Kompis
Tema
Utbildning
”Dagens ungdom” Det var bättre förr. Helt klart. På min tid hade jag redan arbetat heltid i tre år då jag var i samma ålder som er. Men ni ungdomar, ni går bara på stan och drischar. Ni gör inget vettigt med era liv, klär er konstigt och förstör. Suck, dagens ungdom! Känner du igen uttalandet? För många verkar orden ”dagens ungdom” inte vara fyllda med hopp om en bättre framtid, utan de är närmast skällsord. De här personerna ser bara de negativa sakerna: Ungdomar som till synes inte gör något om dagarna, ungdomar som hänger på stan, röker, dricker, slåss.
Ansvarig utgivare: Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) r.f Handelsesplanaden 10D 65100 VASA tel: 06 320 5011, e-post: kansli@sou.fi www.söu.fi Redaktör: Fredrik Westblom Ombrytning & layout: Jonas Rönnqvist/Sidwill Annonser: Jonny Åstrand, Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, e-post: cjcenter@malax.fi Upplaga/tryckeri: 5 000 ex Botnia Print, Karleby
De ser inte de bakomliggande orsakerna. De har ingen aning om skoltröttheten, problemen med kompisarna, flickvännen eller familjen. De har ingen aning om oron inför framtiden och vad man ska arbeta med, något som definitivt inte blir bättre av att hela tiden få höra ”vad ska du bli när du blir stor?” Tack och lov är det inte alla vuxna som beter sig så här. Det finns också de som är där för att hjälpa till. För även om det känns jobbigt ibland ska du veta att du inte är ensam. Dina kompisar har minst lika stora problem som du med att välja framtida utbildning. Du är definitivt inte den enda i klassen som inte förstår vad läraren säger. Du är inte den enda som blir stressad varje gång någon frågar dig om du bestämt dig för vilken utbildning du ska söka in till samtidigt som de påpekar att ansökningstiden börjar rinna ut. Upplever du att saker är jobbiga ska du prata om dem, med kompisarna, med föräldrarna och med läraren. Kom ihåg att alla vuxna inte är ilskna gamlingar som bara klagar på dagens ungdom. Minns att det finns minst lika många (om inte fler) som är där för att hjälpa dig hitta rätt i livet. Fredrik Westblom
Kompis...
Calles Bröd & Conditori Innehavare: Mats Udd Verkstadsvägen 3, 66140 Ö-Malax
Tfn: 347 0277
Det här vill högstadieeleverna jobba med:
Framtidens jobb
Emelie Pått, 15 år Tölby, årskurs nio
Julia Landgärds, 15 år Solf, årskurs nio
Victoria Honkala, 15 år Smedsby, Årskurs nio
Det är inte alltid lätt att veta vad som händer efter högstadiet. Julia Landgärds söker till gymnasiet, men några klara planer för framtiden har hon inte. - Merparten av mina vänner ska till Korsholms gymnasium, så jag antar att jag söker dit. Jag är inte riktigt intresserad av någon annan utbildning, säger hon. - Informationen om de olika skolorna är bra, tycker Landgärds. - Jag har diskuterat med studiehandledaren och besökt Knowhow-mässan med klassen. Har du diskuterat framtiden med dina vänner? - Jo, vi har pratat en hel del, säger Landgärds.
Emelie Pått och Victoria Honkala vet båda vad de vill göra efter högstadiet: De ska söka till Korsholms gymnasium. - Jag vill studera medicin i framtiden. Det skulle vara ett intressant yrke, säger Pått. - Och jag vill bli någonting inom politiken. Med gymnasieutbildning på fickan har man bättre valmöjligheter längre fram, säger Honkala. Den gemensamma ansökningen till andra stadiet är i full gång. Det är inte särskilt svårt att söka, tycker Pått och Honkala. - Nej, vi får mycket information av både lärarna och studiehandledaren, dessutom finns det ju alltid äldre elever att fråga om det är något vi undrar, säger de.
William Kojola, 15 år Karperö, årskurs nio
Dennis Pada, 16 år Köklot, årskurs nio
Emil Gammelgård, 15 år Smedsby, Årskurs nio
Samuell Chacon, 15 år Böle, Årskurs nio
För niondeklassisterna Kojola och Gammelgård är det idrott som gäller. Sport är viktigt, säger de. - Det blir antagligen gymnasiet för min del, men det jag verkligen vill satsa på är idrotten. Det kunde jag tänka mig arbeta med i framtiden, säger Kojola. - Jag har funderat på Vörå idrottsgymnasium, men säkerhetsvakt låter också som ett intressant yrke. Det här är saker jag ofta tänker på, säger Gammelgård. - Det är svårt att veta vad man ska söka till och hur den gemensamma ansökningen egentligen går till, tycker de. Vore det på sin plats med mer information? - Nej, jag tycker vi fått tillräckligt av den saken. Jag tror inte det hjälper i det långa loppet. Det är ju bara jag själv som i slutändan kan veta vad jag vill bli, säger Gammelgård.
För niondeklassisterna Pada och Chacon är det Yrkesakademin som lockar. Praktiska yrken har förtur, men ingen av dem vet riktigt vad de vill bli. - Jag har några alternativ. Rörmokare, husbyggare eller lastbilschaufför står högt på listan för min del. Jag är däremot inte säker på vilket det blir ännu, säger Pada. Chacon är i samma situation, men på sin prao hittade han ett yrke han kunde tänka sig arbeta med. - Närvårdare verkar intressant, säger han. Behöver ni mera information om vad man kan studera? - Nej, det behövs inte. Vi har haft många studiebesök till diverse skolor, så vi har verkligen fått många exempel på vad man kan bli, säger Chacon.
Tips åt skoltrötta elever: - Be om hjälp - Sätt upp delmål åt dig själv. Du ska inte tänka på hela skolåret på en gång utan planera vecka för vecka. - Tala med dina ämneslärare, din klassföreståndare, studiehandledare, speciallärare eller skolkurator om du tycker skolan känns jobbig. - Fråga dina föräldrar eller kompisar om de kan hjälpa dig med läxorna. - Tro inte att alla andra förstår vad läraren säger, eller att dina klasskompisar kan allt medan du inte förstår. Ni är alla på samma nivå. - Fundera på vad du vill bli då du blir stor. Framtidsplaner ger dig motivation till att fortsätta studierna!
