Mats Rehn Reviderad syn på bekämpning i Atle-projektet

ATLE Mats Rehn

Major Mats Rehn är chef för ledningsavdelningen på Artilleriregementets Utvecklingsenhet.

Reviderad syn på BEKÄMPNING i ATLE-projektet

Med bekämpning avses i ATLE delprojekt 6: Indirekt Eld planlagda och/eller samordnade insatser med ett eller flera bekämpningssystem för att uppnå bestämda taktiska mål. Exempel på bekämpningssystem är indirekta eldsystem, televapensystem, attackflyg, beväpnade helikoptrar, sensorer mm.

Insatserna syftar till att, främst bortom de direktriktade vapens räckvidd, störa, begränsa eller slå ut olika funktioner för motståndaren och därigenom minska hans anfalls- och motståndskraft.

Bekämpning är ett sätt för chefen att agera och ta initiativet på stridsfältet.

Angriparen vill skapa systemkollaps

Krigets inledning får sannolikt ett snabbt och våldsamt förlopp, där angriparens strävan är att tidigt skapa systemkollaps hos oss. Angreppet riktas mot centrala funktioner i lednings- och sambandssystem. Här utnyttjas såväl fysisk bekämpning som psykologisk och elektronisk krigföring. Precision i dessa angrepp kan kompensera bristen på antal kvalificerade förband eller system.

Angriparen kommer att utnyttja sina förband för att snabbt föra in striden på djupet av vårt område. Hans avsikt torde vara att åstadkomma avbrott i våra system tex underrättelse- och ledningssystem, system för bekämpning eller våra underhållssystem.

Den snabba teknikutvecklingen med integrering av mark-, luft- och sjöbaserade vapensystem innebär ett tredimensionellt stridsfält.

Stridsfältet kommer att präglas av en blandning av våra och fientliga styrkor som varierar över tiden, områden med civil och känslig infrastruktur – ett fragmenterat stridsfält.

Skall angriparen kunna uppnå en optimal effekt krävs att hans förband och system kan samordnas och detta måste kunna ledas. Har angriparen en uttalad kommandoledning där underställda enbart verkställer blir beroendet av ständigt fungerande samband mellan förbandsnivåer ett måste. Om inte högre chefs godkännande har kunnat inhämtas, blir utövandet av ledning ineffektivt. Det finns också en risk att angriparen blir så beroende av dessa tekniska system att det blir en belastning. Att hitta fiendens svaga punkt

Störningar från vår sida i kombination med att vi nyttjar terräng, väder och sikt på ett för oss optimalt sätt kan göra att angriparen tvekar eller blir osäker. Angriparens beslutscykel rubbas.

Att definiera tyngdpunkten1 i operationen blir en allt mer betydelsefull del av planläggningen.

Detta har alltid varit viktigt men begreppet har genom historien haft lite olika innebörd. Tidigare menade man en punkt på slagfältet, ett geografiskt begrepp. Senare har begreppet alltmer förskjutits mot att innebära en koncentrering på vissa

1 Ur Marco Smedberg ”Om stridens grunder”.

utvalda fientliga system eller funktioner. Man kan naturligtvis också tänka sig olika kombinationer av geografisk och ”funktionell” tyngdpunkt.

Fortfarande gäller det att nå fiendens kraftcentrum. Skillnaden mot förr är att man idag med modern vapenteknik och luftrörlighet kan slå till mot de platser och vid de tidpunkter där fienden är som mest sårbar utan att först behöva tillkämpa sig fientligt territorium för att nå målområdet. Detta innebär att den tidigare sekventiella, tidsbundna ordningen delvis har brutits. Man behöver inte längre slå mot A för att senare kunna framrycka till B och så vidare.

För att komma åt att neutralisera fiendens kraftcentrum, måste vi ofta gå via avgörande funktioner som, om de angrips med framgång, leder till att styrkeförhållandena utvecklas till vår fördel. Om dessa mål identifieras med ett offensivt tankesätt som grund är det just dessa mål som i varje skede är ”farligast för fienden” att mista.

Slagfältets utveckling

Stridens förutsägbarhet blir liten och förmågan att reagera snabbt på ett stort antal händelser – bl a att snabbt och effektivt nedkämpa identifierade och lokaliserade avgörande faktorer över hela slagfältets djup – blir ett villkor för framgång.

Långräckviddiga bekämpningssystem med hög momentan verkan i kombination med tillräckligt noggranna sensorer ger oss tillgång till denna förmåga. Dessutom krävs ett ledningssystem med ett minimum av tidsfördröjning mellan upptäckt, identifiering, lokalisering, beslut om insats och insats.

Bekämpningsinsatser kräver underlag från sensorer (underrättelsesystem) varför dessa måste integreras vid planering och genomförande av insatser. Bekämpning måste kunna utföras i hela tidsspektrat från bekämpning med korta tidsförhållanden (i nära realtid) till insatser på längre sikt. Vid bekämpning i nära realtid är oftast målets exponeringstid styrande. Detta ställer särskilt höga krav på tillgängligheten av bekämpnings- och underrättelsesystem.

