Öp nr 42 1985 by Österbottniska Posten

.. : . ::,::< :" .

: .

. : ... :.>: :::':. : : . ..

. .

:" ... :. ' : . :

' .

' "

:.: . ;. : .: . :. : : .. : ' : . : : ' . : : : :. . :: ' : :. ::: :. : . : : .. : . : . : . : : .: : . : . ' . : :. . . :: : : : :: : . ' : : :: : : . : ': : : . ' : . :: . .. :. : ' : : :' . : : : : : : .;. :.:': : ' : ' : : , .; '. : : : : : : . . : : : : :. . '. . ,:. : " : " .. . : ' . ..

:', : . : . :: : . . . . . : : : ;. . . :

. , ::

Torsdagen den 17 oklober 1985.

Red ,akt(jr8:·tankaI'

- ----

• • •

ev&C, K a-

Ny lag för

------- -

"Det är i och för sig en riktigt god ide, En elevs vitsord ska alltså inte längre vara beroende av andra ele vers vitsord och lärarna slipper byg ga upp vitsorden enligt gamla Gauss' klockkurva, där medeltalet snällt lägger sig kring vitsordet 7-8. Man ska alltså bedöma en elev enbart ut gående från vederbörandes förut sättningar. På det sättet ger elevens vitsord besked om hur väl eller illa han framskridit i förhållande till de målsättningar som ställts på just honom.

föreDinprDa. Blir det en sIagIIlda mot den kommunala verJrsambeten, blir

1J.D8dODl-

:: gf.r:· .1ii.; =!!! ;;.;;;;;..... . i f(o.·rsi.l gi.ii ii_ m.b .eiten Mi ksa i" ilver, ii där Jfa;D d;8;by gd ;en:. t.;föN;Ditnii1pr;. D&

. �iDgar. OokailJaa-a

Mut msorgaDisaUo 80m akaU ordDamed ungdomaarb8tet. En skrivDiDg IIOID. ..... att det lutar moten förcIelntngtIJUik'mln. IlaD kan ookal frip Ida GIll dR ftI4tap$ k DIdvIIIdIat .. ......

aJra1lbJandaa1gihw komm1menIaordDara1n�"'JDbat. De lokala aJrillDa4erDa1r vildlgtatora. 8p8QIe11t JbelJaD .ead och Jaa",... och man baronak att fruldamtanAjeplDApbnt, vIlJI:ea

1Ji.

blir.

BAr kuDde ju vira rJUlapIIa'-'pi1IIg0Gb )aoiya."JuollDit�_iUllCik:·

kommUDala8j

Visste ni att eleverna i grundskolan sedan höststarten kan bedömas enligt helt andra utgångspunkter än förr? Vitsen är att man inte längre ska jämföra en elevs framsteg i jämförelse med de övriga eleverna utan i stället med samma elevs tidigare prestationer berättar ' Borgåbladet.

iksdagen tar i v.eckan ställning till ett-förslag om ny lag gällande ungdom sarbete. De mest intressanta i sammahanget är naturligtvis vad det kommer att innebära 1 fråga..om pengar f'or kommunerna och organisatiouer. paru.tom en' höjd stataandelsprooent medför den nya lagen förlDclringar som gör att stödet för lUlgdom.sarbete kominer a.ä följa samma principer BOm a&ödet för idrott och kultur. innebi.r i praktiken eU markbelopp per Jrommuntnne vänare i statsbidrag. Men mara viktigt i pmmahanget är b:w detta markbeloJtP skall tördelas ån kOJnmuneruas egen �kMmbet ol'$J_fil�l'

den förlorande panen. Ok merparten diremot Ull bidrag Ull ... sarbetet blir f6renSDga.rna den vinDande panm. Man kan för den &ItartJoönta. -l�lI8e.lC18l"iBl aenare altemativet som segrar.

----...----- -

Virriga skolbetyg

ungdomsarbetet

--.-----

Systemet har bland annat den för delen Mt eleven kan uppnå de upp st ällda mål e n på olika s ätt OC ks å en . . 'u _ få glädja sig åt att han går rama även om det inte sker i samma snab ba takt som för de "duktigare" ele verna. Att alltid sitta med det sämsta tänkbara vitsordet sporrar inte precis till fortsatta ansträngningar.

;

Så långt är del alltså bra. Skolsty relsen har velat väl och tänkt på ele vernas bästa. Men därvid har det tydligen också förblivit.

xxx Det är mycket som verkar minst sagt motstridigt. Å ena sidan säger man som sagt att den grundläggande prin cipen är att man inte längre ska be döma elever i förhållande till varand ra utan till deras egna förutsättningar och framsteg. Å andra sidan fram håller man att vitsorden ska vara rättvisa. Nu frågar sig lärarna inte helt oberättigat om samm '!Sord kan ha olika innebörd för olika. elever?

xxx

O h trot s att eleverna allts å i n le __ , _ -C ..q. ka jämföras med varnlJ'" '>' ;o,,;'''' ;;; '' ler slwtstyrelsen dock förs[lI' a ma ska kunna jämföra vitsorden med varandra i det skede då eleverna sö ker sig till fortsatta studier? Det kan inte hjälpas men nog får man det intrycket att skolstyrelsen nu skickar iväg ett ganska halvdant paket fullt av goda tankar, som lärar na enligt eget förgottfinnande får försöka omvandla till goda gär ningar.'·

Ungdomen sviker teatern Ungdomen sviker teatern - och tvätom. Men om teatrarna nu börjar

satsa mer på en yngre publik kan resultatet bli en vitalisering av hela teaterlivet skriver Lars Linder i Dagens Nyheter.

Huset mitt Det är1gen daga att l.imDa in aD8Ö1m1D

•

•••

om bidrag mr uf-lokalarDaa grundrellOV8rlng. Det ir-inga fJ!DM1antar som atatamakteD. delar ut Ull detta minst sagt behJirtaDsvärda indamll. Och glidJande nog har österbotten hAllitaig bra framme dl det giller _viI &1lSÖkillJigar om bidrag. Men det är inte att undra på eftersom det är hAr de ftesta uf-Iokalerna f'buUJ . Huset mitt i byn har alltid varit'och verkar förbli ryggraden i ut-röret'" verksamhet.

"Få konstarter är så omgivna av in förstådda riter och färdiga svar som teatern. Men ungar mellan tolv och tjugo är oftas skräckinjagande oint resserade av teatern som form och finkultur. Många skådespelare kan vittna om de svettdrivande svårigfie terna att nå en ungdomspublik: en kritisk, högljudd salong som inte ar tigt sitter och väntar på att något ska hända där framme på scenen. Lite grovt kan man säga att det finns två sätt all närma sig problemet ungdom och teater. Det ena utgår från att man definierar ungdomen som en särskild grupp, men särskilda problem och specifika krav - då v.äl jer man repertoar och spelsätt däref ter och söker spegla de konflikter i samtiden som ungdomar verkligen lever i. Som Nationaltcater/Nyn ningen gjorde på 70-talet, vem minns inte "Livet är en fest?" Eller som regissören Magnus Bergquist, som för Ung 85 satt upp pjäser av drama tiker som Barrie Keefe, Nigcl Willi ams och nu senast Klas Östergren. Det är teater med våldsamma ut tryck. färgad av punk och rock kultur. Men man kan alltså gå en annan väg: vä'lja en mer traditionell drama tik. starka texter ur teaterhistorikens

rika lager - Shakespeare, Moli re, Strindberg - och iscensätta dem så att också en yngre publik får en chans. Det här spelåret sätter en handfull teatrar upp klassiker speciellt för un ga: "Pelikanen", "Fröken Julie", "Tartuffe" , "Mor Courage". Vad innebär då det - att göra klas siker för unga? Svaret är knappast självklart. När jag talar med teater folk som är inblandade .i de olika projekten varierar synpunkterna. Men så säger en teaterchef: - Jag skulle vilja påstå att man är tvungen att gör bättre teater för ung domar. Den publikens krav medför att arbetet vi gör på scenen plötsligt måste vara berättigat. Jag misstänker alt det är själva kärnpunkten. "

Citatet Om man inte ofta säger till en man - eUer för övrigt låter honom märka -

('u

han tir en

gud, tynar l!(ln bort och dör.

Juliette Greco

.,...

rn---------------------=

Torsdag.. del 17 okt8II er 1915.

I ev Danskris?

Jag har den senaste tiden hört och läst om en s.k. Ungdoms dans kris. Jag tror att jag vet i alla fall en av orsakerna till krisen. Jag tror att det helt enkelt bli vit för dyrt att åka till en ung domsdans. Vi kan ta som exempel en 17årig flicka, vi kan kalla henne . Maria. Hon går i skola (gymnasI um). Den enda inkomst hon har

är studiebidrag. För det skall hon köpa allt skol material själv, betala terminsavgifter, köpa klä der mm. Jag tror att Maria helt enkelt inte har råd att betala 30 mk i entreavgift och 20 mk i bus savgifter. Så jag råder er dansarrangörer sänk biljettpriset. Jag tror det skulle hjälpa.

"Studerande"

Till dig

ä.r borta-

är du i min tanke.

är min dag så grå

När jag somnar -

natten så mörk,

minns jag ditt leende.

allt liv har flytt. Det är då jag vet

På dagen-

hur mycket

får jag kraft av dig.

"Jag älskar dig"

Du är kärnan i mitt liv.

" :j"'''••

''_.''''",rdan förbundet senast var ute i blåsväder i massmedia. I den mån dagstidningarna upp. märksammat SÖU har det gällt frågor av informativ k!lraktär, typ möten, tävlingar och dyo likt. För förbundsstyrelsen har si tuationen medfört att man fått arbetsro att se över sina inter na angelägenheter och sätta in saker och ting på sina' rätta ställen.

"Kär -69"

m.rn�:fald fräscha 'id er och på pekanden som kommer att Iigga till grund för kommande års verksamhetsplaner. - Det ser ut som om ett utö kat samhälleligt stöd skulle komma OP till godo. Ett stöd som förhoppningsvis kan ge tidningen en lite tryggare grund än vad som hittills varit fallet. - Systemet

med festfördel

Det stora

sker i det tysta

Istället för att massmedia skriver sönder varje litet steg som tas, analyserar varje utta lande under förstoringsglas och förutspår varje kommande åtgärd två veckor i förväg, så har viktiga saker nu kunnat ut föras i lugn och ro utan yttre inblandning. Dethär har betytt att förbun . det kunnat samla på sig viktig information och även agera med sakkunskap och tillför sikt. Helt plötsligt har det visat sig att flera lösa trådändar kun

nat knytas ihop till en funge rande helhet. Bland några av de mest positiva sakerna vill jag nämna följande:

ningen har fåtts under kon troll. En smidigare tillämpning av tilldelningen kombinerad med vissa tillrättavisningar tycks kunna garantera kontinu iteten framledes.

- Ekonomin är i balans. Ifall allting klaffar framledes torde tom. en utökning av persona len kunna vidtas på sikt.

finns det även mindre trevliga saker och orosmoln med i bil

Utvecklingsgruppen har slutföFt lejonparten av sitt ar bete

och

kommit

med

- Förbundsstyrelsen börjar komma upp ordentligt i varv. Hos medlemmarna finns både en debattlust och,en beredskap att avgöra viktiga beslut som är imponerande. Förhoppnings vis fortsätter så stor del som möjligt av styrelsen ett år till så att ideerna kan mogna och ut

vecklas.

Listan

på

).;)

------

Kameran gör fotografen? I

många år hade drömmen om en riktig kamera funnits. En riktig kamera, som är bätt re och mera invecklad än den lånade Coca-Cola-dito. Den som man fått genom att samlar korkar. Drömmen blev ett till fälle. Inköpet till slut mest av impulsnatur. Stolt som en tupp klockan 6 på morgonen bars den nya begagnade Canon hem. En kamera som är idio tsäker. Bara skärpan behöver ställas in. För kameran har au tomatik. Så sa den förre inne havaren. Någon övning blev det inte tid för. Ett kusinbröllop ett par dagar senare kunde anses vara ett evenemang värt att förevi ga. Men varför övning - ka meran är ju idiotsäker!

