svenska scener i

Världsstjärnan till Sverige

Den hyllade sångerskan, kompositören och pjäsförfattaren Somi Kakoma blandar modern jazz, soul och afrobeat med referenser till afrikansk musiktradition som juju och highlife. Hon växte upp i USA med föräldrar från Uganda respektive Rwanda och hennes koppling till det afrikanska arvet är beständigt i hennes musik.

Under sin vårturné stannar Somi Kakoma till i Sverige och spelar med sitt eget band på Fasching Jazz Club i Stockholm 7 mars och på Victoriateatern i Malmö 8 mars 2023.

stor betydelse för att göra den ännu mer tillgänglig. Och ju bättre internettillgången blir i Afrika desto snabbare kan musiken spridas, säger Mike Dynesius Nionzima.

Mam Foon, har precis som Mike Dynesius Nionzima, ägnat större delen av sitt liv åt musik på olika sätt. Hon har bland annat arbetat för kulturorganisationen Selam där fokus legat på att bredda svenskt kulturliv med musik från Afrika, Latinamerika och Västindien samt främja svensk musik internationellt. Mam Foon berättar att hon blir lycklig när hon tänker på den förändring som just nu äger rum på musikscenen i Sverige.

– Afrobeats har spelats väldigt länge underground, men håller på att bli en del av populärkulturen. Den blir mer mainstream och vi ser en annan blandning av folk på våra klubbar, säger hon.

FÖR MAM FOON är den här resan, från subkultur till mer mainstream musik, viktig. Hon ser att artister inte längre behöver lämna den afrikanska kontinenten för att slå igenom.

– En rolig historia är när Rick Ross,

V R

Explosiv

kärlek

Till Dancehall

I vår turnerar dansgruppen Unruly Gang över hela Sverige med dansföreställningen Rule, där dansare från hela världen drabbar samman. Åtta handplockade dansare serverar en korsning mellan dancehall och afrobeats, där råa moves möter storslagen dans.

Unruly Gang grundades 2013 av Imenella Mohamed, Rut Roos och Nathalie Salomonsson. Danskollektivet ligger bakom några av Sveriges första scenproduktioner för dancehall och åkte på en tremånaders turné med Riksteatern 2019.

I samarbete mellan Dansens Hus i Stockholm och Dansnät Sverige turnerar Rule fram till 19 februari 2023, då de avslutar på Uppsala Konsert och Kongress.

Med dansen som motstånd

I dansgruppen Afias kommande föreställning står dansstilen pantsula i centrum, det koreografiska språk som under apartheid uttryckte kritik och motstånd mot regimen. Med blixtsnabba steg demonstrerade dansarna för övermakten att de var både starka och fria.

I föreställningen Yebo yes! möter vi de sydafrikanska dansarna David Mokale, Sibusiso Mthembu och Patricia Gugu Mofokeng, som tillsammans med grundarna av Afia, svenska koreograferna Joanna Holewa Chrona och Theresa Gustavsson, utforskar mötet mellan de kulturella uttrycken freestyle och pantsula.

I samproduktion mellan Dansnät Sverige, Dansens Hus och Norrlandsoperan turnérar Yebo yes! över hela landet 25 april till 10 maj 2023.

en amerikansk rappare, hade en konsert i Nigeria och bad den nigerianska duon P-square att komma upp på scenen. De svarade att de vill ha betalt för att gå upp. Det är ett viktigt ställningstagande. Det handlar om att de inte är beroende av någon. De behöver inte lämna sitt land utan försörjer sig på sin musik på hemmaplan, säger hon.

Just det ägandeskapet har betydelse för kulturen.

– Vem som äger narrativet har ändrats. Vår musik spelas överallt och det skapar identitet och stolthet, att få ta del av sin musik på samma plats som alla andra. Det är inte längre “världsmusik”, det är vår musik och det är vi som spelar den. Det är power, säger Mam Foon.

Hon tackar bland annat Black lives matter-rörelsen som hon anser har skapat en annan förståelse för den svarta kulturen i Sverige.

– Folk har vaknat upp. Men även covid har haft betydelse. Vi har haft tid att sitta och tänka själva och kommunicera om saker som man aldrig pratar om. Det har funnits en förtryckar- och tystnadskultur i Sverige, men nu vågar fler höja rösten kring den rasism som finns på samma sätt som under metoo, säger Mam Foon.

MEN VISSA SAKER är fortfarande svåra som svart klubbarrangör i Stockholm.

– Det finns fördomar. Vi får inte samma chans. Folk litar inte på dig och folk vill inte ha vår publik. Jag måste kämpa hårdare för att hitta lokaler med bra läge, säger Mike Dynesius Nionzima.

Och läget har stor betydelse.

– Jag vill inte att det känns osäkert för besökarna att ta sig hem på natten. Jag vill vara på en säker adress centralt så att alla kan komma. Ibland ser jag vita arrangörer som bara kommer in och spelar den musik som vi spelat i 20 år, de lyckas boka in grymma lokaler som jag aldrig kunnat drömma om. Trots att vi gör det bättre. Det finns fortfarande inte en klubb som ägs av svarta i Stockholm, så vi har jobb kvar att göra, säger Mike Dynesius Nionzima.

"Det som är gemensamt för all msuk vi spelar är att den är dansvänlig," säger Mike Dynesius Nionzima.

Varken Mike Dynesius Nionzima eller Mam Foon tror att afrobeats popularitet är en trend.

– Vi har första, andra och tredje generationens invandrare här i Sverige som alla vill ta del av den här musiken. Vi har kidsen som hittat musiken på Tiktok. Jag vill fortsätta att använda min erfarenhet för att skapa en scen för alla unga som växer upp nu. Därför tar vi in yngre djs och ger dem plats. En dag ska de ta över det här. Det är en stafett och själv är man bara med en del av tiden, säger hon.

Men Mike Dynesius Nionzima har inga planer på att kasta in handduken närmaste tiden:

– Jag kommer nog fortsätta spela tills jag är helt gråhårig, säger han.