Österbottniska Posten (ÖP) nr. 9 1983

~~~19~83 mk 2,~ ~ den 3 mars

Nr 9 Torsdagen

-

Handelsesplanaden 13 O

gott

ar

Snart öppnar vi

en ny Pizzeria i Vasa.

•

•

Också Spagetti-rätter

och USA-favoriten·

Fried Chicken.

2

ASIKTSTORGET' I

StudiestödssystelDet

-dåligt använda pengar!

Studiestödssystemet har tack­ lats av högskolstuderandena själva under många år. Förgä­ ves tycks det eftersom studie­ stödets realvärde sjunker och de studerande får en allt sämre köpkraft.

Få högskolstuderande klarar av sina studieår utan att extra­ knäcka idag. Några få kan för­ lita sig på att föräldrarna sträc­ ker till den nödvändiga slanten.

En del lyckas kanske få så bra sommarjobb att de kan sätta undan en slant för att läcka vin­ terns behov. Men, den si!\t­ nämnda kategorin växer inte i antal med dagens kärva syssel­ sättningsläge.

Andra blir kanske tvungna att extraknäcka under terminer­ na medan somliga avslutar vår­ terminen betydligt tidigare än

vad de avsett att göra därför att de är tvungna att få ett jobb ­ ett heltidsjobb som är svårt att kombinera med studierna. Till råga på allt blir det knappast så stora slantar över av det att det har någon betydelse för inkom­ mande studieår.

Många, som hör hemma i de två sistnämnda kategorierna, får svårt att hänga med i studie­ takten. .. De blir efter, stu­ dietiden förlängs, studielån be­ hövs för flera år än vad man hade tänkt sig ...

Och studiestöd och studie­ prestation har nära anknytning till varandra. Är prestationerna inte tillfredsställande blir det inget studiestöd följande år och utan studiestöd blir det inga studier.

Resonemanget kunde föras mycket längre men leder till , samma slutsatser. Ett studiesys­ tem som inte ger studerandena ekonomiska möjligheter att jobba med sina studier blir inte effektivt för samhället. För­ utom att studietiden förlängs för många så innebär det ock­ så att de som avbryter sina stu­ dier blir fler och fler ju sämre situationen blir.

Och i båda fallen är det dåligt använda pengar!

Frågan är om inte en reeU höjning av studiestödet skuUe tjäna in sig själv inom några år.

En någorlunda trygg ekonomi ger studiero vilket förkortar studietiden. Sammantaget blir kanske inte studiestödssumman större för den enskilde stude-

Taco har Inte sA pjAklg röst, men nog är den här plattan föga värdebe­ ständig.

Ocb uppriktigt sagt sA fAr den frackklädde Taco mig att tänka pA pingvinerna I Nöjesmaskinen - de är roliga för stunden, men Inte I läng­ den.

Det var länge sedan den här vinjetten syntes senast i ÖP men nu kommer i stället rätt många rescensioner plus en kort titt på årets skivnyheter.

Skivnyheter? Det har varit torrt som i Sahara med intressanta skivnyheter undet årets två första måna­ der. Och lika bra det, eftersom åtminstone under­ tecknad har använt tiden till att inskaffa några av de skivor som aldrig skaffades medan de var färska ­ dessutom till vrakpriser. .

TACO "Puttin' on the Ritz" (RCA) Det första tyckarobJektet blir den frackkJädde holländaren Taco, född i Djakarta men som slog igenom i Hamburg. Lättsam familjeunderhAII­ ning som slagit stort, specieUt i Sveri­ ge och här i Finland. SingeliAten

"Puttin' on the Ritz" har väl alla re­ dan hört till lust och leda?

Förutom den Irving Beriln IAten finns ocksA Berlin's "Cheek to Cheek" med pA plattan; "La Vie en Rose" med text av Edith Plaf och Arthur Freed's "Singin' in the Raln" för att nu nämna nAgra av de mest kända 3O-tals örhängena som Taco Iklätt IO-talsdriikt.

randen - men, han kommer ut i förvärvslivet snabbare och börjar följaktligen betala tiUba­ ka sitt lån snabbare (dock bor­ de också återbetalningstiden föl1längas om studielånet ökas, men det är en annan sida av problematiken).

Det skulle storligen förvåna om mera än några få politiker - även om de skulle omfatta resonemanget ovan - har ku­ rage att arbeta för ett förbättrat studiestöd. De som får studie­ stöd har alltid ansetts som pri­ viligerade. Och, erkännerligen, det finns många andra "hål" som skaU fyllas och statens pen­ ningkista lider inte precis av överflöd. Men brist på resurser är inget försvar för ett dåligt system!

Siouxsie and the Ban­ shees "A Kise in the Dreamhouse" (Polydor) Sist I min hög kommer, min vana tro­ gen, den platta jag gillar blist i tyc­ karhögen. Det är Slouxsle and the Banshees, som ju kunde avnjutas live i Vasa förra vAren, som med nya" A Kiss in the Dreambouse" !bjuder pA personlig och skicklig men svArfAng­ ad musik. Slouxsle och grabbarna gäller väl närmast att vara ett kult­ band och det förändras sannolikt inte med den här plattan som har smA möjligheter att nA ut till den stora pu­ bliken.

Live var ocksA Siouxsle & Ban­ shees personliga och svArtiIIgängliga.

En häftig upplevelse.

Nu har de utvecklats. Till det bätt­ re. Siouxsle's röst är Inte längre lika vasst genomträngande. Den är fort­ farande klar, hetsig och inlevelsefull.

Som ett vulkanutbrott sprutar hon fram sAngen. Men, nu finns det mera känsla i Siouxsie, som efter vArens turn~ var tvungen att vila stämban­ den rätt länge - det fArstAr man ..• Bas (Stne Severin), Gitar (John Mc Geoch) och trummor (Budgie) är de normala ingredienserna som ger mu­ sik liv och färg. Ibland kryddas IAtar­ na med keyboards och stnkar.

Texterna stAr Slouxsie och Seve­ rin för medan musiken är allas verk.

Det är bra texter och, för tredje gAng-

Forts. sid. 3

Tycker du att NärTV verkar intressant ur uf vinkel?

. Stig-Göran Forsman Purmo - Nog är det säkert bra; någon­ ting att haka på. Men man måste avvakta och vänta tills antenn bo­ lagen kommer igång så att man får tillgång till deras utrustning.

- För revyn är det inte bra! Det blir så att folk inte kommer dit och betalar 30 mk ... Men an­ nars är det väl nog bra.

Marianne Winter Yttermark - Javisst, där finns möjligheter som vi inte tänkt på!

Gustay Ollus Bertby - För våra förhållanden är det ganska svårt, men där det finns är det säkert intressant. På ett sätt verkar det mot uf-verksam­ heten - det sätter människorna på samma stol som vi försöker få dem från.

3

OCKE.N S NDER

Om vi går tillbaka till de låtar som först ham­ ut för etiketten "rock'n roll", såsom unifrutti" och "Rock Around the Clock", ser på utvecklingen efter det kan man inte annat än att utvecklingen stampat på stäl­ Man må sedan bedöma efter vilka kriterier vill. De rocktextersom kan stå för sig själ­ ar få.

Inom rocken har texten alltid varit under­ doad musiken. Ingen har ägnat texterna desto mer uppmärksamhet, bara noterat och bedömt rockens utveckling i termer för nya musikaliska stilriktningar och "gigs".

Rocktextema har fått tramsa på med barns­ ... vindningar om '''I Love You ~ Do You Love Me, Too?" Talande är att de flesta rock­ leder innu i dag skrivs på rim .

IX Visserligen appellerar rocken som musikform mer till känslor över och under bältet än till di­ rekt förnuftsmässiga tankegångar, men det behöver inte utgöra något hinder för ens något­ sånär genomarbetade texter. Det som kanske ändå retar mig mest är inte de dåliga texterna som sådan, utan inställningen till texter som medel. Det behöver inte vara uppkäftigt att sk­ riva dåliga texter, nej rockens upprivande väsen skulle kanske synas bäst i goda texter - på rockdiggarnas villkor.

Man får ofta det intrycket att musikerna som skapat rockhistoria filat och filat på sin musik - för att sedan sätta sig ned och skriva sång­ texten på fem minuter.

Ta t.ex. Moody Blues in till perfektionism ge­ nomarbetade musik, som sedan fuskats bort med mer eller mindre banala texter! Visst kan man som i alla sammanhang uppvisa undantag: Bob Dylan, Leonard Cohen och Ulf LundelI på närmare håll - en poet och musiker med till­ räcklig begåvning och visionsrikedom för att kunna skapa musik och text som stöder varand­ ra.

Flummiga nonsenstexter finns det tillräckligt av inom schalgervärlden. Rocken kunde där­ emot vara ett utmärkt vapen i kampen för en bättre värld. Verklighetsfrämmande törnrosa­ sprutor spelar de krafter i händerna som rock kämpar emot!

Dethär gäller såväl i stora Världen som i Lilla svensk-finland. Inom den finl.sv. viskonsten

har vi många fina symbios er textmusik. Jag vill inte tro att kapaciteten saknas inom rocken, men det hela faller på myten om rocktexternas underordnade ställning.

Gör som Sassa Nygård i Jordnära säger i ÖP 8/83: de som själva känner sig för korta i roc­ ken kan gott och väl överlåta textskrivandet åt våra unga (och endel radikala) poeter: Lars Sund, Marin Enckell, Marianne Backlen, Gunnar Högnäs, Bertel Nygård, Bodil Lind­ fors, Henrik Jansson, Leif Salmen, Gungerd Wikholm ... listan kunde göras lång. Då skul­ le kanske åtminstone texterna ge rocken den finl.sv. prägel som ingen kunde ta miste på och bli det främsta varumärke! Jag tror mycket på ett dylikt samarbete.

Ett helt annat problem står förstås de inför som inte själva märker att rocken är för kort; det är nog här det brister för många av våra roc­ kare i dag. Då det omtalade och i efterskott så efterfrågade rocktextseminariet inhiberades i fjol somras berodde i sista hand på för få an­ mälningar!

Ska vi alltså sikta på ett rocktextseminarium i framtiden, kanske i samband med någon SÖU­ rock?

I väntan på det föreslår jag att ni prickar in något av de otaliga skrivarseminarierna i Svensk-Finland i sommar i er randiga rock­ almanacka! De har en hel del att ge rent tek­ niskt, och tar gärna emot spruttiga rockare.

Vi måste få fram rockens runebergare genom att glömma Runeberg och rockhistoriens skan­ dalöst undermåliga textrader - hittills. Fram med texter med stake i!

Nä, nu lär ni inte orka läsa mer text så jag slu­ tar här. I nästa nummer fortsätter jag, och ska till dess bl.a. fundera mer på Sassas insändare "Skjut byråkratrockarna i sank" (ÖP 8/83).

Rock-Berra Lindell

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Bertby Viktor Hurmio i topp efter sportlovsdansen i Bertby . På femte plat s finner vi en annan finlandssvensk grupp nä mlig­ en Noise . I övrigt består listan av idel gamla topplistebe­ kanta. Nästa vecka skall vi ta en titt på skivförsäljningen i Ö sterbot ten .

...........

l. ( -) Heavy .................................... ...... Viktor Hurmio 2. (-) Dina läppar mot mina .......................... Snowstorm

3. (-) Var ska vi sova i na tt? ........................ Migh ty Band il~ 4. ( 6) Smoke on the Water ........................... Deep Purple ilil

5. (-) Blue Tattoo .............................................. Noise ilil

6. ( 2) Wo rd s .............................................. F. R David

7. (-) Touch too Much ..............................•...... AC/DC

(-) Titta på mig .................................... Eva Dahlgren

(-) Do You Really Want to Hurt Me .......... Culture Club

· (-) Eye of the Tiger ................•.................... Survivor

il il il il il il il il il il il il il il il il il il il il il il te

· · • ........................................................

Lustans Lakejer "En

plats i solen" (Stranded)

....jar jag pA "Melt" och

's • ear.;".I" men egentligen bl'1l. T.o.m. den

jazziga "Cocoon".

. . lilanHI ~~. ~I

denas "armt för den

'iii fl sia ea kick där bak i stället . . _ _ lill "Puttin' on the . . . ., "Var ska l'i so"a i natt", ~ .r4s" eller •.. !

_

"En plats i solen" är, trots all jag gärna lyssnar pA den, nAgot a" en be­ S\'ikelse. FöregAngaren "Uppdl'1lg i Gene"e" lo"ade mera.

Lustans Lakejer har pA den här skl"an ut"ecklats I riktning mot sina engelska kollegor Japan. Det är kan­ ske inte sA underligt eftersom man haft Japan-medlemmen Richard Bar­ bieri som producent. Och dA kan man undl'1l, om det "ar sA lyckat, d­

tersom kopian sällan blir bättre än originalet.

"En plats i solen" är en melodilös platta. Gruppen är spelskicklig och personligen tycker Jag dessutom rätt bl'1l om sAngaren Johan Kindes röst.

Texterna är inte speciellt starka.

De snabbare IAtarna funkar utan "idare bäst för LL och ö"erlägsen pärla är "En frälmlings ögon". God hlla är "Läppar tiga, ögon talar". Ö"riga lAtar är ett eller f1e1'1l steg ef­ ter.

De lugnare IAtal'1ln Ikänns tunga och a"mätta. Som helhet alltsA en sämre platta än "iintat, men den kommer ändA att spelas en hel del i "änta n pA nästa LL-platta .

Sth~

4

SOUND***** ********** BUSSAR: Haldins från busstalionen i VASA kl. 19.00 \'ia VÖRÅ och MUNSALA. J:STAD 19.40, KARLEBY 19.00 \'ia ÖJA, KRO­ NOBY, EDSEVÖ. ESSE 19.00 \'ia LAPPFORS, PURMO, FORS­ BY, BENNÄS, KOVJOKI. ORAVAIS 19.15 \'ia JEPPO.

..

~

~~~n~"5-~4Rf}EN !

' DANS 5. 3 klo 20.00 !

....•..............................................................

HÖNI! VI STELLOÄ TIEL ME I'

•

•

•

!

i UNGDOMSDANS I!

fred. 4. 3. 20'-01 på Bygdegården i Malax

ii '.

*

MALAX UF

IEXOM

komber å speel·i!

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

NORDMAN

DANS lörd. 5. 3 klo 20.00

EXOM

SKÖTER OM DANSMUSIKEN

Funk.gr.: 2/83

TALESMAN.

SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) r.f.

SÖU anställer för ca 1 år en vikarie för vår mammalediga

KASSÖR/BOKFÖRARE

Kvevlax hemslöjdsskola Som flyttat in i nya lokaliteter med moclern u-n"dervisningslit­ rustning erbjuder elevplatser till följande avdelningar:

200 Vä\'- och sömnadsa\'delning för konstvävare eller fortsatta studier i hemslöjdsinstitut 195 Träslöjda\'delningen för yrkesmän inom snickeribranschen

194 Målningsa\'delningen för yrkesmän inom målningsbranschen.

Studietiden är 2 år. Skolan deltar i den gemensamma elevan­ tagningningen . Hösten -83 kan eleverna flytta in i nybyggt internat.

Närmare upplysningar erhålles från skolans kansli tel. 961 ­ 400 36, 401 20.

