Tidningen #Global. Redaktion 2. Ådalsskolan Kramfors. by Lars Åhlin

Högskoleförberedande & kreativt Estetiska programmet - ESTETIK & MEDIA

Ådalsskolan i Kramfors

Innehållsförteckning Förord.............................................................3 Ledarkrönika.................................................4 Globala målen...............................................6 Alla är människor..........................................8 Kosten är viktigare än du tror!..................14 Våld mot kvinnor.......................................16 Rädd för att jag ska ses som ett objekt.....22 #Metoo........................................................26 Varför är kvinnor en nisch?.......................28 Diffrences have rights................................30 Jämlikhet.....................................................32 Alla våra fördomar.....................................34 Den perfekta staden...................................38 “Alla länder måste bidra”...........................40 Det dolda hotet..........................................42 Flykten från diktatorn...............................44 Tankar om de globala målen....................48 Vad händer i Sverige..................................50 Guide för dig..............................................52 Redaktionen...............................................54

Redaktionen Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetiska programmet med inriktning Estetik och media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har tillkommit under ett par temaveckor där vi arbetat med temat Globala målen Bilderna på hela redaktionen finns på sidorna 56 och 58. Tack till alla som hjälpt till!

Sjutton också, vilka viktiga mål!

om ny rektor har jag fått äran att denna gång få skriva några inledande förord till denna fantastiska produktion som våra Estetik- och mediaelever har skapat, med stort engagemang från våra lärare. Årets tema - de globala målen består av 17 st färgglada mål som har till syfte att skapa en hållbar utveckling, de är inte bara färgglada och härliga, de är framförallt viktiga. Precis som ni alla våra fantastiska elever är, inte minst, ni är en del av jordklotets viktiga framtid. Vi från skolan tillsammans med er unga vuxna, kan och bidrar gärna till att stärka förståelsen, vikten av och möjligheterna med de globala målen. Ni unga, på olika sätt i er framtida karriär, vad ni än kommer att vara i för sammanhang i livet i framtiden, kan fortsätta förvalta och utveckla för en hållbar värld.Vad är då hållbar utveckling? En talande definition är: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” (Brundtlandrapporten 1987)Hur viktig är inte skolans arena att skapa möjligheter för kommande generationer, på flera plan? Inte minst hur det också visar sig i riket, Europa och världen - hur centralt och reellt detta är för många av våra unga i dag. De globala målen syftar till att nå en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar värld till år 2030! Med mål så finns det mycket större möjlighet att komma fram och komma rätt. Hur går det då? I en utvärdering av FN 2019, så framkommer det både framgångar och stora utmaningar. Just nu ökar hungern i världen för tredje året i rad, utsläppen och växthusgaser fortsätter att öka, den extrema fattigdomen fortsätter dock att minska, liksom barnadödligheten och andelen människor som bor i slumkvarter minskar - det är några exempel. Men än är det långt kvar och mycket finns att göra, alla goda resultat är i rätt riktning, men inte alls klart. De globala målen är stora mål, men viktiga för dig och mig - på vilket sätt kommer du här att få kunna veta mer om. I denna fantastiska tidskrift så kommer våra engagerade Estetelever och lärare, bidra till än mer kunskap för ökad förståelse om de globala målen och dess möjligheter för framtiden. I det sammanhanget, kan jag inte låta bli att avrunda med ett citat av FN;s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moon: ”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdom och den sista som kan stoppa klimatförändringen”Jag tror vi alla är viktiga i detta inte minst sagt övergripande utvecklingsarbete, men jag känner också stor tillförsikt till våra unga generationer som med sitt engagemang, nyfikenhet och synsätt kan driva och upprätthålla en hållbar utveckling mot det globala Målen. Njut och läs och jag önskar er alla en framtida hållbar framtid och värld! Ylva Hardeson Rektor ylva.hardeson@kramfors.se

ALLT KOMMER BLI BRA... ELLER?

ag har ångest inför framtiden. Då tänker du ”Jaha, du vet inte vad du ska bli, vart du ska bo eller hur du vill vara som person.” Det är både rätt och fel. Jag ser fram emot framtiden med allt vad den innehåller. Vad kommer hända? Vart hamnar jag? Vad kommer jag göra med mitt liv. Men det finns någonting annat som ger mig sådan otrolig ångest, nämligen klimatet. Det blir varmare och varmare på jorden, det märker vi genom att bara kolla ut genom fönstret. Mitten på februari men det ser ut som april. Mitten på februari men det känns som april. Nästan ingen snö och för höga temperaturer. Det gör absolut inte saken bättre att vissa politiker inte alls tror på den globala uppvärmningen och att vissa länders ekonomi är baserad på fossila bränslen. Detta är inte ett hållbart tänkande, vi måste få människor att förstå att detta är ett problem. Vi har en otrolig person som verkligen undervisar människor om detta ämne, Greta Thunberg. Hon är en fantastisk ung tjej som ställer sig framför världens ledare och säger vad de verkligen behöver höra. Hon säger starka ord som: ”I don´t want you to be hopeful, I want you to panic. I want you to feel the fear I feel every day and then I want you to act.” Ska världens ledare behöva höra från en 17-årig tjej vad problemen är? Ska en 17-årig tjej behöva be världens ledare att agera? Vi måste göra något, vi måste agera! Vi kan inte sitta och vänta på att samhället ska ändras och ta sitt ansvar när du och jag är samhället. 4

För fyra år sedan skrev jag en krönika om ungefär samma ämne. Jag var då 15 år och orolig för framtiden. Jag hade samma tankar då som nu. Den innehöll rädslan att förlora en närstående, rädslan att inte veta vad jag skulle göra efter gymnasiet men även rädslan över klimatförändringarna. ”Okej, jag ska vara ärlig, detta är inte det enda som gör mig rädd för framtiden, hur ska det sluta med dessa miljöproblem, jag är 15 år, hur kommer det vara ute i världen när jag är dubbelt så gammal? Ibland känns det som att det har gått för långt. Att vad vi än gör nu för att försöka rädda vår planet kommer det inte funka.” “Snälla tiden, stanna” 2015 Ska jag vara ärlig så har jag exakt samma tankar idag. Ibland känns det helt ärligt att det har gått för långt, att vad vi än gör går det inte att rädda jorden. Eftersom det har gått fyra år och jag fortfarande har samma oro inför framtiden undrar jag om det alltid kommer att vara så här. Kommer jag alltid gå och oroa mig för framtiden? Kommer oron någonsin att försvinna? Jag vet att jag inte är ensam om att oroa mig över detta. Men, ska det verkligen vara såhär? Ska vi ungdomar behöva oroa oss över något som vuxna människor inte tar tag i trots vetskapen?

Evelina Stockberg Chefredaktör

GLOBALA MÅLEN

För hållbar utveckling De globala målen är 17 stycken olika mål som ska uppnås för en bättre och mer hållbar framtid på vår jord.

År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030. Det är en agenda som innehåller de globala målen för en hållbar utveckling. Innan 2030 ska fyra fantastiska mål vara uppnådda: Avskaffa extrem fattigdom. Minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Främja fred och rättvisor. Lösa klimatkrisen.

De 17 globala mĂĽlen

Text och layout: Evelina Stockberg

Atifa Jafari

ALLA ÄR MÄNNISKOR Många länder i världen har samlats tillsammans och kommit överens om de sjutton globala målen. Att ingen människa ska leva i fattigdom och att ingen ska lida av hunger är det första och andra målet i de sjutton globala målen och handlar om att försäkra att inga människor ska leva i extrem fattigdom och att alla ska ha tillgång till att få bra och näringsrik mat året runt om.

INGEN FATTIGDOM

nligt sidan United Nations Deelopment Programme och globalamålen.se infattas fattigdom av flera dimensionell än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflyttande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det kallas även för multidimensionell fattigdom. Antalet människor som lever i extremt fattigdom minskades med mer än hälften mellan 19902015. Men att utrota fattigdomen är fortfarande en av de största utmaningarna för mänskligheten. 2015 levde fortfarande cirka 736 miljoner människor i extremt fattigdom. Extremt fattigdom innebär att man lever på mindre än 1,90 USD per dag. Idag lever 80% av människor i extremt fattigdom i Sydasien och Sub-sahran Afrika. Cirka 1,3 miljarder människor lever i flerdimensionell fattigdom och 50% av de som lever i fattigdom är under 18 år. Kvinnor är mer fattiga än män eftersom de har mindre betalt i arbetet, utbildning och äger mindre ägodelar. Syftet med mål 1 är att utrota alla former och dimensioner av fattigdom till 2030. Det handlar om att rikta in sig på de som är mest utsatta, öka de grundläggande resurserna och tjänsterna. Stödja samhällen som drabbats av konflikter och klimatrelaterade katastrofer.

INGEN HUNGER

nligt sidan United Nations Deelopment Programme och globalamålen.se har antalet undernärda halverats under de senaste två årtiondena på grund av snabb ekonomisk tillväxt och ökad jordbruksproduktivitet. Hunger är den främsta dödsorsaken i världen och idag lider flera miljoner människor i världen av hunger. Brist på mat är en mänsklig katastrof som har långsiktiga effekter för människors hälsa och samhällens möjlighet till utveckling och tillväxt. Vår planet har get oss enorma resurser, men ojämlik tillgång och ineffektiv hantering lämnar andra människor undernärda. Men extremt hunger och undernäring är fortfarande ett stort hinder för utvecklingen i många länder. Från och med 2017 beräknas det finnas 821 miljoner människor som är kronisk undernärda på grund av miljöförstöring, torka och förlust av biologiska mångfald. Nästan 151 miljoner barn under fem år är farligt underviktiga. Undernäring och allvarlig matosäkerhet ökar i Afrika, Asien och även i Sydamerika. 1 av 3 kvinnorna i reproduktiv ålder är anemiska. Syftet med mål 2 är att avsluta alla former av hunger och undernäring till 2030 och se till att alla människor har tillräckligt och näringsrik mat. Text och foro: Atifa Jafari

DU KAN OCKSÅ

“Vi tror att alla kan spela en roll för slutet av hungern.” -FAO.

