#demo by Lars Åhlin

#demo Nr 2 2013 - ES11 ES12 ES13 Ådalsskolan Kramfors

på erna å v e l e Av edia p m t e t n Es skola Ådals

En tidning om demokrati och likabehandling

Högskoleförberedande och kreativt

Estetiska programmet - Estetik och media Ådalsskolan i Kramfors

Redaktion Den här tidningen är gjord av alla elever på Estetiska programmet med inriktning Estetik och Media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har tillkommit under en temavecka på skolan om demokrati och likabehandling, Vi har valt att fokusera på internet och sociala medier. Bilder på hela redaktionen finns på sidorna 46 och 47! Lärarna som medverkat är: Lena Ledin Andersson Lars Åhlin Björn Olofsson Perra Westin Annika Johansson Kristoffer Kretz 2

Illustration omslag: Julia Warg

Innehåll Krönika ...................................................................................................................................5 Ett liv mellan gränserna ...........................................................................................................7 FRA ...........................................................................................................................................8 Internet - snart ett krav i vardagen.........................................................................................10 Demokrati för världen - i tiden................................................................................................12 Nelson Mandela .....................................................................................................................14 Intervju med Maria Thunberg .................................................................................................18 En fredlig protest ....................................................................................................................22 Ett tryggt steg i rätt riktning ..................................................................................................24 Vad är Queer?..........................................................................................................................27 Genus .....................................................................................................................................28 Genus i spelvärlden.................................................................................................................30 Är dataspel sexistiska?............................................................................................................32 Vad är demokrati?...................................................................................................................34 Likabehandling i skolorna.......................................................................................................36 Ask.fm.....................................................................................................................................38 Undersökning av sociala nätverk.............................................................................................42 GTA V.......................................................................................................................................44 Serier......................................................................................................................................46 Novell......................................................................................................................................49 Redaktionen...........................................................................................................................50

Förord

yligen har resultatet från PISA 2012 publicerats. Medierna har kanaliserat ut många olika experters analyser om vad som orsakat försämringen och det är mycket kraft som ägnas åt att peka ut skyldiga. Under tiden går barnen i skolan. De går varje dag till en institution som kablas ut i medierna som mer eller mindre värdelös. Till arbetet går lärarna, kvinnor och män, som enligt min erfarenhet kämpar dag ut och dag in med något som inte kan kallas annat än passion. Passion för utveckling av unga, för framtida generationer och för något mycket större än enskilda skoluppgifter och läxor. Den här webbtidningen som är resultatet av ett ämnesintegrerat arbete under temaveckan Demokrati, likabehandling och jämställdhet visar på kraften hos dagens elever. Det som inte går att mäta lika lätt är entreprenöriella förmågorna. Elever som med egen drivkraft söker utmaningar, genomför intervjuer, dokumenterar och använder moderna verktyg för dokumentation och genomförande. Kamratskap, arbete i grupp och social kompetens har varit naturliga inslag i arbetet. Men det förmodligen viktigaste inslaget är elevernas sätt att kompensera för varandras svagheter. Om en i gruppen är blyg, kanske någon annan kan intervjua, resonerar våra unga vuxna. Som givet och självklart finns detta sätt att resonera hos svenska ungdomar. På vilket sätt mäts dessa förmågor och visas upp för omvärlden? Under temaveckan har eleverna valt att leva i samtiden med fokus på aktuella ämnen: likabehandling på Internet med fokus på sociala medier. Som en naturlig del av likabehandlingsarbetet har eleverna valt att visa på inslag från deras vardag som gäller i dag. En mängd sociala medier med funktioner som vuxna inte har tillräcklig kunskap om eller förståelse för, har i dag skapat ett glapp i demokratiska utvecklingen mellan generationer. Kloka filosofer har genom historien talat om vikten av att ”democracy must be born anew in every generation”. Aldrig har detta varit så aktuellt och nödvändigt som nu. Eleverna har använt sig av närheten till kommuninvånarna och tryggheten i sin kommun och med ett stort hjärta har våra unga vuxna skapat ett inspirerande material som ger eko i kunskapssamhället. Allt detta sker på Ådalsskolan i Kramfors Kommun!

Peyman Vahedi Rektor Ådalsskolan 0612-69 21 69 peyman.vahedi@kramfors.se

“Visst låter det konstigt att vi faktiskt gått tillbaka i utvecklingen och klasskillnaderna ökat istället för minskat? “

ågot jag funderat kring under den här temaveckan är vad jämställdhet egentligen innebär. Det är skillnad på orden jämställdhet och jämlikhet, men det är det få som vet. Alla har hört och läst uttrycken överallt i medier och på sociala nätverk. Men är det någon som egentligen vet vad det betyder och innebär? Det borde vara självklart, -de flesta är för jämställdhet och jämlikhet, men det tas alltid upp som en politisk fråga. Varför ser vi det alltid i debatter på tv eller i alltför hatiska kommentarsfält på Twitter? Varför finns det inte naturligt i vår mentalitet? Det är svårt att inte uppmärksamma och det finns flera olika aspekter. Jag anser att det är mycket okunskap kring det här ämnet. Finns det alltid ett rätt och fel svar? Jämställdhet mellan könen, genustänk där fokus oftast hamnar på kvinnans värde i jämförelse mot mannen. Kvinnor fick rösträtt 1921 och blev därmed myndiga och kunde tjäna egna pengar och idag 2013 är 42 % av ministrarna i riksdagen kvinnor. 4

Om man vill gå djupare i ämnet går det så långt tillbaka att männen var de som jagade medan kvinnorna skötte barnen och hushöll i stenåldersgrottorna. Männen drog ut i krig och deras fruar tog hand om barnen och hemmet. Helt plötsligt behövdes kvinnorna som arbetskraft i fabrikerna för att det där inte fanns några män kvar. Det visade sig att kvinnor faktiskt hade kapacitet att utföra kroppsarbeten som tidigare varit avsatta för män, vilket förvånade och retade många.

röda. Något som barnen inte alltid väljer själva, utan blir uppdelade till olika leksätt.

Redan 1966 kom ett förslag att genom den neutrala personpronomen hen, försöka neutralisera könsrollerna. Ett halvhjärtat försök. 2009 kom hen med i Nationalencyklopedin, men inte förrän 2012 uppmärksammades hen genom en barnbok och debatterna eskalerade över hela internet. I Tyskland har man nu erkänt det tredje könet som de kallar det. Tyskarna är först i Det har alltså gått långsamt för oss Europa med lagen och de kallar det att mellan könen acceptera vårt lika en juridisk revolution för intersexuvärde. Detta trots att vi lever i 2000- ella. talet där det fortfarande finns det gamla ismernas synsätt kvar på flera En annan vinkel i den oändliga ställen. Det svenska folkhemmet diskussionen är jämlikhet mellan där den gifta frun arbetar hemma klasserna. Visst låter det konstigt medan mannen tjänar in pengarna att vi faktiskt gått tillbaka i utveckär konservativt och fruktansvärt lingen och klasskillnaderna ökat trångsynt. istället för minskat? Det här handlar alltså om att personer med olika Att det på en arbetsplats fortfaran- etnicitet, bakgrund och åsikter ändå de inte är lika många kvinnor som ska vara likvärdiga. Trots att Sverige män. Att en kvinna med samma är ett väldigt öppensinnat land när arbetsuppgifter som en man fortfa- det kommer till HBTQ-personer, rande kan ha lägre lön. Det börjar religion, alkoholism, kriminalitet redan på förskolan där pojkar leker och invandring jämfört med andra med bilar och flickor med dockor, länder i Europa och framförallt värlpojkar bär blå kläder och flickor den utsätts människor i vårt samhäl-

le dagligen för särbehandling. På grund av den ökade segregationen. Just det här ämnet är rätt tabubelagt och förnekas ofta av både politiker och människor i alla klasser förutom de längst ner, de som är mest utsatta. Äldrevården är offrad och skulden läggs på de invandrare som lyckas ta sig hit i flykt från krig och misär. Missbrukare och socialbidragstagare blir hemlösa när bidragen minskar, pensionsåldern höjs och skatterna sänks. Men vilka är det egentligen som bestämmer? Vid 18 års ålder har man rösträtt, men vad tjänar det till att rösta när det ändå inte blir någon förändring? Politikerna gör som de vill ändå. Det är en fråga som jag hör alltför ofta, speciellt bland ungdomar. Ungdomar som mig, som alla de som skrivit den här tidningen, om vi gett upp redan innan vårt första val, hur kommer vårt samhälle kunna utvecklas till det bättre? Svensk politik handlar mer om pengar än om demokrati, demokrati betyder folkstyre men ändå kan vi inte lita på våra framvalda.

Mina egna politiska åsikter håller jag för mig själv i den här krönikan, men jag tror på solidaritet och att tillsammans ta initiativ att förbättra och att gemensamt både i skolan och i allmänheten våga säga emot. Motivation och inspiration behövs! Det låter klyschigt men tillsammans är vi starka. Det är val hösten 2014 och det är fler än jag som vill se en förändring. Rom byggdes inte på en dag. Sakta men säkert är vi på väg, det måste fortsätta uppmärksammas.

Under den senaste tiden har svensk hiphop vuxit sig stark och helt plötsligt uppmärksammas genren av fler än ungdomar i förorterna. Texterna är råa och detaljerade. De beskriver mycket av det jag skrivit här och förhoppningsvis kanske fler reagerar och framförallt agerar tack vare musiken. Så vad kan man göra förutom att lyssna på texterna och stödja de artister som gör musik om den här verkligheten? Politikers likabehandlingsplaner och grundskolans livskunskap är uppenbarligen inte tillräckligt. Med tanke på att vår riksdag valt att ta bort biståndsministern och möjliggjort privatiseringar i välfärden har dessa klyftor förstorats.

