10 minute read
Officersutbildning vid Army Air Defence Combat Training School Lv6
LvSS Robert Trupp
Major Robert Trupp är chef för Officersprogrammet vid Luftvärnets Stridsskola (LvSS).
Advertisement
Officersutbildning vid Army Air Defence Combat Training School Lv6
Grunder
Den grundläggande officersutbildningen har varit och är föremål för ständig förändring. Fördelen är att samhället och den akademiska världen förändras och utvecklas i en allt högre takt. Nackdelen är att huvuddelen av officerskollektivet inte hinner med i förändringstakten. Officersutbildningen är inte densamma som för 10-15 år sedan. NBO1-officerarna passerar just nu genom chefsprogrammet och har således först nu fullföljt intentionerna med NBO-utbildningen. Under den tiden har officersutbildningen startat med officer 2000, värnpliktsförmåner, 2-årig utbildning med en försvarsmaktsgemensam del samt en funktionsdel. Nu kommer ytterligare en utveckling i utbildningen där eventuellt aspirantskolor skall införas, där studiemedelsfinansiering sannolikt blir verklighet från och med år 2007 och där den blivande officeren är genom kontrakt skyldig att delta i internationella uppgifter.
1 Ny BefälsOrdning infördes under början av 80-talet. 2 Dogmatiker, en person som är frälst, vet vad som är sant. Vetenskapsteorier för nybörjare. Torsten Thurén. 3 Med vi avses officerskollektivet sent 80-tal tidigt 90-tal.
Kraven som ställs på dagens officersutbildning är annorlunda än tidigare. Utbildningen blir mer och mer akademisk.
Idag är det inte en grön massa som skall utbildas. Den massaprägeln styrdes av våra reglementen samt arv och traditioner från den äldre officerskåren. Det var den dogmatiska inställningen2 som karaktäriserade utbildningen. Soldaten skulle genomföra det som vi3 beordrade, vi satt inne med sanningen, inte de. Hos soldaten skapades ingen förståelse för miljön som de skulle verka i, vi litade på våra sinnen och iakttagelser av vad vi såg och genomförde utbildning som vi tyckte var mest logisk. Å ena sidan var det
bra då drillens betydelse präglade soldaten och förbandet, å andra sidan förödande då den inneboende kraften och viljan inte utnyttjades fullt ut.
Utbildningssituationen
Idag är utbildningssituationen annorlunda. Soldaten är präglad av den moderna skolan där val och individuell frihet är framträdande.
Vi ser en försvarsmakt som växer fram med frivillighet som grund. Det är dessa män och kvinnor som kommer att bemanna insatsorganisationen, utbildas till officerare. Den nya soldaten möter en ny miljö, miljön som våra nya officerare skall verka i. En miljö helt olik den miljö som existerar idag.
Hur skall vi utbilda våra officerare att möta de värnpliktiga som kommer att ställa allt högre krav på individuell utveckling och frihet pga att de faktiskt är där frivilligt?
Det ställs högre individuella krav på soldaten, uppgifterna är annorlunda, gränsen mellan nationell insats och internationell insats suddas ut och skall lösas med så lite friktion som möjligt. Stridsmiljön är annorlunda. Den tekniska hotbilden påverkar oss, i både utbildning av soldater och officerare, materielanskaffning samt utveckling av reglementen och doktriner. Stridsfältets miljö påverkar oss som luftförsvarsofficerare. Tempot har ökat, inga klara frontgränser finns, risk för friendly fire har ökat etc. Dessa komponenter är avgörande för att en framtida officer ska kunna förstå, acceptera och lära sig. Utan förståelse för stridsfältets uppbyggnad kommer vi aldrig att komma till verkan med våra system.
Dagens officerare har annorlunda krav, förväntningar och önskemål om utbildning, undervisning, lärande och personlig utveckling.
Detta är och förblir en pedagogisk utmaning för oss som är satta att utbilda insatsförband och luftvärnsofficerare, både yrkes- och reservofficerare, i den framtida insatsorganisationen.
