Österbottniska Posten nr 1 2013

ÖP

Österbottniska Posten

Hög klass på årets revyer

Henrik Fexeus är en av Sveriges främsta mentalister och tankeläsare. Fexeus första föreläsning i Finland handlar om allt som vi säger utan att vara medvetna om det.

Det är dags att bli medvetna om vad vi egentligen säger till varandra - och hur vi säger det. Fexeus har ni kunnat se i TV-program såsom Hjärnstorm och Talang. Han är nu igen aktuell med sin show I ditt huvud.

2

Nr 01-13

Boka tid!

S G N I N M R Ä V P P U U SÄNK N N A D E R A N R E D KOSTNA Miljövänlig.

Effektiv förbränning.

Moderna

Scan 85 Superkasetti 510P

Contura Sonya 503

Lignatherm 80 Combi Classic

VEDSPISAR

F R Å N O S S ÄV E N spisen till Gör den öppna ekälla! en modern värm

LER

FLERA OLIKA MODEL

VÄ L K O M M E N !

Öppet ti – fr 10.00 – 17.00, lö 10 – 14, må stängt

(06) 317 0266, 0500 338 830

Tegelbruksgatan 47, 65100 VASA

www.spishuset.fi

Nr 01-13

3

Redaktionsruta. ÖP:s preliminära utgivningsveckor för 2013: ÖP nr 2: vecka 6 ÖP nr 3.:vecka 10 ÖP nr 4: vecka 15 ÖP nr 5: vecka 19 ÖP nr 6: vecka 23 ÖP nr 7: vecka 33 ÖP nr 8: vecka 36 ÖP nr 9: vecka 40 ÖP nr 10: vecka 44 ÖP nr 11: vecka 48 Utgivningsveckorna samt deadlines och mediekort finns även på www.öp.fi/info Medlemsföreningar puffar gratis!

Puffar sänds till adressen op@sou.fi eller till ÖP, Handelsesplanaden 10D, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ab Sidwill Oy, Handelsesplanaden 10D 65100 VASA tel: 06 320 5000, gsm (Sofia): 040 037 4342 e-post: op@sou.fi www.sou.fi/SOU/OP

Ledaren.

ÖP

Österbottniska Posten Annonser: Jonny Åstrand, Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, GSM 0500 924 528, e-post: cjcenter@malax.fi

Chefredaktör: Sofia Nygård

Annonspriser: Se mediekort på www.öp.fi

Ombrytning: Harald Grönstrand

Tidningens största ansvar för fel som har uppstått i samband med publicering av annons är annonsens pris. Tidningen ansvarar inte för fel och brister som beror på undermåligt annonsmaterial. Tidningen ansvarar inte heller för postala förseningar.

Medarbetare: Lilian Hellström, Nina Häggblad, Fredrik Båsk, Ludvig Andersson, Robin Bertlin, Simone Häggdahl, Fredrik Westblom, Jenna Strömsholm och Hanna Enlund.

Svårt blir lätt Förbundet. med lite övning

Upplaga: 54 800 ex Tryckeri: Botnia Print, Karleby

Omslagsbild: Sofia Nygård

Ingen Revykavalkad i år

Jag minns första dagen i bilskolan. Jag var 17 år och bara längtade efter den dagen när jag med lagen på min sida skulle få sätta mig bakom ratten.

Jag hade smygkört innan, i flera år faktiskt. När vi körde ner längs gårdsvägen fick jag hålla i ratten från passagerarsidan och styra. Det tyckte jag var väldigt roligt. När jag började närma mig körkortsålder fick jag ta ett steg till och pröva på att köra själv ner längs den privata villavägen.

Jag räknade ner månaderna tills jag skulle få börja i bilskolan. Jag minns att jag började samtidigt som en av mina bästa vänner. Vi valde Roine och Wikmans bilskola på Hovrättsesplanaden. Teorilektionerna var inte de roligaste. Vi bara väntade tills de var över och det var dags för det tunga artilleriet – körningen.

Jag fick en jättesnäll och rolig bilskolelärare. Det är nog viktigt tror jag, att man trivs med sin lärare.

Första gången jag skulle köra var ingen höjdare. Jag gasade på i ettans växel i flera hundra meter tills bilskoleläraren vänligen bad mig att växla. Efter körlektionen ringde jag hem till mamma och pappa och frågade hur man egentligen vet när det är dags att växla till tvåan. Jag fick svaret ”det hör man bara” och fattade ingenting. Vad var det man skulle höra? Jag hörde inget alls.

Det var också många andra saker som jag inte förstod. Backstart, fickparkering, hur man lyckades svänga till höger utan att nudda trottoarkanten. Sådana saker. Redan från början hade jag lite problem med att hålla fartbegränsningarna. Jag

minns en gång när jag körde 25 i stället för 20 och det blev världens kalabalik. Jag minns också hur jag tvingades sega mig ut på motorvägen i 70 eftersom bilskoleläraren tyckte att det gick alldeles för hårt i 100. Jag minns alla bilister som tutade och körde om, alla gånger när jag missade döda vinkeln och alla gånger jag fick ”kärringstopp”.

Jag trodde att jag aldrig någonsin skulle lära mig att köra bil.

Sedan fick jag körkortet på första försöket och fick tillåtelse att ge mig ut i trafiken på egen hand. Första gången jag gasade upp till 80 tyckte jag att det gick förskräckligt fort.

Så småningom gick det bättre och bättre. I dag, åtta år senare, tycker jag att jag är en ganska bra chaufför, fast jag vet att min kära mor inte håller med. Hon tycker att jag kör för fort och att jag ”kastar mig ut” i trafiken. Att jag är den enda i familjen som aldrig har krockat är däremot något hon inte gärna nämner.

Läs gärna hur det gick när SÖU:s projektledare Tina Storsjö prövar sina körkunskaper 20 år efter bilskolan på sidan 21.

Det här numret av ÖP ser lite annorlunda ut än tidigare. Vi har gjort en del justeringar i layouten som vi hoppas att ni ska tycka om. Vi har också infört en ny reportageserie där vi i varje nummer skriver om ett yrke. I det här numret handlar det om försäljare. Vi har även en ny moderedaktör för i år, Simone Häggdahl. Trevlig läsning!

Förresten, till er som går i bilskolan i dag och undrar när det är dags att växla till tvåan kan jag ge ett lugnande svar. Det hör man bara.

SÖU ordnar ingen Revykavalkad i år. Orsaken är att man har valt att satsa mer på annan verksamhet.

Revykavalkaden har i många år varit ett lyckat och omtyckt evenemang både för revyföreningarna och publiken. Även från SÖU:s sida är Revykavalkaden en kär tradition som kommer att bevaras, men ibland är det nyttigt att ta en paus och utvärdera för att undvika att något blir uttjatat.

Revykavalkaden har en närmare 30-årig tradition och har under denna tid haft pauser, ordnats på olika orter och sett ut på olika sätt. År 2010 återupptogs kavalkaden efter några års paus och man valde att arrangera evenemanget på Ritz i Vasa i stället för vid uf-lokaler som tidigare varit tradition. Att ordna Revykavalkaden på Ritz gav ett uppsving i publikmängden och det lockade en publik från hela Österbotten.

SÖU har ändå valt att satsa på annan verksamhet i år. Bland

annat ordnar SÖU Orkesterparaden den 16 februari. Det blir ett stort evenemang med ett rikt utbud av föreläsningar och workshoppar för föreningsfolk.

Ungdomsrörelsen firar 125 år Den första svenskspråkiga ungdomsföreningen Malax uf grundades år 1888. Därför firar ungdomsrörelsen 125-års jubileum i år. Under året kommer det att ordnas jubileumsfester och tävlingar.

Den 23 mars hålls en jubileumsfest på dagen i Malax uf med program, tal och utdelning av förtjänsttecken. På kvällen flyttas festligheterna till Karperö ufs nya föreningslokal där det ordnas middag och musik.

Under året ordnas uppsatstävlingen "125 ord" för grundskolorna. För medlemsföreningarna ordnas en tävling där man får poäng för välskött föreningsbyråkrati.

I 125 dagar pågår också en fototävling för ungdomar. Läs mer om den tävlingen på sidan 6.

Från dröm till verklighet.

Musikalen ”Från dröm till verklighet”, skriven av Thomas Enroth, fortsätter att turnera i Svenskfinland under våren: 12.-13.1. kl 19:00 Kulturhuset Karelia, Ekenäs 19.1. kl 19.00 Villa Grande, Kimito 20.1. kl 19.00 PIUG kultursal, Pargas 26.-27.1. kl 19:00 Grand, Borgå Sofia Nygård 8.2. kl 19:00 Såka byagård,

Karleby 9.2. kl 19:00 Cronhjelms skola, Larsmo 10.2. kl 19:00 Anderssénsalen, Bennäs 22.2. kl 19:00 Kulturhuset Dux, Kristinestad 23.2. kl 19:00 Närpes simhall 24.2. kl 19:00 Malax byagård 2.3. kl 19:00 Kållby samlingshus 3.3. kl 19:00 Småbönders uf 3.4.

