Tidningen #Young. Redaktion 2. Estetiska programmet, Ådalsskolan, Kramfors. by Lars Åhlin

#Young - En tidning om identitet av Estet-Media på Ådalsskolan i Kramfors

Innehållsförteckning Innehåll Greta och Malala lär oss mycket

Perspektiv 4 Malala den hittils yngsta nobelprisdeltagaren

Att vara ung förr i tiden

Ungas rättigheter i skolan

HBTQ 14 Dagens ohälsosamma ungdomar

Den unga teknologin

Sladda på isen har blivigt ett stort intresse

Den psykiska ohälsan

Trans are humans. Right?

Så här gör du för att hålla tag i pengarna.

Redaktionen 36

#Young är producerad av eleverna på Estetiska programmet med inriktning Estetik och media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har tillkommit under ett par temaveckor där vi arbetat med temat Ung. Bilder på hela redaktionen finns på sidorna 36 och 37. Tack till alla som hjälpt till! 2

FÖRORD

Greta och Malala lär oss mycket I år, troligen för sista gången, har jag återigen fått äran att skriva förordet till Estiska programmets tidning. Temat är ”Ung”! Förutom att vi har väldigt mycket gemensamt, då de flesta människor har varit unga, så har vi också det faktum att ingen är ung två gånger. Det betyder att det är väldigt svårt att kunna jämföra hur det att vara ung nu, jämfört med när man var det själv. Samhällsförändringen som odiskutabelt har en mycket hög takt nu, kanske snabbast i mänsklighetens historia i och med digitaliseringen, ändrar också spelplanen. Gamla maktstrukturer hotas och nya krafter hittas. Varför skulle annars fundamentalistiska män försöka skjuta ihjäl en ung flicka som försöker utbilda sig? Varför var Malala så stort hot? Att utbildning hotar odemokratiska makthavare vet vi redan men en stor skillnad nu är att motståndet har större möjligheter att sprida sig. Genom digitala kanaler har Malala blivit världskänd och har kunnat föra ut det demokratiska budskapet än mer. På sätt och vis har de mörka krafterna förlorat mot den yngre kraften i det fallet. Ett annat exempel från vårt eget land är Greta. Genom att avvika från normalbeteendet – både gällande skolgång och det som hon själv beskriver som ”socialt spel” – har hon lyckats mobilisera hundratusentals människor i kampen för klimatet. Det som Greta i likhet med Malala lyckats göra är att avslöja och blotta mörka krafter. Genom att ha en vilja och ta plats, har hat och osanningar riktats mot henne. Digitala kanaler har gett henne makt men också visat sig från sin sämsta sida där fullt vuxna människor beter sig på ett helt oacceptabelt sätt. Men det finns hopp. Precis som jag säger varenda gång jag får chansen att starta nytt läsår eller termin i aulan så är unga generationen hoppet. De äldre som äger media och förekommer i sociala medier försöker framställa världen som om den är i förfall pga. de ungas handlingar eller passivitet. Det är dock de äldre som är förebilderna. Det är de äldre som startat krigen, står för näthat och klimatförstörelse. När unga agerar så hånas de, och när unga inte agerar är det också fel. Rådet jag har är att skaffa sig kunskaper och mobilisera krafter. Genom att vilja förändra och skapa mänsklig opinion och kraft bakom sig kan man nå stor förändring. Mörka krafter bullrar mycket men i slutändan är de ljusskygga. Nyttja det och förändra. Det är trots allt ni unga som ska leva längst på jorden!

Peyman Vahedi Rektor, Ådalsskolan Twitter: @peva79 peyman.vahedi@kramfors.se 3

Perspektiv ag är tacksam att jag har växt upp i ett land där man kan säga vad man tror på, tack vare yttrandefrihetsgrundlagen. Vi har dessutom en lag som låter oss skriva tidningar som inte behöver regleras av staten. Där nyheter inte censureras för att regeringen inte tycker om dem. Den lagen heter tryckfrihetsförordningen, lades till i grundlagen under 1700-talets andra hälft, den tillsattes för att du ska kunna skriva och publicera nästan vad du vill. Det har lagts till fler lagar sedan dess, som handlar om vad man kan göra på internet eller liknande, för att Sverige ska vara ett så fritt land som möjligt. Skulle du kunna leva i Nordkorea? Att leva i ett land där man alltid är bevakad, att det man säger kan vara en risk för sin personliga säkerhet. Är man hungrig så kanske du inte får gå och köpa mer mat än vad du redan köpt på grund av att regeringen säger “så här mycket mat får du bara köpa den här månaden”. Du svälter, det enda du vet något om är landet du bor i. Du får inte gå ut på gatorna för där ska militären marschera och pansarvagnar köra. Du ser att himlen är grå av alla industrier och du känner att luften är dålig.

