Elever TaP Art 99/00 V0-differenser vid laddningsbyte

Tommy Granström Elisabeth Klippinger Pettersson Tyronne Engström Per Pålsson

Författarna var elever vid TaP Art 99/00, då försöket genomfördes och är efter godkänd kurs befordrade till kaptener, Granström vid I 19, Klippinger-Pettersson vid 4. hkpbat, Pålsson vid P 18. Engström är civil. Tommy Granström

Elisabeth KlippingerPettersson Tyronne Engström

Per Pålsson

V0-differenser vid laddningsbyte

Bakgrund

Vid tidigare skjutningar har det visat sig att vid övergång från laddning 6 till 9 kan V0 på det första skottet vara upp till 20 m/s lägre än på nästa skott. Anledningen till detta kan vara att eldrörsstrukturen ej medger höga V0 direkt efter det att man skjutit med låga laddningar. Dessa observationer har tidigare konstaterats på ett antal olika pjäser. Uppgift

• Genomför en försöksskjutning och ta där fram underlag för hur ett antal pjäser varierar i V0 vid växling mellan laddning 6 och laddning 9. • Jämför spridning i V0 och i nedslag. • Jämför skillnaden i V0 vid övergång från laddning 6 till 9 och åter till laddning 6.

TTÖ Förutsättningar

Vi använde fem haubits 77B och en och samma V0-utrustning som vi flyttade mellan pjäserna för att inte den skulle påverka resultatet av mätningarna. Radarn som vi använde har i senare mätningar visat sig ge jämna värden. För laddning 6 använde vi övningsgranat m/ 54-77 Z och för laddning 9 basflödesgranaten sgr m/77 bfl som vi vägde med en noggrannhet på 10 gram. I SKER satte vi viktgruppskorrektionen till 0, så att vi kunde räkna ut skillnaden i målterrängen manuellt.

Målet angav vi som punktmål för att inte behöva ta hänsyn till eldbredden. Det lägesbestämdes med Epbv 3022 med fordonsmonterad laseravståndsmätare. Förbandet hade säker geodesi och meteorologi.

Genomförande

Vi började med att analysera uppgiften och ställde kontrollfrågor till vår tekniklärare för att kunna bestämma hur skjutningen skulle gå tillväga.

Nästa steg var att konstruera ett Excel-program för utvärdering. Skjutningarna ägde rum 00-03-07 under 3 timmar i strålande solsken vid den natursköna platsen Holmhällar på Gotlands östra kust. Fem pjäser ur A 7 GU-bataljon genomförde samma skjutförfarande: •tre skott laddning 6, •två skott laddning 9 och slutligen •ytterligare tre skott laddning 6.

Mellan skotten med samma laddning var tidsskillnaden 60 sekunder. Bild 1 visar att skott 1-4 ligger till vänster och skott 5-10 till höger om målmitt vilket beror på att väderinflytelserna ändrades under moment. Detta påverkade dock inte TTÖ-uppgiftens lösande. Det som måste påpekas på bild 1 är skillnaden mellan skott 7 och 10 som är 799 m (inte onormal spridning på laddning 9).

Bild 2 visar liksom bild 1 att 2. skottet har både högre V0 och går längre i målterrängen. Jämför man skillnaden i V0 med skillnaden i längd ser man att det är något som inte står rätt till.

. Bild 1 visar nedslag för 1. och 2. skottet för respektive pjäs.

Skott Längd- V0-diff CV0 Summa skillnad 1 & 2 59 3,2 38 121,6 3 & 4 241 5,7 38 216,6 5 & 6 177 0,1 38 3,8 7 & 8 486 7,7 38 292,6 9 & 10 395 4,9 38 186,2 Bild 2 visar exakt meterskillnad mellan skotten samt värden för CV0 och V0 differensen.

Bild 3. Inmätning av nedslagen gjordes med laseravsståndsmätare monterad på Epbv 90.

Bild 4. V0-spridning med V0

korrektion. Bilden visar V0 på första resp andra skotten på fem deltagande pjäser (pjäs 4 var trasig).

Mellan skott 9 och 10 var den faktiska skillnaden i målterrängen 395 m medan en beräkning med hänsyn till de V0-värden vi fick ger en skillnad på 186,2 m, detta ger en differens på 208,8 m mellan de faktiska nedslagen och V0-radarn. När man tittar på bild 4 – spridningen i V0 – ser man att skillnaden mellan de första skotten med varje pjäs är tämligen stor medan andra-skotten ligger väldigt lika.

På bild 5 ser man de V0-värden vi fick med laddning 6 före och efter laddning 9. Pjäs 5 och 6 hade tidigare under dagen skjutit laddning 9 medan pjäs 1-3 var ”kalla”. När man jämför värdena ser man att vid pjäs 1-3 gick medel-V0 upp ca 1 m/s efter laddning 9 jämfört

Bild 5 visar V0 Ing 6 före och efter Ing 9.

med pjäs 5 och 6 där värdet är i stort sett oförändrat eller gick ner. dra slutsatsen att det behövs en korrektion för första skottet

Vid andra skottet på laddning 9 har vi ungefär samma V0 mellan de olika pjäserna. V0 tycks ha stabiliserat sig till andra skottet. Slutsatsen vi drar av detta är att man vid V0-skjutningar skall bortse från det första skottet.