FAO står för (The food and agriculture organization) och är en kunskapsorganisation. Det är den ledande FN-byrån för teknisk expertis inom livsmedelsäkerhet, jordbruk, skogsbruk, fiske, landsbygdsutveckling och för en hållbar skötsel av naturresurser på lång siktet. Som leder det internationella ansträngningar för att besegra hungern. FAO startades en vecka innan FN bildades 1945 i Kanada. Idag har de sitt huvudkontor i Rom, Italien och med mer än 194 andra länder så finns de representerade i 130 länder runt om i världen. FAO har tre huvudmål som de vill nå som utrotning av hunger, osäker mat och undernäring, utrota på fattigdom och drivande av ekonomiska samt sociala framsteg för alla och hållbar skötsel. Användning av naturresurser som mark, vatten, luft, klimat och genetiska resurser till det bästa för nuvarande och kommande generationer. Partnerskap är kärnan i FAO: s uppdrag att nå en värld utan hunger. De samarbetar med andra organisationer och samtidigt ett effektivt samarbete med regeringar, civilsamhället, privata sektorer, akademier, forskningscentra och kooperativet och att använda varandras kunskap och jämförande fördelar, kan livsmedelssäkerhet och hungern besegras. Investeringar i jordbruk förvandlar liv genom att minska hunger och fattigdom. FAO hjälper länder att ha en bra möjlig miljö för fler och bättre investeringar i livsmedelssäkerhet, näring, jordbruk och landsbygdsutveckling för att förbättra landsbygdsförhållandena, öka inkomsterna och skydda den naturliga miljön. FAO: s stöd till investeringar innefattar formulering, genomförande, övervakning och utvärdering av jordbruksinvesteringar, program och projekt. Det stärker de nationella jordbruksinvesteringarnas kapacitet, ger vägledning och verktyg, institutionell förstärkning och stöd till lärande. För mer info: http://www.fao.org/home/en/

“En värld fri från hunger och fattigdom. Där alla människor lever ett hälsosamt, meningsfullt och värdigt liv som de själva har makt över.” - Hungerprojektet. Hungerprojektet är en global idealistisk organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom i Afrika, Asien och Latinamerika genom tre huvudsakliga strategier: social mobilisering, jämställdhet och samspel med lokalt ledarskap. De finns i cirka 22 länder (12 programländer och 10 insamlingsländer) och har nått ut till sexton miljoner människor. Den startades 1977 i USA och har sitt huvudkontor i New York. 1984 startades det i Sverige och har sitt kontor i Stockholm. Hungerprojektet i Sverige jobbar med utbildning, information spridning och insamling av pengar till de globala programmen som Kvinnors ledarskap, Näring och hälsa, Flickors rättigheter och Epicenterstategin med mera. Hungerprojektet jobbar i partnerskap med människor som lever i hunger och fattigdom och målet är att de ska avskaffa hunger och fattigdom genom att skapa vägröjande, hållbara utvecklingsstrategier på en enkelnivå. Med kvinnorna i fokus utbildar och stärker de människor att avskaffa sin egen hunger och fattigdom så att de blir självförsörjande och att hungerprojektet inte längre ska behövas. De har gemensamma globala riktlinjer för sitt arbete. Pengarna som de får in går direkt till det lokala förändringsarbetet och aldrig till myndigheter, organisationer eller andra mellanhänder. För mer info: https://stod.hungerprojektet.se

HJÃ&#x201E;LPA TILL!

Text och illustration: Atifa Jafari

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET! Lisa Ebbhagen är kostchef i Kramfors kommun. Hon bor i Härnösand med sin man och hund. På fritiden tycker hon om att vistas i skog och mark samt baka och umgås med familjen. Hon tog examen 2016 från det kostvetenskapliga programmet med inriktning ekonomi. Efter examen har hon arbetat i storhushållskök, både kommunalt och på sjukhus samt arbetat med livsmedelsupphandling på Martin & Servera. I Kramfors kommun har hon arbetat sedan december 2018 och började då som kostekonom. Som kostchef har hon arbetat sedan september 2019 så hon är ny i det uppdraget och berättar om hur väldigt spännande och roligt det känns.

om kostchef i Kramfors kommun har hon det övergripande personal-, ekonomi-, budget- och arbetsmiljöansvaret för kostavdelning. I uppdraget ingår även utveckling av verksamheten, matsedelsarbete och mycket mer. Kostenheten består av en kostchef, två enhetschefer, en kostekonom och cirka 60 kockar. De ansvarar tillsammans för kommunens matproduktion till äldreomsorg, skola och förskola och har 22 mottagningskök och 18 tillagningskök. Upphandling Ebbhagen säger eftersom kostenheten ingår i offentlig verksamhet är de skyldiga att upphandla allt

de köper. Lisa säger även att idag har de idag har två olika avtal vad gäller livsmedel, ett med Martin & Servera och ett med Höga kusten potatis. Martin & Servera är en livsmedelsgrossist som i sin tur köper in livsmedel från hundratals olika leverantörer. Hon fortsätter med att berätta genom att handla via en grossist kan de därför samla sina inköp på ett ställe istället för att beställa från hundratals olika leverantörer själv. Ungefär 50% av de livsmedel de köper in är svenska råvaror, 30% är ekologiska och 20% är lokalproducerade. I enlighet med den nationella livsmedelsstrategin som bottnar i de 17 globala målen har de på ko-

stavdelningen som mål att öka den ekologiska andelen livsmedel till 60% innan år 2030. Matsedel Hon säger att de har många lagar och regler att förhålla sig till på kosavdelningen. Maten de serverar ska både vara näringsriktig, god och mättande. Just vad gäller matsedeln är det främst livsmedelsverkets rekommendationer som de har att förhålla sig till. Hon försätter med att berätta att hållbarhet är viktigt för dem och så även när de gör sina matsedlar. De prioriterar mat lagad från grunden på råvaror från Sverige, lokalt och ekologiska råvaror. De tänker på den klimatpåverkan

som deras matsedel har på jorden och serverar därför en mindre andel kött och mer vegetabilier än tidigare. Andelen rött kött hålls nere och istället serverar de mer fågel. Hon säger att de serverar ytterst sällan ris, deras matgäster får istället bulgur eller något av de svenska matgrynerna. Förutom detta så försöker de göra matsedeln variationsrik med både grytor, gratänger, såser med mera. De har även en utmaning i att deras matgäster ligger i åldersspannet 0–100 år och att de har två lunchalternativ och ett vegetariskt alternativ samt ett middagsalternativ. Lunchalternativen ska alltså passa både små och stora vilket kan vara en anledning till att båda alternativen inte alltid tilltalar alla deras matgäster. Men deras tanke är att åtminstone ett av alternativen ska locka. Matsvinn I dag mäter de matsvinnet på alla skolor och vissa förskolor, de delar upp svinnet i två olika typer, tallrikssvinn och serveringssvinn. Tallrikssvinnet är den mat som blir kvar och slängs från matgästernas tallrikar (ej servetter och potatiss-

kal). Serveringssvinn är maten från servering, salladsbord och varmhållning som inte kan sparas på grund av livsmedelssäkerheten. Minska matsvinn En av åtgärderna som de gör för att minska matsvinnet är att deras kockar är numera väldigt skickliga på att veta hur mycket mat som går åt beroende på vilka rätter som serveras och i vilken kombination, detta gör att de kan anpassa mängden mat och på så vis slänga mindre. Kockarna kan även kyla ned mat som inte varit framme i serveringen och värma på detta en annan dag och att det som däremot varit framme i serveringen får inte användas på nytt utan måste kastas. Ebbhagen fortsätter berätta att planer finns att i framtiden kunna sälja den överblivna maten för en billig peng till elever och pedagoger på skolorna. De uppmanar även deras matgäster att hellre ta för sig lite mat och sedan hämta mer då det annars är lätt att ta för mycket mat. De har även börjat med mindre hinkar i matsalarna för matsvinn vilket tydligt har gjort att våra yngre matgäster slänger mindre.

ÄT U P MAT P EN!

Ungdomar Ebbhagen säger att de gör sitt allra bästa för att maten som serveras i skolor ska vara näringsriktig och nyttig. Vi näringsberäknar alltid vår matsedel för att se till att den är rätt balanserad utifrån de nordiska näringsrekommendationerna. Vi värdesätter elevernas synpunkter och åsikter och tror att känslan av att kunna påverka kan bidra till en mer positiv matupplevelse. Vi uppmanar även eleverna att smaka på maten vilket kan vara en nyckel för att våga prova nya maträtter. Framtiden “Matsvinn är en högaktuell fråga i hela landet och jag tror därför att det ligger i allas intresse att minska mängden matsvinn så mycket man kan. Målet att halvera matsvinnet innan 2030 är ingen omöjlighet om vi alla hjälps åt” säger Ebbhagen. Hon avslutar med att säga att hontror ändå att nyckeln till att lyckas är att öka förståelsen hos folk om hur mycket matsvinnet faktiskt påverkar vårt klimat och dessutom vad de kostar oss i pengar.