4

TÄNK OM...

DU SKULLE FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR?

Ta del av vårt utbildningsutbud på emin.fi www.yrkesakad Gemensam ansökan 25.2–15.3.2013 www.studieval.fi

DU SKULLE FÅ EN EXAMEN? DIN ARBETSPLATS KUNDE VARA DIN STUDIEPLATS?

YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN

EVANGELISKA FOLKHÖGSKOLAN I SVENSKFINLAND

Nr 01-13

Många studerande upplever Efö som sitt andra hem. Det märker Du när Du besöker oss. Vi ger Dig kvalitativ undervisning samtidigt som Du får möta nya vänner och många olika nationaliteter i en kristen miljö där medmänniskan står i centrum.

Våra linjer 2013-2014

språk@

music@

cre@tiv

dat@fotoWeb

Evangeliska folkhögskolan i Svenskfinland Strandgatan 21-22, 65100 VASA

| tfn: (06) 317 4913 | www.efo.fi | info@efo.fi

www.vasa.fi/laroavtal laroavtal@vasa.fi 06-325 3475

/idrott Bli idrottsledare! Se folkhalsan.fi Ansökningstiden är 25.2–15.3 För mera information

www.folkhalsan.fi /idrott norrvalla www.folkhalsan.fi /idrott

5

Nr 01-13

Kalle Ulff, Marco Luponero, Linda Backgren-Holm och Kaj Holm, Cristoph Treier och Kalle Teir föreläser under Orkesterparaden.

En helkväll i dansens tecken – Speltillfällena för orkestrarna minskar och Orkesterparaden är därför en jättebra chans för band som inte har så mycket Text: erfarenhet av att vara ute och Sofia Nygård spela, säger Tomas Fant från dansbandet Carisma.

Den 16 februari Sofia Vesterback, representant för SÖU och aktiv dansare, betoser SÖU:s Orkesterparaden dagens ljus för första gången nar vikten av att dansen får vara en viktig kulturform även i frampå tio år. På dagen ligger tiden. fokus på intressanta före– Orkesterparaden bidrar till läsningar för både dansaratt dansintresset och danskulturangörer och dansorkestrar.

På kvällen blir det dans till 12 ren lever vidare.

I årets Orkesterparad spelar 12 band. band på tre scener. Redan för tio Det kommer att bli en heldag i år sedan var det många orkestdansens tecken den 16 februari rar som spelade på Orkestarpanär Orkesterparaden ordnas på raden, men ett nytt inslag för i år Waskia i Vasa. Det är tio år se- är de workshoppar och föreläsdan SÖU senast ordnade evene- ningar som ordnas under dagen. manget.

Föreläsningarna är indelade i – Det fanns en önskan från fäl- två block som riktar sig till dantet att vi skulle ordna fler träf- sarrangörerna och dansorkestfar för dansföreningar. Efter att rarna. För dansarrangörerna föSÖU:s artistförmedling Artisto reläser coachen Cristoph Treier lades ned för tre år sedan fanns om motivation och talkoanda för det också ett behov av fler spel- att försöka inspirera föreningstillfällen för dansbanden, säger människor. Linda BackgrenTina Storsjö, som är projekt- Holm och Kaj Holm från dansledare för SÖU:s dansprojekt bandet San Marino och Linda Move It. föreläser om vad orkestrarna I maj bildades ett dansutskott har för förväntningar på dansarsom skulle fungera som en stöd- rangörerna. grupp inom Move It. Utskot– Entreprenören och företagatet består av representanter för ren Kalle Ulff föreläser för både både orkestrar och dansarrangö- dansarrangörer och orkestrar rer. När det första mötet hölls i om hur man på bästa sätt kan höstas bestämde man sig för att marknadsföra sig, säger Tina man ville återuppliva Orkester- Storsjö. paraden.

Dansorkestrarna får också sin

Orkesterparaden.

Vad: Orkesterparaden återuppstår med workshoppar på dagen för orkestrar och dansföreningar och dans för allmänheten på kvällen med 12 band på tre scener.

När: Den 16 februari. Föreläsningar och workshoppar hålls kl.

12-18 och dansen börjar kl. 20.

Var: Restaurang Waskia i Vasa.

Föreläsare: Christoph Treier,

beskärda del av föreläsningar.

Musikern och skådespelaren Marco Luponero föreläser om hur man får ett starkare scenspråk och vad man ska tänka på när man står på scenen.

– Det är inte så vanligt nuförtiden med artistcoachning, så det kan många orkestrar ha nytta av, säger Tina Storsjö.

Ljudteknikern Kalle Teir föreläser om ljudtekniska detaljer som höjer kvaliteten. Som avslutning på föreläsningarna ordnas en diskussion om dansens framtid där föreningarna får vara med och påverka hur SÖU ska arbeta i fortsättningen när det gäller dans.

Efter föreläsningarna och workshopparna börjar förberedelserna inför kvällen genom en danskurs under ledning av Tina Ehrs och Thomas Östman, där deltagarna får friska upp sina danskunskaper.

Klockan 20 drar dansen igång

Linda Backgren-Holm och Kaj Holm, Kalle Ulff, Marco Luponero, Kalle Teir.

Band: Replay, JB's West Coast Band, Tremolo, Exodus, Online Band, Farzons, Festingarna, The Drunken Bastards from Wisconsin, Sofie & Viktor, Peter Svanström, Flashback, Lester, Pop Dean.

med 12 band på tre scener. Banden som spelar är österbottniska, mer och mindre erfarna och i olika åldrar.

– Banden har fått anmäla sig och så har vi valt ut elva av dem.

Spelordningen har vi lottat, säger Tina Storsjö.

Trots, eller snarare på grund av, att Linda Backgren-Holm och Tomas Fant sitter med i dansutskottet spelar varken San Marino och Linda eller Carisma på Orkesterparaden.

– Vi har valt att stå över för att andra ska få chansen att spela.

Dessutom har vi varit med och planerat evenemanget från början, så det passar sig inte riktigt att vi spelar själva, säger Linda Backgren-Holm.

Orkesterparaden riktar sig till alla som tycker om dansmusik och att dansa.

– Vi hoppas att alla trivs och har en trevlig kväll, säger Backgren-Holm.

6

Nr 01-13

Revy.

Kevin Holmström, Bror Gammelgård, Ulf Johansson, Ulrika Forss, Roland Engström och Kristian Eklund är några av de som medverkar i Byarevyn.

Snart är Byarevyn redo att öppna dörrarna för publiken – I och med att vi är två som sköter regin hinner vi också stå på scenen själva, för det vill vi, säger Roland Engström.

Text och foto: Årets byarevy är i sedvanlig Sofia Nygård ordning en nummerrevy med 30 sketcher och sånger. Revygänget Spelglädje och beskriver innehållet som en salig blandning av saker som hänt skaparlust. Revygänget under året. bakom Byarevyn i Oravais – Vi ska på nostalgikryssning tar sig an årets revy med lika över Kvarken och så blir det stor entusiasm som vanligt. skämt om kommunalvalet, säger Den 9 februari är det premiär för Engström.

Byarevyns "Skrattraati".

– Men presidentvalet tänker vi Trots att bara första akten är strunta i, säger Ulf Johansson. skriven och det är en månad kvar Byarevyn satsar mycket på att till premiären tar revygänget det lugnt.

– Det ordnar sig alltid. Vi har mycket kreativt folk, så någon brist på idéer finns det inte, säger Roland Engström.

Det är radarparet Engström och Ulf Johansson som står för regin i årets revyupplaga.

– Det är inte lätt att hitta en regissör som har tid att ställa upp, så vi satte oss själva i regissörsstolen i år, säger Ulf Johansson.

locka publik också från andra orter.

– Vår styrka är att vi inte är för lokala, utan sketcherna är väldigt allmänna, säger Ulrika Forss.

Byarevyn, som involverar ungdomsföreningarna i Oravais, Kimo, Komossa, Keskis och Hellnäs, hade sin första premiär för 12 år sedan.

– Från början var det bara ett "pröva på"-projekt, säger Forss.

– Och det har verkligen gått över förväntan, säger Roland Engström.

Byarevyn har en trogen publik.

"Jag tror att vi sticker ut på så sätt att vi inte tar oss på så stort allvar. Vi tycker om att driva med oss själva" –Roland Engström, regissör

Kring 2000 personer ser revyn varje år.

– Jag tror att vi sticker ut på så sätt att vi inte tar oss på så stort allvar. Vi tycker om att driva med oss själva, säger Engström.