Text:Ida Ankarstrand Foto: Hanna Sjöberg

Ett liv mellan gränserna Tänk dig att bli tvungen att fly från ditt hemland och risken finns att du aldrig mer kommer att återse din familj eller dina vänner. Allt detta, endast för att du stod för vad du tyckte och berättade om dina åsikter. För Nahid Persson Sarvestani, blev detta verklighet.

ahid Persson Sarvestani föddes den 24 maj 1960 i Shiraz, Iran. Under tonåren blev Nahid revolutionär på vänsterkanten, vilket försatte henne och hennes familj i en farlig situation. Hon tillhörde sedan kommunisterna och arbetade samtidigt som journalist. Det hon och hennes kollegor ville uppnå var ett friare land än det som Shah Mohammad Reza Pahlavi skapat. Revolutionen 1979

I ett land som Iran blev det efter revolutionen 1979 livsfarligt att stanna i landet om man, precis som Nahid, stod upp för sina åsikter om regimen och dessutom tillhörde kommunisterna. När revolutionen tog fart i Iran fängslades och avrättades många av de kommunister som stod upp mot regimen. En av dem som avrättades var Nahids yngre bror Rostam. Han avrättades på grund av att han vägrade avslöja var Nahid höll sig gömd. Det blev också krav på att alla kvinnor skulle bära slöja, något som Nahid och hennes vänner trodde var ett skämt. Ett nytt liv i Svergie Efter kravet på slöja blev situationen ohållbar och Nahid insåg snabbt att det innebar fara för livet att stanna i Iran. Hon flydde därför till Dubai och levde där illegalt i två år. Efter det kom hon och hennes man, samt deras dotter till Sverige. Under hennes första tid i Sverige jobbade hon bland annat som städerska och inom hemtjänsten. 6

Hon gick sedan en tv-skola i Uppsa- ha råd med mat och narkotika. la och jobbade gratis på SVT. Narkotikamissbruk är även något som är förbjudet i Iran, men trots En chans att återvända det kände Nahid sig inte jätteförvåEfter 17 år i Sverige fick Nahid nad över att kvinnorna lät sig filmas. möjlighet att resa tillbaka till Ingen av kvinnorna var direkt stolta hemlandet Iran. Trots att hennes över sina liv, men Nahid fick ändå föräldrar avrådde henne att känslan av att de ville bli sedda. komma tillbaka åkte hon ändå. Nahid utgav ett löfte ifall kvinNär hon kom tillbaka till Iran norna lät henne filma - att möttes hon av flera skrämmande filmen aldrig skulle visas i Iran. syner. Bland annat unga flickor Men i den värld vi lever i idag, som prostituerade sig för att få där internet får större och större pengar och ett folk fyllt av rädsla. betydelse, spreds filmen snart över Tanken från början var att hon skul- olika nedladdningssidor. Nahid le filma en gammal man som sålde fick då panik när hon insåg vad spådomar, men istället valde hon detta skulle kunna få för konseatt filma det hon såg inom prostu- kvenser för kvinnorna som tionen. När hon sedan återvände medverkat i dokumentärfilmen. till Sverige visade hon det för olika Nahid bestämde sig då för att än produktionsbolag som bestämde att en gång återvända till Iran för att det skulle bli en dokumentärfilm. leta reda på kvinnorna. Hon lyckaEfter det blev det fler resor till Iran, des hitta en av kvinnorna som tagit bl.a. för att filma, men också för att sig ur prostutitionen och gift sig. höra människor i Iran berätta om Den andra kvinnan som varit med hur situationen för invånarna blivit. i filmen lyckades hon dock aldrig hitta och hon vet ännu inte hur den “Prostitution bakom slöjan” kvinnan lever idag. I Iran är sex utanför äktenskapet Forstätter kämpa olagligt och kan bestraffas med spöstraff eller i värsta fall dödsstraff. Nahid kämpade redan som ung För att komma undan lagen finns mot makthavarna i Iran, och ännu något som kallas “sighe”, ett sorts idag kämpar hon med hjälp av sina skenäktenskap som kan ingås under filmer. Med dem vill hon förändett par timmar, eller en dag. Allt ra världen och framför allt Iran. detta för att inte riskera att straffas. Hennes förhoppning och tro är att De två kvinnor som Nahid valde regimen snart blir utbytt och ersatt att filma hade två små barn. Valet av en yngre generation, av någon stod mellan att ta med barnen som vet hur situationen faktiskt ser när de arbetar eller lämna barnen ut bland folket och kan ställa saker hemma själva. Båda kvinnorna till rätta. Makthavarna kan inte leva var heroinberoende och behöv- för alltid, de unga är allas framtid. de varje kund de kunde få för att Tect: Hanna Sjöberg & Rebecka Ledin Fotograf. Hanna Sjöberg

Ska vi acceptera ständig bevakning? Vad är FRA? Var tycker du att gränsen går för hur mycket staten får bevaka oss? Är det okej att FRA ständigt övervakar oss, kollar vår e-post och kontrollerar våra telefon- och mobilsamtal? Ska de få granska allt vi gör eller borde vi få ha ett privatliv?

örsvarets radioanstalt är en civil myndighet som enligt sin hemsida jobbar för att skydda Sverige och svenska intressen. Enligt dem så är deras uppdrag att “bidra med att stärka informationssäkerheten inom samhällsviktig verksamhet i Sverige”. Det genom att testa sårbarheten i IT-system och ge konkreta råd om informationssäkerheten i statliga myndigheter. De arbetar också med signalspaning riktad mot vissa utländska förhållanden. Sverige, ett neutralt land? Enligt den lag som finns i nuläget får FRA endast övervaka och leta efter hot ifrån andra länder. Trots denna lag så har det nu kommit fram att de i hemlighet övervakar oss svenskar och våra aktiviteter på internet. Efter att topphemliga dokument läckt så har det kommit fram att Försvarets radioanstalt har nära kontakt med USA. Det trots att de tidigare förnekat detta. Sverige som påstår sig vara ett neutralt land, samarbetar och byter information med amerikanska NSA. Ett demokratiskt land Har inte vi som medborgare i ett demokratiskt land rätten att leva utan att bli övervakade? Ska vi låta Sverige gå samma väg som många andra länder, länder som förtrycker och övervakar sina invånare?

En av journalistikens grundpelare är att anonyma källor ska ha rätten att inte bli avslöjade. Det är en av förutsättningarna för att journalister ska kunna granska samhället. Frågan är hur det skulle fungera i framtiden om regeringen fortsätter bevakningen på sina invånare. På rätt väg? Sedan det nya lagförslaget om FRAlagen kom 2008 och gick igenom 2009 så har lagen fått mycket hård kritik. Många anser att lagen kränker våra privatliv och vår integritet. När FRA-lagen skulle klubbas var debatten som störst, då varnade kritikerna för att lagen snart skulle utvecklas och täcka mer än bara utrikes hotbilder. Efter fyra år visar det sig att de hade rätt, men ingen trodde att det skulle gå så här fort. Reportrar utan gränsers ordförande Jesper Bengtsson anser att Sverige är på väg att hamna på listan över de länder med sämst villkor för sina invånare när det gäller internet och censur, tillsammans med Kuba, Vietnam, Syrien och Iran. Är det här verkligen rätt spår för Sverige? Vart kommer vi hamna om vi fortsätter så här?

Text: Sofia Sjölander & Rebecka Ledin

FRA, eller Försvarets radioanstalt, är en svensk civil myndighet som samlar in information genom avlyssning. De hjälper också andra svenska myndigheter att skydda sin information. FRA samlar information åt till exempel militären, regeringen, säkerhetspolisen och tullen. Försvarets radioanstalt bildades 1942 så att alla militärens grenar (armén, flygvapnet, flottan) skulle kunna hjälpas åt att hämta information. Tidigare hade de haft egna, separata, spaningsavdelningar. FRA-lagen är egentligen flera olika lagar som handlar om avlyssning. FRA har haft tillåtelse att avlyssna sändningar som går genom luften. Egentligen är det för att lyssna på andra länders radio så att militära hot mot Sverige kan upptäckas. Ibland pratar också vanliga människor i radio, och det fanns ingen lag som bestämde om FRA fick lyssna på det eller inte. Detta åtgärdade man genom FRA-lagen. Lagen bestämmer också att FRA får lyssna i ledningar och inte bara i luften. Detta innebär att man nu kan avlyssna Internettrafik och telefonsamtal som går över Sveriges gräns. Detta kunde man inte göra innan. De hot mot Sverige som finns är inte samma som förr i tiden. De människor som är farliga använder inte heller samma sorts kommunikation som innan. Därför tyckte FRA att det var viktigt att de fick nya möjligheter att lyssna och läsa av information. Källa: Nationalencyklopedin

Illustration: Julia Warg

Internet, snart ett krav i vardagen Internet blir en allt större del i vår vardag. Numera betalar de allra flesta sina räkningar via internet och man kan till och med beställa hem matvaror ända hem till dörren. Internet har utan tvekan gjort så att vardagen blivit allt smidigare och lättare. Kan det till och med bli så att vi i framtiden kommer ha möjlighet att rösta via internet? Hur många kommer i så fall vara villiga att göra det istället för att gå till en vallokal?

dagens samhälle använder de allra flesta internet dagligen. Det är många som är helt beroende av internet för att kunna jobba, handla mat eller betala räkningar. Men hur ser det egentligen ut för de som saknar både kunskap och tillgång till internet?

där än.” Många hemsidor har numera tagit bort fraktsättet postförskott. För att beställa paketet blir du ibland tvungen att välja direkt kortbetalning eller faktura som betalningsätt, något som antingen kräver internet eller innebär att man måste gå till banken för att kunna betala sin vara. Den äldre generationen Lars tycker inte att man kan räkna Lars Sjöberg, tillhör den generatio- med att alla har möjlighet att betala nen som inte växt upp med vare räkningar via internet. Han tycker sig dator eller tillgång till internet. Han har under senare år fått hjälp att lära sig enkla saker som att kolla upp telefonnummer eller gå in på internetbanken. En sak han tycker är bra med internet är att man lätt kan hitta telefonnummer, hemsidor eller liknande. Något han ser som en nackdel med internet är att många blir väldigt beroende av internet och känner att de hela tiden måste vara uppkopplad. Lars nämner också att han på senare tid märkt hur praktiskt det kan vara att använda sig av olika playkanaler för att se på de program man missat och på så vis slipper förhålla sig till en speciell tv-tid. Beställningar via internet

”Internet är en bra sak, men det kräver mycket kunskap. Jag hör till de som inte lärt mig datorer och därför inte kan använda internet lika lätt, men om man lär sig grunderna är det något som är mycket användbart. Jag är som lite kluven över att betala räkningar via internet, för att jag har ju som inte kommit in i det

istället att postförskott alltid ska finnas som ett alternativt betalmedel. Röstning via internet Om det fanns möjlighet att rösta via internet i det kommande valet är det något Lars skulle kunna tänka sig. Just för att det skulle vara praktiskt och innebär att man inte behöver gå till någon vallokal. Text & foto: Hanna Sjöberg

Skulle du kunna tänka dig att rösta via internet i kommande val?