Det enda du vill är att gå ut och demonstrera för din mänskliga rättighet men det går inte, för alla i din släkt är rädda för vad militären ska göra mot demonstranterna. Du lever i ett land där den som tar bort din röst är staten och utnyttjar dig på grund av att du är född i det landet. Du har ingen rätt, inga pengar och ingen röst. Jag som ung är glad att jag får leva i ett så fritt land som Sverige, ett land som erbjuder mig gratis skolgång, studie- och barnbidrag så jag kan lära mig saker som jag vill göra till exempel lära mig spela instrument, sjunga eller spela teater. Jag är glad att jag kan utbilda mig till vad jag vill utan att tänka på hur mycket pengar skolan kommer att kosta. Jag har fått utrymme att få uttrycka mig som den jag är och hur jag tänker. Varför måste vi ha krig i världen, det som bara kommer med en massa elände och sorg. Men jag vet om vi samarbetar med varandra så kan vi mycket mer än vad vi tror. Det har hänt förut och vi kan göra det igen. Det var inte bara en person som fick oss ut i rymden, utan en kapplöpning. Ett samarbete som gav oss teknologin som fick oss att lyckas komma utanför de mänskliga paradiset vi kallar jorden. Eller Berlinmurens fall 1989 ett samarbete vi kämpade för. Vi kan göra världen bättre. Alla är vi människor, med varandra kan vi!

Text och foto: Adam Jakobsson

Pakistans flagga

Malala fick nobels fredspris 2014 endast 17 år gammal och blev därmed den hittils yngsta nobelprisdeltagaren någonsin. Foto: Simon Davis/

Malala den hittills yngsta nobelprisdeltagaren Malala kämpade hårt för att alla flickor skulle få rätt till utbildning, något som höll på att kosta henne livet.

“När hela världen är tyst, så År 2015 gjordes en amerikanst dokan även en ensam röst bli kumentärfilm, He named me Malala, av Davis Guggenheim. Den mäktig.”

”Jag vill inte hämnas på talibanerna, jag vill att deras söner och döttrar ska få utbildning.”

2013 gavs boken Jag är Malala ut, skriven av Malala och den brittiska journalisten Christina Lamb. Den handlar om Malalas uppväxt och hennes kamp för flickors rätt att gå i skolan. Boken har väckt stor uppmärksamhet över hela världen.

alala Yousafzai är en pakistansk utbildningsaktivist för flickors rättigheter till utbildning. Hon fick Nobels fredspris 2014 tillsammans med den indiska aktivisten Kailash Satyarthi som kämpar för barns rättigheter, Då var Malala endast 17 år gammal.

beskriver Malalas aktivism för flickMalala har många starka och kloka ors rättigheter och rätt till utbildcitat som gjort henne till en inspire- ning, hur hon mirakulöst överlevde att bli skjuten och hennes fortsatta rande ikon världen över. arbete.

”Jag sa till mig själv: Malala, du har redan mött döden. Det här är ditt andra liv. Var inte rädd, om du är rädd kan du inte röra dig framåt.”

1997

Malala föddes i Mingora, Pakistan den 12 juli 1997. Välkomnandet av en flickvän är inte alltid anledning till fest i Pakistan men hennes far, Ziauddin Yousafzai, var fast besluten att ge Malala alla rättigheter som en pojke skulle ha.

2008

Hennes far lärare och drev en flickskola i vår Malalas hemby. Malala älskade skolan. Men allt förändrades när talibanerna tog kontroll över deras stad i Swat Valley. Extremisterna förbjöd många saker som att äga en tv eller spela musik och hade hårda straff för dem som bröt mot deras regler. Och de bestämde att tjejer inte längre skulle gå i skolan. I januari 2008 när Malala var bara 11 år sa hon adjö till sina klasskamrater, utan att veta när hon någonsin skulle se dem igen.

2012

2014

Efter månader av operationer och rehabilitering flyttade Malala med sin familj till U.K. Det var då Malala visste att hon hade ett val:

2018

Nu studerar Malala filosofi, politik och ekonomi vid Oxford University. Och varje dag kämpar hon för att alla tjejer får 12 års fri, säker, kvalitetsutbildning.