Femton aktörer står på scenen i år, däribland Bror Gammelgård som varit borta från revyscenen ett år. Ny för i år är också Kristian Eklund från Kimo.

– Jag blev övertalad att komma med. Det är roligt att skämma ut sig på scenen.

Ett nytt inslag i Byarevyn är att man har en sång- och musikansvarig, Margaretha Nordqvist.

– På så sätt får vi koncentrera oss på sketchskrivandet, säger Roland Engström.

Texterna skrivs i huvudsak av skådespelargänget, men också av personer utifrån, däribland Alfred Backa.

– Det är trevligt att få texter utifrån. Det blir en annorlunda humor då, säger Engström.

Byarevyn "Skrattraati" har premiär den 9 februari i Årvasgården.

7

Nr 01-13

Revy.

Purmo satsar på det visuella Text: Sofia Nygård

Uppvärmningen av uf-lokalen och förlusten av tandkliniken är några av de lokala händelser som behandlas i årets Purmorevy.

Premiär blir det den 8 februari.

Revyerna i Purmo är i regel väldigt lokalt förankrade. Årets revy är inget undantag.

– Man påverkas mer av det som händer i sin egen by. Vi tror att publiken gärna vill se sådana sketcher, säger Sabina Mattjus, ordförande för Purmo ungdomsförening.

Revyn består av cirka 20 sketcher där man tar upp aktuella lokala frågor som bytet av värmesystem i ungdomslokalen och lokala tjänster som förflyttas till större orter.

– Hur går det till när man slänger ut de gamla oljepannorna och hur ska man överleva när allt centraliseras? Sådana saker skämtar vi om, säger Mattjus.

I år står 15 aktörer på scenen,

Revygänget i Purmo har övat på scen sedan början av januari. Foto: Sabina Mattljus

en del av dem nya. Robert Nyberg, som skött regin de senaste två åren, gör det också i år.

För musiken ansvarar ett tremannaband som består av Melissa Mattjus, Martin Enell och Bruno Lindqvist.

Nytt för i år är att revygänget försöker tänka i nya banor när

det gäller det visuella.

– Vi ska förnya scenografin.

Just nu håller vi på och river kulisserna och bygger nytt, säger Sabina Mattjus.

Revygänget har funderat på material till revyn sedan i höstas. I mellandagarna började man gå igenom materialet och i

början av januari övade man för första gången på scenen.

– Nu gäller det att se hur allting fungerar på scenen och sedan plocka bort eller lägga till sketcher vartefter.

Purmorevyn har premiär den 8 februari i Purmogården. Totalt spelas tio föreställningar.

Teater Jacob spelar musik- och familjepjäs Text och foto: Lilian Hellström

Vid brandkårshuset i Jakobstad övar Teater Jacob för fullt. Det är nämligen snart premiär för familjepjäsen "Klas Klättermus".

Pjäsen, eller egentligen musikalen eftersom musikinslagen är många, handlar om Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen.

Klas Klättermus är en livsnjutare som inte oroar sig för mycket.

Men många av de andra mössen är rädda att bli uppätna, däribland Mårten Skogsmus. Därför kommer han med ett förslag om att djuren i Hackebackeskogen inte får äta upp varandra, vilket alla andra går med på. Detta blir dock lite svårt för bland andra Mickel Räv som inte är van med att vara vegetarian.

Det och mycket mer händer i Teater Jacobs pjäs "Klas Klättermus" där budskapet bland an-

nat kunde vara att man kan vara vänner fastän man är mycket olika. Pauliina Holmqvist står för regin och tillsammans med aktörer, dansare, en kör och en orkester är repetitionerna i full gång för att det den 2 februari ska vara klart för premiär. Efter det följer ytterligare cirka 12 föreställningar.

Koreografin i musikalen har Ida Holmlund hand om, medan Anders Aromäki står för scenografin och Stina Björklund för dräkterna. Macke Söderström är kapellmästare.

Pjäsen om Klas Klättermus är baserad på en sagobok skriven av Thorbjörn Egner.

– De som är lite äldre känner säkert till Klas, medan den yngre generationen kanske inte är lika bekant med historien.

Men, bekant med pjäsen eller ej, så passar den för hela familjen.

De många sångerna som framförs kan vara bekanta för många även om man inte har hört om Klas Klättermus förut, eftersom de är kända barnvisor, berättar Pauliina Holmqvist.

De senaste åren har Teater Jacob främst framfört revyer och

Sammanlagt medverkar ungefär 30 personer på scenen i Teater Jacobs familjepjäs Klas Klättermus.

pjäser som riktar sig mer till vuxna, så det är något nytt med en föreställning som lämpar sig för hela familjen.

Det verkar vara en bra satsning som Teater Jacob gör i vinter.

Ung eller gammal, musikalen har något som tilltalar allihopa.

8

Nr 01-13

Revy.

Pörtomrevyn är en kick för själen Text och foto: Nina Häggblad

Det var tänkt att det skulle vara euforiskt så det förslår när premiären av Pörtomrevyn "Eufouri och Eufourur" ägde rum den 5 januari. Så blev det också. Den fulltaliga publiken drog på smilbanden och euforismen kulminerade så småningom i rungande skrattsalvor.

De politiska undertonerna lyste inte med sin frånvaro, men det var i första hand en lättsam och underhållande revy med dragning åt det farsaktiga hållet som gick av stapeln. Politiska angelägenheter skärskådades, men inte alltid in i minsta detalj utan förpackades i ett mera lättsamt stuk. Revyn manade till eftertanke utan att för den skull ha för avsikt att vara för djuplodande.

Till att börja med fick man en känsla av att scenerna avlöstes i ett snabbt tempo, ibland var rycken lite för snabba. Men efter ett tag då skådespelarna hade hunnit bli varma i kläderna brakade det loss på allvar och publiken fann sig väl tillrätta.

Revyn var en salig blandning av allt möjligt mellan himmel och jord på det lokala, nationella och internationella planet.

Igenkänningsfaktorn var överlag hög. Det handlade bland

De sista kossorna Margareta Vidgren, Alexandra Nyroos och Susanna Nordlund tycker att det är tråkigt att de ska gå i graven.

annat om ekonomiska problem som utmynnade i ekonomiska kriser, president Sauli Niinistö, åtstramningar inom vården, permitteringar på Wärtsilä, kommunreformen och det nya servicecentret i byn. Tunga ämnen behandlades med humorn ständigt på lut och med egna fantasieggande, ihopsnickrade lösningsmodeller.

Mellan numren bjöds det på fina sång- och dansinslag. Tack vare klara stämmor, pondus och finess gjorde sig dansflickorna förtjänta av en eloge.

Det var i första hand de fina skådespelarprestationerna som var den bärande kraften. Den starkt drivande kraften, regissören Sören Storbäck, kunde med pondus, finess och inlevelseförmåga sätta sig in i de mest skiftande situationer och gestalta personligheter inom ett brett spektrum. Också andra revyrävar som Hans Snickars, Krister och Margareta Wingren och Henrik Rönnqvist utförde sina prestationer minst lika bra.

Kommentarerna var underfundigt roliga, skaparglädjen och

fantasin tog sig de mest skiftande uttryck. Helhetsintrycket är att revyn helt klart var en sevärd revy som först och främst var underhållande. Trots att revyn överlag var en snäll sådan belystes samhällets avigsidor och en och annan myndighetsperson fick sig en släng av sleven. Årets version av Pörtomrevyn är väl värd ett besök och det är bara att konstatera att revyerna bara blir bättre och bättre. Revyn är utan att överdriva något av en kick för själen under dessa mörka vinterdagar.

Karleby uf framför en bra helhet i ”Heitvegg” Text och foto: Lilian Hellström

På Jungsborg uppför Karleby uf sin nyårsrevy ”Heitvegg”. Det är Mats Holmqvist som står för regin och han har tillsammans med ett stort gäng aktörer lyckats få till en riktigt bra helhet.

Det är över 30 sketcher och sånger som framförs under föreställningen. Det blir ett maffigt paket att ta till sig som publik och kanske också för aktörerna på scenen. Det är svårt att avgöra ifall det är premiärnervositeten som spökar eller om de flesta på scen helt enkelt har allt för många repliker, för det

händer ofta att aktörerna glömmer vad de ska säga. Ibland hör man inte heller riktigt vad som sägs uppe på scenen, vilket förstör poängen i vissa skämt.

Det finns ändå många ljusglimtar med revyn. Bland annat Fritz-Olle Slottes finurliga och fenomenala sångtexter som gänget på scen framför med finfina sångröster. Aktörerna bjuder dessutom på sig själva på bästa sätt och utnyttjar kulisserna och utrymmena på scenen till fullo. Nämnas bör också de unga förmågorna som verkligen visar vad de går för.

Eftersom det finns så många sketcher så har man också kunnat ta upp många olika ämnen i revyn.

