Lvkv 90, en teknikdemonstrator

Fredrik Broberg

Kapten Fredrik Broberg, Luftvärnsregementet, tjänstgör vid Tekniskt kontor Luftvärn1 på eldrörsavdelningen.

Lvkv 90, en teknikdemonstrator

Bakgrund

Luftvärnskanonvagn 90 (Lvkv 90) är luftvärnsversionen av Stridsfordon 90 och var den ”femte i familjen” när den levererades till Försvarsmakten.

Den första vagnen i serien levererades september 1997 och den sista i juni 1999. På drygt två år tillverkades och levererades hela serien på 30 st Lvkv 90, vilket kan jämföras med Stridsfordon 9040 som levererats under 8 år. Det har också medfört att Lvkv 90 inte har genomgått några större förändringar, i form av uppgraderingar eller delserier, som Stridsfordon 9040 har i olika versioner.

Grundutbildning på Lvkv 90 genomförs nu för sjunde året på I 19 och P 4.

Demonstratorer

På senare år har begreppet Demonstrator blivit allt mer vanligt och resulterat i flera ”hårdvaruprodukter”. Det är en nödvändighet för att hänga med den snabba tekniska utvecklingen och samtidigt praktiskt pröva nya tekniska lösningar på befintliga system. Det är dessutom billigare att utveckla och utprova en demonstrator, i ett eller flera steg, än att uppgradera en hel serie.

1 Tek Lv. Det viktigaste med en demonstrator och inte minst Lvkv 90 TD (Teknikdemonstrator), är att man får praktiska kunskaper och färdigheter inför en REMO2 av systemet. Detta görs genom att utveckla och utprova modern teknik redan idag, samtidigt som befintliga svagheter på materielsystemet reduceras.

Med Lvkv 90 TD försvinner två svagheter som Lvkv 90 har idag. Lvkv 90 TD har förmåga att kunna ta emot och sända LvMÅDS3 samt kunna skjuta både markoch luftmål under framryckning. Det sista är en förutsättning för att Lvkv 90 ska hinna

2 Renovering och Modifiering. 3 Luftvärnets Måldatasystem.

med stridsvagnar och stridsfordon i anfallsrörelsen, utan att behöva stanna och skjuta.

Den tekniska utvecklingen tenderar att gå allt fortare inom flera teknikområden. Det som var modernt igår är omodernt imorgon. Även ett modernt och avancerat system som Lvkv 90 blir snabbt omodernt om det inte håller jämna steg med utvecklingen. I framtiden måste nya system utvecklas på kortare tid och uppgraderas oftare. Ett led i detta är att nyttja demonstratorer istället för stora seriebeställningar. Det blir i många fall billigare att oftare ta flera små steg än att sällan ta ett stort steg, vilket tidigare seriebeställningar har inneburit. Samtidigt kan en successiv kompetensutveckling ske inom Försvarsmakten. Det är ett helt nytt sätt att arbeta på som vi hoppas resulterar i modernare och bättre system på sikt.

Under åren har det i Strf 90-projektet funnits flera exempel på försöksriggar, prototyper och demonstratorer. Ett mer omfattande exempel är Strf 9040 med integrerat robotsystem 56.

Lvkv 90 TD beställdes av Försvarets Materielverk 2001-03-05 i syfte att öka personsäkerheten i vagnen samt utgöra en grund för en eventuellt kommande serieuppgradering av Lvkv 90. I beställningen ingick ett flertal punkter för att förbättra systemets Lv-förmåga och för att utveckla nya tekniska funktioner mot den framtida förändrade hotbilden.

Lvkv 90 TD är den demonstrator som hittills genomgått störst förändringar med ett stort antal teknikhöjande åtgärder. Realiserbarhet, funktion och prestanda

Realiserbarhet, funktion och prestanda utgör nyckelorden för projektet med Teknikdemonstratorn. Projektet leds av FMV med Bofors Defence som leverantör. Luftvärnsregementet deltar i projektet som ansvarig för försöksverksamheten och Användargrupp Lvkv.

Lvkv 90 TD levererades till Försvarsmakten 2002-10-21 för genomförande av taktiska och tekniska typprov under ledning av Teknikkontor luftvärn vid Luftvärnsregementet. Typproven genomfördes under hösten 2002 och våren 2003 med Användargrupp Lvkv. Under 2003-2004 vidareutvecklades Lvkv 90 TD 2 inom ramen för vidmakthållande och levererades 2004-04-16 för fortsatta typprov.