Jag kunde leva ett lugnt liv eller jag skulle göra det bästa av Hon reser till många länder för att träffa flickor som bekämpar fattigdet nya livet jag hade fått.

dom, krig, barnförlovning, könsdiskriminering och för att gå till Hon bestämde sig för att fortsätta skolan. Malala-fonden arbetar så att sin kamp tills varje tjej kunde få utderas berättelser, som Malalas, kan bildning. höras runt om i världen. Med Malalas far, som alltid varit hennes inspiration, inrättade hon Malala Fund investerar i utbildMalala Fund, en organisation dedningslandets utbildare och aktivikerad till att ge varje tjej en möister, som hennes far, genom Malajlighet att uppnå en framtid som la Funds Gulmakai Network. De hon väljer. Som erkännande av arhåller ledare ansvariga för sina löften betet fick Malala Nobels fredspris i december 2014 och blev den yngsta till tjejerna. nobelpristagaren någonsin. Med mer än 130 miljoner tjejer som inte går i skolan, finns det idag mer arbete att göra? Malala hoppas att du kommer att gå med i kampen för utbildning och jämlikhet. Tillsam”Ett barn, en lärare, en penna mans kan vi skapa en värld där alla kan förändra världen.” tjejer kan få utbildning. https://malala.org/

Malala talade offentligt för tjejers rättigheter och deras rätt till utbildning. Det gjorde henne till ett mål. I oktober 2012, på väg hem från skolan, gick en maskerad skytt in på hennes skolbuss och frågade, "Vem är Malala?" Han sköt henne på vänster sida av Malalas huvud. Hon vaknade 10 dagar senare på ett sjukhus i Birmingham, England. Läkare och sjuksköterskor berättade för henne om attacken - och att människor runt om i världen bad för hennes återhämtning.

Text: Alexander Sjölander

Foto: Silan Sagir

ATT VARA UNG FÖRR I TIDEN Hur var det att vara ung på 70-talet i Turkiet och hur var det i Sverige? Var det samma sak eller helt olika?

Gunay - den blyga och tysta

unay Sagir, 43 år, växte upp i Turkiet i en by som heter Tosun köy, det är nära en stad som heter Elbistan och den ligger ganska mitt i Turkiet. Det var en liten by som mest bestod av gamlingar och några familjer med barn. Några odlar grönsaker och nästan alla har antingen får, kor, kycklingar, tuppar eller getter. Där finns inte affärer, sjukhus eller apotek, om man behöver nånting då åker man till Elbistan och handlar. Det tar bara 30 minuter att ta sig till staden. På sommaren är det jättevarmt och på vintern är det jättekallt. Elbistan har omkring 140 000 invånare. Uppväxt Gunay bodde i ett hus, i en familj med åtta personer, de är fem flickor

och en pojke, mamma och pappa. Hon började skolan när hon var 7 år, men hon gick bara i 1 år och lärde sig att skriva och läsa. Efter skolan hjälpte hon till i hemmet, hon städade, lagade mat och tog hand om sina syskon. Gunay var som en andra mamma till sina syskon eftersom att hon var det äldsta barnet i familjen. Skolgång Hon gick till en liten skola i byn där det var fanns en lärare. Gunay Sagir berättar att de bara hade en lärare och det var man, som undervisade i alla ämnen. “Det var en snäll och hjälpsam lärare”. Gunay var en tyst tjej i skolan och på grund av det så gick det inte så bra för henne, hon svarade inte på frågorna som de-

ras lärare ställde, så fick hon sluta skolan. På helgerna brukade hon för det mesta sitta hemma och gå och arbeta på en åker. Flytt De bodde i byn Tosun köy i 17 år sedan flyttade de till den större staden Elbistan. Gunay och Idris träffades när de var 21 och 27 år. De träffades i Adana 1997 hos en släkting. Adana är landets femte största stad som ligger i nedre delen i Turkiet. Befolkningen är 2,216 miljoner. En mycket större stad än de bott i tidigare. De var förlovade i 11 månader sedan gifte de sig, då var Gunay 23 år och Idris 30. Första barnet blev en flicka som föddes 2001 hon fick heta Silan och det betyder nypon. Nästa

barn kom 2014, en flicka som fick heta Sirin som betyder söt, då hade familjen flyttat till Sverige. Pappa Idris hade åkt före familjen redan år 2010. Silan och Gunay kom till Sverige år 2013 och flyttade till den lilla staden Kramfors i norra Sverige. 2018 får familjen ytterligare ett syskon lilla dottern Evin som betyder kärlek. Familjen trivs bra i Kramfors men saknar så klart Turkiet då och då.