Camilla Lillås hjälper skoltrötta elever.
Då skolan känns jobbig finns hjälpen nära till hands Tungt, trögt och tröttsamt. Läraren pratar strunt och du orkar inte hänga med i undervisningen. Känner du igen dig? Då kan du ha drabbats av skoltrötthet. - Skoltrötthet är väldigt vanligt. Det finns alltid någon elev som inte orkar hänga med på lektionerna, säger Camilla Lillås. Lillås vet vad hon talar om. Hon arbetar som studiehandledare i Korsholms högstadium, och en av hennes uppgifter är att hjälpa de elever som tycker skolan känns tung för tillfället. Det är nämligen väldigt vanligt, och speciellt för elever i årskurs åtta. - Jag vet inte riktigt varför det är så, men för många är åttonde året det tyngsta i skolan. Du är varken äldst eller yngst och allt brukar kännas jobbigt,
säger hon. Känslorna har sin förklaring. För sjundeklassisterna är högstadiet nytt och spännande, medan niorna funderar på framtiden och börjar se fram emot ett liv utanför högstadiets väggar. Därför är det viktigt att se framåt, menar Lillås. - De som inte riktigt vet vad de vill göra efter skolan löper störst risk att trilla dit, säger hon. Trötthet, likgiltighet, sämre vitsord och svårigheter att hänga med är några av de vanligaste symptomen på skoltrötthet. Ibland är det föräldrarna som märker att något inte står rätt till och ibland är det klassföreståndaren. Om en elev börjar sacka efter dröjer det inte länge förrän någon hör av sig till Lillås. Vad beror skoltröttheten på?
- Det finns flera olika orsaker. Studierna är inte det enda som kan ställa till problem. Kompisarna kan bråka, pojk- eller flickvännen kan ha gjort slut eller så är det i värsta fall stridigheter hemmavid. Det är många saker som spelar in i ungdomarnas välmående. Det är ändå viktigt att komma ihåg att ungdomarna vill lära sig bara omständigheterna är de rätta. Då skoltröttheten slår till är det upp till studiehandledaren, klassföreståndarna, ungdomsledarna vid Zity och kamraterna att få den drabbade på rätt köl. Samtal, stödundervisning eller diskussioner med en psykolog brukar oftast hjälpa. - Det är viktigt att tänka på att man inte kan gå vidare i livet om det finns problem som tynger i bagaget. Då måste
man prata om det, säger Lillås. Något som blivit allt mera vanligt är stödgrupper för elever som vill höja sina vitsord. I Korsholms högstadium får åttondeklassisterna söka till den så kallade resursgruppen för extra hjälp under årskurs nio. Behovet av extra hjälp som resursgruppen kan ge är stort. Därför håller skolan nu på att vidareutveckla verksamheten för kommande år. Ett plus är att resursgruppen har en enda lärare som följer eleverna genom hela nionde årskursen. - Då är det mycket lättare att se problemen i tid och mota Olle i grind. Då märker nämligen läraren genast om en elev är ledsen. ”Hördu, hur är det nu? Du var på dåligt humör både i går och i dag. Vill du tala om det?” Fredrik Westblom
Föregångare på livets väg Hon vet inte vad hon vill bli. Studier är det inte tal om, men arbetslivet lockar. Föregångarna hjälper borttappade ungdomar tillbaka in i samhället. Lokalen är uppdelad i två utrymmen – en för studerande, en för arbetssökande. I trapphuset mellan lokalerna står en klient och talar i telefonen, och inne på resurscentret Föregångarnas utrymmen sitter flera, såväl yngre som äldre. De har alla en sak gemensamt: De vill ha hjälp att hitta rätt i livet. - Det är därför vi finns här. Vi hjälper alla som kommer till oss, säger tf. verksamhetsledare Daniel Åkermark. Resurscentret Föregångarna har varit verksamma sedan år 2000. Det är en arbetsverkstad som hjälper personer att hitta sin plats i tillvaron. Sökande får hjälp med att hitta arbete, studier och sin plats i sociala sammanhang. Föregångarna har delat in sin verksamhet dels för studerande och dels för arbetssökande. En av de som hjälper de stude-
rande är Jonas Ehrman, skolkoordinator. - Ser det mörkt ut för någon elev rycker vi ut, säger han. Han sköter handledningen då eleverna söker in till skolor, han reser runt och pratar med de studerande, och om någon elev sackar efter i skolan kan de få hjälp via Föregångarna.
Någon examinationsrätt har centret inte, men med hjälp av inhyrda lärare, handledning i studiefrågor och övrig personal lotsar Föregångarna eleverna rätt. - Det är viktigt att komma ihåg att de som går hos oss inte är här endast för att skolan känns svår. Oftast är det något som
Det dagliga arbetet på resurscentret Föregångarna går ut på att hjälpa de arbetssökande. Jonas Ehrman hjälper Josefine söka jobb.
gör ont, något i bagaget som gör att skolan inte funkar. Vi ser till helheten, säger Ehrman. Och om det finns något vi inte kan göra här hos oss hittar vi sådana som kan hjälpa. Vi har ett brett kontaktnät, säger Åkermark. - Ingen ska behöva bli sittande utan att hitta en väg framåt, säger Ehrman. En av de som behöver resurscentrets tjänster är Josefine. Hon kommer från Malax och är 18 år gammal. Studierna lockade inte, och efter att hon gått ut grundskolan hade hon ingen aning om vad som skulle ske med hennes liv. - Då tipsade studiehandledaren mig om Föregångarna. Jag kom hit för att kolla in stället och trivdes, säger hon. Hon går på Föregångarna i perioder. För tillfället söker hon jobb och studieplats, men ofta är hon också ute på praktik. Nu siktar hon på att bli målare. - Jag skulle råda alla ungdomar i samma situation som mig att komma hit. Här får man hjälp, säger hon. Fredrik Westblom
Ursäkta, vad kan man bli vid er skola? Vill du arbeta med praktiska saker, eller studera på gymnasium? Vill du ta ett mellanår på folkhögskolan eller söker du direkt till favoritutbildningen? Kompis listar ett litet urval över vad du kan studera i Österbotten.
