.............................................................................. .............................. ; ............ . -
' mars -
den 6
1970
25 P ...:.
..............................................
åd •
Abo-y ting
l
Nr
9
.
...................................................... ......
o
•
,
•
I
Österboiten-
Föreningslivet i Åbo har
stimulerats genom det råd
110m bildats, och som sett
en v sina främsta uppgif
ter vara att skapa en
svensk föreningsgård. Se
sidan fem.
r il a r
lI- -
•
Det är inga spöken som
ligger bakom aktiviteten i
Kimito, ty ännu bor det
väl en Jansson eller en
Wenman i oss· envar. Se
sidan fyra. • Sin syn på tidningspro
jektet gel' t e uf-Iedare.
Se sidan tre.
• Busters är en västny
ländsk orkester på f ram
marsch. Se sidan tolv.
• Alla vet hur tv-under
hållningen skall se ut utom tv-folket. Se sidan
tio.
• De som var med då när det
o O
§
O O f} ,O O
§
O .,
i 8 " •
begav. sig dvs. när föreningar
na
bildade
råd_ i
Abo.
Kurt-Erik
Långbacka,
Mattsson,
Carin
Fr.v.
Gunnel
Am'inne
och
t
Folke Sjögren.
• Midvinterting har Svens ka Österbottens ungdoms rörbund \ hållit. Det var
uppspjälkningen av verk
samheten i en kommersiell cebetonad sektor och
en kulturell sektor som
diskuterades. Se sidan sex •
•
Har
Fritidsforum
en
chans? frågas i dagens le
dare med anledning av det
provnummer som distri
bueras i södra Finland.
• Teateramatörerna i Kåll
by har piggat upp vintern
me f - just det - Mid·
aattsso l. Premiären står
101' dörren. Se sista sidan. '
• Gunnel Bjolin, Lars Rögård,
Segerwall, Birgitta'
Raymond Lybäck glatt
och
Gunilla
samspråk
under
Bexar
i
midvin
tertinget i N orrvallagården.
"
öSTERBOTTNISKA
I
6 mårs 1970 österbottniska Posten
i en kommentar i VN bl.a.
i heller' uteblivit, men trots svår- Nyland, Aboland och på Åland
april 1968 för första gången igheterna är det i dag, när ös· som Fritidsforum. Numret är utkom som ungdomstidning be terbottniska Posten så att säga således det första av de fyra s m Finlands att tidningens tar ett nytt steg, glädjande att provnummer tonades klart
fr8.mtid låg i händerna på de kunna konstatera, att de för svenska ungdomsförbund utta unga i landsdelen, dvs på ung- hoppningar som ungdomsrgrel lat sig' för - se för övrigt
domsföreningarna, som
genom sen ställde på sin tidning till kommentarerna
sin annonsering skulle bilda det väsentliga dela
och
FSU
frå
upp- landskapsförbunden
kUjlnat
på
ekonomiska un,derlaget för tid fyllas och i vissa stycken över plats i tidningen.
annan
träffas.
ningen.
Det fanns starka skäl att be-
'"ungdomsrörelsen nödv vis - me_d tanke på både domens och samhällets bör',"verka som en del _ större samhällsaktivitet...
I
har det en chans?
-
Fredagen den 6 mars -
.den Anders G. Lindqvist sagt
Fritidsforum
öP
När
POSTEN/FRITIDSFORUM
När de österbottniska repreMen när vi säger detta mås sentanterna vid FSU-seminariet
"För mig är den tanken lika ny som främmande. Och "jag kan försäkra, att det inte finns nAgontin/Lav isolationism bakom tidningsplanerna. Tvä rt om vet vi - det visar alla erfarenheter från österbotten - att en organisationstidning faktiskt kan aktivera fältet. Det ger i sin tur ökat innehåll åt vårt bidrag till det finlands 'svenska samhället överhuvud taget. Vi betraktar också tid ningen som en vikttg externt informativ länk till alla de andra instanser och personer: som verkar i detta samhälle, Slutligen vill jag säga, att
_
bidrag till det finlandssv
samhället. Framtiden får ungdomsrörelsen möjlighet - om får en verklig chans?
MidVinterting,et
tona detta faktum: dels hade te v i också vara medveten om i Tammerfors i fjol förde fram en intenstiv och i vissa styck att framgången inte varit hun- ,tanken på ett organ för hela en hätsk debatt förts om ung draprocentig: det är för övrigt den finlandssvenska ungdoms
domstidningen redan innan den s årt för att inte säga omöjligt rörelsen väckte detta debatt. såg dagens ljus och "dels hade -att mäta en tidnings framgång Denna gång har debatten ungdomsrörelsen sig så länge man saknar läsarun bakom högre grad än för två år sedan , flere misslyckade tidningsex- dersökningar. Det finns alltjämt vilket sakligt sett är riktigt periment - misslyckade därför sektorer som inte fått elller kretsat kring ekonomiska att det inte fanns en tHTräck som inte får den uppmärksam frågor. Tidningarna har i Fri llg ekonomisk bas ör tidning het de skulle förtjäna. Som en tidsforum sett en allvarligt en. mycket glädjande sak bör note konkurrent på an!lOnsmarknaI samma ledare gjordes också ras, att öP:s medarbetarstab den: en marknad som ingalun reda för tidningens målsätt har föryngrats' på ett mycket da är så lättbearbetad som ning: att vara ett organ för markant sätt: vi kan nästan många tycks tro. ungdomsrörelsen och att Lmån säga, 'att tidningen i dag är tio Det är givet att Fritidsforum av möjlighet ta upp olika äm år yngre än när den för första om planerna i framtiden nen' som intresserar en ung gången utkom som ungdomstid kan förverkligas - är beroen läsekrets. ning. 'Detta återspeglar sig de av annonsinkomster. Några djärva mål ställdes starkt i tidningens innehåll. Hittills har ungdomstidningInte upp. Redaktionen var med·
domstidninp'en ger ungdo q
,elsen ett -ökat innehåll åt
och framtiden under
temat
70-talet
SÖU
kliver
in
i och kommitl:lierna har gjort ro
hölls årets midvinter
ting på Vörå folkhögskola-Breida
tjänstfulla är
skäl
och
utredningar,
att
till
förbundets
vL
blick senaste lördag och söndag.
möte - om tid finns - att lägp
på frågorna
stadgar för förbundet -. och e a
Det
gällde
för
tinget
be- utvecklingsplan. Finns inte tid
bör
uf-aktiviteter
'-' vilka
svara fram e t t konkret förslag till D
att
drivas centralt. och vilka lokalt?
det orsak att vänta till höstmöUL
vilken U Pgift har ungdomsringen 1 morgondagens uf-arbete?
i
__
- hur bör vi skilja på kulturell
ocIi servicebetonad verksamhet?
hur bör förbundets Btiadgar
och beslutprocess utformas för att motsvara 70-talet8 krav? Som synes:
verkligt
uppgift
stora
som
en uppgift av det formatet
och
midvintertinget
en
na
SÖU står redan med ena fotes affärslivet
och
är
det
riktigt.
som rorbundets ekonomiska kom mittli säger, att sära på den t ureIla och
den
servicebI)tonade
sektorn av verksamheten. I kom
mltt(ins
förslag
utskott:
ett
ingår
för
också
den
tvi.
kulturen..
sektorn och ett för servicesektoru. Kommltt(in - liksom förbun
anser däremot inl2 klara av. att ett särskilt förbundsfull mäk en, om vi- bortser från rörelsens turligtvis Inte kunde veten om de problem som skuletta nummer av österbott" D Felet, om vi skall tala· om fel, tlge skall inrättas. Också på mid le möta - och som ingalunda niska Posten distribueras i egna annonser, inte utgjort nålåg mera hos mötesarrangören än vintertinget gick åsikterna om ett gon allvarlig konkurrent \ till .
dagspressen. Däi-för- både
uppfattar kanske handslaget som
trevande:
innehållet
i
nerna på ett Fritidsforum.
tidningen motsvarar kanske
Inte Dina förväntningar. In gen
skall klandra D,ig
för
detta. Ungdomstidningen är ett experiment - en hand utsträckt till hälsning. Det beror i stor utsträckning på
Dig hur fast-handslaget mel lan de olika landskapens un
,
ga skall hli. Om
Du
läser
den
ledaren märker ])u tidning
inte
är
långa
att
en
någonting
som bara finns - eller helt
plötsligt
dyker
upp.
Den
skall göras,- arbetas fram.
Också arbetet hör Dig till
- om vi skall åstadkomma ett resultat, som tillireds ställer Dig, som läsare.
Vi på redaktionen vet -
Dksom
Du
-
att
Svensk
som alltid inneburit en sti·
mulans. Vår förhoppning är
att Du skall fatta den ut handen,
byggararbete som tidning innebär.
en
egen
I österbotten har många
till tidningens redaktion: de ler
skrivit.
skriva.
pers.Onligen
Också
Du
el
kan
Ungdomstidningen
är ett organ för ungdoms
rörelsen men den är också
ett organ öppet för de åsik
ter
som
den
föreningslösa
ungdolI!en förfäktar. Det in.
nebär bI.a. att tidningen och skribenten - kan både
Till sist: låt reaaktionen få veta Din åsikt '«lm tidnin gen. Skriv och berätta: skall
att komma i direkt kontakt
empel påf
den
första pass
kontakt
utgör
detta
ett
förbundsfullmäktige isär.
ÖP har inte heller tilltalats aY
ex
att
I
,servicesektorn
basmaterialet alltför splittrat, vil redovisningsskyldig på
att
det
förutom
förbundsstyrelsen
det
Inte
är
skäl
är
att
blir
stort
enbart
inror
frågan
om
ihföra
information
och
sammanhåll
ett flertal kommitt(ier, vilka del "som nu hotar att tränga undan vis gick in på varandras områden. -all annan diskussion och som för Lägg därtill att tinget arbetade år framåt formligen skulle slita
ning. De österbottniska erfaz:en med särskilt utsedda opponenter, sönder rörelsen, Och vad som är heterna betecknas som positiva vilka åtminstone i vissa fall gick lika galet : det blir omöjligt att uppfattning för att
emot sin egen - det vore glädjande att om åstadkomma diskussion " de något år " kunna "överföra"
vinningarna
österbottniska
hela Svenskfinland. I den
skede
debatt
som i
(främst
förts
södra
Finland) har bl.a. Västra Ny-
land uttalat farhågor för
,ungdomsrörelsen sluta upp
genom
det
säger sig självt att det var näs
detta
i
och
hålla upp intresset för förbundets möten, ÖP har ansett att det är till
på tan omöjligt att formulera några räckligt.. med en styrelse på nio slutliga
dationer. Det
och
fel
vor
rekommen
entydiga av
förbundsle d
ken vid behov kunnat kalla ring arnas ordförande, men om denna
önskemål
framtida verksamheten måste ett
ningen, att på basis av midvinter
tingets vagt
personer och tre suppleanter, vK
utsagda
bas
bedöms
för
liten
för
den
att staka ut den framtida inriktning förbundsfullmäktige Inrättas, ock
att en. särskilt, som fältets röst var så om det innebär en långsam
ring en egen tid ytterst svag: de flesta uttalanden ITlare beslfitsprocess. Det går bara
fråll. ning vore på väg ut ur det fin- kom
Iandssvenska samhället.
_
tjänstemän.
- innebära '
att
Till detta har FSU-ordföran- läggs pi is.
förtroendemän
Men
detta
får
och
inte att år för år diskutera över
inte 'huvudet på flertalet ay medlem
utvecklingsplanerna
Förbundsstyrelsen
marna
-
deras
intresse
inte till.
/
l förbund och samhälle.
han
så
om. För det andra presenterades
ket berodde
styrka - både när det gäller
risa och rosa det de finner
provnummer
det
ett den framtida utvecklingen kunde förbundsfullmäktige, som skulle Ur ungdomsrörelsens synvin åke, också förelåg rapporter från handlägga de ekonomiska frågor, kel sett är ett eget organ en
angeläget att ta upp, både
vi
med varandra. Enstaka gäst
Du
ung skribenter funnit vägen'
finland är splittrat. Avstån
den är långa: det är svårt
att
skall komma med i det bro
har kommit
För
frågeställningarna
ett förslag från styrelsen om hur
besök har gjorts över land. skapsgranserna besök
sträckta
var
teella sig in vad de egentligen handlade så pass långt- från den kulturella.
inga
det
pla mÖjligheter att fcirverkliga ,
vara . landskap slag mellan de unga Svensk finIands olika 'landsdelar. Du
finns
täckter
o
ler i Din hand är ett hand·
mötesdeltagarna.
_
sägas omfattande att ytterst få deltaga förslaget, men om förbundet väl annonin re hade någon möjlighet att sätta jer att inte skilja servicesektorD rent ut: utan ökade och "kan det redan
Handslag mellan Den tidning som Du nu hål
nu
bör
styrelsen
Du
-
rOIsta for fraIntiden
(andra rö,star 'traditionellt')
räcker
den 6 mars
1970
öS..l'ERBOTTNISKA I I
II I
POSTENjli'RITlDSFORUM
II
\
Informationsbehoven - vaxer ••
kOllfmun. Tvärtom var före
ett ganska djärvt experiment,
- och inte heller det ' skall
ningarna ofta by-företeelser;
har varit mer än nog försik tiga inom uf-rörelsen. För
föreningar per svensk eller
vi sticka under stol med, vi
, det tredje måste et bli sagt, att detta experiment inte är
rit att kunna förbättra IN FORMATIONEN ,inom uf rörelsen. Detta sistnämnda,
Denna tidning är ett experi ment - det tycker jag man har anledning att un derstryka. Samtidigt är det
tiv metod.
i vårt
tillräckligt
effek
Man nådde dem
man vill nå utan några stör
re svårigheter. närmare. Liksom inom samhället i Men så började vi bli rör stort har utvecklingen också ' ligare, en utveckling' som un der det senaste- årtiondet har för uf-rörelsens del gått mot Länge var skjutit fart me ökat antal ,större enheter. Bygränsen' är föreningen en mer eller min hästkrafter. dre sluten enhet. Och föi-e ningens verksamhetsområde
omfattar,
inte ens
raserad, kommungränsen H-, kasA, regionerna inom land skapsförbunden
en hel
mationskanaler.
ningen
mestadels
tema skall jag utveckla litet
het
tvåspråkig kommun
det inget större problem att
vilken det avgörande har va
men många aktiviteter har flyttats över till ett större
har nästan bara ekonomiska
sköta informationen. Kon taktnätet fanns i mänskors vardagsumgänge, och den s.k. djungeltelegrafen var
om ingår' det' som ett lea i en' långsiktig planering, för
ket vi inte får glömma - en förutsättnjng för att små projekt skall kunna bli stora projekt, för att ideer ocn uppslag skall kanaliseras vi dare och få allt fler med verkan de, En effektivt arbet ande uf-rörelse, som vill hålla jämna steg med ut
fortfarande finns det i me deltal omkr. 4 % ungdoms
land. I denna lilla krets var
en stundens ingivelse. Wärt
tan kännas trånga., och sam arbetet landskapen' emellan
börjar
näs-
o
hinder att övervinna. Visser ligen är den enskilda före fortfarande
kärnan
och stommen j verksamheten,
plan. Rörelsen börjar allt mera framträda som en hel med gemensamma pro
jekt som genomförs över hela fältet. Det regionala
samarbetet (ring teatrar, dan
ser, kurser m.m.) är redan ofrånkomlig verklighet. Det är 'i denna situation
behovet av information gör sig gällande. Den är en
grundförutsättning för att stora projekt skall kunna entusiasmera, samla och ge
vecklingen, enkelt inte
klarar sig helt 'tan' goda infor Redan
mot
den bakgrunden framstår en
egen tidrdng fullt motiverad. Att... den dessutom har en
L
opinionsbildande och externt
informerade funktion styrker oss bara i övertygelsen
att
vi satsar rätt, när vi startar experimentet
FRITIDSFO
RUM.
nomföras. Och den är - vil
Anders G. Lindqvist
Kontali.t mellan landsl5-apen tar jag som ett av de större
gemensamma
mycket,
besluten
mycket läng .
rymmas med. I dagens och morgondangens allt mera
på
Det , konkurrensbetonade samhäl le är det synnerligen viktigt att vår finlandssvenska uf
är synnerligen glädjande att de olika landskapsförbunden
kunnat enas om en dyHk åt , gärd. Beslutet visar dessut
mensam tidskrift
för
vår
mer per år och där enbart ett mycket begränsat materi al kunde ingå. Nu får vi alltså på prov tidningen FE,
Att
den
finlandssvenska.
uf-rörelsen i försökssyfte
beslutat satsa på en egen tidning Fritidsforum betrak
hetsledare, artist och musi kerförmedling, vi genomför
de
Nordivalen,
U-landsin
samlingen, men den mest be
alla utkommer flere gånger per vecka. Vilket hot kan då en dylik tidning utgöra när det exempelvis gäller nyhets bevakningen?