När du nångång

När jag vaknar-

----

positiva

tecken

kunde göras längre. Givetvis

den. (men dem prathr man ju inte om) Livet går vidare!

Mårten Lövdahl

Ett bröllop börjar vanligen med ett besök i kyrkan. Där var och varannan plåtar för brinnkära livet. Alla vill ha ett foto som ingen annan lyckats få. Här skulle Canon få .eld dopet. Väl inne i kyrkan - några minuters väntan på att ceremo nin skulle vidta. Dessa minuter fick händerna att skaka av ner vositet. För nu hade hjärnan börjat arbeta. Hur skulle foto graferingen lyckas? Oroliga minuter. Mänskorna runtom var märkbart roade av alla för sök att få in rätt vinkel från bänkplats. Alla reglage pröva des för att se hur kameran rea gerar.

lötSligt hände allt så fruk tansvärt snabbt. Brudmars chen dånade. Alla tankar på lugn var borta. Kvar fanns bara en, som liknade en 100 meters löpare. Ur bänken till mitt gången i kyrkan! Väl på plats - upp med kameran i ögon höjd - inställning av skärpa tryck av ... Vad i hel... Ingen ting stämde. Brudparet kom för snabbt. Ny inställning.. Nej!!

Miss Gail de Souzee 7 Herholdt Street Constantia KlooC Florida 1710 Transvaal SYD-AI'RIKA Ålder: 14 år Intressen: Läsning, brevskriv ning, idrott och modellering. Samlar brevpapper. Lovar att svara på alla brev.

Nå, skam den som ger sig. Likt Uppfinnar-Jocke tändes en lampa uppe i hjärnan. Ställ in kameran ett par meter fram för! Klart för fotografering. Tryck!? Nä, nu - ingenting hände. Kameran var låst. För ra ägaren måste ha varit en lu rendrejare. Ett försök till - ingenting. 100 meters löparen gick i slow motion tillbaka till platsen i bänken - hoppades att ingen reagerat. Men kompanjornas leenden bekräftade de värsta aningarna. En blivande foto grafs karriär var till ända. Ty värr, för man vet aldrig ... ..

en hjärnan fungerade fortfarande. Den sa - Koppla bort automatiken! OK, men vad och hur sedan?? Men en vild satsning är väl bättre än ingenting! OK. tänkt och gjort. Som ett smygande kattdjur tillbaka till händelsernas cent-

rum - altaret. Skall det satsas så skall det göras ordentligt. Fotografering ur alla tänkbara och otänkbara vinklar rw:d di to inställning av Canol1: Idio tsäker! Hur? ,

Men den fungerade plötsligt igen. Varför? Har den något emot mig som automatikfoto graf? Hursomhaver - aldrig tidigare har den kyrkan upp levt en aktivare fotograf. Och dessutom - en som verkade kunna sin sak. En som hade elektronblixt i stället för små heta blå lampor, som man inte vet vad man skall göra av när de använts. Smittad av framgången med en fungerande kamera anlade fotografen kunnarmin. En bön om en lucka i golvet bifölls ald rig. Efter välförrättat värv kom den sedvanliga frågan från kompanjonerna i bänken. I form av en viskning: - Fick du några foton?

Maggan

Mr. Richid Agha Rue de la Sabliere Thenia (Boumerdes) ALGERIET Ålder: 24 år Intressen: Sport, simning, läs ning. promenader mm. Önskemål: vill brevväxla med flickor och pojkar i åldern 1724 år Mr. lackson Awotwe Kwasi Odoi P.O. Box 205 Berekum Bronn-Ahafo Ghana Ålder: 18 år Intressen: Musik, ridning, bordtennis, vykort samt att se filmer och video .

Mohammed Talamali (bilden) T.F.T. S.H.D.P. BP 66 in Maenas W. l11izi ALGERIET Ålder: 24 år Intressen: Cykling, Cotboll, simning, resor osv. Önskemål: Vill brenäxla på engelska eller Cranska.

[iJ

________________

____

b=B d ==a "=I U=R 1 7 Ob H ===.r 1=.=5 .

Musiken dånar ut ur högtalarna och in på scenen störtar två energiknippen. Showen börjar och killarna öser i ett oerhört tempo. Den kvinnliga publiken suckar hänfört och varvar förtjusta till rop med up,pskattande busvisslingar. Dansarna, Vito och Emilio Ingrosso, ger allt. Deras ansikten speglar den glädje dom känner av att stå på scen, dom lever. Vito och Emilio, 21 resp 19 år, tillhör den nya generationen dansare. Dansen är deras liv och det är inte alls omöjligt att namnet Ingrosso kommer att stå i fet stil på affischer utanfOr de stora scenerna runt om i landet. Och kanske ute iden stora världen? Just nu dansar grabbarna med PerniIla Wahlgren. FRÅGA: Hur kommer det sig att ni bör jade dansa egentligen? Emilio: Min morbror dansade för oss när vi var små, och det blev jag oerhört imponerad av. Så jag började dansa då, och höll på med det till lO-års åldern. Vid den åldern var det inte lika ballt längre... Det blev gatorna istället, ut och busa och leva om. Jag var nog en riktig liten gangs ter då. Vito: Men så kom "Saturday night {ever" och den nya dansvågen. Vi började dansa på diskotek och märkte hur häftigt det var att se hur folk tittade på en. Brudar och så... (ha-ha). Emilio: Det ena gav det andra och plöts ligt hade vi premiär på vår egen disco-

show på Tramps. Det var väl vårt första uppträdande. Jag tror att jag var 13 år då. Då hade vi aldrig tagit några lektioner. Och det var den första känslan, som alltid sitter kvar och driver på. Tekniken får ald rig sitta framför. Det är kanske därför folk kan slappna av mer när dom ser på oss. Tekniken får aldrig finnas bara för att visa hur svårt det är. Publiken skall kunna släp pa loss och bara känna med oss. Det ska finnas känslor med... aggresivitet, glatt. .. precis som musiken. Vito: Det är viktigt att man får visa vad man känner. T.ex. när vi var små fick vi visa att vi var förbannade. Våra föräldrar visade respekt för våra känslor. Det är kanske det som är problemet för många

------------

svenska dansare, de har aldrig riktigt fått visa sina känslor. Och jag tror att man måste ha gått igenom lite skit för att kunna visa det. Det är som en stege... man vill komma upp. Är man där uppe... man vet inte hur det är, hur man ska kämpa sig upp. Emilio: Man har svårare att sätta upp ett klart mål, man känner sig färdig utan att vara det. Erfarenheten saknas. Vi kan väl ja det är bra: det tar vi. Det där struntar vi i osv. Vi har fått jävligt mycket skit av folk... Vito: Från många dansare också. Vi be gär så mycket betalt, vi är divor osv. Det är tack vare oss som svenska dansa re får så pass mycket betalt. Vi har vågat tacka nej till bra jobb, bara för att det har varit så uselt betalt. Dansare har alltid det sämst. Ska det sparas in på en uppsättning så blir det alltid på dansen. Emilio: Folk har garvat åt oss, men nu ser man: det är vi som får bäst betalt. Vi dansare borde hålla ihop mer. En dansare måste man få bra betalt. Utan pengar kan du inte träna, vara glad, få inspiration... FRÅGA: Men efter dansen då? Om tio år börjar ni ju ta slut, vad händer då? Vito: Vi har en grupp, Bad Habit, som vi jobbar stenhårt med. Det är en totals how med musik, dans och show. Det är jag, Emilio och Rene Hedemyr som skriver musiken. Vi kommer ut med en skiva snart. Emilio: Jag och brorsan spelar synt och

-------J

------------

Rene programmerar trum-maskinen: Han sköter två skivspelare också, det hela är lite annorlunda. Vi söker två tjejer också. En ska spela bas och den andra gitarr. Vito: Dom ska vara råsexiga (ha-ha). Och mycket bra! FRÅGA: Vad har ni mer gjort som proffs? Emilio: Vårt första riktiga jobb var med Eva Rydberg. Det var otroligt lärorikt och intressant. Sen turnerade vi med Lois-sho wen runt om i Sverige (reklamturne för ett jeansmärke-reds anm). Vårt lilla ge nombrott, efter Eva Rydberg, blev med Surprise på Hasselbacken. Det var ungefär ett år. Och då splittrades vi för första gång en, jag fick mitt tredje genombrott med Lill Lindfors. Med egna recensioner i pressen. Vito: Under tiden åkte jag till New York och tränade. När jag kom hem igen fortsatte brorsan med Lill och jag med Surprise. Och nu är vi med Pernilla. FRÄGA: För att vara bröder har ni en ganska ovanlig relation, berätta? Emilio: Vi är oerhört "tajta" vi vet pre cis var vi har varandra. Det har hänt grejor som är helt otroliga, t.ex. när vi ska koreo grafera. Helt oberoende av varandra, utan att veta vad den andra gör, så koregraferar vi helt lika. Pernilla och Bruno (G len mark-reds anm) blev helt paffa när de såg det. Vito: Vi telepaterar, det finns kontakt.

T.... .. 17 ... 1 Vi känner värmen från varandra. Jag tror absolut att . et finns "något". Emilio: Andå är vi helt olika som perso ner. Vi tjafsar innan vi går in på scen så ingen, absolut ingen tror att det kan gå vägen. Men det gör det, och oftast bättre. FRÅGA: Ni är så utpräglade "machokil lar" med läder, nitar och mörka solglasö gon. Har ni andra känslor än bara aggresi vitet, kan ni vara mjuka?

Med en mun: Jadå! Emilio: Känslor är det viktigaste... Vito: Kläder är romantiska-vi är ju ita· lienare (ha-ha). (Fast de är födda i Sverige och betraktar sig som svenskar-reds anm) FRÅGA: Vem älskar ni? .

Vito: Marie och min son Sebastian. Han är två år och dansar redan. Sebastian bety- . der mycket för mig. Ibland när jag inte orkar med dansen, ser jag honom utan hem, kläder, pengar och jag sitter där med flaskan. Då går jag och tränar och sliter som jag aldrig gjort förr. Jag tänker på hans framtid, hur han ska få det. Det är en underbar unge: Det är så att komma hem till min familj och slappna av och bara vara mig själv. Jag slipper tuffheten, showbusi ness.. då är jag mig själv. Annika, fast vi har det lite struligt nu. FRÅGA: Vad är er drömgrej?

Vito: Det skulle vara kul att göra en grej med en kompis i USA som heter Lester Wilson. Han är en stjärnkoreogograf. Emilio: Oooh' Jag ryser-titta! Jag ryser när jag tänker på det. Det är nog det hög sta, att få göra vår grej, Bad Habbit, med honom. Han är ett geni, den största koreo grafen i världen. Vito: Han har lärt mig otroligt mycket. Han förklarad.e mycket om hur man ska göra och inte göra inom Showbusiness. Ibland när jag har dåligt självförtroende och kanner mIg deppIg, ringer jag honom och får goda råd. Han är störst men ädå ödmjuk och ö nare man är mot männiEmili . u er utvecklas man själv som mänsk

Emilio: Folk är så rädda att "sticka ut" i S erige. Alla har samma hårfärg, frisyr, . personlig, klä dig som du klader. .. Var Itte är. Var spontan! Vito: Folk är fega, rädda för talanofulla människor.Jag känner massor av tal nger som "läggs på hyllan". I Sverige pressas folk som tar initiativ, tjänar pengar, ska par ... Allt ska vara som en motorväg, utan överraskningar på sin höjd en liten kurva. Allt är så väntat. Emilio: Två dagar om året kan man kän na värme i Sve.rige: nyårsafton och mid sommarafton. Aven om det är massa bråk och fylla kan man känna att det är något i luften, en gemenskap... en värme. Vito: Det är inte fel på svenskarna. När de åker på semester blommar de ut och lever ut, men väl hemma igen vissnar de ihop. Här finns alltid gränser, bestämmel ser som säger stopp! Man blir så instängd. Emilio: Men vi älskar svenskarna det är ett underbart fo.lk. Annars skulle vi inte bo här, och älska landet. Här tänkte jag lägga in en listig grej. Jag gav bröderna chansen att ställa en val rri rrå a till varandra, helt improviserat. Men inför mig och med tidning

ens tusentals läsare som domare. Frågorna rår ni, men .. te svaren som blev så långa och mycket personliga. Vitos rråga till Emi Iio: Litar du på mig? Emilios rråga till Vito: Blir du inspirerad av att jobba med mig? FRÅGA: Kommer ni ihåg någon dröm?

Y to: Jag dr ? mmer ganska ofta att jag bltr Jagad av dj ävulen. Nu senast fick han tag i mig men jag lyckades sparka mig loss. Fruktansvärt obehagligt. Jag var skiträdd. För att komma ur huset vi var i blev jag tvungen att sparka sönder väggarna. milio: pen här drömmen har jag dromt tre ganger. Efter den första gången . vak ade pg upp o h lovade mig själv att aldn dromma den Igen. Den är skitäcklig! Det ar ett stort hus pa. en äng, utanför en s og. Huset har en stor entre med en pam pIg port som står öppen. Längst in i hallen står jag och tittar ut genom porten, mot

______ ___ ______ __________ ____

ängen där det står en giljotin. Ut ur skogen kommer en flintskallig man gående. Han går fram till giljotinen, lägger sitt huvud under den och avrättar sig själv. Hemskt att se. Jag har ingen aning om varför jag drömmer den.

FRÅGA: Vem är bäst, Pernilla eller Carola?

Emilio: Pernilla, för att hennes pappa kammar sig (vrålskratt från båda brö derna) Vito: Pernilla har bättre gnista, rör sig bättre... hon dansar bättre. Och så är hon mycket sötare, snyggare. FRÅGA: Er syn på trohet?

Vito: Jag tror stenhårt på trohet! (samti digt ger broder Emilio honom en skum blick-reds anm) Emilio: Jag gör det mina känslor säger. Dom går inte att stoppa. Det är det mitt liv går ut på, att göra det jag tycker om. Men jag vW aldrig såra någon. Det kommer i perioder, att man vill var med en annan tjej. Fast sen kommer man på sig själv att den man verkligen älskar var ens tjej .

. 'FRÅGA: Har ni gjort bort er någon gång?

Vito: När Ann-Margret var här för några år sen var Lester Wilson (koreoga fen) med. Vi träffade honom på natten och satt h sna . ckade. Då höll vi på med koreografm fran Travoltafilmen. Jag satt där och beklagade mig över hur tråkigt det var oc vll ken urtöntig koreografi det var. . Naturltgtvls var det han som hade gjort koreo rafin ... åh vad pinsamt!

_ _

---

FRAGA: Bra filmer ni sett?

Emilio: Midnight Cowboy, The Dead Zone... Vito: Jakten på den försvunna skatten, en del James Bondfilmer, Purpel Rain var en bra musikfilm.. . alla Star Warsfil merna... Emilio: Frances. FRÅGA: Har ni några intressen förutom

dansen?

Vito: Måla tavlor, laga mat... : Ata gott, musik . .. . Vad tycker du om Cia Berg? . Söt tjej, häftig. Det är sådana som hon som behövs i det här landet, hon pig gar uRp. FRAGA: Vad är sexigast hos en kvinna?

Båda: Bröst och ben!(råa skratt) Och st j är!.•. och ögon. Ögon är sexigt.

FRAGA: Varför är ni aldrig på Cafe Opera?

. Vito: Vi har inga vänner där, vi känner inga. FRÅGA: Sveriges vackraste pla ts?

Emilio: Skogarna, fjällen, naturen... Vito: Discoteken (ha-ha). FRÅGA: Favoritmusiken?

Båda: Prince, Shela E. klassisk musik, John Willians, filmmusik. FRÅGA: Fa\'oritmat?

Båda: Spagetti och Tortellini a ra Panna.

FRÅGA: Hur kan ni göra era föräldrar glada?

Emilio: Visar ömhet, kärlek. Ställer upp för dem. . Vito: Bjuder dem på middag. Som vi aldrig hinner. Emili <?: Italienska föräldrar kräver myc . ket a sma barn. De ger mycket kärlek, och VIII ha mycket kärlek. Tyvärr förstår de inte riktigt att ungdomen av idag måste satsa så mycket för att komma upp sig. Det y är hårt, och då vill de att vi ska träffas på helgerna, det är bara att vi job bar då också! Då blir de ledsna. FRÅGA: Vito, beskriv dig själv. (Emilio rnissar skadeglatt)

Vito: Öööh... snäll, ser bra ut... rolig -:-folk tycker att jag har humor... Jag är hte halvtokIg. Jag är pigg, tycker att det är kul att ställa upp för människor. .. fli.tig... lat när det gäller mig själv... öh... vaken, fantasifull. Det är jag! Emilio: Jag är en läcker typ (he-he), öppen för ideer... öh... fantasifull. .. har .,. .... .. humor, varm, godhjärtad. Jag är nog ... också lite naiv ibland. FRÅGA: Slutligen, Säg vad ni vill.

Vito: Fast vi sticker ut hakorna ibland ... Emilio: ... missförstå oss inte!

Text: Patrik Moks Foto: Eivor Rasehorn

----------

--l

:.:J'

Torsd1l8l118l17 oktober 1985.

: r <

Expertens råd till lokalrenoverare: •

'Gör inte onödiga grundförb ä ttringa r , -Gör upp ett fuIJ tändigt renoveringsprogram, men ansök om pengar för . . endast en eta,pp i gangen. -Planera inte onödigt omfattade grundrörbättringar , se hellre till att ni får en samlingslokal som fyller era behov. -'Betonggolv under festsalsgolvet och byte av fönster som går att reparera rekommenderas inte. -Vintervarma klubblokaler i danspaviljonger prioriteras i allmänhet inte på bidragsgivande plats.

-En kulturhistoriskt värdefull lokal har alltid större möjligheter att erhålla renoveringsbidrag.

D Förbätt.ringar som kan kdiJ till ökad verksamhet ligger bra till i ansökningshögen, beriiUar Leni Pekkalafrån Undervisningsministeriet ..

ten. D Intresset för lokalrenoveringarna är fortfarande stort i Österbot. Till en infonnationskväll i Snredsby senaste vecka kom ett trettIOtal representanter för olika föreningar.

Detta är några av de praktiska råd och fårhållningsregler , som arkitekt Leni Pakkala från un dervisningsministeriet och nya länsungdomssekreteraren Erik Häggman kom med, då de se naste vecka informerade SÖU:s medlemsföreningar om de statli ga renoveringsbidragen. Vid ett informationsmöte i Gerby deltog ett trettiotal representanter för föreningar, som antingen håller på att renovera sina lokaler eller föreningar som planerar att göra . det. Med på mötet var också FSU:s nya oraganisationsseksre terare Jocke Grönholm och SÖU-instruktören Bror Jacob son. Det är dessa två som i första hand skall hjälpa föreningarna att göra sådana ansökningar som tillfredsställer Leni Pakkala. Det är nämligen hon som går igenom ansökningshandlingarna på un dervisningsministeriet. Ansök ningarna skall vara inlämnade inom denna månad. -Det är synnerligen viktigt att så många föreningar som möjligt från Vasa län söker reno veringsbidrag, säger Erik Hägg man. Det finns 400 uf-lokaler i Vasa län. Det betyder att uf-lo kalerna ligger tätast i den här de len av landet. Men det beror på hur många ansökningar som kommer in hur stor tilldelningen blir. Anhåll därför även om ni inte planerar någon större reno vering. Det går att få bidrag för ett nytt dansgolv , för scenutrust ning eller för ett nytt vattentak. Häggman var tidigare organi sationssekreterare i FSU och den som skötte om att ansök

ningshandlingarna var så kom pletta som möjligt. Han hade go da kontakter med undervisnings ministeriet och blev småningom expert på uf-Iokal-renoveringar. Senaste år erhöll 21 SÖU-för eningar sammanlagt 510 000 mk i statligt renoveringsbidrag, be rättar han. Till hela Vasa län kom nästan 1,5 miljoner mark i bidrag. Då fanns 4 miljoner mark att dela på i statsbudgeten. I år har summan ökats till 4,2 miljoner mark. -Från början var målsätt ningen för renoveringsanslaget att gamla värdefulla uf-lokaler skulle bevaras. säger Häggman. Medlen fanns första gången i budgeten år 1979 och var då rätt blygsamma. Nu har anslaget ökat och målsättningen utvid gats. Målet är nu att uf-Iokalerna skall vara funktionsdugliga som samlingslokaler på en ort. Leni Pakkala hade många råd och synpunkter kring lokaIreno veringar att delge uf-folket i Gerby. Hon illustrerade sin in formation med massor av dia bilder från lokaler som renove rats eller håller på att renoveras. Som det där med en ny dyr grund under festsalen. Det är ett främmande element i en gammal lokal som kan få många oönska de följder. En översyn av grund en som bl.a. innebär att se till att ventilationen fungerar, är till räcklig i många fall. En firma vill säkert gärna inle da en renovering med att byta fönster. sade hon. Det är ener gisparande, . går lätt att utföra och är lättförtjänta pengar. Men är det den viktigaste åtgärden

för att få lokalen funktionsduglig och är det nödvändigt med Jre dubbla glas i en uf-lokal. Att satsa på ett helt nytt upp värmningssystem är knappast heller nödvändigt alla gånger. Allmänt taget varnade Pakkala för firmor som ser en chans att förtjäna på att göra en punktin sats i en uf-lokal med statliga bi . dragmedel. Däremot ser undervisningsmi nisteriet gärna att scenerna i lo kalerna rustas upp. Scenerna är förknippade med en kulturhisto risk tradition i föreningarna och en upprustning kan leda till en ny aktivitetsvåg i en förening. Aven särskilda klubbutr.ym men är Leni Pakkala beredd att förorda bidrag för. Och alla för bättringar i lokalen som kan leda till ökad verksamhet på en ort är hon beredd att stöda. Det är en .. bra tumregel att" ha i minne ne ungdomsföreningar som rar en renovering. De inledande informationerna gav anledning till några frågor, men allmänt föreföll de att ha varit s4 ut tömmande att det inte krävdes ytterligare diskussion. Därmed blev det tid för bl.a. Korsbäck uf och Taklax uf att diskutera detaljer med arkitekt Pakkala. Korsbäck uf i Kristine stad planerar en fullständig ge nomgång av lokalen jämte en mindre utbyggnad för att få ut rymme för ett klubbrum och WC-er. I Taklax skall man snyg ga upp hela sin relativt nya lokal, efter att den en längre tid funge rat som syfabrik.

. SVEN-ERIK GLADER

N Y organisationssekreterare GODA KUNSKAPER om det 'fält' han skall jobba på borde FSU:s nya organisationssek reterare Jocke Grönholm ha. Han är hemma från Pargas, har studerat vid ungdomssek reterarlinjen vid SOFF, varit t.f.. ungdomssekreterare i Pargas och ombudsman vid Åboiands ungdomsförbund.

D locke Grönholm har tillträtt tjänsten som organisationssekreterare vid FSU j Helsingfors.

