Top10 kiev sve flip

kiev

B A LT I A

DRUK

Jungfruns fรถdelses kyrka (1600-talet) och klocktornet รถver Bortre grรฅttorna (1700-talet)

Kiev Första mötet

V

arje stad är unik. Femton århundraden av Kievs historia är en blandning av häpnadsväckande legender och framstående historiska händelser, stora segrar och tragiska nederlag. Allt som finns här, har en särskild betydelse. Floden slingrar sig fram mellan kullarna, och det moderna kombineras med historiska minnesmärken. Den romantiska doften av det förflutna känns i luften. Ett möte med en sådan stad kan bli mer en bara en utflykt. Det kan förvandlas till en spännande spaning efter stadens själ. Kiev välkomnar besökaren med öppna armar.

Det finns många legender om hur staden grundades. I sin krönika “Berättelsen om svunna tider” skrev munken Nestor att aposteln Andreas hade förutspått att det skulle uppstå en mäktig stad på båda sidorna av

floden Dnepr (Dnipro). Nestors krönika ger oss namn på Kievs grundare – bröderna Kij, Sjtjek, Horiv och deras syster Lybid.

Historiker är övertygade om att de fyra var verkliga personer. Några gamla namn i Kiev – kullen Starokievska (Gammalkievska kullen), Sjtjekavitsa, Horevitsa, floden Lybid - vittnar om detta. Sankt Andreas kyrka som är en av de vackraste templen i Kiev påminner om apostelns förutsägelse.

På 500-800-talet bildades Detinets på kullen Starokievska och blev centrum i den Övre Stan.

På 900-talet började man bygga aktivt här slott till furstar, stora stentempel, gårdar till adelsmän och borgare, hantverkstäder. På 1000talet omfattade den Övre Stan städerna Vladimir och Jaroslav samt en rad klosterbyggnader på kullen Mihajlovska (St. Michaels Berg).

5

Sankta Sofiakatedralen (1017–1037) och Sa. Sofias klocktorn (1600-talet)

V

Övre Stan Från Sofiakatedralen till Universitetet

ladimirskaja gatan blev uppkallad så efter Vladimir Stan. Man kan säga att den förbinder forntiden med stadens moderna liv. Sannolikt har ingen annan gata i stan så många historiska och kulturella sevärdheter samt unik arkitektur.

Om du promenerar en kort stund från Detinets längs Vladimirskaja gatan öppnas snart en fantastisk vy. Ett stort torg ansluter sig till ett majestätiskt klocktorn och bakom tornet skymtar Sankta Sofiakatedralen, en av de mest framstående arkitektoniska monumenten. Den upprättades under perioden 1017 -1037, under Yaroslav den Vise. Han gav den namnet Sofia (som kyrkan i Kontantinopel) och den blev rikets huvudkyrka. Namnet Sofia betyder ”Guds visdom”. Ursprungligen var Sofia inte stor – 43x56 meter. År 1685-1707 byggdes kyrkan om

och fick då sin barockstil. Samtidigt upprättades ett klocktorn av sten i tre våningar. Fjärde våningen byggdes år 1852 då kyrkan nådde 76 meters höjd. Dess väggar dekorerades rikt med vapenornament. Fasaden på den tredje våningen har avbildningar av aposteln Andreas och storfursten Vladimir. Aposteln Timopheus och ärkeangeln Rafael finns avbildade på våningens baksida. På den andra våningen har man bevarat en 800-pud (ca 12800 kg) kyrkklocka från 1500-talet. Genom huvudentren som finns i klocktornet går man in på gården fram till katedralen. Här ser man dess östra fasad. Man har tagit bort en del stuck så att man kan vidröra stenar som nästan är ett tusen år gammal.

I närheten av ingången till katedralen finns det två småskaliga modeller. En representerar katedralen med dess ursprungliga bysantinska utseende och den andra dess nuvarande utseende.

11

Kreschatik

K

ievs huvudgata är inte stor – den sträcker sig bara över en kilometer.

Det kan låta konstigt men Kreschatik blev stadscentrum så sent som i mitten av 1800-talet.