Som jag
ser
på saken så bör uf-rörelsen
Med den upplaga
som
tid
ningen har, där det i stort går· ett ex. till varje hem,
bör ju informationen gå fram. Detta märker man
n annons för sina tiilställ
ningar mot att tidigare ha
varit tvungn.a att annonse ra i 3-4 tidningar för att
nå sin publik. Detta en be tydande ekonomiskt inbespl;l
mationen tar ju öP upp ung
trakta ÖP som något av en
och förståelse för den, öster
Utöver den interna infor
domsfrågor i allmänhet och
dvs. förbundets och fören n garnas, informationsorgan.
som
hitin
..
Det gäller nu för Aland,
Aboland och Nyland att se till att FF genast från bör
jan skall få en så stor sprid
ning
som
Svenska
möjligt. Nylands
Ungdomsförbunds
man slopar den . sedvanliga aktivitetstävlingen för i Ar och i stället utlyser en pre numerationstävling
för
tid
ningen Fritidsfrämjandet. Frey Karlsson
3) För förbundet har tid
Jag stöder 'helt iden om Fritidsforum, trots att den säkert har en del negativa
sidor. Vi behöver inom den
finlandssvenska
ungdoms
föreningsrörelsen - på sam
ma sätt som vi inom öter botten - någotslag av sam manbindande länk.
tidigare nämnde" kan vi be
ra
ryggrad. Genom ÖP har vi
Om föreningarna i de and landskapsförbunden
slu
ter upp bakom Fritidsforum
nomi inom förbundet. Detta har bl.a. gjort det möjligt
startades, och om det övri ga annonsunderlaget kan
ledarsida och 1 spalter
de organ. 2) En
samordnad
dans
skapa en relativt stabil eko
för-oss att satsa på verk
samhetsformer som varit ak
motiven till att ÖP starta
tuella
domsföreningar
markant sätt framåt.
des.
.
,
na. öP är ett opinionsbildan
-annonsering var ett av led
1) Tidningen är vårt eget,
_
precis
på samma sätt som de ös terbottniska föreningarna
talan
llUvudsyften:
tre
uf-fältet
tills.
på mycket kort tid kunnat
ungdomens
på
iiöU
press, och förse den med material och nyhetsstoff från
både
för
het idag är uppbyggd och kJ;ing vilken den framtida utvecklingen kan ske. för
med
dags
SÖ- U:s ryggrad
-
gen som något av en rygg
tjänar
svenskspråkiga
allt fortsättningsvis upprätt
ningen haft en högst bety delsefull verkan. Som jag
öP
inom SöU. Vi fick då
Vi skall komma ihåg att tid ningen har en stor uppgift
hålla goda kontakter
vår
kommer ju en gång i veckan, medan de övriga' finlands-' styrelse har redan för års mötet beslutat föreslå att nyhetstidningarna svenska
bottniska ungdomsrörelsen nu än tidigare.
rad i förbundet kring vilket det mesta av vår verksam
lrtlonde då mycket har
landskapsgränserna.
för vår övriga finlandssvens ka dagspress betecknar jag som betydelselösa. FF ut
snart två års perspektiv på
tillkomsten
var
. ÖP, vill jag beteckn-a tidnin
det
föl" kontakter
DiSKussionerna, för övrigt
ring.
tvivel
händelsen
österbottniska Posten, en egen ungdomstidn'mg. Men
varit
land
skap, en uppgift som må hända i framtiden rentav
av
_utan
har
impulser
utöver
-
svenskspråkiga
våra
tydligt i att folk i allmän het har större kännedom om
tydelsefulla
eUiotalet
samarbete också kommer att
ge
lokalt betonade notiser skall
bl.a. ,heltidanställd verksam
betydelse.
på andra uf-områden. Man får bara hoppas att detta
som skall utkomma en gång
Tidningen
vittbärande
vara signalen till större ge mensamma satsningar även
per vecka,- med ett format och' ett sidoantal som garan terar att även m ndre, mera
samman
mellan
rätt sparsamma, om att tid Dingen skulle utgöra ett hot
Samgången kring detta tid ningsprojekt, kan och bör'
med endast några få num
en
av möjlighet som en man. en sammanhållande Som
ket
formationsbland som utkom
fyra
som
länk
kan bli tidnin ens främsta.
länk även i detta avseende kommer FF att h\ en myc
uf-rörelse föreligger. Tidiga re häde vi' Impuls, ett in
fylla
rörelse ute på det -stora före.
ningsfältet uppträder i niån
om med all önskvärd tydlig het att ett behov att en ge
att
bindande
Nu
slipper
våra
undan
ung
med
som
och
nödvändiga
fört förbundet på
oeh
ett
slöt upp bakom ÖP då den
breddas, kan Fritidsforum få
en ekonomisk betydelse för hela
den
finlandssvenska
ungdomsföreningsrörelsen,
OLAV STORGARD
,I
I
öSTERBOTrNISKA
Fredagen dt'n 6 mars -
POSTEN IFRITIDSFORUM e
har Nils-Oskat efterföljare som ' puffar Kimito uf,framå
. Visst
-
Åboiand har långa och besvärliga avstånd. Har ni hört det förut? Åboiand är svårarbetat för uf-rö relsen. Åhofänningarna "tänder" inte så fort för låt nya ideer. Är konservativa och svårflörtade In överallt. så är inte det Att oss säga det genast. .
.
•
te i Kimito. Nils-Oskar och Adele (Jansson 'och Weinan, de . två stora, förgrundsfigurerl\a' i Kimito uf: s historia) behöver inte gå igen. för alt i spöKl'orm puffa på
Teater
•
I
,
- Kimitoskola föddes på namnsdagskal
Jomala
I Kimito kommun bor 4..
sin gamla förenipg. Där kl ral' man sig utän gen gångare. . I -Kimito. har man kno.gat en- f örkastades. Man ville vänta samma. Int pratat så mycket. Dch se. I SalD hade man fått slå ' Vilket är en aktningsvärd pres igen ... När Paul tatio.n. L indelIs En förändring till det bättre (AUF:s legendariske o.mbunds hDppas ungdo.msföreningens indDktrinerad Drdförande Bengt Ginman på. man sedermera av Abo. svenska teater) förslag Idro.tts ungDdmsarbets- Dch tu en husmodersskola. Den s' till helhetslösning av fritidsle- ristnämnderna har sammansla nämnda drivs av KiÖiito darfrågan i AbDland sprack i gits till fritidsnämnd, SDm har och är ett frukbart resultat med upp AUF-styret to.g man' ett ansiag reserverat, vilket av ett namnsdagskalas b höjt lugn, sakerna i egna händer Bengt hoppas o.ckså skall räcka ma hos Nils-Oskar den l på Kimito.ön. (Vilket inte är det till för ungdDmsföreningen. december 905. Plum samma 'SDm Ki}Jlito.., Kimito.ön ,I Kimito. uf finns 350 betalan för grundskolan blir kIIII' i'mefattar ko.mmunerna; Drags- de medlemmar: Aktiviteterna 1971. f iärd,: Västanfjärd o.ch Kimito. f ör ElD nästan andlÖs, o.ch man OckSå i Kimito sker en Han grundade 'en samarbets hinner ' knappast skriva ner allt flyttning med ca. 60--81 ko.mmitte bestående av ung- o.m o.rdfÖranden räknar upp. personer per år. De fl idro.ttsföre Bingo.kvällar har just startats drmsförenings reser till Sverige, men oeIi:d nings 'och 4 H-klubbsrepresen tillsammans med Spo.rtförening utbildningssamhället sätter tanter 'från nämnda ko.mmuner. en, därifiån väntar man så små sina spår. Den som utbw. Man kalkylerade, räknade o.ch ningo.m sto.rko.van. Man förbe sig har få möjligheter att Il planerade. Två ungd?m edlare reder en större middag, so.m arbete i en mindre lands Dramatisk teaterpremiär höIls nyligen i OV:s ungdoms- . h - säljes via supeko.rt, ufarna bju skulle,m!l-n ha. Och plDtS h kommun. Det är ont om ..... lokal Ber allmogpjäs i 3 akter. hyddan med en åländsk ungdDmsledar de man två e . Vd- der på pro.gram o.ch dansmusik. $ 1 betsplatser. Hösten Den heter Villsam är vägen och är skriven av Ellen ket säkert inte var så, plötsligt Abo.landsgillet från StDckho.lm gjordes en undersökning aT' ,av Paul Lindman. msdahl-Sjöstrand och regisserad s?m det såg ut. Det låg allt en väntas på besök. Efter Kimito. arbetssituationen och i å1massa" arbete bako.m pro.jektet, bo.rnas lyckade turneresa till dern 15-30 år fanns det framförallt fanns det f-öretåg- Sto.ckho.lm med "Bröderna ös Lo.kalen var fylld till sista Betta gjo.rde Kristina Wilhelms arbetslösa kvinnor. Men • sa h t bakDm. ' SederIl.le:r:a ' pr , termans husko.rs," vill man på plats o.ch av prestatio.nerna på so.n mycket ,bra. Hela kvällen tuationen håller på, att sente de,s arb _ e et i. , AU -sty- detta trevliga sätt låta sverige scen bör främst nämnas Pär hade amatörteaterspelarna pu . na. En inhemsk industri sIir ret, so.m a pengar o.ch hka e- 4bo.länningarna gästa sin gamla OIo.f J nsson, sto.rbo.nden Gud bliken med sig i det drama . . snart ner sina bopålar i JU.. d ,es UPphDJt lu n gav sm val" hembygd. Det är en lyckad ide. mund o.ch Göta Jo.hansso.n so.m tiska spelet. Ännu en gång fick mito, medan nian varit för lgnelse.. Vad· kUnde man annat. Den ,31 maj står KUF tillsam hans hustru' Brita. Ro.llto.lk publiken se ett go.tt resultat av , siktig3re mot den rikssveas An beundra? Och tänka m ång"!!. mans med Finlands svenska ning SDm gamla klo.ka gumman Odlingens Vänners teatergr,upp. ka industrin, som försökt Il tankar i sitt stilla· sinne. Om sång- o.ch musikförbund värd fotfäste på orten. Man viDe inte . .. ' för sångfesten. Man har snart tan.ke, so.m mera kunde o.mhuI fundet i fjo.l gav 3.000 mark i först satsa på det egna ... Mellan ungdo.marna o.ch det en traditio.nell fest- för äldre uf das av andra föreningar i våra anslag för verksamheten, vilket dets utbud av industrip ko.mmunala styret råder ett are, vilka_man speciellt inbju svenskbygder. man ho.ppas få i år också. Man jekt. väntande stillestånd. Idro.tts der ett par gånger i året. Bengt Vidare säljer man för brin- har hittills inte alls rört sig med föreningarna på o.rten har fått är mån o.m att po.ängtera, att nande livet lo.tter i FSU:s lo.tte ko.mmunala anslag. Man måste ko.mmunala anslag men inte .olika kategorier medlemmar . ri samtidigt so.m mail så smått f"' o.rst b eVl' sa, att' man k an utmåste ha "kniven på strutungdo.msför.eningen. En ungdo.m bör tas o.mhand av uf-rörelsen, börjat välja ut en lämplig, regn- ra "tta någo.nt'mg på egen hand, för att uträtta 'någo.nting. J 1. I ..A o.mmunalstyrelsen ville ny- så länge de visar intresse o.ch i fri söndag för so.mmarens sto.r- deklarerar Bengt o.ch inför en var det ingenting annaL-o . situatio.ner erbju lo.t eri i egen regi. ligen ha ett disko.tek,'åt Kimi många svåra dyl'k l anspråkslöshet i vår fo.rd, tro.r J'ag l'nte på. Det f'l nns tDungdo.marna men förslaget der sin hjälp. Det är en vacker rande tI'd måste man böja sig i "någo. nting annat" b ko.m Med de båda fritidsledarna ty st förundran. uf-aktivitet, någo.nting ". Per-Ake MattllSo.l) hemma frå Kontaktverksamheten Kimito. o.ch vä},känd i bl.a. skid- Teatern, so.m har gamla ano.r so.nskt" eller "wemanskt," på Kårkulla sammanhang, Dch ,Bengt Wes i Kimito.' uf o.mhuldas varmt, man i vår tid kallar för " fo.rtsätter i sedvanliga spår. terlund från Bro.marv (Ny se- man har alltid premiär, på tret hällsengagemang," , eller o.ch redan po.p to.ndagen, i å r spelades Bröllo. man nu kallar det ino.m ufAbo.lands ungdo.msförbund dan 1. 2. -70 bland ungdo.marna) drivs en pet .p So.lö, me Weckis so.m elsen. Det har jag inte ly do.nerade i slutet av senas \ te år en Asa-stereDförstär välDrganiserad to.narsverksam regl ssDr o.ch allt-I-allo.. Ensem lista ut för min perso.nliga kare till Kårkulla centralan het i de tre ko.mmunerna.Till bIen besto.d till största delen av Kimito. uf arbetar 'i alla ,-Vmtern har slagit till på ur k lle det var bra! Och det finns en jan.ssca stalt. Förstärkaren inhand Kimito.klubben hör 100 to.når ungt fo.lk: allvar här i Abo.land.Tro.ts . med en rIktIgt rIvIg revy l KI- o.ch en weman i o.ss var och s ingar so.m amlas en gång i vec lades med insamlade medel. det har ungdDmsarbetet fått kan med egen styrelse, SDm an mit ? Man kan nästan förestäl de bara förändrar sig litet odI fart. Ett tio.tal ungdo.msför Informationsläger / svarar för pro.gramplanering la Sig, att en sådan skulle slå byter namn efter tidsåldern. eningar i Abo.land har i det för radioamatörer tillsammans med ledaren o.ch fint! ta nu to.nårsverksamh-et på egna o.rdningsväktare. Bengt Säkert var det mera, so.m Man kan bli galen skall i SDmmar hållas i Abo. sitt prDgram. Speciellt kan men detta när åratalen land. Tro.ligtvis blir det Ginman är nöjd med ungdo.ms- Bengt berättade, nämnas Dragsfjärd uf SDm so.m snö för vårsQI så snart Iniö uf SDm står so.m värd ledarfrågans utveckling o.ch be- tvärsnitt av -verksamheten visar I; a nske ko.mmit, lärigst med förening, SDm försvinna o.ch The To.p Radio. Club römmer kimitotDnåringarna för en åbDländsk. sin tDnårsverksamhet. och ej man hinner utför det tekniska arbetet. aktivitet o.ch städat uppförande. verkligen arbetar - på riktigt, Ungdomsgården hur själen' brinn"er Tidpunkten för när OH1AH Pengarna är givetvis ett_ be med ett' o.rganiserat maskineri Råtthallen bako.m. ' det vackra framtida ml.I!t är i etern är ännu o.klar, kymmer, man har en budge't på vinna , i Pargas har öppnat sina men i alla fall är alla ra 16.000 Dch tigg,er pengar var Det är de eko.nDmiska bekym dörrar igen efter att ha va dio.amatörer från landet väl man ko.mmer åt, samtidigt so.m ren, SDm driver en att arbeta säger r.nLS OSKAR genDm -
i
I
1 I
•
Ungt
franj
Åboiand,
-
I
l'
rit stängd f närmaTe ett' år. -'
,
ko.mna.· ,
man är 'glad för att Ko.nstsam-' 'säger Bengt so.m slutreplik,1I1an
Siv FagerluncL
rredagen deg 6
mars
-
. öSTERBOTl'NISKA roSTENjFRITlDSFORUM
1970
Gemensamt råd rycl{e. · upp .
.