Dagens officersutbildning
Sedan 1999 är MHS organiserad vid tre olika platser. Officersutbildningen är tvåårig.
Det första året integreras utbildningen mellan samtliga tre försvarsgrenar. Man studerar statsvetenskap, krigsvetenskap, teknik, språk och ledarskap. Detta år syftar till att bredda den allmänna kunskapen om varje gren av försvarsmakten.
Syftet med den gemensamma delen är att det militära systemet behöver officerare som även på lägre nivåer kan samverka med officerare från andra försvarsgrenar så att de har en klar bild över hela scenen.
Det andra året genomförs i funktionsskolor relaterade till kadetternas militära placering efter genomförd utbildning. Funktionsskolornas syfte är att utbilda i att hantera kvalificerade militära system där LvSS speciellt lägger tyngd på den framtida positionen som chef och utbildare av värnpliktiga.
Utbildningsmål vid Luftvärnets Officersprogram
En officer har två roller, dels instruktör i fred, dels chef i insatsorganisationen.Denna situation är komplex. De personer han i
ena stunden utövar ett ledarskap på i form av utbildning är de som han i nästa stund måste lita på i en livshotande situation där hans eget liv kanske är i fara.
LvSS utbildar under 2004-05 luftvärnskadetter i en sensorlinje samt en verkanslinje i syfte att ge kadetterna god förmåga, insikt och färdighet att kunna tjänstgöra som officerare på lägre nivå i freds- och insatsorganisationen.
Sensorlinjen utbildar på Underrättelseenhet (UndE) 23/Ps90 samt SHORAD (RBS 70M)4
Verkanslinjen utbildar i MRAD (RBS 97)5
När utbildningen är genomförd skall kadetten ha god förmåga att tjänstgöra som instruktör och utbildare i troppnivå samt ha god förmåga att verka som chef i insatsförband och/eller i en svensk enhet i internationell verksamhet. Huvuddelen av kadetterna skall avslutningsvis utbildas i RBS 70 i syfte att kunna ingå med ett verkanssystem i Battlegroup.
Inledningsvis skall utbildningen inriktas mot målbild ”Utbildaren” i syfte att ge kadetten möjlighet att tjänstgöra som instruktör på tropp/plutonsnivå.
Under hösten lär sig kadetten att hantera samtliga eld- och understödsvapen ingående i en lvpluton och att planera utbildning med dessa. Därefter genomför kadetterna en trupputbildningsperiod om 3-4 veckor vid sitt hemförband. De får då en unik chans att utöva och testa sitt ledarskap och se om det håller. Att genomföra trupputbildning under sin utbildning ökar mognaden och självinsikten hos kadetterna
Utbildningen inriktas därefter mot målbild ”Väpnad insats/strid” i syfte att ge kadetten möjlighet att verka som chef i insatsorganisationen. I detta skede prioriteras främst ämnena stridsteknik (militärteknik, krigsvetenskap) och praktiskt ledarskap.
Huvuddelen av året ägnas åt stridsteknik6 . Under detta år lär sig kadetterna sitt system från grunden. De tar ett stort ansvar i utbildningen och medverkar aktivt i planering, genomförande och utvärdering av utbildningen.
Övningsserien utgör basen för officersprogrammets verksamhet. Befattningar vid Luftvärnsregementet och Norrlands lvbataljon är en förutsättning för att utbildningsmålet skall nå PersQ 4.Under detta skede integreras NBF (nätverksbaserat försvar) successivt i utbildningen.
Slutligen inriktas utbildningen mot målbild ”Internationell insats” med lvförband, där officersrollen och yrkets krav i ett internationellt perspektiv belyses.
Härvid är övning ELITE7 i Tyskland i fokus för officersprogrammets verksamhet.
