4 minute read

Robotsystem 23 – en del av kryssningsrobotförsvaret

BAMSE Mats Nilsson

Kapten Mats Nilsson är chef för Funktionstöd Lv vid Teknikkontor Luftvärn i Halmstad.

Advertisement

Robotsystem 23 – en del av kryssningsrobotförsvaret

I juni 1999 beställde Försvarsmakten sex eldenheter RBS 23 (EldE 23) av Saab Bofors Dynamics (SBD). EldE 23 skall med nuvarande inriktning utgöra förbandsdemostrator för framtida utveckling av luftvärnsfunktionen. Leverans till Luftvärnet kommer att ske under 2005/2006.

EldE 23 ingående i en framtida insatsorganisation skulle tillföra det svenska luftvärnet förmåga att under alla ljusförhållanden och väderleksbetingelser bekämpa vapenlaster och flygande vapenplattformar intill ett avstånd av drygt 15 km och upp till en höjd av 12 km.

Ledning

RBS 23 medger en anpassningsbar och redundant insatsledning i olika nivåer: •Central nivå – insatsledning sker från

StriC (Flygvapnets Stridsledning Central). •Regional nivå – insatsledning sker från

UndE 23. •Lokal nivå – insatsledning/stridsledning sker vid enskild eldenhet.

Ledningsnivåerna kan anpassas efter uppgiften eller förändras över tiden beroende på det aktuella läget. Den lägsta nivån innebär att den enskilda eldenheten använder den luftlägesinformation som finns tillgänglig för tillfället, exempelvis LuLIS eller information från egen målspaning. Målval och beslut om eld sker då längst ut vid eldenheten. Den högsta nivån medger samordning och optimering av hela luftförsvarsfunktionen i realtid, där mål kan fördelas mellan flygstridskrafter och luftvärn. Beslut om insats kan tas i den högsta nivån eller delegeras till lägre nivå om läget så kräver.

Taktik/Stridsteknik

De taktiska funktionerna är uppbyggda med hotutvärdering och insatsplanering, vilket innebär automatik för beräkningar av målhot mot skyddsföremål samt beräkningar av eldenhetens bekämpningsförmåga för varje mål. Automatiken före-

slår vilket mål EldE 23 främst skall välja för att optimalt skydda skyddsobjekten. För dessa funktioner ansvarar förbandets taktiska chef, som indirekt styr automatiken i bekämpningskedjan genom att prioritera skyddsobjekt och mål.

Införandet av taktiska funktioner i luftvärnsenheterna innebär att luftvärnsförbandet kan insatsoptimera sin bekämpning under komplexa och sekundsnabba stridsförlopp. Striden samordnas i UndE 23 genom målfördelning. Syftet är att utnyttja tillgängliga eldenheters olika förmågor på ett optimalt sätt. Principen är att vid varje tillfälle skall insats ske mot de farligaste målen, dvs de mål som hotar våra viktigaste skyddsobjekt.

Robotvagn

Systemets robotvagn består av mast, robotlavett och personalutrymme. M asten med sensorplattformen kan resas till 8 m höjd. Sensorplattformen innehåller eldledningsradar, väder- sensor, antenner, IK-utrustning och IRV-kamera. Lavetten kan laddas med sex robotar vilka kan förbli laddade även under trans- port. En omladdning tar för fyra man ca 3 min.

BAMSE: en robot med kraftig startmotor, hög marschfart och ett zonrör som kan detektera små och snabba mål. Robotvagnen, som är splitter- och NBCskyddad, har inbyggt dieselelverk, klimatanläggning och POS 2-system.

Eldledningsradar/Robotstyrning

Eldledningsradarn är utvecklad av Ericsson Microwave Systems (EMW) och är en Kabandsradar. Mål kan mottas från stridsledningscentralen och från luftvärnets spaningsradarstationer. Skytten kan även själv spana efter mål med hjälp av den egna eldledningsradarn eller genom att manuellt spana med hjälp av IRV-kameran. Dessutom kan invisning ske från en målangivare.

Stridsledaren övervakar de taktiska funktionerna som väljer ut mål ur luftlägesbilden.

Eldledningsradarn riktas automatiskt in och låser på det valda målet. Efter avfyring siktlinjestyr radarn roboten samtidigt som den följer målet. Detta sker automatiskt via styrsignaler i en robotlänk fram till träff. Radarn medger att två robotar kan styras samtidigt (skjuts efter varandra).

Skyttens uppgifter under stridsförloppet är bl a avfyring, vid behov justering av träffpunkt, målväxling vid dubbelskott, samt stöttning och övervakning av automatik.

Robot

Roboten har en mycket kraftig startmotor som snabbt ger roboten dess höga marschfart ungefär 1000 m/s, en hastighet som den håller under stor del av flygtiden. Detta ger korta skjuttider och bra manöverprestanda ut till räckviddsgränsen (15 km) Zonröret bygger på laserprincipen med god förmåga att detektera små och snabba mål (exem-

Stridsledarens bildskärm. Skyttens bildskärm.

pelvis små kryssningsrobotar). I det fall terrängmasker skymmer sikten i skjutriktningen, t ex träd eller hus, kan vinkeln på lavetten (både i sida och höjd) korrigeras så att roboten kan ”lobbas” in i radarloben för att styras vidare mot målet.

Presentation

För stridsledaren presenteras bl a luftlägesbild med kartbakgrund och för skytten visas bild från IRV-kameran.

Utbildningsystem

Utbildningssystemet består av integrerade simulatorer och fristående klassrumssimulatorer. Simulatorerna skall dessutom kunna kopplas in i och delta interaktivt i spel inom stridsträningsanläggning luftvärn (STA-Lv).

Alla moment i striden kan övas och utvärderas. Övningar med utbildningssystemet kan genomföras både i fältmiljö och i övningshall. Utbildningen kan bedrivas under olika former beroende av tillgång till målflyg, grupperingsplatser och samövande enheter. Införandeplanering

En UndE 23- och två EldE 23-prototyper är framtagna. Dessa används vid metodförsök samt vid verifiering och validering av ställda krav.

Teknikkontor Luftvärn deltar i materielutvecklingsprocessen genom att fortlöpande lämna stöd till FMV och industrin. TeK Lv sammankallar och leder användargrupper som deltar vid exempelvis granskningar av användargränssnitt, hanteringsprov mm.

Lvutvecklingsenheten ansvarar för införande förberedelserna för RBS 23 . Under utbildningsåret 04/05 och 05/06 genomförs metod- och organisationsförsök med Rb 23-förband.

Till utbildningsåret 06/07 skall alla EldE 23 vara levererade. Utbildning startar vid Luftvärnsregementet och vid Luftvärnsbataljonen/I19. Den senare tilldelas en EldE 23 och en UndE 23 för kompetensutveckling av modernt luftvärn i vintermiljö.

This article is from: