#Commit redaktion 1

#COMMI EN TIDNING AV ESTET-MEDIA PÅ ÅDALSSKOLAN I KRAMFORS 3

Högskoleförberedande & kreativt

Estetiska programmet - ESTETIK & MEDIA Ådalsskolan i Kramfors

Innehållsförteckning Hjälpmedel i en tråkig vardag ..................... 4 MSF Arbete.............................................. 6 Endo Fighter................................................... 8 Paulina Dumovska Gatukonstnär................... 10 Djur i Nöd ................................................ 12 Kramfors Finska Förening ............................... 14 Kramfors Tennis tar över.............................. 16 Film i Västernorrland................................... 18 Daniel Rundkvist Filmskapare....................... 20 Love can be different...................................... 22 “Våga säga till”............................................. 24 Må bra av kreativitet................................. 26 Fart och Fläkt............................................. 28 Alla kan spela basket.................................... 30 Henri Dunant - Röda Korset............................ 34 Erik Nilsson - Erikshjälpen ............................ 36 Röster om engagemang.................................. 38 Engagera dig i miljön ................................. 44 Redaktion ................................................ 46 4

Engagemang kan motivera till engagemang

Ä

n en gång har jag erhållit äran att få skriva en inledning till den fantastiska tidskrift som kommer ut ur våra kreativa ungdomar med viss hjälp av deras lärare vid Estetiska programmet – vilket om något speglar en del av allt fantastiskt engagemang som finns på gymnasieskolan i Kramfors. Årets tema är Engagemang och runt om oss i vardagen, allt från det vi föds och vidare i vår resa i livet så engagerar vi oss på olika sätt, medvetet eller omedvetet. Engagemang syns och sprids och genererar hyfsat snabbt ökat engagemang med dagens utvecklade digitala teknik och sociala medier, och når många väldigt fort, både lokalt och internationellt.

På gymnasieskolor kan man hitta fantastiska engagemang och här på Ådalsskolan vet vi att det finns massor – allt ifrån den enskilda eleven som arbetar stenhårt för att lära sig att förstå i en specifik uppgift, delar av ett stort ämne till att eleverna stöttar sina klasskompisar i att lära tillsammans och vara en

god och trygg kompis till andra ungdomar i skolan. Och så lärarna och all annan personal som finns på skolan, allt engagemang som ger förutsättningar för att skapa en trygg, fräsch och tillitsfull arbetsplats för oss alla, och inte minst ett sammanhang för alla elevernas lärande. I mitt uppdrag så ser jag kvitto på detta varje dag, flera gånger om dagen både i stort och i smått – vilket egentligen är helt fantastiskt men också nyttigt att tänka på emellanåt, då vi har ett samhälle som synliggör produktion av engagemang i enorm omfattning i dag. Inte minst ser jag uttryck för hur ni elever motiverar personalen i skolan, att fortsatt engagera sig utveckla och förbättra vår skola och gemensamma arbetsplats.

Men vad betyder engagemang?

Synonymer som finns är; intresse, deltagande, medkänsla, inblandning, åtagande, uppdrag – bara för att nämna några. Vilket innehållsrikt ord/uttryck detta är.

Kan jag vara engagerad utan att vara motiverad, eller är det samma sak? Motsatsord till engagemang är ointresse, passivitet och med det uttryckt, så tänker jag att av

engagemang kan göra att ökad motivation skapas. Vilken härlig tanke i en lärandeorganisation som skolan – där vi brinner för att öka motivation och emellanåt utmanas i just detta.

Ditt eget engagemang är ju faktiskt något som du själv helt och fullt kan påverka, det kan vara skönt att luta sig mot så här i föränderliga tider som vi lever i och erfar 2020.

Men att det finns en massa engagemang runt om oss och i oss själva, det är ganska givet – och den kraft som engagemang kan skapa är inte att förnimma, men det kan vara värdefullt att ha mål och delmål på vägen, så att engagemang blir kreativt och framgångsrikt.

Här på Ådalsskolan så är det absolut så när det gäller denna fantastiska tidskrift som du nu har förmånen att ha framför dig och ta del av. Läs och njut, och se om det kan skapa ännu mer spännande engagemang hos dig och ta del av alla motiverade estetelevers spännande reflektioner kring temat engagemang – kanske du kan få med dig något nytt som vill engagera dig, i framtiden.

Ylva Hardeson Rektor ylva.hardeson@kramfors.se 5

HJÄLPMEDEL I EN TRÅKIG “ VARDAG N

“

är jag fick uppgiften att skriva en krönika om engagemang tänkte jag först: ”Hur f-n ska jag göra det, ingen är ju engagerad i samma sak som jag.”

Men sen när jag började tänka på det så är det just det som är så fantastiskt med engagemang. Det är en sån djup personlig sak, ingen är engagerad i exakt samma saker som jag, och jag tror du känner samma sak. Ingen är exakt likadan, och det man själv är engagerad i bygger vår karaktär. Om jag säger så här: jag skulle inte kunna bry mig mindre om hästar och ridsport. Men jag känner folk som nästan inte tänker på något annat än deras häst och att komma tillbaka till stallet. Istället kan jag prata i timmar om varför en vit telecaster med svart pickguard och en ebony-nacke är min drömgitarr och hur man kan se att en NHLtröja är fake eller äkta och varför. Jag vet att det där lät jättenördigt, men jag lovar, att jag har mycket mer än det att säga om det. Men nu tänker ni nog ”det här är ju ingen tidning om gitarrer eller hockey. Den handlar ju om engagemang” och då har ni rätt, men det är just de sakerna som jag är mest engagerad i! Både musik och hockey har varit stora de-

6

lar av min uppväxt och jag känner att både jag och min familj är väldigt engagerad i båda dom sakerna. Om jag ska ge er ett exempel så är det i princip vi som ser till att hockeyplanen där vi bor spolas (med hjälp några andra hockey-älskande kompisar såklart), sen har vi ofta vinylkvällar med nära vänner för att vi älskar vinylskivor och musik (speciellt rock) så mycket. Men jag tror det viktigaste är vad att vi gör det med och för folk. Jag tycker inte att det är någon mening med att vara engagerad utan att andra vinner på ditt engagemang. Engagemang är bäst när det är ett hjälpmedel i en tråkig vardag för andra. När vi spolar hockeyplanen i Docksta så är det inte bara för att vi vill åka skridskor och spela hockey, det är även för att vi vet att det är andra som vill göra det också. När jag ställde upp för att vara fotbollstränare i min lillebrors fotbollslag var det inte bara för att jag själv tycker att fotboll är kul, det var för att jag kom ihåg hur roliga träningarna när jag var liten va och vill att min bror och hans kompisar ska tycka att det är lika roligt med fotboll som jag tyckte det va då. Det märker man också när man är engagerad i något. Folk blir glada av att man är engagerad och delar med sig av engagemanget. Ja det är klart att vi kan spola upp en hockeyplan hemma på vår tomt för oss bara, men vad är det för mening om man inte har andra och spela med. Det är klart att jag kan skita i att spela gitarr eller trummor i Kulturskolan och bara spela själv hemma, men vad är det för mening om jag inte delar med mig av mina kunskaper och är med och spelar framför andra? Det är klart att man kan vara engagerad i något helt själv, men vad är det för mening om du inte hjälper andra med ditt engagemang?

Arvid Hernell Chefredaktรถr

Foto: Caitlin Qvist 7

M S F arbete

Ideella-organisationen Läkare Utan Gränser (franska förkortningen MSF) jobbar i cirka 70 länder runt om i världen. Den humanitära organisationen arbetar med att rädda liv och lindra nöd där det behövs. Läkare utan gränser bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet.

LÄKARE UTAN GRÄNSER

I

8

lina Angelova är en av arbetarna på Läkare Utan Gränser. Hon jobbade under hösten 2020 som humanitär rådgivare ombord på Läkare Utan Gränsers sök- och räddningsfartyg Sea Watch 4. De räddade tillsammans 354 människor på flykt, utlämnade till vågorna i ostadiga överfulla båtar fast i Medelhavet. Traumat hon vittnade om hos dem utsatta gjorde henne medveten så fort de kom upp på räddningsfartyget.