Vad: Gymnasium Vilken skola: Vasa gymnasium Linje: Studentexamen eller idrottsinriktning
studentexamen
med
- Gymnasiet erbjuder en bred allmänbildning. Det ger kunskaper i viktiga ämnen som matte, språk, fysik och kemi. Dessutom får eleverna en god grund för vidare studier på universitet eller yrkeshögskolor. För vissa erbjuder gymnasiet å andra sidan mera tid att fundera över vad du vill göra i framtiden. Det som utmärker vår skola är ju vårt tvåspråkiga gymnasiecampus. Våra elever får läsa kurser på både svenska och finska. Det är unikt för Finland, säger biträdande rektor Tomas Brännkärr.
Vad: Yrkesskola Vilken skola: Yrkesakademin i Österbotten Linje: Rörmontör - Linjen heter officiellt husteknik, men i praktiken blir du rörmontör. Du lär dig bygga rörsystem för ventilation, färskvatten och avlopp. Dessutom lär du dig vilka material du ska använda i arbetet; Plaströr, stålrör, mekaniska kopplingar eller svetsskarvar. Tidigare verkade utbildningen i Närpes men nu har vi flyttat in till Yrkesakademins campus i Gamla Vasa. Vill du arbeta praktiskt eller har ett teknikintresse passar vår skola bra, säger lärare Mats Sjöblom.
Vad: Folkhögskola Vilken skola: Fria kristliga folkhögskolan Linje: Studentexamen kombinerad med barn- och ungdomsinstruktör - Vår skola skiljer sig ganska mycket från vanliga gymnasier. Hos oss får du nämligen gymnasiebetyg om du studerar i tre års tid. Du kan samtidigt läsa till barn- och ungdomsinstruktör. Det finns också två ettåriga linjer: Musik- och mixlinjen. Vår skola är liten och gemytlig med tajtare vänkretsar. Hos oss går totalt närmare 60 elever, säger studerande Niclas Henriksson.
www.jakobstadsbilskola.fi
Vad: Yrkesskola Vilken skola: Vasa yrkesinstitut Linje: Grundexamen inom säkerhet – säkerhetsvakt - På vår linje blir du säkerhetsvakt, men det är en djupare grundexamen som ger dig möjlighet att arbeta inom hela säkerhetsbranschen. Du kan till exempel vidareutbilda dig till polis om du så vill. Då du genomfört utbildningen har du också möjlighet att arbeta som ordningsvakt eller väktare. Vill du arbeta med att hjälpa andra passar säkerhetsbranschen perfekt, säger linjeansvarig Johan Silander.
Kom ihågLegatos Legatos inträdesKom ihåg inträdesförhör 22-24.4 förhör 27-29.4
Muista Legaton sisäänpääsykokeet 22-24.4 Muista Legaton sisäänpääsykokeet 27-29.4
Vasavägen 764, 64220 YTTERMARK www.legato.fi
Vasavägen 764,64220 Yttermark 06-224 9378, kansli@legato.fi, 06-2249378 kansli@legato.fi, www.legato.fi
Kompis besöker Närpes vuxeninstitut
”Vi har det bra på Söff” Kompisarna, skolan, maten. Det finns inte mycket eleverna på Närpes vuxeninstitut, tidigare Svenska Österbottens folkakademi, har att klaga på. Tvärtom. Skolan är elevernas nya hem. Miljön känns lugn och avslappnad, klasserna små och personliga och lärarna är du med eleverna. Studerande från ett tiotal olika länder samsas i den lilla tegelbyggnaden i Yttermark, Österbotten. Välkommen till Söff, eller Närpes vuxeninstitut, som skolan numera kallas. Skoldagen börjar kvart över nio på morgonen. Lektionerna håller vanligen på till tre på eftermiddagen, och därefter får eleverna antingen fara hem eller hänga på internatet. För många, däribland Markus Luomala, är det ett och samma. - Jag bor på internatet. Det är bra, för jag får på så vis lära mig att sköta mig själv rätt långt, säger han. Han går den så kallade tionde årskursen, som är en av tre linjer som skolan erbjuder. Målet är att höja högstadiebetygen för att öka chanserna att slippa in till drömutbildningen. - Jag vill bli fordonsmekaniker, säger han. Tionde årskursen är en påbyggnadslinje som ett antal folkhögskolor i svenskfinland erbjuder. - Det vi arbetar med är att hjälpa eleverna att utvecklas som människor. De ska få en chans att hitta sig själva och ta reda på vad de vill göra med sina liv, berättar vikarierande linjeansvariga Veronika Söderblom. Varför söker eleverna till tionde årskursen? - Det beror på. Antingen vet
de inte vad de vill göra efter högstadiet och vill därför ta ett mellanår, eller så vet de vart de vill söka men slipper inte in på grund av betyget. Här får de möjligheten att öka sina chanser, säger Söderblom. Skoldagarna följer ett vanligt mönster med lektioner, rast och vila. Från och med i år får eleverna också välja ifall de vill studera konst vid sidan om eller gå på praktik två dagar i
- Nej, vi har inte märkt sådana problem här. Alla pratar med varandra efter bästa förmåga och umgås också på fritiden. Tung Thanh Nguyen kommer ursprungligen från Vietnam men bor sedan två år och fyra månader i Finland. Nu studerar han svenska på Söff för andra året i rad. - Jag trivs verkligen bra här. Lärarna är snälla mot eleverna. Efter avslutad skolgång tänker
”Jag bor på internatet. Det är bra, för jag får på så vis lära mig att sköta mig själv rätt långt.” veckan. - Ifall du siktar på att söka in till en särskild utbildning kan det vara bra. Vet du inte vad du vill bli får du också byta praktikplatser allt eftersom. Det ökar chanserna att eleverna hittar sitt yrke, säger hon. Skolan erbjuder också språkutbildning för invandrare. Ett smart drag som skolan följer är att integrera invandrarklasserna med den tionde årskursen så ofta det bara går. - Eftersom många invandrare som går hos oss är vuxna kan de erbjuda enorm livserfarenhet åt ungdomarna, som å sin sida hjälper invandrarna med språket. Har ni problem med rasism i skolan?
jag söka till Yrkesakademin, men vilken linje det blir vet jag inte ännu. Vad brukar du göra på fritiden? - Jag läser ofta böcker och tidningar. Ibland ser jag på tv. På så vis lär jag ju mig nya ord, säger han. Enligt Söderblom har skolan gott rykte bland eleverna. I en nyligen genomförd förfrågan prisades såväl lärarna som utbildningen och lokalerna. - Och maten fick särskilt mycket beröm. Pratar man med äldre elever är det nästan det första man får höra: Oj, den där maten, den var så god, säger Gun Nordström, speciallärare på skolan, och skrattar. Fredrik Westblom
Skolan satsar på språkutbildning för invandrare. Lärare Carola Linman sköter undervisningen.