/
förenin slivet I I('lllt •
"
I Åbo
stad finns c:a 140 svenska eller tvåspråkiga
föreningar. Antalet svenskspr;åkiga i staden är ca
9.500. Av dessa 140 föreningar har 31 ett samar betsorgan vars namn är
Åbo
svensk
förenings
råd. Föreningsrådet blev till år 1963 från alt tidi
pre- ha varit Åbo svenska
ungdomsgård,
som
av
namnet framgår ett centralorgan enbart. för ung domsföreningar. la r r Föreningsrådet bildades. hållanden i fullmäktige, vilket urt Erik Långbacka i iJ;.te är så lyckligt alla gånger.
med
spetsen, blev det en ordentliig uppryckning
för
det
svenska
föreningslivet i Abo stad. Inom
detta organ samlades alla slag ay
föreningar. Såväl ungdoms
80ID vuxenföreningar liksom oli ka slag av specialföreningar.
Renovering stöp på ekonomin Redan
när
Föreningsrådet
bildades hägrade tanken på en De 'v entligaste arbetsupp - svensk föreningsgård ADo. i gifterna för detta organ var då Otaliga är de ansträngningar liksom nu att törsöka få till som har gjorts i denna fråga. stAnd en svensk föreningsgård Platsen och gården··· var klar, i Åbo, att sköta kursv rksamGillesgården som ägs av Fas he n och sk lningen av f r tighets Ab Svenska gården Ver . gsledar for de svenska for dandi. I detta bolag innehar enmgarna l staden samt att I Svenska klubben aktiemajorite . samordna och o?rdinera de ge ten. Under årens lopp har pre nsamma aktiviteterna. Fastand·Iga f·· orsen terats tre fuIIst·· än sedan dess har runnit mycslag till ombyggnad, m;n samt ket vatten under' Auras broar liga har stupat på ekonomin. är det alltjämt dessa 'frågor Nu har projektet bantats ner finns först på dagordningoch senaste år övertog För
eningsrådet skötseln av Gilles en del· gården dvs., de utrymmen som tidsavlönad ombudsmrm (Paul redan länge stått till förening Lindell) och en .likaså deltids arnas tjä1lst. Under senaste Föreningsrådet
har
avlönad
kanslist (Ann Jonas sommar fröetogs reparations Abo stad som dokumen och målningsarbeten och fÖl' terat sig som en av de städer närvarande är det' c:a 15 för j vårt land som satsar mest på eningar och klubbar som mer
son)_
oms
föreningsarbete, eller· mindre regelbundet använ finansierandet av der de utrymm n som nu står fiir'eningsrådets verksamhet med till buds. Dessa utrymmen får bidrar
och
till
ri.sentliga summor.
föreningarna disponera för en satsningen skälig penning ex. en förening föreningsarbete i Abo är som regelbundet disponerar en
Den
koniInunala
amfattande. Som ex. kan näm kväll per vecka hela året betaatt år 1969 gav staden c:a lar 150 rn$ i årShyra. 000 mk i lönebidrag åt olika
föreningar från ungdomsarbets .unndens budget. DärtlIl kom bidrag för kurs- och skol erksamhet, för klubb ksamhet.
Detta
enbart
.omsarbets;nämnden.
/
Diskotek i källaren De närmaste planerna gällan
via de GiIlesgården är att dels få
Hjärntrusten kring GiIlesgården beundrar belysningsanordningar. Fr.v. Paul Lindell, Dag. run Siren och Holger Nurmio.
•
köks och serveringsutrymmena stadens i skick och samtidigt en or framti en kun:1a iståndsätta rad och uppmärksammad också _tsn:'iDg är att man satsar på dentlig vaktmästarbostad, dels de utrymmen som finns i vinds på finskt håll. • fria organisationerna, vilka gäller det att iståndsätta ut våningen. fritt kan använda de me rymmen i källarvåningen när Men det är inte. enbart förÄrvd upplysningsbyrå .. som ställs till förfogande. mast {gr . ungd0!l1arnas behov. eningsgårdsfrågor som syssel annan sak är sedan att resp. Där finns två rätt stora rum satt föreningsrådet. Ett sam· Föreningsrådet ärvde vid sitt -zanjsationers bidrag bestäm ypperliga för ex. ett diskotek . manhang där I!'öreningsrådet bildande en annan svensk insti enligt politiska. styrkeför Sedan drömmer man om. att i varit en föregångare i vårt tution i Abo nämligen Svenska Ett positivt. drag i
-
I
I
svenska Finland är firandet av upplysningsbyrån. En byrå som
Oskar Staffans Ärlig Rakryggad Ung omsvänlig Jordbrukare Rösta därför 14
i
kurser eller konferenser kring allt
vad föreningar och
eningsledare
rör.
Med
för·
Abo
svenska arbetarinstitut har För.
eningsrådet ett synnerligen gott
och fruktbringande samarbete..
Funktionärsbrist
Har då inte detta förträffli· och ga organ några problem och Självfallet. När upplysningar av .vad slag de svagheter? av är vara må. I samma lokaliteter me_dlemsföreningarrra
svenska dagen. Man har sökt nya former för firandet av den na dag, former som kanske gjort det mera motiverat att
står allmänheten och förening
arna
fira den överhuvudtaget.
och
Några plock: 1963 kring te-
ryms
till tjänst
med
med
samma
också
råd
personal
in- mest
vitt
skilda
slag
är
det
Föreningsrådets klart att problem uppstår. Alla
mat "Vidga rinO'en". en appell kansli. Denna byrå får dagligen gånger räcker det inte med att bo-föreningar.: besök och telef · onförfrågningar ha språket gemensamt. När det till de svensk/!-
).:
na, 1964 "Bygg med ungdom". rörande de mest vitt skilda frå en jättefest för det svenska gor.
därtill finns så oerhört' många föreningar på svelJskt håll i
studenthemsbygget samt i967 En mycket aktiv och utbredd kulturvaggan räcker inte funk· "Yhdessä - Tills'ammans",· en kursverksamhet är något som ti6närerna på långt när till, tvåspråkig fest för svenska a också om uldas av Förenings· trots en utbredd funktionärs-
J
genfirandet, mycket omdebatte- l rådet. Arl}gen ordnas minst' tre och ledarutbildning.
öSTERBO'ITNISKA POSTEN/FRITIDSFORUM
8
Fredagen den '6 mal'S - ...
•
•
Midvintertinget.ville spjälkaSOU 'Klart, på flera punkter Generalpht,nen viktig'. - En första genomgång av några grundstolpar då det gäner den servicebetonade sektorns utbyggnad.' Så betecknar förbundsordföranden Ol!lv Stor.gård det arbete SÖU:s midvinterting utförde. Resultatet ,var främst att vi öppet sa ifrån- att nu, arbetar vi med en kommersiellt inriktad servicesektor 'och en kulturell sektor, inte bara på förbundsplanet , utan att det· mycket väl kan förekomma i ringar och föreningar också. - Personligen 'tror jag att tanter till ett stort diskussions debatten förde framåt, trots att möte kring dessa frågor. . fältets röst var så svag, säger -Trots allt är jag inte rik . Olav Storgård. Vissa begrepp tigt missnöjd med resultatet. bl.a. att· ringarna Några p 0!litiva saker kom nog, klarnade, status i förbundets fram. Bl.a. klartecknet till gene skall få stad r. :yällen före tinget rös ralplaneringen var en väsentlig tade styrelsen OCR ringo dför- sak som ventilerades i arbets andena för att ringarna skulle g ruppen. ( tas med. Att cenlralföreningarDet sades i debatten och även • Bernhard Kiviniemi och Christer Friis var de två som opponerade sig mest i debatten. na kom bort i debatten gjorde efteråt, bLa. i t,idningarna att. De ser tvivlande ut till Alf Snellmans" argumentering' medan Börje Hels'Ing intresserat hör ingenting i dethär skedet ännu. det tn,est var tjänstemä'npen -på. jag tror att det så småningom som yttrade sig: blir' aktuellt med dessa stora Jo, säger Storgård, men vi i O . föreningar, men vi kan tillsvi kommer inte ifrån det. De sitter -dare kalla dem ekonomiska ' inne med sakuppgifterna och , samarbetsorgan. Vi är inte mog-, tyvärr är det så svåra frågor na att tänka så stort ännu, men att vi måste ha den infoqnation när det gälle att skapa fritidsde ger. Jag tycker inte att det hus, skall vi naturligtvis söka har gått för långt. Det måste . samarbete med idrottsförening vara såhär. SöU bör fortsätta med uppbyggnaden av den servicebetonade verksamheten
I
•
_
Fa fFån fältet yttrade·· sig
när fr�untidsplanen diskuterades
arna..
- Det var, som sagt, ett - Det var svagt. med delta svfu.bemästrat tema, konstate garantalet i tinget, vilket av rar Storgård. Vi hade inte be förberedelserna och speglade sig i debatten. I grup· mästrat perna uttalade man sig nog, kunnat dra en klar linje för det tnen inte i den allmänna diskus hela. Vi-måste nog ta oss grund
- men försiktigt - ansåg arbetsgrupperna vid midvintertinget. Så långt var man enig. När det sedan under debatten blev frågan om de konkreta utbygg ungdoms nadsplanerna produktionsbyrå, varuförmedling, reseverksamhet kafeer, ÖPJFritidsforum, fritidsområden höjdes .. varnande röster. Det ,var främst representant rna från norr som var tveksantma.
:
I
sionen. Fråg'orna som grupper ligt samman nu och göra en ny Risken för att den ekqnomisna fick var mycket svåra att stomme till en långsiktsplah. ka verksamheten skall bli ett besvara och midvintertinget v r Jag tycker ändå att vi har lin självändamål och ta överhan kanske fel forum att debattera jen klarare nu. Frågorna venti den över den kulturella sidan dessa saker i. Vi bord-e i stället leras på alla plan och inte bara fr&,mhölls. Ändå var det ingen ha haft en. förstärkt styrelse el den kommersiella utan också som. tog den hand ombudsman ler förbundsfullmjiktige där rin den kulturella sidan. Sven-Erik GIa'der räckte ut: vi garna skulle ha fått i uppdrag kan stanna upp nu och slå vakt I Inger att utse fem eller . tio represenom de mål vi nått. Om ett år ------- -----�--
VI BEHöVER DJÄRVA NY· TÄNKARE I RIKSDAGEN HANS A.
EN K V I S T's V
SFöRENING Skriv
5
på valsedeln
är det för
sent:'
sig
tyst, sånär som på ett par norr sagt, inte vilket väl till en del baggar. På lördagen förklarade beror på att det är svårt att förbundsordföranden Olav Stor sätta sig in i ett så omfattande gård att av ikten IDed' midvin n:taterial i så svårgripbara äm tertinget var' att fältet skulle nen.
Förmiddagens genoIDgång av ge sin syn på SÖU och sjuttio talet. Det gjo!-ue fältet, som grupparbeten&, leddes av Gustav , ------'
---:..---- -----... ....----
Visserligen
Lågink()msttagamas man·
Jan-Erik Gus
skyndade tavsson att deklarera att detdär sa GIader bara för att väcka
Kurt Gullberg
debatt, men ändå. Debatten
blev,
övrigt
rättvisa, trygghet, jämlikhet
mest en dialog mellan styrelsen och tjänstemännen. Fältet var
GEORG
9
- Din kandidat
för
BACKLUND.
har i riksdagen hela den stora folkdemokratiska gruppen bakom sig. När viktiga finlandssvenska frågor .avgörs väger hans ord tyngre än någon annan
enskild
svensk
riksdags
mans! Georg Båcklund har hela sitt liv kämpat för principen li a
lön för lika arbete. Ungdomen och kvinnorna skall inte be- .' talas sämre än andra!
Arbetslösheten har alltför länge plågat den österbottniska ungdomen och tvingat den till
emigration.
Också
i
det
fallet är Georg Backlund en ungdomens
förkämpe.
I
många
år
ha.r han verkat för - en basindustri tm Sydösterbotten och för övrigt industrialisering i hela vår bygd. . Ett av Georg Backlunds långsiktiga politiska mål är att alla studerande, också de som pluggar i yrkesskolor, skall få ett tillräckligt studieunderstöd. Georg Backlund har en vision av ett mänskligare, rättvisare samhälle. Rösta på socialisten och människovännen
Georg
Backlund, nr .39.
Valmansför ningen
/
I'redagen den 6
öSTERBOTrNISKA
mars - 1970
POSTEN/FRITIDSFORUM
'7
.:...
6
5
8
UNGA KRAFTER I RIKSDAGEN
9
ger större chans Enkvist Hans A.
'Grahn, Nils
sjukfÖrsäkringschef
redaktör
Jakobstad
Gamlakarleby
TILL FöRNYELSE i politiktn
SVENS,K UNG'D'OM· _
Skuthälla, som för sin del fruk
tade
Betänkanden
att kommersialiseringen e ha negativ inverkan på
folks attityd till SöU. Grupperna hade dIskuterat si ten framlades i rätt vaga or dalag. Opponenternas argumen tering var tänkt
-
inte
heller
I
Jan-Eric
Gullberg,
Kurt
folkskollärare
Korsholm-
Lappfjärd
ÖSTERBOTTEN och
föreningama återfinns 1 kommittens uppstäiIning dels ringarna med kUlturella uppgif ter och dels samarbetsorganen
förslag och. PM
förvirrade debatt och deltagare
ämnen flitigt, men resulta
na
"
Granö, lektor
En
genom
med ekonomiska åligganden,
Lila kommitten som Ilade stadgarna på <lin lott föreslog 'bL a. att verksamhetsperIoden
uPpsJo av kommittehetänkande och förslag framlades inför .SöU:s midvinterting j Vörå
ändras så att den saminRnfal ler med kal ende r året . att höst
i veckohelgen. Bunten var så pass tjock att man hade svår t att hitta rätt i papperen. Ett
ibland hade man en
par- kommitteer tangerade varandras frågor och' kom till motsägande' resultat, vilker märk
känsla av att de pratade mot
rbe te
bart förvirrade såväl debatten som deltagarna. Inte heller gruppernas
egen övertygelse.
under
mötet blIr valm.i'e och vårmd
själva
redo v is nin s s m öt e . /l. tt 'lty reJsen tillsä tter arbetsutskott för den kultun lla och den eko ' nomis ka verksamheten. att för
tinget lyckades reda, ut begreppen. Det bände ett pst' gånger när resultaten diskutera es
tet
att man gick in på en QY fråga utan att ens ,talmannen märkte att man var inne på sido
För generalplan
spå r.
S å pass
snarlika och intimt förknippade med varandra var gruppernas uppgifter.
