8 minute read
Officersprogrammet - en ledarutbildning i förändring
Stefan Svensson
Advertisement
Under 2010 var officersprogrammet en av landets mest attraktiva, akademiska utbildningar. Programmet var under förra året den utbildning som hade flest sökande per utbildningsplats (cirka 15 sökande/ plats). Av de 1 316 sökande passerade 90 nålsögat.
Som jämförelse kan nämnas att psykologutbildningen lockade drygt 10 sökande per plats och läkarutbildningen med knappt 9 sökande/plats.1 Med vetskap om att Försvarshögskolan så sent som första januari 2008 blev en statlig högskola med examensrätt är det imponerande att på så kort tid lyckats skapa en så pass hög attraktionskraft till officersutbildningen. Denna artikel ska belysa vad den akademiska officersutbildningen är för något och vilket ansvar Artilleriregementet har i utbildningen av våra framtida ledare.
Akademisk examen
Idag rekryteras ungdomar till ett officersprogram som sträcker sig över tre år och ut-
1) http://www.hsv.se/statistik/statistik om högskolan/sökandetryck, (2010 var det 1316 sökande till 90 platser). mynnar i en akademisk officersexamen omfattande 180 högskolepoäng och möjlighet till anställning i Försvarsmakten. Utbildningen syftar till att den examinerade inledningsvis kommer att vara anställningsbar i nivån plutonchef.
Som kadett är man både student vid Försvarshögskolan och militär personal i Försvarsmakten utan att vara knuten till något regemente eller flottilj (förbandsplacering får kadetterna veta senast under termin två).
Termin 1-3 samt 6 är i grunden teoretiska och genomförs vid Karlberg i Stockholm. Termin fyra och fem bygger på teoristudierna med tillämpade och praktiska moment. De genomförs som verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på någon av Försvarsmaktens skolor eller förband. För de som valt krigsvetenskaplig profil med inriktning mot indirekt bekämpning genomförs utbildningen på skolsektionen vid Artilleriets Stridsskola i Boden.
Varför är då officersutbildningen akademiserad? Det något förenklade svaret på denna fråga hittar vi bland annat i förarbetena till de beslut våra politiker fattat i frågan om
Major Stefan Svensson är huvudlärare i Krigsvetenskap på skolsektionen vid Artilleriets stridsskola på A 9. Utöver militära skolor och tjänstgöring i Afghanistan som kompanichef har Stefan studerat statsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet, militärhistoria vid Stockholms Universitet samt Ledarskap & Informationsteknologi vid Kungliga Tekniska Högskolan.
T.h. Grundläggande förståelse.hos eleverna skapades bl.a under förra året med deltagande som stabsmedlemmar i en norsk stab under Nordic Artillery Exercise (NAX) samt ett utbyte med finska kadetter under det finska artilleriets slutövning i Rovajärvi, där femtiotalet skjutande enheter ingick. riktlinjerna till den framtida officersutbildningen. I Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav (SOU 1998:42) och Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten (SOU 2003:43) återfinns bland annat återkommande formuleringar på officerskompetens som omfattar ”ett förhållningssätt baserat på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund”.2 ÖB fastslår även i januari 2001 i promemorian “Högskoleanpassning av Försvarsmaktens skolsystem – Examensrätt vid Försvarshögskolan och Försvarsmaktens skolor” att kvalitetskriterier enligt högskolelag och högskoleförordning skall tillämpas för utveckling av FM:s skolsystem.3 I texterna framgår även ett resonemang om att officersyrket idag inte längre är att se som ett livstidsyrke, och att en akademisering i sig utgör ett incitament för en större rörlighet på arbetsmarknaden och kvalitetsförbättring av forskning och utbildning.4
Ska vila på vetenskaplig grund
Vad innebär då en akademisk officersutbildning? Innebörden av detta är att all högre utbildning skall vila på vetenskaplig grund, eller som det mer högupplöst uttrycks i regeringens proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret angående det militära systemets utveckling: ”För att utbilda officerare med analytiskt
2) http://riksdagen.se/. 3) Promemoria 19100:60712, 2011-01-17. 4) SOU 2003:43, s. 76. och kritiskt tänkande bör högskolelagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tillsammans med forskning prägla utbildningen.5 ”
Vetenskapligheten kan sägas vara utbildningens anknytning till forskningen inom det kunskapsområdet utbildningen omfattar, men även träning i att hantera vetenskapliga metoder, ett vetenskapligt förhållningssätt till egna och andras kunskaper och ett självständigt och kritiskt tänkande för att
5) Prop. 2001/02:10, s.204.
kontinuerligt ompröva egna och andras sanningar.