Nu finns han sedan l septem ber vid FSU:s kansli i Hel singfors. Förra veckan gjorde han ett första besök i Oster botten tillsammans med arki

tekt Leni Pakkala från under visningsministeriet. Besöket i Österbotten gällde den na gång främst uf-Iokalernas re novering. Ansökan skall vara in ne inom oktober månad. Den frå gan är Jockes huvuduppgift en tid framåt, berättar han. Efter inlämningstidens slut brukar det vara en hel del som behöver kom pletteras i ansökningarna. FSU har tagit som sin uppgift aU se till att ansökningarna skall vara så fullständiga som möjligt. En annan viktig uppgift för

organisationssekreteraren är ung musik inom Svenskfinland. FSU har ju sedan flera åt tillbaka för sökt hjälpa fram unga musiker och unga rockband. Denna sek tor av verksamheten skall orga nisationssekreteraren sköta. -Annars är det meningen aU jag så mycket som möjligt skall röra mig ute på fältet, säger Joc ke Grönholm. Då kommer det säkert fram frågor och uppgifter som en person som har tid och sitter så aU säga centralt, kan sköta. Så det är bara för före ningarna att stöta på om det är något de vill ha hjälp med.

----

Torsdalen den 17 oktober 1985. --------

--------

----

------

).;)

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH111111111111111111111111111111111111111111

ÖP-medarbetare vid SÖFF:s nya medialinje 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111811111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 inte vad jag vet öch det här var det närmaste jag kunde komma.

Eleverna vid den nystar tade medialinjen vid SÖFF kommer under

Åsa Sandberg, Kronoby:

skolåret att medverka i ÖP:s spalter. Eftersom den nya medarbetarna kommer från så gott som alla delar av Österbot ten, kan de dyka upp var som helst i landskapet.

- Jag fick brev om medialinjen och tyckte det lät kul. Jag hade också annars varit intresserad av att komma hit, ett bra mellanår.

• Försöksår Vi bad vår klasslärare Ulla Lau nonen berätta lite om medialin jen och vad hon väntar sej av det här året. - Som skolform är folkhögs kolan mycket lämplig för media linjen. Eleverna bor ju på inter natet och lär på det sättet känna olika människor från olika delar av landet och med olika bak-' grund, människor som kan ge impulser och ideer. - Vi kan ju också utnyttja de möjligheter skolan ger oss ge nom skoltidningar och radiopro gram inom skolan. Medialinjen är ingen yrkesut

Såhär presenterar de sin skola, medialinjen och sig själva. SÖFF står för Svenska Österbot tens Folkhögskola Folkakaderni och ligger i Yttermark ca 6-7 km från Närpes centrum. Skolan erbjuder olika linjer att välja på och den intressanta i det här fallet är en för i år ny linje - medialinje. Medialinjen är ingen yrkesutbildande linje utan en linje för sådana som är intresserade av olika slags me diayrken. Den är också en all mänbildande linje. Ämnen som vi under årens lopp tar upp är bland annat; a dio-TV och tidnignsjournah interv'u- och talteknik, t"k , ra a, oto, fin ska och engelska. På våren kommer vi också att göra ett slutarbete med hjälp av olika media, antingen ett TV program, ett radioprogram eller en tidning. Under året kommer att praktisera på olika dagstid rungar, När-TV och radion. Det är i den vevan vi också kommer att medverka i ÖP. Vi som går på medialinjen har försökt att kort berätta varför vi

o Klasslärare Ulla Launonen t. v. berättar alt medilllinjens elever kommer att jobba mycket med praktislca uppgifter inom oliIca mediIl. Unjens elever är fr.v. Maria Holmström, Sotu Mikkola, Maria TaUberg, Åsa TaUberg, Åsa Sandberg, Mary Salo, Kenneth Ljungars, Christine Witting och Jens Andersen.

kom till Söff och valde den här inre . Maria Tallberg, Lovisa:

- Jag kom hit för att lära mej grunderna i journalistik och så tyckte jag att det skulle vara bra med ett melianår efter gymna siet, före jag söker vidare till nå gon annan skola, troligtvis Soc & Kom. Satu Mikkola, Anjalankoski:

- Jag är intresserad av informa tionsteknik i allmänhet, alltså både visuellt och i ord.

Maria Holmström, Oravais:

- Jag sökte till PF men kom inte in och ville då ta ett melianår och tyckte att den här linjen skulle passa bra eftersom jag är intres serad av journalistik och dylik. Jens Andersen, Vasa:

- Jag är intresserad av video fiImning och När-TV -produk tion och eftersom medialinjen också skall syssla med bland an nat TV-teknik valde jag den. Christine Wilting, Karleby:

- Jag har varit intresserad av

media länge och då jag fick höra om den här linjen tyckte jag att den skulle passa mej. Kenneth Ljungars, Närpes:

- Jag sökte till yrkesskolan men kom inte in och då valde jag mel lan gymnasiet och SOFF. Den här linjen lät intressant. Mary SaJo, Munsala:

- Jag har länge varit intresserad av foto och journalistik. Jag skulle belst ha velat börja på en fotolinje, men någon sådan finns

bildande linje utan mera en linje som ger insikt i vad media hand lar om. Man har nytta av media linjen också om man inte tänker jobba som journalist på radio, TV eller någon tidning utan alla yrken där man jobbar med män niskor och med att informera. - Det här året är ju också ett försöksår så att vi får se vad som kan förbättras eller om lin jen är bra i den här formen. Jag hoppas också att eleverna från den här linjen kan hjälpa till med När-TV och lokalradio på sina hemorter och frilansare be hövs ju alltid på tidningar. Under åre blir det mycket praktik för att eleverna skall få möjlighet att se hur det verkili gen går till och inte bara teori.

Mary, Salu, Kenneth elever på medialinjen.

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111III11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Radion ger Atlantis

- För mig framstår Atlantis som en symbol för obesvarade frå gor. Ingenting finns som kan ge ett bevis för urtidsöns historiska existens. Havet tiger om sina er farenheter. Vi kan bara tro eller inte tro. Så säger Hasse Lundqvist, abi turient vid Korsholms gymnasi um 1985. 'Han har skrivit texten till och planerat ljussättningen för musikalen 'Atlantis' som ur uppfördes senaste april av cirka 160 elever vid KorshoJms hög stadium.

- Den klassiska inledningen går över i moderna stilar. Här blandas ljudet från naturtrogna blåsinstrument med effekter från datoriserade synthesizers och eltrummor, berättar Christer Käld, lärare och kompositör som Qckså svarar för orkesterledning en. Han var med och ledde även musikalerna 'Pappa' och 'Jesus Christ Superstar' som framför des av Korsholms högstadium åren 1983 resp. 1984. Hans Lydman, 17 år, från Smeds by har regisserat musika len. Det är också i Tennishallen i Smedsby som föreställningen spelades in för radio i mitten av maj. Radion söndag 20.10 kl 15.00.

SEPÄNKYLÄN LATTIA Ky . SMEDSBY GOLV Kb LATTIA-rlLAN ERIKOISLlIKE SPECIALAFFÄR INOM GOLVBRANSCHEN Puh. 961-2212 20 Tel. - 65610 SEPÄNKYLÄ - SMEDSBY

••

TA OSS TILL HJALPI Oberoende av om du studerar eller job bar; g r i bosättnings- eller giftastankar eller planerar ett bostadsköp, kan du med fullt förtroende vända dig till oss. Vi beviljar studie/ n t v ra unga kunder och t kundfamiljernas studerande ung domar. När du öppnar ett lönekonto hos oss, f r du bergis lönekonto/ n och bosättnings I n. Hör dig för om de ungas bostads sparpremiekonto som gör det mycket lättare att skafta eget p fördelaktiga villkor.

Det lönar sig att bli kund hos oss! Vi hjälper dig i alla bankaffärer!'

&SPLATS&

HÖST'ENS FÖRSTA UNGDOMSDANS i -=�5S0LF�===-•

* * * * * * * 't-HÄ* *. *. . !f :.

Lördagen den 19.10. kl. 20.00--01.00.

• • • .... •

. . . •

GA:M:MALDANS l Nykarleby lärd. J9.JO Kl. 20.30-01.30 (OBS! tiden)

KORSHOLMSGILLET Halva kvällen Damernas Halva kvällen Herrarnas vÄLKOMMEN!

sönd.2O.10. kl. 19.00.

'eJ ,, ' i,

, .

DUB'IiW

{"< ..

. 'Y'

, 7

iiOI'.MAN

lJ.IOöts

Inte ens flickan han är vansin nigt kär I vet att han är Tootsle

vÄLKOMMEN!

SANDRA LOCKE heter en tjej som spelar huvudrollen i filmen "Ralboy". Verkar hennes namn bekant beror det kanske på att hon är sambo med ingen mindre än Clint Eastwood. Inte nog med att Sandra gör huvudrollen, hon svarar också ror filmens regi och går därmed sitt sambo i fots påren. '

TWIGGY, den trådsmala foto modellen från 6O-talet, är fortfa· rande i farten. Nyligen har hon avslutat inspelningarna av två långfilmer och denhär månaden kommer hon också ut på singel.

Radio Österbotten har inom ramen för sin långa 16.15 sänd ning kört igång med en programserie "Spolning". Det är tre ungdomar som spelar den senaste musiken och berättar vad de tycker om den. Ungdomarna är från vänster Mia Silvenius, Anders Nybo och Christel Airenne. Det första programmet i serien går ut torsdagen den 17 oktober. Programmet "Spolning" återkommer sedan en gång i månaden under hösten.

Rätt

man,'

fel titel

I ÖP för två veckor sedan ingick en bild av länsungdomssekrete rare Eki Häggman til\sammans med Heikki Jokinen. Av bilden framgick det att Jokinen skulle vara ordförande för länsung domsnämnden. Så är inte fallet, nämdens ordförande heter fort farande Jorna Yli-Suomo. Joki nen var en av inledarna vid ung domsparlamentet.

EDDIE MURPHY, superkändis från filmen "SnuJen i Holly wood", har satsat på att ge ut en LP. "How could il be" skall den heta och den är egentligen Eddies tredje skiva. PRINCE försöker få Birgitte Bardot att ställa upp i en ny film som skall heta "Under the cherry skri. vit har Prinsen moon". många brev till sexdrottningen, men enligt uppgifter har hon inte besvarat inviterna. Det är också ännu helt okänt vad filmen skall handla om.

•.

Lyckad discokväll i. Ytterjeppo Senaste lördag ordnade Ytter jeppo UF en discokväll i paviljongen i Ytterjeppo. Discokvällen ordnades delvis p.g.a. önskemål från ungdomar na i byn. Tidigare något är har man haft liknande föeställning ar, och eftersom det är ungdom såret i är, var orsaken ännu större. Tillställningen var så att säga på prov, ifall det hela bär sig kan hända att det blir fler liknande.

