Dan Hagman Markmålsbekämpning – ett funktionsbegrepp

Markmålsbekämpning Dan Hagman

Major Dan Hagman tillhör Norrlands artilleribataljon och arbetar f n på högkvarterets strategiledning, inriktningsavdelningen

Markmålsbekämpning – ett funktionsbegrepp

Denna artikel är ett inlägg i debatten kring funktionen markmålsbekämpning och ett försök att ge ett diskussionsunderlag med utgångspunkt i manövertänkande. Som underlag för resonemangen har • den amerikanska ”targeting process” , • den norska ”metodiska målbekämpningsprocessen” och • den svenska bekämpningsprocessen granskats inom områdena organisation, metod och operativa system. Avslutningsvis lämnas ett förslag på definition av begreppet bekämpning.

Bakgrund

Grunden för Försvarsmaktens existens är förmågan till väpnad strid. I den framtida Försvarsmakten kommer bekämpning att vara en grundläggande funktion. Integrerade insatser på alla nivåer, såväl nationellt som internationellt, och förmåga att med de operativa insatsförbanden agera innanför motståndarens beslutscykel är viktiga faktorer för detta. Manövertänkande betonas som konceptuell idé och har som yttersta syfte att bryta motståndarens vilja.

För att lyckas med detta måste motståndarens kritiska sårbarhet först definieras och sedan angripas. En av de bärande idéerna i manövertänkandet är att agera snabbare än motståndaren i beslutscykeln, vilket innebär att motståndaren tvingas parera, efterhand förlorar kontroll över situationen och slutligen ger upp.

Bekämpning innebär bl a att en serie beslut måste fattas i realtid där vart och ett är beroende av de föregående – så kallat dynamiskt beslutsfattande. Dessa beslutsserier finns på olika nivåer i dimensionerna mark, sjö och luft. Beslutscykler på lägre nivå ingår i de på högre nivå. Samtliga dessa beslutscykler interagerar och då uppstår ofta friktioner som kan beskrivas som mänskliga faktorer, osäker information och icke-linjäritet. Friktionerna förlänger beslutscyklerna negativt

Exempel på relativa beslutscykeltider

➤

Militärstrategisk nivå

Operativ nivå

Exempel på relativa insatstider

Exempel på relativa exponeringstider för mål

Platslagd Flygstrids Indirekta minering krafter eldsystem

Taktisk nivå

Rörliga led- Uthållighet och Infrastruktur ningsplatser kommunikationer

Exempel på olika tidscykler vid bekämpning.

eller gör att de inte kan fullföljas. En utveckling av organisation, metod och operativa system för bekämpning måste ta hänsyn till och kunna hantera såväl dessa beslutsserier som friktioner för att kunna bekämpa mål.

Dagens markmålsbekämpning

Planeringsmodellen i US Army bygger på centraliserad planering och styrning tillsammans med decentraliserat genomförande. Targeting-processen sker på alla nivåer och utförs av samtliga stridskrafter som har förmåga att angripa mål med dödliga och ickedödliga vapen. Targeting-processen är på kår- och divisionsnivå indelad i fyra delar –decide, detect, deliver och assess – och sker integrerat med övrig planering. Targetingprocessen övervakas av stabschefen och utförs av ett targeting team från stabens olika delar. Samordning mellan stridskrafterna sker genom omfattande åtgärder som innefattar bla samordningslinjer och samordningsområden. US Army disponerar resursstarka staber och omfattande resurser, såväl egna som övriga försvarsgrenars, avseende operativa system för markmålsbekämpning.

Det norska nationella konceptet grundas på Norges militärstrategiska läge och medlemskapet i NATO. Den metodiska målbekämpningsprocessen är starkt knuten till divisionens strid på djupet i Nordnorge och utgår från targeting-processen. Den metodiska målbekämpningen kommer i framtiden att samordnas av ”operationer på djupet av regementet ” där flygstridskrafter och raketartilleri är viktiga operativa system.

I den svenska försvarsmaktens organisation finns för närvarande ingen integrerad bekämpningsfunktion mellan nivåer och vapenslag. Vår metod bygger till stor del på targeting-processen och drivs för tillfället främst inom armédivisionen. Inflytelserna

Friktioner

Mänskliga faktorer Osäker information Icke-linjäritet

Bekämpningsinsats

Upptäckt och identifiering Beslutstid Erforderlig insatstid

Målets exponeringstid

Exempel på friktioner under en bekämpningsinsats.

från targeting-processen märks i process, mallar och begrepp. Bekämpning på divisionsnivå genomförs av samtliga i staben ingående delar och leds av divisionens bekämpningschef. Försvarsmaktens operativa system för markmålsbekämpning är få och vissa system saknas för närvarande helt.

