Målbild LV efter 2014

Major Håkan Ekvall är studieof cer vid Luftvärnets Stridsskola och arbetar med funktionens framtidsfrågor.

Studien ”Målbild Lv efter 2014” tar ett grepp om konceptet luftvärn på bredden och ger oss ett avstamp i kommande studier. Vi har nu ett dokument att utgå ifrån i våra framtida diskussioner om funktionen, dess utveckling och framtid.

Uppgiften för ”Målbild Lv efter 2014” är att beskriva luftvärnsfunktionens utveckling efter 2014 mot bakgrund av den nya krigföringens krav i ett 10-års perspektiv.

Målbilden är en studie som pågått under  era år inom luftvärnet och som efterhand lämnat delrapporter till Högkvarteret. Detta har möjliggjort feedback och frågor efterhand från uppdragsgivaren och därmed har det fortsatta arbetet kunnat ta hänsyn till detta. Det har hela tiden varit av största vikt att det  nns en vetenskaplig grund och en spårbarhet av innehållet för att få en tyngd i våra argument och slutsatser och för att andra studier inom Försvarsmakten skall kunna använda vår studie som ett utgångsvärde.

För att lägga oss vinn om att det  nns en vetenskaplighet och en spårbarhet har vi från början tagit hjälp av mycket kompetenta förvarsanalytiker vid FOI och Högkvarteret. Studiegruppens sammansättning har bestått av två huvudsakliga delar, en kärngrupp och en referensgrupp. Den senare har bestått av olika personer beroende på vilka kompetenser som studien har efterfrågat.

Målbild Lv efter 2014 har som ambition att beskriva en helhet inom luftvärnsfunktionen och samordningen inom luftarenan.

Hotbilden

Hotbilden för militära operationer har förändrats avsevärt sedan det kalla krigets slut. Det säkerhets- och försvarspolitiska fokuset riktas allt mer mot hotet från ickestatliga aktörer. I studien beskrivs hotbilden där det inom luftrummet fortfarande  nns ett traditionellt lufthotet med strids ygplan och helikoptrar med olika vapenlaster. Den nya tiden innefattar en motståndare som är generisk, asymmetrisk och har en genial stridsplan. En motståndare som dessutom antingen har tillgång till de senaste mycket moderna plattformarna och vapnen eller endast har tillgång till plattformar och vapen med en lägre teknologinivå än den som västvärldens vapensystem traditionellt dimensioneras mot. Detta krävde att vi fördjupade oss och breddade våra tankar kring en fram-

tida hotbild. Härvid studerades det som  nns i den högra delen av bilden nedan, t ex UAV: er, sjömålsrobotar, artilleriammunition och granatkastarammunition m.m.

Arenorna

Studien redovisar stridmiljö och scenarier kopplade till tre olika områden; Internationella insatser, nationell integritet och utbrutet som en egen del, skydd mot ballistiska missiler.

Gemensamt för alla scenarier är att luftvärnsförband är den komponent i luftförsvaret som kännetecknas av hög uthållighet i kombination med en hög responsförmåga.

I en internationell operation kan luftvärnsförband etablera verkan mot luftmål snabbt, enkelt och till en rimlig kostnad. Luftvärnets radarstationer kan utnyttjas för en uthållig luftrumsövervakning över ett stort område till en låg kostnad.

Vid nationella uppgifter är luftvärnets uthållighet särskilt lämpad för att upprätthålla beredskapen kring viktiga objekt och befolkningscentra under långa tidsperioder. En av luftvärnets stora fördelar är att kunna upptäcka och verka mot små mål nära ett skyddsobjekt.

Ledning av luftvärn

För att skapa en  exibel ledning av funktionen i ett integrerat luftförsvar, såväl internationellt som nationellt, krävs ett kvali cerat ledningsstöd. Krav ställs på interoperabilitet med anpassade gränsytor. Identi ering, insatsbeslut och sensorfusion kommer att ställa särskilda krav.