Det mest radikala förslS),get Rätt klara besked blev det dock på några punkter. Bland framlades av den S. k. gröna anna t förordades en general kommitten, som hade till upp plan av sö U när det gäller gift att till !:.inget framlägga
ta hela ringen eller blivande man bör skilja på kulturell ocb bundet kan bes;uta om- att Ill storkommunen och med skulle servicebetonad verksamh et. ' om speciella, se.norer av sin · också idrottsföreningarna vara. ansåg Det kommitten att \'erksamhet bedrwa affärer med Denna förening skulle helt in- SÖU .bör göra. Man t.o.m före . särskilt tillstånd, förslag till vilka uf-aktiviteter rikta sig på att skaff pengar slog ett skiljande under tre ru Så långt hade Kommitten kun som skall bedrivas centralt och som den i sin tur ger vidare, briker dvs. kulturell verksam nat enas m en dartili kom vtter. till krets- och &måfÖreningaar. het, vilka lokalt. fritids, rekreations- och ligare ett papper med en sam Man ansåg att det man i dag Med kretsföreningar avsågs, en tä,vlingsverksamhet samt kom manfattning av övriga behövli menar med centralt och lokalt ligt det ,konkreta exempe l kom mersielI verksamhet. ga stadgeändringar mitten hade, föreningar jämför är för små begrepp l framtiden, Kommitten menade att ring Till dessa betänkanden fogafrämst då det gäller dans och bara med Vörå uf och Ora arna bör syssla enbart med kul vai s ufo des vidare styrelsens fprslag till annan regional verksamhet. turell verksamhet, finansierad där dels Centralföreningen kunde en Kommitten hade tänkt sig att med medlemsavgifter från för- ut: e .klingsprogra , . malsattnmg, uppgIfter och ut ligt kommittens mening omfat kommunerna skulle bygga ett eningarna och kommunala aner bygg med. anns adsplan ? fritidshus i varje centralför slag. Särskilda ekonomiska sam VI<l enings verksamhetsområde o,gh arbetsorgan skulre sköta den in- TonVIkten h de har lagt mang för den blivande produk mgen den ekonomISka utveckl att det skulle vara lättare att komstbringande verksamheten tioIlsbyrån. Festivaler, kultur ro. . fä kommunerna att satsa om medan föreningarna kv står och man konstaterade t o. veckor och utställningar var frankt att den kultureII helt även idrottsföneningarna är som tidigare. också med som exempel. . . sektorn överhuvudtaget inte med. Orgamsatomsapparaten sku,l " ' , En festfördelningsdebatt kom .. ' .. ' kan u tbyggas så sarsk llt mycKommitten betonMe också le toppas av forbundsmotena .. mer att hållas i höst framkom . ket mera' VI'lk et vac kte en del vikten av att skapa ändamåls som besluter l alla frågor och . det när konsolideringen av uppsee den. enliga klubblokaler för att täc unoer sig har förbundsstyreldansverksamheten diskuterades. Ännu ett par papper nämli ka byarnas och småföreningar se, I eventuellt förbundsfulImäkMan frågade sig på endel håll beslu gen ett utlåtande av det ekona nas behov av samlingsplats. ekonomiska de för tige om det är rikligt att tvinga Röda kommitten (betänkan ten. Därunder arbetar ett kul minska utskottet och ett förslag fram stora tillställningar där det duplicerat på rött papper) turellt och ett ekonomiskt ar- till frågeställningar vid tinget inte finns som de' dansplatser hade att ta ställning till om betsutskott. :Me-llan utskotten låg till grund för debatten. sväljer publiken.
folkparker, nöjes centra, fritids hus och klubblokaler. De som motsatte sig menade att kom
munerna ändå gör söm de ,vill,
men uppfattningen att SÖU bör
åiilla sin sakkunskap och sin:l
erfarenheter på området till fritt förfogande genom en. plan, dock starkast gehör. Frågan om förbundsfullmäk tige väckte debatt. En del me att det vore att överorga n.nn
I
aisera, medan andra höll före att förbundsfullmäktige kunde ta hand om de ekonomiska frå f:Dl'118 så att man slipper- tugga
över huvudet på de flesta för undsmötena. Förbunds faDmälrtige skulle fungera som form av förstärkt styrelse _
.me.
Klart forord blev det till att
domsringarnas status skall
fastställas i förbundets stadgar.
Belwvet att dra nya gränser ringarna bör allsidigt utre-
. Reseverksamheten diskutera des, också. I planen ingick bl. a.. Ekonomiska samarbetsorgan utbyggnad av denna verksam lIblIe få till uppgift att bedri het eventuellt som en filial till all ekonomisk verksamhet någon resebyrå. Det framhölls dela behållningen med för dock att resebyråbranschen är -
-mgarnä, som därigenom skul farlig och att man inom den då
le ges förutsättningar att ha en och då upplever krascher. Utbyggd varuförmedling var verksamhet. Föreningarna b:ust1r i sin nuvarande form en annan punkt som väckte de dans- 'och annan ekono batt. Från norr framhöll man riktad verksamhet över vikten att ,att, ha goda lokala till samarbetsorganen. För kontakter med handelsmännen
om att systemet tvivel Mingarna kan dock fortfara;nde och alla slag av fester, trät skulle fungera. Från kansliet revyer, teater osv. och själ framhölls emellertid att goda kunde påräknas om fl behållningen. Föreningar rabatter
BÄSTA UP·LÄSARE • Bönderna, fiskarna, småföretagarna,
affärs
• Somliga ...tänker på lärarhögskolans
placering,
torsfolk tycker Grels Teir skött regering.
Erik Gladet, Börje Helsing och . diskuterades Kaj Smeds tillsattes att' om a. om nattivaler är att re möjligt till den 15 mars lägga ....a:m:aendera som sunda nöjes fram ett betänkande som kun "lIsfäJlningar. I planen upptogs de behandlas på vårmötet. sammanhanget
-uivaler
som tänkta evene-
I
Ing er
och
kon-'
Koivistos, svens
gynn
' samma utrikeshandel och på Grels Teirs konsekventa krav att regeringen' bör' underteckna Nordek-avtalet. • Andra
tycker
att
lantbrukspolitiken på det hela ta
get varit förnuftig medan åter andra ser till det in
dustriella uppsvinget i svenska österbotten.
•
I
bra i
kans tryggade ställning i grun skola , F!J?land
____
- bestämme r vid stadgeenliga faktureringen kunde ske cen om förbundets, ringarnas tralt. Slutligen diskuterades stadge samarbetsorganens verk et. Största möjliga obero ändringarna och en kommitte för föreningarna bör bibe bestående av Jan Hjerpe, Sven
sit
• Tänk noga efter innan du väljer vem som besitter ka pacitet, handlingskraft och förmåga aolt få någonting gjort i politiken.
För vår del håller vi på Grels Vi tycker att han bör återväljas Är
du av samma
®
SFP
åsikt
- skriv nr 17 på valsedeln
.
Valmansföreningen
/
öSTER60TTNisKA
a
19'J11
Fredagen den 6 mars
POSTEN/FRITIDSFORUM
/
En h'alt -n-y s-aria ,
BM-VO·LVO
Huvudexpedition
750 07 UPPSALA 7
tröS_kor TEKNISKA DATA
800
-
Skärbordel
f
830 /
Provningsavdp.Jnin9.1lr
, --
I
10' 7-65 cm 16-65
50 80 690 X -1240 8 12
55 85 750 X 1200 8 10
50 105 690 Xi 1240 8 12
3 272 80 2,18
3 305 86 2,65
4 272 102 2,88
\
STATENS MASKINPROVNINGAR
-
1'rö kcyltndern
Cylinderns diameter cm längd cm varvtal r/mi n" slagantal st " Slagskolister st II
-
I
I
1000
91f4' 8-67 cm 17-40
8' 7-65 cm 16-65
Arbetsbredd Stubbhöjd Haspelns varvtal r/m
750 07 UPPS,A 7/ 230 53 ALNARP 900 05 UMEA 5
Volvo
-800
MEDDELANDE
Volvo
1000
MEDDELANDE
1846 1904
Skakarna
Skakarantal st Skakarnas längd cm bredd cm yta m' II
Vatten· halt
"'idesslag
Sillhuset
I
bredd cm längd " " Undersä Ilets bredd cm längd " Sällyta m'
82,0 92,0 82,0 92,0 1.73
_100,0 86,3 100,3 86,3 2.18
14
16
16
42/3000 78
56/2600 90
60/2500 120
3
,
Höstvete
"
Råg
Motorn
"
Per tins diesel hp/rm Bräi1sletankens rymd I
Korn
,
Körtlastigheten
-
l-växel km/h I I -växel,, !, 111-väx 1 .. " Back ;,' "
1.4 2.8 7.1 2.3
.,-- 3.8 -"7.8 "'::"'19.7 - 64
1.4 2.8 7.9 L8
1.6 3.2 8.2 2.6
-4:3 .,.- 8.5 -2.40 -5.5
- 4.3 - 8.3 -21.8 - 7.3
"
Havre
Övriga mitt
Drivhjul Styrhjul Spärvidd, främre cm bakre cm Axelavstän-d cm Vändradie Totalvikt kg Totalhöjd cm ; I
II
kärna
Hek·
Kör·
skörd
_tighet
tar·
has-
Helsäd
Kärna
12.4..,...24 280,.....15,5 172 105 285 ( 340 2150 290
14.9-2 280-15, 19D 100 290 305 2750 271 .
1-,
Analys av k-
Lös TröskKärn· kärna Otrös- Helskadad ren kad halt i halm kärna kärna kärna och
'..
boss
73,5 86,3 73,5 86,3 1.6
Spannmilstankens rymd hl _
I
I
.
Översä Ilets
Förluster
Avverkning
"
400-26.5 280-15,5 210 105 285 340 2750 . 302
Raps o,.
%
kg/ha
km/h
21 21 21 25 25 p5 25 20 20 20 20 28 28. 28 28 21 21 21 21 22 22 22 22 -14 14 14
4 300 4 400 3 800 4 700 4 100 4 800 4 500 4 800 4 700 4 800 5 100 6 300 7200 6 900 6 500 5 600 6 100 5 200 5 200 4 800 _5 200 5 300 5 400 1 800 2 100 2 200
5,7 6,7 7,5 4,4 4,6 4,8 5,3 4,1 5,0 5,6 6,3 3,5 4,1 4,4 5,1 4,1 5,2 5,7 6,3 2,3 2,6 3,4 3,6 2,7 3,9 4,5
4
5
6
kg/h
% 8
7
5 840 6 820 6 610 4 810 4 430 5 410 5 660 4 850 5 790 6 550 7840 5 300 7040 7200 7990 4 750 5880 6 660 7,250 2 460 3 240 4 220 4 780 1 070 1 860 2 290 .
10 700 12 800 12 200 9 060 7660 10 900 11 300 9 190 10 700 11 600 13 700 9 100 10 900 12 000 13 400 8 060 10 100 11 200 12 200 5 690 7290 9630 10 700 3 530 5 150 6 700
% 9
55 53 5"4 53 58 50 50 54 54 57 57 58 65 60 60 59 59 59 59 43 45 44 45 30 36 34
Vattenhalt I I kärna
Hektarskörd
Körhastighet
Kärna
Helsäd
%
11
0,1 0,6 0,1 0,8 0,1 0,6 0,3 0,7 0,2 0,3 0,4 1,5 0,3 1,7 0,1 0,5 0,1 0,6 O,l 1,2 2,4 2,2 0,2 0,9 0,2 0,7 0,3 1,2 0,5 1,8 0,2 0,6 0,2 1,8 0,1 1,8 0,1 2,2 0,6 J 0,2 0,1 0,9 0,1 2,8 0,3 3,9 1,1 1,4 2,2
Förluster
Avverkning
Sädesslag
%
10
12
13
%
" 1..
97,1 97,5 97,0 96,7 95,4 97,0 97,8 97,0 95,9 97,0 97,1 95,2 95,8 95',1 95,3 98,5 96,2 95, 98,2 94,1 94,7 94,4 94,9 90,4 90,4, 88,0
2,0 0,9 2,1 0,5 2,3 1,8 0,5 1,3 2,6 1,2 1,8 3,6 _3,0 2,5 2,9 0,8 0,9 2,0 0,6 2,5 2,9 2,6 1,5 5,0 5,6 7,4
Of/ 1,6 O 'U 2.3 1.2 1.1 1.1 1,5 1,8 1.1 1.2 1.2 2.4 1'0;1 2.9 2,,1 1.2 3,. 2.4
%
3.6 4"
Analys av kv..
Lös TröskKärn- kårna Otrös- Helskadad ren kad halt I halm kärna kärna kärna och
A... ..
boss
3
% 4
. kg/ha
5
km/h
6
kg/h
Prov utförda
'·:11: !Ilii!ii!!! :"i !:;i
Höstvete
,. II
VArvete
"
RAg
"
Korn IJ
@ VOLVO
"
Havre
" " II
Rybs •
20 21 21 20 23 23 22 22 28 26 27 1 , 7 17 17' 17 18 19 1818 18· 19 11 11
lQ
7100 6 900 7400 7000 4 500 6 100 4 800 4 700 6 000 6 200 5 400 5 800 5 600 5 800 5 400 6 000 5 800 5 400 6 100 5 600 6 000 1 900 2 100 2100
2,8 3,1 3,6 4,9 3,6 4,0 5,0 6,6 3,3 3,7 4,1 3,6 4,6 5,2 5,8 3,5 3,7 4,2 4,2 4,9 4,2 3,6 4,1 4,7
% 8
7
I
% 9
%
10
%
11
%
12
%
13
"
Uppland VOLVO 1000
13 300 ,,46 6 110 47 6 510 13·800 49 16 400 8 000 57 18 400 10 500 4 700 ' 10 400 ' 45 44 16 30.0 7180 44 7000- 15 700 52 Fl00 8 900 50 11 600 5 860 12 500 54 6 790 57 11 500 6 520 49 12 800 6 230 17800 43 7640 20 350 44 8 870 61 15 000 9 180 11 200 56 6 230 51 12 500 6 430 50 13 240 6 68() 14 100 .53 7510 55 14 900 8 200 39 19 300 7500 20 10 200 2 000 21 12 800 2 650 21 14 000 2 980
0,1 0,5 0,1 0,3 0,7 i,2 . 0,6 O,l0,1 0,2 0,3 2,0 0,7 '.0,1 0,1 0,8 0;1 0,6 0,1 0,6 0,1 0,9 0,1 0,4 1,5 ' O,2 0,2 2,J. 0,4 - 0,1 0,2 0,4 0,6 1,2 1,3 _ 0,5 0,2 1,4 1,9' 0,2 '4,0' 1,2 1,7 1,8 4,6
0,6 98,1 0,9 98,0 0,8 98,4 1,1 96,3' 0,5 99,0 0,4 99,0. 0,6 97,4 0,5 97,2 0,1 99,4 0,3 99,4 0,3 99,0 0,3 98,6 0,2 99,1 99,5 ' 0,2 . 0,3 99,2 0,2 98,1 0,3 97,6 0,4 98,0 0,4 98,0 0,4 97,3 0,6 97,3 0,3 96,1 93,5( 0,3 0,3 97,3
1.3 1.J 0'2,,6 o.s 0.6 2J' 2.3 0,5 0,3 0.1 1,1 0.1 0,3 0,5 lJ 2,1 1,6 1.6 2,3 2 ,1 3.6 6.2 2,.4
Fredapa den 6
mars
-
'öSTERBOTTNISKA POSTEN/FRITIDSFORUM
1970
UR KAN ' MAN U,PPNÄ ETT GOTT
KtJRDERESULTAT ,EN TORR SOMMAR?
-
/
RADNEDMYLLNI NG AV HANDELSGÖDSEL? säkrar skördeökningen
PERROT-
och ger pengarna igen snabbare än Ni tror
VAD KOSTAR DET ATT
JUN
BEVATTNA? '
Rätt allmänt anses det
tl bevattningen blir dyr och kräver mycket arbete.
1-
tredubbelt nyttigare!
Å andra sidan är, det lika allmänt att de som har erfarenhet av bevattningen undrar hur de tidigare alls kommit till rätta utan sin anläggning. Åsikterna går som synes starkt isär.
Under den gSngna sommaren har gjorts en del undersökningar om bevatt ningskostnaderna i praktisk drift. De fasta, kostnaderna, kapitalkostna derna, är den största utgiftsposten. En medelstor bevattnIngsanläggning kostar mk 7.000,- - 10.000,-. Med en dylik anläggning kan man be vattna 0,5-1,0 ha per g§ng. Om vi beräknar medellivs.längden t111 lOSt (pumpens och, spridarnas livslängd kan tänkas vara IJSgOt kortare medan rören hSller motsvarande längre) blir den Srliga amorteringen 700-1.000 , mk. 7 % ränta pS halva priset ,är"mk 245-345,-. Om vi beräknar under hSllskostnaderna till i % blir den Srliga fasta kostnaden 1.000-1.500 . mk.
1 och 20ch 3!
Den §rliga driftskostnaden (arbetstimmarna, bränslet och traktorhyran ) varierar medcbrukst,immarna. De Srliga användningstimmarna är elativt sett f§ och därför är den rörliga kostnaden i allmänhet lägre än den fasta , kostnaden. Driftskostnaden per hektar har enligt undersqkningen legat mellan 30 mk ,och 60 mk per hektar och per hektar §tgSr endast 2-3 arbetstimmar. En del av detta arbete är nattarbete eftersom det lönar sig att bevattna dygnet om dä(detta är möjligt. Om bevattningsarealen uppgSr till 15-20 bektar är bevattningskostna den mk 80-150/ha. Denna kostnad ställd mot skördeökningens värde be visar klart art bevattningen är lönande. Det bör dock pSpekas att en bevatt ' ningsanläggning är i hög grad en frSga fÖr var lägenhet för sig, den bör inte anskaffas enbart pS basen av ett här skisserat exempel. Jordbrukar familjens rsonliga insats och aktivitet betyder dessutom rätt mycket . just i kostnC!(JsfrSgan. <
Hervnlng, r8dgGdellng och vlHnlng I en ende erbetao",etlon: - gOd..ln plecer.. alltid pj exakt dJup elteI'Hm hJuleh I/Her I lJnIe med bHlarna - ,-brodden flr en helt ny IkJutkrett. Den mllrkgr6na fIrg.n tal.. .. eprlk 10m lenlmennen f!lrettr - tIotlyetemet ulYeckl.. enebbt och ttl bittre en IIngyarIg eo--. torka - Ikllrden mogner ,Imnt och uten plfellende grllnno", ' - Ikllrden blir Itllrre' och den mogrier tldlgeie' - \2--3 'I. ' Ilgre fukthalt c' liilre torkningekoltneder .
