l tävlade om tidigare i de båda V:M i - fjol, me an ryssarna vann klasserna"får behållas av, de EM i år. kommuner som senast hemför d e dem. Korsnäs har vunnit Thomas det ena vandringspriset två år i rad och Björköby, har hem fört

Bergö

det

ett

al)dra

år.

För

två

år' och om får delta.

årets

bya Pr.estationerna sammanfaller kamp har FSN skaffat ett nytt lIled rik,sski.dnjngssträckornä vandringspris. och är 3 km under- 9 år, 5 km

Som tidigare avgörs kampen under 16 ,år, 10 km över 16 år

på basen av antalet prestationer och 5 km över 60 år. Dessutom

* :SYSkonen Angelika och Erlcb Bucb från Västtyskiand hör-till favoriterna l isdjUl8 vid, VM i Bratislava. Isdansen i:ir Inte fullt accepteråd som Iikviirdig med de - andra konståkningsfonnerna, men frågan är om Inte den breda pub liken tjusas mera av Isdansen än av paråkningen. I Isdans före kommer inga hopp vilket gör det bela Jätt8J.'e att begripa för den icke-Initierade, det är bara att se ' ech njuta av ooh harmon!.

i förhållandet till folkmängden' "inns

ett

promenadaIternativ

i b'yn. Endast en prestation per om 4 km för alla ålderskatego

dag och person får räknas. En rier. Om inte mera snö faller

dast de "officiella" byarna, som blir npt finn.. fnllnnlincYll"mnnaHt",,, ",.,il..

prom.en'adalternativet

. ;;..,bho"ö

;

lo ..

det

....

öSTERBorrNISKA

Vad

Härligt, friskt i fjällen

gör skoleleverna, .und;er ,sitt sport ov? O SI'ORTLOVET dörren. lika

Sportlovet

välkon\met.

- och .där finns även snö!

Jag skidar och skrinnar är alltid i skolan någon gång, samt pro

står

Även

för

menerar .

{

o TILL FJÄLLS, till fjälls! Snart har vi sportlov och sedan blir det påsklov. Vad slQ1l1

man göra? Ett trevligt och härligt friskt alternativ till fritidssysselsätt!1ing

lovdaga na inte alltid utnytt jas

iii'

för sport- och friluftsliv, några

4agars

till

fjälls.

bet

finns

Lockande

reklamaffischer över fjällturer, o\!h sl.idutrustningar

som en gång varit i fjäUen börjar längta dit igen.

vila från

','

skolarbetet välkommen.

Vad tänker skolelevern ,an vända lovdaga:rFi·a till? Signaturen My frågade tre unga i Kristinestad vad de tän ker göra, om några speCiella ak ·tiviteter· ordnas som de tänker.. de1ta i och om de överhuvudta get äg ar sig åt vintersport. Och här är svaren:

Torsdagen den 22 febr. - 1973

P03TENjFRITIDSFORUM

I att

många

alternativ ländska

fjäll

ifall det finns

där. välja på i fjällreseväg bl.a. inkvarteringsmöjligheter Äkäslompolo, Arvidsjaur, Ös 'Men många grupper åker också terrike och' Schweiz, de två till Arvidsjaur i Sverige. . sistnämnda för ,den som har -? en gruppresa Ordnar mera pengar och har behov av . fmns . det mOJhgheter att ord-·· litet brantar backar . na lotterier. och olika sp.ecial Gruppresor ordnas alltid' un arrangemang för att få ihop der såväl sportlov I':om påsk lite till reskassan. För du tiga lov till olika skidorter. Vi borde väl gynna inh-:mskt ungdomar som vill resa finns och åka till våra egna fin- det många sparalternativ.

., .

. ·

är

att

gör

att

åka den

Får man hyra en stuga med

kokmöjligheter,

förb reds

ten förrän avfärden sker, kött steks och det som går-att koka i förväg kok<ls. Då är. det en kelt att tillreda maten näl' man . ar l fJa11 en. . Resenärerna uppc;lelas l olika "'

grupper som har hand om hus

• F ol'te. sid.

FSN:

- Jag skall resa till Abo och koppla av . från skolstressen. Plugga tyska och franska. Va '. . ra ute och ha roljgt.

- Vet inte vilka specialevene mang som erbjjJds under lovet. , skQ en. Om - Jag sp:.inger . det fmns sn.o så skldar Jag ock

J\AJGRANLlJND,n:

Fullbokade fjällrrsor Kristna uU'ga på -lä ge_r, _

.D TVA FJÄURESOR plus ett läger på BullerAs arrangeras av nykterhetsrfupJsen under sportlovet. Den ena fjällresan är avsedd. för skolungdom från

frän,26'februari till den

mars. Den resa

sorit

södra

Finland,

och

på!);år

arrangeras för österbottnisk l,I,ngdom är ilT

prickad friln 7 tili 11 ma,rs..Båda. resorna var fullbokade långt i förväg, och för österbott ' / I 'B9tgam S resa fanns dessutoQl f,Jera på väntelis"n.

Minimiål!:lern för fjällresorna sammanslutning av kyrkliga är 14 -år. Vid den förl;l!:p. funge- och frikyrkliga. rar Sten' W e s t e'r b 9 I m Fjällresorna är -liksom lägs,om ledare, och f ör den an.!lra ret öppna ock-så för icke-me dSkldl ö.f.a.f e le mmar Det enda man k Iri gvald a a c k. , räver . Bengt J a n s-s o n frAp Gam- är att deltagarna är ny!ttra unlakarl eby är med oeJl instruerar der resan och arrangemange . båda grupperna. Genom att ielte-nykterister bereds plats, har fjällr.esorna i Lägret på Bullerås är öppet några fall blivit en form av från tolv år o!!h uppåt. Det på medlePlsrekrytering för nykter-

folk kommit med efter resorna, säger byrådirektör Stefan Och om de G u s t a f s s o n. inte direkl k mm it med, anslu tit sig som med Jemmar, har de åtminstone. fått en positivare

Student skol ung. och "=" Jag tänker iI;lte syssla. me. d domsmissionen arrangerar skid något särskijt. läger på olika håll i Österbot bild av nykterhetsr.örelsen och. Jag vet inte, men om det av det vi sysslar med. ten, men jag v t inte säkert än- ordnas, s var skulle sleven vaå nu om-jag åker dit. - Det förekommer att folk ra om inte i grytan. ,-;- Vi har våra vapliga KSG som inte är helnyktra väljer . . Bara det s'kuIle ",1,emma 1'l Sk 1ung(K . stl' a tra. fF:ar att kom.m å med oss till fjällen t . te joc bli skulle snö och isen ' ? tås n) dar Jag fors . d omsgruppen därför att de inte trivs m d ' .' . "kare s'å skuIl e Jag l a går 6-10 mars, och arrangeras hetsrÖrelsen. ut och sk'd .. ..' . me ar . d. 'S edQ,n ovar Jag l ungskrålet och festandet som före , och skrl.nna. ' av Kristet nykterhetsrå!i, en - .Vi har upplevt Ij.tt nytt domskören. kommer i andra sällskap, säger Gustafsson. Och det har nyk terhetsfolket inget emot:, det .

J_ 0-

.->

Fjällstugan

-rymmfr,38. .-byggs o

FSN:s

Från 16 till 19 mars .ordnar nykterhetsrörelsen en fjå.1Jresa för eget folk, för de förenings anslutna, och 18--23, april en

ut?

påskres.a som redan är fullbo kad och ytterligare har 19 på väntelista. MHF ordnar också en resa 11-15 april. Den re san är också fullboka'd.