Ett stort och viktigt steg för en demonstrator är användargruppen som genomför typproven. Det ger deltagarna i användargruppen stora möjligheter att höja egen kompetens på nya tekniska system, utforma ny stridsteknik och samtidigt vara delaktiga i utvecklingen av materielen. Användarens synpunkter är viktiga och finns med under hela utvecklingen av demonstratorn.

Vad har hänt?

Hösten 2002 genomfördes en så kallad industrikurs på Ringenäs skjutfält där markmålsskjutning under gång var ett av huvudmomenten. Användargrupp Lvkv fick under ledning av Bofors Defence utbildning på förändringar i vagnen i syfte att utgöra besättning under kommande typprov. Med en PS-90 ur Luftvärnsregementet provades för första gången funktionen att ta emot

måldata via LvMÅDS. I Användargrupp Lvkv ingår officerare ur I 19/Pbat, P 4 samt Luftvärnsregementet.

Lvkv 90 TD överlämnades officiellt till Chefen för Luftvärnsregementet 2002-10-30.

Vintern 2002 transporterades Lvkv 90 TD till I 19 i Boden för att delta i Pansarbataljonens övningsserie. I övningarna deltog även enheter ur Lvbataljonen som med PS-90 skickade måldata till TD. För första gången provades funktionen att skicka måldata från TD till RBS 90. Tillsammans med Lvkvpluton, som genomförde luftmålsskjutning på Tåme skjutfält, provades målsökning, målfångning och målföljning mot bogserat luftmål under gång i olika hastigheter.

Våren 2003 deltog Lvkv 90 TD i övningsserien vid P 4 i Skövde. Tillsammans med Lvkvpluton genomfördes fortsatta typprov under bataljonsövning, FOCUS4 och Arméns slutövning (ASÖ 03). Förutom typproven genomfördes organisations- och metodförsök bland annat med resultat att en ny organisation med fyrvagnspluton föreslogs. Flygvapenövning FOCUS genomfördes tillsammans med en Meklvplut 401/ 70 ur Luftvärnsregementet på Villingsbergs skjutfält. Arméns slutövning genomfördes på Kvarn och området Tidaholm-Skövde. Funktioner som stabiliserat riktsystem och SLPC5 med LvMÅDS, är avgörande för systemets förmåga att verka under rörlig strid. LvMÅDS-funktionen förbättrar förvarningen, minskar exponeringen vid egen radarsändning och förbättrar den stridstekniska rörligheten. Sommaren 2003 genomfördes en historisk skjutning med Lvkv 90 TD. För första gången genomfördes luftmålsskjutning under gång med ett eldrörssystem. Syftet var att påvisa om det var möjligt att skjuta luftmål under gång med stabiliserat sikte och riktsystem. Skjutningen genomfördes i hastigheter upp till 30 km/h, med skjutavstånd på ca 2500 m. Skjutresultaten var över förväntan, 70% av skotten träffade inom 4 m från riktpunkten i målet och 20% inom 4 - 8 m. Sista skjutdagen genomfördes som en förevisning för särskilt inbjudna gäster från FMV, Bofors Defence, HB Utveckling och Försvarsmakten.

4 Samövning luftvärn - flygvapenförband. 5 Stridsledar-PC. Lvkv 90 bekämpar luftmål Våren 2004 deltog Luftvärnsregementet, tillsammans med andra luftvärns- och flygförband ur NATO, i övning ELITE6 i södra Tyskland. Lvkv 90 TD 2 deltog för att typprova TD-systemen mot kvalificerade flygförband. Helt nya system som provades var IR-videomålföljare samt den förbättrade hotutvärderingen och insatsplaneringen i SLPC. Under övningen agerade Lvkv både som eldenhet och sensor i luftvärnets gemensamma måldatanätverk där Insatsledning Luftvärn (ILLv) utgjorde navet. Re-

6 Electronic Warfare Live Training Exercis. Se artikel i Artilleri-Tidskrift nummer 3 2004 där denna övning beskrivs.

sultaten från övningen var mycket goda och bidrog till viktiga kunskaper och erfarenheter för fortsatt utveckling av bland annat IR-videomålföljaren och SLPC.

Framtid

Fokus på Lvkv-systemets framtida utveckling har de senaste åren intensifierats. Målbildsstudie luftvärn förordar en fortsatt utveckling av Lvkv 90 mot en interimslösning i det nya luftvärnskonceptet ”Punktskydd inre”7. Konceptet ställer krav på helt nya förmågor som ska möta den framtida hotbilden 2014. Hotbilden ställer krav på förmåga att kunna verka mot många små mål i mättnadsanfall såsom UAV, kryssningsrobotar och bombkapslar. Ytterligare krav på framtidens luftvärnssystem är att det ska kunna integreras i nätverk med andra sensor- och verkanssystem.