Jan Larsson 41 år, Historielärare ”Nej, jag skulle hellre gå till en vallokal. Jag är van vid det och vet hur det går till. Den metoden känns också säkrare.”

November Walter 20 år, Estetiska programmet ”Ja, det låter lättare att rösta på internet, då slipper man dessutom gå till en vallokal.”

Robin Stattin 18 år, El- och energiprogrammet ”Ja, det skulle jag kunna göra. Det känns smidigare att rösta via internet än att gå till en vallokal.”

Annika Johansson 60 år, Svensklärare ”Ja, det skulle jag kunna tänka mig. Förutsatt att röstningen sker under säkra former.”

Olivia Alstermark 17 år, Teknikprogrammet ”Ja, om det är säkert och det går rätt till.”

Text & foto: Gabrielle Sundin

Demokrati för världen -i tiden. Det finns ungefär 240 länder i världen varav cirka 200 länder är självständiga stater. 25 av världens länder räknas som fullvärdiga demokratier. Med det menas att 25 länder lever upp till The Economist Intelligence Unit’s årliga demokrati-index som baseras på 60 frågor med upp till giltliga svarsalternativ. Det är befolkningen i sig som svarar på frågorna som skickas ut i form av frågeformulär. Om inte befolkningen tillåts/lyckas svara på frågorna bedömer experter istället vilket svar som lämpar sig bäst. För tillfället är Norge överst på listan medans Sverige ligger på en fjärdeplats.

e flesta länderna i världen är formellt sett demokratier. Men det är endast 25 länder som räknas som fullvärdiga demokratier. För att anses som fullvärdig demokrati måste man uppfylla vissa krav som ställs av såväl, FN, EU och The Economist Intelligence Unit. Den sistnämda är också den organisation undersöker om kraven uppfylls. Några utav kraven länderna måste uppfylla är; att landets val är rättvisa och gratis, att det är säkert för folk som röstar och hur självständigt landet är.

det råder det ingen tvekan om. Saudiarabien är nämligen en teokratisk absolut monarki där Abdullah bin Abdul Aziz är kung och politiskt överhuvud. I Saudiarabien har man aldrig haft ett nationellt politiskt val sedan landet grundades och de enda lagar man har och nånsin har haft är baserade på det som står i Koranen. Alltså om man begår ett brott i Saudiarabien så straffas man ganska hårt. Man kan till exempel bli stenad, halshuggen, piskad eller till och med få kroppsdelar amputerade. Men det är inte allt! I Saudiarabien har de även straff för männisMed hjälp av dessa frågor och kor som blir påkommna med att många fler kan man alltså statistiskt utöva “trolldom” eller “magi” och avgöra om ett land är demokratiskt om domstolen anser dig skyldig så eller inte. är det dödstraff som gäller. Dödstraff innebär att man avrättas offentligt. Saudiarabien och Burma Bra eller dåligt system? Även om majoriteten av världens länder inte lyckas uppfylla kraven Många av västvärldens organisatiosom krävs för att fullvärdigt kunna ner så som “Human Rights Watch” kalla sig demokratiska så är det och “Amnesty International” är endast två länder som uppger sig mycket upprörda över både Saudivara något annat än en demo- arabiens rättsystem och även det krati. Dessa två länder är Saudia- bryska straffsystemet, även om vi i rabien och Burma som upprik- västvärlden kanske anser det som tigt säger att de är diktaturer och brutalt och inhumant att ha ett

sådant “medeltida” straffsystem så tycker majoriteten av Saudiarabiens att systemet är bra eftersom att det gör att brotten minskar. Nordkorea sist Trots Saudiarabiens politiska tillstånd så är de inte längst ner på The Economist Intelligence Unit’s demokrati-index. Saudi Arabien finner vi faktiskt på plats 163 av 167 och på just plats 167, längst ner på listan, Nordkorea. Nordkorea har varit väldigt uppmärksammat i media på grund av diverse dispyter om bland annat kärnvapenkrig. Anledningen till att landet är längst ner på listan är troligtvis på grund av hungersnöden bland dess befolkning och landets kritiska tillstånd i överlag. Man kan utan tvekan säga att Sverige är ett av de mer lyckligt lottade länderna. Även om vi inte alltid uppskattar våra politiker och ämbetsmän så slipper vi åtminstone svälta och behöver inte frukta att tingsrätten väljer att avrätta oss på allmän gata. Text: Erika Östlund, Illustrationer: Julia Warg

Fredrik Reinfeldt, Sveriges statsminister

Vladimir Putin, Rysslands president

Visste du att det finns ungefär 7000 levande språk i världen, det vill säga 7000 språk som har infödda talare? Man kan alltså anta att det är svårt att nå fram med politiska budskap till hela landets befolkning, det kanske också är därför som inte alla länder är demokratiska?

Barack Obama, USAs president

Kim Jong-un, Nordkoreas president

Nelson Mandela 1918 - 2013

Fotograf: Hans Gedda

“ Education is the most powerful weapon you can choose to change the world. “ Nelson Mandela

elson Rolihlahla Mandela föddes den 18 juli 1918 i Mvezo, Umtatu, i södra Sydafrika. Vid 5 års ålder arbetade han med boskap som herdepojke. Det var först när han var 7 år som han tilldelades namnet Mandela av sin lärare, då det på den tiden var vanligt att man gav afrikanska barn engelska namn. Det var i skolan som Nelson för första gången kom i kontakt med de “vita” människorna. Som 16 åring skickades han till internatskola och fick så bra betyg, att när han var 21, kom in på Fort Hare-universitetet. I Sydafrika på den här tiden var allt väldigt uppdelat för svarta och vita. Men det struntade han i. “Det viktigaste är rättvisan” sa han och blev utslängd från universitetet. Mandela lyckades fly till Johannesburg. Där han hittade ett jobb som gruvpolis men blev sedan avskedad. Istället jagade han sin dröm om att bli advokat och till slut fick han jobb på ett advokatkontor, tack vare sin vän, Walter Sisulu. Den politiska banan

Mandelas vänner ville få honom intresserad av politik och lyckades övertala honom att följa med på ett av African National Congress (ANC) partimöten. Mötena var intressanta, tyckte Mandela, för att alla fick komma till tals och säga sin åsikt. Dock så lyssnade han mest, precis som han hade lyssnat på hövdingarnas möten när han var mindre. Efter att ha följt med på en demonstration mot en prishöjning av bussbiljetterna, blev han slutligen intresserad av politik. 1942 blev han medlem i ANC.

Mandela fortsatte arbeta på advokatkontoret och studera juridik. Men han blev mer och mer intresserad av politik och det tog allt mer av hans tid. 1944 bildade han och vännerna Sisulu och Tambo ANCs ungdomsförbund, African National Congress Youth League (ANCYL).

för att ha planerat ett guerilla-krig och mycket annat också. Men han och alla inblandade nekade till det mesta, däremot medgav de att de hade orsakat sabotage. Mandela och flera andra dömdes till livstidsfängelse. I fängelset fortsatte han bekämpa apartheid med kontakter som han Mandela engagerade sig i kampen ska ha haft utanför fängelset. mot apartheid. Med inspiration Det var först när den dåvarande från Indien och Mahatma Gandhi, president Botha fick en stroke och försökte han förändra lagarna genom därför ersattes av en ny president en icke-vålds kampanj. Inom ANC som Mandela fick sin frihet åter. fanns det många tankar och åsikter Den nya presidenten, F.W de Klerk, vilket gjorde att det ofta uppstod ansåg att apartheid var ohållbart konflikter om hur man skulle gå till därför valde han senare att frige väga. Mandela och legaliserade även hans organisation, ANC. Tiden i fängelse Nationens fader Den 5 augusti 1962, arresterades Nelson Mandela. Han anklagades Under sin levnadstid inspirerade för att ha uppmuntrat till strejker han många män och kvinnor värlpå olika arbetsplatser och för att ha den över för sitt mod och otroliga lämnat landet utan tillåtelse. envishet i sin kamp mot apartheid Han valde att representera sig själv och även nu efter hans bortgång i domstolen med Slovo som juri- fortsätter människor inspireras och disk rådgivare. Mandela planerade minns honom som en av vår tids att använda sin rättegång till att största hjältar. Många sydafrikaner uppmärksamma ANC’s moraliska betraktar honom som “nationens opposition emot rasismen och under fader” och anses även vara något tiden skulle supportrar demonstre- av ett helgon. Det finns mycket att ra utanför. Men han “försvårade” berätta om Mandela och hans kamp processen genom att bära en tradi- emot apartheid. Men man kan tionell kaross, han vägrade även att utan tvekan säga att han är en av de tillkalla några vittnen vilket ledde som har berört oss mest och han är till att hans tid i domstolen snabbt utan tvekan en utav historiens mest tog slut och han dömdes till fem års omtalade människor. Det är tveklöst tid i fängelse. att hans budskap kommer leva vidaBara ett år senare, medan Mande- re från vår generation och till nästa. la fortfarande befann sig i fängelset, Han är trots allt en av vår tids största fann polisen mer information om hjältar. Mandela som i deras ögon var straffText: Erika Östlund & Paula Kottelin bara, det togs upp i domstolen och Fotografier: Hans Gedda denna gång var Mandela anklagad Med tillstånd av fotografen

Fotograf. Hans Gedda

En värld där man kan vara fri på riktigt Maria Thunberg, 34 år jobbar som asyl- och folkhälsosamordnare på Kramfors kommun och är även ordförande för Vänstern i Kramfors. Jag träffar Maria på Ådalsskolan för att prata om demokrati, likabehandling och jämställdhet.

