Göran Myllymäki Artdemoprojektet & Bandkanon 1C:s sista år

Artdemo Göran Myllymäki

Major Göran Myllymäki vid Norrlands Artilleribataljon var den sista kompanichefen vid utbildning av Bkan 1C. Artikeln är tillkommen under slutfasen av försöken 2002/03.

Artdemoprojektets & Bkan 1C:s sista år

Högkvarteret gav 1999 Armécentrum uppdrag att med stöd av Marincentrum och FMV bl a föreslå hur ett koncept till ”artilleridemonstrator” skulle realiseras. Huvudsyftet var att öka kompetensen avseende strids- och förbandsledning samt moderna pjäser och artilleriteknik inför införandet av ett nytt försvarsmaktsgemensamt eldrörsartilleri. Genom att nyttja befintlig materiel inom fältartilleriet och amfibiekåren och samtidigt studera eller anskaffa ny materiel, skulle möjligheterna till en bred utveckling av nya artillerisystem säkerställas.

Under artilleridemonstratorprojektets tid mellan 1999 och 2003 har olika eldrörspjässystem nyttjats, bl a •15, 5 cm bandkanon (Bkan 1C), •12 cm KA-kanon 12/80, •Karelinpjäsen, •15, 5 cm Haubits 77 BD L/45 och •nu senast brittiska AS90 B (Braveheart) och tyska PzH 2000 i syfte att erhålla erfarenheter om hur framtidens pjässystem skall vara utformade. 38 år gammal försökspjäs

Det pjässystem som har nyttjats över tiden i Artilleridemonstratorprojektet har varit Bkan 1C. Denna första serietillverkade bandkanon anlände till Boden med järnväg den 12 december 1965 och har sen dess varit en pålitlig trotjänare här uppe i norr. Trots sina 38 år har bandkanonsystemet aldrig varit bättre än det är idag, detta på grund av alla ombyggnader och modifieringar som har gjorts på pjäsen. Idag är pjäsen helt autonom1 med PPE2, SKER3, POS4, SLB5 , m.m.

P gr a erfarenheterna och kunnandet av autonoma pjässystem kom Norrlands Artilleriregemente A 8 fr o m utbildningsåret 2000/01 att utnyttjats i Artilleridemonstra-

1 Autonom: Pjäsen kan agera självständigt och effektuera beordrade eldgivning. 2 PPE: Pjäspresentations enhet ( presenterar data som sänds från SKER ) används för att rikta in pjäsen. 3 SKER: Skjutelementräknaren tar emot eldsignaleringar och beräknar skjutelement till pjäsen. 4 POS: Positionsbestämmningsutrustning, presenterar pjäsens position och eldrörets elevation och bäring. 5 SLB: Stridsledningssystem bataljon, nyttjas för förbandsledning av pjäserna med oleat och position på kartunderlag.

Bandkanon 1 C under eldgivning.

torprojektet. Under det första året var det vid A 8 endast 7. kompaniet som deltog. Detta år användes samma organisation som vid ett fördelningskanonkompani och erfarenheterna dokumenterades i ”DemoR” (Demonstratoranvisningar: Anvisningar avseende stridsteknik för Artilleridemonstratorförband) och i Metodanvisningar. Efter försvarsbeslutet 2000 gick uppdraget vidare till I 19 och Norrlands Artilleribataljon att fortstätta att stödja Artilleridemonstratorprojektet från nya kaserner på I 19-området i Boden.

Andra försöksåret 2001/02

Under utbildningsåret 2001/02 fortsatte deltagandet i projektet med huvuddelen av bataljonen ur Norrlands Artilleribataljon. Även de utländska pjäserna ingick i Demobataljonen med personal från Amf 1, Artreg och Norrlands Artilleribataljon. Det som var specifikt under detta utbildningsår var att pjäserna inom bataljonen delades in i 4 pjästroppar samt underhåll och två rekognoseringsgrupper.