FJ!LLSTUGA

i ÄkäSlompo}o byggdes hade de stÖrsta bussarna 38 sittplatser.

Därför fick också stugan 38 sängplatser: Men -nu hår bus

Alla dessa resor går till nyk terhetsförbundets stuga i Äkäs lompo lo. FSN-siugan är full bokad fram till maj, med un

88.l'na upp till 54 platser, och stugan är oftast fullbokad. En utbyggnad av stugan skulle gö ra resorna rent ekonomiskt för delaktigare.

dantag för de sista dagarna mars.

Inklusive sommar och höst resor ordnar FSN och MHF SOl' till fjällen för omkring personer detta år, säger tafsson. En pensionärsresa

Ny](terhetsförbundet har köpt mera tomtmark, och funderar så smått på en utbyggnad. 'För

eningarna har också fått, er bjudande OD). att bygga Sl'l}.å 1rtugor på området, men ännu har ingen hakat på.. Kökl?sidan i nykterhetsstu gan . fungerar 1;>ra. Köket är

ti.l1räckIigt stoJ;'t även om mera . f9lk fick rum i stugan. Men nattplatserna är för få. Sov . platserna och den sanitära si. * En böst.l'e8a till ilkäslompolo dA snön redan hunnit lägga sig På d an borde f6rbäUras. Vaq lmför en uPD pA Dedf' rd Mn Ylliia.

viktiga är att de som åker med dem upptrader nyktert. Vad de gör vid andra tillfällen hör liksom inte , till.

nas i juli, till vilken' ett 20

redan... är anmälda. l övrigt

det ungdomar och litet som deltar i. resorna.

Ylläs.

Runar

Nieminen

frAn

Pedersöre nykterhetsförening brukar ordna påskresor till Ar vidsjaur. Ännu är det oklart hur det blir med den resan i . år.

Torsdagen den 22 febr. - 197i) ,

11111111111111111111111111111111111111111111111

• Härligt

•

U [a

n m

olk Ijer len led ire ger yk det ker ert_ Ilen

POSTEN "

'Rasermakarna '

Karperii

skall- tävla pa he

maplan

-bänkar man sig i bussen med Vl Igen, dor ' '11 någon ha fo"rfettglänsande näsor. . . friskning finns 'det bar där . ' "Hoppas att solen ar framme" ,av e mklat server s. . . hela dan idag",' hörs det från N ar ockan aJ:. fyra st" angs . . , '" JU t' alla fhckor l bussen, det ar l rna. oc· an kar man sig h då b" I'fte .. . . D t so'lbraunan. V1'ktIgt/ med i bussen med röda kinder. och . " måste JU synas att man varIt nasor. . stuKockarna far fil I Ja s.' " . till f'''ll gan och sätter. på potatisen och ." Uppe på fJallet YlttJokk som de övriga far' till simhallen för . . . clrka 7 kIlom eter från lIgger - a tt bada bastu och 'ta en slm. a e, spanner sam h"U ArVI'dsJaur tur. alla skidorna på sig, sIalomski När alla kommer till stugan 'dor eller terrängskidor för dem maten är färdig äts det h som hellre åker i den fina ter- oc med god aptit. På kvällen sit rängen som Arvidsjaur bjuder. ter mah i stugan och pratar, På Vittjokk finns två skidnågon sjunger eller :;å går man lifter, men trots atL de är två ti'll logen fo"r dar " a'"r det dans. . " .det allfd ar I långa Iwer av slaEn dag i ArvidsJ'aur eller över lomåkare som väntar att kom huvudtaget i fjällen är skön. ma upp och efter fem minuter man får frisk luft och motion. vara nere i liftkön igen. Har du tillfälle, åk till fjälls När klockan' närmar sig två du är mycket piggare och har på ,eftermiddagen drar alla ig mera energi efteråt. mot Soldalen för <lär har daAndra Qch femte ungdomsgens kockar gjort upp eld och ringen ocn Kronoby ungdomskokat kaffe. Då smakar kaffe och nykterhetsföreni. ng arran: med smörgås och en grillad gera!' resor under påsken. korvbit otroligt gott. .

Efter

kaffet åker man ski

•

ÄBL

han isbaneracing på Karperöfjärden där han lekt sedan han börjacle gå.· Förutom mor och far är det säkert en hel del andra. karlJeröhor som haller tum marna {ör Bengt och (Christina på söndagen. St Michel. I Karperö gäller det - Nog skall jag--göra det för hans del enbart en vanlig bästa jag kan, säger Bengt. tävling. Där är det clel-FM för grupp r. • Dyrt • Dam-Fl\_

För Christina gäller det där emot FM i Karperö. Den täv lingen skulle egentligen ha hål lits i Nådendal, men där har man 'inte hittat någon is, så dam-FM måste flyttas till Kar perö. Det betyder att det kan bli upp emot 200 tävlande på Karperöfjärden.\ När det gäller förhoppningar Ny bil om framgångar är de blygsam I november skaffade, Bengt ma. 'viII inte ta ut någonting i ' ny . b'l 1 ./ D e t blev en Ford E s förskott. kort TC med vilken han nu täv trimmade Iar i grupp II standardvagnar. Under huven finns n ' 165 .hästar motor på 1598 cc3 som gör 10000 varv , och kan komma upp t en topp· hastighet på 250 km/time Som han har den trimmad nu kan den göra 160-170 km/tim. Me o KöKSUTRYl\IMEN A skall ra behövs inte på en två km försto'ras . och mod rniseras rundbana som det blir fråga

B·ullerås

renoveras

på 'Bullerås. ,Efter sportlovs

om i Karperö.

lägret sätter man i gång med

Jag har kört endast tre tävlingar ännu med den här bilen, säger Bengt, så jag vän tar mig inga -större framgångar ännu. Dessutom känner jag inte till mina medtävlar i den nya tävlingsklassen och vet inte hur de kör, säger han.

arbetet.

Kostnadsförslaget

slutar på 20.000 mark, men

arbetet skaU-otföras med tri

Villiga krafter. Kök regionen försu»ras så att ett rom till

disponeras för köksdelen.

Bengt och Christina' erkän ner att racersporten är dyr. Bengt jobbar som långtradar chaufför och Christina är kas sörska på ett företa g i Vasa. All förtjänst går i bilen och tävlandet, erkänner de. Bengt får 120 mk i startav gift för varje tävling han del tar i. Priserna kan vara värde föremål eller en .mindre sum ' ma, sällan över 100 mk. Tran· sporten till tävlingsplatsen slu kar vanligen dessa pengar. - Det är för ansträngande arbete att vara långtradar chauffor, anser Bengt. Han startar i början av veckan, kör till Dann:iark och kommer ofta hem först på lördagen. Man har för dålig allmän kondition menar han. Borde ,få vila och bygga upp en grundkondition såväl fysiskt som psykiskt.. Den här veckan är han ledig med tanke på FM om lördag. Jag har en förstående arbetsgiva re, -säger han. - Man borde bli stallförare. De har störa förmåner.' Allt gt:atis och behöver endast gl in för körandet. Det har nog varit tal om att jag skulle få en chans, men ett. handikapp är a;tt man bor så långt-från ltelsingfof'S. Där sker' ändå det mesta och de. som finns där har bättre möjlighet att hålla