10000 9500 9000 8500 8000 7500

Ht 2017 Ht 2018

Ht 2019

Totalt svinn kg (tallrik + servering) grundskola och gymnasie Text och illustration: Atifa Jafari

Kosten är viktigare än du tror! Att äta en hälsosam och näringrik kost vet vi alla är bra. Dieter, myter och goda bakterier är något som vi alla hört talas om, men är allt sant?

vält är en av de främsta dödsorsakerna i världen, ungefär 821 miljoner människor lever i hunger. Hungern har dåliga effekter på människors hälsa. Att hamna i svält leder ofta till att man blir deprimerad på ett eller annat sätt. Man isolerar sig och det leder till att man blir ensam och man fastnar ännu lättare i destruktiva tankar. Hjärnan orkar inte tänka eller fungera om den inte får tillräckligt med näring. Hjärtat slår långsammare och pulsen blir lägre, detta ökar risken för hjärtsvikt. Muskler bryts ner under svält vilket innebär att hjärtat krymper och blir svagare. För kvinnor kan det uppstå benskörhet på grund av brist på östrogen. Antiinflammatorisk kost Hälsan är en stor del av vad man äter. Äter man mycket grönsaker, frukter och näringsrik mat så kommer man må mycket bättre både psykiskt och

fysiskt. Antiinflammatorisk mat är en kost som består av livsmedel som har dämpande effekt på inflammation i kroppen, framförallt föda från växtriket. Parallellt med sådan mat så undviks mat och livsmedel som ökar inflammation i kroppen, t.ex. socker och transfetter. Erik Hägerlind, dietist sedan 2005 säger i en intervju att antiinflammatorisk mat inte har några vetenskapliga belägg och därför inte har något att säga om det. I en artikel på supersynbiotics.se så skrivs det att fördelarna med antiinflammatorisk mat är att maten är mycket hälsosam, innehåller mycket fibrer, vitaminer, antioxidanter och andra nyttigheter. På Universitetssjukhuset Sahlgrenska.se står det att antiinflammatorisk mat inte är vetenskapligt belagt, de vet inte om kroppen påverkas av kosten. I en artikel i tidningen iForm står det att en deltagare som testade antiinflammatorisk mat fick mätbara skillnader i kroppen på en månad. Personens

farlig a L D L - k o l e s t e ro l sänktes med 33%. Blodets fettämnen minskade med 14%, blodtrycket med 8% och samtidigt störtdök en markör för blodproppar med 26%. Personen blev även skarpare i huvudet, allt detta av antiinflammatorisk kost. I intervjun med Erik så berättar han att han alltid varit intresserad av kopplingen mellan mat och hälsa. De människor som söker hjälp hos honom har alla olika problem, till exempel magproblem, allergier, undervikt på grund av sjukdom och övervikt. Myter Han berättar att det finns många

Recept på antiinflammatorisk mat Tarmflorans Burrito 4 blad från isbergssallad 1/2 blomkålshuvuden 200 g grönkål 1 dl pumpakärnor 1/2 rödkål Några kvisttomater 1 avokado 1 näve färsk koriander 1/2 dl jordnötter 1 dl vegansk majonnäs 1-2 tsk srirachasås Salt & peppar

myter inom mat, till exempel att glutenfritt ska vara nyttigt, att vissa livsmedel ska öka förbränningen och göra så att man minskar i vikt. Han fortsätter att prata och kommer in på dieter det finns många och de funkar om man följer dem, de flesta människor hamnar tillbaka i gamla vanor och då funkar inte dieten. Han tycker att man ska äta lagom av allt, det är bättre på lång sikt. Enligt Erik är den bästa metoden för att må som bäst att äta regelbundet, mindre sötsaker, mer fullkorn, grönsaker och fisk. Fysisk aktivitet är också viktigt för att kunna må som bäst. Food Pharmacy I boken Food Pharmacy skriver Mia Clase och Lina Nertby Aurell. Antiinflammatorisk mat är den kost som både är bra för hälsan men också för miljön. De skriver om hur grönsaker, bönor och gurkmeja stärker tarmfloran. I boken ger de mycket

Broccolisoppa

Kärleksmums

400 g broccoli 1 gul lök, strimlad 1 stor mjölig potatis, skalad och skuren i mindre bitar 6 dl vatten 1–2 msk lantbuljong 1 skvätt växtbaserad grädde/kokosmjölk (valfritt) salt, efter smak mängder av varv med svartpepparkvarnen

Botten:

2 dl blötlagda valnötter 2 dl färska dadlar (urkärnade) 1/2 dl raw kakao 1 msk valfritt nötsmör 1 nypa salt 1 tsk vatten

Frosting:

1 avokado 1 tsk vaniljpulver 1 msk kallpressad kokosolja 3 msk raw kakao 3 msk honung 1 dl riven kokos

tips om hur man ska äta för att må dålig sömn är det som har skadat bra fysiskt och psykiskt, hur man din tarmflora och matat de dåliga bakterierna. stärker och förstör tarmfloran. Goda bakterier

Synbiotika

I vår tarm finns det något som heter mikrober dvs tarmfloran, den består av 100 biljoner mikroorganismer där större delen utgörs av 300-1000 olika arter av bakterier. om man vill att tarmen ska må bra så måste man mata de goda bakterierna och det gör man genom att man äter regelbundet och en balanserad kost. Man ska äta enligt den gamla kostcirekln men minska köttet och äta mer frukt och grönsaker, inget raffinerat socker. Motionera regelbundet är också något som påverkar hur tarmen mår. Har man en känslig mage, man sover dåligt, man blir ofta sjuk och humöret inte är på topp så har man matat de dåliga bakterierna och tarmfloran är störd. Socker, skräpmat, stress, ingen fysisk motion,

Synbiotika är en blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika). I en artikel på supersynbiotics.se står det att det finns ett kosttillskott som är baserat på 15 års kliniska studier. Efter tester på över 500 mjölksyrabakterier så valdes fyra bakteriestammar, Lactobacillus paracasei, Pediococcus pentosaceus, Lactobacillus plantarum och Leuconostoc mesenteroides. Bakterierna kombineras med fyra sorters växtfibrer: Pektin som är utvunnet ur citrusfrukter, inulin från roten cikoria, resistent stärkelse från majs, samt batglukan från havre. Dessa fibrer fungerar som mat till bakterierna i tarmen och hjälper dem att trivas. Text och illustration: Lisa Sandström

VÅLD MOT KVINNNOR Mäns våld mot kvinnor omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det finns i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Det är inte några särskilda kvinnor som drabbas och det går inte att se vilka män som är brottsling.

nder 2018 anmäldes ungefär 16 000 misshandelsbrott i Sverige där brottsling var i nära relation med offret. I den Nationella trygghetsundersökningen talar om 18 procent av de som bestämdes för misshandel under 2016 att gärningspersonen var en släkting. Kvinnor Våld mot kvinnor finns över hela världen. Mäns våld mot kvinnor är ett seriöst hot mot jämställdhet och kvinnor rättigheter. Mäns våld mot kvinnor, eller genusbaserat våld, är ett utbrett problem som påverkar livet för miljontals kvinnor världen över. Realitet är att var tredje kvinna i världen fastställs för våld eller sexuellt våld någon gång under sin livstid.

stänks för våld och 97 procent av de som misstänks för våldtäkt och sexualbrott är män. Barn Våld mot barn är när någon gör ett barn illa, fysiskt eller psykiskt. Sexuella övergrepp är en form av våld på något sätt att hota eller underlåta barnet. Att tvingas uppleva våld mellan föräldrarna räknas också som våld mot barnet. Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. Fem procent har gjort det ofta. Många barn som upplever våld blir också själva slagna. Intervjustudier visar att tystnad ofta formar barns reaktioner på våldet, vilket kan leda till att traumat osynliggörs.

Vart

Negativ hälsa

De flesta våldshandlingar händer i hemmet. Bakom stängda dörrar fastställda kvinnor för våld från sin partner eller sina släktingar. Många flickor och kvinnor fastställs för våldtäkt och annat sexuellt våld. De flesta kommer aldrig att anmäla brotten. Och de som anmäler blir sällan tagna på allvar.

Att växa upp i ett hem där en förälder utsätts för våld är en form av psykiskt våld, som för de flesta barn kan få mycket negativa effekter på hälsan. Våldet har omedelbar betydelse för barnens hälsa och välmåga. Många barn känner också ånger och skuld över sin läge. Barn kan få ändrat beteende som växer upp med våldet i sin vardag, svårt att sova, ätstörningar, otillräckligt eller högt utvecklad

Nästan alla våldsbrott utföras av män. 79 procent av de som mis16

social talang. Barn som genomlever våld kan också öka ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Barnen kan också själva bli utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Jämställdhet Att avsluta all nedsättande behandling av kvinnor och flickor är inte bara en huvudsaklig mänsklig rättighet, det är definitivt för en hållbar framtid. Det äruppvisat att stärka kvinnor och flickor hjälper ekonomisk tillväxt och utveckling. UNDP har gjort jämställdhet jämnt i sitt arbete och vi har sett påfallande framsteg under de senaste 20 åren. Det finns fler flickor i skolan nu jämfört med för 15 år sedan, och de flesta regioner har nått jämställdhet i grundskolan. Det är viktigt att ge kvinnor lika rättigheter mark och egendom, sexuell och återsakapande hälsa och till teknik och internet. Idag finns det fler kvinnor i det allmänna kontoret än någonsin tidigare, men att trösta fler kvinnliga ledare kommer att bidra till att komma fram till större jämställdhet.

Text och foto: Silan Sagir

ATT VARA Här kommer korta fakta om

750 Nästan 750 miljoner kvinnor och flickor idag gifte sig före deras 18-årsdag.

24%

Av de nationella parla-

mentarikerna 2018 var 24% kvinnor, en ökning från 11,3% 1995

77¢

Kvinnor tjänar bara 77 cents för varje dollar som män får för samma arbete

KVINNA hur det är att vara kvinna i världen

1av3

2 av 3 Två tredjedelar av ut-

13%

Kvinnorna representerar bara 13% av jordb-

vecklingsländerna har uppnått jämställdhet i att få en grundläggande utbildning.

rukarna 35% av alla kvinnor har någon gång upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld.

