Tidningen #Global. Redaktion 1. Ådalsskolan Kramfors. by Lars Åhlin

#GLOBAL

#GLOBAL NR 8 2020

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA DET!

En tidning av Estet-Media på Ådalsskolan i Kramfors 1

Högskoleförberedande & kreativt

ESTETISKA PROGRAMMET Estetik & media

Ådalsskolan i kramfors

Innehåll Innehåll och förord 2 Krönika: Hopp i en brinnande värld 4 Globala målen 6 Sverige sviker! 8 Ingen får hållas i slaveri 10 Att få leva lycklig i alla sina dagar 12 Fred för alla 14 Kvinnovåldet 16 Det är viktigt att röra på sig 18 Coronastormen 20 Tillgång till rent vatten 22 Plasten skadar livet i havet 24 Solenergi 26 De som hjälper i naturen 28 Kampen mot klimatet 30 Vi som jobbar i Kramfors 32 Vad tycker du? 38 Hur ser det ut idag? 42 Du kan bidra! 46 Den perfekta staden 48 Musikal: En för alla, alla för en 50 Redaktionen 54 2

Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetiska programmet med inriktning Estetik och media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har tillkommit under ett par temaveckor där vi arbetat med temat ”De globala målen” Tack till alla som hjälpt till!

Omslag: Ida Söderström

SJUTTON OCKSÅ, VILKA VIKTIGA MÅL! Som ny rektor har jag fått äran att denna gång få skriva några inledande förord till denna fantastiska produktion som våra Estetik- och mediaelever har skapat, med stort engagemang från våra lärare. Årets tema - de globala målen består av 17 st färgglada mål som har till syfte att skapa en hållbar utveckling, de är inte bara färgglada och härliga, de är framförallt viktiga. Precis som ni alla våra fantastiska elever är, inte minst, ni är en del av jordklotets viktiga framtid. Vi från skolan tillsammans med er unga vuxna, kan och bidrar gärna till att stärka förståelsen, vikten av och möjligheterna med de globala målen. Ni unga, på olika sätt i er framtida karriär, vad ni än kommer att vara i för sammanhang i livet i framtiden, kan fortsätta förvalta och utveckla för en hållbar värld.Vad är då hållbar utveckling? En talande definition är: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” (Brundtlandrapporten 1987) Hur viktig är inte skolans arena att skapa möjligheter för kommande generationer, på flera plan? Inte minst hur det också visar sig i riket, Europa och världen - hur centralt och reellt detta är för många av våra unga i dag. De globala målen syftar till att nå en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar värld till år 2030! Med mål så finns det mycket större möjlighet att komma fram och komma rätt. Hur går det då? I en utvärdering av FN 2019, så framkommer det både framgångar och stora utmaningar. Just nu ökar hungern i världen för tredje året i rad, utsläppen och växthusgaser fortsätter att öka, den extrema fattigdomen fortsätter dock att minska, liksom barnadödligheten och andelen människor som bor i slumkvarter minskar - det är några exempel. Men än är det långt kvar och mycket finns att göra, alla goda resultat är i rätt riktning, men inte alls klart. De globala målen är stora mål, men viktiga för dig och mig - på vilket sätt kommer du här att få kunna veta mer om. I denna fantastiska tidskrift så kommer våra engagerade estetelever och lärare, bidra till än mer kunskap för ökad förståelse om de globala målen och dess möjligheter för framtiden. I det sammanhanget, kan jag inte låta bli att avrunda med ett citat av FN;s tidigare generalsekreterare Ban KiMoon: ”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdom och den sista som kan stoppa klimat-förändringen” Jag tror vi alla är viktiga i detta inte minst sagt övergripande utvecklingsarbete, men jag känner också stor tillförsikt till våra unga generationer som med sitt engagemang, nyfikenhet och synsätt kan driva och upprätthålla en hållbar utveckling mot det globala Målen. Njut och läs och jag önskar er alla en framtida hållbar framtid och värld!

Ylva Hardeson Rektor ylva.hardeson@kramfors.se

LEDARKRÃ&#x2013;NIKA

Foto: Hannes Eliasson

LEDARKRÖNIKA

Hopp i en brinnande värld D

e flesta kanske springer runt i panik för att FN:s länder ska hinna uppnå Agenda 2030 inom detta decennium, eller så fortsätter de sina vardagliga liv omedvetna av vad som händer runt om i världen. Vi ungdomar kan bli den generationen som behöver leva under den potentiella globala uppvärmningen och tanken om det ens går att rädda vår planet, eller om vi är dömda till en framtid utan en beboelig planet att leva på. Folk har en ganska stor tendens att tänka “bara för att lilla jag slutar använda plast så kommer inte det rädda världen” och det är klart, som individ gör man själv inte lika stor skillnad som exempelvis en politiker eller en stor grupp, men om alla går runt och tänker sådär så kommer vi ingen vart. Då kommer vi sitta här 2030 med alla möjliga problem, men om alla börjar agera istället för att tänka att “jag kan inte göra skillnad” så kan vi tillsammans göra gigantisk skillnad i världen. Under min uppväxt har jag allt för många gånger behövt höra just de orden, om och om igen Jag har blivit tvungen att växa upp med en känsla att världen brinner. Nästintill varje dag ser man på sociala medier och nyheter hur allt blir mer och mer kaosartat. Men allt de vuxna gör åt situationen är att försöka påminna och utbilda oss unga hur vi ska ta hand om världen och rädda den, när det i själva verket är de vuxna som måste ta tag i detta nu och se till att rädda jorden för att vi unga ska kunna få en ljus framtid. Men även om det är lite av en deprimerande tid då alla pratar om klimatets undergång och att vi

har slut på tid för att rädda jorden, så har jag faktiskt väldigt mycket hopp om att vi kan klara av Agenda 2030. Även om många har ett negativt tänk angående vad vi som ett samhälle och vad våra politiker kan bidra till så litar jag på att vi tillsammans kan klara av de 17 globala målen! Jag tror på att vi människor, både här i Sverige och världen i helhet, kan klara detta tillsammans. Till och med lilla Kramfors kan bli en stor faktor till att vi klarar av detta mål! Stegen för att rädda jorden kan bli tunga och svåra, men tillsammans med världens befolkning kan vi göra stor nytta och slutligen uppnå de 17 globala målen och även om det inte är klart vid 2030 får vi se till att aldrig ge upp hoppet.

Hannes Eliasson Chefredaktör

1-17 ALLA GLOBALA MÅLEN

G L O B A L A M Å L E N 6

FAKTA OM GLOBALA MÅLEN

en 25 september 2015 röstade alla medlemsländer i FN “Ja” till Agenda 2030, de nya globala utvecklingsmålen. Målen började gälla januari 2016 och målet med Agenda 2030 är att vi ska ha uppnått de 17 globala målen innan slutet på 2030. De 17 globala målen beslutades för att uppnå fyra större mål; avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter i världen, lösa klimatkrisen och främja fred och rättvisa, skriver Unicef. Svenska Regeringen skriver att dessa mål ska uppnås för att vi ska nå ett globalt hållbart samhälle. I de 17 målen så finns det 169 delmål.

Text: Hannes Eliasson

SVERIGE SVIKER!

SVERIGE

Den 10 december 1948 antog Förenta nationerna den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Det är ett dokument som fungerar som vägledande för frihet och jämlikhet över hela världen. Det var första gången hela världen hade kommit överens om att alla människor är fria och lika, oavsett, kön, etnicitet och religion.

Bild rubrik: Hannes Eliasson

SVERIGE SVIKER!

örenta Nationerna har övervakningskommittér eller kommissioner för att se till att staterna följer de mänskliga rättigheter och inte kränker dem. Om en stat kränker de mänskliga rättigheterna tar FN upp frågan till behandling och riktar kritik mot staten. FN har kritiserat många länder, även Sverige, efter att de kom överens om deklarationen.

som exempelvis asylprocessen i Sverige. De som stod bakom kritiken var Rädda barnen och Amnesty. De tycker att den tillfälliga asyllagstiftningen kränker barns rättigheter. Den tillfälliga lagen begränsar asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige bland annat genom att ta bort vissa skyddsgrunder. Lagen infördes 20 juli 2016 och skulle gälla till och med Sverige har fått kritik den 19 juli 2019. Riksdagen fattade Sverige har blivit kritiserad för en rad beslut den 18 juli om att förlänga laolika saker som bryter mot det män- gen 2019. Lagen träder ur kraft den skliga rättigheterna, till exempel den 19 juli 2021 12 maj 2018 för rasistiskt hat. FN Tredubbling av exporten hävdar att Sverige måste vara striktare i bemötandet av rasistiska och nazis- Enligt en rapport från organisatiska organisationer. De anser också tionen Svenska freds så exporterades att hatbrott sker ofta mot muslimer, år 2018 krigsmaterial för 11,4 milafro-svenskar, judar och romer. Det jarder, vilket är en tredubbling sedan kan man också se i anmälningar. början av 2000-talet. Räknat per År 2018 hade Sverige 7090 polisan- person är Sverige ett av dem länder mälda brott med hatbrottsmotiv, som säljer mest vapen i världen och vilket är en ökning med 11 procent Sverige till och med toppade listan jämfört med 2016. 2011. Det är många länder som köper vapen från Sverige men några Tillfällig asyllagstiftning av dem är Brasilien, USA, Tyskland, Det finns också andra anmälningar men även Indien och Pakistan som

båda länderna är i konflikt. Det här är bara några exempel på kritik mot Sverige. Det finns fortfarande mycket att jobba på.