Stridskrafter Kommunikationer Logistik Strategiska mål Ledningssysstem C2W Vilja (Statsledning)

Förr

Nu Med modern vapenteknik och luftrörlighet kan man numera bekämpa fienden utan att som tidigare först behöva erövra fientligt territorium för att nå målområdet.

Bekämpning är inte bara ett understöd av manöver. Bekämpning blir ett komplement till manöver för att uppnå operativa eller taktiska fördelar.

Bekämpningsplan – Stridsplan

I ATLE-projektet lanseras en underrättelseoch bekämpningsplan som en integrerad del av stridsplanen bestående av två delar: En plan för stöd av manöverförbanden och en plan för bekämpning av prioriterade mål.

Planen för stöd av manöverförbanden motsvarar den ”gamla” understödsplanen och arbetas fram på samma sätt.

Planen för bekämpning av prioriterade mål påbörjas däremot direkt som förbandet mottar en ny uppgift. Under hela bedömandeprocessen genomför bekämpningspersonal en utvärdering för att hitta ”stödben” i motståndarens plan. Efter hand som bedömandet fortskrider och slutsatser dras delges dessa till DUC. På så sätt får DUC tidigt underlag och kan komma med egna förslag på ”stödben”.

Dessa förslag på mål kallas för högvärdiga mål och samlas på divisionen. Exempel på sådana högvärdiga mål kan vara •Luftlandsättning vid…… •Landstigning vid ….. •Bekämpningssystem •Terrängpartier

För att kunna genomföra bekämpning av dessa mål krävs att de är definierade. Att bekämpa en luftlandsättning är inte tillräckligt noggrant. Därför genomgår nu varje högvärdigt mål en målanalys.

Målanalysen resulterar i en plan för hur

▼▼ DUC

Bedömande Uppgiften Utgångsvärden Överväganden Bis

ATLE-projektet lanserar en underrättelse- och bekämpningsplan som en integrerad del av stridssplanen.

Högvärdiga mål

Bekbehov Lista över högvärdiga mål

Behov av stöd till manövervörband

Skedes indelning Resursavvägning Beslut ▼ ▼ Plan bekämpning prio mål Plan stöd för manöverförband

Und/Bek plan

Plan bek prio mål Plan för stöd till manöverförband

Kriterier Analyspunkter

Varför bekämpa Förväntad effekt Verkan Nedkämpa – Nedhålla – Störa Omedelbart – Över tiden Uppgiften löst Till område – Till tid – Till skede Beslutstidpunkt Kopplat till uppföljningsplan Gränssättande funktioner System – Platser – Funktioner Hur ser målet ut? Ytor – Skyddsnivå – Gruppering Taktik – Stridsteknik –Tidigare erfarenhet Var finns målen? Geografiskt – Tid – Skede Bekämpningssystem Sensorer – Vapenplattform – Samverkan mellan system Samverkan/Samordning/ För att undvika vådabekämpning Restriktioner För att utnyttja alla tillgängliga bekämpningssystem Analys av verkan Verifiering: Vad? – När? – Hur? – Till vem?

varje högvärdigt mål skall bekämpas. Samtidigt har planen för stöd av manöverförbanden vuxit fram. Nu delas stridsplanen upp i skeden och kopplas till vilka högvärdiga mål som skall bekämpas i vilket skede.

Det kan finnas högvärdiga mål som är aktuella under alla skeden likaväl som under endast ett skede. Dessutom sker en resursavvägning. Vi kommer aldrig att ha resurser att avdela så att varje manöverförband och/eller högvärdigt mål har sina egna bekämpningsresurser. Här dömer divisionschefen av att om en viss situationen uppstår så •går A före B, •C sker istället för D osv.

När allt detta är klart finns en Plan för stöd av manöverförband. (OBS att detta stöd kan komma från alla typer av sensorer och vapenplattformar!) Det finns till varje skede ett antal högvärdiga mål med färdiga planer hur de skall bekämpas. När divisionschefen fastställer dessa högvärdiga mål att gälla benämns de prioriterade mål. Detta uttrycks i Plan för bekämpning av prioriterade mål.

Sammantaget blir planen för stöd till manöverförbanden och planen för bekämpning av prioriterade mål en Underrättelse- och bekämpningsplan.

ATLE skall nu vara så uppbyggt att genomförande av Underrättelse- och bekämpningsplanen normalt kan ske från divisionens ledningsplats men även från brigad och artilleriregemente.

Den principiella arbetsordningen är att genomförandeledningen sker från divisionens ledningsplats där vissa befattningshavare tar sig an bekämpning av prioriterade mål, andra stöd till manöverförbanden. Genom speciell teknik säkerställs att meddelanden som rör bekämpning av prioriterade mål med automatik hamnar hos rätt befattningshavare. Med hjälp av informationssystemet skickas sedan order ut så att bekämpning kan ske inom de tidsramar som krävs.