Deras överlevare-berättelser blev berättade en efter en. När de intensiva timmarna av räddningsaktionen lagt sig delades nödvändigheter som mat, kläder, hygienartiklar och vård till människors behov och sårbarheter ut. Människorna på flykt hade utsatts för brutala handlingar och diskriminering där de nekats medmänsklighet.

Engagemanget hos alla arbetare på Läkare utan gränser går inte att förneka. Det är ett tufft arbete som kräver stort engagemang och drivkraft för en ständig kamp om människors rättigheter. Deras vardag går ut på att rädda liv. Arbetet är krävande fyllt med sorg men

är i slutändan värt allt slit för de människor de kan rädda.

Läkare utan gränser har även volontärarbete på deras givarservice där man kan bidra med sin tid och kompetens. Något som volontär-paret Renate och Torbjörn Sidenbladh har bidragit med sedan 1995.

Torbjörn berättar: - Vi blev tilltalade av ideologin, att man inte blandar in politik och religion i arbetet och att det alltid är människors lidande som styr, deras behov av hjälp.

Parets specialitet har blivit att hantera returer, det vill säga utskick till givare som kommer i retur. Detta har de åstadkommit samtidigt som de har arbetat, uppfostrat två döttrar och även haft andra frivilliga uppdrag.

Renate och Torbjörn har alltid uppmuntrat idén för att engagera sig i något de verkligen tror på.

Källa: Läkare Utan Gränser, www.lakareutangranser.se

Vill du själv engagera dig i Läkare Utan Gränser?

För att själv engagera sig kan man skänka en gåva, sin aktieutdelning, testamentesgåva eller bli månadsgivare till Läkare Utan Gränser.

Andra sätt att engagera sig är inom idrott.

Nu kan man springa i förmån till Läkare Utan Gränser i Göteborgsvarvet som är världens största halvmaraton. Loppet mäter 21 km och går årligen av stapeln i maj. Samla familj, vänner och kollegor, ha kul och spring tillsammans, samtidigt som ni stöttar Läkare Utan Gränsers livräddande arbete runtom i världen.

Starta en egen insamling är ännu ett sätt att bidra till Läkare Utan Gränser. På deras hemsida “www.lakareutangranser.se” kan man starta en egen digital insamling eller om man hellre föredrar en kontant insamling finns information om tillvägagångsättet där.

SWISH: 900 60 32 Text och foto: Caitlin Qvist 9

Endo Fighter Sjukdomar som inte syns skapar ofta oförståelse. Ungefär 10% av alla livmoderbärare lider av endometrios. En sjukdom som många skulle beskriva som extremt smärtsamt. De som lever med det har det livet ut och det finns inget botemedel.

“EN AV TIO LIVMODERBÄRARE” 10

Foto: Ida Edholm Sten

Tove Sjöblom Hörnquist Tove är en 23 årig tjej som bor i Kramfors. Hon lider av sjukdomen endometrios. Hon har nyligen börjat jobba för en arbetsplats som är förstående av hennes sjukdom och hur den påverkar henne.

Hon har tidigare haft problem med chefer som inte har varit förstående för hennes tillstånd. Trots detta har hon försökt att sprida kunskap om denna sjukdom och hur den påverkar de som lever med endometrios.

Tove säger rent ut ”det är ett helvete” när hon beskriver hur det är att leva med denna kronisk sjukdom i resten av sitt liv.

På grund av hennes endometrios så vet hon inte hur framtiden ser ut för henne.

Hon förklarar att det kan bli värre och att hon kanske inte kan få barn någonsin.

För tillfälle är hon satt i ett kemiskt klimakterium i bara 23 års ålder.

Hon berättar att hon inte hade någon diagnos förrän 2018 men hade besvär vid redan 11-12 års åldern. Tove säger att detta är inget ovanligt och den normala genomsnittstiden på att få diagnosen är 7 års vänte tid.

Tove använder sig av sociala medier om endometrios, mycket på både Instagram och en blogg som hon hade ett tag. Hon berättar om hur vanlig sjukdomen är och hur hon tycker att det är viktigt för allmänheten att ha den kunskapen om det. Hon har skrivit mycket och delat med sig av sina upplevelser. Ett tag höll hon på med youtube också för att dokumentera och sprida ordet och om hur det är att leva med en sjukdom som för det mesta ger kronisk smärta som inte försvinner vad man än gör. Hon beskriver att hon har en stor vilja att informera och sprida allt hon vet om denna sjukdom som påverkar så pass många i världen. Hon beskriver att

hon har en stor vilja och valde just dessa medier för att sprida hennes budskap just för att det är det lättaste sättet och mest effektiva sättet att göra det i dagens digitaliserade samhälle.

Tove har bland annat skrivit massa information på Instagram, en av dom mest ovanliga är just hur vanligt det är.

Hon skriver att endometrios är vanligare än både diabetes och reumatism. Hon skriver om hur menscykeln är praktiskt taget omvänd där vävnadsfragment pressas ut via äggledarna. Hennes mål är att måla upp hur smärtsamt det kan vara för en person som lider av endometrios.

Tove fortsätter med att förklara att denna sjukdom antagligen har funnits lika länge som mänskligheten själv. Enligt Tove har endometrios bara varit känt sedan slutet 1600-talet. Hon berättar också att det inte alltid har varit känt som endometrios under en lång period. Med tanke på historian bakom endometrios så vill Tove bringa ljus till sjukdomen som tidigare i historian blev kallad för “hysteri” enligt Tove. Hon berättar mycket om just historian bakom endometrios och hur länge man har vetat om endometrios trots det så vet så få personer om det. Därför vill hon prata om det och normalisera denna sjukdom som många lever med, hon är starkt motiverad när det kommer till detta eftersom hon har lidit så mycket själv och är långt ifrån ensam om att ha gjort det.

Text och illustration: Clara Sandin 11

- gatukonstnär

PAULINA DUMOVSKA

Foto: SUSANNHE MELIN

12

“

Det kändes väldigt stort att på något sätt måla bort en dålig känsla hos en person

“

Gatukonst uppstod på 70–80 talet och är en vidareutveckling av graffitikonsten. Det finns många olika former av gatukonst tillexempel fästa något stickat på en staty, fylla i hål med pärlplattor eller att sätta upp klistermärken. Men gatukonst blir ofta jämfört med graffiti vilket är klotter och inte konstverk på samma sätt. Men det finns fortfarande folk som vill ändra folkets åsikt.

P

aulina Dumovska eller ”Ares” som hon kallas inom konstvärlden, är en 31-årig konstnär uppväxt i Övertorneå i Norrbotten. Det Paulina engagerar sig mest inom är att få in gatukonsten in i normen i samhället. ”Jag är väldigt engagerad i att lyfta fram streetart som något annat än klotter.”

Att börja med konst

Hon har alltid velat börja med konst men det har varit en omöjlig dröm.

Det ändrades när hon träffade sin man. Han peppade henne tills hon hade modet att följa sina drömmar. ”Man behöver bara ha modet, motivation och en massa skinn på näsan för det kommer alltid komma folk Paulina Dumovska är inte en skolad som säger att det inte går. Men det konstnär utan hittade till konsten finns inga rätt eller fel inom konst, genom gatukonst som hon sett på däremot så får man ta att inte alla gator och internet. Hennes konst uppskattar det man gör. Oavsett om är inte traditionell graffiti, vilket är man målar en mural eller på en duk text och klotter utan hon kallar sig så kommer man få kritik. Det får för en blandning mellan gatukonst- man om man har utbildning eller när och traditionell konstnär. Detta inte.” säger Paulina. eftersom hon oftast målar i en stil Andras tankar som man ser i gatukonst men hon målar mest på duk. Hennes hjärta Det finns så många olika åsikter om och stilen på hennes konst har alltid gatukonst, positiva och negativa. legat nära gatukonsten. Paulina är Paulina berättar att det händer att väldigt inspirerad av naturen vilket folk frågar om hon får måla där hon gör att hennes konst består av mån- är men för det mesta tycker de flesta att det hon målar är väldigt fint. ga djur. ”Barn och äldre brukar uppskatta Ändra folkets åsikter lite förändring och färg.” säger hon.