ag börjar med att fråga den egentligen simpla frågan ”vad är demokrati?”. Enligt Marias egna synsätt är demokrati rösträtt för alla, att man ska kunna ta del utav de mänskliga rättigheterna (enligt FNs dokument), och att man ska kunna delta och påverka på precis lika villkor i samhället. Jag kan inte annat än att hålla med, men jag funderar på om är Sverige i så fall är en fungerande demokrati – Maria menar att det beror ju på, ur ett globalt perspektiv är nog Sverige ett utav de mer välfungerande demokratierna men det är inget man ska ta för givet. Hon menar att nackdelen med demokrati är att egentligen kan vem hem helst bli invald, och hon tar följande exempel: Om Sverigedemokraterna blir valda har det antagligen skett på ett demokratiskt sätt men konsekvenserna kan bli att Sverige blir mindre demokratiskt i efterhand. Hon fortsätter med att säga att eftersom Sverige liksom har sluppit

undan så kan det vara lätt att ta det lite för givet och bara tro att det alltid kommer vara likadant. Vi pratar lite mer om olika demokratiproblem som man kan tyckas hitta i den välfungerande demokratin Sverige, till exempel att det är många med mindre utbildning och liknande som kanske känner att de inte kan rösta på grund utav det och därmed börjar prata om hur kan Sverige bli bättre. Maria är snabb med svar till frågan och säger att hon skulle vilja att alla politiker tänkte om och gick ut mer och var bland folket liksom, börja finnas på sociala medier mer och sånt. Det skulle nog göra mycket, att få en chans att höra hur folk tänker på riktigt. “Likabehandling är ett dumt uttryck” Min stora fundering är hur Kramfors är på den fronten egentligen? Maria menar att det har blivit bättre. Även om allmänheten får vara med lite sent så har Kramfors gått framåt

i alla fall. Ett problem är dock att eftersom det är mer eller mindre självklart att det ska vara ett rött styre i Kramfors kommun, så har de liksom latat till sig lite. Även fast hon inte heller vill ha ett annat styre menar hon att det är väldigt viktigt att inte sluta försöka bli bättre bara för att man nästan vet att det blir så. Vi pratar mer om hur det fungerarar i Kramfors på ett mer partipolitiskt plan och sen går vi vidare med frågan ”vad är likabehandling?” Maria menar att det är ett ”dumt” uttryck och förklarar det med att man inte kan behandla alla exakt lika utan måste tänka på att alla har olika förutsättningar och därmed kan man inte tänka så. Fast vi alla är lika värda, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter så bör man tänka på individen också. Det är ju ett intressant tankesätt tänker jag, många ser bara likabehandling som något positivt utan att tänka vidare vad det kan betyda. Jag ställer nästa fråga om hur hon

anser att likabehandling fungerar i Sverige. ”Nej. Det skulle det korta svaret vara på den frågan.” Hon förklarar vidare att man hela tiden på olika sätt får ta del av diskriminering som sker i vårt samhälle. Även fast det finns en lagstiftning som ska på nåt sätt skydda, så sker det hela tiden i alla fall och därmed är Sverige definitivt inget direkt föredöme. Hur ska Sverige förbättra det då? Maria vill utbilda säger hon, vet verkligen en människa som alltid är inom samhällets ”norm-ramar” hur det ser ut utanför? Så om man utbildar de som styr så kanske man börjar märka en skillnad genom lagstiftning och olika satsningar. Vi tappar bort oss i diskussion om normer men kommer tillbaka till ämnet om hur det ser ut i Kramfors kommun gällande likabehandling. Maria tror att Kramfors är duktigt ändå, att de hela tiden försöker förbättra och tänka på vad de tror folket vill ha och behöver. Jag känner att jag inte kan se det här

alls på samma sätt, att kommunen definitivt behöver prata mer med allmänheten, alltså inte bara engagerade äldre utan kanske försöka nå ut till den yngre befolkningen också. Hon håller med till viss del men ändå, hon menar att de försöker. Teoretisk jämställdhet Diskussionen fortsätter till andra saker kommunen kan göra bättre, om kollektivtrafik och om hur det har fungerat med invandringen. Maria säger att hon tycker det har gått ovanligt bra med invandringen under senaste halvåret men att om man kanske tänkte lite längre så skulle det kunna bli och förhoppningsvis kommer det att bli ännu bättre. Jag tänker lite på människors reaktioner innan Kramfors tog emot flyktingarna. Jag vet hur människor pratar nu och hoppas bara på att jag har haft otur att bara höra negativa delen. För att ta oss vidare till nästa ämne ställer jag frågan ”vad är jämställd-

het?” och får ett snabbt svar. ”Jämställdhet är att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.” Hon säger att egentligen är det väl inte bara män och kvinnor men det är första kopplingen som görs. Det förstår jag, med tanke på hur debatterna brukar se ut. Men ändå tänker jag att jämställdhet är väl att exakt alla ska ha precis samma rättigheter och så.. Maria håller med men väljer att fortsätta diskussionen ur eget perspektiv. Medan vi går vidare med att prata om hur jämställdhet fungerar i Sverige. Och ännu en gång får jag ett rakt nej som svar, för även fast vi har lagar och så för att det ska vara jämställt funkar det bara inte så, ännu mindre när man tänker utanför endast män och kvinnor.Här måste vi också utbilda mer för att bli bättre, och hoppas lite på samma sätt att det märks på lagstiftningar och så vidare hur det förändras. Inte så mycket kommentarer, det jag tänker på är hur jämställdhet ses

“Människor söker en syndabock för de ökade klassklyftorna.” Maria Thunberg, kommunalpolitiker

utav allmänheten och tänker att det är nog inte samma önsketänkande överallt. Vi kommer in på hur det är i Kramfors kommun men jag får ett osäkert svar. Det är väl lika som det är i hela samhället. Men ändå tror vi båda att Kramfors kan vara lite duktigare än vi kan tänka oss just nu. Jag tänker att Kramfors är upptaget att göra skillnader på andra plan så om man skulle utelämna kvinnor också finns det nog inte så mycket kvar. Vi kom in på ämnen om hur det kan gå i framtiden med tanke på hur det har sett ut i hela Europa under senare tid och därmed kom vi in på valåret 2014. En ny generation har rösträtt, mycket har ändrats på de här fyra åren så vad hoppas vi och vad tror vi? Kommunalt tror Maria att det inte kommer ändras så mycket egentligen men hon hoppas på att se fler ungdomar i kommunfullmäktige. Tydligen behövs inte någon utbildning eller något liknande utan så länge man är med i ett parti, är engagerad och blir vald så kan en få sitta med. Vi kommer in på hur det kommer fungera med röstningen och vad vi tror kommer hända i Sverige. Maria tror att det blir regeringsskifte, antagligen Socialdemokraterna och förhoppningsvis att det blir S V och MP för det menar hon Sverige behöver nu. ”Jag är också jävligt rädd för 20

att Sverigedemokraterna kommer få mycket röster.” säger hon och förklarar att eftersom med styret som varit skapats mycket klassklyftor och så har det skapat en grund till det för att man vill gärna hitta något att skylla på och det är precis det Sverigedemokraterna ger. I lite positiva tankar säger hon också att hon hoppas att FI får tillräckligt med röster för att kunna sitta med i riksdagen eller åtminstone så pass många röster att det syns i alla fall. Jag förstår rädslan för Svergiedemokraterna för att det är så att många pratar för dom på olika sätt trots ständiga skandaler. Om Sverige skulle vara tryggt liksom. En värld där man är fri på riktigt FRA blev snabbt nästa diskussionämne, Maria säger att hon tycker sånt är bara läskigt. Att ok människor som menar att ”jag har inget att dölja” men du kanske får det ifall vi ska ha partier som Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti i styret. Och att de har lämnat ut information till andra statsmakter liksom det de sa att de inte skulle göra från början. Jag känner mig sjukt otrygg i ett land som vill bevaka mig hela tiden, jag tror också att även fast man inte gör något fel kommer man börja censuera sig själv och då kan vi ju skita i yttrandefrihet totalt bara.

Om man inte ska kunna prata i telefonen utan att någon gubbe nångonstans lyssnar. Nej säger jag nu. För att byta ämne bara frågar jag om röstning på nätet. Som ett kompliment ja kanske det låter lockande så länge det inte går att hacka. Vilket jag inte tror är möjligt, nu för tiden kan människor komma in överallt, så jag vet inte. För att avsluta denna dryga två timmars intervju ställer jag ultimata frågan. ”Hur ser din perfekta värld ut, alltså om du fick bestämma precis hur du vill?” Det här var nog favvo-frågan, hon berättar hur hon ska ha en värld där det är jämställt på riktigt, hur det inte skulle finnas några normer. Det skulle bli jämställt på ett ekonomiskt plan, man skulle gå tillbaka lite och börja leva i mindre samhällen liksom. Man skulle ha något typ av parlament men med ett mer personligt ansvar eftersom det är från de här små samhällena. Det skulle inte finnas några gränser, det skulle vara en värld. En värld där man känner sig fri på riktigt. Visst låter det fint?

Text och foto: Oumaima Lamloumi

Illustration: Tobias Berglund

En fredlig protest Medlemmarna i Greenpeacegruppen ‘’Arctic 30’’ sitter åtalade för sjöröveri i Murmansk.

en 18 september greps två Greenpeaceaktivister på Gazproms oljerigg utanför den ryska kusten. Dagen efter bordade den ryska kustbevakningen olagligt Greenpeace fartyg Arctic Sunrise på internationellt vatten och förde alla medlemmar i gruppen Arctic 30 i till Murmansk där de häktades. Aktivisterna innehöll bland annat svenske Dima Litvinov. Gruppen anklagagas för huliganism. Deras mål var att protestera mot oljeriggen Gazproms. De har nu släppts mot borgen efter 2 månader i häktet. Men de står fortfarande inför mycket allvarliga anklagelser och riskerar ett fängelsestraff upp till sju år, för

ett brott de inte begått. Miljontals människor världen över kräver att åtalen läggs ner. Hittills har över 2 miljoner människor världen över skrivit brev till ryska ambassaden. ”Human Rights Watch”, ”Amnesty International” och Nobels fredspristagare är starka namn till protesterna. Svenska Dima Dima Litvinov föddes i Ryssland. Han började arbeta för Greenpeace som värvare 1989 i USA. Han har arbetat för Greenpeace på flera olika positioner inom. Bland annat i USA, Ryssland och Sverige och även för vårt internationella kontor. Han har bott och arbetat i Sverige sedan

1994. Dima har tre barn tillsammans med sin fru Anita. Han har arbetat mot allt ifrån kärnvapenprover till illegalt fiske och har lång erfarenhet inom miljöfrågor. Greenpeace blir till När organisationen startades hade de namnet ‘‘ Don’t Make a Wave Committee’’ men bytte namn till Greenpeace när dom började arbeta med fler och fler miljöproblem. Namnet reflekterar deras arbete för en ekologisk balans och en värld i fred. 1979 var året då Greenpeace blev en professionell miljöorganisation då dom arbetar med alla miljöpro-

Foto: Greenpeace

Fakta om Greenpeace

blem världen över.