Hela discokvällen ordnades och drogs av några aktiva ungdomar i byn, och de klarade det hela fint. De tog det som en komplettering till den andra ungdomsverksamheten. Stereo anläggningen" högtalaranlägg ningen och ljuseffekten var ihop lånad av ungdomarna. Publiken var större än väntat ocfi även utifran a c man vaga sig till discokvällen. YUF:s ordförande och kassör var nöjda med tillställningen och att publi kantalet var relativt gott. Till och med några äldre hade mött upp, vilket var mindre väntat. När frågan gick till några ur publiken .vad de tyckte om disco tillställningen, var de flesta posi tivt inställda och lovade att ställa upp ifall flera liknande tillställ ningar ordnas. Av vad man kunde se var stämningen fin, ungdomar i oli ka åldrar kunde ha roligt under ett och samma tak. så visst blir det något bara man vågar satsa och tror på det man gör. Det har

ungdomarna i Ytterjeppo erfarit. - Man kan ju inte bara sitta och vänta att något skall hända, för då händer inget. Man måste göra något själv och tro på det. Ifall man försökt och misslyckats är det bättre än att aldrig ha för sökt, säger en av ungdomarna. Kanske blir juS! de orden en måttstock för ungdomen i Ytter jeppo. Och ganska säkert får vi se dem i farten även i framtiden också. Vereonica Finnila

Karate bland årets kurser för ungdom i Närp s Ungdomsnämnden i Närpes har lagt upp ett intressaat samhetsprogram ror hösten. På programmet står bland en karatekurs, en resa till Helsingfors och kurs i lör'enliDc__ skap. De olika aktiviteterna har tillkommit på ungdomarnas ran, men också med tanke på ungdomsåret. Ungdomssekreterare Johanna Tiiiilä berättar att ungdoms nämnden i Närpes i år varit initi ativtagare till en hel del kurser som går i medborgarinstitutets regi. Man börjar till exempel med en kurs i första hjälp för ordningsmän torsdagen den 31 oktober. Kursen hålls i Yttermark uflokal och hälsovårdare Marianne Storgård fungerar som lärare. Då det kan inträffa både ett och annat olycksfall på föreningar nas tillställningar och kursen en dast pågår två kvällar, hoppas man att ordningsmännen tar tillfället i akt. Den 5.11 startar kursen i för eningskunskap. De som gick samma kurs på vårterminen kan se den här som en fortsättning, men också nytt folk kan komma. K�:Jfsen hålls fyra kvällar på SOFF med Börje Backholm som kursledare. De som tidigare träf fat Backholm vet att det inte blir några "sovarkvällar", eftersom mannen absolut vet vad han talar om och behärskar att lära ut sina kunsaper på ett trevligt sätt. ci llJQ.f, (;)n0mi ........ .., E1.:.i .. n. : ,. kurs lör föreningskassörer kom m r arr nänas una� äil'Crminen. "Vi leker tillsammans", en lekledarkurs, anordnas på kom mungärden lördagen den 9.11 och leds av Regina Grönholm. Kursen är avsedd bland annat för föreningars barnledare. På våren kan tonårsledarna delta i tonårsledarskolning. Ungdomsnämnden anser att det behövs regelbunden skolning för föreningsfolk. Inom många föreningar är det vanligt att styrelsemedlemmar och olika verk samhetsledare byts ui årligen, och då är det viktigt med både skolning och informationstill fällen. Johanna Tiililä berättar vidare att ungdomsnämnden i samarbe te med nykterhetsnämnden kommer att delta i inkommande veckas temavecka för sjundek lassister. Hälsovårdscentralen är

Första helgen i december. turmånaden, kan man följa till Helsingfors och u,,"aH.a med TV-studiorna i gå på teater och bekanta sig Ungd teaterhögskolan. nämnden kommer att stå för del av resekostnaderna. T' påminner också om att det 1.12 blir en riksomfattande turdag för ungdom. Redan förra hösten hade un domar önskemål om en karat kurs, men den kunde då inte av. Men inkommande måndag. .den 21.10 kan alla som fyllt 16 börja en sex veckor lång karate kurs på Mosebacke skoIcent rum. Kursen kommer att hålleö två kvällar per vecka, så det blir allt som allt tolv gånger. Som lä rare anlitas Andre Lafond. en kvalificerad karateiärare. ED deltagaravgift på HJO mark kom mer att uppbäras, och man beto nar att det handlar om en seriös idrottsgren, och ingen skola i hur man slåss.

DaIISSIWIIlII

llga

kommer det att bli i -slutet av äret. Man har planerat att skol ningen ska ske i varje förening och varje by. Dessutom har man för avsikt att få med dansunder visning samtidigt i skolo gymnastiklektioner. En del a aktivitetsprogrammet som pla nerats har flyttats över till nästa

år. - Detta för att inte allt ryms med i år och därför att det för ungdomsnämndens del ska hål las ungdomsår varje är, säger ungdomssekreterare J ohanna

Tiililä. - Dessutom stär ju föreningar na för aktiviteterna och ideerna kommer från fältet. Och man ska inte glömma alt man själ måste ta initiativ till saker och ting. Yvonne Ståhlgård

------

STANLEY KUBRICK skall göra en ny film om kriget i Vietnam. "Full Metal Jacket" skall rullen heta och i huvudrollen som en 18årig marinkårare återfinns en kille vid namn Matthew Modine. I en annan film om Vietnamkri· get spelar f.ö. samme Modine rollen som Vietnam-veteran. SIMON LE BON, från den en gelska gruppen Duran Duran, lär gå i giftastankar. Yasmin Parvanch heter den tilltänkta. Hon är 20 år och fotomodell. -

ROGER MOORE, allas vår Ja mes Bond, uppger i en tidnings intervju aU han stortivs i rollen som 007. Orsaken är att han (år behålla både kostymerna och tje jerna.

Nvktra beslut i trafiken

1 '1) j l .- ';�

...

"Vem vill medverka vid ring mötet på torsdag? Ingen an mäler sig frivilligt? Nååå, Janne och Eva, ni får åka denhär gängen." Känns detta igen? Alltid li ka trögt att fä folk med pä ringrnötena, åtminstone lät det på dethär sättet inom 11ringen för cirka sju månader sedan. Men nu har man abso lut kommit till en vändpunkt. Vändpunkten skedde

den

26 mars 1985. Då hölls konsti tuerande styrelsemöte pä Po laris. Men för att få represen tanter från alla medlemsföre ningar så hade den sittande styrelsen skickat ut ett "trev ligt" kaJlelsebrev. Ett brev där det stod: "Den förening som inte möter upp med två representanter på styrelsemö tet bötar 50,-/person". Eftersom de flesta föreningar är

•

Pedesi-Pörtet. Det märktes att många av oss som var närvaran de inte hade en aning om vad Pedesi-Pörtet är, fastän vi är de lägare i det. Den nya styrelsen föreslog då att vi skulle ordna en sponsorresa för styrelsemedlem marna så att medlemsförening arna kunde göra sig bekant med stugan. Dessutom hade vi ett lot teri, gällande stugan, som skulle fullföljas ... Vi skred till verket. Det kon stituerande styrelsemötet upp följdes av ett nytt styrelsemöte ungefär en månad senare, och ett till ungefär en månad senare. Till det mötet var det egentligen planerat att resan till pörtet skul le slutplaneras och bli av.... men p.g.a. det vackra vår-sommar vädret, så sköts planerna på

framtiden. Under sommaren slappnades det av en aning på ringrnötena (inte lika många som under vår vintern). Men vi ringmedlemmar träffades ändå rätt ofta, bl.a. genom mixed-fotbollen. Visst är farli &! dethär med ringfot 0\1, men å anara sidan är det ju roligt att träffa folk från andra föreningar, eller hur? Hösten kom och det blev nya möten igen, och på första höst bestämdes, att nu ska re san till Pedesi-Pörtti genomfö ras. Resan bestämdes till den 20-22 september och målet blev Ylläsjärvi (30 km från Äkäslompolo), sen var det bara att dela

m odF--"id et r""'lj. r ältli s åilf alttiiigr.ii a ochii .in"te"h amde,m lalet rätt stort. Och för första gången på flera år kan man tala •

om ett ordentligt styrelsemöte. Ett möte som både skapade de sig blod batt och förde och nya ideer. Ny styrelse val des, och i den blev sammansätt ning så gott som helt från tidigare perioder. På mötet debatterades också

med

nytt

förnyad

mötet

o Ett professionellt danspar underhåller vid motellet.

upp ansvaret på olika ansvars personer. Allt var klappat och klart, men skulle det komma nå gon med från de olika förening arna. Jovisst, kom det folk med på resan, och mer skulle ha kommit ifall de hade rymts med. Det var en brokig skara som så att säga begav sig ut på även tyr mot okända mål. Dvs cirka 70 % av oss som var med på resan hade inte besökt Pedesi pörtet tidigare, och en del av oss hade ej heller sett Finlands Lappland. Så det blev minsann en minq.esvärd upplevelse för oss alla. Vad är nu Pedesi-Pörtti? Jo, det är Andra ringens fjällstuga som ligger i Ylläsjärvi på andra sidan Akäslompolo. Pörtet är en gammal nyrenoverad stuga, med en nybyggd bastu med inkvarte ringsmöjligheter. Cirka 28 bädd platser finns i stugan och därtill 6 i bastun. (Då talar vi om bädd platser). Fastän vi var 40 perso ner så fanns det många oanvän da sängar. ....så det beror bara på hur man räknar. Lite om resan... Resan till pörtet tog cirka åtta timmar med start klockan 6 på kvällen, men då måste man ta i beaktande att det var fredagskväll. ..så vi var framme ungefär 2-tiden på nat ten. Efter den långa resan var de flesta rätt trötta och gick och la sig för att orka upp nästa dag. Och upp orkade alla, så redan 9-

tiden hade de flesta avslutat morgonmålet och så smått börjat ta itu med talkojobben. Vi lade golv, tvättade förster, dammade, röjde, sågade ved, skyfflade sand m.m. Efter att ha bevisat vår flit vankades kaffe med dopp innan vår utfärd till Lapin helvetti begravningsplats), (Lapparnas ett kärr omgivet av berg på tre sidor. Otroligt vackert. sel.! bar det av till stugan igen via Akäs lompolo :dan. Vi badade bastu, åt och ställde oss inför kväUspro grammet, utfärd till YlIäs-Motel Ii. Det blev en rätt trevlig kväll på hotellet, som bjöd på under hållning bl.a. i form av levande dansband och ett tävlingsdans par som visade upp olika dans stilar. På söndag "ta'lkade" vi inte li ka hårt som på lördagen, utan unnade oss en lugn fjällprome nad i kallt regn och blåst. Sen återvände vi till stugan, åt och städade efter oss... och sen bar det av hemåt, via Sverige. Ja, sa kom vi hem lagom trötta och nöjda, med ett antal nya vänner i behåll, och efter en så dan trevlig helg kan vi rekom mendera stugan för intresserade både inom och utanför II-ringen. Dessutom är gruppresorna till Pedesi-pörtet också billiga, föru tom att de trevliga. Kan tilläggas att pörtet är två modernt inredda "hus". Med modernt menas att det finns bå

o Det gäller att hålla tungan rält i munnen då man vandrar i "LApin Helvetti".

är

de elvärme, kyl och frysskåp, två öppna spisar, kokmöjlighe ter, bastu, belysning (tillräck ligt), vatten och av,lopp m.m. J a, efter allt detta kan ni förstå att det dök upp 30 st på det "fri villiga" årsmötet som var den 30 september i Esse. Där valdes ny styrelse, nya riktlinjer inför kommande år ritades upp m.m. Minnen ventilerades och foto grafier från resan beskådades. Till ordförande i den nya sty relsen utsågs Cay West, kassör förblir Kenneth Punsar och Mar lene Backlund kvarstår som sek reterare. Dessa tre ingår även i den fjäHkommitte som utsågs. Där återfinns också May-Len Lillrank (som tar emot anmäl ningar från hugade Pedesi-Pörtti resenärer) Barbro Smeds, To mas Joskitt och Tarja Kivikang as. Fjällstugekommittens uppgif ter består bl.a. i att se till att stugans kondition upprätthålls samt att den går ihop ekono miskt. Avslutningsvis kan sägas att . II-ringen inlett en ny epok i sin historia, och den aktivaste på mycket lång tid. Det märks bland mötesdeltagarna att ung domsföreningarna så smått hål ler på att vakna till liv. Det var allt om II-ringen för denna gång, och nästa möte hålls den 17 ok tober då även radion kommer att närvara ...

Bären varandras bördor ...

Marlene Backlund

',.

____________________________________

-·

""·

······-

T=8"=d=. ••=n .=n 1 7 8 =n=. r 19=85 '

__________________________________

�---

' ": o En Jiärlig syn för en tröU /otvandrare - J1111ma. ' ' ::; : ::: ::-

. . .. .: '

. : ..