Nils Härtull rektor

Är Du ung, framåtsträvande, merkantilt utbildad, nog­

grann och samarbetsvillig, är Du den person vi söker.

Till tjänsten hör att handha de löpande ekonomiska är­

endena, bokföring, fakturering samt till en del sköta

förbundets reseverksamhet.

Löneklass V 12 (3078,- mk/mån). Tillträde enligt över­

enskommelse, dock senast 18.4. -83.

Sedvanliga ansökningshandlingar riktas före 18. 3. till

förbundets styrelse.

Närmare information ger Carina Nygård eller Ulf Jo­

hansson på SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D

65100 VASA 10, Tel. 961-113572, 115372.

Qören;ngsspalten__1 III-ringen håller årsmöte freda­ gen den 4. 3. kl. 19.00 på Jutb­ backa i Nykarteby.

stegen som kan noteras i Sveska Ös­ terbotten i h6gskolepolitik­ en tillfredsställer inte. Sik­ tet bör vara inställt på en bredare undervisning och en fördubbling av studie­ 1980­ platserna under talet."

Håkan Nordman 20.04. 1981 "De politiska partierna bör st6da idrotten i dess strli­ van den. Men politikernas medverkan får inte innebli­ ra att idrotten måste börja verka på politiska villkor.

Idrottsorganisa tionerna skall ha r6relsefrihet."

Håkan Nordman i Vasa 22. 02. 1979.

5

Häntsensist ... och en titt framåt • • •

Gammaldansparaden

Isen för Artist- och Musi­ rmedlingen, A & M, har i år tagit itu med förbere­ a för en Gammaldans­

d.

I år har man fört förhandlin­ med en inte så okänd res­ g i Vasa. Paraden kom­ nämligen att arrangeras på 'askia, söndagen den 27 mars 1983 kl. 18.00!

De orkestrar som är intresse­ rade ber vi på utsänd blankett

amnäIa sig så fort som möjligt, eftersom deltagarantalet är be­ ptnsat.

Intresserade arrangörer be­ des kontakta SÖU:s kansli, så ordnar vi med bords beställning på Waskia. Ett programkort på 25,- mk erlägges, en normal gammaldansbiljett, och för den slanten njuter man av det bästa i gammaldansmusikväg - en hel kväll!

Orkestrar och arrangörer ­ paraden är ett ypperligt tillfälle att bekanta sig med utbudet i gammaldansväg, utbyta åsik­ ter, ta intryck - kort sagt, en tillställning ni inte kan missa!

Ulf Johansson

Korsholm ordnar ungdomsdans Nu är det dags för Korsholms U f i Gamla Vasa att anordna en ungdomsdans. Dansen hålls fredagen den II mars kl.

20--01 i ~ och efter­ Slår för musiken.

RilDIl·i.Qg,en i höstas D:ivselkvällar en för tonåringar ___pXDIIr bar man märkt finnas massor av i trakten som - rresserade av att msdans. Önskemål framförts tidigare men "mllp:n har inte vågat satsa. en ny generation met! vuxit upp så nu skall en försök. Lyckas gången så månne inte fler ungdomsdanser i Vasa i framtiden. Det an ljusna upp med före­ _..dn.- aven i Korsholms Uf. årsmötet som hölls i

personer mötte upp Tajarv UF hade sitt års­ Under mötet konstatera­ föreningen varit flitigt i mlD'lai-lI2Stagen under fjol­ Man har bl.a. byggt ett bnsIi i ungdomslokalen lagt nytt golv och förnyat 'l'l!gama i smink- och omkläd­ ~et.

medlet av februari mötte det upp flera nya fräscha ansikten, som länge varit efterlängtade.

Flera goda ideer framkom och verksamhetsplanen för 1983 ser ut såhär: Trivselkväll varje ons­ dag med olika aktiviteter, ut­ färder, teaterbesök, barnfest, julfest, en aktiv under våren, taIkokvällar, spelkvällar, delta i, av SÖU och V ringen arranger­ ade möten och tävlingar t.ex. pidro, volleyboll m.m. m.m.

Till ordförande återvaldes en­ hälligt Hans Granberg och till styrelsemedlemmar valdes Regi­ na Söderman, Carita Söder­ man , Johnny Nordström, Si­ gurd Kullbäck, Nina Holm, Monica Martens. Till supple­ anter valdes Lena Majors, Ma­ lin Söderström och Kjell Ny­ blom. Val av viceordförande, sekreterare o. dyl. sker på in­ kommande styrelsemöte.

Nästan halv styrelsen förnya­ des under irsmötet. Den nya styrelsen bestAr av Greger By­ skata, ordf, Christina Ahlbäck, vice. ordf., Eivor Hästbacka, sekr., Carina Häggman vice sekr., och Kent Timmerbacka, kassör. Övriga styrelsemed­ lemmar är Tom Lind, Robert Byskata, Dan-Hikan Granö och Mats Lind. Suppleanter är Peter Hästbacka, Siv Ahlbäck, Ulrika Ahlbäck, Nils-Anders Knutar, Folke Granö och Frej Dablvik.

VI-ringens pidro­ turnering Ringkvalet inom VI-ringen när det gäller årets pidroturnering inom SÖU blev färdig spelad senaste vecka . Det gick som så många gånger tidigare att Över­ malax UF:s lag III hemförde se­ gern. Samtidigt tog man också hand om vandringspriset för alltid . Vandringspriset var för övrigt donerat av bröderna Hemming. Nu hoppas man inom pidrokretsarna att någon vänlig donator dyker upp tiII nästa år.

Resultat: I. Övermalax UF IlL .. .... .. .... ... .... ..............

2. Petalax UF .... ............... . ... ... .. ... ............

3. Övermalax UF Il ........ .. ....... .... . ... ...........

4. Övermalax UF l ................ ....... ..............

5.lI Bergö UF ............... . .. ... . ... .... ...... .. ........

Tredje Ungdomsringens pidroresultat: 1.

2.

3.

4.

5.

6.

Kovjoki UF 1......................................

Kovjoki UF II.................... .... .............

NUFS I............................... ...............

Pensala UF I.......................................

NUFS II............................................

Pensala UF II..................... .. .. ......... ....

Arsmöte i Vassor

Overmark UF spänner bågen

Till årsmötet hade ett 20-tal personer mött opp och man kunde ' konstatera att den gångna verksamhetsperioden varit synnerligen aktiv. Främst kan man nämna revyn, en verk­ samhetsform som uppskattats både bland publik och aktörer.

Om revyn går bra så måste man

tyvärr konstatera att ungdoms­ danserna går dåligt och tär hårt på föreningens ekonomi. Så det gäller att noga överväga hur fortsättningen för ungdoms­ dansernas del skall se ut.

Blickar man framåt inom så kommer föreningen verksamheten att gå i ungefär samma spår som de senaste åren. Någonting nytt har man dock att bjuda på nämligen bågskytte, som man har kom­ mit igång med i Hemgården, och vi får hoppas att intresset sitter i.

Foto-tävling inom SÖV. Svenska Österbottens Ung­ domsförbund r.f. utlyser en fo­ totävling med temat "UNG­ DOM", bidragen bör förhopp­ ningsvis kretsa kring förenings­ livet, men även andra bidrag mottages . Med denna foto-täv­ ling vill man från SÖU:s sida väcka ett intresse för fotoverk­ samheten samtidigt som man vill stimulera den i de förenin­ gar där fotoverksamheten re­ dan i dagens läge förekommer.

Foto-tävlingen är öppen för alla intresserade och kommer att omfatta tre olika klasser.

A: svartvita bilder.

B: färgbilder.

C: diapositiv. Även bildserier på 3-5 bilder godkännes.

Maximi storleken på bilderna

4 segrar 28-17

4 segrar 24-21

3 segrar 24-21

2 segrar 22-23

2 segrar 20-25

O segrar 17-28

o

••

Johnny Ehrs blev ny ordför­ ande för ÖVermark UF, som höll sitt årsmöte senaste söndag i Hemgården i Över mark . Ehrs efterträder Håkan Westermark, som nu efter två år 'l ämnar ord­ förandeposten.

6-0-2 + 14 12 p .

4-2-2 + 14 10 p.

4-1-3 +8 9 p .

3-1-4 -4 7 p .

32 2 p .

1-0-7

är 3Ox30 cm.

Tävlingsbidragen skickas till SÖU:s kansli i Vasa under adressen Handelsesplanaden 10 D 65100 Vasa 10. Tävlingspe­ rioden utgår den 15 oktober och därefter kommer ett ut­ ställningsmaterial att samman­ ställas. Detta material kommer att premiärvisas i samband med SÖU:s höstmöte i november månad. Efter premiärvisningen kommer utställningen att visas på olika håll i svenska Öster­ botten. Tre priser kommer att utdelas i varje klass samt därtill ett hedersomnämnande.

Närmare information om foto­ tävlit:tgen ges av Bror Jacobson pi SOU:s kansli i Vasa tel. 961­ 113 S72 el. 115 372.

Bror

Vassor uf höll sitt årsmöte i UF-Iokalen den II februari med 25 deltagare.

Till ny ordförande valdes Inga-Li/l Vestergård med Johan Wasberg som viceordförande, ny sekreterare blev Bernice Mälsor och som kassör funge­ rar Birgitta Wiik. Övriga leda­ möter i styrelsen är Håkan Aittamäki, Agneta Aura, Stig &ijar, Rolf Berg, Johnny Fri­ berg och KiJls Öman.

Ur årsberättelsen framkom att verksamheten under det gångna dret varit livlig. I janu­ ari och i början av februari ha­ de föreningen fyra föreställnin­ gar av sitt spex "Skådin och skrattin". Dessutom har man anQrdnat fyra gammaldanser, tvd pd vdren och tvd pd hösten.

För föreningens medlemmar har man anordnat tvd pizzafes­ ter och vid flera tillfällen har man Iulft filmförevisning i loka­ len. I samarbete med Rönnvik hembygdsförening har man hd/lit en danskurs. Idrottsverk­ samheten i föreningen har be­ stdtt av skidtävlingar, Vassor Mästerskap i friidrott. fotbolls­ turneringar och friidrottskamp.

Dessutom har knatteidrotten pdf(ått helJJ sommaren.

Arsmötet uppgjorde även en verksamhetsplan för år 1983 och den visar att aktiviteterna kommer att fortsätta i samma stil som tidigare.

6

Hänt sen sist ... och en titt framåt

• • •

Vörå UF:s årsmöte

Det blev byte på ordförande­ posten när Vörå Ungdomsföre­ ning hade årsmöte senaste tors­ dag. Thomas Kattil efterträdde tidigare ordföranden Mikael Sandås. I övrigt betecknades årsmötet som livligt med · dis­ kussioner och omröstningar. 22 personer närvarande.

Genom plock ur verksam­ hetsberättelsen kunde noteras att föreningens ungdomsdanser ej var lönsamma varför man upphörde att arrangera danser senaste vinter. Gammaldanser­ na har dock fortsatt ungefär i samma utsträckning som tidi­ gare eller 4 st. Biografen i Vörå har gått i föreningens regi, där kunde man dock konstatera ett underskott på knappt 2 000,­ mk . Föreställning har ordnats varje söndag.

Totalt visar bokslutet ett överskott, detta tack vare kom­ munalt stöd till föreningen.

Siffrorna är felaktiga så tillvida att bidrag som skulle använts under fjolåret kunde först an­ vändas -83. Den ordinarie verk- .

samheten visar ett underskott på 24 000,- mk. Årets verksamhet kommer att koncentreras i första hand kring en förestående renove­ ring. Den beräknar man kunna slutföra ti11 sommaren. Ung­ domsdanser ämnar man arran­ gera igen ti11 hösten, liksom gammaldanser. En barn- och tonårskJubb fungerar också i föreningen under ledning av elever från Folkhögskolan .

Föreningen är också aktivt med i arrangemangen kring Vöråda­ garna. Övriga medlemmar i styrel­ sen blev Krister Brors, Guy Clärk, Sune Karlström, Jan­ Erik Ollus (ny?), Mikael Sand­ ås och Bengt Staffans. I tur att avgå , men omvalda medlem­ mar blev Carina Höijer, Kenth Smeds och Anne Pesonen me­ dan Margit Sved är ny styrelse­ medlem. Till suppleanter valdes Tomas Jakas, Per-Erik Gran­ fors, båda nya.

Ulf Johansson

Klas Malm ny ordförande i Lappfjärd När Lap'pfjärds UF höll sitt årsmöte konstaterades att man hållit: I ordinarie och I extra ordinarie årsmöte, I konstituer­ ande möte och nio (9) styrelse­ möten . (samt ett biografmöte där det diskuterades om LUF skulle överta L:fjärds biograf).

I övrigt har också verksam­ heten varit livlig. Luf har ord­ nat två (2) ungdomsdanser , två (2) disco, två (2) gammaldanser med bord i salen och fem (5) gammaldanser utan bord i sa­ len.

4 kvällar i mars ordnade Luf en vårvintershow med musik, sång och spex i Octavia. Den 20 november ordnades en hem­ bygdsfest av olika föreningar i L:fjärd som ställde upp omväx­ lande program, till förmån för Luf. Dessutom hade Luf aktion och loppmarknad den 13 juli.

Julbasaren ordnades även i år med elva olika föreningars del­ tagande.

På Luf har följande tillfälle ordnats: - 8:nde ungdomsringens 75­ års jubileum.

Medlemmarna inom Luf har deltagit i följande tillställ­ ningar: .

- FSSU-möte på Aland - 24 h loppet på skidor - frågesporttävling

- volleybollsturne (damlag blev I :a, herrlaget blev 2:a) - fotbolI - pidro - uni-ho(;key Under året har ungdomarna samlats nästan varje kväll på lo­ kalen. De har spelat bl.a. kort och uni-hockey. .

Folkdanslaget har även i år haft regelbundna övningar en gång per vecka. Lördagen den 29 maj uppträdde dansarna på K:stads torg och hälsade Gävle folkdanslag, Rillen välkomna på besök i K:stad. Den 30 juni -4 juli var dansarna på nor­ disk folkdagsstämma i Göte­ borg.

Dessutom ordnades en in­

samling till förmån för LUF på

hösten. Manskören skötte om

insamlingen.

Den nya styrelsen bestAr av: ordf. Klas Malm, Matts Back­ man suppi., Kari Högslröm, kassör suppl., Britta Evars, sekreterare, Carina Nygren, vi­ ceordf., Jarl BergkuJhl, Camma Rosenback suppi., Susanne MaUfolk suppi., Bo Hemgård, kassör, Nina Swed suppi., Ken­ neth Lillhannus, Johan Klåvus, Kenneth Storbannus, Kalevi Hållfast, Dan Grindgärds, Kris­ ter Landgänls.

Segrarna i Maxmo UF:s andra lag. Fr. v. Andy Willjör, Kenneth Esars, Ola Willjör, Ro,lle Sjögård,

Jens Nordling. (Foto: Bror Jacobsson)

Maxmo segrade i uni-hoc Resultat: Bertby UF I-Bertby UF II. .................. ...... ...... .. .. .. .. .

Maxmo UF I-M axmo UF II ...................... ... ...... . .... .

Vörå UF-Bertby UF II ......... ..... .... .... .. .. .. .. .... ........ ..