%, Moderaterna 78 %, Kristdemokraterna 74 %). SIFO-undersökning •84 % av alla tillfrågade svarar att SIFO har genomfört en opinionsun- de kan tänka sig välja bort bränsle dersökning med att intervjua 1000 som kommer från olja i Arktis. personer om hur de ser på oljeborrFrihet ning i Arktis. •83 % av svenskarna anser att Aktivisterna i är nu frisläppta från Sverige ska arbeta för att stoppa olje- fängelset men åtalen står kvar. borrning i Arktis. •Av de rödgröna partiernas välja- Stöd svenske Dima och resten av re vill 88 % att Sverige ska arbeta aktivisterna. Varje röst räknas. för att stoppa oljeborrning i Arktis (Miljöpartiet 98 %, Vänsterpartiet 89 %, Socialdemokraterna 86 %). •Av regeringspartiernas väljare vill 80 & att Sverige ska arbeta för att stoppa oljeborrning i Arktis Text: Felix Selander (Centerpartiet 97 %, Folkpartiet 80

Startade för 42 år sedan, 15 September 1971 En grön och fredlig väg var syftet när en liten grupp aktivister åkte till USA i en liten segelbåt för att protestera. Kärnvapentest, 3000 hotade havsuttrar och vithövdade havsörnar stod på tavlan. Dom misslyckades med protesten men drev senare en debatt och lyckades att få kärnvapentesterna i Amchitka att upphöra.Senare under året så förvandlades ön till ett fågelreservat. De har gått från ett fåtal till miljontals anhängare under åren. Förutom kärnkraft jobbar Greenpeace med allt möjligt inom miljöfrågor. Bland annat med skog, klimat och hållbart jordbruk. De har flera fartyg som agerar över hela världen, Espenrenza, Rainbow Warrior och Arctic Sunrise. Den sist nämnda var i Ryssland som gruppen ‘’Arctic 30’’ använde. 23

Ett tryggt steg i rätt riktning Den långa vägen till ett mer rättvist samhälle har just påbörjats då beslutet om att Ådalsskolan ska HBT(Q)-certifieras har godkänts. Nästan alla i kommunfullmäktige var eniga med beslutet. Lyckan spreds med glädjetårar och applåder.

nder det fyra och en halv timmes långa mötet som var den 9:e december 2013 beslöts det att Ådalsskolan i Kramfors kommun skulle hbt(q)certifieras. Detta efter att motionen först avslagits hos BKU tidigare i år pågrund av ekonomiska skäl. Men nu sade alla utom ett parti att det borde ske. Ingen i nämnden har någonsin varit med om en vändning som denna förut. Normen bryts Rektor Mikael Wiklund för Ådalsskolan säger med glädje i rösten att det här är en händelse som kommer att betyda mycket för många individer runt om i landet och att det är en normbrytande händelse som är värd att ta plats. Han ser fram emot det som väntar i framtiden. Han tror och hoppas på att det kommer att bli spännande diskussioner och acceptans inom ämnet utifrån den utbildning de anställda på skolan ska få gå igenom och elevernas reaktioner. “Vi kanske måste tänka ett varv till varje gång innan vi gör något.” säger han med en beslutsam men positiv röst och med det menar han att de fördomar och slutsatser vi redan har kanske inte är det som är

verkligheten i varje gång. Maria Thunberg och Jon Björkman (V) är två av de som var med att bringa fram motionen och båda två är oerhört glada efter beslutet. Båda är även nyfikna på hur det kommer att bli efter certifieringen som enligt målet ska vara klar år 2015. “När man har frågat vuxna hbt(q)personer om det har varit svårt att komma ut eller vara öppen på sina arbetsplatser så står läraryrket i topp. Inte kanske bara gentemot att man har kollegor som kanske har problem med det. Men man känner att det är svårt gentemot ungdomsgruppen, gentemot föräldrar, gentemot att det är ett yrke som är ganska utsatt.” säger Thunberg. Men hon tycker även att de personerna skulle vara bra förebilder för bland annat elever då de visar att det är okej att vara sig själv. Det är att bryta normen på ett bra sätt.

der (S) tur att gå upp och tala om hbt(q)-certifieringen. Jon satt länge och funderade på vad det var han ville ha fram med sitt tal och plötsligt förstod han att Melander yttrade bifall för motionen. Allt släppte för Jon efter att nästan alla partier bifogade och andra gången han var upp för att tacka alla för deras stöd kunde han inte hålla tårarna tillbaka och med glädjegråten i halsen försökte han att beskriva hur tacksam han var. Men det gick inte. “Jag är fortfarande ‘hög’ efter beslutet!” säger han med en oerhört stark och lycklig röst med glimten i ögat och med ett brett leende över hela ansiktet. Maria Thunberg som var hemma med en förkylning satt otåligt och försökte att följa mötet från bland annat Twitter och hon ville även vara en del av det hela och då bestämde hon sig för att göra ett Youtubeklipp med hennes åsikter och tankar. Men just då hon tänkte påbörja det “Jag är fortfarande ‘hög’ efter ringde P4 Västernorrland till henne beslutet!” och gav henne möjligheten att yttra sig där. Jon Björkman berättar om hur “Ni Twittrade ju så jävla lite! Så han hade förberett sig att strida för jag satt där hemma och bah ‘Men motionen och hur han hade tänkt alltså vad skriver ni?’ Men också när ut en plan över hur han skulle det började såhär: ‘Ådalsskolan ska agera. Efter första gången han hade certifieras’ skriver miljöpartiet. Och varit uppe i talarstolen och talat för jag bah ‘Äre sant? Menar du allvar?!’ motionen var det Micael Melan- Och då börjar tårarna rinna för att 25

Jon Björkman och Maria Thunberg stolta och taggade för certifieringen.

jag tänker på alla och hur mycket Hur kommer samhället reagera? det här betyder.” berättar hon ivrigt “Det har redan kommit in negamed ett skratt och en sådan lycklig tiva reaktioner om att det här inte blick att hon inte kan sluta att le. är viktigt. Men det beror på okun“Det här är ingen skolfråga. Utan skap.” säger Thunberg och de båda en samhällsfråga.” håller med varandra om att de normer vi har i vårt samhälle måste Både Jon Björkman och Maria brytas och att vi alla borde acceptera Thunberg tycker att det här är en varandra just som vi är. Och redan stor händelse för alla i Kramfors nu genom att motionen publicerasamhälle och resterande Sverige. des har BAS-nämden beslutat att “Sen tycker både Maria och jag att alla som jobbar inom socialtjänsten det här inte är en skolfråga. Det här ska få en fortbildning inom ämnet är en samhällsfråga. hbt(q) under år 2014. Men vi måste börja någonstans och Ådalsskolan är det bästa stället tyckNoll! er vi att börja på.” säger Björkman Målet är att nå ut i alla platser runtoch Maria instämmer nickandes. om i Sverige. På ålderdomshem, “Jag kan inte vara så orättvis så förskolor, grundskolor. Överallt. att jag behandlar alla lika.” berättar Ådalsskolan är nu den första skolan i Thunberg att en klok äldre man hade hela Sverige som har bifallit certifiesagt till henne för några år sedan och ringen och det är ett stort framsteg det var en av de smartaste sakerna för oss alla individer för acceptans hon någonsin hade fått höra. och öppenhet. Många brinner för 26

det här och vill att det ska spridas runt om i landet och visa att det inte är något fel, utan bara någons personlighet och sätt att vara. “Noll! Det här är första skolan!” svarade Jon Björkman snabbt då vi ställde frågan om hur många skolor det fanns i Sverige som hade certifieringen. “Ett öppnare och mer inkluderat samhälle. Det säger allt.” säger Björkman med stora förhoppningar för framtiden.

Text: Opal Löfving & Celinn Wallin Fotograf: Opal Löfving Modell: Thimmy Finstad

Vad är Queer? Queer är ett nytt begrepp som används inom sexuella läggningar. Men vad betyder det egentligen?

ueer är ett ord som man kan använda för att beskriva sig själv om man till exempel inte vill tillhöra ett visst kön eller en viss sexuell läggning. Det kan också vara ett sätt att visa att man tycker att heterosexualitet inte ska vara ett ideal i samhället, eller att tjejer och killar inte måste vara på olika sätt.

en del människor använde för att peka ut homosexuella män eller män som inte var tillräckligt ”manliga”. Många som kallades queer bestämde sig för att inte skämmas för det, utan istället använda ordet själva – med stolthet. Att inte gruppera sig.

ningen inte är så viktig, att det finns viktigare delar av ens personlighet. Många vill inte vara ”tjejig” eller ”killig” på det sätt som andra förväntar sig. En del tycker inte att människor kan delas in i grupper beroende av könsorgan eller vem man blir kär i eller kåt på. Då kan man kalla sig queer.

Inte ett ord att skämmas över.

I samhället finns många idéer om hur någon ska vara som kille eller Själva ordet ”queer” kommer från tjej, eller som homo-, bi- eller heteengelskan och betyder ”konstig”. rosexuell. Själv kanske man tycker Det var från början ett skällsord som att könet eller den sexuella lägg-

Text och illustration: Cellin Wallin

Typiska tjej-och killsaker?

”Kön är något man föds med. Genus är något man formas till.”

Yvonne Hirdman

Samhället består av olika grupper och bestämmer vem och vad du är. Ordet Genus är begreppet som värderar hur ojämnställdhet och jämnställdhet skapas. Det är ett begrepp som kan framhäva skillnader mellan män och kvinnor i samhället. Men det är även en betoning av sociala villkor och den kultur man lever i som formar människors möjligheter.

r det rätt att säga att rosa är en tjejfärg och blå är en killfärg? På jämställdskola.se skrivs det att genus är nånting vi skapar hela tiden varje dag. Att dela upp kvinnligt och manligt är en mycket stark uppdelning som vi oftast gör omedvetet i samhället, men ser olika ut i olika kulturer, tider och delar av världen. Genus kan handla om makt, det kan visa 28

skillnader mellan kvinnor och män det bara män. På vissa sätt var det i olika nivåer i livet. tvärtom för kvinnor, så därför har Kvinnor möter motstånd i andra det inte forskats så mycket om det. kvinnor och lever sina liv genom att övervinna dem, medans män lever “Det är bra tycker jag!” sina liv som män helt enkelt. I vårat samhälle tycker människor Genus förr väldigt olika om genus. Vi gjorde en Genushistoriker beskriver att stör- undersökning där vi frågade några re del av resultaten från forskning människor vad de tycker om att inte alls gäller kvinnor, det sägs att man delar upp saker i kvinnligt och människorna hade mer frihet förr i manligt. tiden men enligt historikerna gällde

Helena Bylund

Emmy Nilsson

Vad tycker du om att man delar upp saker i kvinnligt och manligt? Svaren vi fick var väldigt olika. Medan en person tyckte att det var bra tyckte tre stycken att det inte spelade någon roll, men bara två personer svarade mer utförligt.