Polisen jobbar hårt mot våldet Kramforspolisen jobbar med förebyggande åtgärder mot våld. I första skedet handlar det om att erbjuda vård, stöd och hjälp.

onas Bergman är polisaspirant i Kramfors. Han är 22 år och tog studenten från Ådalsskolan för 4 år sedan. Han har studerat till polis i Umeå på polisutbildningen som är 2,5 år. Han tog examen där i juni 2019. Jonas berättar att polisen i Kram-

fors jobbar förebyggande mot våld genom att de försöker förebygga allt våld som de kan. De har kommunpoliser, de har brottsofferstöd, de har närpoliser som jobbar aktivt med att försöka förebygga allt våld. De försöker jobba med hur man ska förebygga allt våld, de jobbar även med brottofferstöd i för människor som försöker ta sig ur våldskulturer. Det är väldigt stora drag hur de jobbar på Kramfors kommun. Han säger att han själv tycker att alkoholrelaterat våld är vanligast. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har sammanställt en tabell över olika våldsbrott, där kan man läsa att är hot är det vanligast förekommande. Det går även att se att anmälningar mot sexuellt brott ökat sedan 2014. Våldsituation När de kommer fram till en våldsam situation så försöker polisen ta reda

på vad som har hänt, reda ut vem som är misstänk, vem som är målsäganden och vilka som är vittnen. Det skapar någon slags kontroll på deras arbetsplats, det är deras arbete säger Bergman och då får de se hur situationen är just då, är det hätskt eller är det lugn när de kommer dit? Sen börjar de förhöra folk, de reder ut vad som har hänt, de skriver anmälan på det. De erbjuder hjälp till den som har blivit utsatt för våld. De ser till att de får vård eller om de behöver stödsamtal. Organisationer De har väldigt bra samarbete med många olika organisationer och grupper berättar Bergman. Han berättar också att det är ganska svårt att säga hur vanligt våld mot kvinnor egentligen är. När det gäller våld i nära relation kan man se att anmälningsbenägenheten inte alltid är särskilt stor. Kollar man på anmälda fall på misshandel så kan man se att våldet mot kvinnor går ner. Men den statistiken kan man nog ta med en nypa salt menar Jonas. Han säger att i BRÅ:s databas över anmälda brott kan man se att brott mot person i nära relation ökat med en

ungefär 50 000 anmälningar på en 10-årsperiod. Hjälpa till Polisen försöker hjälpa de utsatta genom att framförallt i första skedet om det behövs vård alltså sjukhusvård då måste de kalla dit en ambulans och sjukvårdpersonal men de erbjuder också samtal med olika grupper. Det finns många olika organisationer som kan erbjuda hjälp, exempelvis brottsofferstödsjouren och kvinnofridslinjen. För det första har de visitkort som de kan lämna ut, sen kan de när de skriver anmälan lägga in “vill du ha kontakt med den här gruppen” då kryssar vi i det. Då finns det de som sitter på andra stationer och kollar igenom anmälningar och ser “ja men den här personen vill komma kontakt med de” då förmedlar den personen med andra personer. Enklast är att vi lämnar ut visitkorten så får de samtal med de som är utbildade i just stödsamtal. Bergman säger att de försöker också ha stödsamtal med personer som behöver men, de kanske är inte lika effektiva och duktiga alla gånger. De har så mycket annat på tapeten också.

Text: Silan Sagir

Organisationer som jobbar mot vĂĽld

“RÄDD FÖR ATT JAG SKA SES SOM ETT OBJEKT” Den sexuella objektifieringen påverkar allt fler unga kvinnor, 19-åriga Eloise är en av dom. Nu bryter hon tystnaden kring ämnet och ger oss sin syn på problematiken kring- och konsekvenser av sexuell objektifiering.

Eloise Ă&#x2026;gren, 19-ĂĽringen som vĂ¤ljer att bryta tystnaden kring objektifierning av kvinnor.

et är onsdag eftermiddag och jag är på väg till Bollstabruk för att möta upp Eloise Ågren. Vi har bestämt att vi skall träffas på torget, för att sedan ta oss hem till henne. På vägen hem till Eloise stannar vi på ett café och köper med oss något som vi kan tugga på under vårt samtal. Väl framme i Eloises lägenhet dukas fikat upp på fat, och vi sätter oss i soffan i vardagsrummet där solen kikar in. Det som vi båda inte vet är att vi just i den stunden, är tre sekunder ifrån ett intressant samtalsämne, och en hel del skratt. Bilden För snart två veckor sedan ville Eloise lägga upp en bild på sociala medier, men hon hindrade sig själv av rädsla för att objektifieras som ett sexobjekt. - Jag valde att inte lägga upp den eftersom att jag inte vågade. Jag var rädd för att jag skulle ses som ett objekt när man som kvinna lägger ut en sådan ”riskfylld” bild som min var, alltså en bild där man visar

mycket hud. Men hade det varit en kille som hade publicerat en bild med mycket hud, då hade han setts som tuff eller cool, så varför kan inte jag ses som det också? Viktigt att prata om det Eloise tar en tugga av den tryffelbakelse som hon köpt, tittar ut genom fönstret och ser fåglarna flyga i eftermiddagssolen. Hon vänder sig mot mig igen, och fortsätter. - Detta är ett ämne som är viktigt att prata om, för det händer så ofta att vi kvinnor blir sexuellt objektifierade i dagens samhälle, och det är verkligen inte okej. De flesta tror att man bara vill synas och höras när man publicerar bilder av denna typ, men jag vill visa att jag är en människa, och såhär ser jag ut. Förebilden Eloise berättar att hon genom alla dessa tankar och funderingar, fått otroligt mycket stöd från hennes pojkvän, familj och nära vänner.

Men den som är mest inspirerande är en av hennes förebilder Jenny Freéd. -Hon är väldigt stark som person och hon inspirerar mig till att våga mer. Ett av mina favoritcitat kommer från just Jenny, och det citatet har blivit mitt motto. ”You Do You”, som grundar sig i att man ska få vara den man är och göra det som man själv mår bra av. Eloise tar fram instagram på sin telefon, söker på Jenny och sedan sitter vi och scrollar igenom hennes profil. Eloise visar mig olika inlägg som Jenny publicerat, och hon visar dem som exempel på att man alltid skall vara sig själv, och göra det som man tror på. -Hennes inlägg ger mig en push till att vilja våga lägga upp min bild. Hon inspirerar mig verkligen så mycket, och jag önskar att fler öppnar sina ögon, vågar vara sig själva och struntar i vad andra tycker.

Eloise Ågren Född 19/1 2001. Bor i Bollstabruk tillsammans med pojkvännen Mattias och katten Zelda. Läser Hantverksprogrammet på Ådalsskolan i Kramfors, men drömmer om att en dag bli fotbollsproffs. På fritiden hänger hon med sina vänner.

Bilden som Eloise inte vågade publicera då hon var rädd för att bli objektifierad. Foto: Privat

Jenny Freéd stavas POWER J

enny Freéd, tidigare elev på Estetiska programmet på Ådalsskolan, uppvuxen i Kramfors, och är idag en stor förebild för många. Med närmare 37 tusen följare på Instagram ger hon sitt perspektiv på god hälsa och kvinnors rätt i samhället.Jag som har en hel del kontakt med Jenny, väljer därför att ringa upp Jenny för att höra vad hon säger om att ses som en förebild. -Det är alltid lika overkligt att få höra och läsa faktiskt. Jag tror jag är alldeles för ödmjuk för att nånsin låta det sjunka in.. Jag är glad om jag hjälper EN människa där ute. Men det är riktigt häftigt och stort för mig att se att det är fler där ute. Jag talar vidare med Jenny, och vi har ett intressant samtal. Något som jag tror vi båda fastnat för är det citat som numera är Eloises och säkert fleras motto, nämligen ”You do you”. -För mig innebär ”You do you” att man ALLTID ska gå till sig själv i varje beslut och handling och ställa

sig frågan återigen. Kommer det här göra mig lycklig, fastän folk omkring mig vill hämma min utveckling och råda mig till annat? För bara du kan ge dig själv de bästa förutsättningarna för din egen lycka. Bara DU kan känna den känslan. Ingen kan tala om det för dig. Att bryta sin tystnad Innan vi avslutar samtalet och lägger på så vill jag passa på och fråga om hon har något tips till den som är i Eloises situation. Vad vill hon säga till en kvinna som är rädd för att bli objektifierad? -Det är förjävligt att kvinnor ens hamnat i den här positionen att man måste kämpa för sin rätt på det här viset. Men vi kommer att göra det. Och vi kommer att förändra världen för våra kommande generationer. Om vi ALLA gör jobbet. Att bryta sin tystnad. Bryta normerna och den skeva och objektifierade synen på kvinnans kropp. Ta tillbaka din och alla kvinnors röst och

rätt till sin kropp, och hur du vill bli sedd som individ? Det bästa är att göra tanke till handling. Att alltid gå till dig själv hur du vill bli sedd och behandlad. Vi vet i bakhuvudet att samhällets syn idag, inte stämmer utan ditt samtycke och medgivande. Du kan vägra den normen och skeva bild och leva som den fria kvinnan du vill. För vi har den makten. Vi har bara lyssnat för mycket på den skeva synen av kvinnans kropp, och trott på det. Jenny Svedberg Freéd 24 år gammal, uppvuxen i Kramfors, men är numera bosatt i Sundsvall. Följs av närmare 37 tusen på Instagram. Aktivist inom kvinnors rätt i samhället, tyngdlyftare, lyftcoach, influencer och föreläsare.

Text: Marcus Dahlberg

#metoo

-ett nödvändigt ont Metoo-rörelsen tog fart i sociala medier för snart tre år sedan. Hashtaggen som skapades för att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor. Vi har listat allt du behöver veta om Metoo. Startskottet, uppmärksammade händelser, samt hur metoo har påverkat oss.

etoo grundades redan 2006 av amerikanskan Tarana Burke. Rörelsen riktade sig till unga kvinnor som blivit sexuellt uttnyttjade på olika sätt, för att låta dem förstå att de inte är ensamma i sin utsatthet. I samband med att Hollywoodproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera kända skådespelerskor så tweetade skådespelerskan Alyssa Milano en tweet där hon uppmanade sina läsare att berätta sin historia, samt att använda hashtagen metoo. Hennes tweet blev startskottet för metoo´s internationella spridning. Metoo i sverige Metoo spred sig snabbt och blev uppmärksammat i stora delar av världen. I Sverige var det först när inredaren och TV4-profilen Lulu Carter publicerade en bild på Instagram med texten ”Timell = TV4´s egen Harvey Weinstein” där hon också använde sig av hashtagen #metoo som det tog fart. Efter Carters inlägg gick allt fler kända svenska profiler ut offentligt med sina berättelser om sexuella övergrepp och trakasserier.