Bertby UF I-Maxmo UF 11. .. .. .. ............ ...... .. ......... .. .

Max mo UF I-Bertby UF 11.. ......... ...... ..... .... .. ........ ...

Vörå UF-Maxmo UF l .. ... .................. .... .. :; ........... ..

Bertby UF II-Max mo UF 11. ............... .. ................ .. ..

Vörå UF-Bertby UF Il ...... ......... .... ... ..... ...... .... .. .. .. .

Maxmo UF I-Bertby UF 1.. .... .. ........ .... .. ... ..... ...... .. ..

Vörå UF-Maxmo UF II ... .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. ..... ... ......... . .

6- 6

4-13

15- O

0- 19

10- O

6- 7

1-23

13- 2

11- O

6-10

Slutställning: I. 2.

3.

4.

5.

Max mo UF 11. ....... ... .... ...... .. .. ... ........ .. .. 4-0-0 65-11 Max mo UF 1. ...... .. ............ .. ........ ..... ... ... 3-0-1 32-19 Vörå UF ...... .... ... .............. : .. .... .. ... ....... .2-0-2 40-19 9-52 Bertby UF 11 .............. ............... ..... .. .... . 0-1-3 8ertby UF I.......... ... .. .. ........ .... ........ ..... 0-1-3 6-51

Under sportlovet arrangerade Fj ärde ungdomsringen en Uni­ hoc-turnering för de lediga skoleleverna inom ringen. Tur­ neringen spelades i Maxmo ungdom s- och idrottsgård och samlade 5 lag.

HAB i Maxmo hade donerat ett fint vandringspris till turne ­ ringen och detta bidrog natur ­ ligtvis till att spänningen ytterli­ gare steg inför turneringen.

Det visade sig sedan att Max­ mo UF :s båda lagen var de bäs ­ ta och detta helt naturligt för i idrotts- och ungdomsgården har man en längre tid hållit på med uni-hoc. De övriga för ­ eningar som deltog har däremot relativt nyligen börjat på med

uni-hoc. Men efter några års

träning så kanske vandringspri­

set hamnar i någon annan för­ ening.

Salomo Uf Havsbandet r.f. I Södra Vallgrund höll Arsmöte den 20 februari.

Av verksamhetsberättelsen framgick aU föreningen haft eU IIvligtverksamhetsAr. Bl.a. har man anordnat påsk revy och jul­ fest. För hela familjen har an­ ordnats samling kring påsk bra­ san och kring midsommarstån­ gen.

Under året har lokalen vär­ meisolerats och inne-WC har installerats. FortsaU renovering planeras.

Till ordförande för 1983 åter­ valdes Annika Back, viceordf.

Jan-Peter Sandqvlst, sekr. Bea­ trice Ferm, vicesekr. Susanna Hägen, kassör Kurt Sandvik, vicekassörer Christer Ahlskog och Torbjörn Färm. Övriga sty­ relsemedlemmar: Ija Nybo, N­ E WesterIund, Eivor Anders­ Föreningen upprätthåller också en skrinnskobana som är son. Suppleanter: Bo-Ingmar flitigt i användning av både Hägen, Sven HAkans och Christer Stolpe. yngre och äldre.

I reportaget om Salomo I ÖP den 17. 2. påstods aU deras debut-LP skulle beta "Nära dig" . Det gör den inte. Salomos debut-LP beter kort ocb gott "Nära".

Vaktmästare: Thomas Ahl­ skog, Sven HAkans. Buffeföre­ stAndare: Christ el Berg, Ann­ Christine Ståhl. Ledare för skrinnsko'banan: Edgar Appel.

Ledare för byggnadskommlt­ tim: NUs-Erik Westeriund. \

7

stima::lk. Det handlar nog

~!=~ :

ban talar jämt om ban bar alltid varit pi mig, som om det Jag tror inte han tyc-

P

ban visst det. Det till mig flera gånger. i badrummet med dig

staII inte lägga oss i de­ , du skall se det ordnar - iIvn av dom är så gam­ t hide tur med rum åt dig ·SIId _ 1m, 150 kr, centralt, Or inte ha flickor på :. ._~ och så sa jag att du inte HlOer du på lika mycket l

_len om de åker bägge två; tunde ta sig ledigt en ter­ Jag har sett så många som - i vinter, det beror på att . e trivs, att det är nånting inte stlmmer hos dom.

- Det dar begriper du inte.

- Åja. jag såg nog en del. Det j ag visst del. trangde ut mig i bad­ -

...., ....., grila. Utanvidare och skvalade. Det "~iog att göra åt det, PI In försökte be-

del Bernard, sa

ÖSterbottniska Posten av tidningarnas förbund. ÖAabonnisk ungdomstidning ocb språkrör för Svenska ÖSUSboltens ungdomsförbund ocb dess medlemsföreningar.

JUobslads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag ­ 1983

var. Egentligen alltså, men det ägde liksom ingen relevans nu, som Sigfrid jämt sa. För det var meningen bakom. Meningen att jag hade flyttat hemifrån, att jag inte tillhörde familjen längre. Jag kunde lika gärna stannat i Tur­ kiet eller Paris eller Italien, i nån jäkla liten by som ingen hade hört talas om och som varken ha­ de järnväg eller post, och ingen skulle bry sig om en.

- Jag kunde lika gärna hållit mig borta, sa jag.

- Jag kan ta bort den, sa morsan. Snälla Bernard, jag skall göra det nu med detsamma.

- Det är försent. Och det är inte det. Varför kom jag egentli­ gen hem?

- Varför är du så känslig?

Bernard.

- Jag är inte känslig alls, sa jag och nu började det lätta i ögonen, men jag höll mig trum­ pen ett tag till. Man kan inte svänga om för fort och visa att man haft fel. Och egentligen var jag lika ledsen fortfarande. Man behöver ju inte vara glad, bara för att man börjar flina; man blir . glad bara för att inte göra de and­ ra ledsna. Man lider för sig själv.

Och jag visste att det var nånting som tagit slut. Definitivt.

- Du åker ju till Stockholm snart. Och inte är väl du så noga ·med oss, du reser ju jämt, du håller dig inte ens hemma sista natten i Sverige.

- Det där begriper du inte.

Mamma, Rita, Karin, är hon kvar hemma? l och för sig var det likgiltigt, men det gjorde så ont när hon påminde mig; · det gjorde så sa­ tans ont i kroppen. Men jag är inte mycket för sentimentalitet, jag begrep att min reaktion hörde till den avdelningen, så jag be­ härskade mig, och det värsta var att morsan inte hörde, i varje fall svarade hon inte, för hon plaska­ de med handen i vattnet och sa: - Det är nog lite för varmt.

- Har det hänt nåt särskilt annars här hemma? försökte jag.

Med mina bekanta, eller så?

- Hoppa i nu, så lägger jag fram kläder i ditt rum.

Nåja, så visste jag det då.

- Du hade besök när jag kom, morsan, vad ville han?

- Jaså Bengtsson, den stac­ karn, ville låna kaffe.

Hon tittade forskande på vatt­ net. Det var hon som skulle gå.

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. %7-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

Men hon stod kvar, kände på vattnet engång till, reglerade en kran. Torkade av sig på GÄST­ HANDDUKEN, som låg över tvättstället, framlagd, prydligt ren, så herre gud.

- Hej så länge.

Så stängde hon dörrn.

Inte ens efter badet blev det lugnt.

Vi satt framför TV:n och fick världens alla krig alldeles upp un­ der ögonen. Inte ens köpingen var fredad längre. Fast jag, rent geografiskt varit mycket närmare nere i Turkiet, hade jag inte haft en aning om så mycket bråk. Vis­ serligen kom veckogamla tidnin­ gar med stora rubriker, men ef­ tersom havet låg lika städat och åsnorna trippade lika lugnt upp­ för sluttningarna med sina vat­ tendukar, och radion bara skräll­ de turkisk musik, förstod vi att allting avlöpt väl. Och i Paris ha­ de det ju varit Gunilla och penningbråk, så man hade bara inte tid.

Men här: det kändes som att sitta i en trång klyfta med höga berg över sig som när som helst kunde störta ner över köpingen .

Och morsan höll med : - Folk har varit så deprime­ rade den sista tiden.

4 Jag trodde det var tidig lördags­ morgon.

Men eftersom jag tappat kloc­ kan engång när jag knyckt äpp­ len, och inte var så intresserad att jag köpt en ny, blev jag tvungen att sprätta ur sängen och titta på kyrkklockan. Hon var elva; och jag stod i pyjamasen och glodde dumt mot torget; de hade äntli­ gen börjat bygga nere på slutt­ ningen mot sjön, alldeles till hö­ ger Om bron; utan att fråga mig, så att säga. Jag begrep nog, att de passat på när jag var på interna­ tionellt uppdrag; men det fanns väl andra hus.

Om de bara vetat hur många förslag jag fixat för den tomten.

En massa trapphus i tegel och aluminium och glas, takterass och planteringar. Vad jag kunde se skulle det här bli just ett sånt.

- Vad är det de bygger här­ nere, morsan? skrek jag till kö­ ket.

Men jag skrek till ingen; jag hörde flugor slå mot rutan. Då

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. %1-113 522 Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 661 ()() Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATIONSPRlS 1983 Helt år ....... ........... ....... ... 60,­

Halvt år. ........................ .. .w,­ Skandinavien .................... 70,-':' Lösnummer ............... ...... .. 2,50

gick jag ut och Ila tre kalla ström­ mingar på en brödskiva, mjölk och rödbetor.

Det var varmt ute. Och jag som fantiserat om Sverige som ett dimmigt råtthål.

Jag var redan nervös i benen och i halsen.

Det vore lika bra att pila upå till Rita Karin och få allt över­ stökat, så man slapp springa om­ kring och känna sig skyldig. Jag lånade morsans yaxa, om jag skulle svettas, satte på mig en av de åtta vita skjortor jag köpt, så fort jag kom innanför gränsen.

Med en gång jag kom innanför gränsen, förstod jag att jag hade en bristsjukdom: vita skjortor.

Och så glasögonen igen, inte för att jag ser dåligt, tvärtom ser jag alldeles för bra, men jag visste att om jag kom vilse i världen skulle ingen nånsin komma på den be­ fängda iden att leta efter mig ba­ kom så hornbågat intellektuella glasögon, bakom dom skulle jag kunna dö av svält.

Man vill ju nämligen vara in­ kognito, tills uppgörelsen med den som älsar en är över.

Det är underligt att det jämt tar sån tid att vara kär. Tycker jag spillt halva livet på tjejer; det ställer till besvär, det gör ont, man blir tokig och ensam. Jag tror det är bättre att älska mänsk­ ligheten. Det måste vara lättare än att älska en som har rätt att säga nej tack. Mänskligheten sä­ ger lämpligen inte: jag tycker du är dum, eller: det var ditt fel. Den bara lider.

Från och med nu skulle jag aldrig befatta mig med individer.

Men första måste jag göra upp med Rita Karin. Det går inte att komma undan. Man måste alltid göra upp med det förflutna, tala om att man förändrats, fått stör­ re uppgifter, att perspektiven för­ ändrats.

Så stod jag på bron. På andra sidan låg sågen, ute i timrner­ rännorna satt smågrabbar och fiskade. Längre norrut i kröken låg köpingens enda flygplan och vaggade. Mitt ute i strömfåran gled en eka. l ekan stod en be­ kväm salongsfåtölj och i fåtöljen satt diakonissan och sov med an-

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555 ANNONSMOTIAGNING

sOU:s kansli Clas Holm tel. %1-121 564 månd., tisd. tel. %7-11 827 kvällar (hemtel) %1-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag'kl. 16.

siktet -mot solen, medan ekan gled vidare. Lördagsfolk kom ut­ ifrån bygden för att handla; all­ ting var sig ganska likt; det tyck­ tes bara vara jag ...

Längre upp på gatan hamnade jag mitt i ett krig mellan FN­ soldater och balubas, små snori­ ga, tandlösa, glasögonprydda vil­ dar. En efter en flög de klena krigarna in i en buske, där fång­ vaktaren satt med mattpiska och vattenpistol. Balubas var alla klädda av bacillskräcks-morsor, förkylningshysteriska morsor.

En liten stackare med tandställ­ ning i överkäken ville hem och skvallra, men fyra FN-soldater kastade honom på marken, satte sig på hans rygg och skrek: Heja FN. Om ni minns, så låg Rita Ka­ rins hus ungefär en kilometer norr om köpingens centrum, på en liten kulle med skog bakom; en stor, flott villa med trädgård och massor av äppelträd. Det finns en grind vid huset, som gnäller otäckt, men ibland hade den varit bra att ha; man hörde när någon kom.

Darrbent var jag hela grus­ gången upp; som hade jag varit där igår, och en otäck dröm hade kommit emellan. Kanske hade det varit bättre att ringa, för hon skulle naturligtvis sätta igång och tjuta, men för säkerhets skulle hade jag tagit med en ren näs­ duk. Man fick trösta henne med att det fanns så många andra, för det fanns det ju, att det var för hennes skull, att hon var ung och hade livet framför sig.

Jag ringde på, men ingen sva­ rade.

Jag blev irriterad, tyckte hon gott kunde hålla sig hemma, när jag nu kommit ända från Turkiet för hennes skulle med en grön parfymflaska i handen, köpt åt henne i Paris.

Jag stack runt hörnet upp i skogen för att under tiden träna upp språket igen; jag tänkte mest på engelska nu. l alla fall om morgnarna.

Gräset var grönt, humlesurr och moln som jagade ett par tim­ mar över himlen . . .

Forts. i nästa nr.

ANNONSPRIS I texten ............................ 3,75 Efter texten .... ..... ... .......... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm . FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm . Tilläggspris -,35 spmm fär~. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tiUfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

8

Amatörmannekäng Tomas Wicklen, 21 år gammal vasapojke: - Nog är det Ju så att som du klär dig vill du att folk ska se dig - går du omkring i trasmatta så vill du bli betraktad som re­ volutionär till exempel. Å andra sidan är det mycket illa att folk alltid måste stoppa in en i fack på grund av klädseln, inte minst i politiska fållor.

För Tomas är mannekängandet en hobby. Frågar man om det lönar sig ekonomiskt blir halva svaret "no comments", andra halvan "det har nu mest varit välgörenhetsvisningar hittills".

- Det gäller att ta det på rätt sätt, ha roligt (jag brukar aUtid hamna utför spexnummrena). För jag satsar inte på dethär som karriär. Däremot kan jag tänka mig att bli skådespelare. Är det någon som vill ge mig chansen?

- Men vacker tycker jag inte att jag är. Fast det är svårt att säga vad som menas med vac­ ker: de flesta resliga männis­ korna är vackra, utom när nyl­

let förstör allt.

Tomas talar inte gärna eHer länge om sin mannekänghobby .

Konstaterar bara att kläder ska vara sköna, att några utpräg­ lade diskokläder inte finns en­ ligt hans synsätt ("Diskokläder är vad man har på sig då man gå r till diskot, och det varierar") och att han hatar när folk ropar cxtem po re efter ho ~ nom, fa st han inte vet vad det betyder.

Det finns ju mycket annat (viktigare?) att tala om . Vi rör­ söker med kvinnosak .

- Kvinnosaken är ju bra så har kvinnorna något alt göra.