Men om man tvingar på dem leksaker som Barbiedockor till flickor och tuffa bilar till pojkar så bidrar man till en sorts indelning.Barn ska få leka med vad dem vill.” säger Helena Bylund.

“Bidrar till indelning”

“De anses som onormala”

“Jag tycker att det är dåligt för att är man till exempel i den åldern då man använder leksaker så vet man ju inte om det är kvinnligt eller manligt.

“Det är dåligt eftersom vi är födda till ett visst kön men inombords kan känna helt annorlunda. Det är därför viktigt att man själv får välja över sin personlighet utan att bli

dömd av samhället. Det problemet vi har idag är att det inte är okej för en tjej att leka med bilar och för en kille att leka med Barbie utan att de anses som onormala.” säger Emmy Nilsson. Med det menar de att vi måste acceptera att det man tycker är kvinnligt kan vara manligt och manligt kan vara kvinnligt, innan vi sätter gränser. Text: Mia Djupenström & Emma Timan Foto: Mia Djupenström

Genus i spelvärlden Genus är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende. Genus är i stort sett hur människor blir kvinnor och män. Men hur är det egentligen i spelvärlden? Vi har intervjuat två stycken personer för att få höra vad de tycker och tänker.

Spelkaraktärer: Riot Games & Blizzard Entertainment

Hur tycker du att killar blir antingen som sexsymboler eller som liga spelkaraktären i till exempel behandlade i spelvärlden? att de inte hör hemma i spelvärlden. League of Legends? Amanda: om killar gör fel, spelar fel eller är allmänt dumma blir de mobbade. Hon ger ett exempel som League of Legends, ett världsledande spel inom E-sporten. Om man ’’feedar’’ alltså ofta dör under spelets gång kan man bli kallad för ill exempel ”noob” som betyder nybörjare. Thimmy: eftersom det är fler killar som spelar blir de behandlade bättre jämfört med hur tjejer blir behandlade. Hur tycker du att tjejer blir behandlade i spelvärlden?

Amanda: de flesta killar är snällare mot tjejer då många antar att tjejer är mycket sämre på spel. Amanda har själv upplevt en sorts särbehandling inom spel då hon fått mer respekt och blivit behandlad bättre när hon gjort något misstag jämfört med när en kille gjort ett misstag. Thimmy: Kvinnorna behandlas

Varför tror du att killar framställs Amanda: den kvinnliga spelkaraktäsom bättre på spel än tjejer? ren är mer naken än vad den manliga är. Kvinnorna är sexigare och Amanda: det är vanligare att killar mer avklädd. I spel som till exemspelar spel och det gör att man antar pel League of Legends eller World of att killar överlag är bättre än tjejer. Warcraft så har kvinnorna oftast stora bröst med endast en bh som täcker Thimmy: det är vanligare att killar dem. Underdelarna brukar bestå av spelar vilket gör att de tar för sig mer väldigt korta kjolar eller shorts. plats. Thimmy: de kvinnliga karaktärerna Vad tycker du om den manli- är klädda för att fånga uppmärkga spelkaraktären i till exempel samhet och dra till sig blickar. De är League of Legends? gjorda för att killarna ska ha något attraktivt att kolla på. Amanda: den manliga spelkarak- Kvinnorna är mer nakna och visar mer tären är mer påklädd än vad den skinn. Dock tycker Thimmy att både kvinnliga är. Deras armor, alltså rust- de kvinnliga och manliga karaktärerning är mycket större. na ska ha lika mycket kläder på sig. Thimmy: överdriven ibland, de är ofta stora och pampiga. Männen har mer heltäckande kläder. Rustningen ser större och mäktigare ut. Detsamma gäller deras vapen. Vad tycker du om den kvinn-

Text: Amanda Lindgren & Sara Norrbin Foto: Amanda Lindgren

Amanda SahlĂŠn

Thimmy Finstad

Bild: Nintendo

Samus Aran: Metriod Other M

Är dataspel sexistiska? Många tycker att vissa spel kan vara väldigt sexistiska, men är det verkligen det? Personligen tycker vi inte det, men vi kan se varför många tycker det. I spel som till exempel Mario, som går ut på att rädda Peach i nästan alla spelen, eller The Legend of Zelda som oftast slutar med att du måste rädda Zelda, där kan vi se varför många anser att det är så, men det betyder inte att alla spel är sexistiska.

et finns många andra spel där hjälten är en tjej till exempel i Metroid, där du spelar som den intergalaktiska prisjägaren Samus Aran som är välkänd för att ha besegrat rymdpiraterna och utplånade de farliga Metroids (flera gånger). Trots att hon först troddes vara en manlig cyborg, visades det sedan att hon var en kvinna och blev snabbt klassad som en av de mest kända spel karaktärerna n gonsin. Ett annat exempel är arkeologen och äventyraren Lara Croft från Tomb Raider, som är klassificerad som en av de tuffaste spelhjältinnorna någonsin. Och när Square Enix köpte upp rätten till Tomb Raiderserien blev hon bara bättre, något vi

ofta inte ser i ett spel. Andra exempel är Jill Valentine och Ada Wong från Resident Evil-serien, Chun Li från Street Fighters, Medusa från Kid icarus och Maria Renard från Castlevania.

Ett jättebra exempel på när det har gått för långt med designen av en figur i ett spel är Crash Bandicoot. Då Naughty Dog tvingades byta ut karaktären Tawna för att hennes design var för ”opassande” för ett barn/familje-spel och blev ersatt Damer i nöd? med Crash ’s syster Coco. De som Men det betyder inte att alla kvinn- reagerade på Tawna’s design var inte liga karaktärer är lika tuffa som barnen som spelade spelet, utan Samus, ta till exempel Shirley från deras föräldrar. Tales of Legendia som blir kidnapOmanliga män pad flera gånger under spelets gång, samma sak gäller Ashley från Resi- Men bara för att kvinnliga karaktädent Evil 4 och Elise från Sonic 06. rer inte blir kidnappade hela tiden så Vissa karaktärer är visligen bara där är inte alltid manliga karaktärer tuffa för att bli kidnappade men de är inte hela tiden. Ett exempel är Otacon från Metal Gear Solid, han kanske bara hjälplösa ”damer i nöd.” är smart men han är allt annat än Opassande? modig eller tuff. Mario’s egen bror

Luigi, Luigis mansion

Lara Croft, Tomb Raider 2013

Luigi kliver ut ur skuggan av sin bror Mario och in i de dystra skuggorna av ett mycket hemsökt hus, hans första huvudroll någonsin. Beväpnad med en ficklampa och en anpassad dammsugare, måste Luigi befria herrgården av Boos och gastar för att hitta sin försvunna bror.

I början är hon porträtterad som en naiv, sårbar flicka, men under spelets gång, utvecklas Lara från ett offer av ön och utvecklas till en härdad överlevare.

Bild:Square Enix

Bild: Nintendo

Maria Renard, Castlevania -Symphony of the night

Tawna, Crash Bandicoot (Vänster) Coco, Crash Bandicoot 2 (Höger)

Maria kanske såg ut som en förvarslös liten flicka, men hon visades vara en av de starkaste karaktärerna i spelserien.

Efter första spelet byttes Tawna ut mot Crashs lillasyster Coco.

Bild: Naugty Dog

Bild: Konami

Luigi är en av de fegaste spelkaraktärerna någonsin. till och med när Luigi fick sitt eget spel var han rädd under hela spelets gång och istället för att rädda Peach gick det faktiskt ut på att rädda Mario.Folk kan tycka att många karaktärer kan vara sexistiskt klädda, så som Ivy från Soul Calibur. Men trots att Ivy har väldigt lite kläder på sig, har hon fortfarande mer kläder än Kratos från God of War serien och de är minst lika tuffa. Prinsessorna blir hjältar Peach och Zelda kan vara karaktärer som många ser som försvarslösa prinsessor som måste räddas hela tiden, men så är det inte. Zelda blir

oftast inte kidnappad förrän i slutet av spelen, men har hjälpt till tillräkligt mycket under spelens gång för att inte kännas som om hon inte bara är där för att räddas, faktum är att utan hennes hjälp hade Link inte kunnat klara sig igenom många av sina äventyr. Till och med Peach som har blivit kidnappad ett dussintals gånger, har varit med och hjälpt till i några av spelen och har till och med räddat Mario i sitt eget spel. Så vad säger det egentligen om spel om Mr Video Game själv blir räddad av prinsessan Peach. Är spelen verkligen så sexistiska och stereotypa? Även fast de kan se ut som prinsessorna bara är där för att räddas och hjältarna är alltid män som ska rädda dem, så kan skenet bedra.

Bild: Nintendo

Text: Therese Karlsson & William Vigren 33

Vad är demokrati? Demokrati är inte densamma idag som förr i antikens grekland. Slavar och kvinnor var inte en del av demokratin. Idag sprids demokrati genom sociala medier. Det har både för och nackdelar.

emokrati är ett grekiskt ord som betyder folkstyre eller folkmakt. Ordet har inte samma betydelse nu som det hade för antikens greker. Deras åsikt om vilka som var folket stämmer inte överens med vår. Det var bara vuxna manliga medborgare som fick rösta, uteslutande slavar och kvinnor. Den antika demokratin var direkt och endast mycket sällan inbegrep

tendenser till politiska partier. Demokrati är ett sätt för staten att styra samhället, där man tar hänsyn till samhällets gemensamma behov. I västvärlden talar man om den fria demokratin som innebär att makten utgår från folket som får fria val och där vissa fri- och rättigheter är garanterade: yttrandefrihet, rättsäkerhet, demonstrationsfrihet, osv. Medans i vissa länder i östvärlden,

t.ex. i Kina, där de har mer diktaturliknande politik där folket får inte vara med och bestämma och har låg yttrandefrihet, utan det är bara den som har makten som bestämmer.