Den grupp med kända profiler som blev mest uppmärksammad var våra svenska skådespelerskor. Under hashtagen #tystnadtagning vittnade allt fler skådespelerskor om hur männen i branschen många gånger utnyttjat sin ställning och genom det tagit sig sexuella friheter mot kvinnor. Olika branscher runt om i Sverige skapade egna hashtags direkt under metoo där de återigen vittnar om sexuella trakasserier och övergrepp. Vi har listat några av de branscher som fick störst uppmärksamhet.

anklagelser om påstådda sexuella trakasserier och övergrepp, men åtalades sedan för förtal och fälldes sedan för grovt förtal i december samma år. Detta scenario är bara ett av många fall där målsägande pekat ut män offentligt, och sedan dömts för förtal. Ett annat exempel är där en kvinna pekat ut en person i sociala medier som hon sa skall ha våldtagit henne, vilket visade sig inte stämma, och kvinnan fälldes för förtal. Men #metoo hade framförallt positiv påverkan. Allt fler arbetsplatser öppnade upp Sanning och konsekvens ögonen kring vad som är okej och vad som är trakasserande handlingar Nu kan man ju tro att en sådan stor vilket ledde till att allt fler kvinnor kampanj som #metoo skall leda till kunde känna sig mer och mer trygg revolution, men gjorde den verkli- på sin arbetsplats. gen de? I Sverige så ledde #metoo endast till Tre år senare två polisutredningar, men inga åtal. Nu, nästan tre år efter #metoo, så Däremot var de fler som åtalades har vi lärt oss skillnaden mellan lek och dömdes för förtal, då det inte och allvar, skämt och trakasseri. Vi fanns tillräckligt med bevisning för har öppnat upp en ny debatt, vi har att det påstådda övergreppet skall ha engagerat oss, men vi har framförallt ägt rum. satt ned foten och brutit mot gamla Ett exempel på en sådan utredning skeva ideal och normer. är den utredning som pågick mot Detta har lett till att allt fler riksdagsledamoten Stefan Nilsson. VÅGAR dela med sig om sin histoEn kvinnlig partikollega spred ria, för dem är inte ensamma.

Branscherna som sa ifrån

# # # # # # #

utantystnadsplikt

kvinnliga läkare

medvilkenrätt kvinnor i juristbranschen

sistaspikenikistan kvinnor inom byggbranschen

deadline kvinnliga journalister

timeout kvinnor från idrottsvärlden

orosanmälan kvinnliga socialarbetare

ickegodkänd kvinnliga lärare

Källor: www.sr.se, www.svt.se, www.dn.se, www.svd.se, www.instagram.com

Text: Marcus Dahlberg

VARFÖR ÄR KVINNOR EN NISCH?

Foto: Märta Thisner

Varför är det så att i en musikbranch där det är ungefär lika många män som kvinnor på topp 40, att vi fortfarande pratar om kvinnliga frontfigurer som något annorlunda och speciellt. 28

ara Parkman född i Sundsvall 1989 och uppvuxen i Härnösand har blivit en av västernorrlands mest prisade artister och aktivister i Sverige. Hon har spelat fiol från sju år ålder och har spelat i band sen tonåren. Sara kommer från en familj där det har funnits väldigt mycket musik, även om många har jobbat inom kyrkan så har musiken fortfarande spelat en stor roll. Hon gillade att spela många olika typer av musik när hon var liten, men det var när hon gick folkhögskolan i Falun, Dalarna hon började spela folkmusik. Efter det gick hon musikhögskolan i Stockholm och nu jobbar hon med musik heltid i massa olika typer av projekt. Enligt Sara själv fick hon sitt stora “break” med sitt album “Vesper” som hon släppte i höstas. Albumet

gjorde att hon nominerades till en grammis och fick DNs kulturpris. Hon kallar sin musik folkmusik med mer samtida kontext eftersom att hon jobbar med människor som kanske inte själva spelat folkmusik. De har hjälpt till att forma den med sina egna influenser. För tillfället är Sara ganska upptagen med repetioner och andra projekt men hon tog sig ändå tid till att ge hennes perspektiv på frågan.

att de går mer på meriter än fördomar. När hon jobbar med en av sina bästa kompisar Hampus i vissa samanhang får han andra frågor som hon inte får, ibland så vänder sig arrangörerna på vissa spelningar till honom istället för henne för att de tror att han har mer koll än henne, Hon säger dock att hon själv inte har blivit så grovt diskriminerad.

inte alls lika många roller att gå in i och snävare utrymme säger Sara. Hon menar att som tjej så blir man som en genre och då konkurrerar man med alla andra “tjejband” för att ta den rollen i topplistorna.

“Vi tyckte det var skitfånigt” Sara tycker att kvinnor har blivit nischat i musiken länge pågrund av normer. Hon menar att när något är i minoritet så kommer det att bli “nischat” på grund av hur speciellt det är. Det är som om man kommer från Kramfors och flyttar till Stockholm så kommer man att ses

som “exotisk” och “speciell”. Hon säger dock att det är bättre nu än det var för tio år sedan. Till exempel så spelade hon i ett band när hon gick högstadiet och gymnasiet i Härnösand. De blev kallade ett “tjejband”, de tyckte det var “skitfånigt” för de var ju bara ett vanligt band. “Man bemöts annorlunda” När det gäller diskriminering så har hon märkt av det men inte så mycket mot sig själv. Hon berättar att på grund av sitt val av instrument (sång och fiol) så hade hon det lätt jämförts med de som spelade mer mansdominerade instrument som gitarr och trummor. Då bemöts man på ett annat sätt, som att man inte förväntas kunna spela lika bra och inte ha lika bra koll. Nu säger hon att hon jobbar på en så hög nivå

– Man konkurerar inte riktigt med männen på grund av det, istället blir det en tävling mellan kvinnorna och det är jättedumt. Text: Arvid Hernell

“Det finns inte lika mycket roller att gå in i.” Sara berättar att hon tycker att som kille finns det mycket mer roller än tjejer som man kan vara. Hon säger att som tjej måste man bara allmänt vara mycket bättre och välformulerad, man kan inte riktigt vara en slarver heller. medans som kille kan man vara både svår konstnär men man kan även vara en lite lättare rolig konstnär. För kvinnor finns det

Text och foto: Namn Namn Foto: Helen Korpak

Stay Strong Make them wonder Why we are still Smiling

Differences Have Rights The days of important rights Förr i tiden och nuförtiden möter HBTQ personer mycket problem. Som att bli utstöta, mobbade, kallade namn och så vidare. Men att veta att världen inte kommer att acceptera detta och att lagar kommer att införas för att även säkra dessa personer kommer nog att kunna hjälp och kan nog hjälpa vissa HBTQ personer att känna sig mer säkra. Så här har vi några av det största förändringarna sedan 1972–2006.

1999:

Träder lagen in om förbud mot sexuella trakasserier i arbetslivet på grund av sexuella läggningar.

2002:

Träder lagen om likabehandling mot studenter i högskolan i kraft.

1972:

Träder lagen om framställande av könstillhörighet i vissa fall i kraft. Sverige blir då det första landet i världen att komma med en formell lag som låter dig få en ny juridisk könstillhörighet. Behandlingen innebär då kostnadsfri hormonterapi och operation.

2003:

Gavs det möjlighet att som ett samkönat par att adoptera barn.

2005:

Kom lagen om att förbud mot diskriminering mot personer för deras sexuella läggningar online igenom.

2006:

Lagen om förbud mot diskriminering och kränkningar mot elever träder i kraft.

Denna information kommer från regeringens egna sida: Regeringen.se

Places, people & sites

Vänner&Familj

Umo.se

Sjukvården

Transa.se Foto och text:Sara Vestling

JÄMLIKHET Varför diskriminerar vi för och ger andra människor skulden? Är det för att vi inte tycker om deras hudfärg, tro, sexuella läggning, ideologi eller kön som gör så att vi blir helt föraktfulla?

ämlikhet betyder att man blir behandlad likadant som alla andra människor och har samma status. Ett annat ord som förväxlas med jämlikhet är jämställdhet och det betyder om frågan mellan könens rättigheter och det krävs kunskap & åtgärder. Island har under många först i topp 10 i det mest jämlika länder och har det fortfarande idag. De mest ojämlika länder är där det är mest låga inkomst och det gör så att folk får det svårt och brott mot mänskligheten blir framförd på befolkningen. Där är det ekonomiska och sociala skillnader i makt och status vilket gör så att det orsakar ökad fattigdom. Det kan också vara kulturella normer som anser att andra är mindre värda. 32

Hos andra länder som utövar demokrati så kan det också finnas ojämlikhet bland befolkningen, till exempel i USA på 60-talet så var det mycket segregationer mellan de vita och färgade medborgare av det som kallades Jim Crow-lagarna. ett exempel är ju Sydafrika som under apartheidsystemt hade stränga raslagar vilket har rötter i kolonitidet. På 1960-talet blev många svarta protestanter skjutna av den sydafrikanska polisen i händelsen som blev kallad Sharpevillemassakern och det skulle bli ett av apartheids fall. Käla: Wikipedia, Vkna!

Fakta • De mest ojämlika länderna är: 1.Nordkorea. 2.Saudiarabien. 3.Sydafrika. 4.Haiti. 5.Botswana. 6.Suriname. 7.Zambia. 8.Swaliland. 9. Lesotho. 10.Belize.

Text och illustration: Elias Ă&#x2013;stman

ALLA VÅRA FÖRDOMAR Vi tror gärna att vi är fördomsfria och att normer inte är något som bryr oss om. Men i en undersökning där fem ungdomar medverkar, visar det sig att vi kanske inte är så fördomsfria som vi tror att vi är. Hur uppfattas vi utåt, och hur uppfattar vi andra? Men framförallt, påverkas vi av normer?