Eleverna städar sina rum själva. Personalen hjälper inte till, säger Veronika Söderblom och berömmer Markus Luomala för hans välstädade rum.
Markus Luomala och Tung Thanh Nguyen trivs på Söff.
Lärarna är du med eleverna. Gun Nordström hjälper Tung Thanh Nguyen med skolarbetet.
Utbildning på andra stadiet - Utbildningen på andra stadiet består av gymnasiestudier eller studier vid en yrkesskola. Du kan söka till andra stadiet efter att ha genomgått grundskolan eller motsvarande utbildning. - Du söker till andra stadiets utbildningar genom den gemensamma ansökningen, som äger rum antingen på våren eller hösten. - Gymnasiet ger en allmänbildande utbildning som bygger på högstadiets lärokurs. Gymnasiet är årskurslöst, vilket betyder att du kan läsa samma kurser som abiturienterna. Du har klarat av gymnasiets lärokurs om du avlagt 75 kurser med godkända vitsord. Kurserna delas in i obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. Gymnasiestudier leder ofta till studentexamen. - Yrkesskolan ger dig den baskunskap som behövs i arbetslivet – det vill säga att du efter avklarad yrkesexamen kan gå direkt ut i arbetslivet. Yrkesutbildningen är praktiskt inriktad och består förutom yrkesstudier också av viss allmänbildande utbildning, valfria studier och arbetspraktik. - Du kan även kombinera gymnasieutbildningen med en yrkesexamen genom så kallade kombistudier. - Du kan söka och få studiestöd för andra stadiets utbildningar. Har du frågor kring detta kan du kontakta Folkpensionsanstalten. - Efter avklarade studier på andra stadiet kan du söka vidare till antingen universitetsstudier eller yrkeshögskolor. ”
Viktiga datum under vårens lopp: - Vårens gemensamma ansökan håller på mellan den 25.2 och den 15.3. Ansökan kan lämnas in elektroniskt på adressen www.studieval.fi - Resultaten från den gemensamma ansökan är klara tidigast den 13.6. - Markera in den 27.6 i kalendern. Det är nämligen senast då du ska meddela läroanstalten om du tar emot studieplatsen du antagits till. - Kompletteringsansökan sker den 5-12.7.2013. - Höstens gemensamma ansökan äger rum 25.9-4.10.2013.
Kompis...
* affärsgåvor ex. skoltröjor, pennor, kepsar, m.m. tryckeri o. brodering www.preprint.fi
F:ma B.I.G DOG
Hundpensionat och försäljning av hundtillbehör Södra Vallgrund tel. 06-352 7807, 050 572 6462 www.netikka.net/bigdog
Gymnasiet vs
Gymnasiet: ”Här får vi bred allmänbildning”
Studentskrivningarna har slutat för dagen. I sofforna bredvid pingisbordet i Korsholms gymnasium sitter några blivande studenter och vilar. - Gymnasiet är the place to be. Vi har en liten och mysig skola där alla känner alla, säger Emilia Niemi, abiturient. Varför valde ni att söka till gymnasiet? - Jag visste inte vad jag ville bli efter nian. Jag sökte till gymnasiet för ett mellanår och här är jag nu, säger Nicolina Holm. - Alla mina kompisar sökte till gymnasiet. Vi har faktiskt blivit bättre vänner sedan vi började här, säger Heidi Näsman. - Jag visste å andra sidan tidigt att jag vill studera medicin. Ett av inträdeskraven var avklarad studentexamen, säger Heidi Lång. Joel Snickars är medlem i elevkårsstyrelsen. Han trivs i gymnasiet och har ett klart mål för
Varför val
framtiden: - Från den allra första början tänkte jag bli merkonom. Men efter ett mellanår på Fria kristliga folkhögskolan ändrade jag mig och insåg att jag vill bli lärare. Först sökte jag till gymnasieutbildningen på FKF, men slapp inte in. Då sökte jag till Korsholms gymnasium, och här är jag nu. Många som söker till gymnasiet ser skolan som ett mellanår, tror abiturienterna. Många vet inte vad de vill bli och hoppas beslutet mognar under gymnasietiden. Vad är då största skillnaden mellan gymnasiet och yrkesskolan? - Det sägs ju att i gymnasiet läser man böcker medan man i yrkes inte har böcker över huvud taget. Det stämmer nog, tror jag. En negativ sak med gymnasiet är ju att man inte får ett yrke efteråt, men å andra sidan får vi en bred allmänbildning. Det är bra, säger Heidi Näsman.
Valet är gjort har börjat. Är med sin skola? Korsholms gymn kesakademin i att höra varför som de gjorde.
Yrkesskolan:
lde ni så?
t. Utbildningen eleverna nöjda Kompis besökte nasium och YrÖsterbotten för eleverna valde .