4 Short Range Air Defence. 5 Medium Range Air Defence. 6 Ämnet stridsteknik är ett samlingsnamn för hur luftvärnet agerar med Lv-mtrl samt hur förbandet truppslagstaktiskt uppträder i en stridssituation. Stridsteknik delas upp i ämnena krigsvetenskap samt militärteknik. 7 Electronic Warfare Live Training Exercise. Se artikel i Artilleri-Tidskrift nummer 3 2004 där denna övning beskrivs.
Under hela utbildningsåret skall kadetterna förberedas för internationell verksamhet så att friktionen från nationell till internationell insats minimeras. Exempel på detta är kontinuerlig militärengelska samt övningar i strid mot luftmål på engelska. Orderhandlingar som används av PFP-länder nyttjas under hela utbildningsåret.
Pedagogiska utgångsvärden
Några utgångsvärden styr den pedagogiska utbildningssituationen: •Officeren utbildas mot instruktör i fred och chef i insatsorganisationen. •Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet. •En officer med god förmåga är en officer som: –vågar agera, –kan uppträda både i fred och i krig/ internationell verksamhet, –är ett personligt föredöme för soldaten.
Vid LvSS utbildar vi både reserv- och yrkesofficerare. I sak skall dessa båda yrkeskategorier inriktas mot samma ändamål, den väpnade striden. Det är då resursslöseri att inte ha en gemensam utbildning eftersom stridsmiljön och den tekniska hotbilden är densamma. Av den anledningen har vi valt att integrera reserv-och yrkesofficersprogrammen under ett gemensamt namn, officersprogrammet.
2004-05 års utbildning är särskilt spännande eftersom vi fullt ut utbildar på UndE 23, RBS 70 M ( mörker) samt Stridsledare RBS 978. Samtliga kadetter skall dessutom ingå i den framtida Battlegroup som luftvärnet sätter upp och organiserar med full verkan from 2008. Det innebär att i år är den internationella prägeln dimensionerande för officersutbildningen vid LvSS.
Kadetterna förbereder sig för Battlegroup bla genom att i avslutningen av sin utbildning delta i övning ELITE9. Där agerar kadetter tillsammans med andra nationer och officerare i gemensamt läge och förutsättning och där övning sker mot bl.a. flygstridskrafter t ex TORNADO, AH 64 och där PATRIOT och ROLAND är exempel på luftvärnsenheter som är samgrupperade inom samma övningsområde. Tabulaturen är helt på engelska.
8 Samtliga system finns att studera på lv6.mil.se 9 Genomförs i Tyskland under sommaren 2005. Lv 6 har deltagit de senaste 3 åren. 10 Texten hämtad från riktlinjer MHS programutbildning 2004.
Utbildningens upplägg
Under kriser och strid är officerens chefsoch ledaregenskaper utsatta för extrema prövningar. Ytterst handlar det om beslut och handlingar som kan mätas i människoliv. Officeren måste därför kunna bära den fysiska och psykiska press som krävs för att lösa uppgifter i kris eller krig. Krav på egenskaper såsom målmedvetenhet, beslutsamhet och mod samt förmåga till överblick och handling krävs i en sådan miljö. I framtiden kommer också krav att ställas på att kunna anpassa sig till helt nya förhållanden och att kunna improvisera för att lösa uppgifter och problem.
Officeren behöver ha en öppen och accepterande attityd för att kunna leda människor med olika kulturell bakgrund i främmande miljöer.10
De som inte behandlar soldaten med respekt får inte genomföra utbildningen till officer.
Utbildningen som förr karaktäriserades av den förmedlande utbildningen där en instruktör oftast ledde utbildningen, består idag till stora delar av en mer tydlig akademisk approach. Eget ansvar, självstudier och mer fokus på metodik är några inslag som har utvecklats under de sista åren.
Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet11. Det innebär att kadetten utbildas mot en ledarskapssituation där han/hon ställs öga mot öga med den som hans/hennes beslut omfattar. Det innebär också att kadetten måsta ha sakkunskap om sin situation, dvs han/hon skall kunna sitt system i detalj, allt för att kunna fatta ”rätt” beslut för sin enhet. Det är viktigt att samtliga system som soldaten skall hantera skall officeren behärska, dessutom bättre än soldaten.
