Markmålsbekämpning
Dan Hagman
Major Dan Hagman tillhör Norrlands artilleribataljon och arbetar f n på högkvarterets strategiledning, inriktningsavdelningen
Markmålsbekämpning – ett funktionsbegrepp Denna artikel är ett inlägg i debatten kring funktionen markmålsbekämpning och ett försök att ge ett diskussionsunderlag med utgångspunkt i manövertänkande. Som underlag för resonemangen har • den amerikanska ”targeting process”, • den norska ”metodiska målbekämpningsprocessen” och • den svenska bekämpningsprocessen granskats inom områdena organisation, metod och operativa system. Avslutningsvis lämnas ett förslag på definition av begreppet bekämpning.
Bakgrund Grunden för Försvarsmaktens existens är förmågan till väpnad strid. I den framtida Försvarsmakten kommer bekämpning att vara en grundläggande funktion. Integrerade insatser på alla nivåer, såväl nationellt som internationellt, och förmåga att med de operativa insatsförbanden agera innanför motståndarens beslutscykel är viktiga faktorer för 6
detta. Manövertänkande betonas som konceptuell idé och har som yttersta syfte att bryta motståndarens vilja. För att lyckas med detta måste motståndarens kritiska sårbarhet först definieras och sedan angripas. En av de bärande idéerna i manövertänkandet är att agera snabbare än motståndaren i beslutscykeln, vilket innebär att motståndaren tvingas parera, efterhand förlorar kontroll över situationen och slutligen ger upp. Bekämpning innebär bl a att en serie beslut måste fattas i realtid där vart och ett är beroende av de föregående – så kallat dynamiskt beslutsfattande. Dessa beslutsserier finns på olika nivåer i dimensionerna mark, sjö och luft. Beslutscykler på lägre nivå ingår i de på högre nivå. Samtliga dessa beslutscykler interagerar och då uppstår ofta friktioner som kan beskrivas som mänskliga faktorer, osäker information och icke-linjäritet. Friktionerna förlänger beslutscyklerna negativt