Text: Sara Sediqi

Bild: Sara Sediqi9

1. INGEN FATTIGDOM - 10. MINSKAD OJÄMLIKHET

INGEN FÅR HÅLLAS I SLAVERI Vad tänker du på när du hör ordet slaveri? Tänker du på vita slavhandlare? På svarta tjänare? Eller kanske på USAs inbördeskrig? Vad du än tänker på, rör sig det flesta kring något som hände för många år sedan. Men slaveri finns fortfarande kvar. Det handlar om fattiga människor i Asien som tvingas arbeta, kvinnor i Europa som utnyttjas sexuellt, barn i Afrika som tvingas gifta sig och mycket mer. Alla är de slavar och behöver vår hjälp för att kunna nyttja av alla människornas rätt att leva fritt.

et var för över 70 år sedan, den 2 december 1949, då FN avskaffade slaveriet, eller åtminstone gjorde det olagligt i hela världen. Faktum är dock att det fortfarande finns mycket slaveri i världen. För det mesta i fattiga länder i Östasien, men även i Europa och till och med här i Sverige.

Bild

Olika typer av slaveri Slaveri uppträder på många olika sätt. Bland de vanligaste är tvångsarbete, trafficking/människohandel, sexuellt utnyttjanden och tvångsäktenskap säger organisationen “Antislavery”. Slaveri i Sverige der mycket dåliga villkor och de flesSlaveri finns inte bara i fattiga länder ta får arbeta i evighet eftersom deras utan även här i Sverige. Det kan lön är mindre än räntan. Denna typ uppträda i form av unga flickor som av slaveri kallas för skuldslaveri. blir sexslavar här eller som skuldslavar i fattiga länder där de producerar produkter som sedan säljs mycket billigt hos oss. Särskilt flyktingar utsätts för risken att utnyttjas i arbeten i Sverige (och andra länder) enligt en artikel från 2017 av tidnin40,3 miljoner personer i hela gen Arbetet. världen hålls i slaveri Skuldslaveri 10 miljoner slavarbetare är barn Idag finns mer än 40 miljoner personer i hela världen som lever i slav- 4 miljoner slavar jobbar för eri. Orsakerna till varför en person någon regering hamnar i slaveri varierar, men kring hälften av alla slavarbetare hamnade 71% av slavarbetarna är kvinnor i sina situationer på grund av fat11% av slavarna jobbar inom tigdom. De fick låna pengar som de fiske och jordbruk sedan inte kunde betala tillbaka och då tvingas personerna att arbeta av sina skulder. Detta händer oftast un-

Visste du?

Vad kan vi göra för att minska slaveri och slavhandel i världen? Människor som saknar makt över sina liv är mer sårbara, lättare att utnyttja och brukar inte veta om sina mänskliga rättigheter och tar inte själva initiativen. Därför är det viktigt att andra människor hjälper till att fria slavarbetarna och förhindrar andra att hamna i slaveri.

1. Minska efterfrågan på slavar-

betarnas produkter och tjänster. De flesta slavägare vill tjäna pengar så utan efterfrågan skulle de inte använda sig av slavar.

2. Få länder att utföra deras lagar.

Alla länder har lagar mot slaveri men oftast utförs dem inte. Om det inte finns konsekvenser är det lätt för människorna att använda sig av slavarbetare.

SLAVERI

“Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna“ Allmänn förklaring om de mänskliga rättigheterna, Artikel 4, FN

Fattigdom Idag är cirka 603,785,000 människor fattiga (worldpoverty.io, 18/02/2020). I värsta fallet lever de under existensminimum, på mindre än 1,25 US dollar per dag. Det betyder att de människorna inte har tillräckligt med pengar för mat och kläder samt att de inte har tillgång till rent vatten, medicin eller utbildning. De som lever i fattigdom brukar ha svårt att ta sig ur den. De skulle behöva en bättre utbildning för att göra det men oftast har de antingen ingen tillgång till det eller så behöver de arbeta istället och har helt enkelt ingen tid för att utbilda

sig. Ge fattiga personer tillgång till mat, utbildning och lite extra pengar brukar detta även leda till andra förbättringar som bättre hälsa, ökat kunskap, och det blir lättare för de att styra över sina liv. Därför är det första av UNDPs globala målen att avskaffa fattigdom i alla dess former. För att uppnå målen vill UNDP ökar samarbeten för att ge utvecklingsländerna de nödvändiga resurserna och skapa sunda policyramverk för att stödja fattiga människor och särskilda investeringar för att avskaffa fattigdom.

Att avskaffa fattigdom Målet består av fem delmål: 1. avskaffa allt extrem fattigdom 2. halvera fattigdomen 3. införa sociala trygghetssystem för alla 4. ge alla lika rätt till ekonomiska resurser, grundläggande tjänster, teknologi och ekonomiska resurser 5. få fattiga människor att bli mindre sårbara och utsatta för ekonomiska, sociala och miljömässiga katastrofer. Text och Illustration: Merle Albrecht

10. MINSKAD OJÄMLIKHET

Foto: Hannes Eliasson

Att få leva lyckliga i alla sina dagar I sverige är det lagligt att gifta sig oavsett kön och sexuell läggning men hur ser det ut i praktiken? Och hur är det att leva som bisexuell?

og för att vi har kommit långt i Sverige men det finns fortfarande vissa svårigheter att vara homosexuell i Sverige och världen. Även om man är accepterad så kan det ofta förekomma sneda blickar av (framförallt) personer i medelåldern både av män och kvinnor. De flesta skäms inte över sin sexualitet men det finns gånger då man är orolig över hur folk ska reagera på en relation man är i. Är man dessutom två män i ett förhållande är det ännu värre då två tjejer kan ses som vänner men om två män till exempel håller hand slutar det oftast i värre saker än bara blickar från omgivningen. Men hur det ser ut för andra? Vi har hört av oss till två tjejer (båda bisexuella). En som är i ett samkönat förhållande och en som är i ett olik-

könat förhållande för att jämföra. Tyvärr kunde jag ine hitta någon kille i ett samkönat förhållande som ville prata om det. Intervjuer Personerna jag intervjuat är Erica Elfving och Julia Lundgren. Erika är gift med fru och Julia har en pojkvän som hon varit med i 3 år. Erika berättar att hon inte fått något extremt men kommentarer och undertoner har hon fått ett par gånger medans Julia inte har fått några kommentarer vad hon själv kommer ihåg. När det kommer till att visa tillgivenhet offentligt hade ingen av de haft problem med det Men Erika berättar att hennes fru tidigare haft svåra problem med det och varit rädd för att visa deras förhållande

öppet. Något som för många som är sanningen är att vara bisexuell som tjej ses som okej, eller sexigt enligt många fram till du skaffar flickvän då det ses som äckligt eller konstigt.

Ca 13% av länderna som är med i FN har gjort det lagligt för homosexuella par att gifta sig. Det finns idag 193 länder med i FN, men det är bara lagligt för homosexuella par att gifta sig i 27 länder över hela världen.

LEVA SOM HBTQ

Hur Sverige har blivit bättre 2005

igt för l j ö m u n Det blir ineras m e s n i t t ar a lesbiska p ciella sjukhus. offi lagligt på

2003

Att adoptera barn blir nu lagligt för samkön ade par. Detta är det enda valet för par som bestå r av två män då surrigatm ammor fortfarande är ola gligt.

1998 Första Pridepareden i Sverige hålls i Stockholm. Detta blir även första prideparaden som hålls i Norden.

2009

Att ingå äkte nskap blir lag ligt i Sverige. Att ha ett registre rat partnerskap var lagligt re dan 1995 men at t ha vigsel oc h ingå äktenskap ble v lagligt i ma j 2009.

1944

Sexuella aktiv iteter mellan samkönade p ar slutar ses s om kriminell akt ivitet.