Med utvecklingen av Lvkv 90 C för internationella insatser har Lvkv-systemet tillförts en förbättrad skyddsförmåga. Kombinationen mellan Cversionens skyddsförmåga och Teknikdemonstratorns teknikutveckling gör Lvkv till en lämplig luftvärnsplattform för framtida internationella insatser.

Den framtida inriktningen för Lvkv 90 TD 2 är en vidareutveckling till Lvkv 90 B inom ramen för planerad RENO/REMO Strf 90.

Med införandet av Lvkv 90 B tillförs Armén luftvärnsförmåga för framtiden!

7 Läs mer om detta i Lars Mörrbys artikel i Artilleri-Tidskrift nr 1 2004. Dessa implementeringar har genomförts på Lvkv 90 TD 2

Stabiliserat riktsystem Motsvarar i prestanda Strf 9040 A, det vill säga två-axligt gyro. Detta för att Lvkv 90 inte ska hamna på efterkälken då bataljonen anfaller under snabba framryckningar. Detta innebär bland annat att Lvkv 90 TD 2 har förmågan att bekämpa även luftmål under framryckning. Möjligheterna till observation under framryckning förbättras avsevärt, eftersom skyttens sikte nu blir stabiliserat.

Fjädringssystem (Strf 9040B) Ett nytt fjädringssystem var förutsättningen för att skjutning under gång mot luftmål skulle vara möjlig. Ett fjädringspaket som är identiskt med Strf 9040 B monterades på Teknikdemonstratorn.

LvMÅDS hantering Lvkv 90 TD 2 har den unika möjligheten att både ta emot och sända LvMÅDS, vilket gör att Lvkv 90 för första gången kan utnyttja externa sensorer (UnderrättelseEnheter ur Luftvärnet) och vice versa. Behovet av att sända med egen spaningsradar minskar, förvarningen ökar, omvärldsuppfattningen ökar och terrängen kan utnyttjas bättre vid skydd och framryckning. LvMÅDS mål och egna radarmål kommer att korreleras och presenteras på SLPC.

SLPC Stridsledarens nedfällbara bord byts ut mot en PC, där Stridsledaren i en kartbild kan följa egna radarupptäckta mål och LvMÅDS-mål, (korrelering sker) samt invisa skytten eller en annan eldenhet. Detta är ett gränssnitt som är en ”aptitretare” på vad som kommer att vara möjligt i framtiden.

Backningskamera En stor hjälp till föraren som tidigare haft vissa problem med bakåtsikten. Nu har föraren en monitor framför sig som gör det möjligt att med mer precision kunna backa när vagnchefen leder bakåt.

IR-videomålföljare Under uppgraderingen till TD 2 försågs pjäsdatorn med ett tracker-kort för att medge automatisk målföljning med IRV:n. Funktionen visade att skytten har stor hjälp av tracker-funktionen i både målfångningsoch målföljningsfasen.

POS 2 och automatisk norrorientering POS 2 införs för att få en större noggrannhet av position samt en snabbare uppdatering av orienteringsvinkeln. Samtidigt införs automatisk norrorientering av radarns bildskärm. Den är viktig för LvMÅDSfunktionen för radaroperatören och för eldledningssystemet, framförallt vid observation och skjutning under framryckning.

Utvändigt tornmonterad kulspruta En Ksp m/58 placeras utvändigt ovanpå tornet och infördes samtidigt på samtliga Strf 90 version C för internationell tjänst. Utrymmet vid vagnchefen blir bättre och ger bättre plats för t ex SLB8. På Strf 90 C ger det plats för DART och möjliggör skyddsmoduler utvändigt på tornet.

Tät hylsutkastningslucka Bofors Defence har utrustat Lvkv 90 TD 2 med en nyutvecklad, tät hylsutkastningslucka. Den nya luckan har ett fjädrande, tätslutande lock som minimerar luckans öppnande under skjutning. I praktiken öppnar den och stänger mellan varje skott (fem gånger per sekund), vilket bibehåller övertrycket inne i vagnen. Detta medför att besättningen kan strida i NBC-miljö utan att behöva använda skyddsmask. Provskjutningar har genomförts vid Bofors Defence.

V0-radar V0-radarn monteras fast på vapenvaggan och mäter utgångshastigheten på varje skott, matar automatiskt in och korrigerar uppmätt värde i pjäsdatorn för framförpunktsberäkning.

Tek Lv och användargrupp Lvkv vid den historiska luftmålsskjutningen under framryckning. Ravlunda den 4. och 5. juli 2004.

8 Stridsledningssystem Bataljon.