ÖP nr 9 2008

Page 1

Den där. Den mest köpta.

Årgång 12

oktober 2008 nummer 09

• På Kastelli-vis förverkligas de bästa hemmen. • De bästa husmodellerna finns i Kastelli-Husbok. • Du kan också lätt hitta dina hus- och fritidshusmodeller på Kastellis internet-sidor.

KASTELLI-HUS KASTELLI-HUS Storalånggatan 60,Vasa Storalånggatan Vasa Mikael Boberg tel.60, 046 850 3590 mikael.boberg@kastelli.fi Mikael Boberg tel. 046 850 3590 Raimo Korkeamäki tel. 040 052 0271 mikael.boberg@kastelli.fi raimo.korkeamaki@kastelli.fi

www.kastelli.fi

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Hur mår ungdomen? BENNÄS METEORITEN Tisdag 4.11 kl 9-19 ERBJUDER SYRÉNS

Bok och musikshop Höstens Boknyheter, cd:n kort m.m. Många FARSDAGSTIPS Meteoriten serverar middag kl 16-19

VÄLKOMMEN! Meteoriten öppet Mån - Fre 9-18, Lö 9-13

VÖRÅ - NORRVALLA SÖNDAG 23.11 kl 13.00

DRAGSPELSFESTIVAL med TRO, HOPP o KÄRLEK

ett 10-tal dragspelare samt Yngve Dahlin framför dragspelsolo. Sång : Helge Forsman Många inbjudna gästsolister. Tal: Ragnar Liljeberg

Dragspelsmusik från 12.30

Kl. 13.00 STÅENDE BORD

salladsbord, plommonspäckad griskaré med gräddsås o potatis, efterrätt: Ris a´ la Malta och kaffe. PRIS16€/pers. barn 4-13 år 8€

Boka bord i Idrottshallen senast 17.11 till tel. 383 1060

Välkommen!

Maxmo, Syréns Bokhandel Norrfjärdsvägen 44,

Sväng vid Maxmo kyrka till höger.

fre. kl 10-16 lör. 10-14 håller öppet fram till jul Välkommen!

Sidorna 10 - 13.


Nummer 09/2008

2

ÖP Innehåll Sid 3 Johannesvinnarna Sid 5 Gyllene Peruken och Bridgetävling Sid 7 Duga? - tankeväckande teater Sid 10-13 Tema: Ungdomarnas psykiska hälsa Sid 16 Resereportage: Linda i Latinamerika Sid 17 Backbeat och Café Social Sid 19 DJ-kurs på Fagerö Sid 22 Utbildningsdag

SÖU Lördagen den 10.10 var det discodans i Sursik skola i Bennäs och SÖU var på plats med en ungdomsenkät. Sammanlagt 97 ungdomar svarade på vår enkät och aktiviteter som låg i topp var: moderna danser med 56 röster, paintball med 45 röster och digitalfotografering och bildbehandling kom på tredje plats med 35 röster.

ÖP nr 10 Medlemsföreningar puffar gratis! Puffar sänds till adressen: op@sou.fi eller till ÖP Handelsesplanaden 10D 65100 VASA

Deadline 14.11 Utdeln. v. 48 (24.11-30.11) Utgivningsdagar och deadlines finns även på www.sou.fi/SOU/OP

Följande vann i utlottningen: Fleecemössa: Jessica Ravall, Nina Gunell, Christoffer Norrman Festivalpåse: Matilda Holm, Emma Smeds, Linus Antus Grattis! Priserna kommer på posten.

Föreningarna 4 ringen Maxmorevyn gästar Komossa UF!

Österbottniska Posten Utgivare: Ab Sidwill Oy, Handelsesplanaden 10D 65100 VASA tel 06 320 5000 gsm 050 432 3948 e-post op@sou.fi www.sou.fi/SOU/OP Ansvarig utgivare: Mats Brandt Redaktör: Jona Nyström Ombrytning: Peter Snickars Annonser: Jonny Åstrand, Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, GSM 0500 924 528, e-post: cjcenter@malax.fi Annonspriser: Första sidan: sv/v 1,85 euro /spmm I text: sv/v 1,35 euro /spmm Sista sidan: sv/v 1,43 euro /spmm Tidningens största ansvar för fel som har uppstått i samband med publicering av annons är annonsens pris. Tidningen ansvarar inte för fel och brister som beror på undermåligt annonsmaterial. Tidningen ansvarar inte heller för postala förseningar. Upplaga: 52.150 ex Tryckeri: I-Print, Vasa

Maxmorevyn med Alfred Backa och Jakob Nylund underhåller på Komossa ungdomslokal, lördag 15.11.2008 kl.19.00. Inträde 10€. Pausservering. Förhandsbokning tel: 050 034 6393. Välkomna! (Se även www.tvapa.com)

5 ringen 80-års jubileum i Gerby Uf Gerby Ungdomsförening r.f firar 80 år med jubileumsfest den 22.11 kl 19:30-01:00. Jubileumsfesten firas vid Gerby Ungdomsförenings lokal. På programmet står bland annat underhållning med skojgruppen Harmoni, jubileumskaffe och tårta samt dans till tonerna av Dansexpress. Alla är hjärtligt välkomna, inträde 10 € (kaffe & tårta ingår)

Danskurs i Sundom Uf Jarmo ”Jaska” Leppäkari håller danskurs i Sundom UF den 22 - 23.11 och den 29 - 30.11. Vi dansar fusku, cha cha cha och foxtrot med free-timing. Kursen riktar sig till såväl nybörjare som mer erfarna dansare, speciellt ungdomar är välkomna! Kursen kostar 25 € för totalt 16 timmar, Marina tar emot anmälningar (senast 10.11) på tel. 050 550 3456. Se www.sundomuf.fi för mera information!

Tävlingsbidragen

Bidragen i form av kassett, CD eller MP3 ska finnas på SÖU:s kansli senast den 5.12.2008 (poststämplat datum gäller). Bidragen postas eller lämnas in till: SÖU ”Voice” Handelsesplanden 10 D 65100 Vasa Alternativt kan bidragen skickas per mail till josip@ sou.fi. Bidragen kan även skickas in som en länk via e-post ifall man har material på exempelvis Youtube, Facebook eller motsvarande. Frågor kring tävlingen besvaras av SÖU:s kansli, tel. 06-320 5000, eller på ovanstående e-postadress.

Redaktörens hörna Viktigt om Voice!

I

förra numret gjorde vi (läs redaktören) en stor liten tabbe. Vi presenterade Voice och lade in en inforuta om när och hur man ska skicka in bidrag till SÖU. Allt väl så långt, men så var det ju det här med datum. I rutan i förra numret stod det att bidragen skulle vara inne senast 5.12.2009, alltså ett år senare än vad som är meningen. Det rätta datumet är givetvis 5.12.2008! Som det ju också står i rutan här nere till vänster. I detta nummer tar vi upp ett ämne som länge varit högaktuellt, ungdomars psykiska hälsa. Jag hoppas att våra fyra temasidor ska vara givande, för det har varit väldigt givande att jobba med dem. ÖP:s nya webbredaktörer har gjort ett bra jobb med intervjuerna och Tina fick ju också chansen att dra fram journalistskillsen.

det verkar ha varit en fantastisk upplevelse! Surfa in på lindastravelpics.blogspot.com om du vill se mera resebilder! Johannesgalan, Den Gyllene Peruken, bridgetävling, pjäsen Duga?, Backbeat, Café Social, kolumn och utbildningsdag. Ja, det finns en hel del att läsa om i detta nummer. Hoppas att du hittar något som intresserar! PS. Bilden på framsidan, som också används i anslutning till temasidorna, är arrangerad. Jona Nyström

Läs också om Linda som rest runt i Latinamerika. Jag måste erkänna att jag är nog så avundsjuk,

SÖU:s pidroturnering Ring 7 Kontaktperson Jan-Erik Bergman, tfn 224 9111, 050 066 8393, jan-erik.bergman@narpes.fi (tabellen enligt formen: spelade matcher-vinster-oavgjort-förlustermålskillnad-poäng) Nämpnäs 1 Nämpnäs 4 Närpes 1 Nämpnäs 2 Närpes 2 Pörtom Närpes Uf

2-1-1-0-15-9-3 2-1-1-0-14-10-3 1-1-0-0-7-5-2 2-0-2-0-12-12-2 1-0-1-0-6-6-1 2-0-1-1-10-14-1 2-0-0-2-8-16-0

Regler, blanketter m.m. finns naturligtvis på vår hemsida, www.sou.fi. Tveka inte att ta kontakt om ni vill ha kurser eller annan understödande verksamhet för pidron i DIN förening. Info / förfrågningar: Josip, SÖU Tel. 06 320 5000, fax 06 320 5025, e-post: josip@sou.fi adress: SÖU, Handelsesplanaden 10 D, 65100 Vasa

FSU


Nummer 09/2008

3

Vörå Uf vinnare på Johannesgalan! Vörå Uf och fyra andra Johannespristagare korades under Johannesgalan på Carpella i Karperö i mitten av oktober. Glada vinnare, fin stämning och god mat borgade för en lyckad kväll i den vackert inredda paviljongen.

V

ärdföreningen Karperö Uf hade tagit modell av ishotellet i Jukkasjärvi under inredandet, och resultatet blev en stämningsfull festsal insvept i vitt. Framme på scenen delade värdparet Yvonne

Sandås och Jens-Olof Mård ut Johannespriser åt årets vinnare, och prisutdelningen varvades med lite underhållning. Musik, fågelskådarfilm och ett sketchnummer av tre Kosköbor underhöll publiken,

och själva galan inleddes med att en pilkare fiskade upp nomineringarna genom ett hål i golvet. Som sista programpunkt korades årets förening. En hel hop glada Vöråbor marscherad upp på scen för att ta

emot priset, och ordförande Niklas Svartbäck passade på att säga några ord. Efter en väl genomförd gala var det dags för en smakrik festmiddag och dans till toner av Laionz. Ett stort tack till Karperö Uf

för ett fin gala, och väl mött i Vörå om sisådär ett år! Text & bild: Jona Nyström

Vinnarna 1. Hur känns det att få den här utmärkelsen? 2. Hur fortsätter föreningslivet för din del?

Årets Förening – Vörå Uf Va!? Inga svar? Glömde redaktören att intervju Vöråborna? Vilken skandal! Nej, lugn bara.Vöråborna kommer till tals i nästa nummer av ÖP som trycks i slutet av November!

Årets Veteran – Peter Finne, Sundom Uf

Årets Talang – Mike Nordlund, Närpes Uf

1. – Det käns ganska skryyft. Jag hade inte väntat mig det här och det är uppmuntrande att få utmärkelsen. 2. – Det knallar på. Jag är ju ordförande för tillfället och vetja det blir en stund till.

1. – Det känns grymt bra, jag trodde inte jag skulle vinna. 2. – Det blir ju revy. Den kommer jag att satsa mycket på och jag är med och skriver.

Årets Ungdom – Emelie Sandelin, Sundom Uf 1. – Det känns riktigt bra, roligt! 2. – Jag ska försöka komma på mera aktiviteter för ungdomar och äldre i Sundom Uf.

Årets Eldsjäl – Sanna Sund, Uf Havsbandet 1. – Jätteroligt! 2. – Vi har ganska mycket program. Det är möten och vi ska ha ut ett infoblad, så det fortsätter som vanligt.


Nummer 09/2008

4

HOGIA LÖN

Effektivt - Lättanvänt - Pålitligt Lämpar sig för de flesta branscher -Lätt att ta i bruk, smidig och logisk arbetsgång -Lämpar sig också för mera avancerad löneräkning -Svensk- och finskspråkiga versioner -Övervakningsanmälan och årsdeklaration elektroniskt till skattemyndigheterna (TYVI funktion) -Mångsidiga rapporter; semesterskuldslista, löneintyg, fackavgiftslista etc. -Smidig semesterberäkning, källskattehantering, -Skolning och kundsupport! Ett års serviceabonnemang ingår i priset då du köper programmet! Kontakta oss för mera information och beställ gratis prova på version!

Beställ trävarorna från oss * * * *

Oy Hogia Data Ab Vallonvägen 1 B, 65610 Korsholm Tel: 06-3192 850 e-mail: hogiadata@hogia.fi

hyvlade och sågade tryckimpregnerat lister och paneler även grundmålning

65450 Sulva - Solf (06)344 0232, Fax (06)344 0074

Tfn. 344 0505

30.11.2008

Boka bord till farsdagslunchen Har ni inte bokat julfesten ännu? Tag kontakt med oss redan idag så fixar vi Festen! Skicka artikeltipsen till jona@sou.fi

30.11.2008 30.11.2008 30.11.2008


Nummer 09/2008

5

Peruken-utbildningen avslutades i Sundom Under den sista helgen i september inföll det sista av fyra utbildningstillfällen inom ramen för projektet Den Gyllene Peruken. Femton deltagare var på plats i Sundom Uf för att lära sig mer om textskrivning och hur man konkretiserar texten på scen. Rutinerade revymakaren Billy Nilsson från Sverige stod för undervisningen.