Yrkesskolan: ”Vi vill arbeta med praktiska saker”
Johanna Dahlroos och MarieLouise Linman har nyligen färdigställt sitt övningsarbete för dagen. De studerar båda till målare, eller grundexamen inom ytbehandlingsbranschen, som det officiella namnet på utbildningen lyder. De valde båda yrkesskolan då de ville arbeta med praktiska saker. - Jag vill ha ett yrke. Jag tycker inte om att sitta på teorilektioner; man lär sig mycket bättre då man får göra saker själv, säger Dahlroos, som läser till studentexamen vid sidan om målarstudierna. - Jag har dessutom målare i släkten. Tidigare gick jag konstutbildningen i Nykarleby, och nu kombinerar jag den med annan sorts måleri, säger Linman. Trivs ni med ert val? - Jo, jag trivs bra! Vi är som en stor familj som tar hand om varandra. Lärarna är mer på ens egen nivå. De känns som
ens kompis, säger Dahlroos. -Vi är tolv personer på klassen. En pojke, resten flickor. Då min pappa studerade till målare hade de en flicka på klassen, resten pojkar. Så kan det gå, säger Linman. Vad är största skillnaden mellan gymnasiet och yrkesskolan? - I gymnasiet sitter de stilla och lyssnar på läraren medan vi har vår teori samtidigt som vi arbetar. Ja, och så får vi ha kaffepauser. Får de ha det i gymnasiet, säger Dahlroos och skrattar. Fredrik Westblom
En trygghet att bo med vänner Jag var 18 år och förväntansfull. Gymnasiet var snart över, jag skulle ta studenten och livet skulle börja på riktigt. Det var dags att ta det stora steget – att flytta hemifrån. Även om jag alltid hade trivts bra med att bo hemma var det förstås något alldeles extra att ta det första steget mot ett eget boende. Nu var det dags att bevisa att man kunde ta hand om sig själv.
Jag och mina två bästa vänner bestämde oss snabbt för att flytta till en gemensam lägenhet i Vasa. Ingen av oss visste riktigt vad vi ville studera, men vi valde inriktningar som verkade bra och trygga. Vi visste åtminstone att det var i Vasa vi ville bo. Vi flyttade in i en lägenhet med fyra rum i Rewell center. Det var en gammal tandläkarmottagning som hade gjorts om till bostad och som hyresvärd hade vi, passande nog, en tandläkare som brukade skicka in tandtråd och tandborstar genom brevinkastet när andan föll på. Vi tyckte att det var toppen att bo ihop alla tre, men det är klart att man saknade mamma och pappa emellanåt. Framför allt saknade man maten. Hemma var den åtminstone god – och gratis. Nu var man tvungen att laga sin egen mat och handla för egna pengar. Av någon anledning blev det många söndagsmiddagar hos föräldrarna under de första studieåren... Att flytta hemifrån var inte ett
så stort steg för mig som jag hade trott. En stor orsak till det tror jag är att jag valde att flytta ihop med mina vänner i stället för att flytta ensam. Det är jag glad för i dag. Nu skulle jag inte kunna bo ihop med kompisar – jag är alldeles för mycket av en ensamvarg för det – men då när jag var yngre och skulle lämna mitt trygga föräldrahem var det en stor tröst att kunna dela den upplevelsen med vännerna. Det var väldigt bra på många sätt, bland annat för att: 1. Jag alltid hade sällskap. Vi var tre flickor som bodde ihop, vilket inte alltid löpte smärtfritt. Lyckligtvis hade vi alla varsitt rum som vi kunde stänga in oss i om vi ville vara ifred. Men vi behövde heller aldrig känna oss ensamma. När vi var sällskapssjuka var det bara att gå ut till vardagsrummet och så satt det alltid någon där. 2. Det blev billigare att leva. Att dela lägenhet innebär att hyran oftast blir billigare. Det är också billigare att dela på in-
ternetkostnader, dagstidningsprenumerationer, mat och annat som kostar mycket om man lever ensam. 3. Man behövde inte städa och laga mat själv. Bara man kommer överens om ett bra system kan man vissa dagar faktiskt slippa göra någonting alls i hushållsväg. Jag tror ändå inte att det är bra att bo ihop allt för länge. Förr eller senare är det dags att gå skilda vägar och skaffa egna lägenheter för att helt och hållet kunna stå på egna ben. Efter ett år flyttade en av vännerna och tre år senare delade vi andra två på oss. I dag är vi alla tre fortfarande bästa vänner. Jag tror att den nära, sunda och fina vänskapsrelation som vi har i dag bygger mycket på att vi vågade bo tillsammans, men också flytta ifrån varandra. Tillsammans tog vi steget ut i vuxenlivet. Sofia Nygård
Kompis
För mer information se www.kredu.fi
Prisbelönad!
Bioteekki Lyko D-plus
Stark, 25 µg D3vitamin och 5 mg lykopen.
Bioteekki Teho D-plus Stark, 25 µg D3-vitamin.
Bioteekki Teho D-droppar Dryg, 10 µg /droppe D3-vitamin.
D-vitamin då det är som bäst, vegetabilisk olja främjar absorptionen.
Säkra din tillförsel av
Dvitamin!
Försäljning: Hälso- och naturkostaffärer, -avdelningar och på apotek.
Bågar fr. 50€
Jakobstads Syncenter Storgatan 15, Jakobstad
tel. 06-781 1023, fax 06-781 1024
Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby
tel 06-722 0770, fax 06-722 1572
Storalånggatan 60
Närmare 600 personer besökte sommarjobbsträffen i Vasa.
Nu är det dags att söka sommarjobb
Sommartider är arbetstider. Många arbetar extra på sommarlovet för att dryga ut kassan. Den årliga sommarjobbsträffen i Vasa hjälper ungdomarna hitta drömjobbet.
Sorlet stiger i rummet i takt med att folkmängden ökar. Närmare 600 personer har sökt sig till Vasa stadsbibliotek den här onsdagen i januari. De har alla ett mål: Att hitta jobb för sommaren. Det är lättare sagt än gjort. - En stor del av jobben är ju för 18-åringar! Jannica Laiho, Fanny Eriksson, Jonas Nabb, Hermanni Viljanen och Amanda Palm är alla under 18 år gamla. De besöker den årliga sommarjobbsträffen som Vasa arbets- och näringsbyrå ordnar. Där möter arbetsgivarna de arbetssökande och ger information om hur man går till väga för att få arbete hos just dem. För ungdomar i högstadieåldern är utbudet sämre. - Dessutom är det svårt att veta vad man ska säga till arbetsgivaren. Hur ska jag göra på arbetsintervjun? Jag blir alltid så nervös, säger Emma Lehtola, arbetssökande från Vasa.