ormer. De finns överallt och vi stöter på dem dagligen. De påverkar oss både positivt och negativt. Några tar striden mot dem, medans vissa inte märker av dem. Det vi alla vet är att vi har stött på normer en och annan gång under våra liv. Hur påverkar normerna oss? Påverkar normerna oss olika beroende på ålder, kön, sexuell läggning, eller etnisk bakgrund? Skulle det vara svårt att leva ett normfritt liv, eller finns det normer som vi faktiskt behöver? Vi har talat med fem ungdomar i åldern 18–19 år, som ger oss sin syn på normer. Förhoppningsvis ger dem oss perspektiv på frågorna kring normers vara eller icke vara. “Struktur och gemenskap” I vårt samhälle idag möts vi dagligen av olika normer, till exempel sociala, ekonomiska, språkliga eller kulturella normer. Utav de fem ungdomar som vi talat med håller samtliga med om att vi har normer som är bra för oss. De flesta av dessa normer tillhör det som man kallar sociala normer. Normer som till exempel säger till oss hur vi skall uppföra oss. -Dessa typer av normer är bra för struktur och gemenskap, säger en av ungdomarna och menar på att utan dessa normer så skulle vi kanske inte stå i kö på affären, eller äta med kniv och gaffel. Det finns nog de som skulle säga att ovan nämnda tillhör uppfostran mer än normer, men faktum är det att vi uppfostrar våra

barn efter normer. Barnen ska hälsa artigt, tacka för sig ordentligt, tvätta händerna efter ett toalettbesök etc. -Det är skillnad mellan norm och uppfostran, för att stå i kö det är ju en social samhällsnorm, en oskriven regel som alla följer, och bryter man mot den, att man går före i kön, då blir man ordentligt utstirrad, förklarar en av våra fem ungdomar och fortsätter. - Det är ju inte bara de sociala normerna som vi påverkas av, utan också av de språkliga, kulturella och ekonomiska normerna. “Skilja på folk och folk” Annorlunda, ett ord som skrämmer många människor. Hur kommer det sig att vi är så rädda för det som är annorlunda, det som inte följer normen? 25% av de ungdomarna som vi talat med tror att det beror på att vi vant oss vid hur vi bör uppfattas utåt. 75% menar istället på att vi gärna skiljer på folk och folk. - Ser man någon som sticker ut, som går emot normen, händer det att man kollar lite extra än på någon som är mer normenlig. En av våra tillfrågade unga skäms lite över tanken på att man kanske till och med kränker någon, bara för att man kollade de där extra sekunderna på någon som valt sin egen väg. - Det känns hemskt att veta att den personen som man kollat på eller kanske råkat skrattat åt tar illa upp, men det är ju inget man tänker på då. I den stunden är man så fast i

att man ser något som sticker ut, säger hen ledsamt. Om vi nu tänker logiskt, så är vi alla annorlunda, vi alla sticker ut, vi alla går emot normen på ett eller annat sätt. Vi tror att vi är på det viset som vi skall vara, men är inte det egentligen ett luftslott? Ingen är den andre lik, och redan där så bryter vi ju mot normerna. Automatiken Genom att sticka ut och bryta mot normerna uppstår fördomar. Fördomarna gör att man som normbrytare med automatik kopplas till olika sexuella läggningar eller andra variationer som ger en anledning för folk att titta snett. Automatiken kan till exempel koppla en kille som bär handväska till homosexuell, eller en koppla en kvinna som i sitt uttryckande uppfattas mer maskulin till lesbisk. En av de tillfrågade säger - Jag kan ju inte veta vem killen som bär handväska älskar med, bara för att mina fördomar säger att han säkert är homosexuell. Detta är ett exempel på hur normer, fördomar och automatik hänger ihop. Normbrytande beteende leder till fördomar, och med hjälp av automatiken så placerar vi människor i olika fack, utan att vi egentligen tänker på det. Är det så att vi alla är väldigt fördomsfulla? Eller är det så att vi helt enkelt inte bara kan se folk för vad de egentligen är, att de är människor.

Text: Marcus Dahlberg

TESTA DIG SJÄLV Du kommer här att få se tre olika bilder. Vad säger ditt svar om dig och dina fördomar? Kommer du undan automatiken?

Man eller kvinna?

Samtliga bilder är bilder på en man.

Foto: Marcus Dahlberg och Emma Dahlund

Facit:

“Alla länder måste bidra” Klimatförändringarna är ett ökande problem som uppmärksammas mer och mer. Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människor och natur och mål 13 handlar om att motverka just detta. För att vi ska lyckas med det innan 2030 måste alla länder ta ansvar för att minska människans negativa påverkan på klimat och miljö.

agnus Zeilon är miljöinspektör och Sofia Larsson är hållbarhetsutvecklare, de jobbar båda på Kramfors kommun. De berättar lite allmänt om hur vi i Kramfors, men även hela Sverige påverkar klimatförändringarna. Zeilon berättar om de olika miljöproblemen vi har just i Kramfors kommun. ”Vi har förorenad mark på många platser efter älven och kusten där sågverk och massafabriker legat.” Han berättar även att det kan finnas bland annat tungmetaller, olja och dioxider i jorden eller i vattnet, som är skadligt för vår natur. Några andra problem han nämner som har märkts av i Kramfors kommun är till exempel ökad grumlighet i sjöar och bäckar, vilket påverkar vår dricksvatten40

kvalité. Något annat som märktes speciellt under sommaren 2018 var den extrema torkan som ledde till skogsbränder över hela Sverige. Dessa bränder tyckte vi var ett stort problem, men i jämförelse med de enorma bränderna i Australien och konsekvenserna de orsakade var våra problem nästan oväsentliga. Vid sådana stora bränder är vattenbrist och sämre tillväxt för jordbrukare bara bagateller. Zeilon nämner även att motsatsen till denna torka är inte heller något vi vill sträva efter, eftersom mycket regn kan leda till lokala översvämningar som vi hade för några år sedan.

men trots det måste vi fortsätta göra det vi kan för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Zeilon berättar att Sverige som land släpper ut mycket mer växthusgaser per capita än vad fattigare länder gör och vi släpper även ut mer än vad målen som FN:s klimatpanel IPCC beslutat. Klimatpanelen består av representanter från olika länder som har i uppgift att framställa utvärderingar av forskningsläget rörande klimatförändringar orsakat av människan. Sofia Larsson tillägger att även om Sverige inte har så stora utsläpp från produktioner så orsakar svenskarnas konsumtion väldigt stora utsläpp i de länder där sakerna produceras Globalt perspektiv och som vi importerar. ”Så svenskarSverige är inte ett av de länder som nas utsläpp per capita från konsumpåverkar klimatförändringarna mest, tionen är väldigt höga i ett globalt

perspektiv, eftersom mycket av det just Kramfors kommun för att minvi köper produceras i andra länder” ska sitt? Larsson förklarar att Kramsäger Larsson. fors har bland annat antagit ett program för ekologisk hållbarhet. Det Mänsklig aktivitet håller på att göras en utredning för Zeilon förklarar att 97-98% av alla en fossilfri fordonsflotta som ska klimatforskare menar att jordens leda till att fasa ut användningen av snabbare uppvärmning beror på fossila drivmedel bland kommunens mänsklig aktivitet. “Koldioxidut- bilar. De har byggt laddstationer för släpp bidrar till ett varmare klimat elbilar och planerar även för att bygoch halten koldioxid i luften ökar ga fler. ”Vi arbetar också för att göra den hela tiden.” Klimatpanelen en klimatstrategi som ska sätta mål IPCC har kommit fram till att up- för minskade utsläpp och specificera pvärmningen inte får bli mer än 2 åtgärder för att minska utsläppen.” grader, helst inte över 1,5 grader. Kommunen har en hållbarhetsutBlir det varmare än så kan klimatet vecklare som arbetar strategiskt med påverkas genom förändrat väder, bland annat klimatfrågan inom som bland annat ökad nederbörd, kommunen och en energi- och klitorka, stormar och förändringar i matrådgivare med uppgiften att ge ekosystemen både på land och i vat- rådgivning till privatpersoner och ten. På grund av den ökade temper- företag. Zeilon tillägger även att de aturen smälter stora delar av isarna har miljötillsyn på industrier där de på Arktis och Antarktis, vilket led- försöker styra mot hållbar utveckling er till att djur såsom isbjörnar och och samverkar med Länsstyrelsens pingviner förlorar sina hem och får miljömåls- och hållbarhetsarbete. Larsson berättar även om en hållbarsvårt att överleva. hetsvecka som de arrangerar tillsamHur bidrar Kramfors kommun? mans med flera olika organisationer Det finns många sätt att minska sitt i kommunen. Hållbarhetsveckan ekologiska fotavtryck, men vad gör startar den 28:e mars och syftet med

den är att öka kunskapen och engagemanget kring hållbarhetsfrågor och där kommer det även att finnas olika evenemang och aktiviteter. Hur kan vi bidra? Vad kan då vi individer göra för att minska vår klimatpåverkan? För att du ska kunna minska ditt ekologiska fotavtryck berättar Larsson om några saker som är enkla att göra. Du kan till exempel använda mindre fossila bränslen genom att köra mindre bil, flyga mindre och istället cykla, gå och åka kollektivt. Det är även viktigt att tänka på din konsumtion, du kan istället för att köpa nya prylar försöka laga och återanvända dem och även köpa second hand istället för nytt. Larsson säger att du kan engagera dig i klimatfrågan i Kramfors, exempelvis Fridays for Future eller Naturskyddsföreningen. ”Tillsammans med andra kan man sätta press på både företag och politiker att ta större ansvar!” Zeilon avslutar men att säga: ”Klimatförändring kan begränsas och stoppas, men då måste alla länder vara med och bidra!”

Text och illustration: Emma Dahllund

DET DOLDA HOTET Korallreven är ett av de viktigaste ekosystemen i världen. Men på grund av all förorening som hamnar i haven håller korallreven och det marina livet på att kollapsa. Korallreven består av 25% av allt marinliv i haven enligt WWF. Åtgärder är mer nödvändiga än någonsin tidigare, konsekvenserna kommer bli förödande för oss alla på sätt som vi inte kunnat föreställa oss.

aven är väldigt utsatt för föroreningar och förändringar som går alldeles för snabbt för att organismerna ska kunna utvecklas till att hantera det. Plast i havet är ett av de mest välkända problemen idag, men det finns också andra faktorer som kemikalier och andra typer av utsläpp som påverkar det marina livet. Men de flesta av oss vet inte vad som påverkas av dessa föroreningar eftersom att föroreningar fortfarande förekommer i stora mänger runt om i världen. Upp emot 300 tusen ton plast runt om i världen kostaterar Plasticoceans. org. Många är ovetande av dessa hot som kommer att påverka alla på planeten. Vi forsätter att förorena voran planet eftersom vi inte ser dessa skador, det är lätt att glömma när problemet befinner sig så långt borta från en själv. 25% av allt liv i havet befinner sig i korallrev, det inkluderar därmed stora delar av växtlivet, som producerar 80% av syret på planeten som vi använder oss av bara för att kunna gå ut och andas. Just nu är alla korallrev utsatta för en total kollaps. Inte bara det, fiskar och andra marina djur som vi fiskar och äter dör ut på grund av dessa

föroreningar för att deras föda dör ut och de själva blir förgiftade och konsumerar plast, som vi därefter också konsumerar eftersom vi äter fisk och andra djur som lever i haven. Därmed förgiftar vi oss själva. Forskning visar att 80% av allt marinliv har konsumerat plast enligt Simon Reddy, ledare av Pews Trust organisations uppdrag att försöka skydda korallreven och haven. Om detta kommer fortsätter kan vi förvänta oss att alla korallrev dör ut inom 30 år och därmed allt marinliv. Detta kommer inte bara påverka de som lever nära korallreven, det kommer påverka alla. Det är svårt att se dessa skador eftersom man inte vet att vi är så beroende av haven och deras komplexa ekosystem.