Studiens Luftvärnskoncept

Studien presenterar utifrån aktuella hot ett luftvärnskoncept där ingående förmågor beskrivs.

Hotbilden påvisar ett framtida behov av förmågor och kapaciteter inom ramen för det redovisade luftvärnskonceptet. En viktig del i arbetet med luftvärnskonceptet har varit de simuleringar som vi fått stöd och hjälp med av FOI. Arbetet har avhandlat såväl verkanssystem som lednings- och sensorsystem.

PI – Punktskydd inre är ”målvakten” och skyd-

LvKv 90 väntar på order i samband med arméns slutövning år 2005.

dar utpekade objekt med förmågan att bekämpa många mål under en kort tidssekvens. Ett PIsystem skall kunna verka mot vapenlasten.

PY – Punktskydd yttre är ”backlinjen” som medger bekämpning längre ut från skyddsobjektet och härmed kan  era skyddsobjekt skyddas. Ett PY-system skall kunna verka mot vapenbäraren.

YT – Yttäckande luftvärn skall verka inom en större volym och är inte i första hand fokuserade till ett skyddsobjekt. Ett PY-system skall kunna verka samordnat med jaktresurserna.

MSP – Missilskydd punktobjekt är avsett för att bekämpa ballistiska missiler.

Luftvärnskonceptet förutsätter en samordning mellan flygstridskrafter och luftvärn för att kunna uppnå den önskade effekten i luftrummet.

Ballistiska missiler

Vad avser ballistiska missiler har studien kommit fram till samma slutsatser som andra nationer, EU och NATO också redovisar, d v s att detta är ett område som är aktuellt, politiskt och militärt. Området studeras av många andra nationer, men det är ett område som kräver samarbete och gemensam utveckling för framtagning av system och förmågor. ”Målbild Lv efter 2014” föreslår att kun-

Luftvärnskonceptet förutsätter en samordning mellan  ygstridskrafter och luftvärn för att kunna uppnå den önskade effekten i luftrummet.

skapen inom området ballistiska missiler och massförstörelsevapen måste öka för att kunna ge våra politiker ett adekvat beslutsunderlag. Inom detta område har FOI NBC och skydd i Umeå gett oss många tankeställare och information som vi tillsammans med studiens slutsatser redovisat bland annat i den särskilda utredningen luftvärn.

Slutsatserna från de tre områdena, internationella insatser, nationell integritet och ballistiska missiler, har presenterats i delrapporter för att sedan sammanfattas i studiens slutrapport. I slutrapporten redovisas också ett antal vägval som på ett eller annat sätt kräver ett eller  era beslut för att luftvärnskonceptet skall bli verklighet.

Det är dock helt klart att studiens arbete har lett oss mot konkreta framsteg och utveckling. Härvid kan insatsen i Jämtland (NATO-mötet) och ”Stockholmsplanen” nämnas på den nationella arenan och beredskapen för luftvärnsförband inom Nordic Battle Group på den internationella arenan.

Slutsatserna och Chefen för Luftvärnsregementets rekommendationer utifrån studien är en viktig del för att vi skall nå ovan målbild. För att målbilden 2014 skall kunna uppnås krävs ett antal saker fram till dess. En av studiens viktiga slutsatser på kort sikt var förbandssättning av robotsystem 23 – BAMSE, vilket nu sker.

Vidare genomförs sedan 2006 studien yttäckande luftvärn och under 2007 påbörjas studien punktskydd inre.

Avslutning

Målbild Lv efter 2014 redovisar ett luftvärnskoncept men inga detaljsystem. Pågående studier inom luftvärnet skall redovisa en tydlig målsättning inom sin del av luftvärnskonceptet samtidigt som helheten ständigt måste följas upp och kompletteras. Målbild Lv efter 2014 skall ge funktionen en grund att stå på för framtida diskussioner, beslut och utveckling.