Den beprövade erfarenheten utgår ifrån all tidigare vunnen erfarenhet inom kunskaps- eller verksamhetsområdet. Erfarenheten återfinns i allt från litteratur, reglementen, anvisningar, rådande uppfattningar och värderingar till hur vi förstår, handlar och argumenterar inom rådande praxis som gör att vi i yrkesutövningen når bättre resultat än man annars skulle ha gjort. Den inte helt okomplicerade beprövningen kan sägas utgå ifrån en systematisk och kritisk reflektion som dokumenteras för att synliggöra, sätta ord på, påverka eller förbättra ett praktiskt handlande.6
Kvalitetssäkring
Den verksamhetsförlagda utbildningen i Boden på Artilleriets stridsskola omfattar 60 högskolepoäng fördelade på tre ämnesområden; ledarskap, militärteknik och krigsvetenskap.
Varje ämnesområde är representerat av en huvudlärare som ansvarar för den akademiska kvalitetssäkringen mot Försvarshögskolan, högskolelag och högskoleförordning. De formella kraven på huvudlärarna omfattar genomförda högskolekurser i pedagogik, militärteknik, ledarskap och
6) PM Några tankar om högskolemässig yrkeskompetens, FHS Institutionen för ledarskap & management, 2002-01-17, Talerud Bo, s 1 ff. krigsvetenskap i kombination med kunskap och erfarenhet i yrket. Länken mellan lärarna och de formella kraven i lag och förordning är examinatorer anställda vid Försvarshögskolan. Deras roll är att säkerställa att högskolepoängen examineras, rapporteras och utvärderas enligt gällande regelverk. År 2009 utbildades två kadetter, 2010 sex kadetter och under 2011 utbildas fyra kadetter inom funktionen indirekt bekämpning.
Grundläggande förståelse
Utbildningens innehåll är i huvudsak fokuserad på praktiska moment som omfattar allt från språkutbildning, taktiska bedömanden, orderskrivning, trupputbildning, truppföring, eldledningstjänst, pjästjänst, sensorutbildning och meteorologi till planering och genomförande av skarpa stridsskjutningar.
Övergripande mål för utbildningen är att skapa en grundläggande förståelse för indirekt bekämpning i ett brigadkoncept, färdighet att leda en pluton och utveckla förmågan till kritisk och systematiskt reflektion. Det internationella inslaget i utbildningen är viktigt för att få perspektiv på harmoniseringen av internationella metoder och svenska traditioner. Det skapades under förra året med deltagande som stabsmedlemmar i en norsk stab under Nordic Artillery Exercise (NAX) samt ett utbyte med finska kadetter under det finska artilleriets slutövning i Rovajärvi, där femtiotalet skjutande enheter ingick.
T.v. Svenska kadetter på marsch i Rovajärvi. Temperaturen ligger på minus 32 grader, vilket man också får paktiska erfarenheter av.
Det svåra ur ett lärarperspektiv ligger inte i att formulera provfrågor, hålla i lektioner eller skapa lämpliga pedagogiska utbildningssituationer. Snarare ligger svårigheten i att göra yrket transparent - att hitta igen, definiera och formulera varför vi gör saker på ett visst sätt eller varför det står som det gör i reglementen och anvisningar. Det är ord, handlingar, beteenden och förmågor som bidrar till att definiera en skicklig officer. Saker som vi ibland gör utan att vara medveten om det. Det är just det som är utgångspunkten när vi ska bedöma och examinera kadetternas praktiska prestationer och samtidigt vara beredd på att möta kadetternas självkritiska granskning.
