Carl-Gustaf – mer vitalt undersstödssystem än någonsin

Carl-Gustaf – mer vitalt understödssystem än någonsin

I det tysta har det under dryga decenniet pågått en smärre revolution. Det handlar om en förvandling och vitalisering av ett av vårt lands äldsta, nuvarande vapensystem som fortfarande är i bruk. Det i år 60 år gamla pansarvärnsvapensystemet Carl Gustaf är inte längre ett pansarvärnsvapen utan ett understödsvapen av högsta internationella klass – den ”enskilde soldatens artilleri”. Om några år planeras generation fyra av systemet vara klart för lansering.

Vittnesmålen om den gedigna och av många försvarsmakters applåderade förvandling går att hitta hos såväl specialförband som amerikanska Special Operations Command (SOCOM) men även danska Haeren (armén). – Vi har fått både muntliga och skriftliga rapporter om att utan Carl-Gustafs omdaning från ett pansarvärnssystem till ett system med alternativa stridsdelar för verkan mot olika typer av mål, skulle respektive lands mission på olika platser i världen avsevärt ha försvårats.

Det säger en av Carl-Gustaf-systemets nestorer, Leif Jilsmo. I nästan tre decennier har Leif Jilsmo arbetat med att marknadsföra och sälja systemet som idag är spritt till nära 50 länder. Målet är att få en ny kund varje år. Totalt finns det runt om i världen över 50 000 system av olika version! – Danmark är ett exempel på en nation som stod i begrepp att fatta beslut om att avveckla Carl-Gustaf när de åkte iväg på en internationell mission i Afghanistan. I en så kallad ”After action review” konstaterade danskarna att utan CG och dess utvecklade ammunitionsportfölj hade missionen varit mycket besvärlig. Idag finns inga planer på att fasa ut systemet utan det kommer sannolikt att vara kvar många år framöver, berättar Jilsmo.

USA-order genombrott

Genombrottet för den senaste versionen, Mark 3, kom redan i slutet av 80-talet. I slutet av sjuttiotalet började inom dåvarande FFV:s ledning oron att infinna sig för Carl Gustaf-systemets framtid. En oro som idag visar sig vara helt befogad, om inte beslut fattats att utveckla Mark 3. Sverige anskaffade till exempel M 3-vapnet till några specialförband. Idag nyttjas bland annat systemet av Särskilda Skyddsgruppen, SSG:s soldater. Andra specialförband som använder

systemet är amerikanska US Rangers, Navy SEAL och Special Forces Groups. – Vårt marknadsmässiga genombrott för M 3 kom onekligen efter att US Rangers efter sin utvärdering beslutade sig för att anskaffa systemet. Det gav ett rejält eko i omvärlden, konstaterar Leif Jilsmo.

– Vilken ammunitionsportfölj fanns tillgänglig när ni lanserade M 3:an? – Då hade vi fem granater; en spränggranat, en pansarspränggranat, rök, lys och ytterligare en flermålsgranat för bland annat strid i bebyggelse (502). Det är också mycket tack vare de amerikanska kundernas krav som vi idag har en modern ammunitionsfamilj, då vi uppgraderat tändrör för att de ska möta se senaste säkerhetskraven. Vi har även fört in lågkänsligt sprängämne för att minska risken för antändning vid påskjutning.

Just ökade krav på Insensitive Munition (IM), eller lågkänsliga sprängämnen är något som SBD måste arbeta vidare med, konstaterar Jilsmo och berättar att studier pågår för att ytterligare öka IM-förmåga för de olika ammunitionstyperna. – Vi har också gått vidare med tandemtekniken genom att ta fram en granat som inte bara gör hål i en vägg utan ett hål tillräckligt stort för att en grantakropp kan komma igenom och skapa effekt inne i det aktuella utrymmet.

Carl Gustafs roll som pansarvärnsvapen är inte alls lika dominerande som vid systemets lansering i slutet av 40-talet. – Egentligen är det inte en riktigt korrekt beskrivning av Carl Gustaf var enbart ett

Leif Jilsmo bredvid montern som presenterar delar av den omfattande ammunitionsportfölj som utvecklats för Carl Gustaf-systemet under det senaste decenniet. pansarvärnsvapen när det togs fram eftersom det initialt fanns såväl en pansarspräng- som en spränggranat. Sedan kom lys och rök.

Den största hemligheten till Carl- Gustafs nya segertåg runt om i världen är den kraftigt utökade portföljen med olika typer av ammunition. – Vi har lagt ned mycken möda under det senaste decenniet för att ta fram ammunition som kan användas i en graderad verkansskala. Den ammunition som enligt Jilsmo utnyttjas flitigast idag är spränggranaten men även rök- och lysgranater används rätt frekvent.

Den ökade floran av internationella insatser ökar också behovet av ammunition som kan åstadkomma graderad verkan.

– I praktiken bär du som enskild soldat med dig ett eldrör och din kollega bär på ammunitionen som innebär att du kan åstadkomma ett antal olika effekter i ditt målområde. Inte minst understödsfunktionen är viktig för många av våra kunder.

I och med att nyare ammunitionstyper förs in ökar också behovet av mer avancerade siktessystem. Flera nordiska länder använder till exempel en till det befintliga, mekaniska siktet parallellkopplad laseravståndsmätare. – Det är ett första steg i utvecklingen av sikten. Laseravståndsmätarna blir allt mindre och mindre och möjliggör då också funktion tillsammans med CG-systemet. Andra länder studerar just nu ett sikte med ballistisk beräk-

ning av målet via laser. Norska Simrad är en leverantör av ett sådant sikte.

Generation fyra

Sverige diskuterar också att komplettera sin ammunitionsportfölj genom att köpa fler typer av granater. – Sverige utnyttjar inte idag, anser jag, CG-systemets fulla potential i den grad som är önskvärt. Det finns på vissa håll en inställning att systemet är tungt att bära och har begränsad verkan. Denna inställningen kan vara förståelig då huvuddelen av den ammunition som används i Sverige har många år på nacken.

Nästa generation

– Vi håller på med att ta fram en ny version och jag skulle tro att den kan vara i bruk om fem-sex år. Vi har också studerat tänkbar teknik

i framtida sikten eller rättare eldledningsutrustning och ytterligare ammunitionstyper.

Nästa generations granater tror Leif Jilsmo kommer att utgöras av en mindre men flerfunktionell flora av ammunitionstyper. Det kommande systemet kommer också att förses med kommunikation mellan siktet och granat. – Exakt vilken intelligens som granaterna kommer att få vill jag inte uttala mig om idag, men vi har utan tvekan ett antal olika koncept som innebär mer eller mindre intelligens i granaten. Balans måste också ske mellan kaliberns möjligheter och den intelligens som kan läggas in i ammunitionen utan att det blir en missil.

Lindningen av kolfiberliner är inte många millimeter men tillräckligt tjock för aatt stå emot det tryck som bildas när en granat avfyras.

Bilden till vänster: Caral Gustaf-eldrör som nyligen svarvats och ska slussas vidare i produktionen.