1979

Homosexuali tet slutar kla ssas som en p sykisk sjukdo m. Detta blev m öjligt då tuse ntals homosex uella persone r protesterade genom att sjukanmäla s ig. Text: Karoliina A.Löfgren Foto: Hannes Eliasson

16. FRÄMJA FRED OCH RÄTTVISA

Fred för alla Alla människor har rätt att leva i fred och säkerhet. För att kunna försäkra fred i världen räcker det inte att bara bekämpa väpnad konflikt. Det gäller även att helt utrota våld och att fredligt lösa konflikter. De tio fredligaste länderna 2019 1. Island 2. Nya Zeeland 3. Portugal 4. Österrike 5. Danmark 6. Kanada 7. Singapor 8. Slovenien 9. Japan 10. Tjeckien

att bara få ett land att sluta kriga om man inte bryter denna våldscykel. För att bryta cykeln måste man förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena och bygga upp ett demokratiskt samhälle. Våld Det finns tre olika sorter av våld. Direkt våld är det vi ser, exempelvis misshandel och våldtäkt. Strukturellt våld uppstår på grund av hur ett samhälle är uppbyggt. Då händer till exempel diskriminering eller fattigdom. Kulturellt våld beror på miljön som finns omkring och underbygger det direkta och strukturella våldet. Det handlar om saker som rasism, homofobi, antisemitism, mm. Stater och civilsamhället måste arbeta tillsammans för att kunna minska våld och korruption.

ngen utveckling utan fred. Ingen fred utan utveckling. Det går inte att ha framsteg utan fred. Det går inte att uppnå något av de globala målen och förbättra vår jord om vi inte har fred och rättvisa. Krig och väpnad konflikt är bland de största hindren för utveckling eftersom konflikter inte bara innebär lidande och förstörelse utan även enorma Lösningar kostnader. Då är det särskild svårt för fattiga länder att förbättra sina Förenta Nationen försöker få fler situationer eftersom all deras resurs- kvinnor och unga personer att arbeta för att skapa fred och det ska er behövs för kriget. finnas bättre skydd för kvinnor och Hur skapar vi fred? barn mot våld. För att kunna ha fred i ett land är För att uppnå målet 16 av de globadet viktigt att man bryter den up- la målen vill UNDP både stärka prepade våldscykeln. Det betyder de nationella institutioner som aratt såsom barn som utsätts för våld beta med våld och brottslighet samt brukar senare utsätta andra för våld genomför icke-diskriminerande lagså brukar länder som är eller har stiftning och politik. nyss varit i krig drabbas av krig igen inom några år. Det räcker alltså inte

vad kan jag göra? För att kunna uppnå målet är det viktigt att alla hjälpa till. Visst är det framför allt regeringen och politikerna som måste säkerställa att målet uppnås men de kommer inte kunna göra det utan vår hjälp. Så vad kan du göra för att hjälpa? 1. Informera dig om dina rättigheter. För att du ska kunna nyttja av dina rättigheter är det bra att veta vilka de är. 2. Säg till och hjälp när du ser att någon utsätts för våld och orättvisa. 3. Informera och få andra att bekämpa våld. Ju mer människor som hjälper till desto enklare blir det att uppnå målet. 4. Rösta. Du har rätt att påverka politiken. Använd rätten. 5. Stödjer organisationer som arbeta för att främja fred. Du kan donera pengar eller bli medlem. 6. Informera dig hur du kan hjälpa i just din stad. Finns det organisationer som är verksamma i din närhet? Finns kurser som informera om ämnet? Eller kan du kanske bli medlem i ett parti och engagera dig politiskt? Det du kan göra beror på vart du befinner dig.

Text: Merle Albrecht

FRED FÃ&#x2013;R ALLA

Foto: Hannes Eliasson

5. JÄMSTÄLLDHET

KvinnoVåldet Det som aldrig får hända händer. Varje dag. Kvinnor misshandlas till döds av män de har eller har haft en känslomässig, intim relation med. Ett genusbaserat våld är ett allvarligt hot mot jämställdhet och kvinnors rättigheter. Hur många kvinnor ska behövas mördas av sina närstående NORMALISERAT VÅLD

äns våld mot kvinnor förklaras ofta genom olika teorier, men man kan kort säga att det ofta handlar om kontroll och makt (könsmakt), men även vanmakt. Socialt arv är en annan teori/förklaring, att man lärt sig av sina föräldrar att använda våld. Det finns även förklaringar i kulturer (att det är ok att slå kvinnor i vissa kulturer) men också biologiska förklaringar med psykisk ohälsa och vissa diagnoser. Det säger Anna-Karin Hasselborg, beteendevetare.

Våldet i nära relationer skapar en process där det normaliseras mer och mer. De första gångerna mannen misshandlar kvinnan blir han i efterhand förtvivlad och ber om förlåtelse. Våldshändelserna förklaras med en bortförklaring av något annat som till exempel stress på jobbet. Efterhand upphör ursäkterna och våldet motiveras med att det är något fel på kvinnan. Hasselborg berättar om normaliserat våld. “Vi behöver alla ha ett civilkurage, våld börjar inte med våld utan föregås av ord och en normförskjutning, att någon kallar en annan för hora eller att man tafsar. Om det accepteras är det lätt att gå längre. Vi behöver säga till innan, och alltid anmäla hot och trakasserier”. VARNINGSSIGNALER Kvinnorna har upprepade gånger anmält, pratat och sökt hjälp hos vården, socialtjänsten, polisen och andra myndigheter. Ändå misslyckas det rättsliga systemet att lyssna på dem, vilket i slutändan lett till deras död. Hasselborg påstår dock att media inte pratar om dem som faktiskt överlevde.

VÅLD MOT KVINNOR

Marielle Jonsson, kurator på Ungdomsmottagningen Freja i Övik. Jonsson berättar om hur de hjälper utsatta personer som söker stöd.

Varför är straffen för våldsdömda personer inte högre?

Anna-Karin Hasselborg är utbildad beteendevetare och har examen inom kriminologi och pedagogik. Hon har arbetat med våld i nära relation och hedersvåld de senaste tio åren.

“Misshandel mot kvinna föll inte under allmänt åtal förens 1982 vilket gör att det kanske släpar lite. Det är samma med all typ av brottslighet mot människa och liv, allt släpar. Du får ofta ett högre straff om du begår brott mot staten, alltså skattebrott eller liknande”. Anna-Karin Hasselborg.

Frågan om ökat våld i nära relationer i nutiden kvarstår fortfarande. Hasselborg berättar: “Varje år anmäls ca 16 000 misshandelsbrott där gärningspersonen är i nära relation. Många anmäler dock inte. Det är svårt att svara på om våldet har ökat eller minskat då räkningen av anmälningar är förändringsbar. Men att problematiken ökat menar många myndigheter på”.

Anna-Karin Hasselborg

“Vi hjälper alla personer som är utsatta för våld, kvinnor, män och icke binära personer. Vi brukar erbjuda att följa med som stöd för att polisanmäla om man vill göra det. Det kan vara så att man bara behöver prata. Ibland kan man behöva mer hjälp för att man mår väldigt dåligt, då kan vi hjälpa till att kontakta personer som jobbar med det på ett mer omfattande sätt. Man är alltid välkommen att ta kontakt med oss ifall man blivit utsatt för våld. Vi frågar regelbundet om våld genom hälsofrågor”.

Om du utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld finns det stöd och hjälp att få av kvinnojourer och stödorganisationer. Kvinnofridslinjen — 020-50 50 50, går att ringa oavsett tid på dygnet, samtalen är gratis och syns ej på telefonräkningen.

Text: Caitlin Qvist Foto: Hannes Eliasson

3. GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

“Det är viktigt att röra på sig“ Den fysiska aktiviteten hos äldre barn och ungdomar har minskat kraftigt under 2000-talet. Ann-Christine Jonsson jobbar som skolsköterska på Ådalsskolan och berättar om sina erfarenheter av ungdommars fysiska aktivitet idag.

nn-christine Jonson är distriktsköterska i professionen vilket innebär att hon har gått sjuksköterskeutbildning sedan har hon gått vidare till distriktsköterska. Efter det har hon utbildat sig till barnsjuksköterska och har jobbat sedan 1970. Gick i pension 2012 så hon har varit länge i vården på många olika ställen. Nu är hon pensionär men jobbar på Ådalsskolan och hjälper till på skolan tills de har hittat någon som sökt tjänsten. När det gäller hälsan försöker hon hålla sig igång, hon går på träningsverkstan 3 gånger i veckan och cyklar, är ute och promenerar minst 3 gånger i veckan och försöker hålla en bra kost, inte överdrivet men bra.

domar hon möter här på skolan som rör sig minst 1 timme om dagen svarar hon att det är lite svårt att uppskatta men nu har hon träffat alla elever i årskurs 1 och där är det många som går tillval av hockey, fotboll och tennis så de rör sig så klart jättemycket, men hon kan inte svara på hur många som rör sig minst 1 timme om dagen men ungefär en 75%. Det kan också vara promenader från bussen till och från skolan när man bor lite långt utanför. Ann-Christine säger att det här med att röra på sig är jätteviktigt för kroppen, för hjärtats funktion och kärlens funktion, för välmående överhuvudtaget att man rör på sig och håller kroppen igång och det är många sjukdomar som är direktkopplade i ett stillasittande liv och de Viktigt att röra på sig som rör på sig har naturligtvis bättre På frågan om hur många ung- hälsa men det är inte allt utan det

finns andra saker man måste göra. Många har huvudvärk Ann-Christine träffar väldigt många med huvudvärk, men det tror hon inte bara är för att de sitter still, utan här pratar vi om stress, dåliga matvanor, alltså att man inte äter, varken på morgon eller vid lunch. Det är något som disponerar för huvudvärk och ont i ryggen, och är oftast kopplat till att man sitter i dåliga ställningar när man sitter framför datorn eller plattan. Många sitter som en hösäck länge i flera timmar och rör inte på sig men huvudvärken skulle bli bätre av att man kommer ut i friska luften. De flesta sköter sin hälsa Det är alldeles för många som inte sköter sin hälsa på Ådalsskolan säger hon, det är svårt att skatta men låt