Viktigt samarbete
Utbildningen sker i nära samverkan med Artilleribataljonen och de trettiotal yrkes- och befattningsspecifika kurser (YBK) som ges vid skolsektionen. Ett samarbete som är ytterst viktigt, dels för att åstadkomma funktionskedjor för den indirekta bekämpningen, elevvolym och en truppmassa som omfattar minst plutons storlek. Dels för att åstadkomma den viktiga kontakten mellan artilleriförbandets personal och officersaspiranterna inför en framtida anställning. Kadetterna som genomför utbildningen i Boden är i huvudsak inte, och behöver inte, vara grundutbildade artillerister. Deras militära
bakgrund är väldigt skiftande och hemorten ligger ofta en bra bit utanför Norrbotten. Om det med nämnda förutsättningar varit en pedagogisk utmaning att på ett år forma blivande bekämpningsofficerare, har det varit desto lättare att förmedla känslan av Artilleriregementet som en modern och trivsam arbetsplats på väg framåt. Det har vi det goda samarbetet inom regementet att tacka för.
En fänrik är inte färdigutbildad
Efter termin sex och uppnådd officersexamen är fänrikarna givetvis inte färdigutbildade. De är däremot tränade i att systematiskt och självkritiskt reflektera över sakers tillstånd i syfte att påverka eller förbättra verksamheten, samt att metodiskt förhålla sig till källor och auktoriteter för att skilja på brus och fakta. De är även skolade i ett system som bidrar till att forma ett ansvarstagande för egen och andras kunskapsutveckling, där befordran sker efter en samlad bedömning av den enskildes meriter, inte efter vilket skolsteg som genomförts.
Beroende på vilka befattningar individen utvecklas mot är det upp till officeren att ta reda på vilka kurser som måste läsas in. Nästa gång officeren kommer i kontakt med skolformen är eventuella studier på Högre stabsutbildning (HSU).
Utländska studenter på A 9?
Försvarsmaktens officersutbildning är inte den första yrkesutbildningen och förmodligen inte den sista som akademiserats och gjorts vetenskaplig. Det finns flera exempel på andra länders försvarsmakter som sedan länge akademiserat officersyrket, med liknande och annorlunda upplägg än den svenska. På den svenska arbetsmarknaden finns en flora av exempel på utbildningar där motståndet till förändring i riktning mot högskolemässig yrkeskompetens varit stort men idag ses som något helt naturligt, sjuksköterskeutbildningen är ett exempel.
Till detta kommer att omvärlden förändras kontinuerligt, gränser öppnas eller suddas ut, människor rör sig över större ytor och den säkerhetspolitiska spelplanen tillförs förändrade och nya hot. Vilka kunskaper som behövs i den framtida officersprofessionen kommer sannolikt även det att förändras, men i en snar framtid håller jag det som inte allt för osannolikt att vi i utbildningen integrerar utbytesstudenter från både de nordiska och övriga europeiska länder. En utveckling som är nödvändig för att stärka, utveckla och säkerställa en fortsatt hög attraktionskraft för officersyrket och den indirekta bekämpningen.
Artilleriklubben
Adress c/o Överstelöjtnant Lars Mörrby Luftvärnsregementet Box 515 301 80 HALMSTAD Tel 035-266 36 01
Ordförande Överste Torbjörn Larsson Norrbottensbrigaden Norrbottens Regemente, I 19 Box 9105 961 19 BODEN Tel 0921-34 80 00
Artilleritidskrift
Bankgiro 883-4278
Prenumerationspriser Inom Europa 250 kr per år Utom Europa 300 kr per år
Lösnummerpriser Enkelnummer 85 kr
Dubbel-/Temanummer 110 kr
© 2011Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.
Årsavgift för 2011
Nu är det dags att betala årsavgiften för 2011.
Varför inte bli ständig medlem och därmed slippa alla årliga betalningar?
Artilleriklubbens postgiro 547 31-5 Årsavgift 125 kr. Ständigt medlemskap 1 250 kr.
Om du betalar via nätet: Ange namn och adress samt ”medlemsavgift 2011”.