" ' , : "

...: . .

För den som vill ha en annorlunda semester är fotvandring ett bra al ternativ. Det är billigt, avstressande och in;. tressant att ensam strö va omkring i den finska skogen. Ifall man är in

tresserad av fotografe . "karhun är ring kierros" en ·bra ide.

Iden omvandlades till handling och förberedelserna var .igång. Kartor, broschyrer inskaffade för att hitta de rätta platserna. Ryggsäcken skulle' provpackas om allt skulle få rum. Sovsäck. tält, gaskök, mat, kläder och ka meror kämpade om utrymme i ryggsäcken. När allt var packat och klart kunde bilresan upp till Kuusamo inledas: Efter bilresan blev det till att granska de olika

alternativen som t.ex. Var star ta? Var ställa bilen? Hur kom mer jag till startplatsen? Allt detta granskades på lördagen för att sedan kunna vandra iväg på söndagen. Söndagen började dåligt. Det hällregnade och det var bara att vänta ut regnet för att åtminsto ne kunna starta fotvandringen något sånär torr. Så fram emot eftermiddagen upphörde regnet och jag tog bussen till start platsen. Första etappen på några kilo meter var bara ett litet prov på vad som skulle komma. Vid Ris tikaIIio kunde jag inta mat med god aptit medan jag studerade en vacker natur. Efter lite foto graferande styrdes stegen mot Taivalköngäs där jag hade plane rat att sova i en ödestuga. Vädret och humöret var bra så jag fortsatte. Tre hängbroar och branta stigningar både neråt och uppåt gjorde att jag blev genom svettig, men vilka härliga vyer.

o Killtaköngäs, ett mycket intressant vatten/all.

. .. :: :

.:. :

Naturen runtomkring var redan varm brasa,. mat och vila fick den värt resan hit uppåt. Efter upp humöret igen efter den våta denhär kuperade terrängen blev dagen. I Jussinkämppä övernat det rena rama "transportsträc . tade sju personer, så det diskute kan" till OuIanka camping, där rades en del på kvällen. jag fick vila ut och duscha, Tisdagen var dagen för den Måndagen började med vat sista etappen från Jussinkämppä tenfallen i Kiutaköngäs, vilka var till Juuma. Med god min i elakt ett av de intressantaste vattenfall jag sett. Åtskilliga bilder senare . tidsfördirv, begav jag mig utefter den utstakade rutten. fortsatte färden mot Ansakämp pä. På vägen dit gick jag länge Första delen var som det alltid 'Iängs en hög bergås med utsikt är, lite försiktig terräng för att över Oulankajoki, Vilopausen vid Ansakämppä gjorde bara' sedan bli alltmer besvärlig, och till sist blöt. Lite sumpmark för bra, men ännu återstod åtta kilo att få den rätta H20 stämningen meter av dagsetappen. i fötterna, och sen lite bättre för Terrängen blev sämre och en stund. Stigningarna blev hög sämre, våta stigar och sumpmar re och högre och svetten fick . ker. Då slog det mig att jag maximalt utbrott. glömt mina gummistövlar hem Utefter Kitkajoki var det igen ma. Kom i alla fall halva sträc bättre fart .på benen. Nu kunde kan över en mosse innan en jag för första gången träffa de planka gav efter och jag. stod första fyrbenta typerna på min med vatten nästan till knäna. De resa, nämligen renen. Den var cirka fyra kilometrarna fram till först inte rädd för m ig, men när Jussinkämppä hördes ett otrev jag hela tiden närmade mig den, ligt kluck, kluck ur skorna. En

o Hängbro över Taivalköngäs.

gav den sig iväg, och jag kunde ostört tanka min fältflaska i en källa. Den andra fyrbenta jag mötte kände iag först på stan ken, så jag måste vän a mig om för att observera den. Det visade --sig vara en .förolyckad re ,antagligen hade rasat utför en klippa och mött en pinsam död, och förblivit ett luktande monu ment över naturens lag. På andra sidan Kitkajoki gick två svarta får och sökte fö Hur de hade hamnat dit var för mig en gåta, eftersom det var över tio kilometer till närmaste betesmark. Så klart fanns det igen svettdrypande stigningar som testade kroppen. Endast 2,5

km före slutetappens mål skedde det som inte skulle ha fått ske.

En två meters dyliknande bäck skulle överskridas på en omkull fallen trädstam, och rätt som det var halkade jag och där stod jag med ena foten djupt nere i smör jan. Den sko som en gång varit

__ __ __ __ ________

...

-_. _

.. ...

T_m_U_"_._ån l 7 ". 1U5

________ ___ ________ . ______-__ _ ___ ___

________ ______

rJ[)

_----

Brajan röker hasch i Dagens Nyheters informationsmaterUJI om droger. NO, ..,Iu6'" J(uAl ,.",,(' 7ltUAI bI PtP6tv..J 142H$IIN\",

Y ,€

':.n MELKSIAI

-, I

ÖRP är nykterhetsinformation på ungdomarnas eget språk. PUtilJl1lNEN

ViieslÖliiUo informerar om preventivmedel.

D Skogsbestiin det i Lopplond skiljer sig något från det vi är vana med i Österbotten. ljus var nu helt svart och en illa luktande börda att trampa om fjällbäck var kring med. och jag steg ner i den räd ' för att tvätta skorna. Väl framme vid Juuma kunde I iIl_ . Joo.:I... .. l-4Ia1i; loaIiiill6iI........ ...."'="'....talJ buss de 30 km till bilen skulle gå om 18 timmar. Fortsatt fotvand ring igen, men nu utefter en landsväg i hopp om att få lift. Sex kilometer behövdes för att få skjuts till bilen och rädd ningen.

gått 50 km med c:a 15-20 kg på ryggen genom Ouianka national park och kunnat se naturen "in live". Det som har setts och upp levts är att minnas. Orörd natur så långt ögat kan nå och så långt Y"oppen k.an gå. Nya upplevel ser och en bättre syn på den fin ska naturen var vad jag fick ut av resan. Ett nytt sätt att svettas ge nom livet.·

I tre dagar hade jag ensam

Text och bilder: Greger Byskata

Kim är en figur som dyker upp i nykterhetsrörelsens informationsmaterUJl.

Serierna informer r Serierna är ett medium som når fram, speciellt till de unga. Det har folk som vill påverka oss också kommit underfund med.

Väestöliito är en organisation som i Finland bland annat sköter kontrollen av och informationen om preventivmedel. För att infor mera om kondomernas rördelar har organisationen nu kläckt ideen att

trycka serier på förpackningarna. Det är korta snuttar där ungdomar diskuterar behovet av skydd och varför vissa ibland slarvar med skydden.

Med hjälp av serierna vill man få ungdomarna att ta ansvar för preventivåtgärderna och göra det lättare för dem att samtala om dehär sakerna. En annan organisation som har upptäckt dethär knepet är Borger liga nykterhetsförbundet (samlingspartiet), som har producerat en

ganska vitsig serie om hur illa det kan gå en lördagkväll då killarna

tittar en aning för djupt i Daskan. Språket i serien är hårdingarnas

eget och i botten på historien finns en viss självironi. Greppet är nytt och det skulle inte förvåna om en del garvade nyheterhetsivrare inte omfattar iden.Talande nog kallas serien för "ÖRP". Någon svensk version av dehär två finska serierna har vi då tyvärr inte sett till. Också Finlands Nykterhetsorganisationers förbund tar serierna till hjälp under höstens Nykterhetsvecka. "Ja är värdefull" är temat för veckan och så heter också ett litet seriehäfte som följer med det omfattande materialet. I serien får vi träffa Kim som söker sin plats i livet I samband med en artikelserie om hasch i svenska Dagens Nyheter använde man sig av en speciell serie, Life of Brajan, för att visa på

olika negativa effekter rökningen har. I serien, som är tecknad av Ulf Ragnarsson, är varje strip en avslutad berättelse. Samtidigt som serien informerar om farorna ger den också viktig information till föräldrarna varför deras barn lägger sig tiU med vanor av den här typen. Kanske serier av den här typen hjälper till att skapa förståelse och överbygga klyftor.

D Fotvandrarnas väg över Patokangas.

- .

1111IIIIIIIII

,il \r 1 11'11 1 1 :1 �r'

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIr

l lllllUlIIIIIII l i l I II I I! I :I II ll l

Nona

inlAnd it's lovelLove is what I needl

hört de tunga starka svarta artister

When rm too blind too see;'.

ona Hendryx har i ärata! till

na. Henns plattor hör till de mest spelade hemma hos mej. Speciellt hennes två plattor på RCA - ''Nona''

Det handlar om kärlek. Om behov och känslor. Om älskog och sex. ''The heat ofa thousand nightsi

och ''The Art of Defense" -'- är två

.The heat ofyour appetitelThe heat

veritabla mästerverk.

burning in your eyeslIt's just the

Vi har igen chansen att kolla in . henne. ''The Heat" är namnet på No

heat". Från titellåten naturligtvis. ''The Heat" är inte Nona's bästa

na's färskaste LP. Kanske inte rik

platta. Det hjälper föga: Jag älskar

tigt i klass med ovannämnda men

den ändå!

ändå en klösig platta. Nona Hendryx har en fantastisk röst. Och rytmen är en del av henne. Hon är ett med rytmen! Häxbrygden sjuder. På ''The Heat" ligger tung rock. nästan heavy, i bottnen. Den blandas ut med soulens känsla och funkens stadiga rytm. Jazzinflun serna är på den här plattan inte spe ciellt tydliga, troligen beroende på att det är Bill LasweIl som plockat fram dem tidigare. Nu har Arthur Baker, Bernard Edwards och Hason Corsaro skött produktionsratten. Hon har skrivit de flesta låtarna helt själv. På några spär har hon haft hjälp: "I Need Love"har hon t.ex. skrivit tillsammans med Jean

m Nona Hendryx kan klassas

som tung så är Stevie Wonder en gi gant. Underbarn som slog igenom som 12-åring med "Fingertips". Det var 1963. Underbarnen brukar ha en tendes att försvinna. Som känt har inte Stevie Wonder försvunnit. Han har bara blivit större. Det är fem år sedan förra "riktiga" Stevie LPn kom, "Hotter Than July". Sen dess har världen fått njuta av sötsaken ''] Just C8.11ed to Say I Love You".. Och nu fär vi njuta av "In Square Circle" (Motown). Stevie Wonder har med förkärlek

Beavoir. Det är en stark låt: "Love •

can ease the painlOfthe pouring ra-

marsch och var en av de första som på allvar gick in för att använda sig av syntharna. Och han förnekar sej inte. De är med. "InSquare Circle" har vissa likhe ter med ''The Heat". Det är en platta där kärleken är viktig. Och det är inte maestrons bästa platta. Det är en platta där rytmen är vik tig. Den lever! Någon ny snyftare il. la ''I Just Cal led to Say I Love You" finns inte på ''In Square Circle". Det är harmoni. Det är munspel som bara Stevie Wonder spelar munspel. Det är fart och fläkt. Stevie Wonder har gjort sej känd

för att ta ställning. De svartas kamp är viktig rör honom. Ban ställde inte upp i ''Live Aid" då han ansåg att alltför få svarta artister blev tillfrå

gade. -

På '1n Square Circle" tar han igen! - ställning mot apartheiden i Sydafrika. "It's Wrong" heter låten, som dessutom rent musikaliskt hör till de intressantaste. Det är onödigt att nämna några andra spär på Stevie Wonder's sena ..

. . t.orm ma gIska ' hor en eln s t"d o n blind seda Wonder, oStevie

se LP. Allt duger och i jämförelse

musik. med de mesta som bjuds är det som '. odern . . gors I m esta som finns på ''In Square Circle" överm t de __... klassar r som ut lägset. opa låta sk att a åg

.z:::::

Ban är en gudabegåvad kille!

