Christer Lidström – generalen med smak för IT

Trogen artillerist hoppas avsluta karriären vid 38:e breddgraden

Christer Lidström har två generalstjärnor på axeln men har aldrig släppt kontakten med sitt truppslag – artilleriet. Sedan fyra år tillbaka är generalmajor Lidström en av Sveriges tunga makthavare när det gäller informationsteknologi.

– Åtminstone enligt en ranking som branschtidningen Ny Teknik har gjort. Där hamnade jag på 37:e plats före  era namnkunniga VD:ar för olika IT-bolag, säger general Lidström och skrattar hjärtligt.

På väggen i tjänsterummet på sjätte våningen i högkvarteret sitter en rejäl plattskärm som hela tiden ger senaste nytt från snabba nyhetskanaler som CNN och BBC. – Jag är faktiskt den enda inspektören som har en sådan skärm och det har kanske väckt lite irritation hos några av mina kollegor, säger Lidström och ler.

Egentligen hade Christer Lidström sitt sikte inställt på att bli brobyggnadsingenjör och om AT tillåter sig en liten  loso skt utvikning, kan vi ändå säga att general Lidström kommit en bra bit på väg på sitt brobygge. Men istället för att det handlar om stålbalkar och stora muttrar har Christer Lidströms senaste fyra år handlat mer om hårddiskar, servrar, informationssystem och inte minst byggandet av broar inom Försvarsmaktens ledningssystem. Christer Lidström är uppvuxen i brukssamhället Uddeholm och hade från början inte en tanke på att bli of cer. – Min första tanke var, eftersom jag trivdes i det militära, men inte ville satsa på en militär karriär, att bli reservof cer eftersom det skulle

passa mig bra att vara ingenjör och reservare. Jag ville bli brokonstruktör eftersom jag alltid varit teknikintresserad.

Kadettskolan blev ändå mer intressant och planerna på ingenjörsexamen försvann, då efterfrågan på civilingenjörer drastiskt klingade av i slutet av 70-talet. – Marknaden för civilingenjörer bara störtdök och jag  ck ta mig en funderare på vad jag nu ville hitta på och fann till min glädje att jag skulle ha nytta av att redan läst två år på KTH när jag genomförde min militära utbildning, eftersom den innehåller stor del tekniska ämnen som matematik, fysik, hållfasthetslära med mera.

Lidström återvände till A 9 och blev plutonchef för artilleriets eget elitförband – artillerijägarna. – Det var verkligen  nt som snus och ansågs som en bra merit att ha utbildat artillerjägare. Därefter blev det den vanliga skolningen med pjästjänst och batteriplatstjänst innan min karriär gick vidare med nya skolor. – Fortfarande ligger mitt truppslag mig mycket varmt om hjärtat och jag försöker att hålla mig ajour med såväl utveckling som vad som händer med mina forna regementskollegor. Det  nns en artilleristräng i hjärtat som aldrig brister, säger generalmajoren.

Kritisk massa uppnådd

– Hur tycker du att artilleriet har utvecklats? – Det tråkiga för mig är att truppslagets numerär har skurits ned så till den milda grad. Den kritiska massan har vi nått. Går vi under den nuvarande numerären har jag svårt att se att vi kan behålla artilleriet som eget truppslag och den individuell kompetensen. Ytterligare en lyckad större exportaffär vore något att se fram, vilket skulle innebära även ett lyft för det svenska artilleriet. Ytterligare en lyckad Indienaffär vore någonting!

Christer Lidström  ck det mindre trevliga uppdraget att avveckla Svea Artilleriregemente (A 1) i Linköping och är det anrika regementets siste chef.

Idag arbetar han och hans kollegor med att införa en fjärde arena inom Försvarsmakten – informationsoperationer: – Det är ett lika stort språng för hela Försvarsmakten att införa informationsoperationer som det var när marinen  ck sitt ubåtsvapen. I vår moderna tid är informationsoperation ett mycket stort genombrott som enligt min

- Jag är nog den enda generalen som har en storbilds-tv på mitt rum. Inte ens ÖB har en sådan, vilket har påpekats för mig några gånger, säger Christer Lidström och skrattar.

förmenande inte har uppmärksammats särskilt tydligt i våra olika utbildningsprogram. Vi kämpar idag ganska hårt med att försöka övertyga om dessa operationers betydelse som enskilt stridsmedel. Det är en uppförsbacke som vi stretar oss uppför men vi börjar också se backens topp. Politikerna och ÖB har redan givit oss sitt fulla stöd och nu pågår arbetet med att övertyga övriga Försvarsmakten om att det är denna tingens ordning som råder.