En stor ravin som hette Kreschatij Jar med lilla Kreschatinskijbäcken delade två stadsdelar – Petjersk och Podol. Med tiden förvandlades ravinen till Kreschatik och små gångstigar som lett ner till ravinen förvandlades till gator – Institutskaja, Luteranskaja, Proreznaja. På 1600talet uppstod de första bebyggda områdena runt det som idag är Europeiska torget.

Kreschatik förenade stadsdelarna Starokievskaja (Gammalkievsk), Podol och Petjersk. Först under andra hälften av 1800talet blev Kreschatik Kievs centrum med dess respektabla banker och posten, lyxiga

hyreshus, teatrar och butiker, fashionabla restauranger och cafeer.

1941, under Andra världskriget förstördes Kreschatik nästan helt. Av de byggnaderna som fanns före kriget överlevde bara några enstaka och dessa står kvar än idag.

Undan för undan har Kreschatiks paradgata utformats med majestätiska byggnader med rik dekor, vackra torn, keramiska prydnader och granitfasader.

Kreschatik börjar vid Europeiska torget.

Torget fick sitt namn efter ett hotell som fanns här i början av 1900-talet. Det stora kulturcentret ”Ukrainska Huset” ligger idag precis där hotellet fanns.

På gångavstånd till ”Ukrainska Huset” finns det Ukrainska Nationella Filarmonikerna - f.d. Köpmännens Samling.

25

Lipki

O

vanför Kreschatik ligger Kievs mest aristokratiska stadsdel som heter Lipki.

Man kan ta sig hit från Majdan om man går upp arkitekten Gorodetskijs gata.

Vanligtvist börjar man sin bekantskap med Lipki på Ivan Frankos torg med dess mysiga park och en gammal fontän i centrum. Bakom parken ligger Nationella akademiska ukrainska dramateatern, uppkallad efter poeten och författaren Ivan Franko. Den byggdes 1898 av arkitekterna G.Schleifer och E.Bradtman.

Den kände skådespelaren och direktören Nikolaj Solovtsov och hans ensemble grundade teatern. Den strålande ryska prima ballerina Anna Pavlova uppträdde på teaterns scen under sin turne. Nationella akademiska ukrainska dramteatern har befunnits i byggnaden sedan 1926. Begåvade skådespelare som A.Butjma, V.Dalskij, O.Kusenko, I.Marjanenko, N.Uzjvij,

I. Sjumskij har arbetat på teatern. Till höger om teatern finns gymnasiet där lysande balletdansören Serge Lifar studerade. I parken som ligger bredvid upprättade man statyn till Ivan Frankos ära, i samband med den ukrainske nationalskaldens jubileum.

Om man passerar teatern går man upp Bankovaja gatan som är av särskilt intresse.

Här ligger en av de mest mystiska och gåtfulla byggnaden av arkitekten V.Gorodetskij – det så kallade Huset med chimärer (1903). Gorodetskij dekorerade sitt hus, tak och väggar med skulpturer av elefanter, noshörningar, antiloper, ödlor, grodor, delfiner och sjöjungfruar. De skulpturerna blev en smart reklam för ett nytt byggmaterial – cement. Ändå gick det inte att undvika olika rykten om arkitektens märkliga fantasi och mängder med skrönor spred sig snabbt runt om i stan. Den kolossala byggnaden

31

Ivan Franko nationella akademiska ukrainska dramteatern. 1896–1898.

Arkitekter G.Schleifer och E.Bradtman <<”Gråtande änkans hus”

som ligger mitt emot Huset med chimärer är avsedd att framkalla allas respekt. Före 1991 brukade det vara Ukrainska Komunistiska Partiets Centalkommitte. För närvarande är det Ukrainska Presidentens Sekretariat.

Bankovaja gatan möter Luteranskaja gatan, som fick sitt namn på grund av att stans protestanter brukade bo i den stadsdelen.

Representanter för det samfundet hade en respektabel social ställning. Det är värt att nämna krigshjältens Wittgensteins familj samt familjen Gral vars medlemmar var läkare eller pastorer. Med stöd av den familjen byggdes en kyrka i romersk stil av arkitekterna I. Ström och Schleifer på Luternskaja gatan.