För att visa att gatukonst är konst så tar Paulina in naturen till städerna genom att måla djur och växter på de gråa och tråkiga betongväggar som man inte skulle kunna tänka sig någonting färgglatt och vackert på.

Paulina har också hållit i föreläsningar på skolor för att få de yngre att bli intresserade av gatukonst.

som stannade sin bil utanför en vägg jag målade och sa att hon tyckte det var fint att de väggarna blev målade och vackra. Det var på grund av att området som målades var ett före detta riktigt stökigt område och hennes bästa vän hade dött där. Det kändes väldigt stort att på något sätt måla bort en dålig känsla hos en person. Förhoppningsvis blev platsen lite lättare för henne att besöka.” berättar Paulina.

Organisation som hjälper gatukonst Graffitifrämjandet (GF) grundades år 2011 i Stockholm och jobbade med att få gatukonst att bli accepterad i samhället. Några saker som de har gjort är ett graffitikollo, en turne med Riksteatern och hjälpt till med att ta bort delar av klotterpolicyn.

Nu jobbar dem mer med konstnärer och att sprida kunskap om gatu-och graffitikonst.

Meningen med konsten Alla konstnärer vill förmedla något med sin konst på något sätt. Paulina säger att hon vill att dem som ser hennes konst ska bli glada och att hennes konst gör tråkiga och dystra platser vackra och roliga att vara på. ”Det finaste jag har hört var en tjej

Besök webbsidan graffitiframjandet.se/ för att lära dig mer!

Text: SORAYA SANSARICQ 13

DJUR I NÖD

Bild: Sarbast.T.Hameed

D

jurmarknaderna i Kina är kända för att vara mycket horribla och har ingen respekt mot djur, de har alla möjliga djursorter, allt från katter, hundar, reptiler, fladdermöss, apor och andra exotiska djur. Djuren är tvingade till att vara inlåsta i små ohygieniska gallerburar med flera andra djur. Inte nog med den trånga och smutsiga miljön, de blir också slagna, sparkade och

14

dåligt behandlade i väntan att säljas bort skriver man på riksdagen. se. En av många brutala skandaler är kaninpälsskandalen. Enligt en artikel på Aftonbladet och SVT plågades kaniner till döds för deras päls som används till tröjor.

90% av angorakaninens päls som finns på Hennes & Mauritz och andra klädbutiker i Sverige är importerade ifrån Kina. Kaninerna är fastbundna och under tiden skriker de av smärta när pälsen slits bort från deras hud. Det är fortfarande okänt om vart angoran kommer ifrån, dessa kaniner är förvarade i en bur med knappt någon mat alls och lever tills de till

slut inte orkar med längre. Deras päls plockas 3 till 4 gånger per år.

Men detta händer inte endast i Kina utan i Kanada och USA och en massa mer länder. People for the Ethical Treatment of Animals, även kallat som PETA, är världens största djurorganisation med mer än 6.5 miljoner medlemmar. På PETAs hemsida står det att de jobbar med offentlig utbildning, grymhetsutbildning, forskningar, djurräddningar och protester. En av få protester hände i New York.

Drop dead fur protesten, protesterna hade på sig fake pälsjackor med blod på kroppen och låg ‘‘död’’ på marken. Detta hände för att visa grymma sanningen bakom pälshandeln.

Amanda engagerar sig i att hjälpa djur!

Bild: Amanda Almqvist

A

manda Almqvist jobbar på Öbacka djurhem. Hon anser att det är viktigt att ta hand om djur som är skadade och hemlösa och hon engagerar sig mycket i att hjälpa djur i nöd.

– Jag vill ju ta hand om alla djur men just djur som är i nöd är en stor grej för mig som jag tycker är viktigt att göra, det är givande.

Amanda började volontärarbeta på djurgården i slutet av 2015, tack vare hennes kärlek för djur och viljan att ta hand om dem.

Just nu är de ca 20 stycken aktiva på hemmet men ca 30 stycken volontärer totalt som inte alls är aktiva. Amanda vill att djuren som kommer från ett dåligt liv ska få ett bättre liv igen. Öbacka djurhem vill engagera alla till att visa medmänsklighet till utsatta djur på samma sätt som folket visar

Bild: Amanda Almqvist

medmänsklighet till utsatta människor. Amanda, som är ansvarig för nya volontärer, brukar börja med att intervjua personerna för att se om det är en lämplig person att ha. Hon brukar fråga om varför man vill bli volontär och hur deras situation ser ut att vara och hur aktiva de kan vara. De får in pengar via adoptioner, och folk som sponsrar och donerar.

De tar in djur via privatpersoner som hör av sig, ibland även något som kallas poliskatter. Amanda förklarar att det är katter som blir omhändertagna av polisen. Det kan finnas personer som har hittat katter, vilka de inte tar in om inte katten är akut skadad, då kan den stanna på hemmet tills man har hittat ägaren. Öbacka djurhem får in ungefär 100 stycken djur per år.

Öbacka djurhem Denna ideella förening startades året 2004, sedan dess har de flyttat runt i olika områden men sedan 2011 befinner de sig i ett stort rött hus i Utansjö. Öbacka djurhem tar tyvärr inte emot katter för omplacering, då de bara tar emot hittekatter eller illa behandlade katter. De jobbar mycket hårt för att höja katternas status i samhället och att alla katter ska vara märkta och registrerade. Alla katter som inte verkar i avel skall kastreras. Men inte bara katter utan också för att hundar och smådjur ska få ett bra liv.

Bild och Illustration: Keina Shibata 15

Kramfors Finska Förening 16

Päivi Mettälä, Kramfors Finska Förenings president.

F

inska föreningen i Kramfors startade 24 augusti 1975. När nya finländare kommer till Kramfors från Finland går de ofta med i Finska föreningen.

Idag finns det cirka 1500 personer som är finska, cirka 70% är pensionärer från första till tredje generationen. Från första generationer finns det cirka 400 hundra pensionärer. Kramfors Finska förening har olika grupper som kallas cirklar.

Cirklarna är olika klubbar till exempel hantverksklubb för pensionärer som några kvinnor håller i. Men nu under coronatiden kan man inte jobba med dessa cirklar.

Ungdomarna har deras egen klubb där de kan ta det lungt och göra aktiviteter. Klubben brukar ha speciella dagar till exempel tacotorsdag. Kvinnor som är 30år och uppåt har också sin egen klubb.

Syftet med detta är att föra samman människor till finländarnas rötter.

Kramfors Finska förenings President Päivi Mettälä. Hon hoppas att i framtiden ska det finnas mer unga som är intreserad av Finland och finska språket och att de kan gå med i Finska föreningen här i Kramfors. Päivi vill veta fler

Finska människor som lever här i Kramfors. Päivi berättar:“Jag gillar Finska föreningen här i Kramfors, det funkar som en rot till Finland och Finska språket.” Idag spelar det ingen roll om du inte kan prata finska eller inte kan något om Finland eller finsk kultur. Du behöver bara vara intresserad av Finland för att gå med Finska Föreningen här i Kramfors. Intresset kan ligga i språket, maten, kulturen eller i själva landet.

Text och foto: Mikko Mettälä 17

Kramfors ten “Jag har alltid GILLAT att vara på banan, det är vad jag tycker om mest.”

18

nis tar över H

enrik Danielsson är klubbchef för Kramfors tennis, hans intresse för racketsporten började redan som liten pojke. Han brukade följa med sin pappa och hänga vid banorna under faderns träningar, något han stormtrivdes med.

Där och då, bestämde han sig för att det var tennisen som han skulle utföra i någon form, om inte proffs så var tränare ett starkt mål.

Henrik började jobba på Kramfors tennisklubb 1992 under tennisgymnasiets start. Han var kvar till 1995 innan han hade några år ifrån klubben då han bland annat startade upp en sportaffär. Så småningom återvände han som tränare för klubben 2002.

Det krävs stort engagemang och drivkraft för att driva en klubb som både huvudtränare och klubbchef.