Laddning 6-serien efter laddning 9 har ca 1 m/s högre medel-V0 än den första, vilket skulle göra 24 m på Dmax . Detta tror vi kan ligga inom den statistiska felmarginalen då vi skjutit så få skott.

Vi drar även den slutsatsen att skall man skjuta in pjäser så skall detta ske med låga laddningar då dessa sprider mindre än de höga laddningarna.

Slutsatser

Andra skottet på laddning 9 har högre V0 än första. Medel för förbandet är + 5 m/s. Med ett större underlag skulle man kunna

1. lärare teknik övlt Hans Åhman:

Vid övergång från laddning 4-6 till laddning 8-9 visar det sig att det första skottet med högre laddning har lägre V0 och går något kortare än efterföljande skott. Strukturen i eldröret gör att skottet går kortare. Vid det omvända förfarandet dvs högre laddning skjuts först så kommer inte det första skottet på lägre laddning att gå längre. Det har detta försök visat och det har även förhållit sig så vid ett flertal andra skjutningar.

Vad innebär det för oss rent skjuttekniskt och taktiskt när första skotten går kortare vid byte till högre laddning? Vi kommer inte att erhålla förväntad verkan av elden då första laget kommer att missa hela eller delar av målet. Detta måste åtgärdas på något sätt. Detta kan göras genom att inleda alla skjutningar med verkanseld, 1 – 2 eldstötar, istället för inskjutning med 1 lag. Med detta förfarande erhålls verkan snabbare i målet och en mer relevant eldreglering kan göras. På samma sätt kan skjutning inledas när pjäsen inte varit verksam under en längre tid.

En annan möjlighet är att korrigera riktpunkten för ett förband genom en framtagen korrektion som förflyttar endast första laget tex 500 m längre fram.

Vid framtagande av ny artilleripjäs och ballistikräknare måste ovan nämnda egenskaper vara väl inskjutna för varje kombination av nyss skjuten laddning och ny laddning. Detta skall sedan vara inprogrammerat i räknaren.

Artilleri-Tidskrift

Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben

Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad

Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Biträdande redaktör: F d skolboksförläggare Bo Pederby, major Lv 3 reserv, Båtsman Nähls väg 61, 163 47 SPÅNGA. Tel och fax: 08–36 60 38. E-post: bo.pederby@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef, sekreterare samt representanter för Art överste Anders Carell, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv överstelöjtnant Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Adress: Försvarets Materielverk – AML, 115 88 STOCKHOLM Ordförande: Överste 1 Stig Schyldt, FMV, 115 88 STOCKHOLM. Tel: 08–7825360 Sekreterare Överstelöjtnant Sören Möller, Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE Tel: 0176–145 09. E-post: soren.moller@swipnet.se Medlemsavgifter: Årsavgift 100 kr Ständigt medlemskap 1 000 kr Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5 ©2001 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa. Artilleri-Tidskrift

postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser:

Inom Sverige 150 kr per år Inom Norden 175 kr per år Utom Norden 200 kr per år Lösnummerpriser:

Enkelnummer 70 kr vid köp av minst 10 ex 50 kr

Dubbel-/Temanummer90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

ARTHUR

Information Superiority by Ericsson

Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre information leder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.

De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer –mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.

Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidiga kommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för att uppnå Informationsövertag under 2000-talet.

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Med Saab Bofors Dynamics in i framtiden

Saab Bofors Dynamics AB utvecklar och producerar avancerade försvarssystem på teknikens framkant, från högflygande autonoma robotar till djupgående fjärrstyrda undervattensfarkoster.

Om Du är intresserad av en utmaning med ett spännande arbetsinnehåll kan Saab Bofors Dynamics erbjuda ett stort urval av arbetsuppgifter med bred teknisk spännvidd.

Personalen är vår största tillgång och vi behöver alltid duktiga medarbetare. Hos oss får Du användning för dina kunskaper och kan utvecklas i en högteknologisk kreativ arbetsmiljö.

Vill Du veta mer om vårt företag eller en eventuell anställning, besök då vår hemsida www.saab.se/dynamics/ eller ring/skriv till:

Tommy Laurell, 013 -186042, tommy.laurell@dynamics.saab.se (Linköping, öteborg, Järfälla)

Annika Franzén, 0141 - 224540, annika.franzen@dynamics.saab.se (Motala, Landskrona, Järfälla)

Annika Fröberg - Skeppstedt, 0586 - 823 24, annika.froberg-skeppstedt@dynamics.saab.se (Karlskoga, Eskilstuna)

SAAB BOFORS DYNAMICS

www.saab.se