Anledningar

När korallen dör är att den bleks och sedan dör eftersom de blir mer utsatt för faror som tar död på den. Anldeningen till varför de bleks är på grund av de hastiga förendringarna i deras miljö. Ett av de större problemen enlighet savethereef.org

är turism och deras val av solkräm. Många solkrämer innehåller ämnen som är skadliga för det marinalivet. Som tur är finns det alternativ som innehåller säkra ämnen. Men den största orsaken till detta problem är klimatförändringarna. Ökningen av planetens temperatur påverkar allt och alla, detta kommer innebära förödande konsekvenser för korallrevens komplexa ekosystem. Plast är också ett stort problem som förgiftar allt levande i haven. Presis som för korallreven är det en för hastig förändring för att organismer att hantera och överleva i dessa förhållanden.

Lösningar

Det finns organisationer som jobbar med forskning om reven för att kunna motverka dessa hot. Genom att plantera koraller på reven som behöver hjälp. Det finns organiserade plantager för att odla koraller som har överlevt tidigare blekningar, genom att föda upp dessa korallbitar som har överlevt kan de sättas tillbaka på reven. denna process kan ta upp till 6 månader innan de kan sättas tilbaka på reven. Det finns också organisationer som jobbar med att informera och stödja dessa operationer för att behålla korallreven. Genom att informera kan andra lära sig hur allvarlig situationen verkligen är och motverka den dåliga påverkan vi har på vår Text & illustration: Clara Sandin

ETT STORT ANSVAR Bo-Lennart, tidigare delchef av Fromels I en intervju berättar Bo-Lennart om hans erfarenheter inom industriföretag och hur miljöfrågan ser ut här i Sverige. Bo-Lennart har jobbat i 47 år och i större delen av de inom industriföretag. Han säger att det har skett mycket förändringar under åren om miljöfrågan. Han berättar att i början av sin karriär talade man aldrig om miljöfrågan på grund av att man inte hade kunskap om det. Det var inte förän i slutet 70-talet som man började prata om det på allvar. Idag ser man seriöst på miljöfrågan säger han, kraven på företagen har ökat under åren. Han berättar att ägarna, kunder samt myndigheter sätter dessa krav. Idag sker det en omfattande kontroll av utsläpp i vattendrag och luft berättar han. Han berättar vidare att många företag är delaktiga i organisationer som jobbar med miljöfrågan, som

Foto: XL Catlin Seaview Survey/Underwater Earth

Vad kan jag göra? • Använd mindre plast och ta reda på och återvinn den pla som används. • Använd säkra solkrämer för korallrev och havens ekosystem. • Informera andra. • Lära dig mer om anledningar och lösningar till problemet. • Donera till organisationer som försöker skydda reven från dessa hot.

till exempel FSC vilket jobbar med specifikt pappersindustrin. Bo-Lennart tror inte att det är många grund av kunskapskraven och myndigheternas krav, det kostar stora summor att negligera miljöfrågan. Han avslutar med att det är också en stor diskussion i samhället om miljön. Text & illustration: Clara Sandin

FLYKTEN FRÅN DIKTATORN Philippe Sansaricq är en glasblåsare ifrån Haiti som har bott i Sverige i ca 30 år. Han flydde där ifrån på grund av diktaturen. Jag intervjuade honom om hans uppleverser i Haiti under diktaturen.

hilippe Sansaricq är just nu en arbetslös man. Hans familj består av hans fru och hans två döttrar som bor i Ullånger. Philippe föddes 1963 i Port au Prince (Haitis huvudstad), hans föreldrar var Violett Sansaricq och Antoine Sansaricq, båda har tyvärr gått bort. Philippe säger att det första traumatiska som hans familj var med om var när han bara var 1 år gammal. Hans familj skulle på en fest med några andra familjer, men hans pappa hade glömt presenten hemma så de var tvugna att åka tillbaka och hämta den. När de kom hem så

ringde telefonen, de svarade och på andra sidan så var det någon som sa åt dem att inte komma till festen eftersom soldater hade tagit alla där till polisstationen och dödat dem. Det sägs att det var Francois Duvalier (presidenten) som hade beordrat soldaterna att göra detta. Barndom Philippe berättar att han alltid kände sig utanför redan som barn pågrund av sitt efternamn. Familjen Sansaricq var med i oppositionen mot regeringen så alla var lite försiktiga runt honom eftersom

de var rädda att diktatorn skulle tro att de också var emot honom. Det gjorde att det var svårt att få vänner. När Philippe blev tonåring så blev han tagen till polisstationen minst en gång i månaden bara för att polisen skulle ha lite kontroll på honom. Philippe berättade att det var utegångsförbud varje dag efter klockan 22.00 på kvällen, men han var ute ändå eftersom han inte följde reglerna. En natt när han var ute trots utegånsförbudet mötte han en soldat som hade blivit beordrad att skjuta alla som var ute efter klockan 22.00. Philippe blev rädd. Men

soldaten skjöt honom inte utan sa: – Jag är för full för att skjuta dig så du får gå. Det blev räddningen för Philippe som gick hem. En gång på en festival så skulle soldater tränga sig igenom folkmassan men Philippe vägrade flytta på sig. De slog ner honom tills han nästan inte kunde gå, men folket runt omkring Philippe lät honom försvinna in i folkmassan så att han kunde snabbt fly därifrån.

Haiti. Han trodde det skulle bli för farligt att bo där som vuxen eftersom han ville stå emot diktatorn. Hans syster bodde i Sverige så det blev enkelt att bestämma vart han skulle. Själva flykten var inte så svår men att komma till ett land där de inte pratar samma språk som en själv är ganska läskigt, särskilt eftersom han inte var så bra på engelska.

Flykten

Det första Philippe gjorde när han kom till Sverige var att anmäla sig som politisk flykting. De första åren spenderade han på att utbilda

När Philippe blev 26 år gammal så bestämde han sig för att flytta från

Första åren i sverige

sig till glasblåsare i Uppsala. När han blev klar med sin utbildning så gick han med i en glashytta i Gotland. Maskeraden En dag blev han inbjuden till en maskerad av en vän. Där träffade han en tjej och de pratade hela natten. Efter det så träffades de några gånger. Ett år senare så blev de ihop och efter några år så gifte de sig. Idag är de fortfarande tillsammans och har en familj.

HAITIS MÖRKA HISTORIA Haiti ligger i Karibien och delar ö med Domenikanska Republiken. Haiti var den första nationen i Latinamerika som blev självständigt och enda nationen som blev självständigt igenom ett slavuppror.

Man kan ju undra, varför Duvalier blev omröstad varje val. Det är enkelt, han blev inte det. Han bestämde att han skulle vara president under hela sitt liv precis som hans pappa hade gjort.

Haiti blir en diktatur

Duvaliers tid på tronen

Haiti blev en diktatur när landets president, François Duvalier dog och hans son Jean-Claud Duvalier tog hans plats vid 19 års ålder. Haitis politik har aldrig varit bra men när han tog över så gick allting åt skogen särskilt eftersom han inte ens var intresserad av politik. Under hans regering så blev folk mördade och torterade om man var emot honom.

Duvalier var president i 15 år och sedan så flydde han till Frankrike eftersom de som var emot honom hade fått mer rättigheter. Innan han flydde så tog han mer skattepengar och kronjuveler från ett museum. Efter 25 år bestämde han sig för att komma tillbacka till Haiti men när han anlände så hittade den Haitiska polisen allt han hade stulit och han blev dömd för stöld men han blev inte tagen till fängelse. Jean-Claude dog 2014 av en hjärtattack i Port au Prince).

Latinamerikas fattigaste land Eftersom politiken i haiti har alltid varit korrupt så använde Duvalier alla skattepengar till att hyra smycken till att ha på fester som han sedan livesände till alla tv apparater i landet så att alla fattiga kunde se hur “rik” han var. Han tog också 3 miljoner dollar till sitt bröllop ifrån den då redan fattiga staten.

Nuförtiden Idag så är Jovenel Moise president i Haiti. Haiti tillbaka till en demokrati. Om man jämför med andra ländet så är Haiti fortfarande efter i nästan allt men de försöker börja med saker som kommer fixa landet t ex. återvining, mer barn i skolan mm.

KOSOVO

HAITI

MALI

JEMEN

VAD KAN MAN GÖRA I EN SÅN HÄR SITUATION?

LÄNDER MED POLITISKA KONFLIKTER

Jemen: krig i 4 år mellan de statliga myn-

1. Demonstrera! Om man får ihop en stor grupp människor så kan det komma med i nyheterna och då kanske politikerna gör någonting.

digheterna och huthirörelsen ifrån norr. FN har försökt få partierna att komma överens med varandra.

2. Var medveten om dina rättigheter! Då kan du kräva att dem uppfylls.

Kosovo: Serbien vill att Kosovo ska bli en

3. Engagera dig politiskt! Om man inte är nöjd med hur samhället ser ut så är det här det som tar mest tid men är mest effektivt.

del av dem men det vill inte Kososvo. FN gav NATO mandat för att dem skulle upphålla den fredbehållande styrkan i Kosovo.

Mali: Landet nedprioriterar den norra sidan och det var dem inte nöjda med. FN stöttade den Afrikanska fredsbevarande styrkan efter att myndigheterna i Mali hade frågat om hjälp.

Text och Bild: Soraya Sansaricq

Tankar om de globala målen Jag har frågat nio personer frågor för att se vad de kan och tycker om de globala målen. 1: Vet du vad de globala målen är? 2: Vad tycker du Sverige kan göra för att nå målen? 3: Vad kan du som privatperson göra för att bidra till målen? 4: Vilket mål tycker du är viktigast? 5: Tror du att vi kan nå alla mål tills år 2030?

Svante Jönsson 1. “På ett ungefär, jag såg nämligen en musikal i tisdags som handlade om det”. 2. “Vi är ju ett litet land så vi bör koncentrera oss på att sprida information” 3. “Att man tänker sig för hur man konsumerar, konsumtion är roten till allt”. 4. “Jag tror att klimatet ändrar sig så jorden kan bli obeboeligt så jag tror koldioxidutsläppen är det vi ska fokusera på”. 5. “Nej men det är ingen orsak att ge upp”.