JUNKKARI
,
200
250
,,15 st.
19 sI.
. .
.
S pi nnar .
-
.
"
Största ilr .dJup
Frihöjd
,
-
- ..
-LABOR'
'
.
lli cm '.
-, .
..
.
460 I
570
I
Vikt
430
450
600
kg
Ribbvält
l-del
,
kg' ,
12,5 cm
--
kg
-
I
2-<1el
2-del
Ett års garanti
.'
Vakolas provningsberättelse
.'
,' ,
-
683/68
' LABOR
lUNKKARI- en lönande plac rlng
I:: C: C_
-
LABOR KVALITET SOM PRINCIP SEDAN 1897
15 cm
380 I
.'-
"
15 cm '15 cm
15 cm,
' 1,2,5 cm.
Gödselrymd
754344 HELSINGFORS Tel. BORGA - LOVISA -- EKENÄS - ABO _ MARIEHAMN - VASA GAMLAKARLEBY
23 al .
12,5 cm ..
, Radavstånd
/,
15 cm
..
;
'300
•
t
- f
/
öSTERBOTrNI.SKA POSTENjFRlTlDSFORUM .
10
-
Fredagen den 6 mars
l
Alla vet allt om underhållning det är bara tv-folket ,som tveka - Vi står mitt i ett konstant korsdrag. Och vet inte riktigt hur vi ska bete oss. Och antagligen märks det! ' P-H. N y in a n, unde.rhillningschef .på vår fin landssvenska tv-avdelning, känner sig Hie villrådig: - Alla mänskor vet ju vad tv-underhållning är och hnr en borde utformas. Det.fatala är bara all vi här inte' vet så säkert, fast vi kanske borde •
•
•
Hur er då vår .och sommar- tister är dyra och ska vi betala planerna ut för finlandssvensk enligt de taxor som bolagets
I
tv-underhållning?
ledning har gått med på, så - Det ena är beroende av går det inte ihop med de bud det andra. Det som kommer är getsiffror som bolagets ledning
beroende av det som har varit. har gett oss. Så det så. Och tar vi det-senaste året som utgångspunkt,
så
blir
det
en
rätt brokig och bred skala som
vi har spelat över ..
- Senaste sommar karakte
riserades av stora uteunderhåll
Dingar i olika delar av Svensk
Finland - "Sommarnatten är
Vad vill folk ha? Vilken är den populäraste un
derhållningsformen - m. a. o. vad vill folk helst ha?, .
J
- Kära nån,' den frågan bor
vår" hette serien. Så kom hös de jag tå ställa. Vi -vet tyvärr ten med populära musikkaval så väldigt lite om' sånthär. Vi kader - rena floderna av gam läser endel kritikerkommenta
örhängen, som senare på rer som ibland är hitåt och hösten kompletterades av Sten ibland ditåt, vi hör några för- efter ett par stycken, som kan hållningen. Mot dem kan man Braman och "Musikfrågan", strödda påståenden från tittar ske hellre skulle se nånting ro- å andra sidan ställa alla dem som ju under tolv veckor blev håll och så får vi däremellan ligt i sketchväg, men omedel som har nog av hällsenga toppen för 10 miljoner män regelbundet höra att allt är då- bart efter några sketchrepliker gemang till vardags och som skor i hela Norden. Nu har vi ligt i tv. Av allt dethär kan stiger en annan opp och för helst av allt vill koppla av försökt med aktuellt betonade man. tyvärr inte dra ut en enda bannar den undermåliga buskis utan att behöva tänka och re h ,sl tsats - vi program i serien "Just nu" och konsekv ns som s.pelas upp. Och vi får in- flektera. Så har vi alla dem, senare i vår kommer en kritisk vet faktlSkt Inte vllka v våra te glömm-a dem s.om vill ha "'som kabaretartad serie som heter program som har varlt mest. samhällsengagemang i underVilka? "60-talet, fy fan" och lördags omtyckta. la
.
eftermiddagarna
april
och
maj
programhelheter,
i
blir
slutet ett
"Ledig
av
slags lör
dag", som binds ihop i något
slags underhållande form.' Och
så är det sommar igen - men
den här gången finns det inga
- Pengar för stora bygdeturneer.
:å: : : : : : :' Åtta e
r
ås
t
i
gar är· omtycj{ta, så finns det
:.�::: n;: r! : ��:! °
a
ör
passiva. ffiand dem som tycker så vi -får väl göra våra 80m om tävlingar har vi, dem som mariustigheter i studio denhär vill ha -seriös musik och dem glngen. D.etdär vet vi inte rik som vill ba enbart latt schla tigt säkert ännu • germusik. Så har vi d.em som •
•
Stort och stort
•
..
. vill ha svåra frågor för att det ska vara nån vits med alltsam
Sex
•
.
lag till finalen . lt1g, l prls .. l'·"stall
v ..
På söndagen går finalen i frågetävlingen
kommunkam pen. Atta lag kommer. att sitta på estraden i stadshuset i
Vasa när tävlingen börjar kl .12.00 på söndagen. Tre tim mar senare vet de som kommer till Vasa i vilken kommun. i svenska österbotten som de mestvetande människorna för . tillfället finns. På kvällen kl
18.00
radieras
tävlingen
i
land8kapsradion.
riktigt
_
Dessutom får som finner hela den domslagen från Purmo, Mun första och uppstyltad. 'Studiopu-sala, Vasa och Malax. Kommit andra-pristagarna en resa till ska vara övertygade om att blik som ett viktigt element i. ten bestämde samtidigt att en Stockholm där de skall tävla .tora satsningar bara-inte görs programmet uppskattas av dast det bättre av Karleby mot de bästa lagen från f'm ' med de pengarna. många, men kanske lika många och esseiagen och av Närpes landssvenska föreningar i Sve Är det förresten alltid de hojtar till med anledning av att och Malaxlagen skulle räknas rige. Finnair har donerat tre val stora och dyra satsningarna tv inte får vara. detsamma som i den slutliga resultatlistan. Det fria resor inom Finland. tävling blev tävlin en i alltså estradnummer. avfotograferade ? 80m blir bäst eller populärast Statsjärnvägarna har done Jag tror inte det. Men jag kan I stälelt finns det alla de som gen mellan dessa två lag. Det Jag tänker inte lägga fram någ kert
de
ra 'Siffror, men jag vill att ni sektorn
..,. ---
alla
dem
som
-
har alldeles .klart för sig de egentligen helst vill ha. Är det svårt? -Jo.
Är det hopplöst? - Nej. Vad kan man göra? - Jag vet inte, men vi
söker göra vårt bästa.
•
mans OCh dem som vill kunna stor satsning vara med och tävla därhemma, Kommunkampens tävlings väntar de sex pristagarIagen. alltså ? Försäkringsbolget Svensk-Fin men som inte kan så s1i.rdeles kommitte sammankom på mån Vet ni mycket, Bland dem som avskyr dagen och bestämde vilka lag land har donerat huvudpriset - Stort och stort. vad s. k. stora satsningar kos tävlingar har vi dem som tyc som skall delta i finalen. Det - statyetten Räfserskan som tar? Och vet ni hur mycket ker om stora påkostade shower. blev åtta lag - Karleby, Esse, skapats av skulptören Tea He pengar vi har att disponera? Men minst lika många är sä-Replot och Närpes och ung lenelund-Suominen. Ingen
- Ja,
finns med bland dem som nämnts hittills, men som
DU NEJ det är den inte sA lä man 'straffar' nygifta ocII alla andra gifta med
sarD
beskattning - ett sys klart för nedskrotning.
_
inte heller förneka det faktum vill ha intima små musikstun-ta beslut har tlllkommit med rat tre förstaIdass resor med att kostnaderna mycket snabbt der, men de beaktar inte alls anledning. av att det i regler järnväg valfritt inom landet.· högt inom underhåll alla dem som tycker att en en- na talas.om att endast tre lag . Rederierna atiger i Vasa och Ja Dingen. Musik är dyrt 6ch ar- sam artist blir monoton senast från vardera semifinalen skul kobstad har donerSit tre reso r le gå till final. På grund av till Sverige vardera. protester och andra omstän
UNGDOM Vill
Da ha
• tryggad utbildning • tryggad sysselsi:!ttning • större jämlikhet
8 Då är
GRANö rätt kandidat
digheter kom det i vardera se
Tävlingsledare
vid
finalen
mifinalen att bli två lag på de blir Håkan Granqvist, domare lad tredje plats. Den slutliga rektorerna resultatlistan
kommer
Torbjörn Ehrman
alltså och Trygve Lindqvist.
att uppta endast seX lag.
-
Produ
cent för radioversionen är In
Det är värdefulla priser som ger Wikström.
NILS
@
GRAHN FÖR NYA KRAFTTAG I POLITIKEN Valmansföreningarna
" 8 1D&l'8 !....: 1 9 7!. O
1!
________
Av
vår
riksdags
200
öS TEBBOTtNISK A POSTENIFRITIDSFORUM
11
_ _______
GeInenSaIll turisthandOO.k
leda
SO
möter är ingen yngre än år och endast 33 av dem .är
O
för SVenS)ia Österbotte.n
kvinnor.
Helena Åkerman
En hel del planer för dtm nännaste framtiden har förbundet Semesterfräm jandet i Österbotten. En turisthandbok med evenemangskalender
skall
ges
ut, besök av resebyrå- och tidningsfolk från Sverige och Västtyskland skall ordnas och ett bolag förbereds som sköter den kommersiella" sidan av turist
(20 år), är kandidaten dem, som viD förändra. åetta
verksamheten. Planerna på att anställa en turistombudsman har av ekonomis
för
förhållande till förmån för kvinnorna och ungdomen.
,.
ka orsaker framskjutit ' ti1ls idllre.
- Organis tionerna bakom - utglvning av en turisthand bok omfattande hela svens Semesterfrämjandet i österbot österbotten för spridning ka vik sedan år flera för insåg ten VALFöRBUNDET nr: 58-76 i Sverige. Handboken kom ten av en sammanhållande se mer att innehålla dels upp mesterorganisation för landska-:: gifter om kommunerna, dels finurlig affischeringsbox, som pet och gav den tidigare Juth narmgs om radannonser man -hoppas fä. klar till öpp backaorganisationen nya stad dels och serviceställen och avsevärt ett och namn nytt gar, ningen. Ena väggen i vestibu med sitt
len' lyser tel'.
rosamöns utbyggt program. - De ekonomiska möjlighe
Viking
En andra fllmprojektor har åter sina dörrar ef inkö{>ts, och därför var mån grundlig renovering, också tvungen att bygga om maskinrummet. påbörjades i mitten av och förstora .III_mo detta å r. A.lIt är Härefter blir det inga pauser uf:s- Bio
an
och
tiD tak.
modernt
.
från
I
an har tm r fiI byten, då gång bll två pro ektorer. .
Kostnaderna totalt torde upp man lägger viggarna gå till c. 20.000 mk, uppger till skivor i guldimitao byggnadskommitteordföranden purpurröd inramade av Roger Bergström. Och av den Taket har förnyats helt na summa har vi fått bidrag målats i gult. Samtliga av Korsnäs kommun 7.000 mk har fått sitsen och rygg för inköp av filmprojektorn och överdragna med röd ga fIlmduken. Det resterande be Golvet har målats. Dörrar loppet eller 13.000 mk räknar i salongen är stoppade med vi med att få in i biljetter un och överdragna med der året och resten finansieras galon. De, båda utgångs med kortfristiga lån. flyttade .......·rn'" har blivit varandra
:
mitt
under
I morgon kör -
I
terna har dock tillsvidare varit begränsade och Semesterfräm jandet har inte hunnit med så mycket av det som borde ha gjorts på turist- och semester verksamhetens område, säger
en evenemangskalender- som sammanställt av SÖU och där bl.a. ungdomsförening arna gratis får in kortfatta de uppgifter om sina evene mang. .Handboken skall ut
pet. Utredningens betänkande blev klart för några dagar se dan och det föreslås bl.a. att
_ett nytt organ i form av ett ak tiebolag skulle s apas. Det är frågan om ett företag omfattan de hela svenska österbotten un der medverkan av landskapsor ganisationer, företag, skiftesla
gen och enskilda ma:rkä reo komma i tid för båttrafikens Det planerade bolagets verk samhet skulle omfatta rådgiv öppn,ande, dess ordförande Joh. Weegar. - ordnande av studieresa i maj ning och hjälp i olika former för rikssvenska resebyråan till lantbrukare och andra mark I fjol fick arbetet ny fart. ägare som önskar utnyttja sina ställda 'och journalister, Mot slutet av året fick förbun för fritidsb byggel fastigheter det ett gott samarbete med Lo - ordnande av studieresa i ju se och andra fritidsändamål, marengas som förmedlar stugor ni för en liknande grupp skaffa ritningar osv. Avsikten för uthyrning _till bl.a. riks från VästtyskIand, är att den planerade bolagsbild svenska och tyska turister. - eventuellt ordnande av stu ningen skall påskyndas så att Kontakt med Ålands turistför dieresa till Åland i höst för kan påbörja verksamhe bolaget ening har också tagits. österbottniskt turistfolk, ten i· vår. Bolagsordningen är För innevarande år finns bl.a. - kartläggning av landskapets redan klar. följande arbettlprogram. kåpacitet av turisttillgångar, Avsikten med Semesterfräm - anställandet av en turistom en stor uppgift som det kom jandets verksamhet är att på budsman på heltid för hela mer att ta tid att genom bästa sätt försöka- samordna svenska österbotten, föra. de regionala och komplettera ? semesterorganisationernas verk
igång man Bolag bildas i vår . • Baloon Corps heter en ameri •':lD1ren. Denna ersättes med igen. kansk grupp som spelar i sam ·tterny, som importerats I svenska österbotten tog I fortsättningen körs filmer ma glada och okomplicerade stil från Hamburg. Belysman under fjolåret också ett _.,,;armaturen är ny och en . varje pnsdag och söndag samt som Creedence Clearwater Re ventilationsanordning VId danstillställningar i före viva!. Med detta sägs inte att annat inititiativ, berättar Wee om luftkonditioneringen. ningen. Biograflokalen kan ock gruppen kopierar CCR, men det gar. Det är frågan om den un-' så hyras ut ät andra samman vilar en liknande anda över de dersökning som då påbörjades I nstibulen finns en försäljfritidsbebyggelsen. slutningar och organisationer ras debutsingle där låtarna he angående med galonöverdrag, för deras mötesverksamhet. ter Make It Right och Muddy Denna undersökning utfördes av österbottens svenska produWater. S. S. antal sittgrupper och en I
.
centförbund. Ändamålet var att få fram förslag till konkreta åt gärder som borde vidtas för att främja turistnäringen i lanpska
samhet, vilket förbundet kom.. mer att göra i samarbete med de kommunala turistnämnder na, säger Joh, Weegar. Semes.. terfrämjandets uppgift är ay kulturell och ideell. natur m dan det planerade· bolagets upP'" gift är att ia hand om det ren(
kommersiella inom detta' stora område.
ten till Gamlal{arlebv ...
alteslafellen succe ,
_______
Oikarainen, Finlands enda guldmedaljör i VM, startar o ta man i heta heatet i Gamlakarlebyspeleits tremil. -Kalle som går in för att ta sin andra raka seger i ".ten om GuldpoI{alen har di,irmed en extra trumf på o
redan i starten. Varg-Kalle startar på nummer 84, före
munmer 81 åker
n storfavorit, )Iannu Taipale. Redan före femmils
_1Iri:et. bar · en stor sak hänt: Knattestafetten har avgjorts
femtionio (59) lag fr4n Kcskipohjanmaan och Etelä
..Iö&lllOl8 n piiri samt öID; 59 lag betyder en dundersucce
första året fÖr Gamlakarlebyspelens nya giv .. -
Ilar han Franco Nones, Italien och på
I!D startar naturligtvis på lördag-då herrarna
önnlund 15 km. Assar •_i.." gör då ett av sitt livs lopp, i VM gav han ju d i sista stund. Assar
milen i Lahtis och just nu i sitt livs form, han startar på
. nummer 54 .
på nummer 71, efter i spåret har han bl.a. ny
Damerna bjuder på en ny
kamp mellan Finlands tre
stora: Helena, Senja och
Marjatta. Den sistnämnda
står i tur att få revanch, men
Dmpar främst Göran Sund peD, nittonde man på fem-
Intressant skall också bli" att
se vad Brahes Birgit Emet ' kan göra,
-
femmilsmästaren i Teuvo Hatunen, på er 79. För ÖID:s del
Helena Takalo åker alltid
extra starkt' i Gamlakarleby.