Beslutet· om upprustningen fattades redan i fjol. Då pla nerna skisserades upp, gick man också in för att hålla Bul lerAs öppet lördagar och SÖil sig framme. dagar ,i vinter. Avsikten var rliga.re på landsvägen! att man skulle hålla en isväg '. Fa från Vasa" och att Bullerås - Är :'&Cing farligt ? skulle bli ett lämpligt utfärds· - Det ·ar farl19are pä l ands- ' ' mäl Men tina s Chris er ägen ; en isarna medgav, inte det- v : Vid nor t de att berat a,r sedan · ta så man fick lämna den demästerskaPen i Norge di ka le . Till 'ett annat år går man f og Bengt runt 4 tY2 varv med troligen in för denna form av bilen. ormalt skyddar aoc we(!kend-öppethållning. Utfär. nns mon d n s ortb ge soril ... derna på isvägarna har ju va . ' . terad mne·1 bilen,,,storthJal en rit populära. oCh-fyra-p"mkts sa erhet balte.. I höstas byggdes tre nya lä. Bengt skadade SIg ll�te VId vuf . gerstugo 'vid Bullerås på dem blev en bile n i N rge, . . . har ma ' redan sats t 10.000 Chn8 tIllbucklad. ratt f?rstås mark. Stugorna skall, inredas tina har krockat en gå g pl - tiH sommaren. . ana, men det var Inte sa fat " Det finns ockSå planer. på hgt. en ny festplats för utefester Det här med raCing har gjort vid Bullerås, men det är oklart om planerna realiseras i 'år. Bengt till en försiktig !and& Byrådirektör Stefan G 1,l s t a f s- vägsbilist. Förr visste man i

Senaste söndag vann han en tävling i Ähtäri. Nu på löroa" gen skall han köra första, del ,tävlingen om FM i grupp Il i

nar 'esa 19sen Ibo på :kså re-

Iyk käs full un mi löst re 700 Gus ord O-tal t är ildre •

ming I Ar klart lan i

•

hållet varsin dag, ciå behöver inte alla känna sig skyldiga att o ,hjälpa till v;arje dag. Exempel på en dag i Arvids jaur: Klockan sex på morgonen ru D Om d t är 'någon' fördel för en racerföråre att sat grötkokarna upp ur' sina ha hemmaplan är Bengt och Christina G r a' n bäddar (luftmadrasser + sovs'äc kar) sättet på tevatten, gröt h o l m lyckligt lottade på söndagen. Bengt Gran vatten och äggvatten. Dukar holm är hemma från K-arperö och på söndagen kör J. borden, dvs. sätter alla tallri Det är spänningen i tävling men hon satsar inte lika hårt karna i en hög, skedarna 'och, knivarna i en hög, och till sist! en som lockar, säger Bengt när som han. Tid,igare hade Bengfen Opel 30 olika' variationer på mugg ,vi frågar om varför han håller ' på med l'acertävlingar. Som tio Kadett som han tävlade med i modeller. trimmacle Brödet, smöret och mjölken åring var han' snabb på 60 me grupp I dvs. - lätt kommer fram och 'iJär gröten ter. Något senare var det bord standardvagnar. Det gick bra ...-åt färdig ropas laila tili bordet. tennis. För ca' fyra år sedan redan från början. Han avance Sömniga och hungriga sätter började han på .allvar,med bil rade rätt snabbt till, B-förare som han är nu. J fjol var han sig alla för att äta för att racertävlingar.. Då var han redari gift med nordisk mästare på jord,bana i Sedan orka till eftermiddagen :fiär det blir' kaffe uppe på Christina. Det var han som sin klass och finländsk mästa fick mej biten, säger hon. Vad re på isbana. Christina: hade i tjället. . avancerat till C-förare, ligger fjol beträffar h diskat sin framgångar När alla ätit tallrik, smort in sig med hud- hop. inte långt- efter Bengt, men tävlar i år igen i allmän klass. 'k räm och klätt sig ordentligt

Ila, 'an de lu de ne lch

öSTEaBOTTNISKA

* Fjällstugan var en god satsriJng för nykterhetsförbundet. Den li.r oftast tullbelagd, och botde' svärighetema och utbyggas.- DA man höU på att bygga stugan, var verksamheten oprövad mAnga. På bUden stAr ett bellymrat arootsutskott och överväger om bygget skall fortsätta, eller om man skaU stoppa det tillit pengar anskaffats. Bilden är tagen väre-n {967, tro v. Alvar Fln näs. Try e Erikson. Hennan Fa&'erfudd. Harry Sved mark och Stefan Gustafsson.

s o n tänRer sig Scenen i form Karperö när Bengt Cranholm av en flytande brygga på träs kom. ket, medan sittplatserna skulle Nu kör han lika lugnt som finnas på landbacken. a.ndra bilister och kanske än Man får avreagefa Man vill 'satsa på fisket på lugnare. säg6r tävlingsbanan, Bullerås. Maten !lkall i stor ut- sig på sträckning baseras på fiskrät han. Och han litar mer på sina ter, och man strävar till att medtävlares skicklighet än pli ordna fiskesafaris för gäster- de bilister han mötet på landB ha, låta dem komma ut med väg. yrkesfiskarna och se hu r det riktigt går till.

Seg

öS TE RBOTTN I SKA

POS TE N

TOl;sdagen den 22 febr. - 1973

tjugo år- efteråt: Spriten en förbannelse 'Nacka'

, ,

, DET VAR EN GANG en liten trollgubbe till bollspelare, ja det låter nästan som en saga

- som trots allt är sann. Så kan man faktiskt börja historjen om "Lennart "Nacka" Skog':

, lund, alla tiders guda'?enådade, fotbollsspelare, som efter en match i pressens lag 194j}, di rekt gjorde succe, och inom kort 'hade blivit hela Sveriges ' kelgris nummer ett. Så gick det

till när söderkiseli, strategen från Söder i Stockholm ramlade in i lyxlivet och de stora peng arna. - KARRIÄREN bara, växte och så exporterades han till Italien, som proffsspelare på heltid.

Det ä-r ungefär tjugo år sedan Nacka Skoglund gjorde precis vad som föll hOOQm in med den

tidens världsstjärnor på fotbollsplanerna. Han kunde göra precis vad som helst med bollen ' på och utanför planen, och hundratusentals italienare tjöt av skratt. -

Nacka tjänade massor, av gias rödvi . Minnena de finns pengar och idag kunde han sitta trots allt kvar. 'som en kung på tronen, men ',Och ingen skall tro att Nacka Ödet ville annat . . . blev' på något sätt ,mindre po r' dag är sagim om artisten pulär,p.g.ä. sin svaghet för bru ,. Skoglund praktiskt taget all, dar." Men till sist var det en han har dribblat bort miljoner Milan-fantast (-Inters värste ri och nu är han utfattig. Nu på val i Italien) som Nacka blev äldre dar har han fått tid att kär i. "Hon var skönhetsdrott 'fundera och se mera realistiskt ning i Italien, och det passade på händelserna. ,.Nu frågar 'han utmärkt f Ör en glade lintot sig: Var allting värt detta. ten. ' '. Men ännu tillbaka till den Nuccia och Nacka' var paret gyllne tiden i Italie9' Nacka de- I för dagen och Europas dagstid )Uterade för Inter, ett lag som ningar ylldes av bilder och re mycket tack vare honom skulle portagen när den glada nyheten vinna världsrykte i fotbolls om giftermålet blev aktuell. }tretsar några år senare. lIan Tillsammans fick de två söner, fyllde de tomma läktarplatser 'Evert och Georgio. na, och fortfarande ininns man Den som försökte hålla herr honom i Italien som en av de Skoglund i tömmarna var Nuc största bollsparkare som någon cia, men det var nästan nog j>in fumiits. En nära'vän har be omöJligt, för Nacka slängde ut rättat att nämner man namnet allt han tjänade på sportbilar, 'Nacka" till någon italienare vänner-uch fester. Enligt vissa blir han alldeles rörd, där han uppgifte; lär han ha tagit emot sig ett segerpremier och löner på minst sitter och smuttrar 2 miljoner finska mark under tio års tjänst i Inter. , FramgångarI!a' och pengarna had satt fart på Nacka, som levde bara en dag i g,ången utan att , kymt:!l sig för' morgonda gen. Till. sist tröttnade han på äktens apet, och begärde skils massa från sin vackra fru som hån lämnade ensam'med två , fantastiska söner.