Peter Ramström 1. “Ja det vet jag och det är tur för jag har en kurs i det”. 2. “För oss kanske det har mer med koldioxidutsläpp och klimatmål att göra”. 3. “En av det viktigaste sakerna är att sprida information” 4. “Utan en fungerande natur så är det ingen mening att göra någonting, det är väldigt svårt att odla, jaga och fiska då”. 5. “Nej det tror jag inte, jag ser att det är förändringar i världen men det är länder som USA som drar sig ur Paris-avtalet”.

Jennie Hamberg 1. “Jag vet vad det är men jag önskar att jag visste mer”. 2. “Trots att Sverige är ett litet land så är vi tillräckligt rika för att föregå med ett gott exempel att både satsa på Sverige och andra länder.” 3. “Man kan källsortera, försöka att inte köpa plastpåsar och äta mindre kött” 4. “Målen som har med naturen att göra” 5. “Nej men en lång bit på vägen är fantastiskt”.

Hanifa M.Ishaq 1. “Ja, det är 17 st mål som ska vara uppfyllda år 2030”. 2. “Sverige ska se till att folk gör sakerna för att nå målen”. 3. “Man kan alltid göra små saker som bidrar till de stora, som källsortera”. 4. “Alla har sitt syfte och är lika viktiga så det är svårt att välja”. 5. “Jag hoppas att vi kommer göra det”.

Sijod Kadora 1. “De är väl målen för att göra världen bättre”. 2. “Sverige kan donera pengar til organistationer som arbetar med målen”. 3. “Alla kan göra någonting t.ex. sortera sopor, köpa ekologisk mat eller protestera”. 4. “Det är svårt att välja en för att alla behövs för att det ska bli balans”. 5. “Det tror jag om alla kämpar för målen”.

Mickan Lindeberg

Ivar Edhager

1. “Jag har ett hum om det men jag är inte jätteinsatt”. 2. “Lägga mer pengar på skolan så alla går ut med betyg”. 3. “Källsortera, åka lokaltrafik och handla närodlat”. 4. “Svårt att säga men jag tror att utbildning är viktigast”. 5. “Nej det tror jag inte”.

1. “Nej, inte förrän jag googlade om dem tidigare”. 2. “Hungern t.ex. kan man hjälpa dem på plats så gott som det går”. 3. “Rösta på rätt parti och att inte släppa ut för mycket skräp i naturen”. 4. “Nämen det är väl viktigt att ingen ska vara hungrig”. 5. “Inte en chans”.

Mohammed Rahimi 1. “På sätt o vis, jag har hört talas om det”. 2. “De borde sprida mer information,det är inte alla som vet om det”. 3. “Att bli medlem i organisationer som jobbar med det”. 4. “Alla mål är viktig men viktigaste kan man säga att det är mål nummer 2 som handlar om hunger”. 5. “Om vi jobbar med det så tror jag att vi klarar det”.

Cecilia Lönnberg 1. “Inte på rak arm men det är väl att man inte ska förstöra jorden”. 2. “Att tänka på vilka energikällor landet ska använda”. 3. “Att tänka på vad du handlar i affären är det lättaste sättet att hjälpa”. 4. “Att inte förstöra mark eller vattnet”. 5. “Nej men jag tror att vi är på god väg”. Text och foto: Gusten Kjelltoft

Vi k a

VA I SD H VE ÄN RI D GE ER ?

n in te d ire änd kt änd ra v ad v ra hur r e i hä r i S sten av veri ge g världe ör. M n gö en v r för ad h att g ö ar v i gjo ra jord e rt h ittil n en bä ls oc t h va tre pla d bo ts at t rde vi fö bo på m rbät tra? en vi ka n

Vad vi har gjort hittills? Mål 12 • Utsläppen av växthusgaser inom Sverige har minskat under åren, bland annat på grund av förändrade energikällor för uppvärmning av bostäder och fastigheter. Under de senaste åren har minskningen dämpats.

Mål 6 • Vattenanvändningen minskar generellt och är tydligast inom jordbruket: från 9 000 kubikmeter per miljon kronor i förädlingsvärde år 2005 till 6 000 kubikmeter år 2015. Även hushållens vattenförbrukning har minskat.

Mål 9 • Koldioxidutsläppen i förhållande till förädlingsvärdet visar hur mycket utsläpp som behövs för ett visst ekonomiskt bidrag. Sedan 2010 minskar utsläppen per producerad enhet i ekonomin. På den totala nivån har utsläppen minskat samtidigt som ekonomin har vuxit.

Mål 14 • Det marina skyddet utgör 13,8 procent av Sveriges totala havsyta, inklusive den ekonomiska zonen. Sverige når därmed det globala målet om att skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena till 2020.

Mål 12 • År 2016 låg mängden farligt avfall på 238 kg per person, jämfört med EU-genomsnittet 125 kg per person. Under åren 2010–2016 minskade den totala mängden uppkommet primärt farligt avfall med 13 procent i Sverige.

Mål 14 • Sverige uppfyller målet om att implementera internationella instrument för att motverka illegalt, orapporterat eller oreglerat fiske.

Mål 2 • Halterna av hårt reglerade miljögifter minskar långsamt i modersmjölk och blod i Sverige, medan halterna av ämnen som ännu inte reglerats, såsom långkedjiga PFAS, ökar.

Mål 3 • Andelen besvärade från luft i bostaden respektive utanför bostaden var på ungefär samma nivå år 2015 som år 2007. Skillnaden är att fler vuxna än barn och fler kvinnor än män nu uppger att de besväras.

Mål 7 • År 2017 var energiintensiteten i Sverige 18 procent lägre än år 2008. Målet är 20 procent lägre till 2020. Det finns också ett mål om att minska energiintensiteten med 50 procent från 2005 till 2030. År 2017 var energiintensiteten 27 procent lägre än 2005.

Källa: Statistiska centralbyrån

Text : Lisa Sandström

GUIDE FÖR DIG! Klimatet på jorden håller på att drastiskt förändras och miljön på planeten blir allt sämre. Vi människor gör mycket som försämrar jorden utan att vi ens tänker på det. Om du vill förbättra klimatet och miljön på våran planet så har vi lite tips och tricks som är väldigt lätta och simpla att följa i vardagen och hemmet.

HÅLLBAR ENERGI Du kan duscha kortare tid så sparar du el och vatten. Släck lamporna i de rum du inte är i så minskar de på energianvändningen. Dra ut mobilladdare och andra produkter som går på el när du inte använder dem, de minskar elanvändning och även risken att bränder ska uppstå. Stäng av datorn och Tv:n när du inte använder dem istället för att sätta dem i energi sparar läge. De drar fortfarande ström helt i onödan.

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Du kan cykla eller gå till skolan om du inte bor för långt bort, du kan samåka till arbetsplats eller skolan eller om möjligt, övriga sträckor. Att helst åka buss och tåg istället för bil om du ska någonstans långt bort, kollektivt är mer miljövänligt än bil. En tredjedel av koldioxidutsläppen kommer från trafiken. Släng inte plast, metall och papper i sopporna, källsortera och återvinn ditt skräp istället.

HÅLLA HAVET RENT

MINSKA OJÄMLIGHET

Du kan använda återanvändbara sugrör, då bidrar du med att färre sugrör hamnar i havet och dess djurliv.

Visa respekt för andra människor även om de gör saker annorlunda än dig själv.

Återanvänd dina plastpåsar eller så kan du ta med egen tygkasse för att bära hem varor från matbutiker

Rapportera personer som du tycker beter sig oschysst på nätet eller om de diskriminerar eller utrycker sig rasistiskt mot andra.

Du ska inte slänga skräp i vattnet och om du ser någon som gör de borde du säga till direkt och även berätta konsekvenserna att slänga skräp i vattnet för dem så att de i framtiden vet att de är fel. Minska ditt avfall, en stor del av det avfall vi producerar hamnar till slut i havet. Agera och försök att minska på ditt avfall, återvinn och återanvänd istället!

HÅLLBAR KONSUMTION

Höj din röst mot alla typer av diskriminering du uppmärksammar i ditt land, din kommun, på din skola eller bland dina vänner. Alla ska ha samma möjligheter oberoende av kön, etnicitet, sexuell läggning, religion och fysiska förmågor.

BEKÄMPA FATTIGDOMEN

Du kan ta med dig mat och dryck hemifrån istället för att köpa i affären varje gång, det minskar plastförpackningar och det minskar andelen skräp som du annars skulle slängt.

Om du har kläder du inte längre använder eller som du inte vill ha kvar, kan du donera dem till insamlingar som sedan ger kläderna till folk som inte har råd med kläder.

Köp miljömärkta varor, de är bättre för miljön därför att de har blivit producerade på ett mer miljövänligt sätt än andra varor.

Om du har mat som du inte äter eller inte kommer att äta så kan du istället för att slänga så kan du ge den till folk som inte har råd med sin egen mat.

Att äta mer vegetarisk mat, det drar mycket på jordens resurser att producera kött, fisk och fågel. Det drar mycket mindre att odla grönsaker och vegetariska varor.

Handla fair trade produkter, då bidrar du till en hållbar handel och de människorna som har tagit fram produkten får schysst betalning för sitt arbete.

Istället för att alltid köpa nya produkter så kan man köpa secondhand, då återanvänder man något som redan har tillverkats förut och då minskar man sitt avtryck på planeten.

Text och illustation: Lucas Redig

REDAKTION ES17

Evelina Stockberg Chefredaktรถr

Lisa Sandstrรถm Redaktรถr

Emma Dahllund

Gusten Kjelltoft

Arvid Hernell Layoutchef

Silan Sagir

Marcus Dahlberg

ES18

Atifa Jafari Bildchef

Clara Sandin

Elias ร stman

Sara Vestling

#GLOBAL ES19

Soraya Sansaricq

Lucas Redig

Victor Persson

You Are Never To Small To Make A Difference - Greta Thunberg

Estetiska programmet - Estetik och Media Ådalsskolan Kramfors

Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetik och Media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har kommit till under ett par temaveckor där vi arbetet med temat GLOBAL. Tack till alla som hjälpt till!