N

är ÖP besöker Sundom Uf på söndagseftermiddagen har deltagarna fullt upp. De har fått till uppgift att foga ihop ett antal texter och skriva inledning och avslutning, för att sedan ge en föreställning av arbetet. Uppdelade i två grupper jobbar de frenetiskt med att gå igenom texterna och öva in framträdandet.

Den Gyllene Peruken en fin idé

Medan deltagarna är upptagna med sitt hinner Billy Nilsson slå sig ner för en pratstund. Han har lång erfarenhet av att jobba med revy, och fick förfrågan om att bidra till Peruken-utbildningen i och med att han varit i trakterna förr på liknande uppdrag. – Jag har länge jobbat aktivt inom amatörteatern i Sverige. Jag har

varit i Finland förr, men jag har faktiskt sett mer finskspråkig- än svenskspråkig teater här, berättar Billy. Billy är riktigt nöjd med den pågående kurshelgen. – Det har gått riktigt bra, och det har varit roligt som attan! Deltagarna har gjort bra grejer och vi har verkligen gått framåt. Jag har försökt förmedla sånt som jag tycker är viktigt, inte sanningen men min sanning. Övergångar mellan scener är något som Billy och deltagarna lagt ner tid på att öva. – Övningen som de håller på med nu kallas ’Klipp sönder ridån’. Den handlar om att klippa ihop olika texter och få övergångarna att bli en tillgång i sig. Det här är något som jag försökt utveckla inom revyn och det har varit uppskattat.

Billy Nilsson har ordet.

Jonas Bergqvist, Andreas Norrgård och Kaija Grannas har roligt på scen.

Förutom övergångarna har Billy försökt förmedla en grundläggande uppfattning av olika teaterbegrepp och en insyn i hur man bygger upp en dramaturgi. – Jag har försökt ge deltagarna verktyg som är till hjälp då man gör revy och kabarét. Överlag tycker han att att Den Gyllene Peruken är en fin projektidé. – Det är jätteroligt. Allt som kan höja kvaliteten och digniteten för amatörteatern är bra! Det är också bra att man ser på det hela långsiktigt. Om tio år kan ju det här vara jättestort!

Efter en stund är det dags för deltagarna att ge prov på resultatet av övningen. Skratten ekar i lokalen och mellan föreställningarna diskuteras olika detaljer. Billy följer med, kommenterar och funderar, och alla verkar ha roligt!

Givande helg

Bland deltagarna finns Daniel Bärg från Oravais. Han är aktiv inom Byarevyn och övertygad om att kurshelgen kommer att gagna revyskrivandet. – Det är roligt att få nya infallsvinklar och funderingar om hur

man ska göra och vad man ska tänka på. Nu har man något att utgå från, säger Daniel. Enligt Daniel har helgen varit givande, och han tycker att Billy Nilsson skött sitt jobb bra. – Det har faktiskt varit intressant. Jag har haft många olika regissörer som jobbat på olika sätt, och det är alltid roligt att höra nya åsikter. Text & foto: Jona Nyström

Bridgetävling Första helgen i oktober ordnades en stor bridgetävling på bridgeklubben i Vasa. Tävlingen avgjordes i en internationell atmosfär då gäster från såväl Sverige som Estland deltog i spelet.

P

å lördagskvällen då ÖP är på besök pågår partävling. 37 par gör upp om segern. – Tävlingen spelas enligt barometersystem. Det innebär att alla bord spelar samma brickor, och att resultat räknas vart efter att två brickor spelats. Ställningen visar vi hela tiden via videokanon, berättar Paul Martinsson som fungerar som tävlingsledare. Paul har lång erfarenhet av tävlingsledarskap från tävlingar på olika nivå och har varit med i otaliga år. Paul berättar att flera gamla landslagsgossar är med och spelar under helgen. Gästerna från Sverige är

också skickliga och Paul är nöjd med utbytet som Vasa Bridgeklubb har med esterna i Pärnus bridgeklubb. – Pärnu är ju Vasas vänort och någon gång i tiderna blev det tal om att vi skulle gästa varandra. Nu har vi gjort det i 12-13 år. Varje gång klubbarna gästar varandra spelar de en stadsmatch. Oftast är det esterna som tar hem matchen, men inte denna gång. – Nu drog vi äntligen det längsta strået. Jag tror att vi har 4-5 vinster sammanlagt medan de har vunnit 15-16 gånger, säger Paul med ett leende.

Han är imponerad av engagemanget som bridgespelarna från Pärnu visar upp. – De har ju otrolig sammanhållning. Tänk att köra 600 kilometer i höstmörkret för att komma hit. Dessutom har de uttagningar om vem som ska få komma med. För att inte tala om att Pärnus bridgeentusiaster dessutom spelar kort under hela resan upp till Vasa och tillbaka. Då spelar de ett spel som de kallar”Vasaloppet”, där man vid otur blir utnämnd till ”shitman” och får otroligt svårt att vinna spelet.

Bridge är som äktenskap Bland gästerna från Pärnu finns 40-åriga Olavi Oja. Han har spelat bridge sedan han var sju år gammal, då hans pappa lärde honom spelet. – Jag har spelat turneringsbridge i 22 år och deltagit i OS, VM och EM med Estlands landslag, berättar Olavi. Vad gör bridge så roligt att man orkar spela det så länge som du gjort?

Olavi Oja gillar bridge.

– Det är svårt att förklara. Bridge är som ett äktenskap. Man har bättre stunder och sämre stunder, och ibland vill man kanske skiljas. Då jag började spela bridge under sovjettiden fanns det inte så mycket annat att göra. Bridge blev för mig

Prisutdelning på bridgeklubben. som en religion och toppspelarna var gudar. Blir det inte tungt att resa ända till Vasa för att spela bridge? – Det är tionde gången jag är här och spelar. Inte är det så långt att köra, bara 400 kilometer från Helsingfors. Att åka och spela toppturneringar är hårt jobb och man kan knappt sova om nätterna. Men här kan man njuta av spelet och ta sig en öl mellan varven. Finns det skillnader mellan hur man spelar bridge i Pärnu och i Vasa? – I Estland har vi ett strikt klubbsystem, det är inte lika strikt här.

I praktiken är spelet likadant. Det viktigaste är hur folk uppför sig under spelet, och här är det alltid bra. Är du bara en cool bridgespelare så klarar du av att spela överallt och i alla system. När tävlingens sista bricka är spelad står varken Vasa- eller Pärnubor som segrare. Maria Regnér Jonsson och Krister Persson från Sverige tar hem partävlingen. Efter prisutdelningen gör deltagarna upp planer för fortsättningen av kvällen. Planerna för morgondagen är redan klara. Då spelas det bridge! Text & foto: Jona Nyström


Nummer 09/2008

6 www. unituli.fi

God sömn ger pigga morgnar Unituli Ab hör till den internationella Hilding Anders koncernen, och är Finlands största och mest energiska madrasstillverkare. Vi tillverkar högklassiga resårmadrasser, justerbara sängar och ramsängar, samt bäddmadrasser. I kollektionen finner du bl.a. bäddar för privata hem, hotell och olika typer av inrättningar. Vi erbjuder allt från basmodeller till eleganta lyxbäddar.

SIMHALLEN ÄR ÖPPEN 1.9 - 19.12

Biljettförsäljningen avslutas 1 h 15 minuter före stängning.

MÅN, ONS, FRE 06:00 - 21:00 TIS, TO 08:00 - 22:00 LÖR 10:00 - 18:00 (Om ej babysim öppnas simhallen kl.8:00)

SÖN Algotsvägen 2, 64200 Närpes Tel. (0)6 433 7000 Fax (0)6 433 7050

rjar! ö b n e g n o s Eldningssä Förvandla Din vedpanna till en miljövänlig och kostnadseffektiv eldstad på 2 minuter!

EMMALJUNGA

2009

I LAGER

VTT-testad!

www.bike-trim.fi

Du kommer att märka att röken i din skorsten försvinner, samtidigt som vedåtgången minskar!

06:00 - 09:00 08:30 - 10:00 08:00 - 12:00

Morgonsim Babysim Inva-&Kond.sim

NY HALL I NYKARLEBY Nu är vi i byggstarten med en ny hall (600m2) som är för uthyrning. Närmare info Simon

• Nyproduktion • Renoveringsarbeten • Fasadmålning

Tfn 040 960 1168/Simon

FÖDELSEDAGSFESTER, PERSONALFESTER, BRÖLLOP, KUNDTILLSTÄLLNINGAR

Tehotulis egenskaper: • Kostnadseffektiv • Hög verkningsgrad • Inget sot • Lätmonterat (2 st element) • Tillverkat i hållbart gjutjärn • Förmånligt pris • Inhemsk design och tillverkning

Försäljning & information: Thomas Byggmästar, tfn 050-409 2965

MÅN, ONS, FRE LÖR SÖN

08:00 - 18:00

Festplats vid havet BOKA FESTEN FÖR 2009 NU! TRE OLIKA UTRYMMEN

Sommarestaurangen för 100 personer LoggInn-kabinettet för 70 personer Paviljongen för 600 personer

Sjätte himlen med

ill.S

ann

a Ka

llio

KYRKPRESSEN

EVIGHET

INTRESSERAR ALLTID

Eller hur?

www nyhete r

Vi tar hand om maten och alla drycker. Ta kontakt för mer information!

.kyrk / blog gdeba tt / hä

press

ndelse

kalend

Sommarrestaurang

en.fi

er / ord

et

Tfn. 06-3651 950, 06-3651 215 Gsm: 050-4656 390 E-mail: malin@aminnefolkpark.net www.aminnefolkpark.net


Nummer 09/2008

7

Tankeväckande teater Duga? är en teaterpjäs som både roar och oroar. Den skickliga skådespelerskan Agneta Lindroos står för regi och spelar själv den enda rollen i pjäsen. Redaktör Nyström har sett den, det har också två av ÖP:s nya webbredaktörer. Info och tankar om och kring pjäsen får du här!

U

rsprungligen är Duga? skriven av den svenska regissören Svante Grogarn. Premiären i Sverige inföll 2005 och pjäsen har spelats flitigt i Sverige. Men som regissör och ensam skådespelare introducerar Agneta Lindroos pjäsen för publiken på andra sidan viken. Duga? i Lindroos regi är dessutom en annorlunda teaterupplevelse. Hon använder sig av sina färdigheter inom fysisk teater för att förmedla känslor och händelser på scenen och under själva föreställningen finns knappt någon rekvisita alls på scenen. – Det gäller att ha disciplin när man regisserar sig själv, berättar Lindroos och beskriver hur hon repeterat framför kameran för att sedan studera sitt eget agerande. Under oktober har Lindroos och Duga? hållit till på Wasa Teaters scen Vasallen. Därefter är det skolor i Svenskfinland som gäller. ÖP rekommenderar varmt pjäsen, har du chansen att se den ska du inte missa en intressant och underhållande teaterupplevelse! Text : Jona Nyström

Agneta Lindroos gör en energisk och uttrycksfull tolkning av Duga. Som regissör och ensam skådespelare tar hon med fördel avstamp från sin bakgrund inom fysisk teater. Foto: Jan Ericsson

Duga?

Intressant föreställning

Duga? med Agneta Lindroos som regissör och enda skådespelare är en angelägen, tankeväckande och välspelad pjäs. I centrum står Duga, en ung kvinna som brottas med kroppsfixering och ätstörningar, och inte riktigt hittar sin identitet.

A

gneta Lindroos gör ett utmärkt jobb i sin enkvinnasföreställning. Genom sin fysiska teater förmedlar hon känslor som ilska och missmod, och genom ett ständigt växlande mellan Duga utan och med clownnäsan på skapar hon två olika karaktärer ur en och samma. Hon växlar mellan hysteri och lugn, clowneri och allvar. Föräldrarna, kompisen och skolpsykologen finns med på ett hörn, men det är Duga själv som berör. ”Varför är det så svårt att vara människa, kan det inte vara lätt?”, frågar sig Duga, medan hennes problem utgör en allt djupare dykning mot större svårigheter. Ömsom kryper hon ihop i ett hörn, rädd och ängslig, ömsom kastar hon sig in i hysteriska danser och skrattanfall, och befinner sig ibland nästan i famnen på publiken. Till slut håller det inte längre, Duga slits ut, orkar inte längre. Men samtidigt tänds hoppet. Kanske börjar hon inse att det är ohållbart att leva som hon gör, kanske börjar hon se det där ljuset i slutet av den där tunneln.

