Växtpressen nr 2 2020

Page 10

Optimal gödsling ökade inte lustgasavgången Preliminära resultat från försöksstationen Lanna i Västergötland visar att lustgasavgången var ungefär lika stor i ogödslat led som från jord och gröda som fick en optimal N-giva med mineralgödsel. Men överoptimal N-gödsling och organiska gödselmedel ökade risken avsevärt. Av Ingemar Gruvaeus, Yara

L

ustgas är en kemisk förening som består av kväve och syre (N2O). Gasen bildas naturligt i marken, men hur mycket som bildas beror på en rad olika faktorer. Vissa kan vi påverka direkt genom odlingsåtgärderna, och andra kan vi bara påverka indirekt.

…en av de mer miljöskadliga gaserna… ” Lustgas som 300 x CO2 En av de stora utmaningarna med lustgas är att den är en av de mer miljöskadliga gaserna, där 1 kilo lustgas

motsvarar utsläpp av cirka 298 kilo koldioxid ur ett 100-årsperspektiv. Just nu försöke­r många forskare förstå och kartlägga lustgasens vägar. En av dem är Magdalena Wallman på Institutione­n för geovetenskaper vid Göteborgs Universite­t, vars forskningsresultat utgör grunden för denna artikel. Både N-givor och gödselslag Försöket genomfördes 2015–2016 på Lanna försöksstation i Västergötland. Syftet med försöket var att studera hur olika mängder kväve och olika gödselslag påverkar lustgasförlusterna över tid, och då även studera effekten av olika påverkande parametrar. Försöksfälten på Lanna är väl lämpade som försöksplats eftersom jordarten är mycket jämn och domineras av lera. Nederbörden för området är i medeltal 600 mm per år, och 2015 var i detta hänseende ett normalt år. Grödan på försöksytan var 2015 vårkorn och gödslingen i försöket genomfördes med både mineralgödsel och organiska gödsel­ medel i form av flytgödsel från gris och rötgasrester. Kvävegivan varierade från 120 till 180 kilo N per hektar (se fakta­ruta). Efter skörd av vårkornet var marken obevuxen under hösten 2015, och där­efter såddes havre våren 2016.

Två grupper gasavgång Mätningar av lustgasavgången genomfördes från maj 2015 till juni 2016 och utfördes med hjälp av en speciell kammare (tabell 1). Resultaten visade att riktgivan för 6 ton skörd, 120 kilo N per hektar som mineralgödsel, och ogödslat led i stort sett gav samma totala lustgas­ avgång beräknat som sammanlagda mätvärden från ett år av mätningar. Resultaten visade också att i behandling-

…samma totala lustgasavgång…” arna som fick den högre mineralgödselgivan samt de organiska gödselmedlen uppmättes högre lustgasavgång jämfört med i ogödslat och i gödslat med den lägre mineralgödselgivan (figur 1). Lustgasavgången var dock tämligen låg i samtliga behandlingar, jämfört med i andra studier. Värst på vintern De klimatologiska faktorerna påverkade avgången av lustgas från marken. De största lustgasavgångarna observerades på våren efter gödsling om vatteninnehållet i marken var högt, men framför­ allt ökade lustgasavgången på vintern

Gödslingar i försöket på Lanna Behandling Ogödslat, 0 N/ha Mineralgödsel – riktgiva för skörd 6 ton per ha Mineralgödsel – hög (överoptimal) giva av N Rötrest Svinflytgödsel

Växttillgängligt N (kg/ha) 0 120 180 163 125

Total-N (kg/ha) 0 120 180 182 141 Foto: Magdalena Wallman

10

|

© Yara • Växtpressen 2/2020


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.