Nä, allvarligt talat så är det ju som med alla ' andra rörelser: folk vaknar upp och engagerar sig. Efter en tid märker de att deras ansträngningar leder in­ gen vart, de tappar sugen och juttun självdör. Så finns det fa­ natiker som är övertygade hela livet, förstås, men de är inte så många.

- Är man för k<vinnosaken måste man ju vara för kvinnor­ na-till-armen, också. Jag tycker att kvinnorna inte passar som soldater i den finländska ar­ men, därcmot borde det finnas obligatoriska kurser, till exem­ pcl i sjukvård, för kvinnor. Då skulle det bli litet rättvisare mellan könen på dethär om­ rådet .

Försvar behövs Tomas har tillbringat elva månader vid Nylands brigad , Dragsvik.

- Finland behöver ett för­ svar. sen är dct upp till var och en om man deltar eller inte .

Dethär med civiltjänstgöring

och befrielse från vapentjänst­

göring är en kakspiippunen jut­

tu.

(Tomas har inte hört för mycket på Viktor Hurrnio: att det med ojämna mellanrum droppar rinska ord ur munnen på honom beror på flerårigt fri ­ ande med en finskspråkig flic­ ka .

(Teckningarna ritade av Tomas Wickllm).

- Det skulle vara ojuste att tala om vårt förhållande här, utelämna henne utan att hon har möj lighet att försvara sig .

Dessutom måste man tänka p å fansen . Så no comments .)

Såhär ser

- Ä ena sidan b orde de som inte tål allt paineita i armen inte behöva vara där, inte heller bli förJktade för den skull. Det­ samma gäller sådana som har starka etiska skäl de inte blivit omvända till en månad innan de borde rycka in, eller är till exempel fami! iefäder.

vilja se ut.

- Å andra sidan tror jag att den finländska armen fyller en funktion, så därför borde den vara en plikt för alla.

Menar du att du själv trivdes i armen?

I

- Inte direkt. Inte blev jag KARL av att vara borta hemi­ från och gå i Karlaskolan. Men fetare det blev jag.

Hur är det med din nuvarande skola, handelsinstitutet i Vasa?

- Det är sällan man trivs i skolan, sa varför går man d å där? Jo rör att skaffa sig en ut­ bildning. Litet trivsel måste det änd å finnas, och jag är verkligt bra lottad medklasskompisar­ na (ta åt er Gänget !),

Tar inte del i ensaksrörelser E fter ännu ett är i handel s-

institutet blir det förhoppnings­ vis handelshögskolan i Vasa.

- Och sen Cambridge eller något i den stilen.

Hur står det till med politiken såhär inför riksdagsvalet?

- Skriv som det är : jag rös­ tar pa sfp för svenskhetens s kull. Men skulle jag varit finsksprakig hade det nog blivit kokoomus, sk ulle jag tro , Jag har ända sedan sko'ltiden, d å jag var med i mittenrörbundet, hållit mig till höger.

partipolitik, tror jag. Men för den skull tar jag inte del i en­ saksrcirelser typ "Nej tack till kärnkraften". Varför inte? Jag är \'äl den t~' p al' människa som inte engagerar mig. F'ast just kärnkrafttn har ju endel beklagliga sidor, som avfallet som används till bomber. Det är beklagligt. Dessutom t~'cker jag att kärnkraften visar sig va­ ra ett alltför d~'rt sätt att ut­ vinna energi, - mtn jag är hel­ ler inte emot den.

- Ett idealistiskt och idtaliskt samhälle skulle väl vara utan

Och så har Tomas varma sym­ patier för djurskyddet.

Tomas Wicklen:

Och så spelar Tomas med i orkestern "Felix Dahlbacka & Osko Nyman".

- Det är jag som är Felix .

Vi har existerat i två veckor nu och har redan tre bitar på reper­ toaren : "Man ska leva för var­ andra", Whatever you want" och en egen blueslåt .

Felix-Tomas pinar basgitarr medan Osku håller sig till kompdito.

- Vi går ut litet försiktigt såhär i början, men vi är ett co­ ming band.

Extempore!

Barbro Teir

10

••• "God afton människor. Vi har varit totalt respektlös och otro­ mans med filosofen Esa Saa­ När som MA d~e~n~b~r~Utk~a:r:.~=~_~~~:::~~!;;::~ igen". ligt kreativ.

•• kommit rinen). riktigt det åttonde eller nionde erna, och I kväll är han ute med sin Ny­ •• åretÄri följd Pedro Hietanen jag hör MA Nummi­ folkliga Allmogeorkester - en Nyfolkliga allmogejazzen upp­ på ett Huttunen pekar Kåren? stod hösten 1969, fick sitt ur­ sammansättning som man allt ••• nenTiopå före hörn av scenen och säger: tio.

Dörrarna öpp­ uppförande på Vanha och blev på scen. mera sällan ser "Vår saxofonist som stAr ••• nades åtta, många hde kommit succe direkt. Musiken är en Jag frågar MA om hans bär .•." Pedro, Jani och Jou­ i förväg, de elektroniska märklig blandning av små­ Före konserten börjar sitter •• redan minskade turnerande är ett steg ko pekar de ocksi, "ban är har piippi­ bandsswing, tysk 2O-talsschlag­ jag och pratar med MA ­ mot att ta ett borgerligt jobb: •• kassaapparaterna död". piippat i ett, och det börjar vara givetvis på svenska. Enligt egen er och finsk schlager. Och så "Absolut inte, jag vill fort­ •• just så där stimmigt, små­ utsago älskar MA att tala MA:s oefterhärmliga sångstil så Inte är Kalevi Viitamäki, den farande verka som fri konstnär, eminente altsaxofonisten och lummigt och rökitgt som det klart. svenska och gör det bra dess­ •• skall vill ha mera tid för mitt men jag violonisten död, men inte fasen vara för att den riktiga utom. MA:s språk är levande •• stämningen skrivande och komponerande. står han där i hörnet - av infinna sig. och fantasifullt, kryddat med Att jag nu igen börjat uppträda •• "Vi börjarskall någon outgrundlig anledning hans egna konstruktioner, ib­ med en filmmelo­ lite grann beror på att jag behö­ •• d·" har han bara inte dykt upp. land skiner en finsk struktur Redan efter kvällens andra ver pengar. När jag tog paus MA har minskat avsevärt på Ett kort intro, MA:s banjo, igenom de svenska orden.

•• Pedros låt - 'Katten också' kan MA tog jag banklån som nu skall sitt konserterande - i själva dragspel, Janis piano •• och Joukos med fog säga: betalas tillbaka. Och jag vill ju verket har han hållit paus sedan stämmer i "Människor, ni är mogna inte leva på min hustru heller.

•• med en tango,gitarr augusti-september. och så klämmer · Själv säger han att han upp­ ren".

• till med den kärnfulla tex­ Han har just fått färdig en Och publiken är entusiastiska träder 'i smyg' med sin drag­ barnskiva som i vår också skall ••• MA ten: från första början. Nästa låt är spelsjazz fram till hösten, då komma ut på svenska. Marita •• "PERKELE".

'Singin'in the rain' - 'Jag han skall komma med något "Många gånger har jag svu­ Lindqvist står för den svenska applåder och bifallsrop sjunger och jag ler'. I anteck­ helt nytt.

•• - Vilda rit nyfolkliga allmogejazzeil åt av MA:s texter. översättningen ningsblocket har jag skrivit' Ja­ "Människor, nu är det dags medger MA och me­ •• jan.publiken är med från bör­ helvete", "På den här skivan bar jag nis solo' med tre utropstecken att presentera en ny musiker. nar att han till viss mån känner bytt stil, det blir rytmer som re­ •• "Tack sA mycket människor, sig fången i sin roll som falsett­ efter. .

Inte saxofonisten, han är ju aggae, rock och zydeco - men Detta var sAngen 'Perkele' ur •• Jörn Jani Uhlenius som var med död.

Men vi hälsar kvällens sjungande lustigkurre. ocksA en lied i klassisk stil". film med samma redan när nyfolkliga allmoge­ .trummis välkommen".

•• namn.Donners MA konstaterar att han nu­ Filmen innehåller tret­ jazzen föddes har en otrolig MA spanar ut över salen, och För några år sedan skrev mera bara i några enstaka fall ton sAnger, tolv av dem är sk­ förmåga att improvisera och ••• rivna många nyfikna blickar vänds Lars Hulden ett skådespel för Ki­ njuter av att uppträda bl.a. just Laine. Den här föra in musikaliska citat; plöts­ mot ingången. Ingen kliver len, 'Nya bondbröllopet', men på Kåren.

•• har jagav Jarkko själv skrivit. Denna ligt rinner swingmelodin in på fram mot scenen. pjäsen uppfördes aldrig.

Nu sjunger min sAngröst vack­ Tjaikovski, Beethoven eller "Här kommer han nu, en skall den bli hörspel i Sverige, . .• Föreställ dej hur det ••• sAng precis vad fan som helst, för att applåd åt vår trummis".

MA håller på och skriver musi­ känns för Pedro och mej när •• rastVemavaUa". är MA Numminen och återgå till fri improvisation och Publiken applåderar något ken till pjäsen, enligt MA en vi öser på allt vad vi förmår sysslar karlen egentligen •• vad så småningom - man vet ald­ konfunderad - fast vi som sett 'hejdlös historia' . för ett gäng som inte hänger med - är allting bara ett stort rig efter hur lång tid - tillbaka MA några gånger vet vad som MA berättar att han också med. Och vi vräker på för ••• skämt? till temat igen. skall hända. håller på och skriver en 'egen­ fulU - till det yttre. Själen •• Jag är inte den enda som domlig diktsamling' och dess­ pulserar inte. Publikens och uppskattar Janis solo - publi­ •• utom skall skriva en annan bok vdra vibrationer är inte på r Mycket riktigt, MA hakar av ken är vild.

- vad den skall handla om har sej banjon ocn sätter sej själv samma vdglängd. Annat är •• "Jaha människor, detta lo­ han inte bestämt, han har tre al­ bakom trumsetet. annat är det •• Sedan mitten av sextiotalet idetÅbopå påTavastill, var gott. Ni tycker mycket om ternativ som han funderar på.

Låten är av Toivo Kärki och Kåren eller inatio­ •• har han retat upp etablisse­ mustaschmanneD. Nu är Jani Till yttermera visso håller heter "Why nameiess" . Fak­ nenra • •• mycket lycklig." med sina sånger, stilen han på och skriver en bok om tiskt jobbar MA på som en hel (MA i 'Terässinfonill', ••• manget I kväll låter orkestern inte har varierat men MA har alltid rock med sin vän filosofie doktrummis. trumpinnarna dansar Vasa, 1981, utgiven tiJ/sam.••............ .......................................................................................................

I

•

.

11

... . .............................................................................

•••••••••••••••••••••

- ingen och kohuden , bumpbumpbumpar på en stadig swingrytm fyller

Solot ar sen ett kapitel för - MA hackar trummorna han skulle piska mattor, • öser på med båda hän­ i samma takt, dansar ut slår Pedro i huvudet och så småningom till pundkompet, får med sig or­ kestern i melodin och biten är

•

tar om en konsert på Tammer­ fors studenthus, med en UNG och entusiastisk publik, om helt unga killar som hört Tacos dis­ conyswing och tänt också på de ursprungliga inspelningarna.

" Allting går bättre fram när jag sjunger på svenska. Det svänger mycket bättre än inför finsk publik" .

Trots sin popularitet börjar MA vara led på sina sverigebe­ sök .

"Det är kanske inte längre nå­ got nyskapande i nyfolkliga all­ mogejazzen, men stilen lönar sig att bevara som ett slags mu­ sikaliskt museum."

"Fast musiken går fram bättre där börjar jag vara trött på Sve­ rige".

Medan jag står i den långa kön vid kassan hinner andra setet köra i gång, när jag kommer in håller Pedro på med en ordlös sång, ett orientaliskinspirerat scatsolo. Låten är Kauko Käyh­ kös 'Hägring'.

I 'Terässinfonia' skriver MA bl.a. att han störs av att han ba­ ra känner musiker och artister i Sverige, och konstaterar att det är nödvändigt för hans Under­ ground att känna folk från bar­ flickor till statsministern.

sig känd som undergrounddig­ gare och rockfreak .

I 'Terässinfonia' rannsakas många fenomen inom kultur­ och samhällsliv såväl i Finland, Europa som USA. Boken giss­ lar hårdhänt det etablerade samhällets fördomar och angri­ per hänsynslöst dubbelmoral och trångsynthet.

"Det var vår plikt att skapa en liten storm i den finska ank­ dammen, och vi lyckades. I Finland lever vi I trygghet, men i en trygghet som Inte sätter i­ gång några internationella och kulturella vågor. Det är bara in­ om rocken det rör på sig", sä­ ger MA.

mer extatisk - orkestern får bra feedback och gör en av sina bästa spelningar på Kåren. Och kassorna piippiipar utan av­ brott.

• ••• ••• ••• •• • ••

MA lovar en rockklassiker , 'Route 66', och bandet drar i gång.

Men vad nu? Orden är Route 66, men vad är det för en kons­ tig melodi, bekant men ändå främmande i det här arrange­ manJet?

: • • :

••

•

Riskor, vi dricker lite . . . .nöl och ni super någon­ annat. Vi tar en liten

,aus".

MA är mycket mera än bara all­

mogejazz. Barnvispoet, språk­

sociologi, författare - men för

många är han framför allt un­

dergroundartist och poet.

I början av år 1970 utkom skivan 'Suomen Talvisota 1939-40'. Suomen Talvisota var en fullständigt hejdlös grupp bestående aven lång rad av den tidens mest kontrover­ siella namn inom musik, littera­ tur och bildkonst.

Och skivan var tuff. Så tuff att man' fortfarande bara hör valda fragment av den i radio.

Men skivan säljs fortfarande.

I själva verket är den en av de få Love Records-skivor som fortfarande har en marknad.

••• •• •

••• ••• •• ••• •• • ••• •• ••• ••• •• •• • ••• ••• • ••• •• •

"Skivan fick sin publik först ef­ ter att punken slagit genom i Finland", konstaterar MA. Den bästa populärmusiken har uppstått som en revolt eller pro­ test; jazz, blues, rock och alla underarter till dessa har från början varit utanför etablisse­ manget, en subkultur, ett hot mot Systemet.

Men Systemet är för smart för att brytas ned - snabbt anammar man de nya stilarna, gör pengar på dem och gör dem mer eller mindre salongsfähiga - men urvattnade.

Slutet av sjuttiotalet var hög­ säsong för punken i Finland, band uppstod som svampar ef-. ter ett skyfall och många slog sig också fram.

Nu är punkens storhetstid över, vad finns det nu för trend som skulle föra revolten vida­ re?

"Just nu ser jag ingen sådan musikform i Finland. Men pun­ ken är för dagens unga vad jaz­ zen var på femtiotalet, en in­ körsport till musiken.

För ett par år sedan höll MA & Co en avskedskonsert med sin sextiotalistiska undergrounq­ musik. Men nu lovar han att vi i höst kan vänta oss något med samma slagkraft som Suomen Talvisota hade nä[ den skivan kom ut.