JEFF

iiifi111111111111111111111111111"""11111"111111111111II111111111111111111111111111111111111111111nIIIIIIIIH111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111fIIII

.z"

· · __________ · _ · __ , · _ ______________

----

T=.u==I.=. .=å=. 1 7=.

. . r l .. .

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Tax -free ombord

SÖU satsar på egen lokalradioverksamhet? Förhandlingarna.. mellan SÖU och JIT om OP:s utgiv ning 1986 fortsätter. SÖU-sty rels't:n beslöt vid sitt samman t.räde senaste fredag att lämna ett nyt bud för den andel de kan ansvara för. Förbundssty- relsen beslöt garantera 5.700 prenumeranter istället för 5.000, vilket man garanterat ti digare. Däremot vill SOU inte ta ansvar för de utlovade större bidragen. Inte heller vill för bundet bära kostnaderna för prenumerationskampanjen. Styrelsen tog också del av den rapport som en speciell Iltvecklingsgrupp har utarbetat om förbundets långsiktiga verksamhet och administra tion. Ett av de mera långsiktiga förslagen gruppen kommer med är att förbundet skall an hålla om koncession för ambu lernade lokalradioverksamhet i Österbotten. I praktiken skulle det innebära att en radiosända re placeraq i en bil skulle åka omkring i Osterbotten och sän da program från föreningarna. Man räknar inom utveck lingsgruppen med att det kan ta ett par år innan koncessions tillstånd beviljas, varför pro jektet måste ses som mera en .. långsiktigt. D pa med ÖP:s del

nära verksamhet överförs på kanslipersonalen. Programpro skall duktionsverksamheten skötas separat, ifall den kan göras ekonomiskt bärande. Vidare vill man inrätta en vid kultursekreteraretjänst kansliet i Vasa. Sekreteraren skulle främst ha hand om mu sik, teater och annan modern ungdoms kultur. Utvecklingsgruppens rapport godkändes av styrelsen och skall läggas fram som en mo tion till förbundets höstmöte. Forsby bk skall ersätta Neder vetil med 5.500 mark för in komstbortfall vid en danstill ställning den 3 augusti i år. Det slog SÖU-styrelsen fast vid sitt sammanträde. Den aktuella kvällen arrangerade Forsby dans, trots att den i festfördel ningen var tilldelad småföre ningarna, bland annat Emet, där Nedervetil uf arrangerade. Arrangörerna i Forsby har getts möjlighet att förklara sig och som orsak till festfördel ningsbrottet uppges att ingen annan i Andra ringen dansade den kvällen och att det därför vara föreningens skyldighet att se till att det arrangerades riå gonting för ungdomen. Summan på 5.500 mark kom Nedervetil uf fram till genom att räkna med att det var 180 personer som uteblev från till ställningen till följd av att Fors

Den ansedda tidskriften "Ti me" behandlade i sitt senaste nummer i en specialbilaga taxf ree-handeln. I en tabell över de största handelsställen dyker både Viking och Silja Line upp. Viking Line placerar sig åtta i tabellen med en försäljning pÖ 50 miljoner dollar. Silja igen kommer pÖ 19:e plats med 28 miljoner. Tidningen har också tittat Namnet Acme dyker upp p& de mest oväntade ställen i seriernas värld.

Uppmärksamma har

säkert

11111111111111111111111111111111111111111111111111

På söndag eftermiddag visar Svenska TV-sporten ett sam mandrag av supercrosstävlingen från Ullevi Stadion i Göteborg. Supercross är samma sak som motorcross, med den viktiga skillnaden att banan är konst gjord och uppbyggd inne på stadion. Sålunda har man t.ex. i Göte borg först försiktigt- lyft undan gräsmattan och därefter lagt en botten av plankor, panelskivor och mattor. Ovanpå detta har man så kört in ll.ooo ml grus och modellerat fram en 500 m lång bana. Supercrossens ide kommer

SÖV-rock

i radion

Inkommande fredag, den 18 oktober, kommer de österbott niska stugorna att gunga i regga etakt. Då sänds nämligen det andra programmet i Radio Ös terbottens serie, som presente rar bandena från årets SÖV rock i Molpe. Den här gången är det Drea dline från J akobstad som står i tur. Möt killarna i Dreadline, deras musik, deras filosofi och lite annat. Hur lever livet för Ös

från VSA där tävlingarna kan samla uppemot 70.000-80.000 åskådare. Tävlingen på Ullevi är den första av de fem deltävling arna i årets World Cup, och fina len körs i november i Oakland i Kalifornien. Det är de amerikanska åkarna som, tack vare sin stora erfaren het, har dominerat sporten och de var favoriter även i Göteborg, trots att fjolårssegraren Broc Glover p.g.a. skada inte kunde ställa upp. Europeiska toppnamn var t.ex. holländarna David Strijbos och ·Gert-Jan Van Dorn, sven skarna Jörgen Nilsson och Leif Persson. Också Finland hade fem åkare på plats: Mika Kouki, Ari Viiri, Ismo Vehkonen, Arto Panttila och Tapio Kokkonen. Finlands TV 2 söndag 20.10, kl 16.30.

ordet

ACME. Det dyker upp lite var komsten av namnet är sö riklig att det inte längre kan röra sig om en slump. Det måste vara så att serietecknare eller se riesyndikat har beslutat sig för att smyga med namnet sö ofta som möjligt. Vanligen dyker ACME upp som firmanamn pÖ dörrar eller transportbilar. Det har i regel inget att göra med handlingen i sig. Namnet dyker upp i sö vitt skilda serier som Kalle Anka, Kerry Drake, Kr)allhatten, Jeff Cobb osv. Men ocksö i filmer, bland annat i en Pink Panther

terbottens bästa (enda?) reggae band? Slå på radion klockan 16.30 så får du veta mera. Musike. n är inbandad på SÖV rock i somras och intervjun är . alldeles pinfärsk. Producent för programmet, som är ca 1/2 timme långt är Jan Jacobson. SVENSKTOPPEN har återupp stått. Programledare för det tidi· gare så populära mu sikprogram met är Jan Erik Lunden, 36. Han blir däremd den 20:e programle· daren ror Svensktoppen sedan starten 1962. Lunden har själv faktiskt legat tio veckor på listan . i bandet "Hela Bandet" med lå· ten ''Sitt ner i båten".

kommer firmanamnet. ACME är ett postivit laddat ord och betyder ungefär höjd punkt eller högsta grad. Det finns faktiskt en firma i Los An geles som heter Acme och som har världsrättighe

terna till namnet. Det är med andra ord en hel del gratisrek lam

firman

fått

taxfree-handel som förekom

för

stans i alla möjliga serier. Före

dessutom

Sverige och Finland och den

som gör att det blir förmånligt

serieläsare

observerat

närmare på båttrafiken mellan

mer. Det konstateras att det är det höga prisläget i länderna

ACME - vad tusan är det?

film med Peter Sellers, före

Supercross på Ullevi

-_ _= ____ ---______________________

genom

rieskaparnas ploj.

passagerarna att handla

ombord. För den amerikanske turisten är det däremot ingen större ide eftersom man får för månligare köp pÖ till exempel

Stacy Keach kommer igen Stacy Keach, han som tidigare spelade rollen som den tuffa Mike Hammer och som orsa kade stora rubriker då han dömdes till fängesle för kokai ninnehav, gör igen rubriker. Han har nu avtjänat fängelse

flygplatserna. Vidare noterar· straffet i England och till allas Time att det inte förekommer . förvåning möttes han utanför fängelseportarna, inte av sin några smakprover ombord på de finska båtarna och att för säljningen pÖ nattkryssningar-· na får börja först på morgonen.

gamla hustru Jill Donahue, ut an en annan kvinna. Margosia

Tomassi

heter

den

28-åriga

damen som lagt beslag pÖ skö

Skorna eller livet

disen under det att han suttit inne.

I USA har nyligen en 13-öring

jade senaste möndag serien

blivit rånad och skjuten för sina skor. Men det var inte vilka skor som helst, utan sportskor av märket Fila. Skorna, som kostar över 600 mark poret, är oerhört populära bland de amerikanska ungdomarna. Skorånet skedde utanför en skola i Detroit där ungdomarna som eftertraktade dojorna hop pode på 13-öringen. Det upp

Stacy Keach ser vi förresten mera av i Sveriges TV. Där bör Mistrals dotter, där han inne har den manliga huvudrollen. Det uppges att det är ingen mindre än Pablo Picasso som stått förebild till rollen.

EJ buss till skolan

ges att skottskadorna blev ytli

I en förort till Teheran tar skol

ga och att han snart är upp på

barnen inte bussen till skolan.

fötterna. Med eller utan skor.

De håller skola i bussen. Det är helt enkelt bristen pö klassrum som gjort att en rek tor hittat på att börja undervisa i gamla bussar, vilka byggs om

Svinaktigt Den som gillar svinkött bör inte flytta till Israel. Där håller näm ligen traditionsbundna judar att trumfa igenom en lag som skall förbjuda försäljning av fläskkött. Förbudet är helt i linje med den gamla judiska lagen.

till klassrum.

Dö skolan började i höstas räckte inte klassrumment till för alla de 10 miljoner elverna.

Antalet elever har ökat med IS procent under de senaste sex . ören.

Chaplin-filmer dök upp

Chaplin dök upp.

I en källare i Hollywood gjordes härom veckan ett sensationellt fynd. Under ett rivningshus hittades många gamla Chaplin-filmer. Fyndet omfattar också hela inspelningar av flera kända filmer och inspelningar från Kina.

Jeff Bridges vnl inte fastna Jeff Bridges, killen som gör "Storman" i filmen med sam ma namn,

vill inte fastna i

rymdvorelse-facket. Efter

det

att filmen slog igenom med buller och bång har han fått många erbjudanden om att gö ra motsvarande roller, men han har nobbat alla. Istället för att göra uppföljningar till succen vill den 35-åriga stjärnan pröva på nya spännande roller.

Stjörn an som inte nöjer sig med att vara "Starman" .

��

____ __ __ ______________________ ____

T_o_rS_da_l_en_d_M 7 1 _0_ _O_be_r _91 _8_.5

Hoppsan karamba! Här kommer· kramar till hela halva Petalax högsta dium (alla utom lärare). Särskilt tillS st i 7an, 1 i 8an och sist men inte minst till en i 9an. Håll med om att Malax är bäst!!

Hälsningar Hallåja! Tessa: När ska du kasta det där tältet till tröja??? Jessica: Byt inte pojkar så ofta. Kata: Jaga inte pojkar i 7E. G.R: Ge upp hoppet på Nina R. Ciao!!!

"Hmm Hmm-diggare" Ciao! Åsa, håll ut ... Snart är det din tur! Mia, pröva med Lillen! Mimmi, du är väl lycklig... eller hur? SuSsa och Maria, ni håller visst er till 1:orna... Tusen kramar åt er allihop, vi är för häftiga!!! Nancy, Eva, Mari anne, Lena och Anki får också häls ningar. Lycka till!!

Hårdrockarna MW & KU Surr!! Jag hälsar åt aila som var på Korsnäs öppn. Hur tyckte ni det var??! I think it was great. Slimi och Ove, ni skulle allt vari där!!! Geble (och Gunilla) får också en hälsning!

Här för Kia Kru-lsson hälsningar + Maria och sist men inte minst får Rolle en hälsning ni vet nog av vem.

Benny i Malax, ta det lite lugnare med ordningsmännen i fortsättning en i ((orsnäs! Förövrigt hälsas också 9A i Petalax högst. Egentligen hur många har ringen kvar ännu??