HÄLSA

oss säga att 75% sköter sig bra. De som rör på sig mycket och sköter sig, de äter förhållandevis bra tycker hon. Det är kopplat till att man äter åtminstone lunch och middag.

brukar säga att vissa personer har svårt att äta frukost och då kan man ta med sig något, en drickyoghurt eller något men hon tror också att de som är duktiga på att röra på sig de äter också bra. De problem som finns med dålig Viktigt med frukost kostvana och att man rör på sig lite Det är alldeles för många som så är det en stor riskfaktor, man kan hoppar över frukosten men hon bli överviktig, det ökar risken för di-

abetes typ 2 som är en diabetesform som är mycket kopplat till kosten och hjärt och kärlsjukdomar givetvis. Vad vi på elevhälsan kan göra är att vi har hälsosamtal där vi brukar komma in på detta om t.ex. vad de bör tänka på, vad när de äter och att man äter regelbundna måltider. Helst frukost, lunch och middag. Även att man drar ned på söta drycker som t.ex. läsk, och att man helst slutar med energidryck. Många av dem som spelar ishockey tar drycken i pauserna, och många av dem dricker ju mer än så och där har vi en klar hälsorisk givetvis. Vi brukar försöka tala om kost och är det någon som vill komma in en gång till brukar vi ta tillbaka dem om de vill.

Ann-Christines råd och tips för att bli mer hälsosam: • Rör på er och ät ordentlig mat, läsk ska inte bli frukost! • Sov ordentligt. • Ät frukt och grönt. Är man sugen, ta en apelsin istället för en energidryck.

Foto: Hannes Eliasson .

Text: Alexander Sjölander

3. HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Coronastormen Hälsa och välbefinnande är det tredje målet av FN. Där skriver de att man ska minska epidemier av olika slag. Men det nya coronaviruset som har uppstått i Wuhan Kina sätter skräck i världen. Vi har intervjuat personer om vad de tycker om målet och coronaviruset.

n del av det tredje globala målet är att vi ska utrota epidemier exempelvis HIV, Aids, Tuberkulos och Malaria samt andra tropiska infektionssjukdomar. Detta ska nås genom förebyggande arbete och behandling, som till exempel information och vaccinering. Arbetet ingår i målet hälsa och välbefinnande. Malaria Malaria är en utbredd sjukdom som smittas via myggor. Enligt folkhälsomyndigheten blir barn i Afrika mest drabbade av malaria. Under åren har malariafallen minskat. Man har fått mer information hur man ska motarbeta malaria. Folkhälsomyndigheten skriver om “förebyggande åtgärder” där står det att man ska ta förebyggande läkemedel om man ska resa till områden med högrisk. Det står även att man ska sova med myggnät, helst impregnerat och med fläkt eller luftkonditionering. Man bör smörja in huden med myggmedel och på kvällen när

myggorna är som mest aktiva, använda långärmade tröjor och byxor. Malaria har funnits i Sverige men försvann 1930-talet enligt Folkhälsomyndigheten. Nya Coronaviruset Coronaviruset är ett nytt virus som har uppstått i Wuhan Kina. Viruset tros ha smittats till människa från djur på en marknad i Wuhan. Det finns olika coronavirus och en del mycket vanliga som bara orsakar en vanlig förkylning. De farligaste är SARS och MERS. Man får luftvägssymtom och hosta skriver folkhälsomyndigheten. Enligt folkhälsomyndighetens förebyggande åtgärder ska man tvätta händerna ofta. Undvik att röra vid ansikte och ögon samt undvika kontakt med sjuka personer. Men folkhälsomyndigheten anser att det är “låg risk att smittan ska spridas i Sverige med samband av enstaka importavfall (annat än till enstaka nära kontakter)”När vi pratade med människor i olika åldrar var de flesta

inte så rädda för coronaviruset eller någon annan epidemi. Personerna jag intervjuade tyckte det var bra att folk försöker minska epidemier. Men flera tror inte de kommer klara målet att minska till 2030. Anneli, 50: hade detta att säga - “Man kan inte vara rädd för allt. Då kan man lika gärna låsa in sig” Anneli sa även att hon aldrig tror att de kommer klara målet “Epidemier har funnits i tusentals år” Men det fanns några som försöker vara optimistisk. Robert, 18 “När politiker brukar sätta mål går de oftast inte, men jag försöker stanna optimistisk” Isak,16 säger att de kommer gå ifall de jobbar flitigt. Thomas, 50 - “Nej jag är inte rädd. Corona sprider sig i luften, oundvikligt. Onödigt att vara rädd. Det är svårt att bota Corona för sådana virus muterar.” Text: Moa Lindblad

CORONAVIRUSET

Illustrtation: Moa Lindblad

1. RENT VATTEN SANITET FÖR ALLA

TILLGÅNG TILL RENT

VATTEN

Rent vatten är någonting som vi tar för givet, men är det så självklart för alla? ett av de globala målen 2030 är att förstärka tillgången till rent vatten och sanitet.

n av tre personer världen över lever idag utan tillgång till grundläggande sanitet, vilket orsakar sjukdom och skapar en ohälsosam miljö som speciellt drabbar människor som lever i fattigdom. Oftast kvinnor och flickor som ansvarar för familjens vattenförsörjning, vilket leder till förlorade inkomstmöjligheter och missade skoldagar. STATISTIK På Unicef.se kan man bland annat läsa om antalet och procent på de som har samt saknar tillgång till rent vatten runt om i världen. Runt 160 miljoner människor tvingas hämta orent dricksvatten ur öppna källor såsom sjöar, floder och dammar. Ungefär 300 barn under 5 år dör varje dag på grund av smutsigt

vatten, därmed dålig hygien som orsakar svåra sjukdomar. Just nu är det 29% vilket motsvarar 2,1 miljarder människor lever med orent vatten i sin vardag.

Illustration: Julia Högdahl

skolan pågrund utav menstruation. Vattenbristen kan bero på olika saker, beroende på vart i världen man bor. För många länder är det torka som är det största problemet, klimatförändringarna gör att regnFÖRBÄTTRING perioderna blir kortare än vanligt. För en bättre värld 2030 har Det blir en ökning på ökenbildning Globalamalen.se satt upp en lista vilket är en mycket negativ påverkan på flera mål som ska uppnås för just på våra vattenresurser. Vatten och Sanitet. Till exempel ska VILKA DRABBAS MEST? man skydda och återställa vattenrelaterade ekosystem. Säkra ingången Eritrea, Papua Nya Guinea och till sanitet, hygien och toaletter till Uganda har lägst procent av de som alla, något som inte är självklart i har tillgång till rent vatten över hela alla länder. världen. I Indien saknar flest personer rent vatten, närmare 163 MISSADE SKOLDAGAR miljoner. Men stora framsteg har Kvinnor och flickor påverkas hårt av gjorts, sedan år 2000 har hela 300 vatten och- sanitetsbristen, eftersom miljoner fått tillgång till rent vatten, de lever i hemmet större delen av med källa från The Water Gap tiden, om de inte är ute och hämtar Report 2018. vatten. De tvingas även hoppa av

VATTEN Bernt Högdahl, RENINGSVERKRET

Reningsverk behövs för att vi ska få rent vatten till mat och bra hygien, men hur ser vattnet ut innan vi renar det? För att få svar på frågorna förklarar och visar Bernt hur det går till på reningsverket i Öd, Kramfors. -Innan vattnet renas kan det tillkomma plastdelar och annat skräp som vi rensar bort, det kan vara allt från kondomer och tamponger till hela flaskor. Vattnet genomgår en process med olika steg, först igenom ett rensgaller, sedan luftning två gånger för att sedan hamna i mellan -och Det som blir kvar efter det rena vattnet kallas slam, som hamnar i en slambrunn samt en förtjockare, för att sedan fraktas i en slamcontainer till de som behöver jord. Vattenreningsverket tar in ca fem-sex tusen kubik vatten per dygn, vilket kan ta mellan fyra och en halv / fem timmar

VAD KAN JAG GÖRA? Spola inte ner skräp! Sätt in en sopkorg i badrummet istället för att spola ner skräpet. TA KORTA DUSCHAR!

Schampo, balsam och tvål. Enkelt! RENSA UPP UTOMHUS!

Ser du skräp i en flod/damm? Ta med och släng i närmsta soptunna. SKÖLJ INTE TALLRIKEN!