Men MA har också kunnat notera ett uppvaknande intresse för swingmusiken. Han berät­

:•

Pedro gårpå som en påtänd minaretutropere, det svänger så att man väntar sig att Kemal Atatiirk skulle stiga upp ur sin grav och digga till Pedros sång.

MA har spelat mycket i Sve­ rige och det finns de som säger att han är populärare där än i Finland.

MA menar att jazzen är dju­ pare rotad i den svenska kultu­ ren än i den finska och att folk därför förstår hans musik mycket bättre där.

MA konstaterar också att den finlandssvenska publiken påminner om den svenska, för­ ståelsen förjazzinfluerad musik verkar vara bättre här än på finsk t håll.

Jag måste känna det samhälle som jag vill skaka upp och chockera. Därför skulle jag inte kunna bo i Sverige. Det finns en annan orSilk också. Mina kultu­ rella och andliga rötter finns i Finlilnd, och det är något oför­ klarligt i detta, något bortom det gripbara, metafysiskt..• Och så är det den estetiska hejd­ löshetsaspekten. Jag är så SIl­ tans finsk att tidningen Katsos radiokritiker Matti Paavonsalo aldrig kommer att begripa det!

'Terässinfonia' ja.

Boken består aven brevväx­ ling mellan MA och fil.dr Esa Saarinen som befann sig i USA när boken skrevs. E. Saarinen är en märklig figur, han dokto­ rerade i filosofi före fyllda 25, är en erkänd teoretiker och forskare med talrika vetenskap­ liga artiklar och föredrag bak­ .om sig. Samtidigt har han gjort

Det MA och Saarinen saknat i den finländska kulturen är le­ vande skildringar av stadslivet.

"Vår litteratur lever kvar i forntiden" eller som E. Saari­ nen säger: "Finsk litteratur är att 'Lehmä paskantaa pellolla - kossan skiter på åkern". Vår litteratur konserverar lands­ bygdsideal som säkert inger en viss trygghet åt nyblivna stads­ bor. Men det innebär samtidigt att vår kultur släpar efter. I Frankrike skrevs redan på tju­ gotalet urban lyrik, hos oss bör­ jar den dyka upp först nu". .På tjugotalet skrev Mika Waltari texter som än i dag känns fräscha, ungefär samti­ digt utkom Olavi Paavolainens 'Nykyaikaa etsimässä en klar förebild till 'Terässinfonia' - men dessa är enligt MA näs­ tan de enda undantagen.

Klockan börjar närma sig midnatt och publiken blir allt-

Det tar en tid innan jag kän­ ner igen finalen i Beethovens nia. Sedan kommer slutet allt

närmare. Jani sjunger Chuck Berrys Johnny Be Good, MA drar Giuseppe Verdis 'Donna i Mobile' . Ett första extranum­ mer: 'Som en gummiboll' . Pu b­ liken är vildare än någonsin och kräver in gänget ännu en gång.

"Jag märker mycket tydligt aU allting går hem här, men i alla fall vi alla ha någonting för vå­ ra strupar" .

Så följer de obligatoriska kort­ korta 'Unga och gamla' och 'Alla fåglar' .

Konserten och en del av publiken är slut.

TEXT & FOTO: Henrik Othman

•• •• • ••• ••• •• •• • •

•• •• ••• • ••• ••• ••• •• •• • ••• • ••

: •

••• • ••• ••

.................................................................................................................

-,

.'-

Hur lever en studerande idag? Lever de överhuvudtaget eller har de gått under i en tid då den nya examens reformen stressar och då man skulle tro att ständiga pen­ ningbesvär har ruinerat var och varannan.

Eller är det verkligen möjligt att de fort­ farande lever i högelig välmåga såväl un-

Studiestöds­ systemet

der vardag som till fest. ÖP tog kontakt med några studerande i Åbo för att höra hur läget var och om lågkonjunkturerna även har drabbat dem och om pessimismen som idag breder ut sig inom finansvärlden även bar drabbat de inre studiekretsama.

ter det att studierna slutförts upphör räntestödet och då beta­ lar låntagaren själv hela räntan på 8,25 % till banken.

I den broschyr som statens stu­ diestödscentral utger heter det att - En person som studerat i 6 ir har vårt "studiestödssystem har till studieskulder pi nigot kring uppgift att betrygga studerandes 50 000 mark och när den fuUa utkomstmöjligheter." Studiestö­ räntan sIAr pi redan 11/2 ir efter det som grundar sig på lagstift­ avslutade studier sA är det inte sA ning, omfattar två olika stödfor­ underligt att minga studeranden mer: studiepenning och studielån idag "ber till en gud som heter med statsborgen.

Innation.' , Studiepenning är ett understöd Linets iterbetalningstid är tvA som studeranden inte behöver ginger sA ling som den tid för betala tillbaka. Det består aven vilken studieIAn erhillits, dock grunddel och ett bostadstillägg. högst 14 Ar. Det senare erläggs endast åt stu­ Vem får studiestöd? derande som bor på hyra.

Studielån beviljas på ansökan Grunderna för beviljandet av stö­ av affärsbanker, sparbank, an­ det är att sökanden har framgång delsbank och Postbanken. Den i studierna och att han/hon är erläggs ur bankernas medel och mindre- bemedlad. Sökande som återbetalningen påbörjas efter påbörjar sina studier anses ha tillräcklig studie framgång i och det att studierna slutförts. med att han/hon har antagits till Studielånets maximiränta är 8,25 0/0. På grund av räntestödet läroinrättningen. från staten så betalar studerande Sedan förutsätts att studierna bara 4 % i ränta under studie­ framskrider enligt principen en tiden. Men ett och ett halvt år efklass per år. Ifall sökanden st u-

derar vid ett universitet förutsetts att denne kan uppvisa sådana studieprestationer som krävs för att examen skall kunna avläggas inom skälig tid.

Aktiva studier är med andra ord ett absolut villkor för att man skall kunna erhilla fortsatt stu­ diestöd. Detta gäller även fortsatt räntestöd om studeranden i slut­ skedet av sina studier inte längre tar nytt studieIAn.

Föräldrarnas ekonomiska ställning beaktas Det är tyvärr fortfarande så att föräldrarnas ekonomiska ställ­ ning (inkomster och förmögen­ het) alltid beaktas då det gäller en studerande som ännu inte har bil­ dat egen familj.

Studiestödets storlek varierar från år till år och beroende av vid vilken läroinstans man studerar.

För en högskolestuderande i hemlandet uppgår studieLånet i år till 9 600 mark, studiepenningens

ÖP utvalde slumpmässigt några interv­ juoffer men innan vi går närmare in på vad de sade om nutiden och framtiden så kan det vara bra med en snabb titt på vilka ekonomiska möjligheter statens studie­ stödssystem idag ger de studerande att överleva.

grunddel är l 150 och bostadstill­ lägget är 2880 mark. Samman­ lagt uppgår studiestödet alltså till 13 550 mark och av den summan utgör alltså 3 950 mark rent bi­ drag.

Men överstiger föräldrarnas be­ skattningsbara inkomster vid se­ naste statsbeskattning 96 000 sA naggas IAnet i kanten. Unet re­ duceras med 5 % för varje full l 000 mark som överstiger in­ komstgränsen. Inkomstgränsen höjs emellertid med 12 000 för varje minden\rigt barn som finns i familjen. Ännu värre är fallet med "gratis pengarna". Redan då föräldrar­ nas beskattningsbara inkomst går över 57 000 mark minskar studie­ penningen. Reduceringen går ef­ ter samma princip som gäller lånet.

Det skall alltså till för att man skall kunna åtnjuta alla förmå­ nerna. Klarar sig då en stude­ rande på det som det nuvarande studiestödssystemet ger? Det är

inte helt omöjligt att det finns något snille som kan få debet och kredit att gå ihop men de hör i så fall till undantagen som bekräf­ tar regeln.

Vi kan ta bostadstillägget som exempel, det utgör nu 2 880 mark. För en som bor i en en­ rummare i studentbyn i Åbo är hyran så pass hög som 418 mark (från och med den l mars stiger den till 450 mark). Man är tvun­ gen att betala hyra året om, obe­ roende om man bor där under sommaren eller inte och därmed går årshyran lös på 5 016 mark (efter förhöjningen 5 400). Bo­ stadstillägget täcker med andra ord på intet sätt hyran, vilket många studeranden idag ställer som ett minimikrav.

För en vanlig studerande gir allt sA inte debet och kredit ihop och di finns det bara en möjlig­ het: att spara de slantar som som­ marjobbet ger. Eftersom inte ens det räcker tar minga jullovet till hjälp för att dryga ut kassan.

13

öPs MUSIKSÖRS 2. Ju längre studietid desto större skulder ocb mera räntor att betala. Förstör det­ ta faktum din nattsömn eller räknar du helt kallt med att inflationen skall äta upp skul­ derna.

3. Känner du ovisshet och

osäkerhet inför framtiden och hur drar du åt svångrem­ p.g.a. situationen på arbets­ men när det fordras?

5. Vad betyder sommarjob­ marknaden idag eller tror du på jobb direkt efter examen? bet för dig? Ser du i första hand till lönens storlek eller 4. Folk påstår idag "aft lägger du mera vikt vid den man får allt mindre för sina praktik som du kanske behö­ pengar". Har du märkt detta ver för framtiden.

Leo Liinamaa, 23, studerar fjärde året vid ESF lES vid Abo Akademi. Jakobstads­ bo. l. Kunde utökas, speciellt bo­ stadstillägget eftersom det inte alls täcker utgifterna flör hyran.

Slopa räntorna under studieti­ den.

2. Sover fortfarande bra. In-

flationen gör ett bra jobb.

3. Lite orolig är man väl men bemödar man sig med att söka ordentligt så nog finns det jobb.

4. Dyrare har det blivit. En eventuell åtstramning drabbar främst matutgifterna.

Sommarjobbet = överlev­ 5. nad. Praktiken kommer i första rummet. Men under jullovet du­ ger vad som helst.

1 SÖU·ROCK I MOLPE Live inspelning med

16 finlandssvenska band

NU ENDAST 25,Kassett

D

2 KUST·ROCK

-'

Studio·inspelning med

11 finlandssvenska band

Kassett

Skiva

. D 45,

D 45,

3 FRAUDULENT (Kompass) Dilemma O Kassett 42, o Skiva 42" o EP 18"

4 KRAKKASSETT Innehållande bland annat föl­ jande risiga inspelningar från 1981 TKIB, Alkemedia, IRed Fox, Luspank, KRA, Gustav Nord­ lund, slumrande Toner och Slappa Läppen

O Kassett 15, 5 FRENCH KISS Painted Faces kassett D 45,'

skiva D 45,'

6 CAMILLA OCH DOKTOR MUSIC Håll i Hatten kassett O 40" skiva D 40"

7 PINK AND BLUE

Tom ' Hansen, 25, studerar fjärde året vid HF vid Åbo Akademi. Kronobybo. l . Föräldrarnas inkomster borde inte få spela så stor roll som de gör vid fördelningen av studiestö­ det idag. Förbättra i stället möj­ ligheterna att förtjäna skattefritt under sommaren. Då kan man i stället minska på lånet.

2. Jag är helt cool! Jag sitter

med ungefär 50000 i skuld när jag tar min examen men det skall man nog klara.

Jobb får jag nog. Kanske in­ te ett som motsvarar min utbild­ ning men man får inte vara så kinkig.

4. Lever asketiskt allaredan, kan inte dra åt ytterligare.

5. Lönen är viktigast eftersom jag inte har någon möjlighet till praktik under sommarmånader­ na.

Happy New Year kassett D 45,'

S

3:

.LUDICROUS" PARADISE

Kassett O 40 mk

9 ALLRIGHT BAND

Marina Johansson, 13, stude­ rar femte året vid FSF lES vid Åbo Akademi. Borgåbo. l. Systemet är hyfsat, så mycket mera kan man inte begära idag.

2. Sover som en stock och tror på inflationen.

3. Jobb får man när som helst.

Kanske inte något som direkt

motsvarar ens utbildning men det gäller att arbeta upp sig.

4. Något speciellt har jag inte märkt. Måste man dra åt svång­ remmen blir det mindre mat och billigare nöjen.

S. Allt. Prioriteringsordning vid ansökan om sommarjobb: praktik, trivsel och lön.

EP-skivan innehållande bland annat TV-narkomanen, Angest, Alkisblues och Skärgårdsblues

Därtill kan du beställa föl· jande singlar för 12,50:

10 • Ekblad

Story/Frag­ ments of Love 11 • Ekblad Running/I'II be here tonight

NUIÖP 12 Höödö 4 monologer med Håkan Granlund

kassett D 45,' FANTASTlFIS1ISKT 13 BALUNS I Sagorna 1-4

kassett O 40" 14 BALUNS II Sagorna 5-8

kassett O 40"

ETT UNIKT TILLFÄLLE

Dick Björkling; 23, studerar fjärde året vid HF vid Åbo Akademi. Karlebybo.

1. Dåligt system! Man borde få fönjäna betydligt mera skatte­ fritt. Då kunde staten i sin tur minska på lånen : 2. Nattsömnen är bra eftersom man har en bra kaveri i inflatio­ nen ~å skulderna är höga.

3. Lite orolig är jag nog. Något . arbete får man väl och man måste vara nöjd fastän det inte skulle motsvara ens examen.

4. Bilen får stå allt mera. Jag tycker att jag redan lever på exis­ Skall man dra några slutsatser av tensminimum så jag hoppas att dessa intervjuer så kan man bara det inte skall bli nödvändigt med konstatera att den långvariga låg­ ytterligare åtstramningar . konjunktur som drabbar vår 5. Lönen är viktigaste då jag värld ,på intet sätt har brutit ner inte kan få praktik under somma­ de studerandes tro på att framti­ ren. den är deras. Visst finns det oro

Kryss i för alt. skiva eller kas­ sett. Klipp ut annonsen och sänd den till oss eller kom in och hämta.

OBS! För postningskostnader debiteras 9 mk för skiva och 7 mk för kassett.

Namn ............. _..........................

Adress: .._......_._ ......._..........___ .... även i studiekretsar men den är på intet sätt dominerande utan i stället något som får de flesta att bita ihop tänderna ytterligare och kämpa vidare mot examen och en arbetsplats.

Patrik Sundqvist

Postnr: .__................._........... _.... .

SVENSKA ÖSTERBOTIENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) rf Handelsesplanaden 10 D 65100 VASA 10

)

~-----

~F.. ,

:w

kl arlngar t-II l :

Or

Det lydiga klotet Hålet tycks gå rätt igenom klot­ ets centrum, men i verkligheten har man borrat snett från båda hållen och fått ett hål som bil­ den visar. Klotet glider på snö­ ret, men stoppas så fort man st­ räcker eller spänner bandet.

spänt. Under förställningen måste trollkonstnären ~öra händerna så, att åskådarna mte märkertrådslingan . Medan hon den och lyfter med den andra sysslar med näsduksbollen lös­ handen en aning på hattfodret, gör hon trådöglan från tum­ så att en av de där gömda slan­ men, stoppar i smyg in näs­ tarna kan glida fram och ramla duken i öglan och låter den o­ ner i hattens fördjupning. Hela förmärkt försvinna in i ärmen. proceduren upprepas så många Det fordras en viss övning gånger det finns mynt gömda samt att rocken eller jackan inte bakom hattfodret. Till sist slän­ har alltför trånga ärmar för att ger trollkonstnären i det mynt få tricket att fungera perfekt. som hela tiden legat gömt mel­ lan dennes fingrar.