Duga? är en föreställning som speglar den ångest och förvirring som ungdomar (unga kvinnor) genomlever. Duga? är en föreställning som tar upp allvarliga problem, ätstörningar och kroppsfixering, ur den utsattes prespektiv. Duga? är en föreställning som alla, flickor och pojkar, unga och gamla, borde se. Och ingen duger bättre som Duga än Agneta Lindroos! Text : Jona Nyström

Foto: Jan Ericsson

Linda Rönnqvist och Michaela Finne är två av ÖP:s nya webbredaktörer. De såg premiären av Duga? på Vasallen, och satte sig efteråt ner för att diskutera föreställningen. Vad tycker ni om att föreställningen endast hade en skådespelare? L: Det var helt annorlunda med bara en skådespelare än med en längre pjäs med många skådespelare. M: Ja, det var väldigt kort och koncist. Linda och Michaela är imponerade av Agneta Lindroos agerande. M: Hon var jätteduktig, och gjorde föreställningen intressant. Hon måste nog vara i fysiskt gott skick för att orka L: Det är nog svårt att hålla folk intresserade då man bara är en person som hoppar omkring, men hon lyckades!

Linda och Michaela diskuterar. Foto: Jona Nyström Kände ni igen er i något som föreställningen handlade om? M: Kraven utifrån. Det ställs krav på dagens unga utseende- och prestationsmässigt. L: Ja, speciellt då man går i gymnasiet och ska fortsätta vidare, då man får hör att det lönar sig att fortsätta studera direkt. Ett av teman i föreställningen är kroppsfixering. Varför tror ni att unga kvinnor blir kroppsfixerade? M: Det är media som skapar allting. L: Ja, det är inte så att kvinnor blir kroppsfixerade från början, man blir uppfostrad till det. M: Till exempel så är ju alla skyltdockor smala, och det finns ju inga modeller som inte är smala. Vad tycker ni om föreställningens sätt att behandla allvarliga ämnen? L: Det blir nästan komedi. Det är lättare att se på de än om det bara skulle vara tungt och allvarligt. Det är skämtsamt, men ändå någoting att fundera på. Tror ni att det finns något botemedel mot svåra problem som kroppsfixering och ätstörning? M: Svår fråga. Jag tror man ska uppmuntra naturligheten hos människan. Alla är unika och man ska inte behöva ändra på det som är från början.

Skicka artikeltipsen till jona@sou.fi


Nummer 09/2008

8

GRUNDUNDER- od me pr a n SÖKNINGAR d n a r B le

Testvinnare Pointer magnum+program

at out

1049

1985–2008

Ett parti Kilsgaard och Ji-te ytterdörrar

Grundundersökningar och energiborrningar

Unna dig Akaciaträ

68500 Kronoby, tfn 0400 266 604 Kenneth Nordström

CAPE CODE Matgrupp Brunbetsad

Med lädersits

799€

899€

-50%

ett parti bänkskivor i massivt ädelträ 99 /lm Bosund

Öja

1500 Tiivi fönster

MSEA öppnade, 170 och 95 mm karm 4,6,9,12x12 /6,10,12,14x14 / 12,14,16x16, 6x6/9x6

1893 w22

Företagare!! Hallelement 100, 125, 150, 175, 200 mm bergull

749 Kronoby E8

Jakobstad

Granvägen 1, 68555 Bosund (06) 721 0111, sale@nordicsale.fi

www.nordicsale.fi

249€ 390€

www.ks-geokonsult.fi

Över 2500 utförda markundersökningar och över 1000 st utförda energiborrningar

Olika storlekar: -60-70%

Karleby

Larsmo

Basic 0020 9x21 vit, 6 rutor

Pris fr.

Öppet: må 9–17, ti 9–19, on–fre 9–17, lö stängt

19€/m

2

Västra-Finlands Största Outlet av kakellager: Kom och fynda Klinkers och Kakel 30x30 utomhusklinker, m2

60x6 0stora 7.90 vita/marmor, m 16.50 2

för rrning o b n Äve

E M R Ä V r BERGmSånliga prise r

till fö

Värmekostnader för hus på 200 m2 ca 500 euro/år Bergsvärmeförfrågningar Johnny Nybacka 040-520 9833

Äntligen har Borohus egen försäljare i Finland Kom och bekanta Er med Borohus bostadshus och fritidshus. Vi skräddarsyr ditt elementhus. Många standard modeller

06 357 7000 FIRA FAR HOS OSS PÅ LOGEN Läcker A´la Carte lunch serveras 12.00-17.00!

Tegelbruksgatan 47,

Bordsreservationer!

Försäljare: Kenneth Bäckström 050-5901929 kenneth.backstrom@pp.inet.fi www.borohus.se

Skicka artikeltipsen till jona@sou.fi

Nordea Bank Finland Abp

Kom ihåg att boka julfesten hos oss! Dans alla helger i december! kolla även in vår partykalender www.logen.fi

Välkomna

Check-in ger dig en bra start för framtiden. Du mellan 18 och 28, börja idag. Mål och medel: OP-Visa Electron fungerar både i Finland och utomlands. Du kan betala med det i affärer, ta ut kontanter i automater och tryggt göra inköp på internet. Kortet är gratis för under 26åringar. Läs mera på adressen op.fi/ungdomar

Om du är mellan 18 och 28 år, kan du som vår Checkin kund få många förmånliga tjänster och fördelar: till exempel Visa Electron utan avgift, en kontoreserv till ditt Brukskonto, bostadslån utan uppläggningsavgift och en hemförsäkring med en lägre självrisk. Hör dig för om Check-in förmånerna på vårt kontor eller läs mer på adressen www.nordea.fi/check-in.

Gör det möjligt

nordea.fi

A


Nummer 09/2008

9

Pjelax Ringservice

Tel. 225 9252, 041 441 6080 Kristinestadsv. 935, 64250 Pjelax

Löven bort med en samlande gräsklippare eller en stihl lövblåsare.

Annonsera i Öp Ring: 050 092 4528

Österlunds Gräv&Spräng

- Jordbyggnad - Sprängning

ÄR DIN CYKELBELYSNING I SKICK INFÖR HÖSTMÖRKRET?

Vi kan cykelbelysning!

Stationsv. 5, Jakobstad Tfn 723 7199 www.biketrim.fi

Roger Österlund Oppegårdsvägen 4 66800 Oravais

Välkommen!

Jordbyggnadsarbeten F:ma D. Österåker 050 552 4653

Tel. 050-69100 www.osterlunds.fi

Utför: - husgrunder - dikningar - vägar - sprängning - vedklyvning - m.m. Suorittaa:

-

talon perustukset ojitukset tiet räjäytykset halonhakkuu ym.


Nummer 09/2008

10

Tema: Ungdomars psykiska hälsa Efter Kauhajoki föddes tanken på att vi skulle ta upp ungdomars psykiska hälsa i ÖP. För min del har det varit mycket intressant att intervjua sakkunniga inom området. När du läser intervjuerna kommer du att kanske att märka det som jag också märkt; samtliga sakkunniga efterlyser samma saker då det gäller att få ungdomar att må bättre. Gemenskap, bättre kontakt med vuxna och professionell hjälp där det behövs är receptet.

U

nder den senaste tiden har man i diverse tidningar kunnat läsa om ungdomar i gängslagsmål och skolor som hotas av elever. Mobbning är ett problem som lever kvar och tar man en titt på svaren som ungdomarna själv givit på uppslaget här intill så är det ett faktum att ungdomar mår dåligt. Visserligen har vi endast skrapat lite på ytan, men nog kan man ändå konstatera att något är fel och något borde göras. Angående vad som borde göras finns det säkert lika många åsikter som det finns elever i Oxhamns skola, men åtgärder behövs!

Alla har varit unga, många är det just nu och många ska snart ta steget från barndomen till ungdomsåren. Som ung kan man ju ta och fundera över situationen. Vi kunde sluta baktala, dissa och mobba. Vi kunde börja lyssna på varandra, utbyta leenden istället för glåpord och bjuda in istället för att stänga ut. Vi kunde ta avstånd från våld, sluta försöka hävda oss på andras bekostnad och ta vara på att vi fötts till samma värld genom att göra det bästa av situationen. Unga kunde lyssna på vad vuxna har att säga och vice versa. Vi kunde se människan bakom ytan och ta ett

steg bort från ytligheten istället för att delta i hetsen kring den rätta looken. Det är ett privilegium att vara människa och alla har lika stor rätt till detta privilegium. Hängde du med? Det var ungefär vad jag hade att säga. En sak återstår. En viktig fråga. Varför inte? Text & foto: Jona Nyström

Trygghet viktigt vid krishantering På Kyrkoesplanaden i centrala Vasa finns ungdomsstationen Klaara. På Klaara har man deltagit i krisarbetet efter skolskjutningarna i Kauhajoki och klienter som kommer in behandlas utan remiss. ÖP besökte ungdomsstationen för att träffa psykologen Hanna Kieslich och prata krishantering.

I

sitt arbete använder sig Hanna av kognitiv terapi och samtalsterapi. I den mån tiden räcker till träffar hon sina klienter en gång i veckan. Var sjätte vecka har hon jour och tar emot klienter akut. – Vi erbjuder grundvård. Vanligtvis har vi en besöksgräns på 20 gånger per klient och blir det inte bättre så försöker vi hitta annan vård åt klienten, förklarar Hanna. Efter skolskjutningarna i Kauhajoki deltog ungdomsstationen Klaara i krisarbetet. – Vi planerade vad vi kunde göra och såg till att i vi hade tid att ta tag i saken, men vi åkte inte dit utan stannade här i Vasa. Måndagen efter skolskjutningarna började krisarbetet på allvar. Hanna tog emot telefonsamtal från föräldrar och behandlade ungdomar som uppträtt aggressivt och till exempel hotat lärare i skolan. – Jag tog emot många som har traumatisk bakgrund och flera av dem hade också upplevelser av våld. I och med krisarbetet insåg Hanna att många ungdomar genomgått traumatiska upplevelser som lett till ångest, nedstämdhet och destruktivitet i form av ätstörningar och självmordstankar. Och krisarbetet, det fortsätter ännu.

Kriser

Vi backar bandet lite och går tillbaka till grunderna. Vad är en kris egentligen? Hanna förklarar att alla upplever utvecklingskriser såsom puberteten och klimakteriet. Livskriser är också något som alla står inför i något skede. Dessa inträffar till exempel då en närstående går bort. – Sedan finns det allvarliga kriser som uppkommer genom olika katastrofer och drabbar alla. Exempel på dylika kriser är naturkatastrofer, krig och skolskjutningar. När en kris av denna typ

inträffar går de drabbade igenom olika faser. – Först kommer chocken. Sedan kommer reaktionsfasen då man frågar sig varför det hände och upplever skuldkänslor. I den tredje fasen börjar bearbetningen av det som hänt och slutligen kan man börja leva med sorgen och gå vidare i livet. Ungdomars sökande efter en identitet kan beskrivas som en kris. Man blir självständigare, har kanske inte tillräckligt med pengar och det är svårt att hitta bostad. Att ungdomar hamnar att ta beslut om framtiden före de är redo är enligt Hanna inte bra. – Redan i högstadiet tvingas ungdomar göra val som påverkar framtiden. Vi kräver för mycket av ungdomarna och de har för stor frihet. Märker man att en närstående genomgår en kris är det viktigaste att finnas där som stöd, att erbjuda hjälp och fråga om den utsatte vill prata. – Vi måste hitta tillbaka till den gemenskap vi hade förr. Idag pratar ungdomarna till exempel med alla andra än sina föräldrar, säger Hanna och tillägger att ungdomarna behöver hitta vuxna att prata med. Föräldrarna har inte alltid tid, lärarna har inte alltid tid, men stödet behövs. – Alla har för mycket att göra och för lite tid över. Ungdomar är intelligenta och inser detta. När man märker att någon inte mår bra kan man också bidra med motivation till att söka hjälp. – Man behöver inte vara allvarligt deprimerad för att söka hjälp. När man väl får hjälp kommer lösningarna på problemen ganska snabbt, men jag märker ofta att de som sökt hjälp har haft problem

Hanna Kieslich vid ungdomsstationen Klaara. en längre tid, förklarar Hanna och föreslår att man kunde behandla känslolivet och stressreaktioner i skolan för att få ungdomarna att inse att de inte behöver bära sina problem ensamma.