Hus nr 23 är förmodligen mest intressant på Luteranskaja gatan. Den kallas ofta för ”gråtande änkans hus”. Husets fasad är dekorerat med en mask i form av traditionellt, i modern stil kvinnoansikte. Regnar det så rinner vatten ner för hennes kinder som om hon gråter.

32

Ukrainska Nationella Bankens interiör.

Huset med chimärer. 1901–1903. Arkitekt V.Gorodetskij

Ukrainska Nationella Banken. 1902–1905. Arkitekter A.Kobelev, A.Verbitskij

33

En vy รถver Treenighetens Portkyrka (1100-talet) frรฅn Lavras territorium

Petjersk

B

örja undersöka den gamla stadsdelen från parken Kreschatij som ansluter sig från Kievs huvudgata. Här njuter man av fantastiska vyn över Podol, Dnepr och Levoberezje (Västra Stranden). I parkens södra del finns det två vattentorn av tegel. Ett av dem inrymmer idag Vattenmuseet.

En utsökt bro av metall leder från parken till Petjersk. Hur bron byggdes är en spännande historia. Projektet utarbetades av kände brobyggaren E. Paton år 1912. Enligt projektet monterades bron direkt på marken och efteråt tog man bort myllan som fanns under bron.

Kievborna kallar den för ”kyssbron”.

Mariinskij (f.d. Tsarskij) palatset ligger också i parken. Det byggdes i barockstil av arkitekten B.Rastrelli i mitten av 1700-talet.

Genom sin långa historia har palatset hyst residens för guvernörer, mineralvattencenter

och museum. Efter det Stora Fosterländska kriget (Andra världskriget) var byggnaden nästan helt tom. 1980-1982 genomgick palatset en stor restaurering. Dess festhallar dekorerades med kristallampor, unika parkettgolv och möbler stiliserade med motiv från 1700-talet. I det avseendet är Vita Hallen förmodligen den finaste och högtidligaste av dem alla. Dess interiör är en kombination av det träets naturliga färger, glittrande kristall och delikat förgyllning. För närvarande håller man högtidliga möten och viktiga statliga arrangemang i palatset. Samtidigt är Mariinskij palatset öppet för besökare.

Arsenalen började byggas år 1764 mitt emot Kiev Petjersk Lavra. Den massiva (perimeter 800 m) fyrkantiga byggnaden i klassisk stil hade en innergård och enorma hallar för att inrymma kanoner och verkstad.

37

Marie Himmelsf채rds Kiev Petjersk Lavras panorama

St. Nicholas kyrka. 1899â&#x20AC;&#x201C;1909.

Arkitekter S.Volovskij, V. Gorodetskij

Nybygget

K

ievs stora fördel är att dess gamla helgedomar och sevärheter mestadels finns i närheten av varandra. Samtidigt finns det mycket intressant att se utanför det historiska centret, till exempel i området kallat för Nybygget, i synnerhet längs dess centrala gata Bolsjaja Vasilkovskaja (Stora Vasilkovskaja) och områdets mer avlägsna delar som började utvecklas först på 1900-talet.

Sjota Rustaveligatan är inte stor men anmärkningsvärd pga Centrala Korala Synagogan. Den byggdes och bekostades av filantropen Lazar Brodskij och användes till 1926 då den stängdes av bolsjevikerna. Under en lång period hade en dockteater sina lokaler i byggnaden. Först 1997 återlämnades synagogan till samfundet. Brodskijs Korala Synagoga

är en av de mest häpnadsväckande judiska helgedomarna i Kiev.

I synagogan hörs ibland skriken från fotbollsfans under viktiga matcher på landets bästa fotbollsarena – Olympiastadion, som rymmer åttiotusen åskådare.

Förutom huvudarenan med fotbollsplaner och löparbanor finns det gym, inomhussimhall och tennisbanor. Kievbornas favoritfotbollsklubb är självklart ”Dynamo”. Det blev mest känt under tränarens Valerii Lobanovskijs tid. Statyn av den framstånde tränaren hittar man vid Dynamostadionets entre.

Idrottspalatset, byggt 1969 tillhör också landets största sportsarenor. Dess arena och lokaler används inte bara till sporttävlingar.

Konserter, mässor och basarer äger ofta rum

57

En vy över St. Andreas kyrka och ”Rikards borg”

Andrijivskij Uzviz (Andrijivskijsluttningen)

А

ndrijivskij Uzviz är en av de populäraste gatorna i Gamla Kiev.