.,:

BARN' hemlån

VI HAR byggliga , tio_sättnings ,lån ,

för nygifta och för . par som 'stål- r berå,f' att' -gifta sig. Förmånliga villkor. Ansökningsblanketter finns på posten.

. POSTBANKEN L_

.. .. .... ,"",_---"';'-.............

e_ Sin fars . avbila

-Nu metlan påppa Nacka sit ter ensam hemma i Sverige, hål ler-hans äldste son på att bli li k·a populär som han en gång var för länge sen. Det är' sonen Evert som tillhör Milan (ett av topplagen i Italien) 9ch som redan visat prcf på sådant kun nande att gamla experter gläd jande konstaterat: " Nacka har kommit tillbaka". Fastän inte Nacka varit myc ket till far för sina-pojkar är han-ändå deras stora förebild och idol. Sent på J;1östen 1972 var Evert med Milan i Norrkö' ping för 'att spela en betydelse full match som ingick i Europa cupen i fotboII.'för klubblag Äntligen efter 10 år fick han för några minuter träffa sin far som rest ner, till Norrkö ping för att se sin son spela i de trakter, där' han en gång i tiden föddes till fotbollsspela re. Det var ett gripande sam manträffande mellan far och son. Om Nacka Skoglund haft kunniga rådgivare som förstått aU se kallt på saken, 'dvs. peng ar, kanske han fortfarande haft

en fÖrinögenhet. M.en _tyvärr' fanns det ingen som kunde hal. la räkning på honom och k,api talet ben ,så gick det som det gick.' Nu bor Nacka tillsammans med ,sina föräldrar utanför Stockholm svårt psykiSkt sjuk, men ändå" på väg upp ur träs· ket. Han har i dag hunnit bli 43 år; och är så gott som lämnad ensam. Borta är alla kamrater na som han lånade pengar till, och som gav honom de oräkne liga j'ryggdunkni,ngarna" när han gjorde entre - som takt fast skrek Nacka, N!lcka, Nac ka, 'när han ,åkte slalon( med bollen mellan motståndarna som försvivlande försökte få honom på fall. 'Nej, alla är för svunna, Då pengarna tar slut, försvinner även vannerna, så är det även i fallet Skoglund. Människan är grym. PersonHgen tror jag att Lennart Nacka Skoglund, 'mannen som u'pplevt det mes,ta, innerst inne varit en snäll och rar människa, som, totalt" saknat karak tär. , Han, har alltid" yarit en,

Den forne storidolen, aUa tiders gudabenådade fotbollsspelare Lennart "Nacka" Skoglund. Mannen som dribblat bort miljlfiier och I ds.g är utfattig. Hlm har ett önskemål "Minns' mig -rom den gla de fotbOllsspelaren,

iut

som en spritmissbrukare". Spriten är en för

bannelse, den som har svag karaktär

"drl>inmare " som. väcktes på 'ett grymt och brutalt sätt alldeles för sent. Men jag tror att denna sanna historia om, söderkisen Nacka är en- bra upplysning och förvarning för ungdomarna som allt för flitigt kommer in i lyxlivet och börjar umgås med spriten. , . ' Under vår mtressanta och . . l nga lsk sslOn konstaterar .. ,Nacka tIll .BlSt: Glom bort N:ac ka Skoglund, eller kanske j/ilg

gål'

under,

i ställ!tt_borde säga, kom i 'stäl le t, ihåg, den glade och änlige fotbollsspelaren inte spritmissbrukaren. Men om jag på något sätt kap räcka ungdomen en hjäl pande h'!!,.nd så gör jag det så gärna. Skriv ord'agrant ut, att spriten ar en förbannelse, har du svag karaktär så gAr du un der. Skrik ut det här ordentligt så kanske "det ändå är någon mening med mitt liv. , ' ' , J o h a n, B j ö r k ,

JESUSFQU(ETS JOHNNY CASH ,

C'öR, MILJONFILM OM JESUS - DET nNNS FÖR MANGA Fll..MER för djävulen i dag. Därför kände jag mig tvingad att göra en för Jesus. Det

ger den världsbekante amer-ikanske sångaren Jonny Cash. En

av förgrundsgestalterna i den internationella Jesusrörelsen. ..

Det handlar om "Gospel road", Evangeliets Väg. En do kumrntärfilm om Jesus som får premiär' i USA i nästa må nad. Jonny Cash har ,satsat över 2 miljoner mark på filmen som är inspelad på de bibliska platserna. Om detta berättar den amerikanska tidskriften Newsweek i ett aktuellt num mer. , Jonny Cash -är känd för sin s..k. country & westernmusik, en populär amerikansk folkmu sik. Denna musik får ocksl\ illustrera de bibliska scener som 'visas. Ibland gör också sångaren egna framträdanden i filmen. , - Vi försöker visa Jesus som en mänsklig varelse. Nå-I gon som· man kan komma åt I att röra vid, berättar Jonny Cash för Newsweek. Ursprung ligen hade man tänkt sig att endast visa Jesu händer och fötter. Men den svenskättaae filmregissören, Robert Elf·

' strom, fick till slut rollen Som Jesus, 'Det var framför allt Elfstroms axellånga blonda hår som meriterade honom till den insatsen. Vad det gäller övriga skåde spelare har Cash huvudsakli gen använt· sig av sin familj , och närmaste bekanta. Hustrun June Carter spelar Maria Mag dalena och systern, Reba Han.

cock Jungfru Maria. Som Jo-' han es Döparen framträder managern Larry Lee. "Gospel Doad" har presente rats i många reklaminsla g i amerikans TV. l"ilmen väntas bli mycket populär bland Jesus folket. Många ser den som en uppföljare till "Jesus Christ Superstar" och "Godspell" (KT-KP)

VÅRENS BYXMODE, F rgfäI1ande farmat:byxor i denim (ljusbl tt ,och melhlnhlMt) ,

'Pri

40':-

49:-

Jakobstads B k lädnadsaffär JA

OBSTAD, Storg: 17.

Torsdagen den 22 febr. - 1973

öS TE R BOTTNISKA

POS TEN

Musikförbund· rdnar allsång

Måleriet 'Som folkkonst'

EN POLONÄS skall inreda Ny karlebynejdens sång och mu sikförbunds allsåQ.gs- och gam . maldansafton den 24 febr.uari i Oravais ungdomslOKal. PubJi. . ken $a11 på så. sätt aktiver oorgar och arbetluinstituten h r åtminstone en eller ett par .från . första stund när. sea.ån konstkursei' på gång vintertid och på' somrarna allordnar allt det övriga, ifråga om sång, olika konstorganisationer niåJarläger vilka alltid- är· vä1 be-, . DlUsik och dåns, följer i en k trivsam blandning. Blandade kören bjuder på sång i. l tt tappning och drar även allsången med publiken. : .Förbtiridets stråk-· och blås.:. orkestrar medverkar ·lika$!' rited musik L kand stil. Vöra . spe mansklubö spelar den övOga , , . . dansmusikEln.

eller hobby tör snobbar? .