Trygghet

Skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki har skapat oro och rädsla bland ungdomar. Bland annat i skolor där okänsliga låtsashot lett till att elever gått hem och inte vågat komma till skolan. Enligt Hanna behövs det trygghet för att bemöta rädslan. – Barnen och ungdomarna måste få trygghet. Vi vuxna måste ta ansvar och visa att vi kan ge dem en trygg omgivning. Här måste man framhäva att föräldrarna verkligen försöker. Generellt sett är Finland

ett tryggt land. Men jag vill inte låta naiv, för jag vet ju att barn och ungdomar mår dåligt. Hanna tycker att det är sorgligt att så mycket togs från vården och skolorna efter depressionen i början av 90-talet. När föräldrarna jobbar längre dagar och barnen är ensamma för mycket skulle en förändring av skolsystemet behövas. – Grupperna i skolorna är för stora och det behövs mera lärare, säger Hanna och efterlyser en strukturändring för att på ett bättre sätt anpassa skoltiderna med föräldrarnas arbetstider, så att barnen slipper vara ensamma. Att förbättra förhållandena i skolorna är enligt Hanna ett sätt att förebygga att Finland får ett nytt

Jokela eller Kauhajoki. Det är också viktigt att ge stöd åt familjerna, även dem som inte har några uppenbara problem, och att hantera nya medier på rätt sätt. – Internet är översexualiserat och det har börjat förekomma mobbning på nätet, förklarar Hanna och tillägger att föräldrar såväl som instanser bör hålla koll på vad som sker på nätet. – Medierna är inte ett okontrollerbart monster, de går att hantera. Text & foto: Jona Nyström


Nummer 09/2008

11

Tonårspolikliniken hjälper unga Folkhälsans tonårspoliklinik i Sydösterbotten är verksam i Närpes, Kaskö och Kristinestad. Psykologen Annika Ek och Patricia Bäckvik, som är politices magister i utvecklingspsykologi, erbjuder samtalsterapi och stödsamtal åt ungdomar i regionen.

E

tt besök på tonårspolikliniken är alltid på den ungas villkor. Vid behov kan man ha familjesamtal, men det är alltid ungdomen som står i fokus. – Om man går och funderar på att ska jag eller ska jag inte komma så lönar det sig nog alltid att komma in, säger Annika. – Man binder sig inte till att fortsätta komma en längre tid. Det kostar ingenting och man behöver ingen remiss för att besöka oss, förklarar Patricia och tillägger att tystnadsplikt alltid gäller för samtalen samt att ingenting diskuteras med föräldrarna om ungdomen inte så vill. Tonårspolikliniken i Sydösterbotten tar vanligen emot ungdomar i åldern 13-30 år. Åldern på de som kommer in varierar och de yngsta har varit 10-11 år gamla. Annika och Patricia spenderar en dag var i veckan på de olika orterna, vilket innebär att mottagning sker två dagar i veckan per ort.

Ångest vanligt

Enligt Annika och Patricia är ångest och ångestsymptom ett vanligt problem hos dagens unga. – Det är också vanligt med identitetskriser i tonåren, att man inte vet vad man vill och vem man är, berättar Annika.

Stressen i samhället är också ett problem. Man hinner inte alltid lyssna på ungdomar. – Överlag lyssnar man kanske inte ordentligt på ungdomar. Man tar dem inte på allvar och problemen avfärdas som tonårsbekymmer. Samhället borde bli bättre på att se ungdomarna. Media har också inverkan, men hur stor denna inverkan är beror på individen. – Media påverkar ju samhället överlag genom att sätta normer och ideal, säger Patricia. – Men hur mycket och vilka personer som påverkas är olika, förklarar Annika och påminner om att det finns personer som är mer lättpåverkade och att andra faktorer också har en viktig roll.

Ta vara på varandra

Annika och Patricia är överens om att vi borde bli bättre på att ta vara på varandra. – Det är viktigt att fråga, att ta sig tid och höra hur det är. Att kunna umgås över generationsgränserna och hitta ett forum där unga och vuxna kan göra någonting tillsammans. Jag tror att det är viktigt att vuxna är med och påverkar i ungdomarnas liv, menar Patricia. Enligt Annika är det viktigt att man

Patricia Bäckvik och Annika Ek vid Folkhälsans tonårspoliklinik. lägger märke till varandra. Märker man att någon kanske mår dåligt ska man söka kontakt, inte stänga ute. Man kan erbjuda den hjälp man själv kan ge eller hjälp med att söka hjälp. – Det går bra att snabbt få samtalsstöd på tonårspolikliniken, man behöver inte stå i långa köer.

Alla är olika. Vi har olika problem, och vad som orsakar problemen är olika beroende på person. På Sydösterbottens tonårspoliklinik står individen i fokus. Alla är olika och dörren står öppen för alla! Text & foto: Jona Nyström

Folkhälsans tonårspolikliniker i Österbotten finns i Sydösterbotten (Närpes, Kaskö och Kristinestad), Vasa och Jakobstad. Mer information hittar du på www.folkhalsan.fi där länken till tonårspoliklinikerna finns under fliken Vård & Service.

Unga behöver vuxna! – De flesta ungdomar mår bra, men de som mår dåligt mår sämre än tidigare, förklarar Yvonne Ahlstedt. Hon vet vad hon pratar om. I över 20 år har hon jobbat som kurator på Oxhamns skola i Jakobstad. Hennes tjänst omfattar årskurserna 6-9 och gymnasiet, det vill säga runt 1000 elever!

Y

vonne har fullt upp om dagarna. Bekymren som ungdomarna har är många och olika. – Det är allt från a till ö. Man har problem med kompisar, konflikter hemma, svårt med vissa ämnen i skolan och problem med lärare. Mobbning och kärleksbekymmer finns också med i bilden, och Yvonne har lagt märke till att depressioner och nedstämdhet har blivit allt vanligare. Hon förklarar att nedstämdhet i vissa fall är naturligt, men att det nog finns en gräns för när man kan behöva hjälp. – Är det saker och ting som har hänt som lett till att man är deppig, till exempel att man gjort slut med flick- eller pojkvännen, så är känslan naturlig. Men hittar man ingen orsak till att man deppar så är det värre. När man inte längre har kontroll över tillvaron och deppigheten håller i sig så är det dags att prata med någon. Mobbning är och förblir ett allvarligt problem. – Mobbning är en sak som är hemsk på grund av att den som mobbas är ett offer och kanske skäms och inte vill berätta om saken. Där är det väldigt viktigt att man berättar, för tyvärr ser vi i skolan inte allt. Enligt Yvonne är det speciellt svårt att upptäcka mobbning bland flickor. Hon betonar att den oupptäckta mobbningen kan leda till livslångt illamående. – Det man vill förmedla till ungdomar som mobbas är att det aldrig är deras fel. Ingen har rätt att behandla en människa på det viset!

Varför mår ungdomar dåligt? – Det är en väldigt mångfacetterad sak, många faktorer inverkar. Vi lever i ett tidevarv av individua-

lism, det är jag, jag, jag som gäller. Samtidigt ska man vara social, smart och se bra ut. Det här leder till press på ungdomar, och ungdomarna blir stressade. Yvonne förklarar att stress är vanligt på många håll, men att stress som bottnar i att man tappat kontrollen över sin tillvaro är farlig stress. – Man ska inte heller glömma bort att vi i Finland leder skilsmässostatistiken, fortsätter hon och förklarar att skilsmässan i sig är jobbig en tid, men att det också är viktigt hur man i fortsättningen hanterar situationen. Om det till exempel finns brister i kontakten med den ena föräldern, mår barnen dåligt av detta. – Samhället och de nära och kära borde stödja familjerna. Man blir lätt hemmablind och ser inte problemen. Föräldrarna, till exempel den förälder som blir ensam genom skilsmässan, behöver stöd för att orka. Även om skilsmässor är vanliga kan det ändå hända att barn och unga skäms och mår dåligt över saken, vilket föräldrarna enligt Yvonne bör vara medvetna om.

Föräldrarna viktiga

Yvonne betonar föräldrarnas roll med tanke på ungdomars välmående. – Hemmet är viktigt. Dock ska man inte skuldbelägga föräldrarna, för alla vill sina barn väl. Hon efterlyser att föräldrarna sätter tydliga gränser, eftersom barn och unga tenderar att utsättas för saker de inte är mogna för. – När unga får för fria ramar och till exempel tidigt kommer i kontakt med alkohol hinner inte själen med i utvecklingen, vilket man

mår dåligt av. Grundläggande saker som att man uppmanar sina barn att sova och äta ordentlig har i allt utsträckning fallit bort, vilket oroar Yvonne. – Man ska se till att barnen går och sover i tid. Fritidssysselsättningar är också viktiga. De är meningsfulla och skapar tillhörighet. Idag då ungdomar lever mycket i den virtuella världen är också den fysiska kontakten väldigt viktig. Yvonne uppmanar såväl kompisar som föräldrar att försöka hjälpa unga som mår dåligt. Tecken på att allt inte står rätt till kan vara att man drar sig undan, pratar självdestruktivt och att ens personlighet förändras så att man blir aggressiv eller inåtvänd. – Kompisar kan tipsa om att man ska gå och prata med någon, för man inser inte alltid det själv. Att tonåringar tydligt signalerar att man ska hållas på avstånd är naturligt, men som förälder bör man inte låta avståndet växa för stort. – Visst behöver tonåringar distans, men man ska ändå alltid finnas där! Tröskeln för att söka hjälp är enligt Yvonne olika hög beroende på individ. – För en del är den ganska hög. Flickor verkar ha lättare än pojkar att söka hjälp. Kanske är det för att det finns många kvinnor inom branschen, säger hon och efterlyser fler män inom sociala och vårdande yrken.

Hjälp på egna villkor

När man söker hjälp, till exempel hos kuratorn, är det viktigt att komma ihåg att allt sker på ens egna villkor. – Man berättar det man vill berätta och behöver inte svara på alla frå-

Yvonne Ahlstedt, kurator på Oxhamns skola i Jakobstad. gor, det är bara att säga stopp. Även om det kan vara svårt att prata ut inför en främmande människa så är det oftast att få ut bekymren ur huvudet. Att bara bolla problemen i eget huvud kan dessutom leda till att allt blir värre. Enligt Yvonne är det viktigt att man som ung tar stöd av vuxna. – Ungdomar säger ju att de pratar med sina kompisar, och det är bra! Men ibland behövs det en vuxen.

Kompisarna orkar kanske inte alltid lyssna på ens bekymmer. Att uppmana en kompis att prata med någon annan, eller förklara att man inte orkar lyssna behöver inte betyda att man sviker. – Man är inte en dålig kompis om man säger att nu måste du prata med någon annan om dina problem! Text & foto: Jona Nyström


Nummer 09/2008

12

1. Mår ungdomar dåligt?

1. Tycker du det är vanligt att ungdomar mår dåligt? 2. Vad tror du att det finns för orsaker till att ungdomar mår dåligt? 3. Vad tycker du kunde göras för att förbättra ungdomars psykiska hälsa?

Elin Strandberg 18 år, Korsnäs

Heidi Malin, 16 år, Korsholm

1. – Ja, de flesta klagar på något nuförtiden. Ungdomar är inte nöjda med deras livssituation. Jag känner flera som är deprimerade. 2. – Stress och allt för höga krav som beror på att skolan blir allt svårare. Skönhetsidealen bidrar också. 3. – Skolan borde inte ha så högt tempo. Utbildning är viktigt men det skulle även vara bra om man satte in mera kreativa timmar till exempel gymnastik och teckning i läroplanen

1. – Ganska vanligt, men många pratar inte om det så man vet inte när någon mår dåligt. 2. – Mycket, till exempel dåliga kompis- och familjerelationer eller dåligt självförtroende. 3. – Svår fråga. Man borde göra det lätt att få tag på någon att prata med.

Linn Häggqvist 15 år, Korsnäs

Mikaela Asp, 18 år, Korsholm

1. – Ja, det är lätt hänt att ungdomar mår dåligt ibland på grund av att vi är så lättpåverkade av medierna, till exempel trådsmala modeller påverkar. 2. – Vi får en förvrängd syn på världen på grund av medierna. 3. – Föräldrar och lärare borde hjälpa ungdomar att inte ta medierna på så stort allvar. Dessutom borde samhället fixa mera aktiviteter åt ungdomar så att man får komma ut och träffa jämnåriga.

1. – Jo. Vissa vill bara få uppmärksamhet genom det, men vissa mår faktiskt dåligt också. 2. – Stress. Speciellt med skolan, förut var det bara att gå ut lågstadiet och så fick man jobb ungefär. Allt blir krångligare och det är dyrt. 3. – Jag tror inte på kuratorer, man kan lika bra prata med någon man litar på istället. Man får sköta om det själv.

