SNART 100

2023 fyller Riksteatern 90 år!

Vi tar en liten tripp nedför minnenas allé och inleder så klart där det en gång började – 1933.

Starten

Det är ecklesiastikminister Arthur Engberg som är initiativtagare när Riksteaterns publikorganisation startar 1933. Så här resonerar han:

”Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa ett liknande anspråk.”

Det blir inte bara startskottet till en rikstäckande scen där Riksteaterns lokala föreningar samlas till kongress med jämna mellanrum – det blir också starten av en folkrörelse. Detta är fortfarande Riksteaterns själva kärna.

Affisch från 1938 för Riksteaterns avdelninglokali Örebro. Notera: 25 Soaréseptember, med Jussi Björling!

3 Kronor

Det var avgiften för medlemskortet spelåret 1935-36. Rabatt på biljetter och en medlemstidning ingick.

Citatet:

”Vi spelade på de mest omöjliga platser minns jag. Så trånga scener att dekoren på somliga ställen inte fick plats. Jag minns att vi spelade på

Fårö, på någon liten, liten scen i en matsal. Där hade de bara hängt upp några vita lakan. Men spela, det gjorde vi.”

Skådespelaren Ingrid Luterkort om sin första turné 1935

Riksteatern bildas lokalt

Riksteaterns fulla namn är från början "Riksteaterns publikorganisation” och består av Riksteaterns lokala avdelningar som bildas i snabb takt. 1934 finns Riksteatern lokalt på 46 orter. Allra först ut är Bollnäs, där Oscar Björkman är ordförande, tätt följt av Hudiksvall i augusti 1933.

På turné

Dramatens uppsättning av En fågel i handen blir första turnén 1933. Riksteaterns publikorganisations central i Stockholm bidrar med ”... samtliga turnéer av kvalitativ betydelse: K. Operans, Dram. Teaterns, Göteborgs lyriska teaters, Hälsingborgs stadsteaters, Skådebanans samt olika privata sällskaps turnéer”.

Ecklisiastikminister Arthur Engberg.

1930-talet 1940-talet

Riksteatern på fler orter

1940 består Riksteatern av hela 74 lokalavdelningar runt om i Sverige.

Första egna produktionen

Nu är verksamheten i full gång, Balalajka blir Riksteaterns första egna produktion 1940.

1950-talet

Cullberg gör succé

Koreografen Birgit Cullberg har turnerat med Riksteatern under 1940-talet, men det är med sin uppsättning av Fröken Julie, urpremiär på Västerås Teater 1 mars 1950, hon skapar det första svenska moderna dansdramat. En fullkomlig succé!

1960-talet

Uppsökande teater

1965 turnerar Riksteatern med uppsökande teater, där ensembler tar sig till platser där publiken finns, istället för tvärtom. Till exempel Pionjärteatern som bland annat besöker mentalsjukhus och fängelser.

Barn och unga

Som den första svenska teaterinstitutionen etablerar Riksteatern verksamhet riktad till barn och ungdomar 1967. Detta i en tid då barn- och ungdomsteater i princip betraktades som icke-kultur.

Danskompanier etableras

I slutet av 1960-talet har Riksteatern etablerat två danskompanier: Cramérbaletten och Cullbergbaletten. Den sistnämnda kommer att bli ett av världens främsta kompanier inom modern dans.

Citatet:

”Hans årliga Londonveckor bestod av minst två föreställningar om dagen. När han var riktigt på hugget kunde han efter första akten på en teater ta sig till andra akten på en närliggande, vidare till en ny föreställning och därefter ytterligare vidare till en som gavs riktig sent på kvällen. Med lite tur hade han lyckats få korn på en lunchföreställning som han avverkat före denna kvällsturné. Utvilad och inspirerad återvände han till kontoret i Stockholm.”

Om Hans Ullberg, Riksteaterns outtröttlige VD 1958–1982, i boken Riksteatern 75 år.

1970-talet

Teater på teckenspråk

En grupp döva teaterentusiaster bildar Tyst Teater 1970 som sju år senare knyts till Riksteatern. Vid 50-årsjubileet 2020 byts namnet till Riksteatern Crea, verksamheten är dock fortfarande lika nyskapande, gränsöverskridande och ett av Riksteaterns mest internationellt aktiva uppdrag.

Citatet:

Lars Otterstedt, skådespelare, regissör, projektledare Riksteatern Crea.

Regionala ensembler

Riksteatern bildade under 70-talet ett antal fasta regionala ensembler i Västerås, Örebro, Växjö, Skellefteå och Blekinge. De här regionala ensemblerna var sedan en del i bildandet av länsteatrar runt om i landet i början av 80-talet.