Det finns sketcher om de många butiker och affärslokaler som byggts i Karleby, som är så stora att man nästan måste ta

Anders Fredriksson och Alf Mylläri i "Åj, tokan natt", en sång till melodin av "Bella Notte"

buss för att komma runt dem.

Inbesparingarna på åldringsvården tas också upp. I sketchen ”Fleetå” är Rapunsel, spelad av Lotta Sundell och prinsen, Anders Fredriksson, med. Rapunsel vill inte gärna att prinsen ska få tag i hennes hår, så till sist får han ta sig upp med stege i stället.

Det som var aktuellt i december,

att jorden skulle gå under, tas också upp och det konstateras att domedagen uteblev ytterligare en gång.

Sammanfattningsvis är det en bra revy som publiken får uppleva vid Jungsborg. Det blir spännande att se vad Karleby uf kan hitta på tills nästa års revy.

9

Nr 01-13

Revy.

Pensionärer vet bäst brukar det sägas, undrar nog om inte det stämmer på dessa dataintresserade pensionärer också.

"En salig soppa" lyckas där det behövs gäller revyer och uppsättningar som har många små delar som ska knytas samman på sätt eller Text och foto: annat. I den saliga soppan kan Fredrik Båsk man lätt se vad som knyter ihop de olika delarna av revyn och det Revyerna i Smeds- finns en röd tråd genom det hela.

Det finns tillfällen då jag drar by har kommit upp till sjutton i antal och det riktigt ordentligt på smilbanden.

Av rollprestationerna vill jag syns på satsningen som görs i årets revy. Rollprestationer- lyfta fram Leo Backman, som efter visst sökande hittade det han na är stabila och skådespeletade efter och släppte loss orlarna på scen har roligt och dentligt. Han gjorde en fin prede vill att publiken också ska ha kul. I det stora hela lyckas station på scen och hade många roller som jag inte glömmer bort de riktigt bra. riktigt genast. Patrik Willförs Till en början vill jag att det ska roll är en knytpunkt i revyn och hända mera, snabbare och fram- han bär den röda tråden tillsamför allt hänga ihop. Det är för- mans med Evelina Andersén på hoppningen jag alltid har när det den lokala krogen på ett bra sätt.

Även den lokala krogens stamkund, Hans Svahn, lyser med sina rollprestationer. De övriga rollerna kompletterar varandra riktigt bra och ger en gedigen revyupplevelse åt dem som vill ha en sån.

Innehållet i revyn knyter på ett putslustigt och förväntat revysätt till de aktuella frågorna i den lokala politiken och även till en viss del till en lite globalare nivå. Vissa saker kan gå den oinsatte förbi, men det är absolut inget hinder för den som är intresserad av att se en revy för att få igång det nya året.

Husbandet gör en stark prestation och spelar vackert och precist då det gäller. Helt klart duktiga killar som vet vad de

håller på med. Även det att revyn har valt att satsa på riktig musik visar på årets satsning.

De starkaste sångrösterna har förstärkts med mikrofon och det är alltid trevligt, men resten av gänget gör vad de kan för att höras också de.

Revyer är alltid svåra att bedöma och det finns alltid något som inte faller alla i smaken, men revyn i Smedsby är en gedigen helhet med ljusglimtar som alla kan relatera till. Det är ändå med lite längtan som jag letar efter mera lokala anknytningar i form av, till exempel, lite mera fräckhet i skämten även om den grekiska brorsonen levererar på den fronten i överflöd.

Fota din fritid och vinn Ungdomsföreningsrörelsen firar sitt 125-års jubileum 2013. Finlands Svenska Ungdomsförbund utlyser därför en fototävling med temat ”Fota din fritid”.

Är du 15-25 år kan du delta i tävlingen och vinna bland annat ett presentkort på 500 euro. Mera information om tävlingen hittar du på www.fsu.fi.

Målgruppen för tävlingen är ungdomar i åldern 15-25 år. Tävlingen har redan börjat och avslutas den 5 maj. Fotografierna som ska gå under ett av temaområdena intressen, kompisar eller engagemang ska laddas upp via FSU:s Facebooksida.

Tävlingen avgörs på basen av gillamarkeringar. Den person vars bild fått flest gillamarkeringar vinner ett presentkort på 500 euro till en fotoaffär, de två följande får 125 euro var och de fem följande får var sin prenumeration på en fototidning.

FSU samarbetar också med ÖP och Hbl. Hbl:s fotografer väljer ut ett bidrag per månad som får ett hedersomnämnande och publiceras. ÖP och öp.fi väljer också ut bidrag som får hedersomnämnanden och publiceras såväl i papperstidningen som på internet.

10

Nr 01-13

Revy.

Jämn och fullt godkänd revy Text och foto: Sofia Nygård

Med ett finurligt öppningsnummer om höstens översvämningar i Sydösterbotten visar revygänget i Närpes och Böle prov på god kännedom om vad som roar en revypublik.

"Stjyfall" bjuder på jämntjocka nummer utan alltför höga toppar, men heller inga riktiga bottennapp.

Det skämtas om påträngande försäljare, åldringar på pensionärsdagis, den krångliga vårdapparaten som tvingar en att sköta sin egen vård via datorn och 125-åringen som inte har något intressant att berätta.

I år har Närpes- och Bölerevyn två regissörer. Andreas Westerberg tvingades lämna över taktpinnen till Guy Rosenholm en vecka innan premiären på grund av sjukdom. Ändå flyter föreställningen på utan avbrott.

Närpes- och Bölerevyns styrka är att man har lagom korta, allmängiltiga sketcher med en klar och tydlig slutpoäng. Manusförfattarna har en förmåga att sätta pricken över i:et i många sket-

125-åringen (Mårten Grandell) blir intervjuad av en reporter från Radio Vega (Anette Storsved).

cher. Sånginslagen är endast en handfull, men det är inget som stör helheten. En annan styrka är skådespelarensemblen. Det finns många talanger som imponerar stort. En av dem är Hanna Lagerström som visar prov på goda sångkunskaper och en naturlighet i sitt skådespeleri.

Mårten Grandell är rolig och naturlig både som åldring i rullstol och läromästare i kallprat. Maria Malm gör många starka framträ-

Terjärvrevyn är helt fenomenal Text och foto: Lilian Hellström

Det sägs att tiden går fort när man har roligt, och föreställningen på två timmar kändes minsann inte alls så lång när Terjärv uf framförde revyn ”Söisleis!”.

Redan i inledningssketchen ”Storhandlarä” där Daniela Dahlvik spelar en dominant fru som är och handlar med sin man, spelad av Anders Granvik, läggs ribban högt. En nivå som håller resten av revyn. Regissören Thomas Krantz behöver tillsammans med hela gänget som jobbat med revyn få en eloge för sitt arbete.

Lokala händelser som att renar sågs vid Heimsjön, att restaurang Marinas har öppnat i Terjärv och att Terjärv Ungdomssportklubb firat 100 år tas upp.

danden, bland annat i sångnumret "Tu gåtar finns schär". ”Stjyfall” bjuder på många roliga sketcher, men de riktigt olidligt roliga numren där man viker sig dubbel av skratt uteblir. Den sketch som når längst fram är ”Ti röst elo it ti röst” där kandidaten Boris Svalskulla får oväntat mycket reklam från en släkting (Hanna Lagerström) i valbåset. Sketchen är både välskriven och genomtänkt med en

bra rollbesättning och en klockren slutpoäng. Inte helt oväntat är den också skriven av Mathias Norrgrann, som visar prov på ett ypperligt manusförfattande i samtliga sketcher han står bakom. ”Stjyfall” bjuder kanske inte på revynummer som man minns i flera år efteråt, men de roar ändå bra för stunden. Med ett så spelglatt och professionellt gäng kan revyn inte bli annat än bra.

Även kommunfullmäktige i Kronoby får sig en känga för den något misslyckade invånarenkäten som skickades ut till alla hem i kommunen.

Det finns inte något negativt att säga om denna revy. Terjärvgänget gör verkligen sitt bästa och om någon premiärnervositet finns så syns den i alla fall inte. Tidigare nämnda Daniela Dahlvik och Anders Granvik bör tillsammans med Petter Dahlvik få ett extra stort plus för sina roller i ”Söisleis!”. De kan verkligen bjuda på sig själva på bästa sätt i varje års revy. Sångerna som är återkommande inslag i revyn är påhittiga och framförs vackert av bland andra Carolina Storrank.

Avslutningssångens refräng kunde sammanfatta hela revyn på ett bra sätt: ”Oj, va vi hadd roolit, ja nästan heilt otroolit, kveldi to fö hastot sluuut”. Det är med spänning jag väntar på nästa års revy. Det blir en utmaning för Terjärv uf att komma med en bättre revy än ”Söisleis!”, för det Petter Dahlvik bakar tårta tillsammans med Anders Granvik i sketchen "Foll här var verkligen en succé! hundra år".