MALARKONSTEN

och konsturovandet Ilar und e... de senas

te ·åren ·blivit pop. Det finns väl .knappast någon' socken el "Ier -stad där inte en mincke eller större grupp sysslar ,med ' skapande verksamhet bland såväl ungdomar som folk i mc delåldern

ocb' inte minst bland pensionärer. De flesta med

De.t hal," funnits tider då en velmålare IQer' ller mindre, betraktades som en uddamän a, eh person -s?p1' sySSl de' med något mindervärdigt ,n*,got m inte var viirdigt en '. '.fullvuxen karl.. Skulle oen hus.mor, ha ägnat sig,ät' tecknihg .eller målning hade' hon' tydii gen betraktats SQID en Som för summar de husliga- göromålen och följaktligen blivit offer för ' .byskvaller. .. Atininstone - 'på landsbygden fanns inte förstå elSe för annan kulturverksam het än m!:ijligen körsång eller teater. Men även härvid fick man inte sticka ur mängden . såvida man inte nppnått en Viss erkänsla, så att säga, bli vit berömd. Och. ändå kan det påstås att

' -.

. •

just

teckning .och målning är den äldsta konstformen, det ut trycksme'del som a vändes långt före skrivandet. Låt vara at tecknandet inte av våra stenåldersfäder uppfattades som konst, utan hellre . om ett sätt att Kommunicera med varand ra, Men är inte' konsten än i dag ett kommunikationsmedel - ett sätt att ge uttryck för vad man känner eller upplever, ett medel som används där inte orde '\ räcker till?

* En situationsbUd hän ett målarläger på Replot. Det .ungdomliga inslaget var påfallande stort. I mitten ses konstnär Veikko Takala, Vasa, ge vägledning åt ett par. kursdeltag:p-e. .

sen fortfar om ock

n viss för-

ändrin kunnat förmärkas de senaste åren. Orsaken härtill kan sökas i två avgörande fak torer - d'els barnens anhöriga och_dels skolan. Den felriktade kritik som barnen röner för sina .intressen och sina alster, i stället för uppmuntran från sina närmaste,_ leder till· att barn n börjar blygas för SIDa intressen. När de sedan kom mer i skolan beror det på i vil ken utsträckning teckning lära ren förmår intensifieri linder' visningen - om den tar helt

Också barnen, renan i den åldern innan de i ord kan rent uttrycka sig, tar gärna till pen nan och försöker i linjer och form visa vad de' menar, Ener helt enkelt därför ntt de tyc - ke"l det är roligt.' et gäller ( rege). alla barn. AndA avtar detta intresse hos de flesta re, dan då de kommer i kolåldern de intressen som even för att i 'många fall helt avta död Jtå ' tuelIt finns .kvar, eller kan uttonåren. _

Så har det varit och tenden- veckla deras anlag.

väli, Er

egen tvåhiuling ur Tunturi-'abriken$ mångsidiga urval il

TUNTURIMOPEDER • MAXI

• SPORT

med

förkromad

• START

hård

cylind er'

• SPORT med fläkt kyld moto.r

• AUTOMAT

CYKLAR • prisbilliga Tunturi Pop • för den kräsne cyklisten Tunturi Luxus • dessutom Camping modeller för mer och -herrar • ponicyklar samt cyklar ,för ung· domar i alla åldrar.

Att måleriet nu håller på att

utvecklas tiII f ren folkkonst är bara . positivt. Positivt i den be märkeisen att konsten härige nom når en större krets o h positivt också i det att Ur en större anlagsreserv finns alltid större möjligheter' för nyre rytering till blivande konst

en produkt från Jandets största '.

som . redan har

konst.

L e n n a r,t

anbäc k

En officer till en nylnryckt.

- Om det kommer någon som ser misstänkt ut. vad gör ni?

VELO-M'OTQ JAKOBSTAD STORG; 14 - TEL. 10590

.JälTl,ör

- J ag

ropar halt!

- Om

utbrutit eld i

1 - Jag

märker skogen, .

ropar:

Vi berättar gärna om tekniken bakom den' be förmånliga v4 om Och ypperliga bild,m.

etc.

"h'åhjuls-

Fråga dem

-PHILIPS ,Iär'g-TY h r bäsla bilden, ·eller hur?

. avkoppling, säga: jag har inte tid för sånt plitande - kan ske då jag får pension'. . . Det ovan sagda är främst avsett som en introduktion till om 'il1itidsmänskans åSikter konstuppfattriing. I ett senare skede ges synpunk er om vad avses med konst, hur man so upplever

att

det

bar

vad gör . ni

Eld upphör l

Vidare kommer Oravais folk anslag att leda ölika slag av familjevalser och övriga säll Skapsdanser förutom att de uppträder separat. Serveringen sköts 'av Oravais norra niarthakrets, Allf dethär b d.!lr gott för en hellyckad lördagSkväll för alla intresse rade från när och fjärran. Förbundsled ingen menar att en målsättning. bör finnas för att - aktivera' sångarna, 'musioch folkdansarna kanterna själva, och även sprida intresse bland andra m.änniskor. Förb\Uldets aktiviteter inled des senaste höst med en ky.r kokonsert iVörå. Oravais blir amså festplatsen för 115rdagens allsångsa.fton,' och sel)are i vår blir det aktuellt med en vår konsert i Nykarleby.

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIII1111111111111111111111111111111111111111

närer·. Ett fåtal tar dock knappast till penseln och paletten i av sikt att bli konstnärer. För de flesta utgör_ målandet endast en hobby, i likhet mea va'd kör sång ell!'lr teater betyder för andra. Därmed tjänar konsten det tredje ändamålet, en tera för stressade piverksamhet mänskor?, ett sätt för pensio närer att fylla ut tiden och en givande sysselsättning även för ungdomar' . T:y:värr får man dock ofta höra av de mest som kanhända de stressade, skulle ha mest nytta av lite

....

TUNTURI fabrik" !

talningsvillkor. Och kom 'television är gå bYter.

ihåg' alt 'din

bar valuta

hos

oss

gam a

när

Me!allnndeloredet_ standardutrustning.

ELHUSET

R F GUSTAFSSON SALUTORGET 2

TEL. 10 544

JAKOBSTAD

1111111111111111111111111111111111111111'11111110111111.1111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIJIIIII

14 ;

9STE RROTTNIS

oas en Biblioteket ; _

Torsdagen den 22 febr.

