N-styrning är ett hantverk Niclas Sjöholm på VäxtRåd jämför N-styrning med ett gediget hantverk. För ett lyckat resultat krävs träning, erfarenhet och vassa verktyg. Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
N
iclas Sjöholm basar för Växt Råd och har sina egna kunder i Mälardalen. I VäxtRåd använ der man nitratstickor sedan decennier, och har en gedigen samlad erfarenhets bas att stå på. Niclas bedömer att man ofta prickar rätt med hjälp av nitrat stickorna. – Men de ska användas med omdöme och med hänsyn till rådande vatten tillgång i marken, säger han. Kräver Nollruta Sedan många år kompletterar VäxtRåd nitratstickorna med en Yara N-Tester™, och tillsammans utgör de båda verkty gen ”en fenomenal kombination” enligt Niclas. Men allra bäst tycker han om Yara Handsensor – det senaste tillskottet som gjorde entré inför säsongen 2015. – Den är outstanding, utbrister Niclas. För att Handsensorn ska kunna utnyttjas till sin potential krävs en Noll ruta på fältet. Den tycker Niclas är en pedagogisk finess där ögat kan upp fatta och hjärnan förstå hur det aktuella N-upptaget ser ut i fält. – Man behöver inte vara raketforskare
Ola Reslow, Reslow Agri AB.
för att fatta att man inte behövde til� läggsgödsla med kväve på en Nollruta som var mörkgrön 2019. Men Nollrutan duger bara som väg ledning i extremfallen när den är mörk grön och inte skiljer sig från det göds lade fältet, eller ljusgul med obefintlig tillväxt. I mellanlägena är det Hand sensorn som uppfattar nyanserna, men sensorn behöver Nollrutan. – Så vi påminner alltid kunder om Nollruta både när vi ses och i växtod lingsbrev, berättar Niclas. Från gissning till råd I hans område är strategin ofta att lägga en rak giva på 120–140 kilo N per hektar till höstvetet som ska vara till gänglig inför stråskjutningen. När sedan Nollrutan skvallrar om N-upptaget i 2:a halvan av maj är det lätt att bromsa tilläggsgödslingen alternativt gasa i rela tion till förväntad avkastning och det N som tagits upp. – Med Nollruta och sensor går vi från en gissning till ett kunskapsbaserat råd, slår Niclas fast. Han poängterar de klimat- och
|
…N-styrning kräver både träning, erfarenhet och vassa verktyg.” miljömässiga fördelarna som sensorn ger, och att det för odlaren nu finns goda möjligheter att anpassa N-givan under säsong. – Nu går det att slippa liggsäd vid skörd! Både såg och sax I Mälardalen vinner höstraps terräng, men Niclas understryker att ojämn N-spridning är förödande för grödan. Det syns direkt på utvintring i överlapp ningen mellan kördragen om N-givan är för hög. Rätt justerad maskin är alltså grunden för att kunna styra N med någon ordning. – Alla kvadratmetrar måste få samma giva om det ska vara meningsfullt att arbeta med kvävestyrning, samman fattar han. Själv jämför Niclas kvävestyrningen med ett hantverk. – Vi arbetar med olika verktyg precis som en hantverkare använder t.ex. figursåg, fogsvans och plåtsax! Och precis som ett lyckat hantverk kräver N-styrning både träning, erfaren het och vassa verktyg. /
”Ska minnas och hinnas” Nollrutor, sensormätning och CropSat samverkar för att fördela och variera kvävet på Reslow Agri AB på Österlen i Skåne. Nollrutorna är den svagaste länken, för man ska minnas och det ska hinnas med, säger Ola Reslow.
10
Niclas Sjöholm, VäxtRåd. Foto: Lantmännen
© Yara • Växtpressen 1/2020
R
eslow Agri AB utanför Simris hamn i Skåne använder sig sedan flera år av Nollrutor och mätning av N-upptag i höstvete med Yara Hand sensor. Mätningen sköter HIR Skåne. Varierande N-effekt I driften finns kyckling- och kalkon uppfödning. Stallgödseln gör att N-mine