Diskmaskinen klarar av mer än du tror. Skölj därför inte av tallriken innan du lägger in den. GÖR DIN RÖST HÖRD!

Prata om ämnet, få andra att förstå!

Text och illustration: Julia Högdahl

14. HAV OCH MARINA RESURSER

Illustration: Sunna Isacsson

Plasten skadar livet i havet Varje år fylls havet på med miljontals ton plast och annat skräp, det skadar både livet i havet och oss människor som äter fisk och skaldjur därifrån.

år planet täcks av 70 procent hav och vi människor är beroende av den marina och biologiska mångfalden för att vi ska kunna försörja oss. Vi måste tänka på hur vi behandlar våra hav, det är avgörande för mänskligheten att kunna balansera effekterna av klimatförändringarna. Några problem som drabbar våra hav idag är bland annat försurning, överfiske, gifter och föroreningar. Haven behöver oss nu, precis som vi behöver haven. Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. Om det fortsätter i samma takt så kommer det finnas mer plast i haven än fisk år 2050. Varje år flyter tusentals kubik24

meter plast i land vid Bohusläns kuststräcka. Den har fått namnet ”Katastrofviken”. Varje timme flyter fem badkar med plast in vid Bohuskusten. Förr i tiden flöt det upp virke och annat som var bra att ha men numera är det nästan bara plast.Varje år tillverkas det 300 miljoner ton plast, det är nästan tio ton i sekunden. Plast tar hundratals år att bryta ner även fast det bara tar några sekunder att tillverka. Plasten orsakar lidande Djuren i haven drabbas av all plast, det dör flera tusentals sköldpaddor, fiskar, sjöfåglar, sälar och valar varje

år på grund av att dom trasslat in sig och fastnat i fiskenät, förpackningar eller annat skräp. Många av djuren tror att plasten är mat så dom dör av svält och med magen full av plast. Vanligaste skräpet Det allra vanligaste som förekommer i havet är cigarettfimpar, förlorade fiskeredskap och förpackningar tillhörande snacks, godis, glass och snabbmat. Även plastbestick, sugrör, plastkapsyler och lock. Rep, snören och nätdelar finns i stora mängder som djuren kan fastna i.

MARCUS DAHLBERG 18 år

ANNETTE CARLSON 80 år

JOHANNES KNUTSSON 25 år

VAD TYCKER DU OM PLASTEN I HAVET? -Jag tycker att det är förjävligt att situationen är som den är. Tycker så synd om de djur som far illa pga mänskligheten. HUR KAN MAN MINSKA ATT PLAST KOMMER UT I NATUREN? - Ja jag brukar försöka att ha en tygpåse med mig när jag handlar så jag slipper köpa och använda plastpåsar. Jag försöker att inte köpa så mycket saker som är tillverkat av plast och aldrig plastflaskor som inte går att panta.

VAD TYCKER DU OM PLASTEN I HAVET? -Jag tycker att det är fruktansvärt.

VAD TYCKER DU OM PLASTEN I HAVET? - Det är inte roligt att se, man förstår inte hur mycket plast det är i haven.

HAR DU BESÖKT EN PLATS DÄR DET ÄR MYCKET PLAST I MILJÖN? - Ja och tyvärr var det inte långt hemifrån, vilket gör mig ännu mer förbannad. Varför kan inte människor behandla naturen

HUR KAN MAN MINSKA ATT PLAST KOMMER UT I NATUREN? -Sopsortera, det är jätteviktigt! HAR DU BESÖKT EN PLATS DÄR DET ÄR MYCKET PLAST I MILJÖN? Jag har inte sett skräp i vattnet men däremot har jag vait med om mycket sopor på stränder och efter gator.

HUR KAN MAN MINSKA ATT PLAST KOMMER UT I NATUREN? - Jag brukar återanvända plastpåsarna från affären till soporna och brukar försöka att inte köpa plastpåsar i onödan. Dessutom pantar jag alltid. HAR DU BESÖKT EN PLATSDÄR DET ÄR MYCKET PLAST I MILJÖN? - Ja mest på stränder och i diken.

Detta kan DU göra Minska på plastanvändningen Köp istället återanvändbara produkter av påsar, tops och sugrör.

Släng inte skräp i vattnet Om du ser någon som slänger skräp i vattnet så säg till.

Minska ditt avfall Sträva mot att minska på ditt avfall, återvinn och återanvänd.

Använd återanvändbara sugrör På så sätt kan du bidra till att färre sugrör når havet och dess djurliv

Återanvänd plastpåsar Ta med egen tygkasse eller återanvänd dina plastpåsar till tex att slänga sopor i

Text och foto: Sunna Isacsson

7. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA

SOLENERGI

dag består en stor del av alla växthusgaser av våra utsläpp och det är på grund av hur vi använder fossil energi. Enligt FN:s globala målen blir förnybara energilösningar billigare och mer effektiva. Enligt CNBC:s dokumentär “The Rise of Solar Power” kommer solenergin bli en av de effektivaste energikällorna. Solpaneler har sjunkit otroligt i pris och Dan Kammen säger att det gick från det dyraste till en av det billigaste formerna av förnybar energi. Det mest kostnadseffektiva sättet är medium stora anläggningar som har

fler solpaneler. Problemet med solpaneler är att de kan inte generera elektricitet på natten eller då det är molnigt. För att uppnå deras fulla potential lägger man till batterier för lagring då solpanelerna inte kan generera elektricitet. I det här fallet är det litium-jon batterier man använder som också sjunker i pris enligt CNBC. Men de påstår också att

litium-jon batterier inte kommer bli så mycket billigare efter den minskningen. Hittills har sol plus lagring på vissa ställen visat sig vara mer kostnadseffektiv än t.ex. kolkraftverk. Men priset på litium- jon batterier är fortfarande för högt till att lagra större mängder el säger CNBC, de nämner däremot Breakthrough Energy som utvecklar flytande batterier som estimeras bli en femtedel av priset på litium- jon batterier. CNBC nämner också soltorn som använder sig utav salt och batterier eller andra kemikalier.

SOLENERGI

SOL PLUS LAGRING Solkraftverk är en bra energikälla och utvecklas hela tiden men det hjälper inte då solen inte lyser. Därför använder man batterier som kan laddas upp och användas då solcellerna inte genererar el. Batterierna är vanligtvis litium-jon batterier och som har minskat i pris tillsammans med solcellerna vilket har gjort dem väldigt kostnadseffektiv.

FLYTANDE BATTERIER Flytande batterier är batterier som innehåller en vätska som kan hålla en elektrisk laddning. Vätskan förvaras i två behållare därför att när den positiva laddningen laddas ur och blir negativ måste det separeras så att det inte blir en kortslutning. En av fördelarna med den här typen av batterier är att man kan fylla på dem som en fossil driven bil och det innebär mindre tid till att ladda. Flytande batterier kan vara framtidens batterier men litium-jonbatterier kommer inte försvinna helt eftersom de är ett mer effektivt val för mobiltelefoner och datorer. Flytande batterier komma passa bättre för större ändamål t.ex. solkraftverk tack vare deras långvariga batterikraft och tålighet.

SOLTORN Soltorn är ett torn som genererar elektricitet utan batterier genom att spara energi i salt i form av värme. Tornet värmer upp saltet med hjälp av stora speglar som reflekterar solljuset mot tornets topp. Efter det leds saltet till en behållare som förvarar det varma saltet tills vi behöver elektriciteten. När vi behöver elen så skickas saltet iväg för att hetta upp vatten till ånga som sedan driver en turbin som genererar elen och efter det när saltet kylts ner leds det tillbaka upp till tornet för att värmas upp igen. Soltorn är bra för de kräver inga kemikalier som batterier brukar använda. soltornen kräver bara salt och salt har en bra förmåga att förvara värme vilket ger bra kontroll när det ska användas.

Text och illustration: Filip Sjöstedt

15. EKOSYSTEM OCH BIOLOGISKT MÅNGFALD

De som hjälper naturen i Sverige Vi hör mycket om att många djur över hela världen är utrotningshotade, men mycket mindre om de som dagligen jobbar för att arterna vi har ska finnas kvar. Bara i Västernorrland har vi flera organisationer som jobbar med detta.

irka 5% av djur- och växtarterna i Sverige är hotade, vilket innebär att minst 2000 arter är hotade. Så vad görs för att hjälpa dem? Det finns flera organisationer runt hela landet som jobbar med detta. På den nationella nivån finns Naturvårdsverket. De gör årligen åtgärdsprogram för vissa speciellt utsatta arter och jobbar med länsstyrelserna för att rädda arterna och deras miljöer. Det finns generella krav som, enligt lag, ska följas men många av dessa följs inte tillräcklig bra eller är inte tillräckligt höga enligt Naturvårdsverket. Naturreservat Det finns också naturreservat i varje kommun. I hela Västernorrland finns det 217 och i Kramfors kommun finns det 34. Exempel på reservat är Skuleberget, Rotsidan, och Mjältön. De finns för att försöka bevara den ekologiska mångfalden i området. Varje naturreservat har speciella regler, så om man ska besöka området behöver man läsa dem på länsstyrelsens hemsida, men i allmänhet ska man inte skada naturen eller djuren på något sätt. Man ska inte bryta kvistar av levande eller döda träd, inte störa fågelbon, inte plocka blommor, och liknande.