Längre än väntat

– Är detta din tuffaste strid du har fört inom försvarsledningen? – De nitivt. Att föra ett projekt med nätverksförsvar framåt där alla system ska kunna agera med varandra i olika nivåer till att bli ett vedertaget koncept för hela Försvarsmakten har varit en rejäl utmaning. Idag är vi där, bland annat tack vare skapandet av Försvarsmaktens Ledningsutvecklingscentrum i Enköping. Dessutom har vi inom min funktion fått ett regemente som driver vår doktrin – Ledningsregementet i Enköping. Det är unikt!

– Hur ser du på den demoverksamhet som har pågått i ett antal år? – Över förväntan. Vi har idag nått längre än vad vi i våra vildaste fantasier har förespeglat oss trots att Sverige tog en risk, som tillät Försvarsmakten att ta täten i ett utvecklingsarbete som egentligen ska komma hela statsverket till nytta! – Vi har idag med vår kontinuerliga demonstratorverksamhet visat att det går att åstadkomma vettiga miljöer och processor för sådant som för bara fyra-fem år sedan fanns i sinnet hos några

forskare. Men, ingen blir profet i sitt eget land och vi har ärligt talat fått större uppmärksamhet utomlands än vad som varit fallet internt inom Försvarsmakten och statsverket. Jag tycker att vår ledning skulle kunna ge oss större uppmärksamhet över de resultat som har nåtts!

– Om du värderar demoverksamheten i ett luftvärns- och artilleriperspektiv? – Jag vill inte tala om luftvärn- eller artilleriperspektiv men däremot Nordic Battle Group. Sett ur ett NBG-perspektiv har dock luftvärnet  yttat fram sina positioner genom att luftvärnet inser att de måste ha ett interoperabelt system, läs GBADOC – Ground Base Air Defence Operational Center för att samverka med andra nationers system. Mitt krav är att GBADOC måste vara ett system som kan kommunicera med  ygande system, annars ska vi hitta andra lösningar.

Christer Lidström utnämndes till Försvarsmaktens Ledningsinspektör år 2003. Före inspektörstjänsten var han materialsystemansvarig (MSA) inom FMV. I egenskap av MSA undertecknade han bland annat anskaffningen av Excalibur i samarbete med amerikanarna

Högtidsstund

– Det var faktiskt något av en högtidsstund för mig eftersom jag vet hur kräsna amerikanarna är. De ger sig inte in i samarbeten som de vet har en låg teknologisk nivå.

Arbetet som inspektör planerar Christer Lidström att lämna inom det närmaste året och kanske blir hans sista uppdrag för Sverige och Försvarsmakten i öster? – Jag ser framtiden an och har sagt till min chef att jag gärna skulle vilja avsluta min karriär som ledare av den internationella observatörsstyrka som  nns på den 38:e breddgraden på gränsen till Nord- och Sydkorea.

Christer Lidström

Namn: Stig Christer Lidström.

Grad: Generalmajor. Ålder: 55.

Född: I Kristinehamn, Värmland. Uppvuxen i bruksorten Uddeholm.

Familj: Hustru Lotta samt barnen Lisa, 26, Wilhelm 18 och Carl-Fredrik, 15.

Intressen: Skidåkning och golf. Är en hängiven golffantast. ”Tyvärr blir det inte riktigt så mycket tillfälle till golfspel som jag skulle vilja, men mitt mål är att inte ha ett högre handicap än antalet levnadsår, vilket skulle innebära 5,5 i år.

Motto i livet: ”Gör alltid ditt bästa”.

Äter helst: Svensk husmanskost.

Framtidsplaner: ”Det skulle inte vara så dumt att få avsluta min militära karriär med ett internationellt uppdrag.”