Den gågatan slingrar mellan två kullar som heter Zamkovaja och Uzdyhalnitsja. I gamla tider hette den Boritjevsluttningen och förband Gora (Övre Stan) med Podol (Nedre Stan).

Nu är Andrijivskij Uzviz mest känt för konstuställningar under bar himmel och souvenirkiosker. Här ligger konstgallerier och salonger, teatern ”Koleso” (hjulet) och Podolteaterns Lilla scen, mysiga cafeer och restauranger. Det är en perfekt plats för romantiska promenader. Först och främst lockar Andrijivskij Uzviz med sin unika arkitekturhelhet som inkluderar bland annat St. Andreas kyrka, legendariska ”Rikards Borg” samt några hyreshus

som byggdes i pseudorysk/nyrenäsannsstil under 1900-talets första decennium.

St. Andreas kyrka tillhör barockepoken. Den ritades av den begåvade arkitekten F.Rastrelli och byggdes 1749-1755 av Moskvaingenjören I.Mutjurin. Den enkupoliga kyrkan är byggd i form av ett kors med dekorativa torn i hörnen.

Inne i kyrkan får man intryck av lätthet och blir imponerad av mängden av förgyllda prydnader.

Platsen där kyrkan byggdes valdes inte av en slump. En krönika berättar att på kullen sa aposteln Andreas sina kända ord: ”Se på de kullarna! Guds välsignelse ska komma över dem, en stor stad uppstår och många kyrkor uprättas av Gud”. Enligt krönikan fäste aposteln ett kors på berget. Över tusen år senare uppfördes St. Andreas träkyrka och ett nunnekloster på platsen.

63

En vy รถver Podols centrala del

Podol

P

odols tidigaste bosättningar uppstod under de första århundraden efter Kr. Sedan Kievrikets tid var Podol stadens centrum för handel och hantverk. Efter att Batu Khan förstört Storfurstens stad koncentrerades Kievs liv till Dnepr på Podol och staden fick namnet Kievo-Podol.

På 1400-talet förenades Kievs hantverkare och skapade gillen. Samtidigt fick Kievs borgare Magdeburgrätten som innebar deras självstyre.

Kievo-Podol styrdes av Magistrat (stadsråd). Vojt (borgmästare) valdes genom allmän röstning.

Trots påtryckningar av olika slag existerade självstyret ända fram till 1830-talet. Tyvärr har Magistrathuset inte överlevt till våra dagar.

Andra byggnader från den epoken har inte heller bevarats. Podol var byggt helt av trä och drabbades ofta av naturkatastrofer – översvämningar och bränder. Vid återuppbyggnaden har det förlorat

sina ursprungliga drag. Trots detta kan man fortfarande uppfatta Podols medeltida känsla om man börjar sin rundtur på Kontraktova torget (Kontrakttorget).

Kontraktova torget anses rättvist vara Podols hjärta. Dess arkitektur avspeglar den äldsta stadsdelens mångfaldiga liv. När man byggde en tunnelbana hittade djupt ner hela kvarter av trähus från 800-1100-tale. Under Kievrikets tid låg stadens största handelstorg här. För att påminna om dessa tider byggde man Passagen med affärer mitt på torget.

Vid Passagen har man återuppbyggt fontänen ”Simson” i dess ursprungliga utseende. Fontänens skulptur visar bibelns Simson i strid med lejonet. Marie ”Pirogosjtja” Himmelsfärdkyrka finns mittemot fontänen.

Den har genomgått många ombyggnader för att slutligen bli byggd i gammalrysk stil.

67

Kiev Fotobok Topp 10 Generaldirektör Ruta Malikenajte Chefredaktör Virginius Strolia Verkställande redaktör Alisa Grigoruk Elena Kirijatskaja Konstredaktör Vitalij Masjkov Lay-out och design av Pavel Masjkov Igor Artemenko Förberedd för tryck av Vladimir Muhin Andrej Dovzjenko Sergej Opalij Foton av Valerij Barisjpolts Jurij Buslenko Jevgenij Derlemenko Nikolaj Ivasjtjenko Viktor Hmara