Text och illustration: Mimmi Edholm och Johanna Hjeltström

Demokrati på sociala medier.

ociala medier har gjort det lättare att uttrycka sina åsikter och få med sig andra, t.ex. i Facebookgrupper , olika forum och andra hemsidor där de har, t.ex. en insamling. Men det är även en nackdel eftersom att på vissa ställen blir debatten inte lika offentlig eftersom man måste bli inbjuden på vissa hemsidor och då man kanske inte har en dator eller

kunskapen om hur man gör. Politikernas respekt till varandra försvinner när det är lättare till personangrepp. Snart måste man använda sociala media för att kunna vara en del av debatten. Det finns både fördelar och nackdelar men det är ändå ett bra sätt att sprida sina åsikter och demokrati.

Nordkorea

Text och illustration: Mimmi Edholm

En artikel av: Mimmi Edholm, Johanna Hjeltström och Angie Gray från HögaKustenskolan årskurs 9.

Nordkorea är en diktatur, vilket betyder att all makt är samlad i en persons eller en grupps hand. Diktatur är motsatsen till demokrati.

andets ledare och “diktator”, Kim Jong-un, är den tredje generationes nordkoreanska ledare. Nordkoreas politik har medfört en självvald isolering från omvärlden, t.ex. straffas man hårt om man lyssnar på utländska radio sändningar. Enligt Nordkoreas internationella vänskapsorganisation,”Korean Friendship Association”, är Nordkora en flerpartidemokrati som garanterar yttrandefrihet för sina medborgare, men alla massmedier är skrikt censurerade. Nätsurfare kan bara gå in på sajter som godkänts av mydigheterna.Yttrandefriheten i praktiken är mycket begränsad och att landets politiska system gör det inte möjligt för folket att förändra vem som styr landet.

3 ROLIGA FAKTA OM NORDKOREAS LEDARE KIM JONG-UNS PAPPA • Den orädde ledaren förtjänar ett stort tack från hela jordens befolkning. Det var nämligen han som uppfann hamburgaren, eller som han kallade den: två bröd med kött. • I ett försök att hålla sig ung så injicerade han sig med blod från oskulder. Det gick sådär.... • Han var också en stor golffantast och en av världens bästa spelare. varje gång han körde en runda, blev det minns 5-6 holein-ones. Imponerande? Nej, första gången han spelade så satte han 10 hole-in-ones! Vilken människa!

Text och illustration: Johanna Hjeltström

Fyra röster om likabehandling och rasism i skolorna Per Öman Gudmundråskolan

Hur behandlas egentligen elever och lärare på skolan? Behandlas alla lika eller är det klyftor mellan svensk födda och utlands födda och tjejer och killar?

Behandlas tjejer och killar lika i skolan? Förekommer rasism i skolan?

Vi har gjort en undersökning där vi tog reda på hur elever och lärare blir behandlade på skolorna. Vi har frågat några lärare på Ådalsskolan och Gudmundrå skolan vad de har för åsikter om rasism och likabehandling. De flesta lärare har liknande svar. De flestas åsikter är att skolmiljön är bra och att alla behandlas lika, av vad de har märkt själva. Några har dock märkt att vissa har utsatts för kränkande eller rasistiska uttryck.

1. Nej! Nä, det är väl att göra det lite för enkelt för sig att säga att man behandlar människor olika. Så är det ju. Jag kan ju inte säga att jag behandlar killar lika heller. Målet är att alla ska behandlas lika men jag kan inte säga att det är så. Sen är det säkert olika beroende på vilken lärare det är. Det tror jag också! 2. Nej, inte vad jag märkt, det kan jag säga. Jag är lika förvånad att vi inte har mer motsättningar. Vi har nästan inga motsättningar alls. Förut kunde vi ha lite motsättningar mellan svenska och invandrare, men inte idag. Det tycker jag inte. Det är nog precis lika mycket mellan svenska grabbar som det är mellan svenska och utländska grabbar. Det är ofta killar det handlar om. Det är mycket mindre mellan tjejerna. Så att det är inte synligt, det tror jag inte. Det kanske finns under ytan men det är ju ingenting som jag vet.

En del påstår att kränkande ord som t.ex. ”bitch” kan användas i ett mer vänskapligt sammanhang istället för att anses vara kränkande. Det är ett ord som tjejer ofta kan kalla varandra utan att man tar illa upp. Att tjejer och killar behandlas olika är en självklarhet för många. Lärarna tycker också att det är något som behöver jobbas med eftersom man strävar efter ett lika samhälle och ändå så blir tjejer och killar olika behandlade. De har olika åsikter om hur eleverna behandlar lärarna. De flesta kan

bara prata för sig själv och hur de har det på deras egna lektioner. Men det är även sagt att eleverna behandlar lärarna sämre och sämre. Språket har blivit hårdare och klimatet i klasrummen har blivit hårdare.

Rune Corell Karlsson Gudmundråskolan

Karin Jansson Ådalsskolan

Sandra Glenge Ådalsskolan

1. Följs regler inom likabehandling i skolan? 2. Hur behandlar elever lärare i skolan? 3. Egen åsikt om likabehandling och rasism!

Behandlas tjejer och killar lika i skolan? Förekommer rasism i skolan?

1. Vi har en likabehandlingsplan som vi jobbar utifrån. Så om någon har blivit kränkt på något sätt så följer vi den planen, så det tycker jag att vi gör. 2. Det flesta behandlar ju lärarna bra. Sen finns det ju givetvis undantag, så är det alltid. Men oftast när det vet att någon blir behandlad illa då har det ju hänt något, så att de blir arga eller förbaskade. Då säger de kanske saker som de inte menar. Sen finns det de som också är medvetet taskiga med lärare. Men det är inte så många. 3. Jag anser ju att alla ska ha lika värde vare sig var man kommer ifrån, så är det ju. Jag tycker att det är jätte viktigt med likabehandling, att man inte blir negativt behandlad för att man är av ett annat kön eller sexuell läggning eller annat land eller annan kultur. Jag vill påstå att jag är ganska öppen i sinnet. Åtminstånde vad jag känner nu och vad jag vet och vad jag gör i alla fall. Jag har förhoppningsvis en ganska bra syn på rasism. Jag tycker de är fruktansvärt när det förekommer.

1.Det är svårt att säga för jag har bara min bild, men jag tror att de allra flesta trivs på den här skolan och känner att man kan vara den man är, så tänker jag men kan inte säga att de är så. Men jag tror ändå att de följs ganska bra. 2. Där kan jag åter igen bara prata för mig själv, men mycket bra tycker jag, det är ingen som kastar saker på en direkt! 3. Jag tycker att de är viktigt att vi jobbar med de hela tiden och att man också försöker bemöta den dolda rasismen. Så fort de blir vi och dem, vi och invandrarna t.ex. Det är jätteviktigt att vara vaksam och jag tycker att de är viktigt att prata om de här frågorna väldigt mycket och jag försöker göra det mycket i Samhällskunskapen. Även andra lärare tar upp det.

1. Nej det tror jag inte. Man tror att man har någon förutfattad mening om att killar och tjejer är olika i grunden. Men de tror inte jag riktigt på. Jag tror att vi alla är lika. Men man kan väl se en hårdare attityd mot killar och att man är lite mjukare mot tjejer. Redan från förskolan när de är små tycker jag att man ser skillnad, vilket jag tycker är väldigt skrämmande. Man är en person och inte ett kön. 2. Ja jag har hört elever som inte jag har i skolan men hört kränkande kommentarer och liknade från elever som går på andra program och då har jag sagt ifrån faktiskt att jag inte tycker att de är okej.

Text & Foto: Josefin Norlin & Agnes Norrbin

Illustration: Sofie Öberg

Två kommentarer om ask.fm En 16-årig tjej: “Först tyckte jag det var bra, men allt eftersom tyckte jag det var en dålig sida för att dom inte står för vad dom säger. Dom frågar saker dom inte skulle våga säga face to face” En 18-årig kille: “Jag tycker att det är en väldigt dryg sida men ibland är det intresant. Dock är det väldigt omogna frågor som man inte pallar bry sig om”

Vad är Ask.fm?

sk.fm är en hemsida som startade år 2010 i Riga, Lettland. Med över 60 miljoner användare. Ask är en plats där du gör ett offentligt konto och användare kan skicka frågor till dig anonymt eller inte. I vissa fall har hemsidan funkat bra, men tjänsten har i flera uppmärksammande fall använts till sexuella trakasserier, mobbning och mordhot. Anonymiteten gör att inläggen på Ask.fm har en annan karaktär än på Facebook och Instagram, kommentarerna är både grövre och mer sexuella. Exempel på frågor

som många kan få på Ask.fm är: ”varför så ful? Lilla slampa gå och dö! Gå och ta livet av dig! Ta självmord! Hora! Får jag knulla dig snäl�la, o sen grinda dig i röven! Btw allt smink tyder på att du är osäker med ditt utseende, så ta bort allt du har i pannan och vid ögonen” Naturligtvis sker det också bra saker på Ask.fm. Majoriteten av inläggen är vanliga frågor som uppenbarligen fyller något slags behov hos människor. De lettiska ägarna är stolta över den fenomenala popularitet, det sociala nätverket har och hävdar att de allra flesta av deras användare är

glada tonåringar. Ask.fm kan inte rå för att ungdomar näthatar varandra. men ingen av de sociala medierna har så mycket hat, hot och mobbning som Ask. Sociala medier är en stor del för människor! Det positiva med sociala medier är att du kan styra vad som händer på ditt konto till en viss utsträckning. Du bestämmer vem du följer, som du är vän med och vad du lägger upp.

Text & foto: Rebecca Fahlén 39

Självskadebeteende och depression på grund av Ask.fm En 15-årig tjej har blivit utsatt för elaka kommentarer på nätsidan Ask.fm. Det ledde till att hon blev deprimerad och behövde hjälp för att försöka må bättre.

en här artikeln handlar om en 15-årig tjej som har fått massa elaka kommentarer på Ask.fm Hon har varit deprimerad i över ett år, just för alla elaka kommentarer hon har fått. Exempel på vad folk har skrivit till henne: ”Smutsiga hora, du förtjänar att bli spottad i ansiktet”, ”Snälla gå och dö, lägg dig på rälsen, häng dig, dränk dig, vad som helst, snälla dö bara”. Eller frågor som: ”Du är väldigt sugen på att bli våldtagen va?” Av detta har hon mått dåligt, hon

har varit i en depression, skadat sig själv och haft ätstörningar. Under hela den tiden så fick hon höra flera elaka kommentarer så som, ”Emo, du skär dig, så jävla äckligt” och ”jag förstår att du har ätstörningar, du är ju så jävla fet”. Hon var självmordsbenägen. Efter att hon berättat det för en kompis så fick alla reda på det, vilket gjorde att hon försökte ta livet av sig. Hon hamnade på akutpsyk och fick en massa mediciner, hon behövde inte stanna så länge för att hon vägrade att vara där. Hon fick åka hem, men där fick hon uppsyn dygnet runt.