De jobbar mer med människor än naturen. De hade till exempel en workshop i november där de utbildade människor om bin och hur man bäst tar hand om dem. De hade också en ljuständning på Orrtorget i Sollefteå i december för alla som varje år blir mördade när de kämpar för miljön runt hela jorden.

Naturskyddsföreningen

ÅOF

Foto: Ida Söderström

Sollefteå och Kramfors har en Ångermanlands Ornitologiska FörenNaturskyddsförening tillsammans. ing (ÅOF) jobbar speciellt med 28

fåglar. De undersöker och kontrollerar arterna och mängden av de arter av fåglar som finns i Ångermanland. De hjälper till genom till exempel boplatsskydd, och genom att jobba med polisen och kustbevakningen för att motverka illegal jakt. De hjälper också till att skydda fåglarnas miljöer.

UTROTNINGSHOTADE ARTER I SVERIGE

Rysk drakblomma Den första ryska drakblomman hittades i Sverige i början på 1800-talet och de fanns i stora delar av landet. Idag finns de dock bara på några få platser i Västernorrland och mellersta Sverige. Den växer på hävdad mark, mark som betas av djur eller som slås med lie. Eftersom den bara växer på mark som sköts på något sätt finns det få områden den kan växa på. Den blommar från maj till juni.

Flodpärlmussla Flodpärlmusslor finns i strömmande sötvatten med grus- eller stenbotten. Det behöver även finnas lax eller öring i området eftersom larverna behöver sätta sig på deras gälar för att utvecklas vidare. Med minskande fiskbestånd och försämrade miljöer har musslorna svårt att föröka sig. Men de lever istället mycket länge och kan fortplanta sig under en stor del av den tiden. Den äldsta musslan som har hittats i Sverige var 280 år gammal.

Vitryggig hackspett Vitryggiga hackspettar lever i större delen av landet. De äter insekter från, och lever i, lövträd. Ofta döda lövträd. Eftersom de behöver döda träd kan de inte leva i skog som blir skördad. De kan inte heller leva i skog där det är för mycket gran eller andra barrträd. Minskningen av gammal lövskog i Sverige gör att de inte har lika många platser de kan leva på.

Text och illustrationer: Ida Söderström

13. BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Kampen mot klimatet

Det trettonde målet handlar om klimatförändringar och hur de förstör våran planet. Det är nu ett allvarligt hot som måste lösas fort innan allt för grova förändringar inträffar. När världens ungdomar är oroliga över jordens framtid behöver vi alla tänka om och göra vårat för att bidra.

är klimatet påverkas så förändras även ekosystemen vilket i sin tur leder till att djuren och växterna måste anpassa sig på nytt eller utrotas av deras nya miljö. Den globala uppvärmningen påverkar oändligt många ekosystem och smälter jordens glaciärer. Växthuseffekten – ett allvarligt hot Ett mycket omtalat område inom de globala klimathoten är just växthuseffekten. Bilar, fabriker och djur släpper ut stora mängder gaser som består till stor del av koldioxid. Dessa gaser letar sig upp till atmosfären och skapar ett lager som fungerar som glaset av ett växthus. Det leder till den globala uppvärmningen. I det stora barriärrevet lever sex av världens sju havssköldpaddor. Könen på sköldpaddornas ägg är temperaturberoende och enligt WWF kan den globala uppvärmningen se till så att det blir överskott av ett kön. Det kan leda till utrotningen av havssköldpaddorna.

klimatfrågorna. Greta uppmanar oss alla att ta hoten på allvar eftersom vi endast har en jord som vi kan leva på. Med hennes kända citat ”I want you to act as of your house is on fire, because it is” menar Greta att vårat hem, jorden, är nära en undergång och vi alla måste hjälpa till för att rädda den. Ungdomarna är oroliga Vi gjorde en undersökning på högstadieungdomar i åldrarna 13–16 som visar att 64% är oroliga över klimatförändringarna. 84% av alla ungdomar som svarade gjorde något för att bidra. De flesta pantar men många åker kollektivt eller sop sorterar. Ungdomarna är medvetna om hoten men verkligheten gör det svårt för ungdomarna att göra skillnad när majoriteten människor är vuxna.

Dagligen gör de flesta människor stora, omiljövänliga val. Konsumenterna köper onödigt mycket plast. T.ex. bomulls tops och sugrör. Många väljer ofta att åka bil över att cykla eller ta bussen. De finns alltid lösningar eller andra val vi kan göra för att bidra till förbättringen. Försök att korta ned på onödiga bilturer med bensin eller diesel drivna bilar, köp ekologiska varor, stötta när producerad mat, minska konsumtionen på onödigt plast, släng inte skräp på fel ställen och tala ut om din oro för världens framtid. För att nå fram till sitt mål är det viktigt att uppmärksamma andra om problemet och hur man löser det. Text: Vimra Palm

Tillsammans kan alla hjälpa till

Greta Thunberg kämpar för klimatet De senaste två åren har 17-årige Greta Thunberg tagit världen med storm. Hon valde att strejka för världens klimat och gjorde en stor påverkan på världens befolkning. Med kampanjen Fridays For Future har hon fått miljontals ungdomar att själva strejka för en global förbättring av hur vi hanterar klimatet och 30

Foto: Anders Hellberg

KAMPEN MOT KLIMATET

Foto: Vimra Palm

VI SOM JOBBAR I KRAMFORS

Vi som jobbar i Kramfors

Sverige har lovat att uppnå Agenda 2030 och därför arbetar hela regeringen för att uppnå det, men även alla kommuner, regioner och landsting. Kramfors kommun är inte ett undantag inom dettta. Det finns några personer som jobbar specifikt för de globala målen i Kramfors kommun. Sofia Larsson, Liv Höglund, Elizabeth Svanberg och Osman Saidabdala är några av dem.

Foto: Sara Sediqi

ofia Larsson jobbar som hållbarhetsutvecklare på Kramfors Kommun. Det betyder att hon framför allt jobbar med ekologisk hållbarhet, miljö och klimatfrågor. Hon jobbar som stöd till sorters verksamheter i kommunen som produktionsförvaltningen och även välfärdsförvaltningen. Hon jobbar även med de strategiska dokumenten till exempel ekologisk hållbarhet. Programmet styr alla kommunala verksamheter inklusive bolagen. Hur man ska tänka med de frågorna. Hon hjälper till att göra utredningar till exempel håller kommunen på att ställa om

alla bilar så till elbilar och biogaser. Fler laddstationer ska komma i kommunen till exempel håller kommunen på att ställa om alla bilar till elbilar och biogaser. Fler laddstationer ska komma i kommunen. Staten har bestämt att alla kommuner ska sortera matavfall från och med 2021 och ska Kramfors kommun göra det. Kommunen har också hållbarhetsvecka 28 mars till 3 april. Angående Agenda 2030 så tycker hon att det är väldigt brett och att hela kommun verksamheten jobbar för det och alla gör det på olika sätt. Hon tycker att kommunen gör

ett superbra jobb med tanke på att vi har en tuff ekonomisk situation och hon önskar att fler skulle flytta till Kramfors så fler kunde jobba tillsammans. Hon försöker leva som hon lär och hon tycker att det är en viktig del för att vara trovärdig också. Hon använder mest cykel. Hon äter bara ekologisk mat och mycket vegetarisk. Hon försöker att äta så mycket lokalproducerat som det går. Hon försöker att inte konsumera inte mycket om hon gör det då köper hon bra kvalité på varor och inte mycket plastprylar.