• Helena Takalo, damfavorit i Gamlakarleby ses hä,r forcera sista motlutet under tidi-.
gare spel. Efter sin Lahtis-seger ett hårt namn även i år.. -
öSTERBOTrNISKA
12
POSTEN/FRITIDSFORUM
Västnyland forst med nya stilen Busters
. /
Fredagen den 6
mars
-
I.-.
FSU utlyser pristävlan
1
.
för barn-ungdomspjäse Finlands svenska ungdomsförbund utlyser en tävling för författare av teaterpjäser. Tävlingsbidragen bör vara så utformade och ha ett sådant inneh!ll att; de kan uppföras av barn och ungdom. Speltiden får inte sträcka sig över 60 m nuter. . Prissumman utgör 4.000 mk och har ställts till förfogan de av Svenska kulturfonden. Beloppet fördelas så att örs
ta priset utgör 2.000 mk andra priset 1.500 mk Ofh tredje priset 500 mk. Med författarna av prisltelönta eller eveo om tuelIt inlösta pjäser ingås särskild överenskommelse uppföranderätt och arvode vid framförande av pjäserna.
TävlingsbidI:agen skall inlämnas till Finlands svenska ) ungdomsförbund, N.Espl nadg. 21 A, Helsingfors iO, före
den 2 september 1970. Namnsedel i slutet kuvert bör bifo gas tävlingsbidragen.
Andr
Höglund
ombudsman för FRIS FINLANDSSVENSKARNAS riksförbund i Sverige, skall rusta upp sin verksamhet. Förbundsstyrelsen på lördagen att engagera en riksombudsman. Förbundet. viceordförande Andre Höglund från Södertälje åtog sig up
draget. Förbundet kommer att anhålla om statsbidrag hemlandet genom folktinget för verksamhet och infor·matioL Riksförbundets kansli på Kopparbergsvägen 15--17 i Västerås har utrustats på bästa sätt. Förbundets medlemskår omfattar numera närmare 4.000
enskilda medlemmar VärmlandsgilJet på lördagen togs som elfte medlemsföre Styrelsen uttalade förhoppning en att alla finlandssvenska fä eningar i Sverige skulle ansl
Bandningarna kräver för my\! sig. Närmast ket tid. Men en gäng har dc
. Man rör sig i takt med musiken, lever sig i i den och känner sig nästan som ett med den. Det är Dusters som spelar och Uffe som sjunger, en aning sen
,
, timentalt, oerhört romantiskt - "Då kom en liten tår". den nya stilen i med . Busters kom till i Ekenäs först för ungefär fyra' år sedan. Det Västnyland och det var antag ordnades en orkestertävling i ligen därför, som de kom så staden och sju orkestrar ställ bra i gång. Under åren har de-
I
I
Grönqvist (23 år) däremot tyc ker, att mat behöver man bara en gång i veckan. Han blåser
I däremellan
saxofon och repare
(le upp. En av· dem bestod av ras repertoar utvidgats, så att rar bilar. Hilding Gustafsson fem unga pojk'lr, som i. två de nu spelar både finska, eng (22 år) spelar orgel, Kaj Hög veckor övat ti11sammans nästan elska
och
italienska låtar ut- berg
(25
dag och natt. Resultatet av de över de svenska. Busters lånar Lindström
här idoga' övningar a var 'två
år) gitarr och Hans
(30
år)
basgitarr.
inte enbart av andra, utan pro- Hasse karaktäriseras som Bus
låtar, som man ställde upp med ducerar också själva. De näm ters stora skämtare, som gillar
och ett andra pris i tävlingen.
Namnet fick pojkarnas orkes·
ter på köpet vid samma tillfälle. Speakern kände inte till något namn, utan föreslog Bus
ner "Säg det igen",
bästa egna biten.
som
den håll-i-gång, samtidigt som han sköter om kassan, medan Kaj
Det är inte bara i hemknu
tarna, som Bust;ers spelar. De trivs ännu bättre i östra Ny ters, då han anmälde dem för land och österbotten, där pu publiken. bliken m ra lever med och' inSedan dess har det gått upp
åt och framåt hela tiden, säger Busters
vokalist
mf Forsströ,m det
civila
Pojkarnas
och
(22
manager
år), som i
är posttjänsteman.
förebild
är
främst
Sven-Ingvars, men också andra
är Busters mekaniker.
Hihihi i telefon
turnerandet är, att man får så En hel del beundrarpost, bå mycket vänner och bekanta och e är så stel och sluten. Bus de kort och l?rev, har postiljo får se så många nya platser, ters har också spelat på helt nen burit hem till orkestermed betonar Roger och Hilding. finska orter, och påstår sig ald lemmarna. Beundrarinnorna har Pojkarna anser också, att de rig blivit kallad "hurri", fin också använt En gåva i toner, lärt sig ,bli självständiga och ta narnas försmädliga namn på men mest begagnas ändå tele vara på sig själva i livet sam fonen, i vilken det mestadels tidigt som de lärt sig att an sina svenska bröder. Yngst är gä.ngets ','trummi s" , bara hörs ett "hihihi". passa sig till andra människor.
Busters har inte ännu givit Det råder ett fantastiskt gott svenska artister. Den store ido Roger Liljestrand (20 år), en men glad, god cliarmgosse, som gil ut någon skiva, för de anser, kamratskap iilOm Busters. han beundras bara. Busters var lar mat i mängder: Ingmar att de inte har tid med- det. Semester från allt står. just nu högt på pojkarnas önskelis
len är ändå, Tom Jones,
ta. De drömmer om en ö långt
VI BEHÖVER
En ung ri s.politiker VI VÄLJER DÄRFöR
PÄR STENBÄCK
HAN HAR GODA CHANSER A'IT BLI VALD
SU
I
SFP
® NYLAND
på
riksförbund
medverkat i ett ungdomspr0 program står den stora år' i ,Kolbä k un gram i TV "Klubb 68" produ samlingen pingsten den 17 maj. En pub cerat av Anki Lindqvist. Just nu finns det dock ett på 3 000 personer Jäntas na sig som under tidigare problem. Det gäller transport Professor Nils Meinander möjligheterna. I början av fe Helsingfors håller festtalet.. bruari krockade nämligen Bus Abolands ungdomsförbund ters på Vessö utanför Borgå. stå för programmet. Iru;Ia.I� Hela deras släpvagn demolera av friidrottstävlingar slopas des och hälften av instrumen i stället utkämpas en LUJ<:ULlJ.<LI.... ten förstördes. Det uppstod i medlemsföreningarnas skador för 12.260 mk. Redan bollscup. ' följande kvälJ spelade pojkarna På sensommaren anordnas ändå med lånade instrument. friidrottsdag inom Alla sex pojkar framhåller ram. På hösten skall en med en mun, att de inte spelar mationskampanj genomföras för pengarnas skull. I så fall några orter. Västerås, och skulle det inte gå. Det måste ta i första hand. Styrelsen finnas ett otroligt intresse för te sig att få deltagare till saken för att CIrka med både panel från hemlandet. förvärvsarbete, engagemang, re sor och övningar. Det fina med
borta på sydligare breddgrader eIJer om en ,tyst skog med en
dast viI!dens sus. Ändå kommer de
att
spela
så
länge
_
EllySig(rids ger den österbottniska
kvinnan en rejäl chans
,att
göra
sin
stänuna
hörd i riksdagen
som
ungdomen visar dem sin upp skattning, så länge som de kän
ner,
att de kan tillfredsställa
sin publik.
Carita
Valmansföreningen
1'70
öSTERBOTTNISKA
J'redagea den 6 mars - 1970
POSTEN/FRITI_DSFORUM
13
Stoppa Illiljöförstörillg n
IIU
jöförstöringen är det moderna samhä.lIets största gissel, påpekar folkhögskollärare Gullberg (SFPjSU) i ÖP:s valtent. Han säger vidare att under 1900-talet har män ...... satt i gång en hänsynsl expolatering av naturen. Nyvinningar på teknikens om ride har öppnlit genvägar till snabb välståndsökning. Målet har varit vä.lfärd, men i be I p-eppet välfärd· borde också ingå oförstörd miljö - fri från luft och vattenföorenin pr. en sund social miljö. L
"ämo
konkreta
oeh
omskolning förmår inte ensam lö
tikamissbruk O.S.V. För att sköta
reaDs
der för förbättrad
mil hela administrationen oJ!h överva sa problemen l vär region. ka att givna
r"'-
bestämmelser följs
Alltså:
fristiga krediter, för att vi skall
muner.
över hela landet.
och l:!;Iiljövårdsnämnder i alla kom
J
,
2. På
vilka sätt vill Du trygga
konsumentens intressen
SV AR:
konsu-
med
Syftemålet
.
mot all
fö)' stark produeentdominans?
mentupplysning bör vara att hjäl pa k'onsumenten fram till ett beslut om att köpa, eller inte, köpa
all'
mekanisk,
biologisk
rening. Likaså går det att
, t
par exem
Ingen _har bett om tandkrä
behövs
direkta
S'vårigheter
av
talet
Jag
vill
understryka
att
om 'demokrati 'inte
tagsdemokratin
kan
anställda för:>lag,
företaget
fungera
på
har
före
Insyn l
känne
och
ansvar
får vara
för
med
och
planera och fatta beslut kan det
Ijgt
företagsdemokrati
företag.
nom
olika
önskningar.
har
lättare att. förverkliga
tagsdemokratin Däremot:
Fram
Inom
Med
nivåer
fÖl'e
ett mindre
demokrati
förstår
jag
på
på alla stadier i skolor.
ringar o.dyl.
Vad
"konsumentfostran" viktigaste besluten t.ex.
vore
Ditt
första
ingrl
jag
skapa
ser
arbetsplatser.
på
problemen,
det_
billigare på lång sikt att skapa arbetsplatser
just
där
Investe_
"demokratin på
kreaturslösa
all samhällsservice
Då
som
as ut e n gång Ull. Det
är
klart' att
duktlon
skall vara med och lösa arbetslös hetsproblemen.
Men
ter sig
studier.
dagens
klokt
att' satsa
sättningen förlita oss på -det pri_
o ling av brödsäd.
hällets sak
ifrån
vata Initiativet. -Men det är samskapa
enbart
en nedskärning
av
lornas
går de områden, som lider mest
marknad
av
ty
arbetslösheten,
därigenom
miste om
växter.. Jag
det
för
grönsaksodling
friska kapital, som statskrediter
glas.
na utgjorde.
6.
,
tror, att en
För övrigt
nasiet. yrkesskolor av qlika slag.
institut
ord:
skoireformen
Jag kunde svara med ett
smidigt.
Jag
kunde
också
ersättas
med
värdesskatt. Omskolning och vida-
skolan utbyggdes snabbast där be-
för att åstadkomma en
bygderna.
reutbildning
är
viktiga
hovet är störst, nämligen I gle,s -
faktorer förbätt
ring av sysselsättningsläget, men
I
.'
bör
gå
på\ djupet
v sat, att baksröknlng förorsa . kar lungkräfta, avtruqbar tanke verksamheten min., anser jag. all
Inte rent av säga brottslig.
Speciellt har tevereklamen sla
git in på en farlig väg genom att
främst rikta sig till tonårlngaqt&
och vädja till deras känslor med uppkonstruerade . romantiska
och
fartfyllda situationer. All tobaks
reklam bör förbjudas och I stäl
let 'ersättas med sund upplYl!ning.
Varför Inte giftstämpel på cigar
rettpaketen.
Likaså bör upplysning om läke
medlen skötas av fackmän på området.
Bort
med
osund
reklam
och
fram för saklig konsumentupply_s
ning även på det här området. Du
8.
rådet
har
att
gett
pensionärerna
organisera
sig
för
att
effektivare kunna bedriva sina tres scn .
Har
Du
ytterllga.re
In
för_
slag som förbättrar deras ekono miska och sociala integritet 'l
SVAR: Ja. var och en känner bäst
sin egen situation. Det finns över
ordning.
Men trots allt prat om sti'ganqe
tobaks
-och
läkemedels
Motivera svaret.
SVAR:
600 000 penSionärer i vårt land. _
re lam motiverad i press och tv 'f
I
av
i Finlands klart liberal. amatörteater.
och är inte genomförd bara I och
l. Är'
nister skulle jag se till att grund-
mer-
folkhögskolor måste
med att vi fått ny lag och för
För att göra vår industri kon- Ung". Men jag skall plocka ut kurrenskraftigare på den Inter- några väsentliga punkter. Om jag vore undervisningsmi nationella marknaden, bör omsätt-
ningsskatten
och
anpassas lill grundskolan. Grund
svara med en detaljrik "avhand-
med
kommer grundskol
reformen att förutsätta att gym
Hur skulle Du planera över
expansionsmöjligheter.
företag
till
ort samma utgångsläge.
och odling ·under
SV AR:
många
för
ge alla barn_ oberoende av bonlngs -,
av
retagarna. ,Omfångsbeskattningen kvävt
ansluta
(barnträdgården)
grundskolims lågstadium, för att
Företagsamheten bör stimul eras . gången till grundskola? genom skattelättnader för småfö har
el gärna I samarbete med
Vidare skulle jag
skolan
det finns
utvidgning
ändå
längre på detta område.
nlngar för det privata närlngsli- produktionen. Jordbrukaren -mås
småindustrIlånen,
ju
Sverige, där man hunnit betydligt
mjölk
te söka nya "vägar, nya odllngs
kominer
hela landet. För'de svenska sko
på
vet. De ,t var ett rpisstag att skapa
Dessa
visningen skulle jag se till att vi
I dagens läge kommer vi Inte
förutsätt
lä
fick ett nät av A V_centraler över
Inte så gynnsamt att det lIkuIle
vara
det
till del. För att reformera under
läge
vi kanl Inte portmöjligheterna. Vårt klimat·är
kommun. VI måste också I fort
att
I för:>ta hand skolan. och eleverna
gynnsammare med tanke på ex
få en statsägd basindustri i varje
att
i
så
lärare, dvs.
lärare kompensation för tilläggs
övergång
l
Ledamot
studiestödet för tobak reklam vara osund för att
(läs unga lärare). Ytterligare an
från mjölkproduktion till köttpro-
statsmakten
utvidga
ser jag det vara befogat att ge
bruk knappast ger full bärgning En
st dier'
rare som inte har- ordfnarie tjänst
måste ett traditionellt kreaturslöst små
hamnar, skolor' och sjukhus byg för jordbrukaren.
jag
skulle gälla' alla
lingsväxter man Inför o.s.v. Som
vägar.
alla
fortbildningsstudier
SVAR: Det beror alldefes på hur
jordbrukare på deltid vet jag att
för
god som dess lärare. Därför skul
le
för vår lantbrukspontik?
folknln'gen till södra Finland blir
centralstyrelse. Anställd som SFP:s dist
Det har, sagts att en skola ar sä
l
man lägger om driften, vilka od
dyrare för samhället,
SFP:s
rartltblldningen
Komme... de
arbetslös
heten förekommer. Att flytta' be
i
Speclalintressen : FiSke,'fotografering,
genheterna att !!kapa nya problem
Såsom
blir
Suppleant
riktsombudsman d Sydösterbotten 1968-1969. folkskolnämnden i Lappfjärd. Styrelsemedlem ' svenska folkhögskolförening. Anser sig v ara
gruppen.
5.
Kurt Gullberg, lärare i Lappfjärds folkhögskola, född i Si
deby. Medlem av Svensk ungdoms centralstyrelse sedan 1968.
.
verkstadsgolvet" - den enskilda
SVAR: Det finns ju bara ett sätt:
att
till
j
•
nivåer
Inom företaget, från. det organ de
Inte
.
be
för en aktivare kO)lsumentpolitik.
pande mot arbetslöshet?