Henrik Danielsson har mycket varierade arbetsuppgifter med allt från administrativa saker som sanktionsansökningar till tävlingar, fakturering och marknadsföring, till planering av träningsupplägg, Tournament Director av de internationella tävlingarna och inte minst tränare på banan.

Det Henrik föredrar mest är att befinna sig på banan. Som både huvudtränare och klubbchef är det ett av de större bekymren att kombinera tiden på träningen med det administrativa. Han förklarar att det kan bli stressigt ibland när det är mycket kontorsarbete samtidigt som tennisen men att det i slutändan är värt det för att man älskar sporten.

Många förändringar har skett genom åren varav två EU-projekt. Ett av dem var att renovera hallen och byta underlag. Det andra blev att utöka med fler banor då det var många spelare på tennisgymnasiet.

Projektet blev nya tennistält över grusbanorna, men som småningom försvann när klubben gjordes om igen. Henrik och hans kollegor kände att det var dags för en ny form av tennisgymnasiet med mer taktiska modeller, något som EuroElite bidrog till.

Dave Bandelin ansvarig för EuroElite lärde Henrik känna genom ITF-tävlingar.

Internationella tennisförbundet (ITF) arrangerar sex turneringar i Sverige varje år. Varav tre av turneringarna avgörs i Kramfors. Spelare från hela världen tar sig till Höga kusten för turneringarna i Kramfors, där förberedelserna leds av Henrik Danielsson.

Klubbchefens bästa tips om man vill starta upp eller driva en egen idrottsklubb är att få med sig drivande personer. Det är viktigt att ha rätt sorts människor runtom sig i föreningen. Många gånger kan det annars bli bromsklossar för ens idéer. Han tror på att vara öppen så många får möjlighet att medverka och ta reda på saker i förväg som tillvägagångssätt. Kör på det man tycker är roligt, avslutar han med ett leende på läpparna.

Text och foto: Caitlin Qvist

19

FILM i VÄSTERNORRLAND 20

Foto: wikinediacommons.com

Film i Västernorrland är en organisation som jobbar med film för både utbildning och arbete.

De jobbar för att unga som älskar film eller vill jobba inom film ska få en chans att göra det.

F

ilm i Västernorrland jobbar med att producera och regissera filmer. De jobbar med unga och gamla som vill utveckla sina filmkunskaper och sina talanger inom film. Film är en stor del av vår kultur och det är bra att det finns filmproduktion till Västernorrland också. De jobbar med dokumentärer och kortfilmer inom Västernorrland. Deras uppdrag är att utveckla och stärka filmkulturen i Västernorrland och kommunerna. De ger resurser till filmskapare och utbildning i skolor och till de som vill.

trum för film i sitt län, vårt blev Film i Västernorrland.

Hur allt startade

Sammanfattning

Film i Västernorrland har funnits sen 1980 och startades genom videovåldsdebatten under 1980-talet. Videovåldsdebatten var att man ville banna vissa filmer och spel för de var för våldsamma. Under denna tid märkte man att film var ett medium för att visa sina tankar och var som en kulturyttring som pratade för alla medborgare inom Sverige, både unga och gamla. Men det uppstod ett problem, alla som ville jobba med film saknade utbildning och resurser så då fick alla län i uppgift att starta ett resurs cen-

Vill man jobba med film?

Om man är intresserad att lära sig mer om filmskapande, redigering eller filmfoto tar Film i Västernorrland emot intresserade ungdomar. De jobbar aktivt för att få unga och gamla att vilja se och skapa film. Deras engagemang är stort för att få fler personer att vara utbildade och kunniga inom film.

Film i Västernorrland hoppas att de kan växa och få in fler personer att jobba med film och ha ett intresse. Om de skulle engagera fler personer skulle de kunna bygga upp sin verksamhet och göra något ännu större med Film i Västernorrland. De stöttar mindre biografer de ger tips och stöttar filmskapare med distribution och marknadsföring. så helt enkelt hjälper de hela film Västernorrlands filmkultur.

Text: Adam Nyström

Källor: filvasternorrland.se 21

Daniel Rundkvist

Daniel jobbar med ungdomar på Barks ungdomsgård med bland annat film. Han skriver också manus till filmer, barnböcker och producerar film inom sitt eget företag.

22

D

aniel Nyqvist är 43 år gammal och hans stora engagemang är film.

För det mesta jobbar Daniel på Barks (ungdomsfritidsgård) där han ibland får jobba med film med ungdomar. Annars har han ett eget företag där han jobbar varierat. Inom det företaget gör han texter till barnböcker eller manus och producerar film, för det mesta spelfilm. Innan han jobbade med det så producerade han musikvideor och studerade i Kanada.

de kunde visa sina nyanställda förklarar Rundkvist.

Barks och hans arbete nu

Ibland på Barks har de filmprojekt där de som är på Barks får jobba med att skriva, producera och bara göra sin egen film förklarar Rundkvist. Här på Kulturskolan i Kramfors kan de också vara med i en workshop i flera veckor där de får göra samma sak som på Barks, fast under en lägre tid. De gör rekvisita, skriver manus och spelar in filmen. Ibland så samarbetar Film i Hur det började Västernorrland med skolor. Det kan vara allt inom grundskolan, Nykvist säger att han aldrig riktigt hade planer att jobba med lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Rundkvist förklarar film men att så länge han kan att när han jobbar med yngre komma ihåg har han “jobbat” med film. Som när han var liten (de i lågstadiet) så kan det bara och gjorde filmen HAMBO som vara svårt att samarbeta och få det att bli kul för honom han själv kallar för en Ramboripoff. Den filmen gjorde han då också. Barnen älskar det men han bara var ett barn och hela fil- för honom är det ibland bara att men var att han och hans komp- leda dem och visa de vad de ska göra som att... håll kameran här is var ute i skogen och slog ihjäl en massa träd. “Låter ju inte som och säg det här. Men en av de mest roliga sakerna att se säger världens bästa historia men det var det roligaste jag gjorde under han är att se de här unga som han märker har talang (oftast de min barndom” förklarar Dani högstadiet) kunna göra ett proiel. Hans riktiga första betalda fessionellt jobb med dem och att film var 2005 då han gjorde en han ser att de utvecklas. Daniel film till sin pappas företag som

kan också tycka att jobba professionellt kan dra det roliga ur det ibland. Det känns bara som ett till jobb liksom och all den där glädjen som han känner då han skriver ett manus försvinner, men det är nått han fortfarande älskar att göra.

Inspiration

En person eller historier som har inspirerat Daniel är också Astrid Lindgren. Daniel tycker Astrid hade ett sätt att berätta den sorgliga verkligheten till barn utan att säga det rakt ut. En film som Daniel skulle rekommendera att titta på om man vill lära sig mer om film är Bröderna Lejonhjärta. Det är en film man borde se många gånger tycker Daniel, denhar så många metaforer, ett sånt driv i sin story och en bra atmosfär.

Text och foto: Adam Nyström 23

Foto: Karoliina Ahokas Löfgren

Love can be different

Julie NäslunD Nordlöf,19 år Elev på ÅdalSskolan

“Man ska få vara den man är!”

J

ulies relation till HBTQ+ är stark eftersom hon själv är en HBTQ+ person. Hennes engagemang visar hon genom att öppet och ärligt visa hur hon känner sig inom HBTQ+ på till exempel sitt instagram-konto.

Hon visar då också att hon är stolt över att vara en HBTQ+ person.

Tanken på att folk ska lära sig mer och sluta sprida hat och fördomar är något som hon vill se i samhället.

Hon ser hat och fördomar i sociala medier och i vardagliga livet som på jobbet och skolan. Hon tycker att fördomarna mot HBTQ+ är fruktansvärda då det är fördomar baserade på vad folk ser på ytan och inte vem personen egentligen är. Julie

24

“kom ut” som bisexuell när hon var 15 år men idag identifierar hon sig som lesbisk. Det var då som hon började visa sitt engagemang inom HBTQ+. I samband med att hon “kom ut” så ville hon hitta gemenskap inom HBTQ+. Hon vill både ge och få inom denna gemenskap och hon blev väl emottagen. Efter det att Julie hade “kommit ut” så lade hon märke till mer HBTQ+ relaterade saker och personer på bland annat sina sociala medier. Detta gjorde bara att hennes intresse blev större och hon började läsa på mer för att lära sig mer om denna grupp.