Moi! Giva: Är det nå't nytt mode att ha kjolen vid midjan? Mie: Hur e' det med Beda & Fjalar? Glöm inte bort Affe!! Nina: Gå och göm dej! Det har slutat att nappa! lise: Gillar du pizza? Pia: Yhdistän! Annika: Vem e' offrei? Ingen

"En känd person" Tjenare Kompisar! Prilla vad drar dig till Malax varje helg? Anne var för blir du inte punkare? Jani hoppas· du har det bra på D-kursen! Patrik hur gillar du roja cyklar? Ester åk till Över-Malax! Matilda Morjens alla i spurgujänget! Varje helg måste firas ordentligt för man vet ju inte om det kommer någon fler helg! Men det tycks vi ju lara · galant? Utan svårigheter! Mia: Öööh det var nog säkert "Ask the lord".

Ciao! Vi vill härmed gratta paren: Anneli o Jimmy, Tina o Roger, Lill back o och Seno, Smulter o Siv, Ma lin o Mika. När blir det bröllop? Vi vill också hälsa till: Anki, Berglund, Ljungen, Laila, Malin, Sanken Två Korsnäsdiggare på cykel

Hör upp! För här kommer en häls ning till alla på SOFF och särskilt: Peter, Kennet, Fanu och sist-men "Jag som besQkte centrumbaren"' inte minst den charmiga och snälla Jens.

En hälsning till Lena och Elisa från lillsyrran! "Do you really like milk shake?" Hälsningar också till Pia, UlIis och Anna!

Huomio! Turbo Herbie får jäär ein stjyni liitin helsning tå han ha vaari ein rikti vanha Herbie. ''Saab 90 forever" Moj! Nanna: kommer krankarna fram till helgerna. Pepsi: Det är sista chansen ta vara på den. Titti: Vart försvann du med din prins i Korsnäs. "Baby and Pysen" Lystring: Dynamit-Haje (Rabbit). tugg tugg. Hon är en astronaut och hon kör med sin Renaut. Mamma och pappa jylar men hon kör med sin Renaut.

"OnJy me"

AnfaU från "Igor"

______________________________ __ __ __

"Just me"

"Den gallgröna frassen" Cheers! Vi vill hälsa till alla häftiga typer i Molpe och PetaJax. Ta det lugnt över helgerna! Ji ni na J1älka? Taram-Taram ... Titti & Nanna Vi vill hälsa till alla vi känner i GHK speciellt till 7E och 8A+Suska, Anki, Kim Wätterstrand, Kika, locke. Asa, Mia, MFL i borgare. Många kramar. Mia o Lotten Snart är vi vanhor vi också i Drags vik il 85. Haje, akta dig för Jonni i framtiden. Britta skolan först sedan pojkar. Annika: sivila tåget svänger på onsdag. Vad är det den 16.11.85 Jo ett år. VAD "Slukimanne n" Grattis Kim på din 18 års dag nu först börjar du ju slippa in till Maxi du har väl inte tagit ut det i förskott. Kör nu bara inte i hjäl allt för många.

Grattis Camo på din 14-årsdag! Kata, Karin

Carina

Många hälsningar till Tins S. Hoppas du står ut till 26.10. I miss you. Och några hälsningar till Monica N, Ma ria W och alla som känner sig träf fad. Kör så e röiker. "Bara jag"

66140 Över-Malax

Ciao! Hälsningar åt Manne o Henrik Michaela o Nina för.;enade grattisar åt Pampi. Skäll åt Moberg aldrig mer, massor av hälsningar åt 8an i Petalax högst speciellt Annika, Ani ka o Mina, brorsor+alla som känner little siste r. Tjenare!! Ni hankmobor som bjöd oss då... l Forsby på avslutningen. Hoppas ni hade kul! Dom där rosa skorna var snygga, länkskorna var väl heller inte så fula, det går ju att diskutera. Många hälsningar."Två" Ciauki! jag vill skicka en kram till Kaj Tuomala!! Jag hoppas att jag får se dig i Nyykaabi på dansen den 18.10. Jag vill också skicka en kram åt en viss typ i Jeppis som var på avslutningen i Forsby.

Puss& Kram "Blondie"

Kontakt Eva-Stina från Bergö. Vi träffades på Vikingarnas kväll i Åminne. Du jobbade som barnskötare på Åland just då. Du hade kort hår och grön jacka samt gula byxor. Hör av dej till ÖP. sign. Viking

''Syrran och Brorsan" Hälsningar till lille Tommy ute på prärien. Grattis till körkortet. Nu får du köra ostörd av snuten med Sand ras trehjuling över slätten. Ps akta' Till salu: YaInaba ROI25LC-82 ta halsdukarna. gen i bruk Juli -84 medk. 8 900 km. Fint skick! Tel (961) 440 442. "Rena halsdukar"

Köp/sälj

Annonserna i TORSDAGSTORGET är helt prenumeranter.

...........

Adress:

.. . . . .. . ..

. . . . 0 o, ..................

........

....................... .

. . ................... ........................................................ .

Namnteckning:...................................................................

gratis för ÖP:s

Via torget kan man sända en hälsning, gratulera, stämma . triff, återknyta kontakter osv. Man kan ocksai annonsera ut en grej man vill s8lja eller köpa. SÖU:s medlemsföreningar kan via TORSDAGSTORGET påminna om talkokvällar, tyrelsemöten, tävlingar mm. (Ej tiUställningar med inträde). Kontaktannoser under signatur där svaren förmedlas går också in under TORSDAGSTORGET .

GÖr såhär: l)

Skriv en bokstav per ruta i vidstående kupong. Lämna en ruta

tom mellan varje ord. 2) Annonssignatur , telefonnummer eller adress bör ingå i annons texten på det rutade fältet. 3) Skriv ditt eget namn och adress uppe på kupongen. På raden . "Namnteckning" skriver du egenhändigt ditt namn. 4) Kryssa för den avdelning du vill att annonsen skaU ingå i. 5) Sänd kupongen i ett frankerat kuvert till TORSDAGSTORGET,.öP.

AVDELNING:

27, 68601 Jakobstad.

______________________________

_TO _R_d_age_n_de_n_l_7_0 _O_b_er _l_g 8_5_.

__________

____

-__

Cork

____

Österbottniska Posten

-.a

=-. ..:;;,.

Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.

. -

- '-0-.

-. -

Redaktionsråd: Stig-Göran Fors man, Robert Selänniemi, Patrik Stenvall och Stefan Träskvik.

.;--;

o-o· .

•

lakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1985

.-.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13555,318 27 Hemtel. 967-\3420 Redaktion: lakobsgatan 13 Postadress PB 27 686 011AKOBSTAD

Fast medarbetare i Sydösterbotten: Yvonne Ståhlgård Tel. 962-59125 (kvällar). LA Y-OUT ETIAN: Tuija Kautiainen K-G Olin

t\1(\GI\MlE VAllS" SVÄLJA oSS ftN GÄSPADE!

\Jll t<E'N <J1W.. SKULLE RA

PRENUMERATIONSPRIS 1985

Helt år .. ... .. ..... ... .. .... .......BO,Halvt år ...........................60, Skandinavien ....................9O, Lösnummer. ...................... 2,50

PRENUMERATIONSÄRENDEN: Tel. 961-1\3 572, 115372

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, lakobstad Tel. 967-135 55

ANNONSMOTTAGNING Föreningarnas annonser:

SÖU:s kansli Handelsesplanaden \O D 65100 VASA lO TeI.961-115 372, 113 572, el. 121564 Affärsannonsering: , ÖP:s redaktion Jakobsgatan 13 (Postadress: PB 27, 68601 lakobstad) Tel. 967-135 55, 318 27 inlämnas senast Annonserna måndag kl. 16. bör

ANNONSPRIS

I texten .. : ......................... 3,95

Efter texten ....................... 3,95 Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGANNQNSER

Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm

. :':-

.. - -:--

":-.

. . . -

., I:'

Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfo gas annonser vilka meddelats per telefon eller som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.

ANNA. M I< ÄN HÄl< I l-IVEi OC.H VI ver MC/eKE. I..lre. OM PE:r.

5OV R 6öR VI

Två arbetare hjälpte till vid ett husbygge. En av dem plockade upp spik ur en låda. Han höll i en del och kastade bort de andra. - Varför slänger du bort så många spikar? undrade hans kam rat. - För atl d.om har huvudet i fel anda. m du är. Begriper du - Vad inte att d m skall sitta på andra sidan hus t.

13AR4 01..1K4 ':;A5CINBfQ:\NDf 50VSiÄLLNIN6AI<.

.tu. 'SÖMl'le-NS UND VARW'. IDAG 51<::4 VI GA'.IGE:NOM

V4UWMNA

.. De professionella söndagsjägar. na Erikson och Holmström var ute på Säljakt.\

ter långvarg i t

sökande får de si te på ett, som de tror, försiktigt

ppstickande

sälhuvud. Men så hÖrs en röst: - För Guds skull, skjut inte, det är apotekare Jönsson. - Äh, skjut du bara, säger P.I

SOVf'R h1AN 1..1K4 IYI'-ICI<ET SOM :JAG, .a H4R M4N E1T BeHOV AV FORIW El5E I tN'iJrAt-LNIN6EN TILL. VIl.A.

Eriksson, han ljuger den rackarn.

@1985lkMledFealure Synchcale.lnc.

.... .. 1

..:2 .::: 'B 5

______________

Det är upprop i skolan. Lärarin nan frågar eleverna efter deras namn. Den förste svarar: - Ville. - Här på skolan säger vi ViIIi am, säger fröken. Så vänder hon sig till Kalle. - Vad heter du då? - Kalliam.

••

Ar du din egen er Testa dina

•

rilöjL_

Du anser dig ha rätt till en skälig levnadsstandard; ett visst mått av komfort, möjligheter att förverkliga ideer - se, uppleva, resa - med andra ord att leva helt och fullt utan att alltid vända på slantarna. •

Du vill kunna göra stora inköp utan att äventyra din ekonomi. Därför uppskattar du ett visst ekonomiskt spelrum.

•

Kredit är inte ett fult ord för dig. Avtalskontokrediten - två gånger din bruttomånadslön, högst 20.000 mk - ger dig större spelrum. Du bestämmer själv när du utnytt jar krediten. Du vet att avtalskontokrediten är marknadens för månligaste konsumtionskredit. Om du koncentrerar din familjs penningaffärer till HAB är räntan högst 8 % (för en persons hushåll högst 10 %). •

Du anser att de nya betalningsmedlen - plastpeng arna - t.ex. OK-kortet innebär ökad smidighet och förbättrad service. OK-kortkrediten - upp till 30.000 mk kan komma väl till pass vid överraskande utgifter eller större inköp.

i.-

•

III

Du är beredd att låta bankens betalningstjänst sköta rutinerna och kan då själv glömma räkningarnas för fallodagar.

....

•

Om du blir erbjuden större ekonomiska fördelar och personligare service, är du villig att ompröva din nuvarande bankförbindelse.

•

Du är intresserad av de nya möjligheter HAB erbju ., , . der; Mertjänstavtalet, OK-kortkrediten, ränterabatten och betalningstjänsten. OM DU ÄR AV SAMMA ÅSIKT, KOM DÅ TILL NÄRMASTE HAB-KONTOR

--------- - --- - -- .

.. I Fyll I

kupancen och returnera den till närmaste HAB-kontor eller pasta den till HAB:s kundtJlnst, PB 1 0, 00101 Helslncfors_ Du kan vinna en veckas resa till Paris lir två personer

I Jag önskar tilläggsuppgifter om HAB:s Mcrtjänstavtal I Med denna kupong deltar jag i utlottningen av Paris I resan. Dragningen sker 11.11.85. Vinnaren meddelas I personligen. I Namn

I Yrke IM I Postanstalt Dina personuppgifter behövs vid uilottningen av vinsten. De stannar I naturligtvis mellan dig och HAB.

I I I I I I I I I

L-----Testa Oss-----.J

E'JHAB serviceban'ken

@ ,

)