POSTEN

1973

, . IFörmåner som svenski1r tioneri dålig för ensam främlin g l 7 info ,; I

{] NÄR M4N KOMMER tin en ny- stad, ett 'nytt land, kanske

. .

världsdel,

. O I TIDNINGSSALEN satt de inte blotta min okunnighet l flesta me svenska tidningar finska språket gick jag förbi. framför sig. En var försjunken Nästa "utlänning" hade något

änner

. man sig ensam ibJa.lld. En bra bok -är en god_ vän, sägs det. Vilka möjligheter finus det att få låna utländs1: litteratur -j Uppsala? Jag' frågade I;lå stadsb ibliote ket : -

mest

framför sig - -trodde i en finsk tidning, och för 'att ry&kt jag! De ,visade sig, vara 5er qokroatiska._ Inte för att jag

Av utländska språk.har vi Guardiail, Le Monde och Le Fi engelska,

sedan

franska garo, die Welt och die Zeit, La

kan det språket heller, men ickefinska utlänningar i SV' eri ,ge kan som regel engelska. så j g tog chansen. Han hette" Bäjagie Dragoslav

och tyska' ungefär lika mycket Trfbune de Geneve m. m., m..m. tmsammans .. Finska, italienska, På tidskriftssidan fanns oc_k

ryska, spanska m. m. Under de så alla möjliga språk represen s_enaste åren liar vi gjort en terade. - -Varje utlänning har peciel1 satsning på jugoslavisk chans att hitta något han kan h grekisk litteratur. Från år förstå

1969/70

har

över finska,

statistik

här:, De

engelska,

var

och kom frånJugoslavien för 6 år sedan. Talade svenska väl

svenska,

tyska,

frans

digt bra, trots - bara två termi ners kurs i svenska' språket.

utländsk litteratur i Uppsala ka, . spans.\{a, italienskä; ryska stadsbibliotek. ,Den är alltså in- I och, -andra mer eIJer mindre, I te dagsaktuel-l. _ . " främmande språk.. Finska UtI. medborgare B.okvolymer

1729

. • . . . . . •

.. . ..

640

, . . . • • •

Volym/utländsk medb.

Serb,kr -

aQ6 95

0,3

Läser invandrare -svenska böcker?

också

-Jodå!, Och speciellt fin ländare som redan kan svens

_a. En st-or kundkrets har vi Också i stipendiater som är mer eller muldre tvingade att läsa och lära sveJlSka:· Vi har en del kursböcker r svenska också. Jag gick tm tidningsavdel ningen för att titta efter Vilka

tidningar som fann blapd

fanns där.,Jag mycket annat

Hufvudstadsbladet

och

Helsin

gelska

461

5800 .12.6 .

0,4

351 45 0.1

Spanska

a25 .,2

Grekiska

Turkls1ta

36 4Q 1.1

Råp rt

Italienska

280 4,4

här.

Du jobbar alltså, var då? -Just för --tilIfäilet är jag

Tyska

418 215Q

arbetslös.Jag arbetade på fa

brik, men råkade ut för en olyckshändelse, fick två fingrar avs'kurna, så jag kunde inte fortsätta där. Jag har varit, utan arbete i två månader.

5 •.1

•

VILKA

är det med förmåner invandrare kontra svens

'- HUr

för

'om

mvandrare

Varför -kom du till Sverige? -Jaa, det är alltid intres sant att se nya länder, att få resa, lära sig nya språk . . . Och - lönen är mycket högre

kar? - Teoretiskt har invandrare samma chans till -' förmåner i

* Den blåvita flaggan väcker he mlängtan, och finländarna -SÖker ' sig_ in till varul\uset En betydande del av:_ varuutbudet är dock s\!enskt, meD de finlä.ndska produkt;ema som utbjuds' äi- - efter._

bostadstillägg, -studiemedel osv: som svenskar. Det är bara det att man måste vara -informe rad, och det är brist på infor

.är de problem som . tn\gde.. möter invandrarna? Hur upp . fattar de människor som un der d,e senaste åren flyttat in tU! Sverige !rin situation? ' Vad Kör de på tritiden" Qch' vilka önskemål har de?

·Blåvita flaggan fint dragplåster

mation!

Man vet inte, känner

inte till att man kan få. Men

- det ligger väl inte i svens karpas intresse att öppet in formera' . .. Hur har du som _utlänning blivit bemött, vE\d är det mest I D VID öSTRA AGATAN i ord med. chefen för Asko Finil- positiva resp. negati-va hos , er l Uppsala. l&! svajar en c .centr\illl av Up _ svenskarna? , blåvit flagga, . , .-----.En del ut �'et.här ett äktfinskt (!en . . _ Det är mycket varierande lä ningar. . haj&,r till, känI\er ett ter, med endast finländska va- bemöta den, både positiva och v-iq!' . . nega tio hemlängtans sttng i hjärttrak ror.? - va. De t' Jag VI'11 f:ramh" , w,ej! Qet är åkt. 1 . som mest positivt äJ att ten --.; och går in. . Så O{l - jag. . Jal cx:h 1-._---....-. ,"'___...._..: . , s åtItl Vlda. " att Skt e fi $v euskarna försöker vara för Jag utbytte några hastiga . ,' dska varor VI har ar äkt a' försöker kemmunice d omsfri . 'finska.' Men så har v· också ra'- Ofta mt$lycka/3 det, p. g.a. enska rol'. 7 prtlcent 'fin- att två helt olika kt!!turer. två landska oCh 25, proc;ellt SVE.lDS-språk m-öts" helt oli"a ll' ka artiklar. (J NÄRJAQ KOM UT på ga • Det mest 'negativa draget an li'inIM.-dska expediter? _o, tl!n från; biblioteket" stötte jag ser jag vara svenskarnas sub.,Nej, bar svenska a . �. en afrikan lQeq fru och två. jektivitet, deras överlägsenhet. De finländska sakerna, är de småflickor. Vad gör du på fritiden. har l billigare eller dyrare än motHan var hemma från Ke I svarande svenska? Vad säljer du fritidsproblem ? nya, men bodde nu· i. USA. ni mest? - Jag läser väldigt' myeket, _ HaDlS 4ustrU är svenska. Nu -Det är inga variationer på svenska och också på jugo v:ar de bara. på semester i Sve å priserna, de är i stort sett slaviska och serbokroatiska . rige.Jag fick några ord med ' . hka. För det mesta lånar jag här dem: på biblioteket, men jag köper o "bler här " . "l' Jer mes t mo V·I sa Hur blir du som neger be I era tur. Ar IDoc k så' en d el l'tt ' ' Just nu har VI. . s tor satsmng " på mött här i SveIjge tresserad av lyrIk och skrIver "bler. . skinnmo "'1 v ' också, SJa st'" nmgspeesl, - (Pantomim?uttrycket gav Har ni många fi nländare- i men bara på mitt modersmål, oändligt mycket · mera än . vad - tycker . inte att det går Iftt kundkre n? jag kati. återge' i skrift. Det vara . . översätta. ett talande uttryek för· ett • / -Ja, et har vi! Först och oåterhåHet stirrande, . med Oh' nej! Jag har aldrig fri "främst av sentiomentala skäl; , pande mun . . , ) flaggan utanför gör att finlän tidsproblem! gin Sanomat (doclt inte öPQ" , ' SIGNi\TUREN Pravda, The- Times och- The-

Färgad rbe,möts

PIA - som också sedan en tid tillbaka själv är -invandrare I Uppsala -:.. ,har hört sig för om In situation. Finlän o vandrarnas darna är i klar majoritet I 'Uppsala, men Pia har valt me ra_ .exotiska intervjuoffer. LÄS 'hennes rapporter här in

kyligt

Kalla attityder, alltså"1 -Jaa, kall a attItyder! Så du )runde inte _ tänka dig

att stanna i Sverige då?

Oh nej!' (Med lSvertygan - de eftertryck! Hustrua var j !lV

dare

kanske känner sig hem Umgås du med sv nskar eller ma. Detta enligt egen utsago. bara med andra invandrare? Och så kommer folk förstås också för att både titta och kö - Visst har jag sve k!U' pa. Våra varor lockar; de är i min bekantskapskrets! Jag' korridorrum (student bra, och vackra. Exempel kan bor i vara nyss nämnda skinnmöbler rUlD) , bch där har man ju alla

na,

glas,

Marimekkotyger,

ke nationaliteter omkring sig. Ett t

ö S T E R B O TT N I S K A,

Torsdagen den 22 febr. - 1973

111111111111111111111111HII11111111IIIII i111111 DSF:s anhängare är f. d. PE •

Rapporten

hu r står det till med liberalernas platser.? Herr Långbacka har dessa platser besatts ännu när du fått denna tidning i din hand?,I så fall, när? Mig v:eterligen har detta iiJInu inte skett. I så fall kan man inte undgå att ö ånas. öv;: getta, eftersom lIberaler, " enlIgt Långbacka på senaste elevriksdag svarade för 150 (?) av DSF:s "520 röster", alltså närmare 30 procent.

