Mineralkväve ökar tillväxten av biomassa både över och under jord och ger ökad kolinlagring och mullhalt i marken. Fältförsök och forskning har under decennier visat att nitratkväve är den N-form som är effektivast under svenska förhållanden. Detta nitrat produceras naturligt också av markens mikroorganismer. Av Ingemar Gruvaeus, Yara
Nitrat - effektivt och naturligt För övergödsling är nitrat den effektivaste kväveformen visar ett gediget underlag av svenska fältförsök under många årtionden. Foto: Jens Blomquist
I
media diskuteras under senare tid att mineralkväve, och speciellt nitrat, skulle vara giftigt för växterna och särskilt också markmikrober. Det hävdas också att nitratgödsling skulle leda till sänkt nivå av organiskt material i marken och försämra markstrukturen. Debatten känns mycket märklig när fakta snarare pekar åt motsatt håll. Fotosyntesen avgör mullhalten För att studera hur långsamma processer som förändring i mullhalt och markstruktur påverkas av växtföljd, odlingsåtgärder och gödsling krävs långliggande försök. I Sverige är vi lyckligt lottade som har sådana, som administreras av Sveriges lantbruks universitet, SLU. Resultat från dessa visar att ju större biomasseproduktion vi har på fälten, och ju större andel fleråriga grödor, som vall, vi har i växtföljden, desto högre mullhalt och bättre strukturuppbygg nad får vi. Kortfattat kan man säga att fotosyntesen avgör mullhalten. Göds ling med mineral-N ökar dessutom bio
masseproduktionen och därmed också mullhalten om man jämför inom samma odlingssystem. Fleråriga grödor som vall bygger en större rotmängd än 1-åriga grödor som spannmål och bygger därför också in mer mull, d.v.s. kol och kväve i marken. Det är något som märks väl om man bryter en vall. Då bryts rötterna ner och frigör kväve till efterföljande gröda. Det kallar vi normalt mineralisering.
… mineral-N ökar dessutom mullhalten…” Mellangrödor gör dubbel nytta Ju större andel av året vi kan utnyttja fotosyntesen för att bygga biomassa desto högre mullhalt kan vi nå. Kan man få in mellan- eller fånggrödor som verkligen ger en biomasseproduktion på hösten, kommer det att vara positivt både ur mullhalts- och utlakningssyn punkt eftersom de tar hand om kväve
som mineraliseras under hösten, och eventuellt restkväve efter huvudgrödan. Hösten 2018 gav mellangrödor en mycket stor tillväxt, eftersom den excep tionella torkan medförde att N-utnytt jandet i huvudgrödan var dåligt och det fanns kväve kvar för mellangrödan att utnyttja under den långa, varma hösten. Jämför gärna med höstraps som ofta innehåller mellan 50 och100 kilo N per hektar i biomassa ovan jord om den gödslas, men hösten 2018 kunde inne hålla upp till 200 kilo N per hektar. Klimatpositivt mineral-N I svenska långliggande försök har man funnit att N-gödsling binder in ca 1,7 kilo kol per kilo gödslat mineral-N i ökad mullhalt. Det motsvarar ca 6,2 kilo CO2 per kilo gödslat N. Detta är mer än CO2-belastningen från tillverkningen av mineral-N baserat på naturgas i Yaras fabriker. Klimatnettot av gödsling med mineral-N är alltså positivt. Beräkningen fungerar förutsatt att fältets N-optimum inte överskrids. När energikällan för N-framställning
© Yara • Växtpressen 1/2020
|
7