Påståenden och diskussion

Två tydliga organisationsalternativ – ett centraliserat och ett decentraliserat – kan urskiljas för den framtida försvarsmakten.

En centraliserad organisation kräver stora materiella och personella resurser. Jämfört med en mindre stab har man utökad förmåga till bl a informationsbearbetning, detaljstyrning/samordning och genomförandeplanering vilka är bärande element i kommandostyrning (vilket inte alltid är negativt). Genom att organisera (alltför) stora staber med överdriven redundans och förmåga att lösa både generella och speciella uppgifter fjärmar man sig från manövertänkandets idé med snabba beslutscykler. Stora staber kan inom minst tre områden ha inneboende svagheter: • För det första en alltför långt driven specialisering med indelning i mindre grupper med risk för revirtänkande, brist på helhetssyn och byråkratisering, • för det andra en risk för detaljstyrning av underställda förband och förmågor, • för det tredje, en alltför personalkrävande organisation.

Metodens, eller planeringsmodellens, uppgift är trefaldig – att fungera som checklista, samordningsverktyg och hjälpmedel för bättre problemlösning. Två huvudalternativ till metod finns. En internationellt vedertagen metod som bygger på targeting-processen och en svensk nationell metod som bygger på decentraliserade uppdrag. Värderingen av dessa måste ske mot bakgrund av de nationella förutsättningar som bla omfattar den svenska kulturen, mentaliteten och synen på människan.

Då manöverkrigföring ytterst är en kamp mellan mänskliga viljor som i högsta grad är beroende av hur situationen tolkas på alla nivåer måste en chefscentrerad och decentraliserad metodik förordas.

När chefer styrs med uppdrag i stället för detaljorder, när de (stödda av en stab) agerar djärvt och oförutsägbart, finns förutsättningar att passera snabbare i beslutscykeln än vid motsvarande centraliserad metod. En centraliserad metod torde innebära mer friktioner och längre ledtider i olika beslutscykler.

Om det på grund av internationella insatser är nödvändigt att hantera en annan metod tex targeting-processen, med långsammare beslutscykler, blir det troligen ett mindre problem än det omvända. Att centraliserad planering och styrning tillsammans med decentraliserat genomförande verkligen innebär manöverkrigföring kan ifrågasättas. Det är tveksamt om beslut som inte tas på genomförandenivån verkligen kan minska beslutscykeltider och reducera friktioner och på så sätt bidra till att uppkomna situationer snabbt kan utnyttjas till egen fördel.

För att få effekt på stridsfältet torde en decentraliserad och funktionsinriktad metod vara att föredra. Metoden behöver inte vara lika, eller tillämpas på samma sätt, på de olika nivåerna, men måste medge kommunikation mellan nivåerna. Metoden på respektive nivå bör anpassas till vilka beslutscykeltider som hanteras. En viktig del i metoden är att känna igen ”tillräcklig” och ” rätt ” information och på så sätt skapa sig möjligheter, att hitta balansen mellan information och behovet av att agera. Detta torde komma att accentueras i en framtida nätverksbaserad försvarsmakt.

De operativa systemen för bekämpning bör utformas så att samordnade system verkar mot motståndaren på för denne ofördelaktiga villkor. Ett antagande är att de mål som skall bekämpas kommer att vara små, rörliga och mer utspridda än idag. Skillnaden mellan militära och civila mål kommer att minska och de militära målen kommer att uppträda i civila miljöer.

Den tekniska utvecklingen går mot allt dyrare och färre operativa system. Risken att förlora eller inte nå verkan med dessa exklusiva system kan innebära att beslutstiderna för insats kommer att öka till följd av ett ökat behov av information före insats. Om systemen blir exklusivare och samtidigt målen blir fler uppstår ett motsatsförhållande. Vapensystemen och stridsdelarna blir så få att varje insats måste lyckas och måste ske mot ett mål som är värdigt vapensystemet eller stridsdelen varför beslutstiderna kan komma att öka. Om då motståndaren inte har operativa system på samma tekniska nivå kan det innebära oförutsedda problem med grund i teknisk assymetri.

Räckvidder och insatstider måste anpassas till de relativa beslutscykeltider, som finns på de olika nivåerna, och vilken förmåga att agera på stridsfältet och att angripa mål som de olika nivåerna har. Då en av den operativa nivåns uppgifter är att skapa förutsättningar för den taktiska nivån att bl a med bekämpning avgöra på stridsfältet, innebär det att operativa system måste finnas på åtminstone dessa bägge nivåer.