Josefine Fiskars 17 år, Korsnäs

Petra Fant, 17 år, Korsholm

1. – Ja, det kan man ju se på till exempel Jokela och Kauhajoki incidenterna. Jag tror inte att ungdomar mår sämre nu än förut men då lade man bara inte märke till det. Nu är det ändå vanligare att folk går till psykologer och får annan psykisk hjälp. 2. – För stor press och idealen i samhället är för krävande och svåra att leva upp till. Utbildningen är också mera krävande nu. 3. – Man borde ta hand om varandra mer. Staten borde satsa pengar på psykisk vård och inte spara på den fronten. Man borde också satsa på att få studiegrupper i skolorna att vara så små att alla syns. Annars kan det leda till att någon känner sig utelämnad och det kan leda till liknande incidenter som i Jokela och Kauhajoki.

1. – Jo, man hör hela tiden på nyheterna om att många ungdomar mår dåligt. Och det är säkert fler som mår dåligt än man tror, man märker det bara inte på alla eftersom de inte visar det. 2. – Dåliga familjeförhållanden, man är olyckligt kär eller pojkvännen har gjort slut. Eller så känner man sig utanför och har inga kompisar att prata med, eller så blir man mobbad. Eller så kanske man bara är trött på allt, trots att man egentligen har det bra. 3. – Prata mer öppet om psykologer och terapeuter. Ofta när man går dit känns det säkert som om det är något fel på en, vilket det ju inte är. Man borde göra det lättare att få tag på psykologer och terapeuter.

Text och bild: Erika Träskvik

3. Att få hjälp

Text och bild: Linda Lövdahl

1. Vart kan ungdomar vända sig för att få hjälp vid psykiska problem? 2. Tror du att att det är vanligt att ungdomar inte vågar eller vill ta hjälp av till exempel skolkuratorn? 3. Vad skulle du göra om du märkte att en kompis eller klasskamrat har psykiska problem?

Janika Siltanen, 17 år, Vasa

Susanna, 20 år och arbetar i Vasa

1. – Alltid kan man vända sig till psykologer eller via nätet hitta andra yrkesmännsikor som hjälper en. 2. – Jag tror det är ganska vanligt att ungdomar inte vågar söka hjälp. Oftast beror det väl på att man är för blyg och inåtriktad. Det beror också på hur det känns för personen, kanske man hellre pratar med kompisar än skolkuratorn, men då får man inte proffesionell hjälp. 3. – Att prata är det bästa man kan göra, genom det visar du att du bryr dig och vill hjälpa till. Om kompisen har stora problem skulle jag försöka få henne eller honom att ta kontakt med skolkuratorn, som sedan får ta över och eventuellt föra saken vidare.

1. – Förstås kan man vända sig till kunniga yrkesmänniskor som psykologer och sånt, men lättast är det nog att prata med vänner eller familjen. 2. – Jag tror att ungdomar väljer att inte vända sig till skolkuratorn, främst för att de inte vågar men också för att de nedvärderar sina problem och tror att ingen ändå skulle bry sig. 3. – Oftast ser man när en kompis inte mår så bra, då brukar jag direkt fråga honom eller henne om något är fel och om jag kan hjälpa till. Jag lyssnar på mina kompisar, vare sig de har små eller större bekymmer, och hjälper dem så gott jag kan.

Maarit Nummi, 18 år, Vasa 1. – Man kan väl vända sig till psykologer eller ringa till någon hjälplinje. Vid vissa skolor kan man vända sig till skolkuratorn och annars så kan man säkert prata med familjen. 2. – Personligen tror jag att ungdomar vågar söka hjälp vid mindre problem, för då vågar man berätta om dessa. Medan de som har större problem vågar kanske inte dela med sig av sina bekymmer, fastän de skulle vara i stort behov av det. Sedan beror det mycket på personen i fråga, en person som anses vara mentalt stark vågar kanske inte visa att han eller hon behöver hjälp. 3. – Jag skulle försöka prata med kompisen, fråga hur han eller hon mår och om något är fel. Men å andra sidan får man inte ”snoka” för mycket och glömma personens integritet. Vidare skulle jag uppmuntra kompisen att söka hjälp och själv finnas till som stöd.

Text och bild: Emma Lagerström


Nummer 09/2008

13

2. Skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki

1.Känner du dig rädd eller orolig efter skolskjutningarna? 2.Är du orolig för att något liknande ska hända igen? 3.Vad tror du kunde göras för att förhindra att det händer igen?

Linda Utriainen, 17 år, Vasa

Mira Grönblom 18 år, Vasa

1. – Nej, inte precis. Det känns nu som att det inte skulle beröra mig, fast det nu kanske egentligen gör det. Att det är så långt borta, fast det ändå är nära… 2. – Jag tror nog att det händer igen, men jag tror inte att det händer här i Vasa. 3. – Det skulle kunna finnas flera psykologer, och så skulle det kunna vara obligatoriskt att gå till psykologen, likadant som t.ex. att gå till tandläkaren och hälsovårdaren. Kanske att man skulle ha antimobbningsgrupper och vänelever o.s.v, och att man försöker se till att alla mår bra och har vänner.

1. Nej, jag är inte rädd. Jag tycker att jag går i en så bra skola, folk blir sedda där. 2. Kanske det nog kan hända igen, när det nu hänt två gånger nu redan. 3. Man måste försöka söka upp eleverna som mår dåligt och hjälpa dem i tid. Det verkar som om man inte får tid till kuratorn eller psykologen så lätt.

Malin Enqvist, 17 år, Övermark

Mistu Degerlund 19 år, Stockholm (Vasa)

1. – Nej, jag tycker nog att det känns ganska avlägset fast det börjar vara nära. Det känns nog ganska tryggt, men man inbillar ju sig alltid att sådant inte händer en själv eller här… 2. – Jag tror nog att det kommer hända på nytt. Jag hörde på radio då några experter diskuterade, och de sa att det är väl nog en trend som kommer att stiga, så jag är nog illa rädd att det dyker upp någonstans igen. 3. – Kanske ifall man har någon slags elevkår eller några lärare som har till uppgift att lite kolla läget, och ifall någon är ensam ofta, eller verkar lite udda, kanske de kan komma och fråga hur det egentligen är med den personen och så vidare.

1. Jo nog känner man sig rädd. Det har gått för långt, man borde göra något åt de som mår så här dåligt innan. Det här är ju ett slags rop på hjälp. 2. Garanterat kommer det här att hända igen. Det har så att säga satts i rullning nu. 3. Vi kan inte förhindra att det sker men vi kan motverka. Man måste förebygga det på ett konstruktivt sätt. Mer personal på skolorna som kan stoppa mobbningen

Camilla Martin, 17 år, Sundom

Sofia Sahlström 19 år, Vasa

1. – Inte vet jag nu om jag känner mig rädd just nu inte. Det var kanske lite mer just då de hade hänt man började fundera om det skulle komma närmare Vasa, och sådär, men inte vet jag nu om man var rädd då heller. 2. – Man börjar ju nog fundera lite om det här kommer bli en tradition då det redan har hänt två gånger, men ja, jag hoppas att det inte händer igen. 3. – Kanske att man skulle ha lite information och temadagar och sånt, och att psykologerna inte bara skulle sitta instängda på sina rum utan att de hellre skulle kunna komma och prata med personer än att man själv ska komma dit, för det är kanske inte alltid så lätt. Även att det skulle bli svårare att få tag i vapen skulle kunna hjälpa.

1. Nog känns det lite obehagligt. Men på något konstigt sätt börjar man bli van. 2. Det kommer säkert att hända igen. Om vi inte kan stoppa utvecklingen på något märkligt vis. 3. Man måste försöka få bort mobbningen. Se till att alla ungdomar alltid har någon de kan vända sig till. Om det då är en kurator på skolan eller ens egen mormor. Huvudsaken är att ingen lämnas helt ensam. Kanske vi borde bygga upp ett bättre socialt nätverk.

Text och bild: Katrin Asplund

3. Att få hjälp

Text och bild: Tina Storsjö

1. Vart kan ungdomar vända sig för att få hjälp vid psykiska problem? 2. Tror du att att det är vanligt att ungdomar inte vågar eller vill ta hjälp av till exempel skolkuratorn? 3. Vad skulle du göra om du märkte att en kompis eller klasskamrat har psykiska problem?

Laura Hagnäs, 19år, Jakobstad

Veronica Långnabba, 14år, Purmo

1. – Skolhälsovård, sjukhuset eller sök hjälp på google. Det finns många bra diskussionsforum på Internet. 2. – Ingen aning, det är ju inte så ofta folk har såna problem. Personen i fråga vet kanske inte om hans problem. Det beror på mänskan, om tröskeln finns där eller inte. Det kan finnas stolthet i vägen. 3. – Kanske söka information på google och sen prata försiktigt med honom/henne.

1. – Jaaa-aa, skolkuratorn och hälsovårdaren. 2. – Ja, det är väl så för de flesta. 3. – Först prata med dem. Om det inte hjälper så säger man åt skolkuratorn.

Malin Smedlund, 18år, Bockholmen 1. – Ja. I skolan finns kurator och skolhälsovårdare. Och så finns det ju ungdomspolikliniker. 2. – Hmm... Det beror på vad det handlar om. Men jag tror att det är svårare att fara till en ungdomspoliklinik. Och så är det svårt att prata med kuratorn om man känner henne/ honom. 3. – Jag skulle försöka fråga vad det är om. Försöka hjälpa på något sätt.

Text och bild: Malena Nyström


Nummer 09/2008

14

Din servicepunkt i Vasa och Jakobstad!

Snabbt, modernt, mångsidigt. Full Service Tryckeri.

• Tidningar • Tabloid • Broadsheet • Broschyrer • Personerade direktmarketingbrev och kampanjer • Butik- och mässematerial • Årsberättelser • Prislistor • Kataloger • Affischer • Visitkort In • Brev och blanketter • Omträdesbiljetter • Stiftning, prägling, vikning • Lackering

Även stor t utbud av reser vdelar och tillbehör på hyllan. Söker Du begagnat? Nu är ur valet begagnade objekt som störst, hitta Ditt eget på vår båtbörs på www.wikro.fi T. ex. Buster X & Suzuki 70 demobåt, ovh 24060 nu 18500. Du sparar 5560,-!

Tel: (J-stad): (06) 781 6000, (Vasa): (06) 781 6040 Besöksadr. : Industrivägen 2, 68660 Jakobstad samt: Duvaldtsvägen 5 (Vasklot), 65170 Vasa

Annonsera i ÖP!

Ring: 050 092 4528

VÄLKOMMEN TILL KOTIPIZZA Luncherbjudande från 630 • Sallader • Kotzone • Specialkaffe och muffins • Ölrättigheter

KORSHOLM MUSTASAARI

KORSHOLM MUSTASAARI

Fiberrika samt glutenfria bottnar.

Ring (06) 418 6750

www.iprint.fi


Nummer 09/2008

15

TväTTbara fårskinn

49e

Stationsv. 5, Jakobstad Tfn 723 7199 www.biketrim.fi

Oy PROFIWELD Ab är ett 1982 grundat företag beläget i Korsnäs, som är specialiserat på krävande under och systemleveranser för tungindustrin inom metall. Oy Profiweld ab/ Johan Sjöberg (06) 3183800 / 0500-797405 Adress: Oy PROFIWELD Ab, Industrivägen 9, 66 200 Korsnäs

Välkommen!

Vi ses på mässan!

www.novia.fi

www.profiweld.com

Enkelt. Tre avgångar dagligen - på åtta timmar från Nådendal till Kapellskär utan onödig underhållning. Köp din biljett på vår hemsida så får du en komfortabel hytt, två buffémåltider, plats för ditt fordon och en båt utan karaoke.

Tel: 010 436 7676, må-fre 8.00-17.00 www.finnlines.com


Nummer 09/2008

16

Linda i Latinamerika Linda Kaseva från Kaskö har verkligen sett världen. Efter gymnasiet bar det av till London där hon stannade i ett och ett halvt år. Då hon studerade på Åbo Akademi var hon på utbytesstudier i Frankrike i ett halvt år, och hon har dessutom bott ett år i Australien. Senast bar det av till Latinamerika. I januari startade hon och reste via New York till Guatemala, Peru, Panama, Costa Rica, Nicaragua och Kuba på en färd som tog åtta månader.