Under detta år genomfördes många försök där erfarenheterna nedtecknades och sammanställdes i en försöksrapport. En ”Målbild FM IE-bataljon” skapades inför kommande utbildningsår. Att deltagande befäl skapade en gemensam målbild visade sig vara en mycket bra metod för att inrikta personal och soldater mot gemensamma mål, även om målsättningar och inriktningar ändrades under färdens gång

Övningsorganisation 2002/03. sedan nya erfarenheter och svar på försöksfrågor hade erhållits.

Tredje försöksåret 2002/03

Utbildningsåret 2002/03, det sista i Bkan 1 C och Artilleridemonstratoprojektets historia, startade liksom året före med ett gemensamt målbildsarbete. Det som är specifikt under detta utbildningsår är att pjäserna stridsleds direkt av bataljonsstaben. Stabs- och trosskompaniet är grupperat i en gemensam bas, där även resten av bataljonen förläggs. En rekognoseringspluton med en plutonstab och fyra rekgrupper rekognoserar för hela bataljonen. Kraftsamlingen under årets försök har varit utveckling av: •ledningssystemet, •bataljonsstabens ledning av flera direkt underställda chefer (DUC) samt •bataljonsstabens metodik inom planering, genomförande och uppföljning.

Även under detta utbildningsår genomförs många försök där erfarenheterna nedtecknas och sammanställs i en försöksrapport. En ”Målbild FM IE-bataljon” kommer att skapas i syfte att föra vidare erfarenheter till Artilleriprojektets slutrapport, som kommer ut efter projekttidens slut vid årsskiftet 2003/04. Erfarenheterna förs även över till spelkorten FM IE-bataljon. Detta är levande dokument, som utgör underlag under Försvarsmaktens ASSÖ6 och ASÖ7, där erfarenheter kan dras rörande taktiska krav på bataljonens användbarhet.

6 Arméns stabs- och sambandsövning. 7 Armén slutövning (genomförs vartannat år).

Första sidan spelkort. Organisation FM IE-bataljon.

Bkan 1C vägvisare till framtiden

Under de tre utbildningsår som Norrlands Artilleribataljon och bandkanon 1C har varit i Artillerdemonstratorprojektets tjänst har många erfarenheter för framtiden dragits. Personalen och soldaterna i projektet har fått förmånen att få handha det senaste av materielen. Innovation, flexibilitet och kreativitet har krävts för att kunna genomföra alla planerade försök och idéer.

Allting har en baksida och i det här fallet har soldaternas allmänmilitära utbildning fått stå tillbaka. Att leva i en utvecklingsmiljö kan ibland vara påfrestande. Det tar mycket utbildningstid i anspråk med omtag och kompletterande utbildning i specialtjänst, olika förberedelser och installationer mm. Dock ger det till dem som arbetat i projektet mångfaldigt tillbaka i form av nytänkande och inspiration inför framtiden.

Förhoppningsvis har Norrlands Artilleribataljon med bandkanon 1C, som för övrigt har skjutit från I 19 område för sista gången den 31 mars 2003 (se nästa artikel!), bidragit till att utveckla stridsteknik, metoder och ledningssystemet för det indirekta eldsystem som anskaffas i framtiden. Artilleridemonstratorprojektets vision 2010 bör kunna intas inom en snar framtid.

Bekämpnings-demonstrator

Utvecklingen av system för indirekt eld fortsätter via Bekämpningsdemonstratorprojektet, som kommer att ta vid där Artilleridemonstratorprojektet slutade med

de erfarenheter som har dragits och dokumenterats efter projekttidens slut.

Det nya projektet kommer att fokuseras mer på raketartilleri och markrobot samt forsatt utveckling av ledningssystem för framtida bekämpningssystem. Artdemo vision 2010.

Så skall den indirekta elden utvecklas för att fortfarande vara ett eftertraktat och effektivt vapen på morgondagens nationella och internationella slagfält.