På operativ nivå bör systemen ha förmåga att verka i samtliga nivåer och kunna kraftsamlas. En viktig fråga är hur de operativa systemen skall fördelas mellan mark, sjö och luft och hur de effektivt skall samordnas.

Samordningen kan dels ske som samverkan mot mål i tid och rum eller som separation mot olika mål i tid och rum. Avgörande för insatsen är den egna och motståndarens beslutscykeltider.

En stor del av dagens resonemang i denna fråga har sin utgångspunkt i USA:s erfarenheter från bla Gulfkriget. Till del grundas dessa erfarenheter på felaktiga slutsatser som varit starkt påverkade av olika särintressen och som övervärderat de egna vapensystemens effektivitet.

Frågan om de operativa systemens fördelning avgörs till stor del av vilka mål som skall bekämpas och hur synergieffekter kan nås mellan mark-, sjö- och luftstridskrafter. En större flyginsats mot markmål kräver troligen relativt lång tid från beslut till insats. En standardlast för både mark och luftmål vid ”close air support” innebär en effektförlust i jämförelse med om markstridskrafterna själva kan bekämpa dessa mål. Effekten av close air support som funktion kan ifrågasättas i förhållande till hela operationens effekt, bl a med hänsyn till friktioner och beslutscykler, och måste noggrant övervägas i ett nationellt sammanhang. Insatser med flygstridskrafter mot markmål ger troligen störst operativ effekt om de utförs som insatser på större djup, avsedda att fördröja, störa eller förstöra motståndarens operativa förmåga över tiden.

Markmålsbekämpning i en manövertänkande försvarsmakt

• Funktionen bekämpning bör finnas på militärstrategisk, operativ och taktisk nivå,

Ät Din lunch på Militärsällskapet.

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservare kan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Medlemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ett konferensrum är iordningställt för sammanträden. Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappa Tel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54

där den operativa nivån bör vara tyngdpunkt för samordningen då markmålsbekämpning ingår. • Metoden bör vara chefscentrerad för att reducera beslutscykeltider. • En nationell metod med decentralisering och uppdrag med tyngdpunkt på genomförande är att föredra ur ett perspektiv grundat på manövertänkande. • Metoden kan utnyttjas olika på olika nivåer och inom mark, sjö och luft, med olika beslutscykeltider men måste kommunicera mellan nivåerna och dimensionerna. • Uppgiften att bekämpa markmål bör ställas som uppdrag till chef. På systemnivå kan detaljeringsgraden ökas. • För de operativa systemen måste det råda en balans mellan tekniknivåer och mellan exklusivare specialsystem och enklare mängdsystem så att synergieffekter kan skapas. Systemens räckvidder och insatstider bör vara sådana att de överensstämmer med och kan hanteras inom beslutscykeltider på de olika nivåerna. • Systemens fördelning mellan stridskrafterna skall grundas på rimliga slutsatser av tidigare konflikter och den operativa effekt man vill uppnå. • Tekniska lösningar skall utformas och användas med utgångspunkt i människan och hennes begränsningar. Ny teknik bör prövas i fältorganiserade förband för att få en realistisk bild av beslutscykeltider och friktioner.

Avslutning

Då en metod såsom targeting-processen i grunden bygger på ett industriellt synsätt på krigföring där säkerhet i genomförandet genom bl a resursidentifiering och riskreducering är överordnat snabbhet i planering, är den sannolikt bra för den överlägsne.

För den resurssvagare, som ser ett snabbt agerande i olika beslutscykler/ serier med medvetna risktagningar som en framgångsfaktor, torde metoden vara sämre.

I en nätverksbaserad försvarsmakt, med ett starkare sammanhang mellan de militärstrategiska, operativa och taktiska nivåerna, har den indirekta elden sin fortsatt givna roll. Utmaningen ligger i att fullfölja det svenska artilleriets utveckling från tidigare århundraden och utveckla organisation, metod och operativa system för modern krigföring samtidigt som tidigare kunskaper bibehålls.

Förslag till definition av begreppet bekämpning

Bekämpning är en metod där olika former av verkan samlas mot ett avgränsat och tydligt mål. Ytterst syftar de totala bekämpningsinsatserna till att bryta motståndarens vilja. Bekämpning omfattar insatser på militärstrategisk, operativ och taktisk nivå med mark-, sjöoch luftstridskrafter. Ambition och syfte avgörs av chefen. Insatserna genomförs med egna resurser eller genom uppdrag till underställda chefer. Bekämpning över ytan och på stort djup reducerar motståndarens kapacitet och förmåga samtidigt som den leder till egen framgång.