:s
bli
fraser. Före
inte bli tal om att införa något
men ett människotillvänt modernt
8.
valtent
får
Det är givet att det är betyd
Givetvis finansierat med statliga
Varför
den 15-16 mars -jli.ghet att ända .. II mars gå till när postanstalt och för
har
ordet
samhälle fungerar int.e bara ge
iii
inte
hövt nämnas en enda gång.
konsumentinstitut.
medel. Detta kommer att irtnebära
fromma
grad
som redan finns. Då fungerar ju
en ny apparat i statsmaskineriet
,,"1iaI
väsentlfg
konsumentskyd demokratin som den ska, utan att
och
ett
på
före- /
tagets ekonomi, kan komma med
det skall fungera tillfredsställan de
att
denna karaktär?
egna
ett
För att konsumentupplysningen.
att rösta i er egen
I
Du
förhållan . den hos små företag som
pel:
forskningen
frågerond' med de un Werbottnis)ia' riksdags 5' tem a 'går på slutra 'I;esvaras frågorna ögskolläraren Kurt ....e!'K (SFP/S(i'), tidiga svaren på frågorna tiD Nils Grahn (13. (20. eda .Jan-Eric Granö (27. iliPtt. Valtenten avslu i .ägts nummer, då Enmsts fråg.or och ,..wrer e as. "__r väl dessuwm i
Anser
kan förbättra en anställds arbets
aila
Bara
medel.
öP:s
talas om demokrati
nivåer.
tagsdemokrati
te givetvis utgå ifrån konsumen
te helle!' om miljöfientliga tvätt
narko
Det
4. olika
.
olika sätt. I ett litet företag, där
mer som fräter tänderna, och in
t
'
näringsliv
.
slagord och tomma
vill jag kräva en grundli
tens behov.
su
differentierat
andra
nen skall bli tillförlitlig. Man mås
- .Detsamma gäller blyhalten
ett
SVAR:
gaJe forskning för att informa tio
--.. svavelhalten I olika bränn
få
och att få valuta för pengarna.
I det här fåll et som i så många
och
stÖrre anslag för lång
behövs, ett statlig t miljövårdsverk
Nej!
Man
välstånd finns
och
det en
ekonomisK
tilltagande
tillväxt
tendeqs
att rationalisera. bort de gamla . l samhället. Precis som alla andra
bör skilja
på
reklam och konsumentupplysning.
Vidare skulle' jag samordna lä- .Eftersom det är vetenskapligt. be-
bör pensionärerna kunna uppleva sin !lituation som
intressant och
Se .sidan femton, SIJalt. 1 .
J4
öSTERBOTTNISKA
Läsarforum
Läs.3rforum Till BeCe Nu tycker jag
att, det
(och
så bör de också få pengar till at
Jan-Eric Granö gör i sin senaste
och tango. -Hör signaturen "BeCe"
t.ex. blues och ger det som flyger och far 1 vad den normala dans
verkligen så lilla att han/hon inte
så kan det gå hur som_helst.
m.m.
\
annat nordiskt land kan en minori
ledamöter bromsa en lagändring.
publiken vill höra och dansa efter, domsorganisation SU slår vakt om
vet skillnad på tango, ,shake, sam
Orsakar
inlaga följande intressanta påstå tet om en sjättedel av riksdagens
a) att svenska folkpartiets ung
1t7I
Uisarforum
Barnsligt oför tånd
betala dem med. Och satsar de på' enden:
bottniska dansbanden, svensktopp
rock
.
sig dyra, väldigt dyra instrument,
räck r
med allt struntprll.t om de öster
ba. shottis, fOx, vals,
andra)
-
Fredagen den 6 mars
P()'STEN/FRITIDSFORUM
I inget annat nordiskt land kan snart sagt
vilken
lag som helst
förklaras vara en grundlagsnatur.
vårt nordiska statsskick, men att I inget annat nordiskt
land
är
-
narkotika narkomani? KonsJ,llent
trycker
i
Larsowe
sitt
inlägg
Eijvergirll I
sen&IIIt
för ÖP på orsakerna till nark otiD Jag är säker på att om någon b) att våld och revolution är hållande till statsöverhuvudets så bruk. Det är inte det jag att de österbottniska banden speav d e os " s " ter bott niska banden plot , utmärkande för vänsterns ideoligi. svag som i Finland. Allt deJta, velat diskutera. Vad jag hela lar bara svensktoppen. Eller är ligt illog om t1'll enbart blues så , ' c) att SU anser att revolution Skiljer vårt statsskick från det den protesterat mot är hans det fel på musikörat och taktsinskulle deras spelningar minska i kan vara nödvändig i tredje värl nordiska, har drivits igenom av stående att narkomani Inte net. Eller hur menar 'BeCe" att antal ga...nska fort. Detta beror på den för att skapa demokratisk !le borgerliga plj,rtierna, och de le orsakas av na rkotika. man skall dra skillnaden mellan att bluesen har för lite an hängare Det är onödigt att föra d sama etsfo slår nu liksom SU vakt om dessa rb rmer. svensktoppen och annan musik. bland danspublIken. flesta De d) att SU tar avstånd från an "oriordiska" särdrag i vårt stats diskussion vidare. När jag talu' Om någon sjunger in en blueslät kommer för att få höra "vanlig" vändande av våld (= revolution) skictZ Socialdemokratiska partiet om gärdesgården så \ är Ei på svenska, och den s ulle råka dansmusik, som de tycker om att· har nder hela sin 'existens käm gArd inne på prästgården. :J i vårt nordiska rättssamhälle. ' komma med på 11stan, vad skulle höra på och som de kan dansa e) att spridningen av våldsideo pat för en stärkt riksdagsmakt, trodde faktiskt ,att det publice "BeCe" 1 fall kalla den låten? . efter. Råkar de vilja höra svensk 10gJn är en stor internationell fara. och därmed för ett mera nordlskt rade uttalandet var en anka Tillåt mej fråga!!1 Eller' är allt toppoo, är banden så gott som f) att tidningsbålet i Åbo var statsskiCk. Vi anser det vara ab Hbl, men detta bestrides av Eij - Bom sjunges in på svenska bara tvungn svensktopps a att spela utslag av barnsJlgt oförstånd från surdt, att en lag om frihe( att idka vergård. Han tom. ännu förstär strunt, hur bra låt det sedan än låtar, d.v.s. om de vill fortsätta högerstudenternas sida. pimpelfiske inom den egna. hem ker det med att säga att det , råkar vara? Varför skall allt som att spela. (Men det behöver ju kommunen utan fiskekort skall farligt att påstå något annaL är svenskt skällas ner? Om en inte vara hun9raprocentigt svensk kunna förklaras vara en fråga av Dessutom antyder han att soc. Det är ju alldeles klart att engelsk blueslåt sjungs in på toppen för det, och det är det ju och därigen'om inte kan ådra sig narkomani ataa dem. partiet skulle skriva av SU:s grundlagsD_atur svenska, är den då så mycket inte heller J Råkar publiken vilja program, men det tar han nog inte kräva 5j6-majoritet för att genom att använda ett ·narkotikum. sämre än originalen att den ab . höra tangon så är det bara att drivas, medan en lag om tvångs vergårds uttalande är felakt:i..<>I:. ens själv på allvar. solut måste vara "botten"? Är spela tangon, men inte det heller borde kastrering aV -en människa' kan Man kan inte ens generalisera Påståendet i punkt a) det inte ganska enkelspårigt att h ndrajlrocentigt. Utvecklingen ser Granö precisera. Slår' SU vakt om drivas igenom med enkel majori_ grovt som. Eijvergård gör. Enli&t komma med sådana påståenden ju ut att gå mot snabbare dans medicinsk expertis finns det vårt statsskick eller om ett nor tet. sem "BeCe" kommer med j sin musik, och vem är glad för detta ändå ämnen som vid regelb UDdd diskt statsskick? Vi har nämligen 1; punkterna b) och e) utför insändare. Hur kan Ni påstå att om inte dansbanden, J'ag tror nog inte ett nordiskt statsskick. I inget Granö tillsammans med SU några bruk med nästan hundrapo det spelas bara svensktoppen i att alla vill spela mycket mera österbotten'? Vad kallar man då Ii eleganta kullerbyttor. Våld och säkerhet orsakar narkomani nab1>a låtar än de gör, men att revolution är utmärkande för dan efter en till två veck.or. sådana låtar 80m "I feel good. det är publiken som inte hänger hans stjärna börja dala är det · Hey JUdy, If you need me, Speedy vänsterns ideologi, säger han, och med. Vad är det för vits att spe bra., att ha någon slant undan Stefan Gustaf sedan citerar han SU: s program Gonzales, Mony, mony, Lady Ma och blues när stoppad .någonsta . la snabba låtar Dessutom som försvarar .våld och revolution donna, Brazilia, Tijuana Taxi, JaDet är har han också en hel massa skatjust ingen vågar dansa. i tredje världen. Alltså torde' våld va, Swlnging Safari m. fl. De här väl för dansandets skull som det ter' att betala, och till det besom SU, nämligen att våld är och revolution också vara utmärk är bara några få exempel på spelas på danser? Och gör ett hövs som bekant pengar. rättigat i en outhärdlig social Och ande för SU: s ideologi. - Sedan låtar som spelas av de österbottband sig illa omtyckt med alltför genom att sjunga in en sådan låt tuation, när alla andra _u tar SU avstånd från _användande nlska banden. Och de är absolut snabb musik, så kan det gå så som "Elin" kan han räkna med till demokratiska utveckling av våld i Norden. Menar SU, att inga svensktoppenlåtar. att De helt enkelt -för sluta I brist skivköpare som han inte annars kar stängda. - Att uttala""" man geografiskt kan avgränsa och Och varIfrån fick Ni iden att på spelningar och vad är det då skulle vara ett utfall mot de skulle ha nått, vilket betyder utpeka områden där revolution jämföra dem med John Mayall ? för vits att ens börja. Men att pinade, utsvultna och för ökad popularitet i fortsättningen, kan anses vara berättiga d, och där Vet Ni -inte hur stor skillnad det banden här Inte skulle kunna spe plus flera fans, låt . vara av lite den under inga förhållanden kan -människomassorna i tredje är mellan ett vanligt österbott- la blues, det ställer jag mig nog äldre årgång, men fans. i alla vara det? Är det inte snarare så, den bland vilka insikten, om, niskt dansband och en yrkesmu mycket, mycket tvivlande till.Och fall. Eller borde han kanske en- att det är förhållandena, den so enda utvägen till en förän siker som John Mayall? Den är den saken tror jag nog att "BeCe" ligt Er sjungit den l bluesstil ciala situationen, som är avgöran av den egna situationen är re helt- enkelt himmelsvid Han' har har tagit ur tomma luf,ten också. och på engelska? Och tycker Ni· de för Q,m en revolution kan anses tion, snabbt 'Sprider sig, har ju tid och tillfälle att sitta och Hur kan Ni komma och påstå att han sjunger sämre än förr vara berättigad aller inte - obe svårt att tro. - .vem är det öva, öva, öva dagarna 1 ända, detta, är det- bara för att NI inte för att ·han gjorde en· gammal roende av det geografiska läget. -som spridet" den farliga våld.sidea vilket han säkert också gör; och hört dem spela. Vad vet Ni vilka hederlig Jularbolåt. Tänk vad det Säledes kan ma n inte heller säga, login? Är det inte de, som nu vilket absolut behövs. Tror NI bitar som de håller pä och över ändå är fint med olika musik- att revolution under alla förhäIlan 'makten i dessa områden av här kan göra I all tysthet men inte vågar fram att dansbinden smak. När man hör på radio och tlen är oberättigad i Norden. liall den ooh som använder våld, samma sak också, de som bara är föra, av den orsakens skull att lla in .JI)3kl hör flera låtar i rad som man ex.vis. en junta av samma typ, tryck för att be vanliga amatörer med egna jobb de kan bli utvisslade av sådana Det är det praktiserade inte är' intresserad av och ens so den i Grekland, tog makten för dagligt bröd, och musiken en- som inte tycker om t.ex. blues. från överheten, som sprider favoritmusik då plötsligt kommer, Finland, skall vi då också till dast som hobby? Har <le tid pch För de är ju dl!JlSband som s agt lIå låter det väldigt fint efter....allt varje pris undvika våld, även om ideologin. Och vem ä.i" det då ork kan det ju häJida att de övar var och de skall, spela dansmusik har makten? Det kunde G den. det vore nödvändigt för självför före "skräp" man hörde en eller högst ett par kvällar i och inte specialsera sig på något a svara-på. Skräp och skräp ja, det finns väl svar? Själv är jag anhäp,gare av och SU g veckan eller _så, men inte blir särskilt område.' Men anta att Ingen skräpmusik, all musik är icke-våld, men ändå måste man man någon musiker av världs hela den österbottniska danspu bra bara man förstår den, men 'inse att det passiva Icke-v.åldsför klass genom att öva så lite och bliken plötsligt skulle börja skri man kan. ju absolut inte tycka svaret> fungerar endast till en viss det är väl knappast meningen ka efter blues, så var säker på om allt, så därför har väl var gräns. Inför hotet om sin egen heller. att banden skulle efterkomma och en sin favoritmusik,. och det undergång har människan rätt att Och blues ja, för all del, inte denna önskan. är ju bara bra så. ta till våld mot sina förtryckar , .har jag åtminstone något emot Signaturen "Funny - but it'8 oberoende om detta förtryck sker Och om Tommy Körberg. Tro blues, och inte tror jag att ban inte att han sjungit in "Elin" en true" borde få' en !ftor känga i Brasilien eller i Fl.nland. den här spottar ät bluesen heller. bart med tanke på Er och lika med hård, fart placerad på ett När SU i punkt e) säger att De skulle säkert gärna spela sinnade.· Nej, det är nog främst visst ställe där bak, som kommer spridningen av våldsideologin är blues' om det bara gick an, men · med tanke på äldre personer (el och påstår att "Ni vet ju att en stor Internationell fara, har som väItlin är nu så tror jag till 90 % spelar ler mognare ungdom kan man väl orkestrarna man svårt att begripa vad som inte att det går. Ta t.ex. St säga) som t.ex. Era föräldrar, tango. Vad skall man egentligen egentligen avses. Uttalar de en gärningar och ord. Vi har alla Marcus Bluesband som Ni nämnsom den låten kommit till. De bör tro om den österbottniska dans förkastelsedom över sin egeri or randerätt, men vi har inte rätt d om. De skulle säkert' önska borde verkligen väl också ha något att lyssna på, publiken? . Ni ganisation? Som tidigare konsta handgripligen förhindra. någon fiera spelningar än vad de har och de kanske inte gillar blues skämmas, annat kan man inte terats ingår ju ett försvar för vål nan att yttra sig. Det borde efter vad jag förstår, men arsom Ni. (Och jag.) Tänk också säga. Ha båda öron på skaft det i vissa'situationer i SU: s /deo \' angörerna allJ!er det onödigt men ganska enkelt att inse, ifd vara. nästa gång Ni går på dans, "Funpå att en artist måste leva på logi. Och SU arbetar ju för sprid ep. bluesorkester, för att den har s'in talang, och vad ligger då ny" och vet Ni inte skillnad på ning av sin ideologi bl.a. genom det inte är sä att man också aB för lite 'A.hör e och anhängare, · nännäre till hands än att han gör låtarna, så fråga orkestern vad de sluter sig till högerp av barnsligt meQlemsvärvningskampanjer. Ett Visst är de värda en ros för att en kommersiell skiva som "berg spelar, Ni får säkert reda på det oför tånd. En mis · stanke som jq' de vill och törs försöka, men det angrepp på vänstern kan det inte säkert" äljer. För han kan räkna av dem. länge närt. går in för alla att göra sam- med att han inte är på topp i en Gustav Rauma blus, rock heller vara, eftersom vänstern här eftersom
nämnda
"BeCe"
påstår
riksdagens
vänstern inte gör det.
maktställning
i
I
i
r
ma sak. pch h
ett band skaffat
evighet heller, tvärtom, och·· när
och
-
tröjintr
-
rad
har
ungefär
,
samm
ståndpunkt
Alf-Et,ik Helsing
Ilen 6
öSTERBOTTNISKA POSTEN/FRITIDSFORUM
- 1970
mars
HALLENS
BILLIGA • E
R R A R:
D A M E
admalsblusar, alla storlekar
.AJ'betsbyxor
.
.
Azbetsblusar
Terylenebyxor
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
•
..... . .............
Skidbyxor .................;.... Anoracker
.
Skidmössor
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...... 6:5'0,
.AJ'betsskjortor . 5:9'0, 6:9'0, I"ritidsskjortor ............ 11:85 .
.
.
.
.
.
.
Poloskjortor med dragked baktill'.. oskjortor med dragked framtill
... .. ... .. ..
Kravattpoloskjortor
Banlonskjortor, olika färger ...... Pojkterylenebyxor jkpopbyxor
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
•
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
•
äsdukar ... . . ... :..... . Termosflaska 1h ltr . .... .... .. . . - valla, Swix (rp. 2 :40) ........ .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
•
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Underkläder, omg.
.
.
_Dynvar, olika färger
23:
.
. . '•
.
.
.
Nattlfnnen 3:9'0, flanell
i7:5'O
Underkjolar
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
•
.
. .
.
.
.
•
•
•
•
•
.
.
.
.
.
.
.
Nattlinnen, nyloncharm.
5:4'0
7 :9'0 13:9'0
.
.
.
.
.
21:8'0
Ylletröjor (knäppta) ...........
5:-
45 ltt (rp
7:9'0
80 ltr (rp 16:20) specialpris ..... . . l' Jätejussi" (rp 40:-) specialpris
10:
Lise 1 :8'0, Jett 2:65, Helika 1 :5'0,-#
7 :9'0
15:9'0
. KEMIKALlEE
Manu 1 :40, Magyenne 1 :10 (samtli:
%
ga/100 gram), Sari, 100
10:
1:10 (50 gra?l)
9:-
ny ull
3 :40
Mouson tvål ..7 .. .. ... . . .
Ylletröjor
1:20 .
..... : '(3i20)
.
.
•
.
Strumpbyxor
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
•
.
.
.
.
.
.
.
.
.
._.
.
.. ..
.
.
1:60
Co1estral shampoo ': '......' (3 :20) Tandborste ." ......... .. .(2:50)
4 :95
Yllejumprar ....................
-:4'0-
BJUDANDE
Ava Cadon shampoo
B A R N:
19:-.
8:90 5:90· 7:00 10:50 25:--
8:50) specialpris
50 ltr (rp 11 :20) specialpris
5:9'0
.
4:5'0
9:5'0
.
5:50) specialpris
30 ltr (rp
5:9'0
Yllegarn, Tikka 2:15, Mervi 1 :7'0,
.............
HUSHALLSPLAST till specialpris vATTEN$ÅAR, plast
3:40 .2:9'0
4 :9'0,
•
Sparkdräkter, ylle
12 :-==-
Klänningarr-- ....... 16:9'0, 17:8'0,
18:5'0
Sparkdräkter, strechfrotte . .. .... .
. 5:9'0
.
Hemmarockar ..'........., 10:-,
9:-
9:-
6:50---8:50
Banlonskjortor för pojkar
R:
Städrockar
,20:
1:5'0
(1:80)
.
1:27
Stor Sunlight diskm. 800 g '........ Stor Fairy diskm. 780 g ..........
6 :80
.
1:60
Mac's Fluor-
2:95
2 :50 2:75 2 :10
ndkräm 2 tlfber ....
Ö. ESPLANADGATAN 11, NYKARLEBY OBS! NYKARLEBY MED OMNEJD - VÄLKOMNA PÅ MARKNADSUPPKÖP 6--7. 3. Våra affärer i Jakobstad och Nykarleby öppna: yard. kl: 9.00-18.00, fred. 9.00-20.00, lörd. 8.00-15.00
ter. Även de gamla har behov av sociala och kulturella aktiviteter, rekreation,
språkstudier,
kurser,
resor ...
tate t blev att
Pidro pOp
an redan under l slutl'lpelet senare
på kvällen
kvällens lopp kunde_ nominera och det visade sig 'att överma . lag som skall försvara före malax är ett ganska säkert lag
i Vörå uf
ningens färger i den koqunan och slog jag vill kraftigt understryka Nyligen samlades ett 20-tal de turneringen. De rom fick -1. .....mr med tungt och ned artIete bö r ges Ij!tt att att vi inte får glömma den gene ungdomar till en' spelkväll i uppdraget är Fr'ttjof Ahlskog, välja en tidigare ration, som lagt grunden för vårt Vörå uf lokalen. Meningen med Sanfrid Ohlis, Christer Söder denna spelkväll var att man gård, Sune Grannas, Kaj Rex t.ex. 60 år. In välstånd. _..1lIIIer
Bergö
med
hela
8
_
&lskar
-
för erhållande av 9. Anser Du att för stor del under trivsamma former skall ...IIioDellS stöddelar måste hö av kapitalströounarna flyter utan få utöva sitt favoritspel. Just för statsbudgeten f nu verkar. det dock som om SVAR: Om alla kapitalströmmar pidron skulle vara pA topp, al sktfile ledas genom statsbudgeten skulle .det innebära eil total socia lisering av vårt näringsliv. Hittills
bo kvar I sina hem, riJkända miljö. Hem
måste utbyg
SöU
har fastställt
som
SöU:s
och
instruktör
bör utvecklas så
Leif
förhållandet att stat-en inkasserar
heter. Ungefär hälften av alla in
borde bv.rnbidragen betalas enligt
dustrianstälIda är sysselsatta In
prövning f
kommer att nå dem
mindre än
med SVAR: Barnbidragsavgifterna bör En ut helt användas för att stöda barn-
ökad statlig styrning skulle bara. familj rna ekonomiskt. Nu för innebära en trög, för att inte säga svinner ungefär hälften av av mördande byråkrati.
med
pensionärshem
Däremot kunde j ag tänka mej
och .....DI!! skapa förutsättnlng bättre insyn. i storindustrins,
gifterna
till· andra
statsbudgeten.
poster
lands banks sida.
bara leda till en ny typ av "fat
övermalax Sjätte
Redaktör
ungdomsringen
slut
spelade sin pidro-turnering på en kväll, det var nämligen fy ra lag frAn tre föreningar som med
klara Bergö
två
sig
lag
mot
uf
som
hade
deltog
svArt
Överml:l,lax
troligtvis
för
att
att
och
man
lorade med knappa 5--4 . Öv er och Bergö
som möttes
POTATIS KÖPES
ar, Jag' anser att vi borde nå där att
bäras
barnkostnaderna
solidariskt
familjernas
av
all!1-.
ekonomiska
familjerna
som
skulle Barn
TA
standard har
TILL
FöRHöJDA
PRISER
fåt: inte släpa efter. Det är ju de unga
INGER l;UOMA Nykarleby, te1. 20149 Redaktion: Jakobsgatan 18 Jakobstad Måndag. onsdag 07-16,' tel 18566
Vasa SöU: 8 kansU" HailiieIs 10 D, tel. 15 872, 13672
espl.
REDAKTlONSRADEn': Alf Snellman o rdfö rand e, 80 Br itt Smeds. Bror Uno Kvist
PRENUMERATIONSPRIS: 4:
Helt år • Halvt är .... Kvartal . . Skandinavien övriga länder .......... Lösnummer
barn,
och det är samh ällets uppgift att skapa lika förutsättningar för al
KONTAKT
MED
BACKLUND
&
TEL. VASA
13 432
CQ
PÅ KVÄLLARNA 17 133
la grupper i samhället.
• •_. . ... .
• • • • .
tlghjälpV,.med nya gruppindelning_ hän
med FritidsforuID' ri dning en utkommer va rje fredag
etta i pi.dro
malax
- näter att bo i' en den bästa lösning n. Det skulle miljö. Detta kan för vesteringar. _Givetvis då från Fin
Hur vill Du rätta till det
Posten Med:1em av tldnlngarnas förbund
Jag tror inte att en behovs pröv ning I fråga om barnbidraget är
Öst'erbottnis a
ari spela mot de övriga anmäl
delade 'Upp sina speläre, de för
inol!l
Över hUVUdtaget storkapitalets in
10.
lag
da lagen in.om fjärde ungdoms
deltog. Malax
(företag
50 anställda).
Granfors. Detta
efter
. Vår industri bygger I stor' ut .mera. barnbidragsavgifter av ar sträckning på små produktionsen_ betsgivarna än den betalar ut och
om småindustrin
Nils
skall sedan i början av febru
la ville lära sig de regler som ringen.
peusionärerna inte skall har Inte förespråkarna för ett Ingman fanns pA 'plats så fick frID övriga generationer långtgående förstatligande av nä han lära ut de reglerna. Resul .. .__met i övrigt, bör de som ringslivet lyckats peka på vägan ges möjlighet till del- de skäl för sina socialiserIngssträ vanden.
och
.
_ • •• • •.•••
..
.. - ... . . . .
• • _ .•.••••• .
_ . • • • • • • •
2:
1:_ 1i: 15: -:25
ANNONSMOTTAGNING: SöU:skansli, Vasa. teL 13572. o. 15372 OP:s ANNONSTJANST Ralf Knutar, tel. 13555 JT-expeatttonell, J ako b st ad
Jakobsg, 13. tel. 13555 JT-I,{ODtoret, Nykarleby tel. 20024 Annonsel bör tnlämnas senast ttsdag I{l. 16. tUl SOU kan sli et -
senast kl '20 ..
MUSIKINSTRUMENT
o
FRAN OSS
Förmånliga
Elektronorglar
betalnings
Tramporglar
•
villkor.
Munharmonikor
• Pill.non
BlAsinstrument
•
• Dragspel Gitarrer
Blockflöjt!,r
KASSA OCH BOKFORING Jakobsgatan 13, JakobStad tel. 13555 ANNONSPRIS:
l te xt en
.
.
.
. .
.
. .
. . . . ._
•
-
-
..
MUSII{CENTRALEN JAKOBSTAD - PASSAGEN - TEL. 11 577
: 80
-
Efter texten' .. . .. • • _ : 75 Oödsannonser . . . . . . • • -:75 10: Minsta annonsavgift Bestämd plats : 10 per mm Annonser angående förlovade vigda. födda ... . . . . 10:FörenlngsspaJten per. rad 50 pi. .
österbottniska Posten ansvarar Inte tör ev. skada som tlllfo gats annonsör på grund av fel I annonser som tnrlngt8 eller som pi! grund av postförsen1ng Inte Införts I begärt nununer .
Jakobstads Tryckeri och TidningB Aktiebolag, Jakobstad 1970-; j
öSTERBOTTNISKA
16
Fredag.en den 6 mars -
POSTEN/FRITIDSFORUM
Ullgdomsshow finnl
Midnattssol med I{ållhyuf.:
glöm inte näsduken på kristillRstadsdag
·men
Ungdomsdagarna som.i går öppnades
i Kristinestad
dag,' fredag och- i morgon sin. fortsättning.
Kvälleus
gram går i den mera . litterära stilen och på tÖrdaps kar det loss med en stor UNGDOMSSHOW slutar
som
oeIml
ungdomsdagarna. I
Gäster vid kvällens matine är nämligen
fyra
orkestrar
författarna Wawa Stlirmer och kommer att uppträda och Kurt Hegnäs som också skall utom hålls en modevisniDg
i programmet. Fre annat program. De dagens programafton börjar kl. som uppträqer är St.
medverka
18.30
och vid 20-tiden blir det Blues Band, Five Lemoos. mingos och Zotch. Till
. . . .
.
J
1ör1_� .
som deltagi( i matinen.. . .kvi:i,llen kommer salen i HrI"'�' Ungdomsshowen på. lördag gården att dekoreras blir
en
orkesterparad.. Det
I
är kulört belysning.
Jakob tadsse'glare jubilerar med exp Segelsällskapet i Jalwbstad firar
sitt
80-årsjubileum
båt- och campingutställning under påsken, B ottenhavsre1�_ i juli och eventuellt finska mästerskap i snipe veckan midsommar. Förb redelserna för Till havs 70 som expon las pågår för fullt. Inomhusutrymmena är så gott som bokade men utomhus kan man ännu ta emot utställare. Största båten på Till havs -70 och
blir Nautors Swan 36, ritad av
Sparkman & Stephens.
har väckt stort intresse i EiIro
pa och Amerika och nått många framgångar
i
internationella
havskappseglingar.
eventuellt
kommer
Finlands seglarförbund Båten en egen utställning på pIa SSJ -expoll:.:- är omrin dels mässan] Gamlakar leby
dels
lantbruksutsiitlylningoea
Ora vaisoch en viss
wLsslIrii....
I övrigt är det mest motorbå het börjar märkas, tar som ställs ut. Vanliga rodd mässchefen . Nic . Janer
-
båtar i trä:
lyser så gott som kommodor Lars Port in som helt med sin frånvaro liksom få omdagen informerade fritidshus och bastubyggare om expon. Man räknar med har anmält sig. Sjösportorgani besökarantal på ca 10.QOO
sationerna
•
Uppgörelse'
ellan lappflickan
henne& son
(Jan-Olof Wikman) och den före detta
rika' lappen (Birger Sundell) följer spänt ordväxlingen.
massor
av
ar ete
MidMttssol speglar konflik - D!'ln skall vi ha och ingen böcker när de är lediga från '.en mellan nybyggare och lap annan. Vi har inte ångrat oss. scenen. Också de båda damerna '"len olyckliga kärlekssagan mel 'an
nybyggarsonen
Lars
'Jar
andra
människo
har
I fjol bjöd ma'n publiken att
ter.
appflickan Sargit.
tragisKa
Också
och
att här blir det jobb,
ett
·:iden skymtar i pjäsen:
skratta
hoppa av
vi med
åt Äktenskapsannon-
'ltt man gråter en skvätt.
Av
- Det skall vara omväxling,
'u tets
ram
inom
satt
Arbetarinsti upp
är
så
många år sedan i We ck-
"tröms regi med munsalaamato rer, fann den på nytt i pjäska talogen,
mindes
hur
gott
som
teateramatörer.
alla
Pjäsen är, som sagt allvarlig och det är kanske därför som
serna
i
under
övandet
kaffepau
släpper
loss
pjäsen. och stojar som barnungar. Det
010f Sundqvist såg Midnattssol för
som
de ·som är med i Mid
skämtar regissören Olof Sund skådespelarna som
sådana
- verkligen vill hålla på med tea-
sen - i år är det faktiskt till na"ttssol 'åtet (kanske t. o. m. önskvärt) erfarna
1Vist,
genast. Därför
bara
rörda
r tungt att
i sällskapet bru,kar ha jobb med
mycket sig.
jobb och den som drar sig kan
gott
övningarna på scenen i.nled··
des redan i mitten av november
och man har huq.nit med en bra bit över tjugo repetitioner. Det
gäller
att
ha tålamod och
in
tresse om man skall orka med.
i
För de trevliga lappdräkterna pjäsen
står
sömnadslärarin
nan Eivor Rasmus och hennes
yrkesskolelever och för dekoren Lennart Svanbäck.
För en vecka sedan ·hade man
ännu
knappnålar i fållen på kväll efter kväll lappdräkterna och kring scen
sitta tyst och höra på de andra
bytena osade det svavel, men
den.
klappat och klart för Midnatts
mellan
sina
egna
framträdan morgon
kväll
kall
allt
!\-
TUSENLAPPS
,bakom uppsättningen, som har premiär på lördagen i Kållby uf:s lokal.
1')ar. Röd tråd i handlingen' är Det sades klart ifrån i början,
företrädda soner.
Tippningen erbjuder sagolika chanser. En 20-pennis slant kan bytas till 300000 mark. Och systemtipp ningen ger ännu större chanser till jättevinster. ,
Till midnattssolens l!lnd tar KåIlby uf: s teateramatörer sin publik med den- . na gång. Man spelar med allvar och inlevelse upp det breda register av känslor,Ernst Didrings'MidnattssoIJnnehåller. Det ligger
väl
, SYSIIMflPPNING . GIR JiIIIVINSIfR!
(Margot Nilsson) och l1ennes far (Per-Göran Johansson).
Nybyggarhustrun (Maj-Britt Sundqvist)
är
I
vara
Ett par skolflickor är med i sol. främSt damerna i saiongen var gruppen och de smyger sig van Glöm inte näsduken.! ;)ch bestämde sig. . ligen ut i köket med sina läx.... In g e r
-FRÅGOR
DENNA VECKA! Veckans tipskupong åtföljes åter av ett' ,test, och ett· 100 marks köpkort· utlot tas bland dem som besvarar frågorna. En gratis extra chans, som det lönar sig att ta vara på. Lycka tillA