~ Silver ur luften Innan trollkonstnären låter publiken titta i hatten har hon placerat flera silvermynt innan­ för läderfodret i hatten, och håller nu hatten med fingrarna så att inget av mynten kan falla ut. Ett särskilt mynt kläms in i den fria handen så att fingrarna kan vara utsträckta utan att myntet trillar bort. ' Efter litet övning går det bra. Kom ihåg att alltid vända yttersidan av handen mot åskådarna.

Medan trollkonstnären gri­ per efter pengar i luften låter hon myntet glida mellan fing­ rarna på ett sätt som om det togs ner ur luften. När hon där­ på låtsas stoppa myntet i hat­ ten, gömmer hon det åter i han­

Den förtrollade näsduken Som framgår av bilden har toll­ konstnären i sin vänstra ärm en anordning som gör det möjligt för henne att låta "bollen" för­ svinna i ärmen.

På en säkerhetsnål, fästad in­ uti ärmen nära axeln, har hon fäst ett omkring 30 cm långt gummiband. Detta har hon ökat ut med en stark tråd som slutar i en ögla. Tråden skall helst ha samma färg som han­ den.

Innan konstnären börjar sin föreställning drar hon ut tråden ur ärmen så mycket att hon kan spänna öglan runt tummen.

Därigenom blir gummibandet

___

själv skriver under din försökspersons tal, och som är lika många som hennes tal, alltid få en summa bestående av endast nior. Alltså: när din försöks-

""""~

person sknver 74 941 under det ursprungliga talet så måste du sknva 25 058 som ditt första tal (74 941 + 25 508 = 99 999).

Likadant med de andra talen.

-.

Tankeläsning?

Det är likgiltigt hur många siff­ ror det finns i det första talet.

Försökspersonen kan också sk­ riva hur många fler tal under varandra han eller hon vill.

Summan räknar du ut genom att från det ursprungliga talet dra bort siffran för hur många tal till försökspersonen skriver från det ursprunliga talet. Sam­ ma siffra sätter du sedan före det tal du just fick .

Exempel: Din försöksperson skriver talet 78 543, och vill sk­ riva tre tal till under detta. Då drar du bort 3 från 78 543 (78 543-3 = 78 540) och sätter trean först. Resultat 378 540 . .

För att denna uträkning skall fungera måste de tal som du

•

iC

•

napuuq pam 'SJall mos JaA ,a,ol'l ddn UUUU,S uu'I ua!!JuJsu0'lIlOJ, uSn'l:>!lfS uap uam - 'tJau upn3 SllS -J9.J ,ap Juf,lgq addn ,SSU!I ~

c~-"9

•

Ja,ol" J!N 'apuuSu!!.. ,01'IP' ,a, -n na J! ,aJ9.US Id ' iJs J9.JmaJJ n!JpOI aJ9. us J3uf! mJ 011 J!J -a3un na Jan'lI uaJ!!UJsuo'lIlOJ~

.

J3JOI'l B~!pÅI J3(1 ',n UAJJ'IS nu Jamm0'l 8Uuap JOJmnu U'IIIA JaA llJO JU'IUBl sooSJadS'I9SJ9J U!P 8S!1 uu'I np nu 'ummns n!J na3 Jall np nu '8S!A0MI np J!U 'u3!s 8J8q u8lf np uaw IU"I8l ,n UAfJlfS Jall soa uOII Jana UUII UUUU! uammns JaA np nu JaA9. 3!s aJpuOJ9.J nu ua3!IJa'l!S Jamm0'l U!A ufO '~!U.( aJ -UA nu uummns Jamm0'l J8' BIIU dOlll "'IS lA !!JU llJO 'IBl u3UJm u,", HI' 3uf JaD!!1 IBl uUIP JlP J!AJJ'IS np !!JU 11 30 'aJ8 ­

:np Ja3!S uupas ',a.., Japun UAfJlfS lilA UUUilp .., pam JapaJ u3u,m Jnll uapas u3f.lj ' CK BL J!! ,aJ8' nu JBlUU lA 'Jaddud na ,d J8' J3JJJJ!SJau na 8AJJ"S UllA ua au

~U!US!I

~

' PUBq BllS1l11A sauuaq l lIoq ual!l ua wos lllq lnls Il!l uap llB VS }jnpsvu ual!l ua doql lUJQU}j q:x> ua.Ilulsuo}jlloll lBflQq '8ullua~ul Il!llapuQs SBA -!l UB}j uap :ua}jnp BIl!l .requap p;1w 1Il}jS.IlS 10~U .II laG ­

jBllOq ua}jnpsvu 'uapUBq muddQ uoq ll1N

'ua}jnpsvu lapuQS BA!l 1~lP1l111S -nnj SBS1VI q:x> Bwap1l11q BPVq lalnls 'Bll~A uap laAQ pUBq uls uoq la~11 ~ B~Qq

'apUBlAU !IqlQj ,owa -lIP ualVu UBp;lW 'uaunoq 1I11 l;lp la}junfs uallllA paw l~!I}j:>ll -lIll ddn ll~ns mq lalddoo lmus VS '-enap Vd ualVu np la~11 u-ep;1s q:x> l;}Ull-eA Vd l:KIdooS;l}j -fiS a}j:>,{lS Ha -ela:>llld U-e woua~ llUap np lBXIJ ,SBI}jU3 ' ~u!Urrms

U3~OPS!U

3pBIIOJJJQ! U3(1 'Ull}j:>!jxAq l wap apuaal lfou -lQJ l)a paw lBddolS q:>o luhW llU-e Jn llll 'Uall-elj l suulJ WOS pilA -ew-epV}jSV Ua.IlulSUO}jUOll lllSlA ua~lllnlS ' lU,{W lau lllB llllw-el}jS uall-eq l lj:X> ' ualjnl Jn l-e~uad ll}j:>Old nB uOq/Ulllj JalllS1JOJ lalllS ,ap Vd ' uanllq l muw-elj u-epas wos 'ualjnl Jn }jJ-ewuall!l ua Jll}j:>Old q:>o lOJOJ

Ull llulUl}jP UllUU-e ua l J:KIpll

-3'1 UBI

'~u!J}jwo

uamnOl, ~ls Jas VS

m~VA ! ~uailllA Vd lau slllS ua!Vu Hll '~ll}jIA ~ ';}Q jsqO .lalAU uap Hll ;}S lVj np q:x> m,{U;},-eA u~nl ua Vd ua!Vu lau HIS ' ll;}J 'IlUUll lana BflO P;}W uBp;}S uap }jAl,S<lq q:>o Wl ,pq uap ll}jlOl 'lVu,{s ua -el "}jsl'}j-eJ ,ap u-e}j ,ap uaW 'laUU\lA -eulP lj:Jo np apvq ,la}jls l-emAS ',s-edd-eu)f

;'U3JJBA

Vd BJÅI! UJ!f UB)I

,

' Uall-elj l lalu,{w l-eddolS lj:>o uall1u,sUO}jUOll apuaal uap 'ualjnl Jn uap ~Ol ­

Ja~llS

' uapUBq ! }jJ-e~ -ua ua uoq JalP uoq mlj sdlA lj:>o ualjnl -ewwo, l uaJIUlsuO}j -11°11 J;x:Ipll VS ' wOl JI uap :ual -l-eq l -ell!llVJ ua}jllqnd ' uapUBlj l n-eq ua JallVlI uaJllu,suo}jIlOJl

°apJoq Jap wos J\'.~ aJu! Ja){;)!JJ nu JOJS ua){s!J J~ puuqJqJ \'.d JUAq aJu! "P lIuJ! !){;)!JJ na USlA U){S np UUUU! I~A ~!P upaJaqJqJ nu ~,q! UJuq wo,. paw ~U!UA!~

-wo U!P uJj"lqJqJ UU JaJsuo){1I0JJ apJa;)UUAU Jaw wos aJUn~II~A\'.s UJ~\'.u Jawwo){ J~q - pO~\'.SJU A o

U3JJOI JO J3AI!S

* * PI

15

nskan är en av mig själv fO rbänrar jag sys­ JCIlom att ge dem halvtidsjobb den De lär vara a.:.~" som vill ha stadigva­ Hur många som vill ha - ~ av tillfällig natur men säkert lika

Skatteförböjningar drar jag mig också för in i det längsta.

På lång sikt kan det bli fniga om en ny ekonomisk världsord­ ning.

. . . . . . . .:II

t _~lDhiel

ar det fråga om före­ och utbildning.

är mitt spnik - en . . själv. En konkret - for svenskan: Utgivnin­ .... sprtkintyg miste grund­ nformeras. Den som en­ . . säga "kuttak" (god­ " lYeIISka skall inte få ett ·. .....IJI som utvisar att ban ---'--~.• ­ -Juilll8kper. Eller bur?

fart på den finländska ekono­ min - speciellt inte som hela världsekonomin är i gungning.

Men jag kan tänka mig att det blir fråga om att drastiskt för­ söka minska på statsutgifterna.

I det sammanhanget har jag dock svårt att tänka mig att börja skära ner vårt sociala väl­ färdsbygge. Men jag kan nog hålla tillbaka och omfördela re­ surser.

Stefan Grahn En anoan åtgärd: Sveriges TV ut över bela landet eller åtminstone ut till finlandssvens­ karna. Nylänningarna skulle vara i bebov av ett dylikt mora­ liskt spnikstöd.

Jag är nog tyvärr inte den som ka,n gå och säga hur vi skall få

Uogdomsföreningsrörelsen bef­ riades för ett par år sen från nö­ jesskatt. Det finns möjligheter till olika slags bidrag. Jag kan inte se att ungdomsföreningar­ na skulle ha glömts av politiker­ na och samhället. Det är väl i stället så att ungdomarna själva håller på att glömma sina före­ ningar i takt med att det indivi­ duella ansvarstagandet suddas ut.

En annan sak är sedan bidra­ gens storlek. Här är jag beredd

att medverka till en verklig hjälp till självhjälp.

Fredsrörelsen vill jag understö­ da både ideellt ocb ekonomiskt.

Ju större den världsomfattande fredsrörelsen blir, desto större blir möjligheterna till nedrust­ ning och fred.

Låt mig ge ett konkret exempel på hur den kommunala självs­ tyrelsen kunde utvidgas: Kom­ munerna skall själva kunna av­ göra om gatuunderhållet skall bekostar med en särskild ga­ tuavgift eller om kostnaderna skall påföras kommunalskat­ ten.

Länkar gör jag inte överhu­ vudtaget. Knäna håller inte. . Däremot simmar jag ett par gånger per vecka i simhallen i Jakobstad.

Till sist vill jag säga att den som vill ha närmare uppgifter om mig och mina åsikter kan beställa min S-sidiga broschyr per tel. 967-10993.

Tack för ordet

Stefan Grabn

Rättelse I förra veckans ÖP lydde fniga nr 20 till riksdagskandidaterna: Skulle du stöda ett förslag som skulle innebära att försvarsrö­ relsen fick en tiondedel av förs­ varsanslagen? Detta är fel. Det är naturligtvis fredsrörelsen som det är fnign om. Inte förs­ varsrörelsen.

Korsnäs UF Varför i h-e släpper Korsnäs UF in en massa 13-14 åringar på danstillställningarna när det är IS-års åldersgräns? Man bör­ jar faktiskt bli trött på att se småungar springa omkring som om de vore på något barndisco.

När vi ändå har IS-års ålders­ gräns så varför håller ni den in­ te? Nej, skärpning. Låt ungdo­ marna som far till Korsnäs slip­ pa dessa småglin i fortsättnin­ gen.

Korsnäs är väl trots allt inget barndisco (ännu?) Förutom detta har vi ingenting att an­ märka på Korsnäs UF:s dans­ tillställningar.

Sign. Två Judas Priest-diggare

som heter 'Sommarnatt', just innan vi splittrades. Den plat­ tan började plötsligt att sälja o­ väntat bra.

51.... ÖII!.taI:Ie an Exodus sceneo på nytt, • • dansmusik .

tallar sig fyra _ .....m... {jilb::boJg, som bör­ ...10< .....t. C"BlllnaJllS 1976. spd;tt tillsammans dl gruppen splitt­ im. Resultatet blev "'IPPI:I', som vi kallade och Soöstorm, sä­

...·:tm_-=- litarrist.

Därmed var saken klar, vi förenades på nytt och Snow Storm namnet var det inget snack om längre, säger trummi­ sen.

Detta var första showen som "riktiga" Snow Storm gör i Finland nu. En LP är under ar­ bete och torde vara klar i mars.

Dessutom kommer en singel ut till påsk.

Kvällens publiksiffra drygt ettusen personer.

var

- Det är en ganska hygglig publiksiffra för att vara en fre­ dagskväll, säger ordningsman­ nen Anders Fors.

TEXT OCH FOTO: LEIF SJÖHOLM

,

16

En skidåkare som hör till

världstoppen i långlopp på

skidor hör inte till vanlig­

heterna i Österbotten.

Som äldsta barn i en sys­

konskara på 10 blev Leif i lik­

het med sin far Lennart UII­

andt, inte alltför okänd inom

idrottskretsar, intresserad av

skidåkning och orientering re­

dan som ung.

Leif hörde i 14-16 års

klassen till Öln toppen i ori­

entering, men han var inte

heller - bortkommen i skid­

spåret. Han säger dock med

ett leende på läpparna att han

inte ägde något "eget" skid­

spår under åren 1973-77.

Med detta som bakgrund

vågade knappast någon tro,

att han 5 år senare skulle läg­

ga beslag på topplaceringar i

internationella långlopp.

Ville pröva något nytt

-,--

Leif säger att han 1977 och -78 deltog

i Botnialoppet och I fJ79 i Finlandia­

loppet. I dessa lopp deltog han som

ren motionär, men det var under

denna tid som skidintresset började

ge mersmak. ­ På våren 1979 började Leif skriva brev till ÖSterrike, så att han på hös­ ten skulle erhålla ett lämpligt jobb där. På vårkanten 1fJ79 anskaffade han också ett par rullskidor, som han sedan tränade med innan han _ slutligen åkte iväg på hösten.

- Jag tror nog att största o~en att jag reste, var att jag inte lyckats med mina studier vid Åbo Akademi, som berodde på att jag inte hade något egentligt studiemål utstakat, säger han. En annan orsak var att jag ville förbättra mina kunskaper i tySka, och nu, 4 år senare, vållar inte språket några problem. Och sist men inte minst - jag ville försöka satsa ett helt år på att skida.

Först till Italien

Leif Lillandt, skidåkare:

I mina framtidsplaner finns inga begränsningar. min träning tyvärr bristfällig, ef­ tersom jag då måste förtjäna mitt uppehälle för vintern.

- I år hade jag 2000 skidkilo­ meter fram till jul, vilket var 1000 km under det uppställda målet, p.g.a. den stora snöbristen i hela Europa.

Långloppen består nästan allItid av 2 olika tävlingssträckor . Den kortare är ungefär 30 km medan den längre distansen brukar va­ riera mellan 50-60 km.