En av dem som hjälper ungdomarna och svarar på deras frågor är Hannu Ollila från arbetsbyrån. Han håller med om att personer under 18 kan ha svårt att hitta sommarjobb. Många arbetsplatser kräver att de
anställda är myndiga. Han vill ändå uppmana alla att söka. - All arbetserfarenhet är viktig. Lyckas du få jobb inom den bransch du vill utbilda dig till är det bra, men du ska inte deppa ihop om du inte lyckas. Första
Det är inte bara ungdomar som söker jobb. Även vuxna måste jobba på sommaren. Victoria Nylund från Stundars visar Polina Mogilevskaja några broschyrer.
sommarjobbet kan vara nästan vad som helst, säger han. En av arbetsgivarna på plats är Victoria Nylund från Stundars. Hennes råd till de arbetssökande är att ta kontakt med arbetsplatsen i god tid. - Den personliga kontakten är guld värd. Ring ett samtal eller besök arbetsgivaren personligen. Vill du vara riktigt säker på att få jobb för sommaren ska du dessutom höra dig för till många arbetsplatser. Stundars anställer tolv personer för sommaren. Uppgifterna varierar från vaktmästarjobb till museiguider och cafébiträden. - Vill du arbeta hos oss bör du kunna språk, såväl finska som svenska och engelska. Någon särskild utbildning behöver du inte men eftersom vi är ett museum vore det bra om du är intresserad av historia. Sommarjobbsansökningen öppnar i januari månad. I mars är merparten av platserna tagna. Nu är därför rätta tiden att söka. Fredrik Westblom
Bekanta dig med iPad mini hos iTronic. iPad mini har en läcker 7,9-tums bildskärm, FaceTime HD- och iSight-kamera, A5-chip, ultrasnabbt trådlöst och ett batteri som räcker i upp till 10 timmar.1 De över 275 000 appar som nns på App Store för iPad fungerar också på iPad mini.2 Så det är en iPad på alla sätt, bara i mindre format. iPad mini – från 342€ 1 2
Batteritiden varierar beroende på inställningar och användning. Mer information finns på www.apple.com/fi/batteries. Antalet appar syftar på det totala antalet appar som finns tillgängliga i hela världen. TM och © 2013 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls.
Besök iTronic. Din lokala Apple-expert. www.itronic. | T. 06 319 7780 | E info@itronic. | Hovrättsesplanaden 19, 65100, Vasa | Vardagar 9-17, Lördag 10-14
HP 650 15.6” | Pentium B980 | 4GB | 500GB | Windows 8
399€
SUPERERBJUDANDE!
ASUS X501A 15.6” | Intel Core i3-2350M | 4GB | 320GB | Windows 7
499€
BENQ Q GW GW2450HM HM 24” VA-LED skärm | 16:9 | VGA/ DVI/HDMI
179€
STEELSERIES Siberia Headset V2 ST
8390€
Korsholmsesplanaden 38, Vasa Tel: 06-3197700 | info@multitronic.fi Öppet: Vardagar 9-18 | Lördag stängt
WWW.MULTITRONIC.FI
Hårda bud från utbildningsstyrelsen Antagningsgrunderna för gemensam ansökan ändras. Nu prioriterar staten ungdomar utan utbildning och elever som gått ut grundskolan. De som byter studielinje straffas, säger studiehandledare. Ändringarna börjar gälla från och med hösten 2013. Det är speciellt det försämrade utgångsläget för elever som tagit mellanår som oroar studiehandledare i svenskfinland.
- Poängsättningen gynnar dem utan studieplats på andra stadiet och de som jobbar, inte de som tagit emot en studieplats, påbörjat studierna och känner att de valt fel och vill byta skola, säger Camilla Lillås, studiehandledare vid Korsholms högstadium. Totalantalet poäng de sökande kan få är 30. Elever som tagit mellanår har tidigare fått några minuspoäng, men från och med i höst kan elever som byter stu-
Res med Ingves Låt oss hjälpa dig med nästa resa! Vi skräddarsyr resor av olika slag – för mindre och större grupper: *studiebesök *sport- och skolresor *mässbesök *veckoslutsresor
Allt vad ni kan tänka er kan vi också! Vår ambition är att uppfylla resenärens drömmar! Minnen, upplevelser och resor Närpes 020 7434 530 Vasa 020 7434 520 www.ingvesresor.fi
dielinje räkna med ett poängavdrag på tio till fjorton poäng. - Det är en hiskelig summa. Det betyder att ett till två år i gymnasiet för att få tid att tänka över vad man egentligen skall börja göra inte längre är ett gynnsamt val. Som det ser ut nu måste eleverna välja ”rätt” från början. Det här gynnar definitivt inte skoltrötta elever, säger Lillås och poängterar att hon gärna skulle se flera fungerande alternativ till mellanår i
stil med yrkesstarten, hushållsskola, folkhögskolelinjer och det så kallade tionde läsåret på svenska i Österbotten. Vårens gemensamma ansökan följer fortfarande det gamla systemet. Vi har sökt utbildningsstyrelsen för en kommentar. Fredrik Westblom
? ? ?
? ?
? ? ? ? ? ?