- Nej, allt detta belyser nog ganska klart att Långbackas insändare var' en kort red ovisning av boken "Hur man ljuger med (felaktig) statistik" eller något liknande. Långbacka kan knappast komma ifrån att DSF är en klart socialistisk organi-. sation. Över 90 procent, av

anhängare. PE, Progressiv Elevfront var en socialistisk vänsterorganisation som upp löstes i och med att DSF bilda des hösten -72. " DSF bildades f. ö. i lämplig tid innan det d å förmodade datumet för valet v läroverksråd. Då" liksom nu, hävdades att DSF är en organi sation för "folkdemokrater, so cial4emokrater, ,samt liberaler och ceu1erkrafter". Att detta in te är fallet märker man klart red i n i dag. Det var, och är, fråga om ett försök från väns terhåll att roffa åt si.g av Mit tens röstunderIag vid valen av läroverksråd.

') P. S. Karl-Er&· Mattssons 'Och Erik Häggmans skriverier om alternativa nöjestillställnin gar som botemedel mot den ös terbottniska nöjeskoncentrationen är verkligen något för ana SöU-bossar att ta SLg en allvar- ' lig funderare på. D. S.

Köra BILSKOL'A HALDIN & ,ROSE

" .

Kanalesplanaden 2:1

tel.

för, nykterhefsfolk

12 143

1973

e n 1

MALLORCA-RESA utlot bland dem som anmä-, :ler sig i februari.

BILSKOLA , '

Ring -11 251 eller kom till skolan. Alla 18-70 år välkomna.

"UOMI'" -

Co 'el. '

>O INTE BARA BIBLIOTEKEN har utländsk litt ratur. BoKlådor måste väl ha eller kunna skaffa fram det mesta , kunder vill ha· i bok.. och tidningsväg. En kV Uppsala stadlt största boklådor fick den äran; jag gick och 'hurde mig för hos infOrmationen på Lundequistska komplex i fyra plan.

1251

IOGT.

VAD BLIR DET, AV, J'O , N? . SEFSSO ,

Församlingsförbundet

ut-

Josefsson, 'som

kom med"ett provnummer senaste, h öst. Tidningens budget ft>rut

den 15 januari. Pä utsatt tid ha

de endast 1.150 prenumeranferan Församlingsförbundets mält sig.

hade ,endast att förlagsutskott . dei konstatera faktum, att förbun inte kunde äta sig att ge ut bd ningen, Det

negativa

frAn

beskedet

tidningen hoppas ännu med hjälp av frivilliga insatser-kunna ge ut tidningen

i nägot mindre skala..

TILL SALU .

Ny ku'rs

Annt. per. tel. 13003, eller vid kursens början

HlI!lll!llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllHllllllllllllill

LASTBIL I

Blomqvist

BÖRJAR VARJE TORSDAG kl 17 in i de bilburnas gäng önskar RAINER och KiMMO

Burns basgitarr, -Echholette 60 w skäp.

Österbottniska Posten Osterbottnisk ilJlgdomstldnlng JakobStad, Iftnland Medlem av 'tidningarnas förbund r1dnmgen utkommer varj torsdag RedaIitör PER-ERIC ANDERSON Redaktion: Jakob'sgatan 13 Jako b tad. 'te!. 1355:1

Redaktör I Vasa S-E. Glader Handelsespl. 10 D. tå 13 522 REDAKTIONSRADET:

Al1' Snellman, ordförande

HAokan GranJund l'et1ärv. Mar

t1D Mark n ,Karvat. Ulla-Maj 'Karl-lIlr1k Staff8llll VÖrå, lAI.rs-Göran Vasa. MattsSon öCb Birgitta a:n NärP.ea.

'Sperrtng

alax

PRENuMERATIONSPRIS

( 1973 , . ' Heit IU ........ . . . .. . 6: ' Halvt är : . • • • •'....... 3:50 '2:25 K vart al . . . _• • • ••• • Ska.ndina en ........ 11: I : övt.:1ga lander . • . . .... 17: Lösnummer '" . . . • • . • • . _ : 25 ; ANNONSMOTTAGNING:

Levons 4 Vasa B.

--,

TRUMSATS 'MOt · CRCVKEL 'p R I V A T

Man k-an också prenumerera på utländska tidningar och tid skrifter hår.

kommer .--__________..,...

kristna ton

denna ,Utfaller rådplägning till belåtenhet ar ranterna ännu behöver ge , UPP' förbundet berett att ordn'll. lik hoppet om att fä sin tidning. De nande i andra regioner. ungdomar som tog initiativet tm

lå

stort

Församlingsföfbundet betyder äh nykterhets dä inte att de 1.150 prenuine

bokhandeln. ett

Jodå, vi an skaffa fram språk, plus förstås all kurslit.. T praktiskt taget allting, låt säga teratur. Har ni tillgång till utländska tar förstås Det 95 procent. lång tid; från England, Tysk- kataloger? land, Frankrike på 4 veckor, - Nej, tyvärr! Kataloger ä ?u längre. från US fattas oftast, så det är mycket . I Har Dl utlandska språk l la "s;årt att kolla up vad s . ' . er? ,g fmns. OcJl man .ar Inte kunmg En del; men inte särskilt här i de främmande språken: . , . mycket. Engelska, tyska, frans- som t. ex. ryska, grekISka, ser ka, spanska, italienska har'·vi bOkroatiska. Från d'e "vanliga" av. Finska· har vi alltför Utet länderna har vi kataloger. alls. Det inga serbokratiska Dessutom' ät" det inte så stor . törsta delen könlitteär _till efterfrågan på utländsk litte har på frammande tatur VI ratur, det kunderna.. vill he. ke.n yi i regel skaffa fram.

ärstidningen

ningsmöte i När es den 1 mars har komm lt från Initiativet nykterhetsnämnden i 'Närpes. Till mötet har \ man inbjudit nykterhetsnämnderna från Mala x och söderut, samt alla nykMHF-avdelterhetsföre ningar, ningar och slorloger' inom

NY KURS BöRJAR VARJE MANDAG KL. 17.00

t s

Bokh,andeln sk,affar fränimanile språk

satte att den skulle fä 2.000 preter. 'F-6rbundet8 styrelse numeran Finlands svenska nykterhetsatt detta ordnar förbund ett rådp läg_ 'Uppställde som villkor uppnås tal skulle· erantan prenum p . .

20 ÅR 1953

inte att ge ut den

Ra o d,p l··agnln · gsmote

varje måndag kl. 17.00.

Arun. varje' dag.

Stefan Palm

7 ,

överhuvudtaget. De "liberaler" som Långbacka talar' om är gentligen elever, som inte vet var de står politiskt eller inte vet något om DSF:s politik utan röstar på DSF "bara för att kamraten gör det" eller för att nån DSF :are är aktiv eller trevlig. I något fall kan det va ra fråga om elever som låtit SLg luras av vänsterns trick att by ta namn. Alla' dessa S. k. "libe ralers" möjligheter att påverka DSF:s politik är obefintliga.