Under utbildningsåret kommer kadetten att prövas och övas i olika ledarstilar, han/hon lär sig att använda olika utbildningsmetoder och att agera i olika typsituationer. Det krävs att kadetten själv har upplevt soldatens situation för att kunna fatta riktiga och rätta beslut.
Kadetten genomför en omfattande utbildning i syfte att komma till insikt om hur och var han själv och gruppen lägger sin energi, mot uppgiften eller mot interna konflikter. Öppenhet, feedback om beteenden och en konfliktsyn som innebär att man löser konflikter är viktiga inslag i ledarskapsutbildningen och vägen fram mot att bli en duktig chef.
Empati, hög moral och en god intellektuell förmåga skapar dessutom gynnsamma förutsättningar för ett bra kommande chefskap.
Chefskapet kan dock aldrig nå en god förmåga om den nationella övningsserien reduceras och om blivande officerare inte får chansen att övas utomlands med andra nationer.
Det är på kadettnivå vi kan förändra attityder och påverka. Vi vill ha chefer som är dugliga och praktiserar manöverkrigföring, som kan leda soldater och förband nationellt och internationellt.
Det tog 20 år för NBO-officeren att gå igenom alla skolsteg. Den tiden har vi inte idag. Våra officerare måste snabbare kunna ändra riktning och tempo. Grunden är dock att vi alla är soldater oavsett grad och att föregångsmannaskap skall spegla vårt chefskap i alla situationer.
Att tydliggöra officersutbildningen är viktigt. Den akademiska prägeln måste få ett större utrymme så att vi är rustade för olika nivåer i konfliktskalan. Den moderna officersutbildningen är idag förberedd för detta.
Om vi inte lyckas att rekrytera officerare så kommer vi i framtiden att få stora problem att bemanna insatsförbanden. Den grundläggande officersutbildningen förbereder och genomför idag utbildning mot den internationella arenan, det vore förödande om detta inte kan få utvecklas eller genomföras pga inställd rekrytering.
11 Gerry Larson, Kjell Kallenberg Direkt ledarskap 2003 M7734-288010.
Luftvärnets stridskola är beredd att i sin officersutbildning än mer tydligt verka för utbildning i ett internationellt spektrum. De kadetter som tar sin examen juni 2005 är de officerare som vi kommer att se som chefer i Battlegroup 2008. Det är nu de måste förberedas och utbildas.
För att ge dem rättvisa och trovärdighet krävs nationella övningar av kvalitet. Störningsövningar, SEAD12, understödja markförband, öva i skymningsläge, förflyttningar
12 Suppression of enemy airdefence. och uthållighet, stödja samhället, EVENTprotection, att ständigt öva i sin befattning och att det ges möjlighet att kontinuerligt öva på den internationella arenan är en förutsättning för att kunna nå kvalitetsmålet. Om chefer och politiker ger oss resurser och förutsättning att genomföra detta är våra luftvärnsofficerare förberedda för att kunna verka i en Battlegroup, nationellt eller internationellt.
Allt annat vore att fortfarande tro på invasionsförsvaret och att fortfarande genomföra våra övningar där allt från början är förutbestämt och tillrättalagt.
Sankta Barbara och en gammal Wendist
vakar över Artilleriets och Luftvärnets framtid. Deras uppgift har detta år varit tyngre än vanligt och de uppskattar alla som bidrar till att vidmakthålla framtidstron. Tillsammans med Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift vill de tacka för behjärtade insatser under 2004 och önska läsare och alla som bidrar till tiskriftens ekonomi en
God helg och Ett bättre år för våra truppslag!
Särskilt vill vi tacka våra annonsörer:
Aimpoint AB Bofors Defence AB Ericsson Microwave Systems AB FLIR Systems AB Militärsällskapet Patria Hägglunds Oy Sporrongs Saab AB Saab Bofors Dynamics