Dags för renovering av granatkastarsystemen

Niklas Edelsvärd

Redaktionen för Artilleritidskrift har bett en av landets granatkastarexperter, major Niklas Edelsvärd, att skriva några rader om granatkastarutvecklingen i Sverige. Denna gång är fokus för artikeln den renovering av granatkastare som nu initieras samt den RFI (Request For Information) på 120 millimeters, fordonsburet, granatkastarsystem som FMV skickat ut till intresserade leverantörer i slutet av förra året. Ordet till Niklas Edelsvärd:

"Jag tänkte börja med att med kortfattat besriva de dokument som till stor del styr utvecklingen av förband, materiel och förmågor. Armén ger på uppdrag av Överbefälhavaren årligen ut en utvecklingsplan som kan beskrivas som Arméinspektörens inriktning för arméns utveckling de kommande åren (AUP). Planen bygger på Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) vars militärstrategiska inriktning sätter ramar för arméns utvecklingsarbete. Artilleriregementet ansvarar i rollen som funktionsansvarig för indirekt bekämpning i Försvarsmakten för att utarbeta Systemutvecklingsplaner (SUP) för indirekt eld och för flygunderstöd (Close Air Support).

Internationell anpassning

AUP anger att för granatkastarförbanden ska en anpassning till internationella skjutmetoder genomföras.1 Detta är påbörjat sedan några år tillbaka genom att till exempel kompasser med 6 300 streck bytts ut mot 6 400 mils. Nu återstår att byta ut hårdvaran på granatkastarplutonen, till exempel kompassvinkelmätare och riktinstrument.

Renoveringen är dock mer omfatande än så. För att förbättra framför allt fömågan till bäringsbestämning och positionering har FMV genomfört studier där bland annat GPS används för att förbättra noggrannheten vid pjäsplatsen. Detta har beskrivits utförligt av FMV projektledare, Linus Ekqvist, i tidigare nummer av Artilleritidskrift. (Se AT nr 3 2010). I början av mars är Försvarsmaktens målsättningsdokument för renovering av grk klart och FMV räknar med att ett upphandlings-

1) HKV 2010-10-19 01 600.63220 Bilaga 1 AUP 2011, sidan 84. brigadchefen för I 19, AUP anger att för överste Torbjörn Lars-granatkastarförbanson sin glädje över att den ska en anpassSverige fått värdskapet ning till internationella för IAS skjutmetoder genomföras, säger major Niklas Edelsvärd, en av landets granatkastarexperter.

Det taktiska behovet av ett kvalificerat granatkastarsystem kvarstår. Kanske AMOS- projektet (bilden) kan komma att återupplivas som ett alternativ för bataljonsartilleriet vid de mekaniserade bataljonerna.

förfarande kan påbörjas i slutet av april. Jag vill dock betona att trots de tekniska förbättringar som bland annat medger förenklat handhavande och ökad noggrannhet leder renoveringen inte till förbättrade förmågor för bataljonsartilleriets granatkastarplutoner. Naturligtvis är Försvarsmakten medveten om detta och beskriver i AUP att en fortsatt utveckling av bataljonsartillerisystemet krävs. Det är främst de mekaniserade

2) HKV 2009-03-11 09 833 51893 Bilaga 1 Reglemente för Markoperationer. 3) http://www.regeringen.se/sb/d/10209/a/111475. 4) HKV 2010-10-19 01 600.63220 Bilaga 1 AUP 2011, sidan 84. bataljonerna som har ett behov av ett fordonsmonterat system som uppfyller samma krav på rörlighet och skydd som det understödda förbandet, bataljonen. 2 Det kan synas motsägelsefullt att lägga ned det splitterskyddade granatkastarsystemet AMOS (Advanced MOrtar System) för att bara några få år senare beskriva ett behov av samma förmåga igen. Det är dock viktigt att poängtera att det var ett politiskt beslut att avveckla AMOS 2008, då den så kallade Genomförandegruppen ledd av Försvarsdepartementet föreslog effektiviseringar av materielprocessen och pekade ut utvecklingsprojekt som skulle avbrytas.3

I det skedet var AMOS inte längre något utvecklingsprojekt. Prototyperna skulle börja tillverkas under samma år, men avvecklingen fullföljdes och projektet slutrapporterades under våren 2009. Det taktiska behovet av ett kvalificerat granatkastarsystem kvarstår dock. I AUP framgår att i syfte att utveckla den förmågan till skydd och rörlighet för bataljonsartilleriet vid de mekaniserade bataljonerna påbörjas studier av ny splitterskyddad granatkastare. 4

Nytt system operativt 2015

Ett sådant granatkastarsystem ska kunna vara operativt efter år 2015. Med anledning av detta har FMV, som nämndes i början av artikeln, under slutet av 2010 skickat ut

en RFI för att få en uppfattning om marknadsläget och aktuell kostnadsbild för Försvarsmaktens budgetarbete. Ur ett tekniskt perspektiv kommer svaren på RFI:n även att ge förbättrat underlag för Försvarsmaktens kommande kravarbete.