Foto: Sara Sediqi 34

iv Höglund jobbar med jämställdhetsutveckling för Kramfors kommun sen i maj 2018. Hon säger att kvinnors och flickors rättigheter kränks och det finns ett motstånd mot jämställdhet både i Europa och över hela världen. Samtidigt är vi många som arbetar för jämställdhet, både ideellt och professionellt. Genom att ha gemensamma globala mål så kan vi kanske arbeta mer effektivt och mer solidariskt. Agenda 2030 är just en sådan global gemensam plan som kan stärka jämställdhetsarbetet lokalt, nationellt och globalt. I Agenda 2030 så är jämställdhet ett eget mål av de 17 målen och givetvis så jobbar hon mycket med frågor som ryms under det målet. Men jämställdhet är också ett perspektiv som kan användas i arbetet för alla de övriga 16 målen. Mål 3 om god hälsa och välbefinnande, mål 4 om en god utbildning för alla, mål 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen handlar alla om frågor som hon arbetat med. Vad som har uppnåtts hittills

med globala målen i kramfors kommun? Kommunen antog 2017 ett Program för jämställdhet där man beslutat att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i kommunens alla verksamheter. Målet är att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden och att kommunens ska arbeta för att kunna erbjuda invånarna jämställd service och stöd. Hennes arbete handlar mycket om att stötta kommunens olika verksamheter i deras uppdrag utifrån ett jämställdhetsperspektiv. De försöker till exempel hitta metoder för att motverka könsnormer som begränsar kvinnors och mäns, eller flickors och pojkars handlingsutrymme och möjligheter, både i skolan och i yrkeslivet. De jobbar med att utbilda personal om genus och jämställdhet. De arbetar för att öka kunskaper om det våld som flickor och kvinnor utsätts för och vi arbetar med att synliggöra våldet, hantera och förebygga det. Det är inte bara flickor och kvinnor som tjänar på jämställdhet. Män

som grupp mår också dåligt av att samhället har strikta förväntningar på hur killar och tjejer eller kvinnor och män bör bete sig. Att inkludera män mer i arbete för jämställdhet är någonting som vi måste bli bättre på. En av de viktigaste jämställdhetsfrågorna rent generellt är den om hur resurser fördelas. Att de ekonomiska klyftorna växer något alldeles enormt i Sverige, mellan fattig och rik och mellan kvinnor och män får stora konsekvenser för individer men också för samhället i stort. I såväl Sverige som i hela världen har kvinnor mindre resurser än män och här är globala målsättningar jätteviktiga. Vi ska inte arbeta för en jämställdhet i Sverige som är beroende av att kvinnor och män från eller i andra länder utnyttjas och får sina rättigheter kränkta. Som privatperson tycker hon att det är viktigt att rösta på ett parti som verkar för jämställdhet och jämlikhet. Sedan kan man ju påverka samhället genom att rösta med fötterna. Tillexempel stötta organisationer och verksamheter som hon tycker verkar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle.

Foto: Sara Sediqi

lizabeth Svanberg jobbar som folkhälsoutvecklare i Kramfors kommun sedan 2016. Folkhälsoutvecklare betyder flera olika saker. Det finns en nationell strategi för folkhälsa som regering och riksdagen har tagit fram. De har 8 olika mål som blev antagna 2018 och som handlar om människans livsvillkor. Folkhälsa är generellt. Individuell hälsa hos en person bidrar ju till helheten för att skapa en bra folkhälsa. Hon jobbar inom en rad olika områden exempelvis ANDT-området som riktas mot alkohol, narkotika, doping och tobak. Det är ganska stort området för att man jobbar båda med förebyggande insatser och hon jobbar också i nätvrk med polisen, länsstyrel -sen och regionen för att ta fram arbe 36

-smetoder för att försöka jobba förebyggande inom ANDT området. Suicidförebyggande är det andra området som hon jobbar med och det innebär att förebygga att människor begår självmord. Kramfors jobbar bland annat med MHFA som är en metod. Där man jobbar både med vuxna, ungdomar och äldre. Detta är förebyggande för mentalhälsa. Man bli utbildad i hur man kan tänka och öka sin självkänsla i olika situationer. Hon fokuserar också på fysiska aktiviteter. Folkhälsa är knuten specifik till mål 4,8,10,13,16,17 och även mål 3. Hon tycker att kommunen har blivit bättre efter att hon har börjat jobba. Själv försöker hon bidraga genom att åka buss till jobbet, träna och uppmuntra andra. Inte konsumera mycket och inte köpa onödiga prylar.

VI SOM JOBBAR I KRAMFORS

Foto: Hannes Eliasson

sman Saidabdala jobbar som samordnare för barnrätt och ungdomsdemokrati i Kramfors Kommun. På sin fritid är han ordförande för Kramfors FN-föreningen. Kramfors FN-förening är en del av den svenska FN-rörelsen och knuten till Svenska FN-förbundet. I FN förening har man möjlighet att möta nya människor, lära sig mer om FN och internationella frågor, arbeta med insamlingsprojekt, påverka och framför allt bidra till det viktiga arbetet för en bättre värld. De sprider kunskaper och information om globala målen agenda 2030 med

hjälp av förbundets ambassadörer för globala målen. Kopplingar mellan Agenda 2030 och Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter har kopplingar med alla målen i Agenda 2030. Enligt artikel 4 i barnkonventionen ska ett land till det yttersta av de ekonomiska resurserna genomföra de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Staterna har ett ansvar att säkerställa att konventionen följs i gällande lagar och tillämpas av såväl stat som region, landsting och kommun.

Text: Sara Sediqi

INTERVJU MED KRAMFORS/SOLLEFTEÅ

VAD TYCKER DU? Varje individ upplever världen på sitt eget sätt beroende på hur vi tänker, bakgrund och ålder. Vissa kan vara positiva och vissa negativa. Några personer berättar om vad de tycker och vad de känner till om Agenda 2030. Frågor som de har svarat på är: 1: Känner du till de 17 globala målen? 2: Vilken/vilka av dem är det viktigaste för dig? 3: Varför är det viktigt för dig med globala målen? 4: Bidrar du själv att vi ska uppnå de målen? 5: Vad kan kommunen göra bättre för att uppnå det?

1: Jag känner inte till det och det kanske är för att jag inte har varit engagerad i det. 2: Om jag ska se på de globala målen kan jag säga att många av dem är viktiga. Till exempel rätt till utbildning och mat för dagen. 3: Det är för att vi ska ha en värld som ser så jämställd ut som det kan bli. Att alla ska ha rätt att gå i skola och utbildning samt att alla ska få vara mätta 4: Jag försöker tänka miljövänligt med att jag exempelvis sopsorterar. Jag flyger inte längre eftersom jag inte behöver göra det på mitt jobb, men om vi ska åka nånstans då försöker vi ta tåget. 5: Jag vill att kommunen ska satsa mer på kollektivtrafik som bussar och tåg, därför att det är bättre att åka kollektivt. Thomas Lindblad

1: Det gör jag, men kan dem inte utantill. 2: Jag tycker att det är väldigt viktigt att bekämpa fattigdomen, att göra det mer rättvist mellan fattiga och rika. Jämlikhet, om kvinnor har mer att säga till att bli det bättre balans. Klimatet är det viktigaste målet. 3: För att jag tror att vi måste hjälpas åt och samarbeta eftersom vi har bara en jord och vi måste ta hand om den tillsammans. 4: Jag tänker på att spara energi, köper ekologisk mat. Jag försöker ta tåg när det går och passar, återanvänder kläder. Jag ger bidrag till Rädda barnen. Tänker också på kemiska medel med tvätt och när jag odlar. 5: Man ska stötta de som odlar på olika sätt för att vi ska ha närproducerad mat. Kommunikationen, att bli lite bättre på med bussar och jobba för att det bli ett tåg som kommer

Maria Tejle

hit till Sollefteå också.

1: Det gör jag, men jag inte kan alla. Några av dem som jag vet är att avskaffa extrem fattigdom, rent vatten, jämlikhet och ren miljö. 2: Jag tycker miljö är viktigast. 3: För att om vi inte hade dem då skulle staterna göra hur de ville och inte ta hänsyn till jorden och andra och till slut ingen kunde klara av det. Till exempel om Amerika eller ett europeiskt land inte följde det, då vet man inte vad som skulle hända i framtiden. 4: Jag går och cyklar istället för bil, jag flyger inte och

Joel Sjödin

sopsorterar hemma. 5: Jag tycker nedskräpning borde förbättras, för jag går på gator och jag ser skräp, fimpar och allt annat på marken och jag gillar inte det. Jag vill ha rent. Mindre bilar och mer cyklar.

1: Känner du till de 17 globala målen? 2: Vilken/vilka av dem är det viktigaste för dig? 3: Varför är det viktigt för dig med globala målen? 4: Bidrar du själv att vi ska uppnå de målen? 5: Vad kan kommunen göra bättre för att uppnå det?

1: Jag gör det men jag inte kan påstå att jag kan dem utantill. 2: I grunden är det demokrati och alla människors lika värde och att människor ska ha förutsättningen att leva och utbilda sig och leva ett fritt liv men oavsett vad vi gör måste vi minska klimatpåverkan på jorden. För överlevnad är klimatet viktigast men också demokratifrågor. 3: Det är nödvändigt att mänskligheten både på individnivå, lokal och global nivå jobbar för de frågorna annars går åt helvete. 4: Jag tillsammans med några andra startade Urkultfestivalen. Där kunde alla människor möta varandra med olika kulturer. Vi var kanske den första festivalen i Sverige som hade sopsortering och serverade ekologisk mat. Jag försöker handla ekologisk och mer lokalt. Jag är öppen med alla människor. Vi odlar ekologiska Thomas Tejle

grönsaker själva. 5: Sollefteå kommun sticker ut med att de äger ett helt kraftverk. Till exempel behöver kommunen underlätta för sina invånare att producera egen el genom att själva montera solfångare på sina egna fastigheter. Det finns heller inga laddstolpar för elbilar här i kommunen, man skulle behöva bygga ut den delen.