H

uvudmålet för resan var volontärarbete i Perus huvudstad Lima, där Linda spenderade sex månader. När ÖP träffar Linda hemma i Kaskö berättar hon mer om jobbet. – Jag jobbade för en kvinnoorganisation som hjälper hembiträden. I Peru har alla hembiträden och de är osynliga i samhället. De är unga kvinnor och flickor från bergen och djungeln som skickas till avlägsna släktingar i staden för att jobba, förklarar Linda. Linda fick volontärarbetet via den finska organisationen Etelän Vapaaehtoisohjelma (ETVO) som verkar under Kehitysyhteistyön Palvelukeskus (KEPA). Hon blev intresserad av att arbeta som volontär genom kompisar som provat på det. Hon ville också lära sig bättre spanska efter att ha studerat språket i ett år. Som nybliven politices magister hade hon dessutom intresse för att komma iväg och jobba, och det hela fungerade som arbetspraktik för henne eftersom hon jobbade genom en finsk organisation. – ETVO skickar varje år 20-30 finnar på volontärarbete. Förut handlade mest om kulturutbyte, men nu är det människor inom branschen som jobbar med utvecklingsarbete på allt från bananplantager i Centralamerika till barnhem i Afrika. Som volontärarbetare för ETVO betalar man en programavgift på 200 euro, varefter man deltar i kurser hemma i Finland. Efter det åker man ut och jobbar, och sköter man rapporteringen bra får man tillbaka hälften av programavgiften. Resor, mat och boende betalar man själv. Jobbar man genom en partnerorganisation inom sin egen bransch finns möjligheten att få ekonomiskt stöd, men det är något som man enligt ETVO inte ska ta för givet. Åldersgränsen för volontärer som arbetar genom ETVO är 20 år. Att ta sig till Peru var inget problem för Linda. Det är lätt att få visum till landet, och efter att ha kommit fram via New York och Guatemala blev Linda väl mottagen på arbetsplatsen i Lima. Hon bosatte sig i centrala Lima i ett tryggt kvarter där många väster-

länningar och turister rör sig. När hon började jobba för sin organisation, La Casa de Panchita, fick hon däremot se det riktiga Lima. – Områdena jag kom i kontakt med var farligare, men jag kände mig aldrig hotad. Eftersom söndagarna är hembiträdenas lediga dag jobbade Linda från söndag till torsdag. – Söndagarna var annorlunda. Vi hade öppet hus för flickorna. Jag spelade spel och umgicks med dem, och det hela handlade om att bygga upp deras självförtroende. Jobbet gick också ut på att skapa ett stödnätverk för flickorna som ju bodde långt hemifrån. I Lindas jobb ingick också att hålla olika kurser. Hon höll en kurs i engelska och en kurs som kallades ”Världens språk och kulturer” där hon tillsammans med deltagarna gick igenom olika länder, bekantade sig med deras kulturer och övade några fraser på ländernas språk. – Jag deltog också i två projekt. Det ena var ett läs- och skrivkunnighetsprojekt som en holländsk organisation drev i utkanten av Lima. Det andra var ett sexualundervisningsprojekt som var finansierat av Finlands utrikesministerium och drevs av den finska samarbetsparten Naisasialiitto Unioni. Vi besökte bland annat kvällskolor och pratade om preventivmedel. Klasserna bestod av unga kvinnor och män som annars inte skulle ha fått någon sexualundervisning. På sin lediga tid gick Linda på bio, satt på caféer och umgicks med vänner. Hon hann också prova på paragliding, en häftig upplevelse! – I stad med nio miljoner invånare finns det allting något att göra. Det fanns en massa museer som jag planerade att besöka och det slutade med att jag sprang runt på dem de sista två veckorna jag var i staden. Linda trivdes jättebra i Lima. Hon fick många nya vänner och spanskan flöt över förväntan. Hon har inte mycket negativt att säga om staden förutom att det var förorenat och mycket ljud på grund av trafiken.

Tomatbussar och Titicacasjön

Resten av resan då? Ja, den var full av upplevelser. Linda berättar ivrigt och visar ett urval av de 4000 bilder hon knäppte under resan. – New York var intressant för mig som statsvetare eftersom de har val i år. Det är en fascinerande stad där jag gärna skulle bo ett tag. I Guatemala fick Linda sin första kontakt med Latinamerika. Hon spenderade två veckor i landet, gick på marknad och fascinerades av El Tomate-bussarna, gamla amerikanska skolbussar som målats om och använder i lokaltrafiken. – När jag reste med buss var alla hjälpsamma. Det fanns alltid rum för en till! Under sin vistelse i Peru hann Linda uppleva det forna Inkaimperiets huvudstad Cuzco. Hon vandrade också upp till den mytomspunna staden Machu Picchu. När visumet skulle förnyas besökte hon Titicacasjön nära gränsen mellan Peru och Bolivia, och korsade också gränsen till Ecuador. När hon lämnade Peru hade Linda inga specifika planer för fortsättningen av färden, dem gjorde hon upp på planet till Costa Rica. – Ifjol fick jag en Lonely Planet (budgetreseguide, reds. anm.) om Centralamerika i julklapp. Då man reser ensam är Lonely Planet en oersättlig resepartner. Man träffar lätt andra resenärer och det är tryggt att komma till en ny stad eftersom man med hjälp av guiden lätt hittar inkvartering. Från Costa Rica fortsatte Linda till Panama och Nicaragua, och sista stoppet på resan gjorde hon på Kuba. Bortsett från volontärarbetet i Lima reste Linda på egen hand, vilket funkade riktigt bra. Förutom en episod i Guatemala där hon glömde bort tiden på ett internetcafé och gick ensam hem till hotellet i mörkret, stötte Linda inte på några problem. – Det gäller att själv inverka på situationen och veta vad man gör. Man ska inte ta onödiga risker, säger Linda och tilläger att man som ensam resenär ändå träffar människor att umgås med. Att resa handlar om upplevelser, inte risker. För tillfället söker Linda jobb i Finland, men hon har ett konkret råd till alla som funderar på att ge sig ut i världen: – Klart man ska åka. Det är värt det!

Mäktiga vyer. Linda i Machu Picchu. Foto: privat.

Linda med en grupp pojkar som hon jobbade med i Lima. Foto: privat.

Text: Jona Nyström

Lindas top 3 i Latinamerika 1. Öde öar i Karibien, skulle inte vara fel att vara där igen. 2. Havanna i Kuba 3. Anderna Linda paraglidar ovanför Lima. Avundsjuk någon?. Foto: privat.

Hallvägen 1 Hallitie, 64300 Lappfjärd / Lapväärtti - tel/puh. (06) 22 88 411, Fax (06) 22 88 460 - www.rosenback.com


Nummer 09/2008

17

Backbeat rockar på! Backbeat är ett band som säkert är bekant för många österbottningar. Bandet föddes genom jamsessioner 2002, och förutom ett byte av trummis har orginaluppsättningen hållits intakt sedan dess. I våras spelade bandet in sin första skiva. – Det började med att Dennis låg på och ringde ihop ett gäng, berättar gitarristen Mårten Helsing. – Egentligen jammade vi bara i början, säger basisten Dennis Österåker. – Men sen började det komma keikkor, fortsätter Mårten. Backbeat har främst spelat i Sydösterbotten, där bandet har en trogen publik. – Vi har ungefär tjugo spelningar om året. Det rullar på i lagom takt och passar oss egentligen riktigt bra, berättar trummisen Mikael ”Miika” Edström. Killarna beskriver sig som ett partyband som spelar hits från 1960till 2000-talet. – Förr pratade vi mycket om CCR och Hurriganes, men det håller inte streck längre, förklarar Miika. – Då vi söker låtar bidrar alla, säger gitarristen Thomas Helsing. – Vi är alla allätare då det gäller musik, men vi äter åt lite olika håll, funderar Mårten. Någon favoritlåt kan bandet inte enas om. Rockin’ in the free world, Smoke on the water och Stairway to heaven nämns, och Dennis slår fast att Deep Purple i alla fall är ett av de gemensamma favoritbanden. Musik som Backbeat i alla fall inte

Lugn bara, Backbeat fortsätter att rocka i den fria världen. Foto: Helena Rissanen. spelar är dansband, humppa, tango fullängdare länge, och tack vare kulturfonden blev det möjligt, och dylikt. De har killarna sysslat med förr i andra sammanhang, och berättar Miika. Först var det tänkt att bandet skulle nu lämnat bakom sig. spela in en demo med 3-4 låtar, – Alla behöver inte spela sånt. Det är klart att vi gjort många besvikna, men med stöd från kulturfonden och hjälp av musikentusiasten men vi spelar ändå varierande Börje Nylund blev det en fullängmusik och jag tror att alla kan hitta dare med fyra egna låtar och sju något de tycker om bland det vi covers. Inspelningarna inleddes spelar, förklarar Mårten. i februari och arbetet med skivan Skivdrömmen blev sann pågick under ett par månader. I våras släppte Backbeat sin första – Vi körde in grunden på keikka. skiva, Rockin’ in the free world. Sen lade vi på lite sång, perkussion – Man har ju haft drömmen om en och sådant, och finputsningen tog

två månader, säger Mårten. Helt nöjda är man inte med resultatet, mer tid skulle ha behövts. – Att spela in skivan var inspirerande och lärorikt. Men det är ju som med allt annat man gör på amatörnivå att bristen på tid och pengar begränsar, förklarar Miika. – Det är ju samma sak att göra en skiva som att måla en tavla. Man skulle kunna hålla på och måla hur länge som helst, funderar Mårten. – Men materialet på skivan är ganska brett, och det är ju precis det som det handlar om med oss, konstaterar Miika, och helt missnöjd verkar han ändå inte vara. Rockin’ in the free world säljs i affärer lite här och var i Österbotten. Man kan också få tag på skivan genom att ta kontakt med bandet, till exempel via bandets hemsida. Under slutet av året är det spelningar som gäller för Backbeat. Bandet kommer bland annat att synas i Närpes, Malax och på ett antal julfester.

Mera Backbeat:

www.netikka.net/backbeat www.myspace.com/backbeaters Text: Jona Nyström

Backbeats första fullängdare är en fin rockskiva. Sköna gitarrer varvat med lite hjärta och smärta lägger an tonen för skivan. CCR:s Green River flyter bra och den funkiga tolkningen av Velvet Undergrounds Rock and Roll sitter fint efter en inledning i lugnt tempo. Av bandets egna låtar etsar sig Another Love Song bäst fast i minnet. Gitarren vaggar lyssnaren till en mörk bar någonstans i den amerikanska mellanvästern, och när avslutande Rockin’ in the Free World, Neil Youngs odödliga rockmanifestation, river igång rycks man iväg ut på de fria vidderna i en Cadillac på väg mot solnedgången.

Café Social - Grand opening! Lamporna är släckta och de levande ljusen sprider ett mysigt sken i lokalen när publiken börjar sätta sig ner på sina platser. De som går via serveringsdisken kan köpa sig något varmt att dricka eller några goda fyllda våfflor. Det är till Musikcaféet After Eight i Jakobstad jag har kommit denna torsdagskväll för att vara med om grand opening av Café Social, och bli underhållen av magikern Jean Dark som skall hålla sin show ”Close up”.

F

örst kommer de tre arrangörerna Tatjana Lillrank, Beni Edström och Mia Gustafsson upp på scenen för att presentera Café Socials spännande och intressanta höstprogram, som kommer att hållas varannan torsdag klockan 1821. Programmen kommer att bestå av allt från afrodans till ”gör en egen julklapp”. Efter presentationen hälsar de magikern Jean Dark välkommen! Jean Dark håller sin show på engelska, men det är inget problem för dem som inte kan språket, för han visar tydligt vad han menar. Han ber oss i publiken att stiga upp från våra platser vid borden för att komma närmare honom, vilket skapar en helt annan stämning bland oss. – En riktig magiker skall kunna göra sina trick även om publiken står rakt under näsan på honom, säger han skämtsamt. Showen innehåller många fascinerande korttrick, som jag tror att många

Café After Eight.

i publiken kommer försöka klura ut ännu flera dagar efter showen. Jean Dark trollar en 20 euros sedel till en utländsk hundralapp och sen tillbaks till sin ursprungliga valuta. Han får alla äss i kortpacken att bli ”damer” och gör så att ett kort flyger ur ett glas. Dark gör sin publik helt häpen med sina trick och charmar oss alla med sin sprudlande humor! Efter showen får jag chansen att prata med de tre arrangörerna. Café Social började med projektet UNITE, ett projekt initierat av REVES nätverk där både Concordia och Musikcafé After Eight är medlemmar. UNITE söker vägar för att underlätta integrationen i regionen. Syftet är att skapa en spontan stämning, ett mångkulturellt möte, att undvika grupperingar och att göra saker tillsammans. Beni Edström säger att de vill skapa program som ”kittlar och lockar”, mitt i centrum för alla barn, ungdomar och vuxna. De vill lyfta in stora världen i caféet

och ge plats för små mänskliga möten. – I en tid där allt skall gå fort är det viktigt att få sätta sig ner i lugn och ro för att prata med andra människor, säger han. Andra dagar är After Eight ett café som serverar mat, bedriver hostelverksamhet och har en allmän bastu, ordnar Cultur Club (varje onsdag kväll, med levande musik) och erbjuder arbete åt arbetslösa ungdomar. After Eight har flera ungdomsverkstäder: Renova, keramikstudion Keramia med kurser och workshops, kulturmontörutbildning i samarbete med Optima (3-årig utbildning) inom ramarna för ungdoms- och fritidsinstruktörsutbildningen med inriktning på kultur. Caféet finansieras av lunchserveringen och hostelverksamheten, men har även fått bidrag av penningautomatföreningen, Kulturfonden, Länsstyrelsen och staden Jakobstad. After Eight vill vara ett kulturcentrum i regionen. – För det krävs vilja och hjärta. Vi vill vara positivt tokiga i bemärkelsen att våga göra det som är annorlunda och kanske inte gå den enklaste vägen, och vi har ofta jobbat i motvind, säger de. Nästa gång ordnas Café Social den 23 oktober. Då ger Jattamarie Rauhaluoto en snabbintroduktion till afrodans och Wulita Bezabeh lagar etiopisk mat som kvällens plockmat. Mera information om Café Social hittar ni på: www.aftereight.fi/ cafesocial. Text & bild: Malena Nyström

Jean Dark trollbinder publiken..