- För "Dolomiten Lauf" (60 km), hade jag med avsikt tränat inför kortare sträckor för att få snabbhet. Mina planer gick dock i stöp då jag insjuknade 5 dagar före tävlingen. l fjol deltog Leif i 8 långlopp i Österrike. Den bästa tävl1ngen för honom var utan vidare i den han placerade sig som 4:de.

Framför sig i resultatlistan hade han sådana storheter som Ivan Garanin, Alexander Jurasov och Walter Mayer, den sistnämnda Vasaloppssegrare 1980. I fjol pla­ cerade han sig som 21 i Dolo­ miten Lauf, med bl.a. Jorma Kinnunen efter sig i resultat­ listan.

Leif hamnade först i Italien, Sc1mas­ tal (Valsenales), där han fick jobb som städare 2 timmar om dagen.

- Detta gjorde att jag under sep­ tember och oktober, då ju skidåkare tränar som hårdast, kunde genomfö­ - På hösten då jag tränar som ra 2 trärlingspass per dag. allra mest, blir det mellan 22-24 - Schnalstal (3 212 m.ö.h.) är en timmar skidåkning i veckan, vil­ populär träningsplats, och även jag ket nog är max. vad det går att blev imponerad av den så att jag träna. Helt avgörande under den­ också under mina senare resor åter­ na tid är att jag har ett sådant vänt dit först. Där brukar jag ofta jobb att jag kan träna 2 ggr om konuna i kontakt med sådan stor­ dagen. heter i utförsåkningen som Ingemar - I årets träning har jag fäst Stenmark, Stig Strand, Bojan Krizaj, speciell tonvikt på den s.k.

Steve Mahre m.m. "skridskoåkningen", som har - I mitten av november bru­ blivit min verkliga specialitet. kar jag förflytta mig till ÖSter­ När det är jämn terräng och rike, då höststormarna sätter in i hårda spår vinner man mycket tid Italien. Det är också den tiden och ork genom att "skrinna". som den verkliga tävlingsruljan­ Någon egen tränare har Leif inte. sen ruUar igång i Österrike.

I mitten av februari brukar Han har dock genomgått B-tränarkurs och därifrån har han erLeif återvända till Finland, för hållit en viktig grundkunskap. att delta i långlopp, men också i Jag försöker fråga och andra skidtävlingar. Han är bl.a. snappa upp goda råd under mina På frågan om pendelvallning bafärsk FSS-siIvermedaljör i stafett tävlingsoch träningsresor.

Jag ra är en bluff eller något som med IF Länken, som är hans diskuterade t.ex. en gång igenom man verkligen kan ha nytta av förening. mitt träningsprogram med Bjar- _ vid vallning, säger Leif utan att ne Andersson, tränare för svenstveka: ka landslaget.

- Pendelvallningen är inget som -I början av september ställer man behöver tveka om, utan det jag ihop ett exakt program för är belt enkelt redan ett faktum För att hänga med i den absoluta den kommande säsongen. Jag tar inom skidsporten. I fjol var jag i toppen i långloppen krävs det gi­ då hänsyn till ev. skador, snöbkontakt med "pendel-pappan" vetvis hård och målmedveten trä­ Karl-Erik Enges från Korsholm. rist och framförallt i vilken form ning. jag befinner mig i.

Jag fortsatte sedan att försöka - Under sommaren blir nog

T å ror p pendelvallning

-_I

Hård träning

själv, ocb nu bar jag experimen­ terat pendeln omkring 100 timmar . . • Jag viII dock ha sagt att för att lyckas med pendel­ metoden gäUer det nog att känna till mera än "+ ocb -". Man behöver dock i Österrike, Kitz­ biibel, där jag varit bosatt och tävlat, inte just alls använda någon fästvalla, p.g.a. att jag brukar "skrinna" genom s.g.s. bela loppen.

me"

Arbete på sommaren - För att klara mitt uppehälle under vintern, måste jag jobba mycket på sommaren. Förra sommaren jobbade jag 60 tim­ mar i veckan, vilket nog är betyd­ ligt mera än 40 timmar, som ju en vanlig arbetsvecka består av.

Leif har haft många olika ar­ betsplatser. Han har bl.a. varit på finsk-svenska handelskamma­ ren i Stockholm och på Gränges Aluminium i Sundsvall. Ungefär en fjärdedel av utgifterna under året täckes genom reklam­ kontrakt . Medan Leif var i Öster­ rike hade han kontrakt med BLIZZARD. Dessutom erhåller han sin utrustning från sponsor­ er. Stavar får han av Excel och skor och bindningar av Salomon.

"Inga begränsningar' , Dessa tillverkare har under senas­ te år försökt experimentera sig

fram till högklassigt material, och Lillandt är också mycket nöjd med deras produkter.

Inför framtiden har Leif inga egentliga mål planerade. Eller som han själv uttrycker det - " i mina framtidsplaner fmns inga begränsningar" .

- På söndag skaU jag försöka förbättra fjolårets 3:e placering i Botnialoppet, åtminstone skall jag försöka underskrida fjolårs­ tiden. Detbär tror jag är möjligt om bara spåren blir så hårda och jämna att jag "åtminstone" kan "skrinna" 80 OJo av loppet, säger ban. Därmed lär nog andra åkare med siktet instäUt på en topp­ placering, få se upp för den sk­ rinnande Länkenåkaren.

- Inför säsongen 84-85 bar jag funderat på att åka till USA, för att där delta i en serie lång­ lopp.

Den 30-årige Tjöck-pojken sä­ ger att han ännu kommer att hålla på med skidåkning i 5-6 år. Med glimten i ögat säger han: "Jag kommer att hålla på med skidåkning tills jag besökt alla platser i världen, där man håller på med skidåkning".

Under vårt samtal går det inte att ta miste på att Leif är en även­ tyrare, och att han helhjärtat tyc­ ker om att skida. Han tYCks i alla fall verkligen trivas med sitt liv, åtminstone då han får berätta om skidåkning och om sina resor.

Kjell Skoglund

..

17

Adress: PR 2768600 Jakobstad Tel.: 967/13555 eller 961/113 522

· Häggman,

"b~råkratrockare":

iskutera konkreta former typ SÖU rock, utmanarparaden etc - samarbete med Jeppis Musa Elmu etc samarbete med Lapp­ fjärds folkhögskola och Åggel­ by - sköta de juridiska frågor­ na och annat pappers krångel som samhället kräver Varför knyta den till uf-rörel­ sen undrar säkert ngn (Rock Berra) ? ? Jag skall dra några

sikutskott inom FSU och SÖU .

I dem har musikerna en övervä­ gande majoritet. Och det är de som skall säga hur det skall gö­ ras och hur det skall planeras.

Det här är en möjlighet ut ur den omdiskuterade danskrisen.

Ett aktivt grepp på skeendet, aktivitet för att skapa egna vill­ kor för verksamheten.

Nu är det klart att allt detta inte byggs upp på en enda dag.

Men vi borde redan under detta

sättningar och framförallt finns det kapacitet (i Österbotten).

Tänk bara på Jeppisbanden Jordnära, Ragnar Hare och Ekoband, alla Peffan band med Hurrnio i spetsen. För att inte tala om när killarna i Lapp­ Fjärd vräker loss sitt sound.

Kustrockskivan var en bör­ jan. Vis av erfarenheterna fort­ sätter vi arbetet. Under 1983 kommer nästa Kustrock, Vik­ tor Hurrnio kommer ut med sin

Skall den f-s rocken gå vidare behöver vi musiker (framför­ allt) som vill föra den vidare. Vi behöver också byråkrater som kan organisera. Va, säger ngn vad skall vi med byråkrater ...

Jo som Sassa själv skriver: "Fler speltillfällen för de f-s orkestrarna är ett måste för att möjliggöra en utveckling . ..

Det gäller att organisera och att hitta de rätta kanalerna." " Det här är en av utgångs­ punkterna för mitt engageman i den finlandssvenska rocken.

Som mycket gravt hörselskadad har jag inga som helst förutsätt­ ningar att utöva musik, men ett brinnande intresse att hjälpa dem som kan det.

Jag ser det som min och uf­ rörelsens främsta uppgift att skapa förutsättningar för den rmlandssvenska rocken. Det betyder arbete för att få mera keiJckor, skivinspelningar, skol­ nin,g och stöd etc .. .

Ar 1982 var trots allt genom­ brottsåret för finlandssvensk mck_ Det som sattes igång un­ "Bakom varje god kultursatsning finns det också en god byråkrat " . det året (de första skivorna, ock. SÖU rock rotrock av argumenten för det.

Lp skiva under våren, säkert år få ett principiellt beslut, och - I uf-rörelsens ägo finns ) måste vi nu bygga vidare skall det också finnas utrymme sedan aktivt bygga ut verksam­ det i hela svensk finland 243 pi. för några singlar. Ekoband gör heten under de kommande Personligen anser jag att näs­ ungdomsföreningslokaler . På åren. skiva? ? ? några få undantag när kan des­ ta steg måste vara att bygga ut De Nygärdska recepten för Musiken och musikverksam­ nästa Kustrock skiva finner jag fungerande produktionsbyråer sa användas som danslokal, heten blir ungdomsföreningsrö­ träningslokal, konsertlokaI etc j anJrnytning till uf-rörelsen. synnerligen angelägna för oss. reJsens viktigaste utmaning un­ - I samarbete med den fins­ Jag tror att det är så vi skall ~ sagt utveckla A&M inom der 1980-talet. jobba fram nästa skiva. Egent­ SÖU, samt bilda produktions­ ka uf-rörelsen når vi majorite­ Häri ligger nu rockbyråkra­ ten av alla landets dansarrangö­ ligen borde vi göra fler ~r i Nyland, Aboland och ternas främsta uppgift. Där­ rer. men . .. resurserna. emot är de varken den f-s roc­ AIand .

- Via den finlandssvenska Skrivarseminariet har många kens gud eller skapare (och all­ Grovt skisserat kunde pro­ Talangjakten och Ungdomens frågat efter. Faktum är alt SÖU ra minst Eki Häggman). duktionsbyråerna syssla med Konstevenemang (där den fin­ försökt ordna ett. Men förelä­ När det gäller grunden för ut­ bland annat följande : landssvenska uf-rörelsen har sarna uteblev och inte kan man vecklandet av den finlands­ - sälja eget program tilldelats ett specialansvar) når säga att musikernas intresse den svenska rocken har Sassa och - köpa och sälja andras vi ut till de unga musikerna . gången var det bästa. jag samma utgångspunkt. Jag - sköta förmedling av ut- Genom att det skulle ske Ett nytt försök behövs. Var­ tycker Sassa är överdrivet pessi­ I!odska program för inte lägga upp seminariet inom en etablerad rörelse i sam­ mistisk till det som hänt under - sälja egna program utom­ arbete med musiker och musik­ enligt verkstadstyp. Bussa ihop 1982. Det var trots allt mycket. lands klubbar, skulle det få tyngd, skrivare och musiker. Spänn Det var en bra början att bygga - producera skivor, sköta samlad erfarenhet och direkt­ Lappfjärds folkhögskola fram­ vidare på. skivdistributionen kontakt med arrangörer-musi­ för projektet och genomför det - skaffa uriderstöd åt or­ ker.

J ag är överens med dig om i sommar eller i höst. Alterna­ kestrarna att den finlandssvenska rocken tivt vore att utlysa en text och Jag tror också att rädslan för - en aktiv marknadsföring nu måste jobba framförallt på kompositionstävling. att ickemusiker (rockbyråkra­ av orkestrarna att skapa en egen profil. Beträf­ Sassa blandar också in Sfp i ter) skall styra verksamheten är - skolningsverksamhet fande detta är jag väldigt opti­ debatten om finlandssvensk - anordna tillställningar av obefogad. Idag har vi t.ex. mumistisk. Det finns alla förut­ rock.

.

Varför vet jag inte.

Det skall dock sägas till det partiets fördel. Att det lyckades få igenom ett anslag för fin­ landssvensk rock och skivpro­ duktion i årets budget. Det är mer än någon annan gjort i alla fall.

Till slut några frågeställnin­ gar och ideer som jag funderat på och som för sin del kunde stöda och uppmuntra den fin­ landssvenska rocken. Frågor som ytterligare skulle sätta sp­ rutt på f-s rocken.

- Mer resurser åt Lapp­ fjärds folkhögskola - Uf rörelsen och orkestrar­ na aktivt in i skolorna och sam­ arbete med klubbarna inom ra­ men för klubbarnas verksam­ het.

- Anordna en skolornas kulturdag varje termin.

- Fortsätt de kommunala "rocksatsningarna. Tryck på kommunfullmäktige att ge re­ surser. I kulturnämnderna sit­ ter det mycket folk som är villi­ ga att stöda denna verksamhet.

- Starta ett ungdomspro­ gram i varje regionalradio - Sätt en bomb under radio­ huset. Skriv brev till Bergman & co. Kräv ordentliga resurser för ungdomsprogrammet Bang i TV (eller ett annat liknande) så att man har råd att göra pro­ gram med inslag med ungdo­ mar och musiker från hela svensk finland - Starta ett samarbete med videofilmare, När TV männi­ skorna. Spela in färdiga pro­ gram med finlandssvenska rockband. SÖU sköter distribu­ tionen till NÄR TV:na. Vad ro­ ligt det skulle vara om vi i varje När TV skulle ha en halvtimme ungdomsprogram varje vecka.

- Starta ett brett upplagt samarbete mellan de olika rock­ arrangörerna i vår. Tex. så att SÖU rock och Jeppis Musa ge­ mensamt går ut till övriga delar av landet med massiv reklam­ drive för dessa tillställningar - Dansbanden och rock­ band kunde gå samman och er­ bjuda hela paket, typ Exom/ Viktor Hurrnio.

- utveckla en superfinlands­ svensk studio i samarbete Rexi och Lappfjärd - anordna en vittomfattan­ de konsertturne till Sverige i höst eller senast våren 1984.

FRIS hjälper till.

- Rösta in bara finlands­ svenska bitar och band på ÖP:s topplista - Trakassera Ungdomens Gåva i Toner meq begäran alt få höra finlandssvensk rock.

Låt debatten gå vidare. Ta inte fasta på oväsentligheter.

Typ byråkratrockare och an­ nat. Diskutera innehåll och konkreta former för utvecklin­ gen.

Byråkratrockaren Eki Häggman

' -;­

18

Dans rouletten

Den av styrelsen för Artist- och Musikerförmedlingen, A & M, planerade tonårsdriven är nu så långt i planeringsskedet att det är dags att presentera kampanj­ planer na. Kampanjen har fått ett namn - "Dansrouletten ­ 83", som syftar på - ja, här får var och ens fantasi fritt ut­ rymme för associationer.

9 orkestrar kommer att ställa upp till resekostnadsersättning i 10 olika föreningshus i Svenska Österbotten. Dansledare har vidtalats och kommer att vidta­ las. Det betyder att dessa 10 till­ ställningar tonårsdanser, bjuder förutom på "vanlig dans" också på dansundervis­ ning samt lite extra program som kan höra hemma på en tonårsträff.

En affisch kommer att tryc­ kas för ändamålet, för att un­ derlätta informationsspridnin­ gen. Ett samarbete med kom­ munernas ungdoms nämnder är också planerat, närmast så att nämnden står för busstransport till tillställningen.

