Handfasta råd inför 2020 År 2020 är ett udda år redan från start. Det ger många frågor inför säsongen. I tre artiklar lotsar vi dig framåt med stabila råd för en bättre odlingsekonomi. Av Magnus Jeppsson, Yara
V
arje år är unikt. Det vet alla som är intresserade av biologi och lantbruk. Vi vet också att detta är utmaningen i all odling på fri land. En del skulle även säga att det unika också är tjusningen med odling i fält. 2020 udda från start Så här långt ser verkligen 2020 ut att bli unikt. Det är ytterligare en vinter utan någon kyla och tjäle att tala om, men nu toppad med både temperatur- och nederbördsrekord. Frågorna är därför extra många inför 2020. Vad händer med N-leveransen från marken? Hur mycket kväve är kvar efter all neder börd? Har höstgrödor som inte riktigt slutat växa ett annat N-behov i vår? Det
ställer stora krav på oss som arbetar med odling. På kommande sidor finns fem artiklar där aktuell information kring N-strategier är samlad och satt i sitt sammanhang inför 2020. Konkret och lönsam kunskap Artikeln på sid 7–9 handlar om N-effektivitet och hur den optimeras under svenska förhållanden. Det är viktigt när man köper mineralgödsel att hitta ett bra pris, men ännu vik tigare är att priset i förhållande till N-effektiviteten blir bästa möjliga. Annars kan billigt kväve snart bli dyrt. Artiklarna på sidan 10–11 ger inspira tion inför 2020 när det gäller att använda och förstå en rad olika verktyg i prak tiken. En sak är hur de rent praktiskt fungerar, men i dessa artiklar visar vi hur de kan användas på ett smart sätt. Det handlar om din odlarekonomi. På sidan 12–13 beskrivs de ekonomiska konsekvenserna av en optimal eller en undermålig gödsling. Perspektivet tas både på gårdsnivå och odlarkollektivet i Sverige. Kunskap och tydliga mål kan ge cirka tre gånger insatsen på en extra gödslingskostnad på 650 kronor per hektar. Det är sällan enklare att investera med så hög ränta! /
10 punkter att ta med sig inför 2020 På sidorna 7–13 finns artiklar om N-effektivitet, N-styrning och kvalitets inriktad N-gödsling. En sammanfattning i 10 punkter lyder… 1. Gödsla inte efter medelskörd och medelår – anpassning gäller. 2. Nitrat produceras av markens naturliga mikroorganismer – bevuxen jord med t.ex. mellangröda förhindrar nitrat utlakning under hösten. 3. Decennier av fältförsök visar att nitrat är den effektivaste kväveformen under svenska förhållanden. 4. Kväve i mineralgödsel ökar kolinlagring och mullhalt i jorden. 5. Fotosyntesen avgör mullhalten – ju längre en jord är bevuxen desto högre mullhalt. 6. Kombisådd NPK till vårsäd ökar verkningsgraden med ca 10 procent jämfört med bredspridning. 7. Ammonium bredspridd på markytan transporteras inte neråt på en lerjord förrän det ombildats till nitrat och detta kräver värme och fukt. Kallt eller torrt ger svag effekt. 8. Nollrutor och Yara Handsensor är praktiska och användbara verktyg för att styra N-gödslingen efter årsmånen. 9. Både miljö och odlare vinner på anpassning – att använda verktygen i Yara Smart Farming för N-styrning tillåter justering efter aktuellt dagsläge i stället för justering efter fjolårets proteinhalt.
En Nollruta berättar hur mycket kväve som grödan tagit upp. Den är grunden för en smart N-styrning. Glöm inte att märka ut med pinnar. Foto: Jens Blomquist
6
|
© Yara • Växtpressen 1/2020
10. I en kvarnvetesort är det som regel mycket god ekonomi att sikta på ca 12 procent protein.
