Energiskt enigma

En rebellisk tonåring som fick med sig ett helt land, en ickebinär hjälte – möjligen bipolär – som klippte av sig håret och hävdade att Gud ville att hon skulle klä sig som man. Jeanne d’Arc har inspirerat konsten sedan hon brändes på bål 1431.

När Jeanne d’Arc nu står på scenen i Riksteaterns #jeanne är det inte första gången som hennes märkliga liv inspirerar till konst. Mer än 10 000 böcker, pjäser, filmer och målningar har genom århundraden försökt att fånga den unga franska jungfrun. Hennes androgyna väsen har gjort henne till en ikon i HBTQI-kretsar och vidare har hon jämförts med en annan tonårstjej som förändrar världen, Greta Thunberg.

Men vem var Jeanne? Den absolut säkraste källan till hennes märkliga liv är protokollen från den rättegång som till slut ledde till hennes straff: att brännas på bål för kätteri.

Vi vet att hon föddes som en fattig bondflicka i Domrémy i Lorraine. Hon hade ingen utbildning och kunde varken läsa eller skriva. Från 13 års ålder började

Jeanne få hallucinatoriska uppenbarelser av helgon som manade henne att leva ett gudfruktigt liv. Så småningom uppmanade helgonen till andra, betydligt mer storslagna handlingar: att rädda Frankrike från England, som efter hundraårskriget kontrollerade nästan hela landet. Som 16-åring lyckades hon få till stånd ett möte med den franska tronarvingen Charles VII, som uppenbarligen imponerades av den unga flickans starka övertygelse om att just hon skulle rädda sitt land. Plötsligt blev en tonåring ledare över hela den franska hären. Engelsmännen besegrades i flera städer med Jeanne som härförare, men 1430 blev hon tillfångatagen av burgunderna som såg henne som ett hot. Hon blev fånge och såldes till engelsmännen som under en inkvisitionsprocess dömde henne till döden på bålet. Jeanne ankla- gades för både häxkonster och trolldom, men också för att vägra klä sig i kvinnokläder. Hon klädde sig som en man och klippte av sig håret inför sina fälttåg och trots upprepade tillrättavisningar av sina fångvaktare vägrade hon att ändra på sig. Det finns många som har försökt att förklara Jeannes märkliga uppenbarelser och enorma framgångar. Kanske var hon schizofren, vilket skulle förklara hennes hallucinationer. Eller bipolär med maniska skov som sände ut henne på omöjliga uppdrag. Möjligen var hon lesbisk eller transsexuell och kunde inte identifiera sig med det kön hon föddes med. Vem vet – men faktum är att många har gjort anspråk på Jeanne d’Arc för sina egna syften. Katolska kyrkan kanoniserade henne 1920 och gjorde henne till skyddshelgon för alla soldater. Hon är Frankrikes nationalhelgon. I konsten har hon porträtterats om och om igen: i medeltida målningar, i skulpturer, i böcker, filmer och i pjäser.

Vi upphör tydligen aldrig att fascineras av berättelsen om hur en egensinnig tonåring utan inflytande men med (får vi tro) ett orubbligt självförtroende helt plötsligt får makten att leda ett helt land i krig.

Helena Kämpfe Fredén

Vår förening Timrå Riksteaterförening