Hon träffade en jättebra kille, och hon började må bättre. Men det tog inte lång tid förens hon hamnade i en svacka igen och fick börja om. Hon fick åka tillbaka på akutpsyk. Men just nu mår hon ganska bra. Hon går på mediciner för panikångest och depression. Hennes mål är att klara sig helt utan mediciner.

Text: Elin Olsson

Tjej mobbad till självmord

Tjej mobbad till självmord En 14-årig tjej från England blev nätmobbad på det sociala forumet Ask.fm och tog livet av sig pågrund av dom elaka kommentarerna. Hennes pappa vill att sajten ska läggas ner, men hatet fortsätter.

en här artikeln handlar om en 14-årig tjej från Storbritannien som tog livet av sig pågrund av nätmobbning på hemsidan Ask.fm. Hon fick så många elaka frågor och kommentarer som ”hoppas du får cancer” ”gör oss alla en tjänst och ta livet av dig” och ”din feta slyna” hon hade kämpat länge mot vikthånet och näthatet så att allt tillslut vart för mycket. Efter månader av mobbning orkade hon inte med alla kommentarer och påhopp hon var tvungen att tackla. Hennes föräldrar hittade henne

hängd i hennes sovrum. Hennes pappa berättar att han inte kan gå upp på övervåningen eftersom att det påminner om händelsen så nu sover han på soffan i vardagsrummet. Bara några dagar före hennes död postade hon en bild men texten ”Man tror man vill dö, men egentligen vill man bara bli räddad.” Även efter hennes död så fortsatte attackerna på ask.fm och flera personer skrev att hon var en ”fegis” som tog livet av sig.

Efter hennes död så postade hennes pappa ett inlägg på facebook där han berättade om all mobbning och att han ville förbjuda Ask.fm. Men det hjälpte inte mot familjens sorg och tjejens tragiska död fick inte näthatarna att sluta. Nu i efterhand så erbjuder Ask.fm att ta reda på anonyma användares identiteter.

Text: Josefin Lundholm 41

Undersökning av sociala nätverk Vilka sociala nätverk använder du?

Vi ställde 38 personer några frågot om sociala nätverk. Enligt vår undersökning är Facebook, Youtube och Skype de mest använda sociala nätverken.Vi frågade även 3 personer vad de tror är anledningen till varför just de är så populära.

“Skype är lätt att använd till att prata med folk. Det är som facebook, suger men är ändå populärt. Youtube är populärt på grund av tur och att google köpt upp det.” - Daniel Norrbin “Det är väl för att det är ett bra sätt att kunna hålla sig uppdaterad till allt som händer och kunna ha kontakt med alla personer man känner.” - Julia Näsman

“Skype är populärt för att det är ett enkelt sätt att ringa upp och prata med folk, mycket enklare än raidcall och ventrilo. Facebook är ett stort nätverk som är populärt för att Myspace var dåligt och Facebook lärde sig av misstagen. Facebook hjälper också en att hitta folk man möjligtvis känner, vilket är ganska gofika. Youtube är populärt för att det finns otroligt mycket lärorikt, roligt, sorgligt, vackert på den sidan helt utan kostnad.” - André Nielsen

Text och illustration: Ebba Melander, Madeleine Hellström , Amanda Sahlén 42

Tror du att det är någon skillnad på sociala nätverk i USA?

Har du blivit utsatt för hat på internet?

Favoriter bland sociala nätverk.

Grand theft auto V framhäver negativitet? ”Grand theft auto V” är ute i butik. Många tyckar att spelet är positivt, men många tycker också att spelet har sina problem. Rockstar får klagomål för en brutal tortyrscen och sitt sätt att avbilda kvinnor.

En artikel av Roma Kamal och Johan Forsberg.

Bild: Rockstar Games

Trycker ner kvinnor – ”GTA V” har inte mycket plats över för kvinnor annat än att porträttera dem som strippor, prostituerade, lidande fruar, humor-

befriade flickvänner och knasiga new age-feminister som det är tänkt att vi ska skratta åt, skriver Gamespots Carolyn Petit.

Bild : Rockstar Games

Beroendeframkallande Detta spel är ju så kallat beroendeframkallande. Det vill säga att folk dummar sig i verkligheten också.

Folk går runt på gatorna och söker massa bråk med okända personer. På vissa skolor är det mycket

prat om vapen, maskingevär och många går inte till skolan utan sitter hemma och spelar.

Bild: Johan Forsberg fotad av Roma Kamal

Brutal tortyr Tortyrscenen i spelet har också fått uppmärksamhet i spelmedian. I scenen står spelaren och drar ut tänder på en annan person för att

få fram information. Eurogamers Tom Bramwell menar att det kan betyda att det är Rockstars egna sätt att visa hur den amerikanska

regeringen använder tortyr, men scenen är för brutal för att bevisa det, men vi tycker att scenen bevisar det.

Bild: Rockstar Games

Livet är grymt!

Text och illustration: Sandra Sjöberg

Varför? Jaa... det här kan hända och är ganska vanligt. Varför blir homosexuella behandlade på det här sättet? Det är inte okej! Alla ska få den respekt dom fötjänar oavsett kön! Att få kommenterar så här på Facebook, Instagram eller Tumblr är inte OKEJ! Folk blir sårade bara för att dom är sig själva och bara för det här så blir dom rädda att visa sitt sanna jag! Jag personligen skulle bli skitsur om jag såg det här på Facebook! Alla förtjänar att bli respecterad för den dom är, att få vara sig själva utan att behöva vara rädda. För annars så blir dom rädda att hålla om den dom älskar mest. I slutändan... så tonar dom bort... i glömskan...deras sanna jag.

How different are we -really? I think Iâ&#x20AC;&#x2122;m Gay!

Homo!

Die faggot!

Is there so much difference between them?

Illustration: Emma Olofsson

Vad är skillnaden? Ny händelse på Facebook. En ny hatkommentar. ’’Undrar om det är samma som vanligt. ’’ tänker Louis. “Bög, homo, ditt äckel!’’ ’’Ser du vad som har skrivits där?’’ Michelle stirrar och tar över datorn, hon blir chockad över vad hon läser på Louis’s logg. Louis sitter bara där och rycker på axlarna. ’Det får jag höra varje dag, så det är inget ovanligt’’ Michelle sätter ner datorn på bordet och vänder sig mot honom. ’’Så det är det här är du van vid?! Du kan inte vänja dig vid det här.’’ Michelle börja bli irriterad på Louis. Louis reser sig och går ut. Han suckar ut och önskar att hon kunde fatta att det faktiskt är sant. Michelle går efter direkt och vänder han om. ’’Varför säger du inte åt någon? Det är fel.’’ Louis bara kolla på henne och suckar, han vill inte egentligen berätta varför han blir nätmobbad fast man blir ju illa behandlad ändå. Varje dag, varje timme får man nya händelser. Bara mer och mer kommer upp. Han stänger av datorn och går ut. Han rycker till, det är så många där utanför klassrummet, mest tjejer som peppar upp honom. Det han skrev var modigt. Louis blev helt chockad, sen kommer killarna fram. De populära, tror att det är något. De slår upp honom mot dörren. ’ ’Killar, kolla det är bögen, han som tror han är något!’’ Killen hånskrattar och alla andra skrattar i kör med honom utom Michelle. Man ser hur ilskan kommer fram mer och mer tydligt. Michelle går upp och lyckas få bort killen som håller i Louis. ”Ge fan i honom, han är för fan lika värld som du är! Vad ger dig rätten att slå upp honom mot väggen och håna honom?!’’ Louis tänker, varför hjälpte hon mig? Ingen har någonsin gjort det. Louis ler lite och känner hur Michelle drar bort honom därWifrån. Louis ler stort. ’’Kan det här bli en ny början? Börja om på nytt?’’ Tankarna forsade hela dagen.

Text: Hanna Hellström

Redaktionen ES11

Chefredaktör: Ida Ankarstrand Gillar: musik

Bildchef Hanna Sjöberg Gillar: cola

Sofia Sjölander Gillar: katter

Rebecka Ledin Gillar: gymnastik

Beatrice Bohlin Gillar: katter

Tova Isberg Gillar: dvärgsilkesapor

Malin Wallin Gillar: djur

Erika Östlund Gillar: choklad

Oumaima Lamloumi Gillar: att softa

Sofie Jacobsson Gillar: att dansa

Paula Kottelin Gillar: mat

Josefin Norlin Gillar: foto

Agnes Norrbin Gillar: musik

Emma Timan Gillar: turkos

Tobias Berglund Gillar: att sova

Felix Selander Gillar: musik

Gabrielle Sundin Gillar: tacos

Julia Sanden Warg Gillar: kreativitet

ES12

Redaktör Opal Lövfing Gillar: kramar

Bildredaktör Mia Djupenström Gillar: hästar

Amanda Lindgren Gillar: vara med pojkvän

Cellin Vallin Gillar: pandor

William Vigren Gillar: Jack the ripper

Sara Norrbin Gillar: dataspel

Therese Karlsson Gillar: Japan

Rebecka Fahlén Gillar: fotboll

Johan Forsberg Gillar: ishockey

Josefin Lundholm Gillar: att spela gitarr

Therese Blomkvist Gillar: att dansa

Amanda Sahlén Gillar: att sova

Sofie Öberg Gillar: att sova

ES13

Redaktör Emma Olofsson Gillar: äta

Madeleine E Hellström Gillar: god mat

Bildredaktör Elin Olsson Gillar: att sjunga

Hanna Hellström Gillar: att bowla

Lärare

Roma Kamal Gillar: musik

Ebba Melander Gillar: popcorn

Sandra Sjöberg Gillar: att rita

Praktikanter

Mimmi Edholm Gillar: musik

Johanna Hjeltström Gillar: snowboard

Angie Gray Gillar: foto

Lars Åhlin Gillar: fiske

Lena Ledin Andersson Gillar: musik

Björn Olofsson Gillar: bra film

Perra Westin Gillar: musik

Sofie Ă&#x2013;berg 52