Idris - den sovande fåraherden

dris Sagir 50 år växte upp i Turkiet i en by som heter Tapkiran Kale köyu som är nära en stad som heter Elbistan, samma plats som Gunay Sagir växte upp i. Han bodde i ett litet hus, en familj med nio personer. Fem killar och två tjejer mamma och pappa. Han började skolan när han var 7 år och läste bara i 5 år. I hans skola hade de 3–4 lärare, både män och kvinnor. Eleverna var uppdelade i olika klassrum, ettor i ett klassrum, tvåor och treor var i ett klassrum och fyror och femmor i ett klassrum. – Jag var duktig i skolan berättar Idris och skrattar gott. Efter att han slutat skolan så fick han åka till Adana när han var 13 år och jobba. Han jobbade där i 29 år som bagare,

han bakade mest sötsaker som tårta och liknande. Även idag bakar han då och då en god tårta till familjen. När han var liten jobbade han också som fåraherde i byn. Idris berättar också att han ofta somnade när de var uppe på berget och fåren rymde. – Min pappa fick ofta leta efter fåren, han var inte så glad, säger Idris. Efter många år som bagare i Turkiet blev Idris erbjuden av sina släktingar att komma till Sverige och jobba. Han åkte till Sverige 2010 i juni för att jobba som pizzabagare i den lilla orten Bollstabruk utanför Kramfors. Tre år senare kommer familjen, frun Gunay och 12-åriga dottern Silan även till Sverige. Idag jobbar Idris på Pizzerian i Nyland och trivs bra. Han ska precis ta körkort och är jätteglad för det. SKOLAN I TURKIET FÖRR I TIDEN

rka 4-5 år

ci Gunay Sagir

Turkiets flagga

Idris Sag

ir cirka

18 år

I Turkiet fanns många regler du var tvungen att följa när du gick i skolan. Hårförlängning, hårgelé och ge former till håret var förbjudet till exempel. Flickorna fick inte ha nagellack på naglarna. Man fick inte gå med sneakers till skolan, bara till gympan. Kjolarna skulle inte vara kortare än under knät, du var tvungen att vara utan smink, man fick inte fixa ögonbrynen, inte färga håret, inte ha utsläppt hår i skolan och inte heller smycken. Män fick inte komma in i klassen utan slips och tjejerna skulle ha fluga (tjejerna har inte bara fluga de kan också ha slips) varje morgon har man krage- och nagelkontroll. Man måste ha skoluniform när man går till skolan. Förr i tiden var det svårt att ta sig till skolan. De som bodde i byn kunde inte ta sig till större städer för det var svårt. Det var få lärare och skolor, det fanns inte många läroböcker. Text och foto: Silan Sagir

Här är Turkiets karta. Pilen visar vart Idris och Gunay växte upp.

Här är Skellefteå där Annika växte upp.

“Lärarna var toppen. Det var jag som var problemet.”

nnika Johansson 65 år växte upp i Skellefteå. Hon gick gymnasiet 1969. Hennes föräldrar bodde utanför staden, hon brukade åka hem till dem under helgerna. Annika bodde annars i ett kollektiv med sina kompisar i en stor lägenhet. Hon säger att grundskolan gick bra, men hon skolkade mycket i gymnasiet. Skoltiden Hon tycker själv att hon var en jobbig elev. Under gymnasiet läste hon samhällskunskap, men hon avbröt innan utbildningen var färdig. På fritiden brukade hon lyssna på musik, gå på bio eller caféer. Hon brukade hänga med kompisar och det var mycket fester berättar Annika.

– Gymnasielivet var galet, säger hon och skrattar. Hon tycker att största skillnaden mellan nu och förr är att förr var det lite mer aktoritet, de vuxna hade en mer bestämt roll. Idag kan man anpassa undervisningen efter eleverna, men så var det inte förr. Skolan som hon gick i var en stor gammal byggnad, det var väldigt högt i tak, raka långa korridorer med klassrum. Annika var en väldigt engagerad och politisk tjej som pratade hela tiden och ifrågasatte allting, en mattelärare tröttnade på henne berättar hon och skrattar. Deras bildlärare var också musiker, hon tyckte mycket om den läraren och särskilt bildämnet säger Annika. Hon berättar också att alla lärare var mycket ambitiösa och bra lära-

re. Annika har ett roligt minne av en lärare i engelska som alltid bytte kläder varje lunch. En dag hade han till och med en tight catsuit med ett svart bälte berättar hon roat. Nya tider I dagens samhälle har föräldrarna mer ansvar än hur det var förut, man hade inte mobiltelefon, tv:n hade bara två kanaler och så vidare. Man brydde sig inte om märkeskläder, men utseendet var lika viktig som idag. Annika började själv utbilda sig till lärare när hon var 45-50 år. Idag jobba hon som gymnasielärare på Ådalsskolan.