Björlingkvartetten: Rolf Björling, Kjerstin Dellert, Gunnel Eklund, Rolf Jupiter och butlern Lennart Gregor, folkparksturné med Riksteatern 1974.

1980-talet

Cullberg ännu en gång

Text på baksidan av bilden ovan: "Vad kan man inte göra med en ballong?

För Clownen Manne är inget omöjilgt. Allting blir så tokigt, så tokigt." Riksteaterturné 1978.

Koreografen Ivo Cramér ledde Cramerbaletten som blev ett pionjärarbete i spridandet av danskonsten till orter där dans aldrig visats tidigare.

Koreografen Mats Ek vitaliserar Cullbergbaletten med verk som Soweto och Bemarda och kompaniet får sitt stora internationella genombrott 1982 med hans omtolkning av Giselle.

50 R

Riksteatern fyller 50 år 1983. Det firas med ett temaår kring begreppet folkhem. Vad kan vara mer passande?

Citatet:

Ur Suzanne Ostens och Margareta Garpes Fabriksflickorna, premiär 8 mars 1980 (bilden till vänster).

2000-talet

Nya tag

Riksteatern satsar på nya scenkonstformer 2000, som spoken word, debattboxning, hip hop och poetry slam.

Mogen 75-åring

Riksteatern firar jubileet 2008 med en kryssning på Östersjön med både Lill-Babs och street dance och bildäcket ombyggt till teater.

Citatet: så de grät åt att mina blygdläppar var så svullna så jag inte kunde gå.”

Lo Kauppi om turnén med Bergsprängardottern som exploderade, 2004–2005.

1990-talet

Lilla farbrorn

Unga Riks uppsättning av Barbro Lindgrens Sagan om den lilla farbrorn blir en hit. Den spelas över 400 gånger under sju år i Sverige, Ryssland, Japan, Australien, USA, Kanada, Frankrike, Spanien, Danmark och Norge och sen i Japan ytterligare tre gånger, bland annat i Kijo, där det finns en park som heter just Unga Riks Garden!

Teatermobilen

1995 skaffar Riksteatern en teatermobil, en buss där väggarna kan fällas ut och bilda en lokal med scen och plats för en publik på 80 personer. När Vem älskar Yngve Frej ges i Habo sitter författaren Stig ”Slas” Claesson själv i publiken, men vill försynt inte bli applådtackad. Typiskt Slas.

www…

Riksteatern skapar en egen hemsida på webben 1995.

Ung kultur

Ungkulturdagarna arrangeras av Riksteatern för första gången 1996 i samarbete med bland andra Folkets hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Kontaktnätet.

Citatet:

2007

Tyst Teater, numera Riksteatern Crea, 30 hos Riksteatern med föreställningen Odysséen med sju olika länders teckenspråk i föreställningen, som en hyllning till språket.

2010-talet

Uppdrag: Dans

2015 får Riksteatern ett utökat uppdrag från regeringen att öka medvetenheten om och intresset för den samtida dansen i Sverige.

Scenen intar scenen

Vår fina medlemstidning Scenen lanseras 2015!

Pandemi

Covid-19-pandemin bryter ut i slutet av 2019 vilket skapar nedstängning och neddragning av de flesta verksamheter och aktiviteter, inklusive scenkonsten. Det är ett tufft slag som påverkar utövare, arrangörer och publik.

Eldfesten

Riksteatern arrangerar Eldfesten, eller Chaharshanbeh Suri som högtiden heter på persiska. Den firas alltid tisdagen före det persiska nyåret Nouroz, samtidigt som vårdagjämningen.

Digital scenkonst

Fiber, mer avancerade mobiltelefoner och appar, samt tekniker som virtual reality gör att scenkonst kan upplevas av flera, samtidigt som just konstformen kan expandera utanför den fysiska platsen. Enligt regeringens regleringsbrev för 2018 ska Riksteatern integrera ett tillgänglighetsperspektiv.

– Den digitala tekniken innebär också att vi kan nå människor som av olika anledningar inte kan ta sig till våra scenkonsthus, säger Magnus Aspegren,

2020-talet

Samtida cirkus

Riksteatern får 2021 i uppdrag av Kulturdepartementet att främja utveckling och spridning av den samtida cirkusen i hela

Riksteatern fyller 90 är under 2023 – och börjar ladda för ett 100-årsfirande 2033.

Magali Bancel, utvecklingsledare för Riksteaterns cirkusuppdrag.