”Det är okej att välja fel i början” De trodde båda de visste vad de ville. De flyttade till Helsingfors och började studera, men insåg snabbt att valet inte var det rätta. Nu studerar Erik och Pia Sjöberg i Vasa, och känner äntligen att de hittat rätt. Pia Sjöberg ser allvarlig ut. Hon lutar sig framåt, spänner ögonen i mig och säger: - Ungdomarna måste få begå misstag. Alla vet inte genast vad de vill arbeta med i framtiden och måste därför ha möjligheten att byta studielinje. Hon vet vad hon talar om. 2009 flyttade nämligen Erik och hustrun Pia Sjöberg (som då hette Ruotsalainen i efternamn) från hemorten Jakobstad till Helsingfors för att studera. Pia slapp in till ergoterapi och Erik
läste akutvård vid yrkeshögskolan Arcada. Studierna var intressanta, men inte riktigt vad de förväntat sig. Det här blev särskilt tydligt för Erik efter praktiken som ambulansvårdare. - Före jag började studera akutvård hade jag en viss aning om vad yrket handlade om, men jag var ändå inte förberedd på allt ambulansvårdarna tvingas se då de jobbar. Jag insåg snabbt att det inte var något för mig, säger han. Pia vantrivdes också med studierna och de beslöt sig båda för att byta skola. Erik sökte in till scenkonstlinjen vid Novia i Vasa och slapp in. Där studerar han ännu i dag. - Jag har utvecklats oerhört mycket sedan jag böt skola, både som person men också
rent professionellt. Jag trivs verkligen på scenkonstlinjen, säger han. Pia hade svårare att hitta hem. Hon började studera bildkonst i Nykarleby men vantrivdes också där. Ett mellanår som kassör på Citymarket i Vasa blev snabbt flera och snart hade hon slutat studera helt och hållet. Det var då hon av en slump bestämde sig för att söka in till frisörslinjen vid Vasa yrkesinstitut. - Det var som att hitta hem, säger hon. Hur reagerade folk då ni böt linje? - De flesta brydde sig inte. Förra klassen blev lite ledsna förstås, sade att de skulle sakna oss. Andra reagerade inte nämnvärt, säger Erik. - Men andra gången var det
många som rynkade på näsan. Många brukar fråga mig om jag trivs i min nuvarande skola. Då jag säger ja suckar de lättat. ”Nå äntligen”, är tyvärr den vanligaste reaktionen, säger Pia. Tror ni folk är rädda för att välja fel skola? - Självklart. Vem är inte det? Man vill ju hitta rätt från början men det går ju inte alltid, säger Erik. - Mitt tips är att inte ha bråttom. Det löns inte att studera något som du inte trivs med. - Känn inte stress över utbildningen – det är helt enkelt inte värt det, säger Pia. Fredrik Westblom
Utbildningsutbud 2013 på emin.fi www.yrkesakad
Gemensam ansökan 25.2–15.3.2013 www.studieval.fi
YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN
?
Mycket på gång inom SÖU I vår händer det mycket inom ungdomsrörelsen. För 125 år sedan grundades den första finlandssvenska ungdomsföreningen, Malax uf. Det firas genom en stor fest den 23 mars i Malax och Karperö. Det ordnas också en fototävling med temat ”Fota din fritid” där ungdomar i åldern 15-25 år kan delta genom att skicka in foton som passar in under temat intressen, kompisar eller engagemang. För att delta ska man ladda upp bilderna på FSU:s Facebooksida. Tävlingen avslutas den 5 maj.
SÖU:s projekt Teaterkonst i Österbotten kommer under våren att erbjuda teater- och dramapaket till alla lågstadie-, högstadie- och gymnasieskolor i Österbotten. Teaterpaketen riktar sig också till förskolor och daghem. För de yngsta barnen erbjuds ett paket med bland annat improvisationsworkshoppar, dramalekar och teaterföreställningen ”Karatemusen och Sven” som handlar om mod och vänskap. Till högstadierna och gymnasierna erbjuds workshoppar kring bland annat samarbete och gruppdynamik, improvisation och hur man talar inför en publik. För
mer info kontakta projektledare Jenny Holm på e-post: jennyh@sou.fi. I sommar ordnar SÖU också ett lajv för barn inom projektet ”Lajvrollspel för barn och bordsrollspel för unga”. Lajvet kommer att hållas den 7-9 juni i Österbotten och riktar sig till barn i lågstadieåldern. Kontakta projektledare Fredrik Westblom på e-post fredrik@sou.fi för mer info. Under våren kan man också läsa ungdomstidningen ÖP i högstadierna och gymnasierna i Österbotten. Plocka gärna på
dig ett exemplar! ÖP finns också som webbtidning på öp.fi. Under våren fortsätter SÖU:s dansprojekt Move It att utbilda unga evenemangsarrangörer som får lära sig hur man ordnar ett evenemang med allt vad det innebär. Inom kort kommer SÖU också att få nya hemsidor. Gå gärna in och läs mer om vår verksamhet på www.söu.fi. Sofia Nygård
VÄSTRA NYLANDS FOLKHÖGSKOLA SATSA PÅ DIG SJÄLV – studera ett år på folkhögskola! På VNF kan du förbereda dig för vidare studier. Eller kanske du känner för ett mellanår, lite tid för att tänka på framtiden? Hos oss kan du under ett år satsa helhjärtat på något du är intresserad av. Studielinjer 2013–2014:
KONSTÄMNEN
Bildkonst *) Fotokonst *) Seriekonst och grafisk design *) Inredning och formgivning *) Teater Danskonst Mode *)
Evangeliska folkhögskolan i Svenskfinland
Vasa Campus
Hangö Campus
“Vi vill ge dig ett år att utvecklas - och att minnas” Våra linjer 2013: cre@tiv
music@
dat@fotoWeb
språk@
SPRÅK OCH VETENSKAP
www.efo.fi
Språk och turism Vuosi suomeksi – Ett år på finska Svenska på riktigt – Ruotsia ruotsiksi Around the world in 8 months Natur och medicin Juridiska programmet Vi har också en Tionde klass!
Hangö Campus linjer:
Global Sea Adventure
www.evangelica.net
*) Möjlighet till vidarestudier på universitetsnivå i England. University for the Creative Arts.
VNF hittar du i Karis, Raseborg, endast 1 km från järnvägsstationen. Tågförbindelserna från både Helsingfors och Åbo är utmärkta. Skolans internat ligger precis intill skolan. Direktansökan 10.6 och 5.8.2013. Läs mer på vår hemsida.