Skicka artikeltipsen till jona@sou.fi Nu ger vi rejäla höstrabatter till alla båtköpare / beställare av ny båt, samt på begagnat som finns i lager. Bl.a Nymar 6500 AC med Suzuki 70 hp, både båt och motor -05, båten har värmare och ett snyggt teakdäck. Träbåt Böljan -85 med Vetus MB 3 dieselmotor m. körd ca 20 timmar. Snygg nylackerad Nykarleby båt -98 med Yamaha 40 hp motor, trailer medföljer. Det finns även ett flertal andra båtar, både inombords och utombordsbåtar.

Hör av dig! Ring eller kom in till GB Marin Kvarnvägen 4 66900 Nykarleby eller tel. 06 7221691, gsm 040 086 7072, email info@nymar.fi


Nummer 09/2008

18

Västra Nylands folkhögskola Utveckla din begåvning – skapa dig färdigheter!

På bara en timmes avstånd från såväl Helsingfors som Åbo finner du en levande och kreativ studiemiljö i Västra Nylands folkhögskola i Karis. Flere språk talas i skolan varje dag. Undervisningsspråken är svenska och engelska. Vid VNF kan du under ett år förbereda dig för fortsatta studier eller utveckla din begåvning och dina färdigheter på något konstnärligt område. Utnyttja också du våra resurser som landets största svenskspråkiga folkhögskola och bli en av VNF:s 200 studerande! Läsåret 2009–2010 kan du välja bland följande linjer

Konststudier • Konst – bildkonst och konsthantverk *) • Fotokonst *) Två olika inriktningar, traditionell och digital • Webbdesign och reklam • Ljudkonst • Dans • Teater *)

Möjlighet till vidare studier på högskolnivå i England

Språk och akademiska studier • Språk och turism • Spanska språket och Latinamerika • Svenska för finskspråkiga • Cultural Diversity Management • Natur och medicin • Juridiska programmet Vi har också en Tionde klass! Se www.vnf.fi eller tag kontakt!

Kom till oss, trivs och studera! www.vnf.fi

Västra Nylands folkhögskola, Strandpromenaden 3, 10300 Karis tel: (019) 222 60 25, e-post: info@vnf.fi

RFC ÖGONVRÅ.FH11 Tue Oct 04 12:11:44 2005

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGÖ 019-265 2460 EKENÄS 019-265 2360 KARIS 019-265 2260

Skicka artikeltipsen till jona@sou.fi

Bilister! Underredsbehandlingar utföres med DINITROL-medel eller olja.

AUTO-ROST Bengt Pada, tfn 320 1151 verkstaden, Helsingby

Läs ÖP på nätet! www.sou.fi/SOU/OP

Yrke för framtiden! Hösten 2009 erbjuder vi utbildning inom följande branscher:

Åbolands Yrkesinstitut Vapparvägen 4 21600 Pargas 02-4548600 kansli@abolandyi.fi www.abolandyi.fi

i Husbyggnad i Hotell och restaurang i Maskin och metall i El- och automationsteknik Skönhetsbranschen

Alla studiealternativ omfattar 120 studieveckor (3 år). För studenter är studietiden i regel ett år kortare. Du kan även avlägga studentexamen parallellt med grundexamen. Närmare information får du av studiehandledare Gisela Lostedt eller rektor Henrik Andersson.

kosmetolog merkonom dekoratör servitör datanom receptionist elmontör bilmontör närvårdare medieassistent elektronikmontör automationsmontör


Nummer 09/2008

19

DJ-kurs på Fagerö En lördagförmiddag i början på oktober kom vi till discot på Fagerö för att hålla en DJ-kurs. Mathias Kronholm kallad DJ Matti började med att fråga ungdomarna om det var nån som tänkte börja jobba som DJ. Det är aldrig fel att tjäna lite pengar menade Matti. I denna grupp på fem pojkar och två flickor hade vi två som hade prövat på lite DJ:ande förr. Matti gick först igenom vilken utrustning som behövs. För 1.500 euro får man en helt ok utrustning, utöver det så tillkommer förstås kostnader för en liten ljud- och ljusanläggning. Sen gick man igenom den ljusanläggning som fanns i Fagerödiscot. Stig Björkman från Rangsby uf var med och hade koll på varenda knapp på det stora ljusbordet. Många facktermer dök upp under dagen: flower-effekter, scanner, trussar, strobon, scratchfunktioner, och så vidare men flera av våra

deltagare nickade instämmande till alla dessa termer. DJ Mattis förslag var att man kunde börja sin karriär som DJ på ett litet bröllop inom släkten, ett alternativ var också att följa med honom på ”keikka”, bära grejor och hjälpa till i början och med tiden kanske man blir en DJ. Efter en paus med kaffe och smörgåsar var det dags för den praktiska delen av kursen, alla skulle få pröva praktiskt. De fyra timmarna som kursen höll på gick snabbt, och nån fortsättning på denna lyckade kurs skall vi fundera på.

DJ Matti leder kurs på Fagerö.

Text & bild: Helena Höglund-Rusk

Frågor: 1.Varför anmälde du dej till denna kurs? 2.Vad har du lärt dej idag? 3.Hur skulle fortsättningen på denna kurs kunna se ut? Catharina Wickman, 16 år från Närpes, Finby 1. Det verkade vara roligt och min kompis ville ha någon med 2. Nog har man väl lärt sig något, lite svårt att säga direkt en konkret sak 3. Typ kunna ställa upp på något skoldisco eller bara vara med och hjälpa till när någon DJ jobbar

Tobias Lillandt, 18 år från Tjöck 1. En möjlighet som få har tillgång till i Österbotten 2. Ljussättning samt teostoinformation 3. Möjlighet till praktisk erfarenhet samt en fortsättningskurs som bygger vidare på grunderna.

Daniel Jaakkola, 14 år från Yttermark 1. Det lät intressant att få lära sig lite om DJ-ing 2. Lite teknik, hur utrustningen skall vara och musikval 3. Gärna fler tillfällen. Att mera få pröva på i praktiken

Patrick Karlsson, 13 år från Näsby 1. Jag kom därför att det lät trevligt 2. Jag lärde mig tillräckligt 3. Det skulle gärna ordnas flera gånger, åtminstone en gång i praktiken

En fråga om inställning

M

änniskan är en varelse som gärna gör det så bekvämt som möjligt för sig. Hon väljer oftast den väg ut ur saker och ting som innebär minst ansträngning och förändring. Hon verkar även vara rädd för att ta ansvar. När det är möjligt för hon gärna över ansvaret på någon annan. I större frågor är det oftast beslutsfattarna som får ta på sig bördan, även om det största ansvaret i många fall logiskt sett borde ligga på människan som enskild individ. Diskussionen kring människans inverkan på klimatet är ett bra exempel på detta. Det pratas ständigt om vad som orsakar klimatförändringarna, och man antar även att de flesta förändringarna, utöver de naturliga, har förorsakats av människan. Ändå är det få som är villiga att ändra något i sina liv för att förbättra förutsättningarna. Istället sitter de flesta och stirrar in i väggen medan de väntar på att myndigheter ska ordna allt, vilket i det här fallet, och många andra, inte är möjligt. Många frågor är sådana att de inte går att lösa bara genom lagstiftning eller ökade ekonomiska resurser. Ofta behövs engagemang på individnivå. Att påstå att en enskild individ inte kan påverka är ren idioti. Såklart minskar chansen att kunna påverka i takt med att fler tänker på det sättet och därför inte orkar agera. Talesättet många bäckar små blir en stor å säger en hel del i det här fallet. Ju fler människor som engagerar sig i samma sak desto mer kan de göra. Men många människor som står för samma sak blir det bara om en enskild människa vågar och vill göra avgörande val i sitt liv. Dessa val behöver inte vara jobbiga eller sänka bekvämligheten, om man inte bestämmer att det ska få bli så. För så pass mycket kan man ändå styra över sina tankar att man kan välja om man ser positivt eller negativt på en förändring. Är man säker på att

den ska påverka en negativt så gör den det. Bestämmer man däremot att man ska låta den bli en positiv förändring också på en nivå som man själv kan märka av i vardagen, så är chansen stor att den blir det. Jag har lätt att bli förbannad och bitter över människors ovilja att öppna ögonen och göra något åt saker. De flesta yttrar meningar som ”det är ju hemskt” och ”det borde inte få vara så”, men få agerar för att ändra på saker och ting. Många ignorerar till och med att det ens existerar en möjlighet att förändra. Men det gör det, man måste bara orka och våga ta tag i sig själv. De största förändringarna måste ske i vanliga människors liv, för beslutsfattarna kan omöjligen förändra allt endast genom en ändring i lagstiftningen. Det vore lättare att göra något bra i världen om inte människor var så inskränkta och måna om att behålla allt som det ”alltid” har varit, utan istället var mer öppna för nya åsikter och förändringar, och tog sitt eget ansvar för saker och ting istället för att lasta över det på någon annan. Åtminstone kunde vi väl försöka? Linda Lövdahl

Skicka artikeltipsen till jona@sou.fi


Nummer 09/2008

20

STUDERA HOS OSS! KONSTVERKSTADEN

* start 15.9.2008 * 10 lärarhandledda lektioner per vecka och 5 lektioner eget arbete i verkstaden

ÅRSKURS 10 med resursklass

*för Dig som önskar ett annorlunda studieår i trivsam miljö efter grundskolan *möjlighet att höja vitsord, och pröva på olika yrken ute i arbetslivet *möjlighet till internatboende *även för invandrarungdomar *smågruppsundervisning för högstadie-elever

INVANDRARLINJEN

*Du som önskar lära Dig svenska inför yrkesliv eller fortsatta studier

YRKESUTBILDNINGSFÖRBEREDANDE LINJE/ NÄRVÅRDARLINJE för invandrare-även för vuxna

*i samarbete med SYI/YA! *1-årig förberedande linje + 3 års studier till närvårdare

-UNGDOMS- OCH FRITIDSINTRSTUKTÖRSLINJEN

info@sjomansskolan.ax

www.sjomansskolan.ax

utbildningsgrupp inom *LÄROAVTAL och *FRISTÅENDE YRKESEXAMEN Kortare teoriavsnitt utgående från det jobb Du har eller haft i anknytning till ungdomar eller barn Ring eller sänd mail till oss så berättar vi mera!