Idag mår Julie bra och trivs med livet. Om hon fick chansen så skulle hon gärna engagera sig och kämpa mer för HBTQ+.

Bildtext ser ut så här.

Eric Lifbom, 29 år Psykolog på K.I.M

Jack Brown, 19 år Studerande i U.K

Foto:Jack Brown

Foto:Eric Lifbom

“Jag har nog mycket förstånd att inte säga saker som förolämpar andra”

“Vad man än tror på ska man inte trycka ner andra för det”

E

rics engagemang började med en blandning av slump och utbildning. Genom hans utbildning till psykolog fick han lära sig om genus och intersexualitet. Hans jobb på Könsidentitetsteamet på Umeå universitetssjukhus var en slump då de behövde en vikarie och han tog jobbet. Nu har det blivit ett permanent jobb för honom som han är mycket glad över att ha. Anledningen till att han gillar sitt jobb är att han får hjälpa HBTQ+-barn samt “vanliga” barn. Inom HBTQ+ så får han hjälpa barnen genom att ge dem speciella samtalskontakter och sidor med samtalsgrupper som de kan gå med i. Han hjälper även barn som är transexuella om de är under 18 genom att kunna skicka remisser till läkare som skriver ut hormoner, medans dem inom hans team får ge ut testosteronblockerare eller hormonstoppare.

Han tycker att HBTQ+ har börjat blivit mer och mer accepterat i samhället, men det finns fortfarande mycket normer och fördomar att jobba på. Anledningen till att han fortsätter att engagera sig mer inom HBTQ+ är att även om rättigheter

har förbättrats inom HBTQ+ så är det mycket som fortfarande kan förbättrats. Han säger att även idag så finns det många som han känner som inte ens försöker förstå HBTQ+. Han säger även att engagemanget han har, har byggts upp från att han tycker att alla ska behandlas lika bra det spelar ingen roll om könsidentitet eller sexuell läggning eller vad man tror på.

Jack berättar att han tycker att han har en bra grundkunskap inom HBTQ+. Han menar att han inte är jätteinsatt i ämnet men han tycker sig veta tillräckligt för att inte råka förolämpa någon. Han tycker att det finns saker han skulle säga inte är ”naturliga” för hur biologiskt en människa är uppbyggd men han vet att detta kan förolämpa personer.

Vad Jack menar med att säga att han ser vissa saker som “onaturliga” är exempelvis transkvinnor eller transmän inte är “naturliga” eftersom det inte är biologiskt möjligt att byta kön. Jack säger att han har grundkunskaper i HBTQ+, om vad homosexualitet, bisexualitet, pansexualitet ETC är, det enda han kallar lite “onaturligt” är trans. Men han respekterar deras val i livet.

Hans kompisgrupper består av vad han kallar ”basic people” vilket då är vad han kallar personer som inte är utbildade inom HBTQ+. I hans vardagsliv har Jack inte haft med HBTQ+ personer att göra så där av har han inte känt något behov av att lära sig mer än vad han har gjort.

Text&illustrationer:Sara Vestling 25

“ VÅGA SÄ

Bildtext ser ut så här.

26

“ GA TILL! Ida Edholm Steen är en ung tjej som kämpar för människors rättigheter och vågar uttrycka sina åsikter på sociala medier. “Mitt mål är att göra förändring i samhället” säger Ida Edholm Steen glatt. Hon uppmuntrar även andra att uttrycka sig i sociala medier och våga diskutera med andra människor.

I

da Edholm Steen är en 19-årig tjej som är mycket engagerad i människors rättigheter och inom miljö, feminism och jämställdhet. “Mitt mål är att påverka och förändra samhället” säger hon och skrattar lite. Ida som inte är med i någon organisation eller någon annan församling, lyckas ändå få fram sina åsikter genom sociala medier.

inte alltid haft support av sina nära; “I början hade jag inte så många som stöttade mig, bara mest vänner.

Men efter några års tjatande har jag fått med mig fler människor”.

Förändring

Staden hon bor i är mycket liten och Corona-krisen har gjort att man inte kan gå på demonstrationer om viktiga saker. Ida säger att hon har Sociala medier bara gått på en demonstration. Men På internet lägger Ida ut viktiga in- enligt henne gör det ingenting efterlägg om vad som händer i världen som sociala medier gör att man får och skriver kommentarer om sina en större utsträckning att påverka egna åsikter. Hon diskuterar lika folk. Det viktigaste enligt Ida är att mycket på internet som i verkliga man diskuterar med olika personer, livet. Under åren har Ida sett att lyssna på vad de andra säger och vad vissa människor ha mycket svårare de tycker så man kan få fram en disän andra på grund av deras hudfärg, kussion. sexuella läggning och kön. “Jag har varit engagerad i detta ungefär 5-6 år” säger Ida och funderar. Hon har

Våga säga till!

Om man är engagerad i något tycker Ida att man ska prata med folk och läsa på inom ämnet. Hon tycker även att man inte ska vara rädd att säga vad man står för. “Om man tycker något är bra eller fel ska man självklart våga säga det” säger hon med en bestämd blick. Enligt Ida är det viktigt att påpeka något eller någon som inte känns rätt. “Det är inget fel att påpeka någon om de uttrycker sig klumpigt, för då kanske de tänker till vad de säger”.

Ida avslutar med att prata om att hon tycker fler borde vara engagerade inom detta för det handlar om människor rättigheter. “Det påverkar alla och alla har rätt att få sin röst hörd”.

Text & Foto: Moa Lindblad 27

Bildtext ser ut så här.

28

Må bra av kreativitet Bildläraren Angelica Frank på Ådalsskolan är engagerad i att skapa förutsättningar för elever som vill vara kreativa. Hon tycker att man mår bra av att vara kreativ och när man är kreativ beror på det psykiska måendet.

A

ngelica Frank är en lärare på Ådalsskolan, hon brinner för att hjälpa och forma förutsättningar för människors kreativitet. “Mitt engagemang ligger i att få skapa förutsättningar för kreativitet. Det är de jag brinner för.

Det kan vara på olika nivåer. En är bildlärarjobbet, en tydlig plats där jag jobbar med kreativitet och andra människor. Sedan är jag med i en konstverkstad i Nordingrå där jag jobbar med andra konstnärer.

Mitt mål är att få ett kreativt klimat, säger Angelica. Hon fortsätter att berätta hur hon vill att världen ska bli mer öppen och tillåtande. “Jag tror att ett hårt klimat missgynnar kreativitet. Jag tror att ett öppet klimat, en tillåtande inställning till sig själv är bra för sin egen kreativitet.

Ett tillåtande klimat i klassrummet är bra för kreativitet och samma vis i världen vi lever i. Att vi behöver vara tillåtande. Våga ha olikt tänkande”.

vikskolan där hon gick bild och grafisk form och en tvåårig skulpturutbildning på Gotland. Just nu pluggar hon till bildlärare på Umeå universitet. Enligt Angelica behöver man ingen utbildning för att vara kreativ. “Att vara kreativ är en mänsklig drivkraft. När vi är mindre kreativ och när man är mest kreativ är olika från person till person. För vissa är kreativitet ett behov under vissa förutsättningar när man känner starka känslor. För andra behöver man vara i balans och må bra för att vara kreativ. Det är mycket individuellt” säger hon.

och inte gå allt för mycket på myten “inspiration” utan det är ett arbete som kanske kräver mer av en. Mer än gå till jobbet en viss tid och arbeta ett antal timmar och sedan gå hem. Man måste driva sina processer självständigt. Idoga arbetet är nyckelfaktorn” säger Angelica.

Hon avslutar med att säga: “Jag tror vi mår bra av att vara kreativa och jag tycker det är härligt om jag kan inspirera andra att vara kreativa. Aktörer i sitt eget liv på något sätt. I den mån jag kan hjälpa och skapa förutsättningar för det”.