Tre viktigt krav anges i RFI:n:

• Fordonet som pjäsen ska integreras i skall vara Stridsfordon 90, splitter skyddad bandvagn liknande BAE

System, Hägglunds BvS 10 eller ett splitterskyddat hjulfordon Patria AMV. • Ur ett logistiskt perspektiv vill inte

Försvarsmakten föra in en ny fordons typ i organisationen. • Granatkastarsystemet skall kunna integreras med manöverbataljonens led ningssystem (SLB) samt med den eldledningsmodul som nu är under ut veckling tillsammans med Norge.

Vägvalsfrågor

Utan att föregripa vare sig FMV arbete med RFI eller Försvarsmaktens kommande kravarbete skall jag avslutningsvis reflektera runt en del vägvalsfrågor för ett framtida granatkastarsystem. Jag strukturerar min diskussion runt några av de så kallade grundläggande förmågorna. Med dessa förmågor avses ledning, underrättelser/information, skydd, uthållighet, rörlighet och verkan. De utgör en tankemodell för att kunna analysera och skapa system av system.5 I detta fall är verkan, skydd, uthållighet och rörlighet mest tillämpliga för diskussion.

Verkan

Ska pjäsen medge direktskjutning kräver detta sannolikt en tornkonstruktion. Är eldhastigheten en viktig faktor talar detta för ett manuellt laddningssystem. Ett automatiserat laddningssystem sparar personal men kommer sannolikt inte upp i lika hög eldhastighet som ett mynningsladdat manuellt system som kan uppnå ca 18-20 skott per minut. Ett modernt granatkastarsystems mycket korta grupperingstider gör att skjutavstånd är mindre viktigt. Korta skjutavstånd leder också till korta säkerhetsavstånd.

Skydd

Ska pjäspersonalen kunna skjuta skyddat eller är det tillräckligt att kunna ta skydd i ett splitterskyddat fordon (under skjutning)? Om skjutning i skydd ska ske är tornbeväpning en möjlig lösning. En fördel med att öppna stridsluckor och skjuta, bortsett från sämre skyddsnivå, är att en sådan pjäs ger ett mindre hotfullt intryck i en stabiliserande operation. Skyddsnivån bör i övrigt motsvara det förband som understöds.

Rörlighet

Precis som i diskussionen runt skyddsnivå ska rörligheten motsvara manöverförbandet, det

5) HKV 2009-03-11 09 833 51893 Bilaga 1 Reglemente för Markoperationer.

T.h. En svensk grktropp under gruppering av 120 millimeterpjäs.

vill säga framrycker huvuddelen av manöverförbandet med bandfordon är sannolikt band det bästa alternativet. Band är ofta ett dyrare transportsätt än hjul men medger bättre terrängframkomlighet. Vid vägtransport är hjulfordon att föredra.

Uthållighet

Uthållighet består av en mängd faktorer. Ett större hjulgående fordon kan medföra mycket ammunition men den totala vikten kan omöjliggöra vissa typer av fl yg- eller helikoptertransporter. En fördel med ett granatkastarsystem som kräver lite personal är att det blir en liten personalkostnad men erfarenheter visar att alla förband ska kunna uppträda som skyttesoldater och större besättning medger fl exibel förbandssammansättning. Jag gör inga anspråk på att detta ska vara en fullständig dokumentation av möjliga krav för respektive förmåga. Exemplen ovan visar på en intressant dynamik som kravställare har att ta hänsyn till. För att detta ska bli rätt är det viktigt att göra saker i rätt ordning. För att ställa rätt krav på vårt framtida splitterskyddade granatkastarsystem måste en noggrann analys ske av manöverförbandets målsättningsdokument (Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning) och därefter utarbeta relevanta krav som leder till att bataljonchefen får det understöd som krävs för att lösa tilldelade uppgifter. Min personliga uppfattning är att Försvarsmakten i kravställningsarbetet bör inrikta sig mot en lägre tekniknivå, för att säkerställa ett realiserbart koncept, men samtidigt utarbeta en utvecklingstrappa med önskvärda förmågor om ekonomiskt utrymme fi nns.”

A Global Military Supplier

Aim and hit

Situational awareness

Reduce collateral damage

Protect own troops

Complete supplier - Full system flexibility - Combines new with old - CLS

Vinghøg AS - a part of Simrad Optronics group is today the largest defence company in Norway without government ownership. We have more than 60 years of experience, and exports to more than 40 countries world wide. Through a combination of an innovative R&D department and diversification into new areas, Vinghøg has developed a range of new products that are world leading in their areas.

Vinghøg will use this opportunity to thank the Swedish Army for trusting us with the delivery of two Mortar Vingpos concept systems for evaluation, the FOI2000 Forward Observer Instrument and the future delivery of TYR - The Man Portable Laser Designator.