11

Månadens eldsjäl.

Nr 01-13

Marina Saviaro från Jeppo ungdomsförening blev utsedd till "Årets Jepobåo" i november.

Årets Jepobåo brinner för ungdomar Text och foto: Sofia Nygård

I november blev Jeppo ungdomsförenings ordförande Marina Saviaro utsedd till ”Årets Jepobåo”.

Priset fick hon bland annat för sitt engagemang i ungdomsföreningen. Det är arbetet med ungdomarna och gemenskapen som gör att Marina ibland spenderar upp till 20 timmar i veckan i ungdomslokalen.

I tretton år har Marina Saviaro varit med i Jeppo ungdomsförening. Samma år som hon blev medlem gick också startskottet för de numera årligen återkommande revyerna.

– Jag hade flera bekanta som var med i föreningen då. Jag tyckte det lät intressant och bestämde mig för att pröva på. Det har jag inte ångrat.

När Marina Saviaro kom med i Jeppo uf genomgick föreningen en stor oljekris.

– Vi hade inte pengar till att betala oljan. Tack vare revyn kom vi på fötter igen.

Marina Saviaro trivs med ungdomarna i föreningen, vilket är

en stor orsak till att hon vill ägna sig åt ideellt arbete.

– Överlag tycker jag om att arbeta för ungdomarna. Revyerna är en lyckad satsning som har lockat med många unga i verksamheten.

När det närmar sig revytider blir Marina Saviaros kalender automatiskt fulltecknad. Det är mycket som ska göras med alla förberedelser ända från januari till mars när premiären brukar vara.

– Jag bor mer eller mindre i lokalen när det är revytider. Mycket tid hemma blir det inte.

– Det kan jag intyga, säger maken Jarmo Saviaro.

En av Marina Saviaros uppgifter i revyförberedelserna är att sälja biljetter till föreställningarna. Att stå på scenen som skådespelare har hittills inte varit aktuellt.

– Än har jag inte stått där, men man vet aldrig hur det blir i framtiden.

När Marina Saviaro blev vald till ”Årets Jepobåo” i november var det med stor förvåning som hon tog emot priset.

– Jag blev riktigt överraskad.

Det är roligt att man får en utmärkelse för det arbete man har gjort i så många år. Det värmer att folk uppskattar det man gör.

Jeppo ungdomsförening har många aktiviteter på gång i vår.

Marina Saviaro. Ålder: 44 år Bor: I Jeppo sedan 27 år tillbaka.

Upppvuxen i Larsmo.

Familj: Maken Jarmo och sönerna Henri, 22, Kristian, 20 och Mikael, 15. Golden retrievern Panu hör också till familjen.

Yrke: Försäljare på Halpa-Halli i Alahärmä.

Intressen: Jogga, simma och vara på villan i Larsmo.

Antal timmar i uf-lokalen: Upp till 20 timmar i veckan.

Förutom revypremiären den 23 mars ordnar föreningen pubkvällar och musikkvällar. Dessutom har föreningen renoverat köket, ändrat om det tidigare pianorummet till en handikappanpassad toalett och så hyr man ut lokalen så ofta som möjligt.

– Utmaningen är att hålla liv i föreningen och alltid försöka hitta på något nytt som lockar folk. Saker och ting kostar, så ekonomin är förstås alltid en utmaning. Men det känns aldrig betungande att vara med. Det är alltid roligt, säger Marina Saviaro.

Marina Saviaros hjärta brinner för "huset mitt i byn". Talkoandan inom föreningen är bra och sammanhållningen är utmärkt.

– Det ger så mycket energi att få ha en fritidssysselsättning som man genuint tycker om. Då laddar man verkligen batterierna.

Inför verksamhetsåret 2013 önskar Marina Saviaro en livlig aktivitet i ungdomslokalen.

– Jag hoppas att fler vill hyra lokalen och att sammanhållningen i föreningen fortsätter att vara lika stark som nu.

12

Månadens yrke: Försäljare

Nr 01-13

Robert Granholm och Nicke Kavilo arvbetar som försäljare på Itronic i Vasa centrum.

Kommunikationen är A och O Text och foto: Ludvig Andersson

Vad gör egentligen en person som arbetar som försäljare? Vad går yrket ut på och vad måste man kunna? ÖP följde med försäljaren Robert Granholm en dag på jobbet.

– Under julruschen hinner man inte betjäna lika många kunder som under en vanlig vardag. När man dessutom har ansvar för att butiken ska fungera finns det sällan utrymme att pusta ut.

Det säger Robert ”Robban” Granholm, försäljare på elektronikföretaget Itronic.

Granholms karriär inom försäljningsbranschen började när ett annat elektronikföretag, Multitronic, funderade på att starta en webbshop för att sälja Appleprodukter. Från början var det tänkt att det skulle handla om enbart försäljning via internet.

– Min kollega Massi Björkgren jobbade tidigare på ett annat elektronikföretag. Tanken var att starta en sidobusiness för Apple-produkter, berättar Granholm.

Men vid diskussioner med den amerikanske elektronikjätten kom det fram att Apple inte skulle nöja sig med enbart internetförsäljning. Man ville starta både en butik och en webbshop.

– Massi tog kontakt med mig.

Vi är de två privata ägarna i Itronic som satsat eget kapital i företaget. På den vägen är det, konstaterar Granholm.

Företaget har tre anställda: delägarna Robert Granholm och Massi Björkgren samt försäljaren Nicke Kavilo. Ibland finns

öppnas. Det finns även andra uppgifter som bör göras före öppningsdags. Det ska reserveras produkter till inkomna beställningar. Ibland är det något lättare servicearbete som måste bli gjort. Varuleveranser till lagret kommer med jämna mellanrum beroende på hur produkterna gått åt. Vissa produkter är säsongsbundna och vissa går åt under hela året.

– Jag ansvarar för produktbeställningarna. Kunder kan reservera produkter till exempel

skattar att allt från 50 till upp emot 200 är normalt. Under julruschen är det ännu fler. Det är svårt att säga om rusningen är värre före eller efter jul, men enligt Granholm brukar ruschen hålla i sig ganska bra ända in i januari.

– Under julen är det rusning från morgon till kväll. Ibland kan det vara en bomb redan från morgonen, påpekar han.

När ÖP är i butiken strax efter öppningsdags har redan ett tiotal kunder hunnit hitta fram till betjäningsdisken. Robert Granholm och Nicke Kavilo betjänar kunder i en strid ström och ser inte ut att ha mycket tid till övers.

Finns det skillnader med att jobba en vanlig vardag och att jobba under julruschen?

– Det är en stor skillnad. Under julruschen kommer det konstant in kunder som man gärna skulle vilja hinna betjäna fast man inte riktigt hinner. Den mesta av tiinhoppare tillgängliga via Mul- under en helg eller under nat- den går åt till att stå bakom kastitronic. ten och då måste man se till att san. På en vanlig vardag hinner – Det finns en viss arbetsför- reservera produkterna åt dem. man bättre då det är färre kundelning, men det är också vik- Mejlen ska också läsas och sva- der i butiken, säger Granholm. tigt att kunna vara flexibel, säger ras på. Ingen dag är den andra Vad är personligen viktigt Granholm. lik, ler Granholm. för dig med arbetet?

Till de dagliga rutinerna hör Han menar att det är svårt att – Att allt ifrån smått och stort inte bara att den som kommer säga hur många besökare buti- ska fungera, till exempel en såförst ansvarar för att butiken ken har varje dag, men han upp- dan sak som att alla ska hinna

"Under julen är det rusning från morgon till kväll. Ibland kan det vara en bomb redan från morgonen" –Robert Granholm, försäljare

13

Nr 01-13

för försäljare äta lunch. Man glömmer lätt bort tiden i kassan. Det går så snabbt här att man måste försöka hålla tentaklerna ute så att man vet vad som händer. Eftersom vi gör en del små servicejobb åt kunderna här måste man se efter om den som gått på lunch hade något viktigt på gång. Kommunikation är A och O, poängterar Granholm.

Till fördelarna med yrket hör att ha med människor att göra och att dessutom få jobba med det man gillar, i det här fallet teknik. Det är även en fördel att få specialisera sig på endast ett varumärke.

– Den negativa sidan är att man inte riktigt hinner med allt, men det sporrar en å andra sidan att jobba vidare, menar Granholm.

– Om man jobbar på en större elektronikfirma kan man inte kunna allt om allt. Man måste helt enkelt bara skrapa på ytan.

Alla försäljare här går med jämna mellanrum försäljningskurser och produktskolningar som bör tas flera gånger varje år, berättar Granholm.