Inspiration en myt.

Angelica berättar om en klasskompis hon hade. Hon har lite svårt att minnas citatet han hade sagt men tillslut kommer hon på det: “det finns inget som heter inspiration det gäller bara att jobba” berättar AnUtbildning. gelica. Enligt Angelica var kompisen alltid i ateljén och jobbade. Citatet Angelica har flera utbildningar betyder att om man vill bli konstinom konst. På gymnasiet gick hon när eller ha ett jobb som har med Bild och form därefter har hon gått kreativitet kan vara utmanande. ”Jag på flera olika utbildningar. Några tror att det ligger mycket i det där är Väddö folkhögskola, Nyckel- att man försöker hålla sin riktning Text och foto: Moa Lindblad 29

FART OCH FLÄKT

Motocross och enduro är två fartfyllda motorcyckelsporter som utfförs på en grusbelagd bana eller i terräng. Skillnaden mellan dem är att inom motocross kör man på en inhägnad grus-, jord- eller sandbana med atificiella hopp medans man inom enduron kör genom kraftig terräng såsom lermarker och skogstigar.

30

I

Nora utanför Klockestrand ligger motorsportföreningen Höga kusten motocross & enduro förkortat HKMK. I föreningen håller man på med båda sporterna enduro och motorcross. Föreningen bildades 2010 under namnet Höga kusten MK. De jobbar både med förare i olika åldrar och motorcyklar och crossar i olika kubiklasser.

Jonas Bertlin är 44 år, bor i Nyland med sin sambo och en 19-årig son.

Han jobbar på Woody bygghandel i Kramfors. Jonas är mycket engagerad i HKMK. Jonas själv började åka cross när han var 11 år. Hans första hoj var en Honda XR 75 fyrtaktare som han fick av sin farsa.

Jonas slutade med sporten när han var 16 år och sen dess har han inte haft någon hoj, men hans son har fortsatt i hans fotspår. Han son har kört sen 4-årsåldern. Jonas är ansvarig barnledare för crosskolan där han också agerar tränare åt de lite yngre förarna. Han har även tränat sin egen son som idag kör en KTM 150 tvåtakt.

Tävlingar -Vi brukar anordna en tävling per år eftersom det krävs så mycket för att anordna en, så vi nöjer oss med bara en per år, säger Jonas. För att få tävla i motocross/enduro måste man vara minst 8 år men på grund av Corona har det inte så många tävlingar anordnats i år, berättar Jonas.

glapp, byta luftfilter och liknande.

Det är något man egentligen ska göra varje gång efter man har kört för att öka motorns livslängd berättar Jonas. Angående träningen så är det viktigt att man kör så ofta som möjligt för att bli van att köra. Variation är också viktigt. Att köra motocross är bra för att få upp farten och enduro är bra för att få upp blicken för bra spårval.

-Tränar gör vi tre dagar i veckan, man får träna utöver det själv på egen hand men det är tre träningar som är ledarledda säger Jonas.

Lilla gruppen På söndagar är det två timmars crosskola och träning för den ”lilla gruppen” där barn i åldrarna 4 till 13 år tränar. Är man ny i klubben får man prova 2–3 gånger gratis, efter det måste man lösa medlemskap.

Totalt är det runt 20 ungdomar som är med.

-Vi är runt 80 medlemmar totalt som är engagerade i föreningen varav 15–20 föräldrar med olika arbetsuppgifter runt banan. Det kan vara tillexempel att laga stängsel och röja sly berättar Jonas. Vi är sju personer i styrelsen där alla är delaktiga. Eftersom alla har samma intresse så

blir det alltid en bra sammanhållning. Runt 20 timmar i veckan lägger dem ned på föreningen.

Uppstart på våren Varje vår brukar vi köra igång och då brukar vi annonsera om det. Sedan brukar alla samlas första dagen utan körning där vi går igenom vad som ska göras så som vem som ska vara flaggvakt då barnen kör och vad som krävs för att få gå med i klubben exempelvis.

Att köra cross är som en livsstil. Har man provat på en gång så brukar man fastna berättar Jonas entusiastiskt. När man väl kör så stänger man av allt som är runt omkring och koncentrerar sig enbart på körningen. Det gäller att hela tiden vara fokuserad berättar han.

Jonas berättar att motocross och enduro kan vara en dyr sport. Det beror på vilken nivå man väljer att lägga sig på. Jonas hoppas att han någon gång framöver kommer att köpa en hoj och börja köra igen.

Text: Alexander Sjölander Foto vänster sida: Moa Lindblad

Innan HKMK bildades fanns det flera olika idrotter i Nora som tillsammans bildade Norabyggdens IK. Sen bildades HKMK som en egen förening 2010.

Jonas har aldrig tävlat i någon motocross/enduro-tävling utan har tränat sin son och anrda unga när de ska tävla. För att bli en bra förare så gäller det för det första att underhålla hojen. Det kan vara sånt som att tvätta hojen, smörja, kolla efter 31

32

“ALLA KAN SPELA BASKET” M alin Henriksson jobbar som verksamhetsutvecklare och är rektor på Gudmundråskolan.

Hon började spela basket när hon gick i trean 1984 i Nordingrå.

Malin började för att det fanns ett damlag som hade personer som var äldre än henne och hon tyckte det såg roligt ut. Då startade de ett annat lag där spelarna var i samma ålder som henne. Hon berättar glatt att det var jättekul. Malin berättar att det är så roligt att engagera sig inom basket och att även hennes två pojkar har spelat, vilket gör det ännu roligare när man har sina egna barn med som tycker att det är roligt. Hon fortsätter med att berätta att hon tycker att alla sporter är kul men basket är som ett spel för alla.

Det är lättsamt, det kostar inte mycket pengar, många kan vara med, man behöver ett par skor och en boll, det är inomhus och det är bara att bara hänga med. Hon säger att andra spelare behöver marknadsföra att det finns basket där man bor

och man ska ha tränare. Det är inte vem som helst som kan bli tränare.

Man måste kunna sporten, reglerna och kunna olika övningar, så det är inte hlet enkelt. Hon säger även att man kan vara engagerad som förälder, man kan hjälpa sina barn, stå i kiosken, skjutsa sina barn till matcher, det är några sätt att engagera sig.

Glädje

Malin blir mycket glad när hon ser ungdomar tycka om sporten. Hon brukar spela med dem yngre och ser hur barnen tycker om basketen.

Det äldre som spelar basket gillar sporten mycket men det är lite mer seriöst och det är mycket att man vill lära sig, kämpa med övningarna och springa och det är kul att se.

Hon säger det är jättemånga som har börjat i flicklagen och de yngre lagen. Det gör det lättare att hoppa in eftersom det finns olika nivåer.

Vi har även ett pojklag men där är det svårare att hoppa in, eftersom de har tränat väldigt länge, är duktiga och man kan inte komma in som nybörjare för det blir svårt att hänga med. Men i de andra lagen så har det kommit många nya, totalt är vi runt 55 spelare och det är tre lag. Hon fortsätter med att säga att flicklaget och pojklaget tränar två gånger per vecka på måndagar och onsdagar. Det yngre mixade lagen tränar en gång i veckan, måndagar.

Vi har fem träningar i veckan.

Det kostar olika beroende på om man ska vara med en serie eller inte. Vi använder träningspengarna och vi säljer även saker som kakor och kläder för att kunna hyra lokal och så vidare berättar Malin.

33

Cindy Lazzaro Lema Salam Bietna Weldu 16år, Filippinerna 19år, Afghanistan 12 år, Eritrea Cindy började spela basket seriös i år men hon har alltid spelat basket då och då på gatan. Hon tycker att basket är en rolig aktivitet att hålla på med. Hon fortsätter med att säga att det bästa med sport är att man får röra på sig och att man glömmer bort verkligheten, sitt vanliga liv. Cindy säger att hon tycker att basket är roligt så det gör att hon vill komma och träna samt att hon blev inspirerad av basket via sociala medier. Hon avslutar med att basket är en lagsport och det är en av de roligaste sporterna hon har spelat. Hon rekommenderar basket till andra att börja spela.

