Hans Uhlander Norrlands Luftvärnsbataljon

Artilleri & Luftvärn i Boden Hans Uhlander

Överstelöjtnant Hans Uhlander är chef för Norrlands luftvärnsbataljon.

Norrlands Luftvärnsbataljon

Från kår till bataljon

I samband med Försvarsmaktens omstrukturering 2000 beslutades att Norrlands Luftvärnskår, Lv 7, skulle avvecklas och luftvärnsutbildningen skulle vara kvar i form av en funktionsbataljon vid Norrbottens Regemente I 19. Under utredningsarbetet fanns även ett förslag att alla funktionsbataljonerna skulle vara detachement till respektive huvudplattform, vilket sedermera förkastades för att få klarare lydnadsförhållanden.

Från och med 2000-07-01 är chefen I 19 chef över all personal som tjänstgör på Norrlands luftvärnsbataljon, likaväl som över övrig personal på de andra funktionsbataljonerna. Chefen I 19 lyder däremot under chefen Lv 6, vad som gäller luftvärn, i vissa särskilt angivna hänseenden. Dessa områden har cheferna samverkat om och idag råder samstämmighet vad gäller personalförsörjning, funktionsutbildning, funktionsutveckling, uppföljning och verksamhetsledning. Chefen för luftvärnsregementet Lv 6 är Arméns funktionsföreträdare vad avser luftförsvar och luftförsvarssamverkan. Nedbrutet på lokal och regional nivå inom MD N är chefen för Norrlands luftvärnsbataljon företrädare inom funktionerna luftförsvar och luftförsvarssamverkan.

I samband med nedläggningen av Lv 7 återlämnade den siste kårchefen, övlt Curt Högström, Lv 7 standar till MB N, genlt Mertil Melin. Efter tal och ceremonier överlämnades Lv 7 standar till chefen Norrlands luftvärnsbataljon med order att vara Norrlands luftvärnskårs traditionsbevarare. Detta innebär bla att standaret förs vid högvakter och andra speciella tillfällen, att chefsporträtten fortsatt pryder väggarna i Lv 7 gamla ordersal och att de traditionella festerna med renbensmiddag och vissa andra arrangemang fortlever. Namnet Lv 7 fortlever dock endast i den muntliga traditionen då det korrekta namnet är Norrlands luftvärnsbataljon –Nlvbat/I 19.

Kompetenser

Hittills har det bara gått ett drygt halvår efter den stora omstruktureringen och viss samverkan och samordning kvarstår. Det finns dock en förståelse och en inriktning att målbilden för verksamheten vid Norrlands luftvärnsbataljon i möjligaste mån skall vara en spegelbild av Luftvärnsregementet Lv 6, fast i mindre skala. Detta innebär kvantitetsmässigt att Lv 6 kan utbilda Rb 70-kompani medan det i Boden bara finns kapacitet för Rb 70-pluton.

Årets utbildning i Boden omfattar de luftvärnskompetenser som vi över tiden måste behärska och kunna, nämligen robot 70, robot 90, underrättelsetjänst (radar), trosstjänst samt ledning och stabstjänst. Alla dessa kompetensområden finns representerade på varsin pluton och den totala värnpliktsvolymen är c:a 200 soldater, vilket är den värnpliktsvolym vi kommer att ha enligt HKV minst intill 2004.

Nya ledningssystem, en angripares krav på att ”trycka ner” luftförsvaret och krav på egen överlevnad gör att mixade luftvärnsförband – med såväl låg- som höghöjdskapacitet – syns vara en lämplig organisationsutveckling. För att klara denna utveckling kvalitetsmässigt måste vissa hittills saknade kompetenser byggas upp i Boden. På kort sikt innebär det att personal kommer att finnas med i användargrupperna för eld- och underrättelseenhet 23 samt att ett antal befäl genomför kurser på robotsystem 77/97 och STA-Lv1 på Lv 6 under våren 2001.

Fortsatt utbildning kommer att ske på Signalbataljonen på I 19 avseende driftledare till lednings- och informationssystemen. Redan under nästa utbildningsår hoppas jag att frukterna av denna utbildning kan visa sig i form av en simulatorenhet (SimE) RBS 77 i Boden samt att ytterligare TS 9000 materiel tillförs.

Utveckling

För tillfället avser inte FM att köpa ytterligare en STA-Lv, trots köpoptioner, utan luftvärnets enda anläggning kommer att finnas på Lv 6. Detta innebär att befäl och värnpliktiga från Norrlands luftvärnsbataljon kommer att vara på Lv 6 under dagar-veckor för att nyttja STA-Lv. Det är viktigt att alla luftvärnare kan vara med om införandet av STA-Lv samt den utbildningsutveckling detta kommer att medföra.