Granholm arbetade tidigare som musiklärare på Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasa. Trots att det ”på pappret” är ganska stora skillnader mellan läraryrket och jobbet som försäljare har bytet av yrke känts naturligt.

– Musik och företagande är helt skilda världar, men jag är ändå samma person. Dessutom kommer jag från en företagarfamilj, så hoppet från ett yrke till ett helt annat har inte känts oöverkomligt. Jag kände att det var dags för något nytt och när möjligheten kom tog jag den.

Jag har aldrig ångrat mitt val, påpekar Granholm.

Han kan inte svara på frågan om ifall jobbet som försäljare är lättare än att vara lärare eller tvärtom. Han menar att båda yrkena har sina utmaningar. Det blir vad man gör det till.

Granholm berättar att det är svårt att hinna pusta ut under arbetsdagen, speciellt när man har ansvar för att allt fungerar som det ska. Under fritiden hinner han däremot koppla av en del. Det blir en del filmtittande och musiklyssnande. Ibland kan det rentav bli en tur upp i luften.

Robert Granholm har nämligen även flygcertifikat.

–Det är skönt att ordagrannt lämna det jordliga ett tag, skrattar han.

När jag frågar Robban om han har några framtida visioner blir han finurlig.

– Ja, det har man väl alltid. Det finns saker att utveckla. Men allt kan man inte berätta, säger han med glimten i ögat.

14

Nr 01-13

15

Månadens förening.

Nr 01-13

Petalax ufs ordförande Patrik Teir ser positivt på föreningens framtid, trots att det var nära att verksamheten lades ned.

Krismötet blev föreningens räddning Text och foto: Sofia Nygård

Det var nära att Petalax uf lades ner, men tack vare nya krafter och nya idéer är föreningen nu mer levande än någonsin. Varje månad ordnar föreningen dans i lokalen och till våren planerar man en teaterpjäs.

Det var i oktober i fjol som Petalax ungdomsförening höll ett krismöte. Föreningen hade legat i viloläge i flera år och nu var det dags att avgöra föreningens framtid.

– Problemet var att det inte fanns någon som ville vara med i styrelsen. Det såg inte bra ut, men de 24 personer som var på plats på krismötet lyckades faktiskt välja en ny styrelse, säger Patrik Teir.

Han är en av de eldsjälar som inte ville se Petalax ungdomsförening gå under. Fastän Patrik inte tidigare hade varit med i någon förening är han numera ordförande i Petalax ungdomsförening.

– Av en slump hörde jag talas om krismötet som skulle hållas i lokalen och blev övertalad att åka dit. Jag hade verkligen inte

tänkt ta mig an någon hög position inom föreningen, men så blev jag tillfrågad att bli ordförande och tänkte att jag ju inte har något att förlora på det.

Det som den nya styrelsen först gjorde var att städa hela lokalen.

Man fräschade bland annat upp scenen och bardisken. I januari ordnade man öppet hus för att visa den fina lokalen för Petalaxborna.

– Det var ett riktigt lyckat drag.

Efter det började vi ordna danser. På långfredagen ordnade vi dans med Carisma. Folk sa att det var den roligaste dansen på länge.

Eftersom den nya styrelsen inledde sitt arbete så sent hann man inte ordna så många danser under våren. På sommaren brukar föreningen hålla paus i verksamheten.

– Det lönar sig inte att ordna dans då. Det är för mycket konkurrens från andra dansställen, säger Patrik Teir.

I stället har man arbetat extra mycket under hösten för att kunna dra i gång danssäsongen ordentligt efter julen.

– Vi håller på och renoverar och fixar upp lokalen för att göra den så fin som möjligt. Från och med det här året satsar vi på att ordna danser och evenemang varje månad.

För att avlasta styrelsen har man inom föreningen bildat

Petalax uf.

Grundades 1915. Lokalen kallas i folkmun för Toppenplejset.

Fram till 1960-talet fanns det förutom en brandstation också ett bibliotek i lokalen.

Föreningen ordnar dans varje månad. I vår planeras en revy.

olika utskott som har ansvar för varsin del av verksamheten.

Sammanlagt är 31 personer involverade i verksamheten.

– Förr skötte styrelsen allt, men nu är arbetet fördelat på ett fastighetsutskott, ett nöjesutskott, ett ungdomsutskott, ett teaterutskott och ett bufféutskott.

Ju mer folk, desto fler idéer och större chans att lyckas, säger Patrik Teir.

Nu hoppas han och resten av Petalax uf att också byborna börjar vistas i lokalen.

– Nu har vi lyckats locka hit människorna till utskotten. Nu gäller det bara att få hit resten av Petalaxborna. Om det är folk i lokalen kommer också föreningen att leva vidare. Det är dags att sätta Petalax uf på kartan igen.

Petalax ungdomslokal är en av de största lokalerna i Österbotten. En stor lokal innebär också höga uppvärmningskostnader.

– Vi har otroliga värmekostnader. Alla pengar går åt till att be-

tala oljan, vilket är synd. Hellre skulle man ju lägga pengarna på något roligare, säger Patrik Teir.

Värmekostnaderna är den största utmaningen som föreningen har. Däremot har man inga större problem med att få byborna att ställa upp på talkoarbete.

– Vi har fått många talkoarbetare, vilket vi är väldigt tacksamma för.

Till våren planerar teaterutskottet en teaterföreställning.

Senast det spelades teater i Petalax ungdomsförening var på 90-talet.

– Det finns många fina skådespelarförmågor i byn, säger Patrik Teir.

Föreningsarbetet som först var okänd mark för Patrik Teir är i dag hans största hobby.

– Enormt mycket av min fritid går åt till föreningsarbetet, men jag tycker att det är jätteroligt.

Det måste vara roligt också om man ska orka.

16

Ungdomspanelen testar.

Nr 01-13

Ungdomspanelen testar Piloxing på Lady Line i Vasa. Träningen får högt

Energisk girl Text och foto: Sofia Nygård

Tycker du om boxning, dans och pilates men känner att tiden inte räcker till för allt? Då är kanske piloxing ett alternativ. Den relativt nya träningsformen är en blandning av de tre sportgrenarna. Ungdomspanelen bestämde sig för att delta i ett träningspass under ledning av piloxinginstruktören Ann Franzén.

Piloxinginstruktören Ann Franzén har tränat piloxing i två år.

– Come on girls, let's have some fun! Remember that you are all beautiful.

Piloxinginstruktören Ann Franzén från Närpes satsar på uppmuntrande kommentarer, peppande ord och puschande uppmaningar under det en timme långa piloxingpasset på gymmet Lady line i Vasa. Med hjälp av finska, svenska och engelska fraser håller hon energin uppe hos sig själv och samtliga deltagare. Träningspasset går i äkta girl power-anda med energiska rörelser, snabbt tempo och ett ”ingen ska sätta sig på mig”tänk.

– Jag vill att kunderna ska få en riktig egoboost när de tränar

17

Nr 01-13

Louise Nygård Ålder: 18 år.

Bor: I Malax.

Gör: Går tredje året i Gymnasiet i Petalax.

Ida Söderholm Ålder: 18 år Bor: I Molpe.

Gör: Går tredje året i Gymnasiet i Petalax.

Emma Skinnars Ålder: 18 år.

Bor: I Vasa, men kommer från Korsbäck.

Gör: Studerar till ytbehandlare på Yrkesakademin för tredje året. betyg av ungdomarna i panelen.

power-träning med tempo och lämna träningssalen med ett leende på läpparna.

Ann Franzén har arbetat som piloxinginstruktör på Lady line sedan i höstas. Det var 2010 som hon fick nys om den för henne då helt okända sporten, som är en kombination av pilates, boxning och dans.

– Jag hade egentligen tänkt gå en utbildning till zumbainstruktör, men jag var för sent ute. Jag började se mig om efter andra alternativ och hittade en piloxingutbildning.

Ann Franzén for till Stockholm på en endagskurs som leddes av grundaren till piloxing, Viveca Jensen. Efter utbildningen började Ann Franzén lära ut pilox-

ing i Finland, som den första i Österbotten.

– Eftersom grundaren är bosatt i Los Angeles är piloxing en väldigt amerikansk typ av gruppträning. Det är en effektiv intervallträning som är skonsam mot kroppen och särskilt knäna.

Ann Franzén trappar upp tempot ytterligare ett steg. Deltagarna jobbar ännu hårdare, gör ännu häftigare rörelser och får upp pulsen ännu mer. Under ett piloxingpass kan man förbränna upp till 1000 kalorier.

– Man jobbar mycket med magen, ryggen och rumpan. Fördelarna är att man blir starkare, får bättre hållning och bättre balans.

Träningen passar för alla.

– Marknadsföringen riktar sig oftast till kvinnor, men det passar minst lika bra för män.

Efter träningspasset är Ungdomspanelen glada, nöjda och lagom trötta.