34

Lema började spela basket för en vecka sedan med basketlaget. Hon började basket för att lära sig samt träna upp kroppen och få en bättre hälsa. Hon tycker att det bästa med sporten är att man får en bättre kondition och en starkare kropp.

Lema berättar att hon är en person som snabbt blir engagerad inom många saker och vill lära sig så mycket av det som möjligt. Hon säger att från början kan det vara svårt men sedan blir det lättare.

För henne var andra träningen lite svårare, men laget var bra och tog emot henne med vänlighet.

Bietna började spela basket för två år sedan här i Kramfors. Hon blev inspirerad av hennes storasyster som spelade basket och då ville hon också spela med henne. Bietna tycker att sport är kul för att man kan springa och röra på sig och att man kan ha matcher med andra.

Hon berättar att det var svårt att hoppa in i laget men att hon har lärt sig mycket. Hon avslutar glatt med att att basket är kul!

Text, illustration och foto: Atifa Jafari 35

Rรถda Korset

Henri Dunant

Photograph Collection/Library of Congress, Washington

36

Å

tra den medicinska situationen för skadade på slagfält. Idag så finns Röda Korset i 191 länder och de dem jobbar med är att förebygga och hjälpa till vid kriser, krig och naturkatastrofer. Om något händer så är det tänkt att dem ska vara med under hela vägen.

I länder där majoriteten av invånar-

na är muslimer används en röd halvmåne istället för det röda korset, Nationella Rödahalvmåneföreningar är del av samma organisation, Internationella Rödakorsoch rödahalvmånefederationen.

Foto:Sofia Sabel/Röda Korset

r 1863 grundade Henri Dunaut röda korset tillsammans med Theodore Maunoir, Guillaume Henri Dufour, Gustave Moynier och Louis Appia för att skydda människors liv och hälsa. Röda Korset var till början en kommitté som var tänkt för att diskutera hur man kunde förbät-

Vad röda Korsets volontärer åstadkommit under Corona-krisen

Volontäruppdrag

Röda Korset håller i många olika volontär uppdrag så om man vill vara med och hjälpa till finns det möjlighet att hitta det som passar det man själv känner för och kan. Du hittar detta på deras hemsida under ”engagera dig”.

Röda Korset har 30 000 volontärer runt om i Sverige och 97 miljoner runt om i världen.

Källa:Rodakorset.se Röda Korset, wikipedia

Second hand-butiker

Hjälp till att spara på jordens resurser samtidigt som du hjälper människor i nöd genom att handla i deras second hand-butiker. Överskottet från intäkter i deras butiker går till hjälpande organisationer av olika slag. Om du har kläder eller prylar hemma som du ej använder kan du lämna in i deras butiker (läs mer om kraven på deras hemsida.)

• 8000 matkassar har delats ut till isolerade.

• 1000 samtal har tagits emot av deras stödtelefon.

• 1500 sjukhusbesökare har fått stöd och hjälp av deras sjukhusvärdar.

• 3700 personer har fått information om hur man skyddar sig, på flera språk.

• 207 lokala röda korset föreningar har ställt om verksamheten för att möta människors behov.

• 2800 nya volontärer har anmält sig för att hjälpa till.

Text:Elena Dahlberg 37

Erikshjälpen

Erik Nilsson

Foto:Erikshjälpen second hand, Facebook

38

E

rikshjälpen är en barnrättsorganisation som grundades 1946 av Erik Nilsson.

Deras fokus är på barnensrätt till utbildning, fritid, trygghet och skydd. Erik Nilsson föddes i Småland 1929 och han led av blödarsjukan, vilket ledde till att en stor del av hans barndom spenderades på sjukhus. Det var under denna tid som han började skicka hälsningar och presenter för att muntra upp andra sjuka barn runt om i landet.

Det utvecklades sedan till det som nu idag är Erikshjälpen.

Secondhand-butiker Erikshjälpen är bland annat till för att bilda en gemenskap och som en meningsfull sysselsättning.

Som en volontär i en av Erikshjälpens butiker får du hjälpa till med sortering, rengöring, prissättning, exponering av varor, kassa- och cafépersonal. Har du körkort kan du även hämta eller leverera möbler och varor.

Under 2019 lämnades 60 miljoner kr i överskott till barnrättsorganisationen, Erikshjälpen och deras samarbetspartners.

Totalt så är det ca 3000 personer som engagerar sig som volontärer inom Erikshjälpen. För att bli volontär så kan du gå till din önskade butik eller fylla i ett formulär på deras hemsida under ”bli volontär”.

Källa:Erikshjalpen.se

Text:Elena Dahlberg 39

Sandra Sundell Tjärnfeltd

RÖSTER OM ENGAGEMANG 40

Sandra Sundell Tjärnfeltd, lärarassistent på Ådalsskolan.

Sandra är väldigt engagerad i barn och ungdomar och deras mående, då hon själv haft en jobbig och strulig ungdomsperiod i livet. Hon säger att det är A och O för henne hur man mår på skolan eller hemma för att få ett bra liv i framtiden. Hon fortsätter att säga att hon känner att hon kan göra förändring och har bra hjälpmedel. På jobbet skulle hon välja att vara mer engagerad i hälsotemat, för att stötta och hjälpa med andras måenden. På hennes fritid är hon kontaktperson för unga, de har familjehem men just nu har de ingen som bor hos dem. Hon säger att hon mår bra när hon hjälper ett barn eller ungdom då hon får väldigt mycket tillbaka. Sandra tycker att dagens samhälle stressar och

pressar ungdomar. Framförallt är det kraven på högre utbildning och betyg, men även utseendet har en stor roll i dagens samhälle. Föräldrar förstår inte hur det är att vara ung nu för tiden. Hon säger att många föräldrar förstår inte hur de påverkar deras barn och att de inte har verktygen till att hjälpa dem. Hon fortsätter med att berätta att det är svårt att säga hur man enklast kan hjälpa dem men det beror förstås på vilken problematik de har. - Om det är om skolan kan jag strukturera upp och hjälpa dem med vad de behöver göra och kolla med läraren. Eller om de behöver göra något på fritiden som till exempel innebandy, fotboll eller skaffa kompisar, så kan jag hjälpa dem utveckla det området, berättar Sandra.

Sijod Kadora Sijod Kadora, elev på Ådalsskolan.

Sijod berättar att hon är engagerad i att hjälpa människor, genom att lyssna på dem och ge råd. Ibland vet man inte vem man ska prata med om man mår dåligt. Människor behöver motivation och stöd utifrån för att bli mer självsäkra.

Sijod fortsätter med att berätta att hennes drömengagemang är att jobba för Läkare Utan Gränser i andra länder med att hjälpa människor.

Hon vill till exempel hjälpa människor i fattiga länder ekonomisk eller länder med sämre sjukvård.

Hon vill uppfylla sin dröm genom att utbilda sig till läkare. Hon vill kämpa för sin dröm och ta tag i möjligheterna som finns. Hon pratar om att bli medlem i och bidra med sin hjälp inom FN och UNICEF. – De gör saker som jag

vill göra och de gör världen bättre.

Hon fortsätter med att säga att hon inte vet om så många föreningar förutom FN och UNICEF, detta på grund av tidsbrist och saknad av kunskap om organisationerna som finns. Sijod avslutar med att säga att samhället påverkas positiv om alla hjälper varandra för att göra en bättre värld.

41

Tobias Kolemainen Tobias Kolemainen, jobbar på Café Fix. Tobias berättar att psykisk ohälsa engagerar honom. För att han själv lever med psykisk ohälsa och han har hittat sina egna strategier för att må bättre. I dagens samhälle är det många som har psykisk ohälsa såsom depression, självskadendebeteende och självmordstankar.

Tobias säger att han vill hjälpa dem som har psykisk ohälsa att hitta strategier om hur de kan hantera ångest och så vidare. Han fortsätter med att berätta att han kan nå ut till dem genom sociala medier och med hashtaggen #duärinteensam.