Annonsera i Österbottniska Posten! Ring: 050 092 4528

Vasavägen 764,64220 Yttermark, tfn (06)280 6600 fax (06) 225 6160 soff@soff.fi www.soff.fi eller 050-440 3231 Annica Riddar

Gymnasier i samarbete -för kvalitet -för kunskap -för flexibilitet

Kristinestads gymnasium

Närpes gymnasium

Vasa övningsskolas gymnasium Korsholms gymnasium

Gymnasiet i Petalax

Vörå samgymnasium/ Idrottsgymnasiet idrottsgymnasium

Vasa gymnasium

men Välkom nter mo till vår A 830

-för framgång -för framtid -för Dig

www.ha.ax

Studera på Åland! Högskolan på Åland ger dig en gedigen grund för framtida utmaningar! Vi erbjuder högklassig och modern utbildning. Med en examen från Högskolan på Åland i bagaget hittar du lätt jobb efter studierna. Utbildningen kombinerar teori med praktik. Genom vårt samarbete med utländska universitet och högskolor får du också möjlighet att åka på praktik eller som utbytesstudent utomlands. Högskolan på Åland ligger i Mariehamn, på Åland, med korta avstånd och små enheter i svenskspråkig miljö. Du kan också delta i vår öppna kursverksamhet på Öppna högskolan. Se kursutbudet på www.ha.ax/open

Elektroteknik

ÖNY/BHK Ger tidsenlig utbildning på svenska för svensk och tvåspråkiga studerande. Antagning sker hösten 2009 till följande utbildningsyrken:

Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik Sjöfart

857 verkstadsmekaniker 861 husbyggare 860 elmontör 124 chaufför 107 fordonsmekaniker 551 beklädnad- artesan

191 elmontör och automationsmontör 139 elektronikmontör-data 152 restaurangkock 860 automationsmontör 497 bild-artesan 949 miljöbyggare-artesan

Vård

Ansökningstiden är 15 mars–15 april

Östra Nylands yrkesskola har elevhem.

Tilläggsuppgifter ger studiehandedare Marina Boxström eller angående artesanutbildningarna rektor Solveig Mickels 040-7683209 www.bhk.fi, angående övriga utbildningar rektor Alf Björkstrand. Tfn.019-5600100 www.ony.fi Samkommunens adress: Edelfeltsstigen 1, 06400 Borgå


Nummer 09/2008

21

Gör som Maria...studera hästsport på Åland Maria, 60 dagars praktik i England, hos en GP-ryttare i dressyr, erbjuden jobb efter avslutad utbildning..........

HÄSTSPORT, ridsport eller travsport - två dagar ridning/trav och hästämnen per vecka - företagande och behörighet för vidare studier - sista ansökningsdag är den 9 april 2009

3-årig utbildning på gymnasienivå

eller som Henri...studera naturföretagande på Åland Naturföretagande

3-årig utbildning på gymnasienivå

- naturturism, natur-, vilt och fiskevård, jakt och fisketurism - ekonomi, marknadsföring och behörighet för vidare studier - sista ansökningsdag är den 9 april 2009

UTHYRES!

Nytt, fräscht mötesutrymme för upp till 15 personer. Även kaffe ordnas!

Närmare information och ansökningsblankett:

Hästlärare, Rolle Holmström, tel 018-336 29 / aftonsol@aland.net eller skolans kansli, tel 018- 32 96 10 / info@naturbruk.ax

www.naturbruksskolan.ax

VÄLKOMMEN TILL ÅLAND – PÄRLAN MITT I NORDEN !!

Planera din framtid – börja redan idag! Bekanta dig med utbildningsutbudet vid Åbo Akademi, möjligheterna är otaliga. Åbo Akademi är ett internationellt mångvetenskapligt universitet med fokus på hög kvalitet i undervisning och personlig handledning. Undervisningen sker i små grupper och alla studerande har en egenlärare. Utexaminerade från Åbo Akademi är eftertraktade på arbetsmarknaden och finns idag på många poster i samhället.

Universitetsutbildning i internationell miljö på svenska i Finland. Låter det intressant? Bekanta dig med våra utbildningar på

www.abo.fi tfn: (02) 215 31 | e-post: studinfo@abo.fi | Tavastgatan 13, FI-20500 Åbo

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Studera samhällsvetenskaper på svenska i Helsingfors! Du kan studera journalistik, socialt arbete och socialpolitik, socialpsykologi och psykologi, sociologi, statskunskap eller rättsvetenskap som huvudämne i din politices kandidatexamen. Efter avlagd kandidatexamen kan du utan inträdesförhör fortsätta till en magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten. Vill du veta mera om Soc&kom? Besök våra webbsidor:

http://sockom.helsinki.fi

Adress: Handelsespl. 10D, Vasa. Boka via SÖU, på tfn. 06 320 5000


Nummer 09/2008

22

Utbildningsdagen Den 4.10 var det dags för den första utbildningsdagen för ÖP:s nya webbredaktörer. Dagen inleddes med en föreläsning av Catharina Östman om hur man skriver kolumner. Efter Catharina var det Brita Näsströms tur, hennes föreläsning handlade om språkvård. Efter två teoretiska föreläsningar bjöd Jari Niemelä på en mer praktisk föreläsning om fotografering. Bland annat fick redaktörerna gå ut på stan och fotografera. Bilderna kan beskådas på SÖUs hemsida. www.arkivet.sou.fi/zenphoto Jari Niemelä. Foto: Jona Nyström.

Svenska Samskolan i Tammerfors 1895-2008 Lär dig finska på ett naturligt sätt i ett progressivt svenskspråkigt högstadium och gymnasium.

Trivsel Tradition Trygghet Tillförsikt Adress: Koulukatu 14, 33200 Tammerfors tel. 03-212 3794, fax 212 3722, email ronny.holmqvist@elisanet.fi www.info.tampere.fi/l/svenska/sve/index.html

Brita Näsström. Foto: Tina Storsjö

Axxellerera dina framtidsutsikter Axxell erbjuder yrkesutbildning för ungdomar och vuxna samt folkhögskolutbildning på nio orter från Kristinestad i nordväst till Pernå i sydost. Axxell, Pargas • Turisttjänsteman • Producent av resetjänster Axxell, Sjöfart • Vakthavande styrman Axxell, Brusaby • Hästskötare • Djurskötare • Landsbygdsföretagare • Skogsarbetare-

skogsserviceproducent

Axxell, Ekenäs • Merkonom • Datanom • Närvårdare • Artesan (keramik, möbelrestaure-

ring, textil, trä eller guldsmide) • Specialundervisning inom textil, huslig ekonomi och fastighetsskötare

Axxell, Karis • VVS-montör • Husbyggare • Snickare • Elmontör • Fordonsmekaniker • Plåtslagare/svetsare • Verkstadsmekaniker • Frisör • Kock i storhushåll / Restaurangkock

Axxell, Överby • Trädgårdsmästare Axxell, Finns • Ungdoms- och fritidsinstruktör Axxell, Kuggom • Båtbyggare • Snickare

Stor valfrihet via vår folkhögskolutbildning Axxell, Kuggom • Dekorationsmålning • Historiskt hantverk • Textil Axxell, Lappfjärds folkhögskola • Artist / drama • Hantverk • Ljudteknik • Musiklinje pop / jazz • Musikproduktion Axxell, City • Dokumentärfilm • Reportage • Medieteknik • Konstcirkel • Litterärt skrivande Axxell, Pargas • Språk och kommunikation • Livsstil

axxell@axxell.fi, tfn *019-222 7500, www.axxell.fi

www.axxell.fi

Catharina Östman. Foto: Jona Nyström


Nummer 09/2008

23

www.yrkesakademin.fi

Verkstadsmekaniker

Landsbygdsföretagare

Plåtslagare-svetsare

Hästskötare

Automationsmontör

Trädgårdsmästare

Fordonsmekaniker

Skogsmaskinförare

Chaufför

Skogsserviceproducent

Elmontör

Kock i storhushåll

Elektronikmontör

Restaurangkock

Husbyggare

Närvårdare

Kartläggare

Läkemedelstekniker

ta yrkesutbildare. Vi är med på årets Know How mässa i Botniahallen i

VVS-montör

Frisör

Tillsammans kan vi fundera över vilket yrkesval som är rätt för dig. Om

YRKESUTBILDNING 2009 Inom YA! börjar resan mot din nya framtid! Kom och träffa nya Yrkesakademin i Österbotten, Svenskfinlands störsKorsholm 19-20.11.2008. Monter B 750. det är så att du har funderingar kring din kompetens eller yrkesskick-

Snickare

Practical Nurse

Målare

Artesan

Inredare

Bildartesan

Tapetserare

Musiker

Datanom

Vuxenutbildningscenter

lighet för ditt nuvarande eller blivande yrke står vi också till tjänst i de frågorna. Vi hoppas att få se dig hos oss.

Yrkesakademin i Österbotten ägs av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn

Söker blivande

PRODUKTER I LAGER!

MODELLER

för skolning och kurser Ta kontakt för mera info

Stationsv. 5, Jakobstad Tfn 723 7199 www.biketrim.fi

Helén Hirvela tel. 044 921 2754 e-mail: hirvelabyhand@yahoo.com

Välkommen!

D1

MANAGEMENT

www.yrkesakademin.fi www.yrkesakademin.fi

Svenska för invandrare

Skolgångsbiträde

Förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare

Förberedande kvälls- och flerformsutbildning för yrkesexamen Utbildningsorter: Vasa och Närpes/Kristinestad Utbildningstid: januari 2009 - juni 2010. 40 studieveckor, varav 20 sv inlärning i arbete. Flerformsstudier: 1 närstudiekväll/vecka, distansstudier och inlärning i arbete. För varje studerande uppgörs en personlig studieplan. ANSÖKAN OCH FÖRFRÅGNINGAR \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

Utbildningsort: Vasa Utbildningstid: 12.1.09–16.12.09 (Sommaruppehåll juni–juli) Innehåll: Svenska, studie- och yrkesvalsfärdigheter och inlärning i arbete m.m. Studierna genomförs kvällstid ca 2 kvällar/vecka med när-, distansstudier och inlärning i arbete. ANSÖKAN OCH FÖRFRÅGNINGAR \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

Direkt till Yrkesakademin senast den 28.11.2008. sofia.mitts-bjorkblom@kkc.fi, tfn +358 50 330 60 41 brita.brannbacka-brunell@kkc.fi, tfn +358 50 369 46 26

sofia.mitts-bjorkblom@kkc.fi, tfn +358 50 330 60 41

Yrkesakademin i Österbotten är en del av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn

Yrkesakademin i Österbotten är en del av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn


Nummer 09/2008

24

Office 2007 Ready avbetalning

24 månader 35 €/månad

avbetalning

24 månader

28,500 €/ €/månad /må måna nadd na

ACER TRAVELMATE 5530G

ACER TRAVELMATE 5520

• Vista Home Premium • AMD TK57 processor • ATI Radeon® X1250 • 2 GB RAM • WLAN • 160 GB hårdskiva • DVD±RW SuperMulti

• Vista Home Premium • AMD Athlon QL60 • 15.4” TFT WXGA • 4 GB RAM • WLAN • 320 GB hårdskiva • DVD±RW SuperMulti

avbetalning

• 15.4” TFT WXGA • Intel Celeron 530 • Intel Graphics Media Accelerator X3100 • 1 GB RAM • WLAN • 120 GB hårdskiva • DVD+/-RW • Vista Home Basic

avbetalning

24 månader 37 €/mån €/månad å add

333 €€/månad /mån /m å ad

• 17.1” WXGA+ • Intel Pentium dual core T2390 • ATI Mobility Radeon HD3470 256MB • 3 GB RAM • WLAN • 320 GB hårdskiva • DVD Super Multi • Vista Home Premium

ASUS PRO50N

HP 6720S

m • Windows Vista Home Premium • Intel Celeron 560 processor • DVD+/-RW (Dual Layer, LightScribe) • 2 GB RAM • 160 GB hårdskiva

• 15.4” WXGA, 1280x800 • AMD Turion64x2 TL-56 • 3 GB RAM • 250 GB hårdskiva • 1.3Mpixel kamera • DVD Super Multi • 7-in-1 minneskortläsare

DATORSKÄRM

24”

22” för endast

• 21.6” TFT • kontrast 2500:1 • upplösning 1680x1050 • D-Sub • svarstid 5 ms

24 månader 47 €/månad

FULL HD SKÄRMAR

21.5”

avbetalning

HP 550 C530

24 månader

38 €/m €/månad /m mån å add

BENQ G2110WA

23 €/månad €/m mån ånadd

avbetalning

24 månader ASUS X71SR

avbetalning

24 månader

BENQ E2200HD

• upplösning 1920 x 1080 • 16:9 • dynamiskt kontrast 10000:1 • D-Sub, DVI-D, HDMI 1.3, audio in, hörlursingång

BENQ E2400HD

• 24” wide glossy svart • upplösning 1920x1080 • ljusstyrka 300 cd/m2 • kontrast 1000:1 (DCR:10000:1) • svarstid 5 ms • D-sub, DVI-D, HDMI1.3, Audio in, hörlursingång

Pantheon 42 Full HD LCD-TV

• 42” 1920 x 1080p Full HD LCD • kontrast 2000:1 (15000:1 dynamiskt) • ljusstyrka 600cdm • DVB-T g • 2x 10W högtalare + subwoofer • 2 x HDMI

Korsholmsesplanaden 38, Vasa Tel: 06-3197700 info@multitronic.fi

www.multitronic.fi

Öppet: Vardagar 9-17 Lördagar 10-14


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.