Västra Nylands folkhögskola
Foto: Nicklas Mattsson
Pumpviken 3, 10300 Karis
www.vnf.fi
019 222 6025
info@vnf.fi
Evangeliska folkhögskolan i Svenskfinland Vasa Campus, Strandgatan 21-22, 65100 Vasa tfn: 010 327 1600
SVENSKA SKOLAN FÖR SYNSKADADE - statlig specialskola i Helsingfors www.blindskolan.fi I vår skola satsar vi på den enskilda eleven. Varje elev kan i lugn och ro finna och utveckla sin egen identitet – tillsammans med andra. Stöttepelarna i vår värdegrund är: delaktighet, insikt, respekt och tid. Vi ordnar olika terapier enligt behov, t.ex. ridterapi och musikterapi Vi anordnar: • Förskolundervisning För barn i åldern 5-6 år med synnedsättning och eventuella andra funktionsnedsättningar. Bl.a. individuell synträning och förberedande punktskriftsträning. • Grundläggande utbildning (åk 1-9) Anpassat studiematerial och individuell synträning hör till den pedagogiska vardagen. • Påbyggnadsundervisning (åk 10) Undervisningen fokuserar på behov som ungdomar med synnedsättning och eventuella andra funktionsnedsättningar har. Under året kan man förbättra sina kunskaper och färdigheter innan man går vidare till andra stadiets utbildning. Morgon- och eftermiddagsvård ordnas på elevhemmet. Elever som bor hemma kan få korttidsvård på elevhemmet. Kommunikationsträning är en viktig del i vår undervisning och vi lär ut användning av tekniska hjälpmedel, IT och punktskrift. Till all undervisning hör också träning i mobility (förflyttningsteknik) och aktiviteter i det dagliga livet (ADL). ELEVHEM Elevhemmet fungerar som ett veckohem för elever med lång skolväg. För att stöda, fostra, handleda och ge trygghet finns alltid personal på plats. Mera information ger rektor Maj-Len Heikel: telefon 040-809 1755 eller e-post maj-len.heikel@blindskolan.fi
SVENSKA SKOLAN FÖR SYNSKADADE OCH SPERES - center för lärande och kompetens - www.blindskolan.fi - www.speres.fi
Vi erbjuder Funktionell synprövning för att få en uppfattning om elevens funktionella syn, ofta i samarbete med en ögonläkare. Den funktionella synprövningen är början på en process som åtföljs av synpedagogisk handledning. Handledningstjänster då det är fråga om elever med funktionsnedsättning i syn, i hörsel eller inom neuropsykiatri (ADHD, Asperger, drag av autism). Vi handleder och stöder elever, lärare och personal. Vi gör rekommendationer och ger handledning i användningen av utrustning och material. Vi hjälper vid uppgörande av den individuella planen i samarbete med de personer som dagligen arbetar med eleven. Stödperioder för elever. Fortbildning för skolpersonal särskilt kring syn, hörsel och neuropsykiatri, men även med andra specialpedagogiska teman. Vi erbjuder också skräddarsydd fortbildning för kommuner. Mera information ger utvecklingschef Annina Jansson: telefon 040-809 17 53 eller e-post annina.jansson@speres.fi
Snabb första hjälpen
kan rädda liv! Aktuella kurser:
Första hjälpen FHJ 1® • 16 timmar: Vad göra när en olycka inträffar, i samband med de vanligaste sjukdomsattackerna. Livräddande första hjälpen • 4 timmar: Vad göra i en livshotande situation och hur slå larm. Livräddande första hjälpen • 8 timmar: Vad göra i samband med de vanligaste sjukdomsfallen, du kan slå larm och ta hand om smärre blessyrer som brännsår och sår. Finlands Röda Kors Österbottens svenska distrikt Samordnare för hälsovårdsverksamheten Anne-Maj Forsman 050 345 1561, anne-maj.forsman@rodakorset.fi
Kristinestads simhall
Ansökningstid 18.3 –12.4.2013 Sjöfart Ålands yrkesgymnasium utbildar framtidens sjöfarare! Utbildningsprogram för: • Vaktstyrman • Vaktmaskinmästare • Fartygselektriker • Däcks- och maskinreparatör
”Ankdammen” Må,ons 6.30-9.00, 15.30-21.00 Ti, to, fre 15.30-21.00 Lö, sö 12-16 (sö t.o.m. 24.3) På SPORTLOVET förlängda öppethållningstider, se www.kristinestad.fi/simhallen Simkampanj ”Simma sommarform!” 8.3-14.4 VÄLKOMMEN!
” De åländska sjöskolorna har ett eget skolfartyg M/S Mikael Sars”
Hotell och restaurang Ålands yrkesgymnasium utbildar servicekunniga och internationellt orienterade yrkesmänniskor inom hotell- och restaurangbranschen. Utbildningsprogram för: • Kock / matservice • Kundbetjäning / servitör • Hotell- och konferenspersonal, gymnasiebaserad 40 sv Utbildningen har en egen övningsrestaurang ”Hjorten”
För mer information, besök vår hemsida:
www.gymnasium.ax
Vi understöder Kompis! www.torpfrys.fi
www.aminnefolkpark.fi
Malax församling tel. 06-3651048 www.malaxforsamling.fi
Sockenstugan i Malax finns till för ungdomarna (åk 7 – uppåt). Där kan de träffas och umgås, spela pingis, biljard mm, se filmer, vara på datorerna, öva på musikinstrument samt köpa godis, fruktcoctail, milkshake mm i kiosken. Öppen ons. 18.00-21.00, fre - lö kl 18-23. Stängt 1:a helgen i månaden
www.emet.fi www.fagero.fi
Vi understöder Kompis! Kvevlax församling www.kvevlaxforsamling.fi
Korsholms svenska församling www.korsholmssvenskaforsamling.fi
Bergö - Petalax församling http://petalaxforsamling.webnode.com/
Korsnäs ungdomsoch byaförening www.korsnasuf.sou.fi
Korsnäs församling
Vörå församling
www.forsamlingen.korsnas.fi
www.voraforsamling.fi
Vasa svenska församling
Larsmo församling
Tel. 326 1309 www.vaasaevl.fi
Pörtoms församling
www.pedersoreprosteri.fi
Närpes församling www.narpesforsamling.fi
Korsnäs Kommun www.korsnas.fi
www.vora.fi / 382 1111
Närpes Stad
Korsholms Kommun
www.narpes.fi
www.korsholm.fi
Nykarleby Stad
Kronoby Kommun
www.nykarleby.fi
www.kronoby.fi
Larsmo Kommun
Malax Kommun
www.larsmo.fi
www.malax.fi
Arbetsprรถvning?