– Jag hade inte så stora förväntningar, men jag blev verkligen positivt överraskad. Det var roligt och inte särskilt tungt, säger Ida Söderholm.

Louise Nygård är inne på samma linje.

– Jag hade hört av kompisar att det skulle vara en trist sport, men det tycker inte jag. Det var en del upprepningar av rörelserna, men det var bara bra så man lärde sig dem ordentligt.

Emma Skinnars gillade också piloxingen, men tyckte att det kunde ha varit ännu hårdare tempo.

– Man blev inte alls svettig, men det var ändå roligt.

Piloxingen får högt betyg av flickorna.

– Jag ger piloxingen tre och en halv poäng. Det var roligt och blir säkert ännu roligare ju mer man håller på, säger Louise Nygård.

– Jag ger en trea eftersom det var kul, men det kunde ha varit lite tuffare, säger Emma Skinnars.

– Och jag ger en fyra. Träningen passade mig väldigt bra, säger Ida Söderholm.

18

Nr 01-13

www.termmusik.se

Arr: Termmusik

EN MUSIKAL AV THOMAS ENROTH OCH LASSE BERGHAGEN

2013

8.1 Nykarleby Scala 9.2 Larsmo Cronhjelms Skola 12.1 Ekenäs Karelia 10.2 Bennäs Andersénsalen 13.1 Ekenäs Karelia 22.2 Kristinestad Kulturhuset Dux 19.1 Kimito Villa Lande 23.2. Närpes Simhallen 20.1 Pargas Teater 24.2 Malax Bygdegården 26.1 Borgå Grand 01.3 Karleby Uf 27.1 Borgå Grand 02.3 Kållby Samlingshuset 8.2 Såka Byagården 03.3 Småbönders Uf

Biljetter från Studio Ticket eller vid dörren. Alla föreställningar börjar kl 19.00. Ändringar förbehålls. Info tel: 044 257438 eller 0500 663490.

- om humor, stress och konsten att njuta av livet i praktiken

Måns Möller och Dan Hasson kombinerar i en unik och jordnära framställning senaste nytt inom stress-, humor- och hälsoforskningsfronten med en stor dos humor och praktiska råd för att öka välbefinnandet i livet. ÖKA LIVET är infotainment när det är som bäst!

Nyttoutrustning för arbete och fritid!

Nr 01-13

Nytt av gammalt.

Läderapplikationer

Ankdammen.

Små projekt i läder går det faktiskt att sy på en vanlig hemsymaskin. Till det här projektet använde jag inte ens någon Text och foto: Hanna Enlund specialnål eller -pressarfot, men sådant kan vara till bra hjälp. Lädernålar säljs på samma ställen där vanliga synålar säljs och kostar inte många euron. För att få pressarfoten att glida bättre på lädret kan man pröva att sätta smörpapper mellan när man syr och riva bort det efteråt.

Läder är tacksamt att göra dekorationer med eftersom kanterna inte behöver någon fållning. Man kan bara klippa/skära ut önskad form och sy fast. Eller om man vill dekorera ett föremål som inte ska tvättas i maskin så kan man också limma fast läderdekorationen.

Ibland kan man hitta läderbitar på loppis, eller en omodern/ söndrig läderjacka som man kan klippa sönder. Jag har också köpt läderrestbitar från ett företag som tillverkar inredning i läder.

Till mitt projekt valde jag att printa ut bokstäver som jag sedan klippte ut, ritade av på lädret och klippte ut igen. Sen tejpade jag fast bokstäverna på t-skjortan eftersom det är lättare än att nåla.

Och så en enkel raksöm runt alla bokstäver och klart!

19

20

Nr 01-13 vuxeninstitutet.korsholm.fi

100 % Körglädje

Tisdag 12.3 kl. 19.00-20.30, 25 €

Sätt er bekvämt tillrätta och släpp kontrollen ett tag! Pröva något nytt tillsammans och lär er avspänning, andningsövningar, uppsjungningar och framför allt upplev 100% körglädje med Mi Ridell känd från bl.a. Så ska det låta” ”Singalong” och ”Allsång på Skansen”.

Kom ensam eller med hela din kör!

Älskade trädgård

Kolumn.

Tisdag 9.4 kl. 19.00-20.30, 25 €

Alla känner vi igen Bo ”Bosse” Rappne från TV-programmet ”Äntligen hemma” - trädgårdskunnig, varm och inspirerande - och med den kännspaka hatten på huvudet. Han berättar med entusiasm om trädgårdstrender och tipsar om hur du enklast gör din trädgård vacker och trivsam. Bo Rappne kommer just den tiden då alla trädgårdsälskare ser fram emot att dyka in i en ny, efterlängtad trädgårdssäsong ”med lust och fägring stor”.

Anmälan på webben eller per tfn 327 7261. Föreläsningarna hålls vid Korsholms vuxeninstitut, Skolvägen 1, Smedsby. Kaffe/Te med tilltugg ingår och serveras med start en timme före föreläsningarna börjar.

En midsommarnattsdröm Premiär! Fredag 15.3 kl. 19.00

Ett unikt musikaliskt projekt där lindrigt utvecklingsstörda och ”normalstörda” personer samverkar med musik, drama och dans. Föreställningen baserar sig på Shakespeares ”En midsommarnattsdröm”.

För mer information om föreställningar och priser samt biljettbokning kontakta vuxeninstitutet, tfn 327 7260.

!

en m m o k l ä V

På webben hittar du fler intressanta föreläsningar och kurser!

Med dialekten varmt om hjärtat Även om jag är Vasabo känner och anser jag mig vara väldigt lite Vasabo. Sedan jag var liten har jag spenderat väldigt mycket av min uppväxt i Karleby och känner mig därför som en Karlebybo. Med en bo syftar jag främst på den språkliga tillhörigheten och till vilken mån den påverkar och hör till vår identitetsbild.

Den språkliga utvecklingen börjar redan i tidig ålder och lägger grunden för hur vi till stor del kommer att utvecklas som språkliga varelser. Dialekten har funnits med så länge jag kan minnas, eftersom både min mor och far är norrifrån, vi har villan i Karleby och de flesta släktingar är norrifrån. Jag har haft privilegiet att växa upp i en miljö där både dialekt, neutral svenska och finska stimulerades och uppmuntrades likvärdigt. Då jag lyssnar på människor börjar jag ganska snabbt försöka lokalisera varifrån de kommer. Är det norr eller söder om Vasa? Vad är det här för spännande blandning personen pratar?

Det fascinerande med dialekter är att man ganska snabbt då man träffar nya människor kan använda sig av ett gemensamt språk. Dialekten kan lätta upp en stel, formell stäm-

ning och man kanske lite typiskt österbottniskt börjar reda ut varifrån man kommer, vem som är ens föräldrar och om det var den och dens kusin som ägde plåtslageriet i byn.

Jag suger åt mig väldigt mycket som har med dialekter att göra, bland annat på internet och i böcker. Även revyerna som spelas i Österbotten är en väldigt viktig grundsten och har ett fint kulturellt värde för att dialekterna ska hållas vid liv.

Dialekten bör inte ses som ett hot mot en så kallad ren svenska.Vårt språk befinner sig i konstant utveckling och det är vi som bidrar till det. Alla dialekter bör välkomnas och ses som ett piggt positivt plus till spännande ordutredningar och språklig medvetenhet.

Då jag besökte min kära faster kring jul frågade hon hur jag fortfarande kommer ihåg dialekten så bra. Då jag närmar mig Karleby sätts min hjärna per automatik på och en bred Kokkolesiska börjar flöda. Dialekten finns där i märg och ben - men främst och mest i hjärtat. För mig är det en självklarhet att vara stolt över den språkliga mångfalden man fått lära sig och använda sig av den i alla de situationer man bara kan och vill.

Jenna Strömsholm

21

Nr 01-13

Tillbaka i bilskolan 20 år senare Text och foto: Sofia Nygård

Är man automatiskt en bättre chaufför när man har haft körkort i 20 år? Eller är man rent ut sagt sämre när man kanske inte längre följer de regler som man lärde sig i bilskolan? ÖP bestämde sig för att sätta körkunskaperna på prov. Vi skickade ut SÖU:s projektledare Tina Storsjö i trafiken och lät bilskoleläraren Theresia Björses bedöma hennes körning.

Före det är dags att sätta sig bakom ratten är Tina Storsjö aningen nervös, men ändå rätt säker på att körningen kommer att gå bra.

– Jag kan inte tro att det kommer att gå riktigt dåligt eftersom jag aldrig har krockat eller varit med om några farliga situationer tidigare. Jag tror ju att jag är ganska bra på att köra, men det kan ju hända att bilskoleläraren tycker något helt annat.

Och bilskoleläraren Theresia Björses har höga förväntningar på sin elev.