För luftvärnets långsiktiga utveckling och internationella trovärdighet är det viktigt att samtliga kompetenser finns och upprätthålls såväl i södra Sverige som i det subarktiska klimatet i norra delen. Utan detta synsätt så kommer det snart att bildas ett A-lag och ett B-lag för luftvärnet som försvårar personalförsörjningen och drabbar kvalitén på luftvärnets insatsbataljoner.

Organisation

Vid förhandlingarna som genomfördes inför omstruktureringen beslutades att Norrlands luftvärnsbataljon skulle få ramen 56 personår inkl skolelever, vilket vi ej lyckats fylla upp. För tillfället tjänstgör 34 officerare på bataljonen varav tre med SP (särskilt pensionsavtal), fem befäl är ut-

1 Stridsträningsanläggning för luftvärnet.

lånade till pansar- och signalbataljonerna, tre är tjänstlediga och tolv är på utbildning. För att klara av årets uppdrag och samtidigt ha en organisation där vi kan kompetensutvecklas så gäller ovanstående organisation tills vidare.

Följande funktioner och befattningar finns enligt förhandlad organisation: •Bataljonsstab – chef, ställföreträdare, bataljonskvartermästare (ekonomi), bataljonsadjutant och teknisk chef bataljon. •SML-avd (strid mot luftmål) – chef, robot 70/90-officer, underrättelseofficer, TS-officer (telesystem) och IS-officer (informationssystem). •BU-avd (befälsutbildning) – HYB2, BUofficer och utbildnings/säkerhetsofficer. •Luftvärnskompani – chef, ställföreträdare, adjutant, teknisk chef kompani samt ca 4-5 befäl per pluton. •Funktionskompani – chef, ställföreträdare, adjutant, teknisk chef kompani samt c:a 4-5 befäl per pluton.

Denna organisation är den optimala idealbilden som förmodligen aldrig kommer att vara bemannad helt. Det kommer alltid att finnas elever på både nivåhöjande utbildning och kortare eller längre kurser. Vissa bemanningsuppdrag internt på I 19 och externt i Försvarsmakten måste lösas.

Ambitionen hos officerarna och viljan att göra ett bra resultat är ”som vanligt” hög trots att arbetsbelastningen ibland upplevs som stor. För att lösa såväl grundutbildningen av soldaterna som att öva så många som möjligt i befattning i syfte att kompetensutveckla sig, har vi valt att genomföra och delta i följande övningsserie: •Plutonsövning 1 – grundläggande soldatkunskaper och förläggning. •Kompaniövning 1 – grundläggande strid och stridsskjutningar. •Kompaniövning 2 – grunder inom respektive huvudtjänst, t ex SML, stab och tross. •Bataljonsövning 1 – grunder i strid mot luftmål i ett fungerande system. •Telekrigsövning – störningsövning för strids- och underrättelseledare samt radaroperatör.

2 Handledare Yngre Befäl.

•Bataljonsövning 2 – tillämpning av strid mot luftmål i delvis telestörd miljö. •Ledningssystemövning 01 (LSÖ –01) – som skall vinter-verifiera ATLE-projektet. •Skarpa robotskjutningar med RBS 70 och 90 på Bodens södra skjutfält. •Q-kontroll som motsvaras av den tidigare vandringspristävlan, VPT. •Arméns slutövning Snöstorm – endast deltagande med PS 90 för att målanvisa luftvärnskanonvagn. •För-Focus samt Focus – ”sluttest” av årets utbildning. Övningen genomförs med Lv 6 och flygvapnet i Jokkmokksområdet.

Under årets alla övningar prövar vi ett nytt ledningskoncept innebärande att luftvärnskompanistaben, med 8-10 befäl, disponerar stabshytter med ett antal datorer uppkopplade i nätverk. Detta är utvecklingen för framtida kompanistaber (se övlt Dan Brundins artikel i Artilleri-Tidskrift 3/ 2000) då staben förutom normal förbandsledning (timmar-dagar) även inom sitt tilldelade underrättelseområde skall klara av att leda strid mot luftmål (sekunder-minuter) med tillgängliga underättelse- och eldenheter.

För detta ändamål med det övergripande syftet att överleva för att verka på det framtida slagfältet, så krävs det förutom underättelse- och eldenheter även tillgång till och kompetens på telesystem TS 9000, LvUndC, LuLIS samt diverse mjukvaror som IS-mark, UNIS3 och FbSim4 .

3 Underrättelseinformationssystem. 4 Förbandssimulering.