En grundläggande tanke bak­ om kampanjen är förutom att lära ungdomar/tonåringar att dansa, även skapa ett intresse för tonårsaktiviteter i förenin­ garna, som förväntas ta upp tråden efter kampanjen och nysta vidare.

..

etO

.~:.~ ,efqrpjfå"ffte

jKÅÅD VA DI A Kt.ÅTTA PÅ VA k-

f'

AFFISCHI!

5. 3. kl. 20.00 12. 3. kl. 20.00

Premiär:

Dagsförest.: 13. 3. kl. 14.00

TAGES

SPELAR

BILJETTER: tel. 32891

VÄLKOMNA!

Nya ÖP

~?- .-

I SEPTEMBER FÖRNYADES ÖP TII.L UT· SEENDE OCH INNEHÅLL. ÖP HAR NU REGEL· BUNDET INTERVJUER MED FOLK I fARTEN IDROTTSPORTRÄTT, EN BARNSIDA, ÖSTER: BOTTNISKA TECKNADE SERIER, ASIKTS­ TORG, TOPPLISTA, MOTOR OCH TEKNIKNYTT osv. osv. MUSIKEN, KULTUREN OCH NÖJESLIVET FINNS LIKA fRAMTRÄDANDE SOM TIDIGARE.

Beställ nu!

SKICKA IN KUPONGEN INTILL S~ABBT sA FAR DU ÖP REDAN NASTA VECKA. VI SKICKAR ETT INBETALNINGSKORT SENARE.

I I 1 1 1 JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

JATACKI

:

1/2

ÄR

o

40 MK

I l ÄR D 60 MK .k andinavien 1 S 1/2 ÄR D 50 MK I l ÄR D 70 MK I

I Namn: ••••••••••••••••••••••••••

·1

Adress: .•.••••.•••••••.•••••••••

ÖP

PB27 68601 clAKOBSTAD

I

II

ÖP betalar portot

Bet. namn och adress ............................ .

I ..............................................................

I ..............................................................

Sv.....önäad...., 16/12 ... .ob.tacl

19 DAMFRISERING

SALONVLIA Inneh. LENA GRANBERG

KARPERÖ Tidsbeslälln. 961-32960.

MATEN ÄR VART VARUMÄRKE

ALLA DAGAR: Dagens

rätt1S.00 mk inkl. smör,

yard. 08.00-21.00 lö, sö 10.00-21.00

ca~l~z

'-..I

66200 KORSNÄS "'961-641152

HERR & DAMFRISERING

TVIJA

i stället på din favo­ i en av Sparkomaa bilstereoaJteroa­

_ _ _13IA

VASA C! rkesterförmedl i ng

A&M Vasa 961·113572

'SIIl!riiabffär i hemelektronik - . •

~-ER EO

n dom

• VIDEO • RADIO

'IV" ..'; 31050

Shop

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961-119920

TEATERHÖGSKOLAN TAR IN NYA STUDERANDE Högskolan är tvåspråkig, men svenskspråkiga skådespelarlinjen tar in endast vartannat år (1983, 1985 etc).

Ansökningstiden utgår den 25 mars 1983.

Ansökningarna sändes under adressen:

TEA TERHÖGSKOLAN Ehrensvärdsgatan 31-35 00150 Helsingfors 15 För mera informtion, ring: 90-642822

VASA

musik branschens

specialaffär .<.;::,~!11

:,

/

DU! högkvalitets oljan i ' din motor QUAKER STATE för­ länger moto.r os livslängd

Erickson & Erickson Karlav. 3 V

961-120311

PR ESENT E~ '

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

be~'ltltiJl4re'l W i lson

Tel 962·4 1 423

Prenumerera GRA TlS, på vår månadsinformation om de senaste skivorna och händelserna . inom POp_o världen!

Kii llarvaningen under ode Ulrika Närpes

I{E "'ERYRA ER RESEBYRÅ

,INGVES NARPU RESOR !~~'U048

Fyll i kupongen och sänd dem till:

Jktw(~

Norrag. 5 22100 Mariehamn ÅLAND

Du kan även ringa in Din pre· numeration, tel. : 928·16038 Namn: ...........................................

\1Ö RLER VÖRÄ Förmånligl möbelhus

STIGS MÖOEL "öra

lel. 961 ~56 379

,

"" ' ''1 i

I

"

:f .'

1J1E

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START NORRVALLALINJEN -

FRITIDSLEDARUTBILDNING

a. för blivande ungdomsledare Den nya ungdomslagen har skapat goda möjligheter åt ungdomsledare.

N orrvallalinjen har sedan 1966 gett en gedigen ungdomsledarutbildning där teori och praktik samspelar i en produktiv helhet. b. för blivande idrottsledare med barnledar- och familjedagvårdar­

kompetens.

l år koncentrerar vi oss speciellt på fotboll, skidl öpning och friidrott. Myc­

ket goda möjligheter till individuell idrottsutveckling under kompetent led·

ning.

VÅRDLINJEN.:.... Den som är intresserad av ett vårdyrke får här en gedig­ en grundutbildning .

Praktik anor dnas på olika vårdinstitutioner och därtill lämpade studerande får dessutom regelbundet leda barnklubbar. l kursen ingår den av social­ styrelsen fastställda kursen för familjedagvårdare .

STUDIELINJEN - språngbräda till handelsskola, folkakademi m.m.

PRAKTISK-ESTETISKA LINJENIKONSTLINJEN - för dej som vill utveckla dina praktiska och konstnärliga anlag .

SKAPANDE VERKSAMHET - Ett tillvalsämne som utvecklar person­ ligheten genom färg, form, ljud , bild samt genom kontakt-, rörelse-, av · slappning~-, improvi sationsövningar samt experiment omfattande olika möjligheter att skapa med hjälp av fingerfärg, tyg modeller , oljefärg, ,tid­ ningsurklipp, bilder, film, drama etc . , Tack vare skolans ämnesval och nivågrupperingssystem kan Du göra ämneskombinationer som passar just Din förutbildning och Dina önske­ mål. Genom detta smidiga system ger skolan Dig maximal utdelningobero­ ende av om Du har medborgarskola, grundskola eller studentexamen som grund.

Om Du vill studera i en sund miljö och om DiJ fyllt 16 år eller hinner fylla före nyåret, så är Du välkommen till Vörå Folkhögskola.

Ansökan sker via Centrala elevantagningsn ämnden.

Adr: ............................................

Postn r: ..........................................

Postadr: ..................................... .

~._--- - ------------- - -- - ----------- -- -- - ------------- -

: : :

TILLBEHOR o.

RESERVDELAR

:

:

autosähkö. bilelektriska :

:SVEN NORRGÄR,D : : Sepänkyläntie 8 Smedsbyvägen :

.

•• 961.114951 65100 •• : Vaasa 10 : ......................

Revy­ kavalkad?

KVEVLAX BestälIn. 961-403l3.

••••••••••••••••••••••• Förmånl!ga :

:

VÖRÅFOLKHÖGSKOLA

BREIDABLICK-NORRVAIJJA

Adress: 66600 Vörå. Tel. 961-56 029, 56482, 56 382 .

Thorb.lörn Ehrman, rektor

Förbundets Teaternämnd har

beslutat ha även i år en revyka­

valkad. Detta sker på Wasa

Teater lördagen den 26 mars

1983 kl. 12.00.

Föreningarna är välkomna

att delta med ett revynummer

ur årets produktion, helst ett

"pangnummer", samt ett sång­

inslag. Dock fRed en tidsbe­

gränsning på 15 minuter max.

Liksom tidigare revykavalka­

der kommer det att reserveras

repetitionstider för de olika

grupperna. Stina Ågren funge­

rar som "sammanställare" eller

regissör. Meningen med kaval­

kaden är att förutom för publi­

ken ge prov på revyproduktio­

ner i Svenska Österbotten, även

för de deltagande teateramatö­

rerna kunna "ge något", dvs.

ta del av varandras erfarenhe­

ter, utbyta tankar och ideer, ta

'intryck av varandra.

Eftersom det krävs en del

förarbete kring kavalkaden bör

föreningarna anmäla sitt delta­

gande på den blankett som bli­

vit utsänd, noggrant ifylld, och

returnera den senast den 4 mars

1983, dvs. i morgon!

För närmare information

kring kavalkaden svarar för­

bundets tf teatersekreterare

Mona Knoblock eller kansli­

chef Ulf Johansson.

..

Pidro

Den första utav de tre semi­

finaler i SÖU :s pidroturnering

spelades senaste lördag i När­

peso I semifinalen möttes seg­

rarna från ringkvalen inom VI

-VIII-ringarna. Det visade sig

att Övermalax UF:s lag drog

det längsta strået och segrade i

sina två matcher och är därmed

klar för finalen, som kommer

att spelas i slutet av mars

månad . Närpes UF som blev

tvåa genom seger över Lapp­

fjärds UF har också möjlighe­

ten att ta sig till final genom en

uppsamlingssemifinal, där

semifinaltvåorna från de tre se­

mifinalerna gör upp om den

fjärde platsen i finalen. In­

kommande lördag alltså den 5

mars är det dags för den norra

semifinalen där lagen från 1­ III-ringen gör opp om en final­

plats, denna semifinal kommer

att spelas i Öja UF & NF:s lokal

med början kl. 10.00.

Resultat finalen:

från

Södra

semi­

1. Övennalax UF 2 segrar 11- 7 2. Närpes UF l seger 11- 7 3. Lappfjärds UF O seger 5-13 Närpes UF-LaPI.'.fjärds UF 7-2 Lappfjärds UF-O.MaIax UF 3-:6 Ö:MaIax UF-Närpes UF 5-4

20

• Därför bör 'du rösta!

Testa dig

själv!

Vörå UF:s lag, bestående av Stefan Påhls, Carina Höijer och Bengt Höijer, segrade i IV-ringens ringkval ifrågesport.

Tävlingarna hölls i Hellnäsnejdens UF:s lokal. Segrarna lyc­ Förhandsröstningen har inletts denna vecka.

kades lägga beslag på hela 20 poäng. Gör om det den som Om Du under valdagarna är förhindrad att rösta i Din egen vallokal skall Du göra undan röstningen

kant nu. Information om förhandsröstningen har ingått i dagstidningarna men kan också hämtas på pos­

Egna poäng Segrarnas poäng

ten. Egentliga valdagar är 20-21 mars..

Det börjar bli tid att bestämma sig nu hur Du skall rösta - om Du inte redan gjort det. ' F~r Du tänker väl inte 'strejka' - ansluta Dej till 'soffliggarpartiet' - Det är bara dumt och gyn­ nar mgen.

Det är ingen ide att komma med 'politikerförakt' och 'ingen lyssnar på de unga' eller 'inte har det någon betydelse att jag röstar'.

Om Du inte röstar tystar Du munnen på Dej själv. Då har Du ingen rätt att kritisera eller tycka el­ ler diskutera samhällsfrågor och politik heller.

Du måste helt enkelt rösta för att vara en fullvärdig medborgare. Att rösta är en förmån. Givetvis också en plikt.

Varje röst är faktiskt lika mycket värd - också DIN!

, ÖP i riksdagsvalet

.

• I

_

Fotoklubben i Terjärv satsar på vykort

_

Svar:

1 Kemiska

förkortningar

Att H20 är lika med vatten känner väl de flesta till. Men hur ser de ke­ miska förkortningarna ut för: A: Guld B: Jod e: Kadium

2 Kända byggnader I vilka städer påträffar vi följande kända byggnader.

A: Empire State Building

,B: Triumfbågen

e: Kaknästornet

2

3

3 En känd svensk

familj

Följande frågor behandlar en känd

svensk familj. Modern fick 1982 års

P1llsaO!lS!J)I ::J Nobels fredspris, fadern är en känd

sadJ!!N :8 I vetenskapsman och sonen är förlatt­ (lllilAJilPilN) ,(qOOOJ)I :y 8 are och journalist. Vi frågar, vad he­ ter: 9!'II!!H osnn r ::J A: Modern Fotoklubben i Terjärv försöker igen med något nytt i sin verk­ fA./!!f!!19 Ä.L OlllfJ1d :8 B: Fadern samhet. Sedan sensommaren i nol har man hållit på med foto­ oilof1ll0J!A sauullllur ; . L e: Sonen graferandet av Terjärv för att fd fram förslag till nya vykort. punos ::J l slutet av februari hade det gått dt 14 filmer (504 bildrutor) se­ IIl!uq :8 dan projektet startade. Av dessa skall väljas ut 10-15 förslag. snpox3 :y S Redan nu har klubben ställt ut några förslag till påseende för all­

1

4 Finlandssvenska .

dagstidningar

mänheten. Meningen är att allmänheten har möjlighet att säga sin ddollpllu!!1 ::J Vad heter de finlandssvenska dags­

åsikt om förslagen. Om allt går enligt planerna borde de nya vykor­ dd o ll A1I lS :8 tidningar som utkommer på följande

ten finnas till försäljning i mitten av maj. (lIU!ud9PIJ!!Q) lfJ!!1I w on :y S

Bild o. text: Greger Byskata

pU1llAN 1IJlSO ::J JilSlilU!!JJilPUfl oqy :0 UilUOqJil.SQ-p·( s :V ..

11I1IPJ,(W u1lr ::J 11I1IPJAW Jlluun~ :8 11I1IPJAW IlAIV :V f wI0lplJOlS ::J S!J1I d :0 l\Jo,\ M;lN :V , p:J = wnfwpll)l ::J I=por :0 nV=Pln~ :V I

-

orter.

A: Närpes B: Åbo B: Lovisa

3

5 Idrottsgrenar Just nu är våra fri-idrottare i full

gång Inomhus. Vi frågar vilka grenar

sysslar följande personer med.

A: Arto Bryggare B: Rauli Pudas C: Jarmo Kärnä

3

6 Musik Hur bra känner ni egentligen igen

våra österbottniska orkestrar, vi

frågar i vilken orkester spelar.

A: Sune Nordlund B: Kenneth Wilson e : Frej Högdahl

3

7 Våra talmän

'.

• Ral! Budbacka (stående) och Göran Byskata på jakt efter I'ykortsmutil'.

Ea rth , Wind & Fire har just precis komm it med en ny LP " Powerligh t" (eBS) oc h på samma cirk ulär hittar vi kanadensiska Rough Trade's ' "Shakin' th e Foundalions" (eBS). " Mone)' and Cigarelles" heter E­ ric elapton's senaste verk som sägs vara något a" en. på n~' ll föde lse .. " Medverkar på skivan gör bl.a. R~' eooder och Albert Lee. Svenska Beauty har kanske en och annan vän, debutalbumet heter "En­ tre" (Mercury).

Ett tu tre, hipp va vi kan överras­ ka: Föremålet för detta är Dire St­ raits som med sin nya maxi-EP verk­ ligen bjude,r på en överraskning och en kovändning. Till det bättre? Inte just.

I vår riksdag är det som bekant tal­

mannen, so m lede r ordet till sin hjälp

har han två personer näm ligen första

vicetalmannen och andra viceta!­

mannen. Vi frågar vad heter dessa tre

personer som i dag sitter på dessa

poster.

2

8 Idrottsföreningar I vilka kommuner i svenska Öster­

botten träffar "i på följande idrotts­ föreningar. ' A: lK Myran B: IF Kraft e: IF Länken

3