– Jag tror ju att det kommer att gå bra, men jag gissar att hon som de flesta kommer att göra en del slarvfel. Nästan alla börjar köra på ett helt annat sätt efter att de har fått körkort.

Upp till bevis. Vi rullar ut från bilskolan Roine och Wikmans parkering vid Hovrättsesplanaden en snöig morgon i decem-

Theresia Björses prövar Tina Storsjös körkunskaper 20 år efter bilskolan.

ber. Theresia Björses serverar färdriktningen och Tina Storsjö styr pedalerna.

Vi kör genom Brändö i lugn fart, in i rondellen i Stenhaga och sedan in mot centrum igen.

Sedan kryssar vi omkring i Sandviken och på gatorna kring Korsholmsesplanaden.

Körningen går bra och Theresia sitter lugnt och iakttar hur Tina gör. Plötsligt trycker Theresia kraftigt på bromspedalen. Framför ett övergångsställe har en paketbil parkerat alltför nära för att sikten ska vara helt klar.

– Där skulle jag nog i vanliga

Tina Storsjö fick godkänt i körtestet av Theresia Björses.

fall bara ha kört vidare. Jag tänkte inte alls på att man borde stanna, säger Tina.

Hon får förmodligen medhåll av de allra flesta bilister.

– Det är nog nästan ingen som skulle stanna i en sådan situation, men det borde man absolut göra. Hade det kommit ut en fotgängare på övergångsstället nu skulle personen ha varit chanslös. Dessutom riskerar man faktiskt att bli av med körkortet för en tid om polisen ser det, säger Theresia.

Efter den lilla incidenten fortsätter färden. Vi kommer in på ämnet nybörjarmisstag i trafiken. Theresia berättar att många elever är rädda för att köra för långsamt.

– Fast det står 40 på skylten måste man inte köra 40, utan ibland måste man köra ännu långsammare om situationen kräver det. Det är viktigt att man inte har för bråttom. En del elever tror att de är snabbare än vad de egentligen är, så när de kommer in i en korsning blir det plötsligt väldigt mycket att tänka på samtidigt.

Den döda vinkeln är en annan sak som bilskolelärarna ofta måste påminna eleverna om.

– Eleverna tror att de ser allt genom backspegeln och sidospeglarna, men det stämmer inte. Det är viktigt att man vrider på huvudet och tittar bakåt innan man byter fil.

Tina Storsjö fick sitt körkort 1993 och har vid det här laget lärt sig sina svagheter i trafiken.

– Jag har en ovana att starta lite för sent så jag är ofta stressad när jag kör, vilket gör att jag ofta kör lite för hårt. För det mesta när jag kör bil har jag ändå mina barn med mig och då skärper jag

till mig ordentligt och försöker vara en bra förebild.

Theresia Björses har arbetat som bilskolelärare i fyra år och vet hur tufft det kan vara att ge sig ut med en bilskolebil i trafiken.

– Jag har varit med om att bli påkörd två gånger när bilar har kört för nära oss. Det händer väldigt ofta att bilisterna kör förbi, tutar åt oss och tappar tålamodet. Men vi kan inte köra hårdare för då riskerar vi att hamna i farliga situationer.

När vi återvänder till bilskolans parkering har vi kört runt i Vasa centrum i en dryg halvtimme. Tina pustar ut. Körprovet är avklarat.

– Det gick helt okej tycker jag.

Jag är ganska nöjd med tanke på att det var en helt ny bil för mig.

Det kändes som en lugn och trygg bilfärd, men Theresia har ändå hittat en del fel som hon vill upplysa Tina om.

– Jag tycker att du körde bra, men några små fel lade jag märke till. När vi kom in i Brändö märkte du att hastigheten ändrade till 30, vilket var positivt, men du körde ändå i 35. En annan sak var att du glömde att kolla döda vinkeln när du bytte fil och så missade du paketbilen vid övergångsstället. I bland körde du också lite för nära bilarna framför.

Men Tina gjorde också många rätt.

– Du var väl medveten om högerregeln på de flesta ställen, vilket var jättebra. Jag tycker nog att du ska få behålla körkortet, säger Theresia och skrattar.

Tina höll alltså fortfarande måttet, trots att hon inte satt sin fot i bilskolan på 20 år.

22

Nr 01-13

Intresserad av gymnasiestudier? ...av en framtid med två språk?

Välkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleåborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och små undervisningsgrupper med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ för dig som är toppidrottare. Det är även möjligt att få stöd för boende och resor mellan hem och skola.

Ta gärna kontakt med studiehandledare eller rektor om Du vill besöka skolan!

Ansökningar främst via den gemensamma ansökan till SPSU. Ansökningstid 27.2-16.3.2013

Kom och besök oss!

040 - 8206016 studiehandledare Eva Åström 044 - 5488260 rektor Sampo Backman • Svenska Privatskolan i Uleåborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleåborg • www.spsu.fi

Hotell och restaurang

Sjöfart

Ålands yrkesgymnasium utbildar servicekunniga och internationellt orienterade yrkesmänniskor inom hotell- och restaurangbranschen.

Ålands yrkesgymnasium utbildar framtidens sjöfarare!

Utbildningsprogram för: • Kock / matservice • Kundbetjäning / servitör • Hotell- och konferenspersonal, gymnasiebaserad 40 sv Utbildningen har en egen övningsrestaurang ”Hjorten”

För mer information, besök vår hemsida: www.gymnasium.ax VÄLKOMMEN!

Utbildningsprogram för: • Vaktstyrman • Vaktmaskinmästare • Fartygselektriker • Däcks- och maskinreparatör ” De åländska sjöskolorna har ett eget skolfartyg M/S Mikael Sars”

Nr 01-13

Mode.

Pälsvästen värmer i vinter Nytt år och därmed ny moderedaktör på ÖP! Nu hoppas jag att ni kommer gilla mina tips och reportage här på ”Mode Text och foto: med Simone”. Mitt intresse Simone Häggdahl för mode är något som växt sig större och större med åren och jag har även en modeblogg, www.simonesliv. blogspot.com där jag också tipsar och visar fina kläder varje dag.

Först ut är här är ett tips till er dessa iskalla dagar i vinter.

I Finland får vi alltid lida av dessa iskalla vinterdagar när man helst av allt bara stannar inne! Favoritjackan är för kall och man har inte lust att köpa en annan eller råd! Istället kan ni modemedvetet välja att lägga en pälsväst utanpå favoritjackan, då får ni ett värmande extra lager på jackan och ser otroligt snygga ut.

Detta är också något som är väldigt användbart på våren och hösten! Då kan det istället vara läderjackan som är för kall, lägg på pälsvästen och ni klarar er några veckor till med läderjackan.

Här har jag stylat Jenny Vilén med min fejk pälsväst från Vila.

Jag virade en stor halsduk runt halsen och en svart enkel jacka i ylle under västen. Denna outfit fungerar i de flesta tillfällen, på väg till skolan, en dag på stan eller iväg för en träff med vännerna. Till detta kan man sedan välja favoritväskan och varma sköna skor, det som är bra är att nästa alla typer av skor och väskor fungerar till denna outfit!

23

24

Nr 01-13

Bekanta dig med iPad mini hos iTronic. iPad mini har en läcker 7,9-tums bildskärm, FaceTime HD- och iSight-kamera, A5-chip, ultrasnabbt trådlöst och ett batteri som räcker i upp till 10 timmar.1 De över 275 000 appar som nns på App Store för iPad fungerar också på iPad mini.2 Så det är en iPad på alla sätt, bara i mindre format. iPad mini – från 342€ 1 2

Batteritiden varierar beroende på inställningar och användning. Mer information finns på www.apple.com/fi/batteries.

Antalet appar syftar på det totala antalet appar som finns tillgängliga i hela världen. TM och © 2012 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls.

Besök iTronic.

Din lokala Apple-expert. www.itronic. | T. 06 319 7780 | E info@itronic. | Hovrättsesplanaden 19, 65100, Vasa | Vardagar 9-17, Lördag 10-14

ACER Aspire M3 581T

ACER Aspire 5560G

ACER Aspire V5-571G

15.6” | Intel Core i3-2367M | 4GB | 500GB | Windows 7

15.6” | A6-3400M | 4GB | 500GB | Windows 7

15.6” | Intel Core i3-2367M | 6GB | 320GB | Windows 7

579€

450€

539€

Datorer från för alla behov ACER Aspire X1930 Intel Core i3-2120 | 4GB | 320GB | Windows 7

43990€

ACER Predator G3620 Intel Core i5-3470 | 8GB | 1TB | GT645 | Windows 7

799€

Korsholmsesplanaden 38, Vasa Tel: 06-3197700 | info@multitronic.fi Öppet: Vardagar 9-18 | Lördag stängt

WWW.MULTITRONIC.FI