Det finns redan en organisation för liberaler och center krafter i skolvärlden, nämligen Mitten. Varken vänsterns "Demokratiska Samarbets' Front", Det verkliga förhållandet i DSF, eller h gerns "Model'ata . DSF är att folkdemokraterna och Dcmo rabska Elever", MO- , styr och ställer så gott som en . . anspråk på några DE, kan gora. , väldigt, socialdemokraterna har tt representera Mittens politik mycket litet att säga till om l dag. ,och liberalerna ,är inte med

Lär

Ny kurs börjar

POS T

först. + 100

Göran Melarti, tel. 243607 eft-el' ltl. 18.

;3ö U: s kanslI. Vasa, tå l3 572 ocb 16372 Öp(S ANNONSTJANST JT-expedltlonen, Jakobstad 13 556 JakGbsg la,.te! ST-kontoret. Nykarleby

teL 20 024 , Annonser bör lnlämna.s senast måndag' kl \6 rtll SGU-klUlSliet senast kl 20 KASSA OCH BOKFORING Jakobsgatan lS. Jakobstad

tel

r31l55

ANN9NSPRIS:

l texten . ... ',......... 1: Efter 'texten '." . . . . • . . : 90 Minsta aQ Ronsavgift .. 15: Bestämd plats -': 20 per mm FARGANNONSER: :b1n1ml,storlek 200 mm tlllAggll-

ris -; '30 spmin och färg. lrörenlngsspillten per ,fäd 50 p, :>sterbdttmska Posten ansvarar lJlte för ev. skada som tillfO gats annonsör på grunda.. fel

som ,lnrtngt;8 eller på grund av post!örs enlng lJlte tnförtB t 'begärt nummer. , r annonser

30m

Ja obstads Tryckeri och Tidnings A;ktiebolag, Jakobstad 1973

16 ... .

IVybarnlednrkurs med 26 deltagare

•• "

...

ef ter den bär kursen ta hand ., föreningar.

barngr pper

Kursen var helt praktisk va ,för deltagarna lättare minns vad de lärt sig när de i sin tur skall leda sina grupper.

Ledare för· denna kurs var Antonia Zilliacus och Trygve 'Söderling, båda· från Helsing

1 .ou' som varidrilr

•

tne?tas

' ; .r

nevh

.",

:.:

e""

o '

'na""" tna"-", t

"' ,

gehq :'

, 'Uvel':' Lar,s Bergh age .n, ' . -:. , ä,rleksbrev ( sanden : :: ; ;. 2 FII!-niingokvax:tetten ;.rQmkring h gga Z: en ' från' ;. . L4ossa, ." ; ,.', .Hooi nanny 'Singers ," : ; 4 L,egendel) om Joe HilI ... . Görilil, IJagwall, :' - : 5 Hai lå' q gaml - ind,ian' Jigs';-' CCS,o, h BjarNorrgård,. Erik Karls Suppleanter . blev 7 It rains in soutlierri" 6 Sofia' dansar go-go ne Siffren. Stefan Rtid en . 'California Christina . Wikblad och Stina . ammond, 7 Michaela Albert· H Ahlstrand. . , ' 8' T -, .:.. ' . ".", Göran - Hagwall alaya En'barnledåre skall 'd.et ,,tv>k.. mu " 8 Den närsynte bofinken ' T Ra ' e Rldge he B hr ngers så finnas enligt den nya ung Knut domslage-n, llkaså en tonårsle 9 A tee?åger in love Eva Rydberg " ; Donny Osmond dare.,peL"senare blev, Gunilla 9 Låt mig få tända ett ljus ' Jakobsson och det, förra Stina 10 Hi, hi,. hi Siv Pettersson Ahlstrand. Wings iD Jag undrar när, solen 'Buf tten sköter n'er ersti[l Thors, Christina Wikblad och ning av .stipendier som varje amily our ny ,' F F ( )' Helena österlund. Då alla tre år ges åt tre ungdomar som är, nya och .inte insatta'- i ar- går i sko.la. 'I år blt>v det Gösepokal som utdelades för tred-, betet, lo'vade Stina Ahlstrand, ran, Ahlstrand, Bo Johansson je året, tilldelades i år åt H som varit förut, att hjälpa till och Christina Wikblad som lena Qsterlund. .:. de ,första månaderna. fick ta emot var3itt stipen- ' Mötet avslutades 'med 'utd l: di " Harry Backlunds intres •.

ÄBL

5venskto ppe n

sIDa

.. . ,

-tio rtopp

.. '

På '. vårsidan kommer också fortsättningskurser att arrangeras för' de ungdomar som deltagit i grundku rserna och . . startat barnklubbar och då ar ideer för in i behov v me \ verksamhet.

..;,.'

Antoniå var med ocb ledde den första kursen . och Trygve. var med och ledde den abdrå kursen som ordnats. Tre grundkurser. har ordnats, om. ,det finns intress , kommer' det at,t arrangeras en grundkurs till pA vårsidan.

,..,

... en.",... en.",.. "

.....

..... ._

Elme'i-:.- Lövdahl återvaLies i F i IUlVidåd : 'o sotii 'ordf5r'ande' 'vid Oravais ' 'JoSe,F eHci no ,- : uf:s årsmöte. Ny" sekreterare' 2 C.otfop' Jenny ".' . . blev. Susanne Ahlstrand, och ny : Jerry 'Williams. & ,A1aI: ,' . kåssör Stefan Seiplax, Tlll' fest ''3 Crocodile r ck"'-:' ' ,' ch . dansarrangör efter Cari . 7'E,ttoii' Jöhn :, v',,-: .. ' dimiar ylund, 'SOlU 'skött det- 4Mexico . ' : -:- : I ta i'7 år, valde.s Göran 'AhlTh'e Les 'HuflJhpries Sirigets . , 5 I'd lo e to wanY strand. ' Ordinarie styrelsemedlemmar ! . Lobo '" . , a Bo-Göran 6 Sixteen tons, blev fÖrutom d

l: ': Denna kuts var som de två fors från barnteaterförenil.lgen.

föregående kurserna en grund -kurs vilket" betyder att deIta :garna fick 'lära sig i stort sett samma saker som de andra kursdeltagarna lärt sig. Detta är olika kontaktövningar, im,:provisation, pantomimer, 'ljud le ar och o!ika' Saker' om färg 'och form.

oni lde'''Lovdahl ,

rangera4e på' No-tivalla j Vörå senaste ,veckos lut . Deltagar118 Vl-U bela 26 till antalet , ungdomar från Malax<i söder till . Jak obstad i no rr. De representerar ungdomsförening'a :

l': I j skall

' '1 _.

Oravais-:uf '

. ROLIGT OCH LÄRORIKT tyckte deltagarna, att 'det var' på den - tredje barnledarkurs en som Svensk a österbott n s ' :. ungdomsf.orbund ocb 'Firilands svenska ungdomsförbund ar I,

t"JIQa; '

tne.,..,

'-' "ne . r

- ,, '

t,, ""

etna..., ....0W"7

a/yr AL

--.

D HÄR, krysslösare, fir.. ni någonting tt jobba med. Fyll set i vanlig ordning och skicka in. lösningen så alt den dakfionen tillhanda Senast måndagen del) 5 mars. dottas: {örsta'pris 25 fuark, andra l5 och TRE PIUS pris 10 mark.' AD RESSERA lösningen till Österbottniska Posten Jak 13;" 68liOQ Jakobstad Frankera med fullt brevporto! .

•

i krys är re ti'edje

Namn:

o css: Adr

•

. •

•

sgatan •

•