INTERVJU MED KRAMFORS/SOLLEFTEÅ

1: Jag gör det och minns några av dem till exempel jämlikhet och rent vatten. 2: Jämlikhet och utbildning är de viktigaste. 3: De målen hjälper oss att vad vi ska göra och vad vi ska jobba på mer och inte gå vilse. 4: Jag bidrar till att minska globala uppvärmningen. Jag går för det mesta istället för bil och jag tar tåg. Jag är inte en sexist och med det hjälper jag till med mer jämlikhet. 5: Satsa mer på utbildning och tänka mer på elever att det inte ska vara så mycket press på elever på grund av läxor. Bilar och mopeder släpper rök efter sig ungefär fem kilometer bort och det tycker jag inte om.

Samuel Baltic Byström

1: Jag gör det men jag inte kan alla. 2: Rent vatten, jämlikhet, minska svält och miljö. Men de viktigaste skulle jag säga är fred och mat. Jag tycker att de går ihop. 3: Annars gör länderna ingenting, man måste få med alla på tåget. 4: Jag undervisar bland annat, när det var varm sommar för två år sen bytte vi duschen till en som inte behöver mycket vatten och det är en energisparning. 5: Jag vet inte. Annelie Lindblad

Text och foto: Sara Sediqi

HUR SER DET UT IDAG?

Mål 1: Ingen fattigdom I Sverige har vi inte extrem fattigdom men vi har haft problem med att relativ fattigdom (när personer tjänar mindre än 60% av medianinkomsten) har ökat.

Mål 10: Minska ojämlikheten inom och mellan länder Internationellt är vi ett av de jämlikare länderna men den ekonomiska ojämlikheten ökar drastiskt

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna Vi i Sverige ligger bra till när det gäller klimatomställningen även om parisavtalet ökar kraven. Det område som fortfarande är omdiskuterat är enrgi frågan och hur vi ska gå över till förnybart.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen Sverige är ett fredligt land och vi har en stor tillit till rättssystemet, det vi dock faller på är dock vapenhandeln då vi tyvärr säljer mycket vapen till länder i krig vilket strider mot våran politiska syn.

Text: Karoliina A.Löfgren

K ATASTROFER OCH KRIG

JÄMLIKHET

Det är många stora kriser i dagens samhälle och allt fler människor flyr varje dag på grund av; naturkatastrofer, krig och m.m.

De tillgångar och inkomster som länder runt om i världen har är extremt ojämlikt.

Idag är siffrorna för antalet döda p.g.a. katastrofer och krig betydligt lägre än vad de någonsin varit tiidgare.

Men vi gör långsamt framsteg i världen genom att donera och hjälpa utsatta länder och människor.

HUR SER DET UT IDAG?

E X T R E M FAT T I G D O M

J Ä M S TÄ L L D H E T

Idag lever cirka 700 miljoner i extrem fattigdom, vilket mostvarar 10% av jordens befolkning.

Inget land har till idag uppnåt fullständig jämställdhet, varken ekonomiskt, politiskt eller socialt.

Med hjälp av de globala målen har vi lyckats minska antalet personer som lever i fattigdom.

Men det syns en liten framgång även ifall den är långsam. Text: Hannes Eliasson

GUIDE

DU KAN BIDRA!

För att hjälpa de som lever för mindre än 1,90 amerikanska dollar varje dag kan vi själva skänka pengar eller handla från företag som skänker pengar till välgörenhet. När du fyller år kan du be släkt och vänner att skänka pengar istället för att ta emot gåvor. Du kan även bli fadder åt ett barn som behöver sjukvård, mat och utbildning.

En stor del av världens befolkning har för lite eller ingen mat nästan varje dag. Vi som har överflöd av mat i jämförelse borde tänka efter mer innan vi slänger så mycket rester. Ungefär en tredjedel av all mat slängs enligt FN. Det vi kan göra för att hjälpa är; donera mat till flyktingförläggningar, minska matsvinnet, börja konsumera närproducerad mat för att stötta ett hållbarare system. Vid olika naturkatastrofer kan man donera så att de som hjälper utsatta kan enklare och mer effektivt utföra sitt jobb. Du kan även ha mat i din bil eller väska så att du enkelt kan ge lite till de behövande om du skulle träffa någon.

Idag får nio av tio barn möjligheten att gå i grundskolan men en stor del av dem blir tvungna att avsluta sin utbildning innan de är färdiga. Många av familjerna har inte råd med skolan och en del blir tvungna att vara hemma och arbeta istället. Vi kan hjälpa de fattiga familjerna med de punkter som finns i mål 1. Har du böcker hemma som inte används eller önskas ha kvar kan du donera dem. Har du kunskap inom en del områden kan du även hålla kurser eller volontärarbeta som lärare. 46

DU KAN BIDRA!

Det är viktigt att vi skyddar de ekosystem vi har och återställer de som blivit skadade. Utan de ekosystem och den biologiska mångfalden vi har idag skulle vi inte ha samma möjligheter. Allt är beroende av dessa två faktorer. För att säkerställa att de bevaras kan även du själv hjälpa till med små val i din vardag. Du kan till exempel stötta den biologiska mångfalden genom att äta vegetariskt eller äter så kallat “naturbeteskött” – när djuren har betat i svenska hagmarker. Undvik även produkter eller företag som testar på djur. För ekosystemen kan du försöka minska din pappersförbrukning. Säg nej till reklam i brevlådan och skriv inte ut mer än vad du behöver. Du kan även plantera egna träd varje år eller donera om du själv inte kan göra det.

Hav, sjöar och andra vattendrag är extremt utsatta av skräp som smutsar ned och förorenar. Vi kan alla hjälpa till genom att själva plocka upp skräp, se till att inte skräpa ned från först början, inte spola ned skräp och mediciner i toaletten. Du kan även ta kortare duschar, laga läckande kranar och se till att vara sparsam med din vattenförbrukning.

För en hållbarare konsumtion måste vi alla minska mängden plast i vår vardag. Välj miljömärkta produkter, stöd second hand istället för “fast fashion”, sparar rester, stäng av elektronik när de inte används. Det finns en hel mängd saker vi kan göra för att förbättra konsumtionen och det kommer i sin tur bidra till en hållbarare produktion.

I en värld med allt för många stereotyper och fördomar är det viktigt att vi alla ser till att lära oss själva och andra om hur viktigt det är att respektera varandra oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Vi alla måste stå upp för varandra och våra mänskliga rättigheter. Du kan använda dig av sociala medier eller politik för att hjälpa sprida budskapet om en jämnare värld. Du kan lära känna människor som kommer från andra bakgrunder och människor som är olik dig själv. Vill du hjälpa utsatta tjejer i världen kan du bli fadder åt en utsatt flicka.

Text: Vimra Palm

DEN PERFEKTA STADEN

Förnybar energi Solceller som täcker byggnader. Vindkraft på byggnader

Jämställt samhälle

Växtlighet

Sportanläggningar

Rent vatten

Lekplatser

Naturligt kretslopp i staden

Vertical farming Odling av mat i byggnader

Levande byggnader

Bra sjukvård Trafik Eldrivna fordon avskiljda från människor

Illustration: Filip Sjöstedt

MUSIKAL

EN FÖR ALLA ALLA FÖR EN Ådalsskolans estetiska program presenterar sin årliga musikalföreställning med årets tema: “FN:s Globala mål för hållbar utveckling”. En för alla - alla för en är en unik musikal jämfört med tidigare år, eftersom denna gång finns det inget förskrivet manus. De undersöker de globala målen och skapar scener och manus utifrån varje mål.

“

Med årets musikal vill vi berätta att det är färdiglekt med jordelivet och barnens framtid. Scenkonst är ett mäktigt verktyg som kan få oss att öppna våra ögon och bidra till reflektion kring ens egna och andras livssituation. Förhoppningsvis kan det i sin tur också bidra till handling. ‘En för alla, alla för en’ ger publiken olika scenbilder där tolkningsutrymmet kan vidgas oändligt men kanske också föra varandra samman. En person kan inte göra allt, men alla kan göra något

“

-Carsten Brosjö

EN FÖR ALLA, ALLA FÖR EN

Text & Foto: Hannes Eliasson

EN FÖR ALLA, ALLA FÖR EN

Foto: Hannes Eliasson och Vimra Palm

REDAKTIONEN

Redaktionen ES17

Chefredaktรถr Hannes Eliasson

Ida Sรถderstrรถm

Sunna Isaksson

ES19

Caitlin Qvist

Karoliina A. Lรถfgren

Julia Hรถgdahl

REDAKTiONEN

ES18

Bildchef Vimra Palm

Layoutchef Moa Lindblad

Merle Albrecht

Sara Sediqi

Filip Sjรถstedt

Alexander Sjรถlander Foto: Hannes Eliasson

Estetiska programmet - Estetik och Media Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetik och Media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har kommit till under ett par temaveckor där vi arbetet med temat GLOBAL. Tack till alla som hjälpt till!