42

Att vägleda dem att droger inte är vägen till bra mående utan att de kan vända sig till kurator eller psykologer för att prata och få hjälp. Han säger att det inte finns så många föreningar men man kan vända sig till ungdomsmottagningen för att få hjälp. Psykisk ohälsa påverkar många negativt och så länge man får rätt hjälp på rätt tid så kan det vändas till något positivt berättar Tobias.

Kisanet Okubay Kisanet Okubay, elev på Ådalsskolan.

Kisanet berättar att hon är engagerad i konst, som att rita och måla.

Hon säger att då kan hon utrycka sina känslor, det är lugnande för henne då hon är i en sluten värld.

– Ingen dömer, det känns bra där säger hon. Kisanet berättar att konst är ett sätt att utrycka sina känslor och att det visar en bild av sitt eget perspektiv på saker och ting. Hon säger om du har en åsikt om en sak så kan du visa andra genom att måla och alla kan tolka det på olika sätt. Hennes drömengagemang är att hjälpa människor

i fattiga länder, främst barn där de kan ha en bra framtid. Kisanet berättar om FN-föreningen som finns i Kramfors och att flera av hennes vänner är medlemmar. Hon har ansökt om att bli medlem för hon tycker det är nåt intressant.

Kisanet berättar att FN är en av hennes vägar till att uppfylla sin dröm och att hon skulle välja jobba med det i framtiden. Kisanet berättar även att hon skulle kunna donera pengar eller åka till dessa fattiga länder och hjälpa dem att utbilda människor. Hon avslutar med att säga att hon tycker att det känns bra att jobba med människor som behöver hjälp.

43

Stefan Svedlund Stefan Svedlund, matteoch fysiklärare på Ådalsskolan.

Stefan berättar att för tillfället är det golf som engagerar honom bland annat. Han tycker det är en kul sport då man måste experimentera för att veta hur man ska göra. –Alltså man kan slå en boll på tusen olika sätt och då vill man komma på det sättet som gör att man blir bäst i världen, säger Stefan glatt. Han skulle välja att vara mer engagerad i politiska frågor om han fick välja, han säger att han är halvt engagerad men inte super mycket.

Stefan säger att förr när han var yngre så var det lite mer tydligt vad som var rätt och fel inom politik och att nu är det lite rörligt mellan 44

borgligheten och socialisterna. Att vi har hamnat i ett mellanting och då är det inte så spännande längre.

Han skulle gärna vilja sätta sig in i politik lite mer. Han tycker att golf inte påverkar samhället direkt men det påverkar honom. Det är en motionsgrej och håller konditionen uppe. Stefan säger att det är viktigt med rolig motion och att han arbetar för att få skolans elever att börja spela frisbeegolf. Till en början blir det på Teknikprogrammet och eleverna där, att det ska ordnas ett typ av seriespel. Han avslutar med att säga att alla borde spela golf. -Man blir lyckligt av det och det är en riktigt filosofisk sport. När du slår bollen och den flyger iväg, det är ju fantastiskt skrattar Stefan!

Text, illiustration och foto: Atifa Jafari

Illiustration: Moa Linblad 45

Engagera d Minska din konsumtion!

På WWF’s hemsida står det om hur vår konsumtion av kläder, elektronik och andra prylar blir en allt större påverkan på vår miljö och är ett växande problem. Allt vi köper lämnar ett avtryck på planeten och inte bara produktionen av objekten vi köper men även så är mycket av det som köps producerat utomlands så frakten ger ännu mer utsläpp. Efter att produkten är ”färdiganvänd” eller

gått sönder så slängs mycket utan anledning. Kolla om produkten istället kan lagas, skänkas till second hand eller återvinnas.

-Tänk till innan du köper!

-Behöver du verkligen det här?

-Finns det ett bättre alternativ, som att t.ex. köpa begagnat?

-Kan du låna det av någon istället?

I Sverige lever vi som om att vi har resurser från 4 jordklot och det behöver en ändring!

när dem har nått slutet av sin livslängd. Det kan vara svårt att få reda En annan negativ konsekvens från på om vad som ingått i produkterna konsumtionen i världen är alla från tillverkningen, t.ex. om det är sopor. Världens sopberg växer sig allt giftiga ämnen i som återvinningen större och mängden sopor förväntas behöver ta hänsyn till. Vi behöver att nästan dubblas till år 2050. Bara uppnå en så kallad cirkulär ekono9% av våra råvaror i världsekonomin mi, i en cirkulär ekonomi så går så återvinns per år, för att uppnå en håll- lite som möjligt till spillo. Naturskybar värld behöver detta en ändring. ddsföreningen beskriver det såhär Vi behöver lära oss ha koll på vad ”Produkter håller länge, vi reparerar, våra prylar innehåller för att kunna lagar och återanvänder dem, och när återvinna materialet på ett bra sätt de måste kastas går de till återvinSortera ditt skräp!

46

ning och materialen används på nytt så mycket som möjligt.”

Vad du kan börja med hemma är att börja simpelt sortera dina sopor hemma, ta och fixa så att du har återvinning för brännbart, papper, metall, glas och plast. Se även till att hålla koll på dina el-avfall som batterier och gamla glödlampor. Och en självklar sak är att inte slänga ut ditt skräp ute i naturen!

dig i miljön!

Minska dina resor!

Ät mindre kött!

Välj ekologiskt!

Transporter och resor nationellt utgör cirka en tredjedel av växthusgasutsläppen som sker i Sverige.

I tätorterna är många bilresor rätt så korta och kan därav bidra med onödiga utsläpp när du har mycket mer klimatsmarta alternativ som att t.ex. cykla, gå eller ta en buss. Tänk därför efter om du verkligen måste ta bilen dit du ska.

En stor del av utsläppen från privat resande i Sverige kommer från flygresor. Reser du nationellt är ett klimat smartare val att åka tåg istället där möjligheten finns. En tågresa ger mycket mindre utsläpp till skillnad från att ta ett flyg och är helt enkelt ett mycket bättre val.

På webbsidan www.wwf.se/earthhour/bilen/ kan du läsa mer!

I Sverige äter vi mycket importerat kött och det är helt enkelt inte hållbart. Enligt livsmedelsverket äter vi i snitt 50-55kg kött per person per år och kött är livsmedlet som påverkar miljön mest. Av de olika vanliga köttslagen så har nötkött den största klimatpåverkan. Lammkött har näst mest klimatpåverkan o ligger tvåa på listan, däremot kyckling och gris har mycket mindre påverkan.

Simpla saker som du som privatperson kan göra är att börja att äta mindre kött, se om du kan äta vegetariskt någon dag i veckan. Du kan även se till att försöka äta mer närproducerat kött och stötta lokala ställen och om det är närproducerat så minskas utsläppen från frakten en hel del.

Ekologisk mat måste uppnå vissa mål för att klassificeras som ekologiskt, några av dessa är att t.ex. i ekologisk odling får man inte använda någon slags konstgödsel eller syntetiskt framställda bekämpningsmedel.

Att undvika syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel är ett bra alternativ då dessa slags bekämpningsmedel kan ha stora negativa effekter på miljön men även på människorna som jobbar med odlingen.

Naturskyddsföreningen beskriver det som att ekologiskt innebär för djurens liv att de fått en uppväxt där de spenderar tid utomhus för att beta, picka eller böka. Det ser även till att djuren inte behövt bo i trängsel till skillnad från de extrema fall av djurmisshandel som finns.

Det bästa valet för dig som vill hjälpa är ekologiskt!

Text och illustration: Beatrix Nordlinder 47

REDAKTION

48

Arvid Hernell Chefredaktör

Caitlin Qvist Bildchef

Atifa Jafari Redaktör

Moa Lindblad Redaktör

Sara Vestling

Alexander Sjölander

Soraya Sansaricq

Mikko Mettälä

Adam Nyström

#COMMIT Beatrix Nordlinder

Elena Dahlberg

Keina Shibata

Clara Sandin

49

Estetiska programmet -Estetik och Media Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetik och Media på Ådalsskolan i Kramfors Den har kommit till under ett par temaveckor Där vi har arbetat med temat Engagemang

Tack till alla som hjälpt till!

2