Musik som Annika kunde lyssna på under gymnasietiden 19691972

m ung.

so Annika

Cat Stevens “Morning has broken” Carole King “You got a friend” Janis Joplin “Get it while you can” Simon and Garfunkel “The Boxer” Creedence Clearwater Revival “Long as I can see the light” Joe Cocker “The letter” Bob Dylan “Like a rolling stone” Joan Baez “Joe Hill” Leonard Cohen “Suzanne”

Foto: Lars Åhlin

Text: Silan Sagir 11

Ungas rättigheter i skolan Som elev har du rätt att känna dig trygg och få en bra utbildning. Det har skolan ansvar för. Du har rätt till arbetsro, få den hjälp du behöver, lära och utvecklas.

m du blir dåligt behandlad eller mobbad måste skolan hjälpa dig. Det gäller även om det händer utanför skolan eller på nätet men har någon koppling till skolan. Mobbning kan vara elaka sms, bilder på nätet, förnedrande ord eller ryktesspridning. Det kan även vara utfrysning eller att bli retad. Om du blir illa behandlad ska du prata med en vuxen på skolan. Om det känns jobbigt kan du vända dig till dina föräldrar eller någon annan vuxen. Skolan har skyldighet att hjälpa direkt. Det spelar ingen roll om det hänt på skolan eller utanför. Det är jätteviktigt att du känner dig trygg på skolan.

Det är viktigt med arbetsro Om det är stökigt på lektionerna kan det vara svårt för dig att lära dig det du ska. Alla elever har rätt till arbetsro. Mycket av det du lär dig i skolan sker via diskussioner. Det är viktigt att du får prata med dina klasskamrater om uppgifter. Om en elev stör på lektionen har läraren två saker att tänka på. Den ena är att försöka hjälpa den som stör, den andra är att se till så att de andra kan arbeta. Enligt skolinspektionen.se så har läraren rätt att visa ut den elev som stör. Läraren får sedan bestämma om eleven ska jobba extra efter skolan eller innan skolan för att komma ikapp på den förlorade tiden. Alla elever måste göra sitt bästa för att följa ordningsreglerna och visa hänsyn till dem andra.

skolan förstår att du har det svårt. Om du inte får den hjälp du behöver, ska du prata med en lärare som du litar på och som sedan kan prata med rektorn. Om du upplever att rektorn inte lyssnar ska du prata med rektorns chef. Om du inte får någon hjälp alls ska du anmäla till skolinspektionen!

Olika arbetssätt Vi alla är olika, vi lär oss på olika sätt och är bra på olika ämnen. Därför är det viktigt att din lärare vet vad varje elev är bra på. Läraren ska kunna hjälpa dig och de andra i klassen att förstår varför det är viktigt att lära sig mycket i skolan. Enligt Skolinspektionen ska läraren också förstå hur varje elev lär sig och kunna hjälpa så mycket som möjligt. De ska se till att prova olika sätt att arbeta på. Det kan vara att lyssna, skriva, läsa eller grupparbeten. Ditt ansvar är att vara uppmärksam på lektionerna.

Få din röst hörd! Du har rätt att vara med och påverka hur det fungerar i skolan. Alla elever har rätt att vara med och säga vad de tycker om hur undervisningen fungerar. Eleverna ska även få säga vad de tycker om resten av skolan.

Rätt att få hjälp Skolinspektionen.se skriver att om du tycker något är svårt i skolan har du rätt att få hjälp. I första hand ska dina lärare hjälpa till men du ska också få hjälp av någon annan person i skolan. Om du har svårt i ett ämne men din lärare inte märkt det, då är det viktigt att du talar om det. Om du inte får många poäng på provet eller har svårt att koncentrera dig så ska skolan ta reda på vad det kan beror på. Det är viktigt att 12

Text och Illustation: Hannah Moström

Bild och text: Hannah Mostrรถm

Många känner igen ordet HBTQ men hur mycket vet du om hur det kom till?

Vad betyder HBTQ

Regnbågsflaggan

Enligt rfsl.se (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) står H för homosexuell och B står för bisexuell, vilka är sexuella läggningar alltså vilka man kan bli kär i. T står för transsexuell som är hur man definerar sitt kön. Q står för queer och kan stå för sexuell läggning, könsidentitet och relationer.

Flaggan skapades i San Fransisco, USA, på 70-talet av konstnären Gilbert Baker. Fram tills dess användes ofta en rosa eller en svart triangel som symbol för HBTQ -personer. Triangeln hade tidigare använts av Hitler under andra världskriget för att markera homosexuella. Första gången regnbågsflaggan visades offentiligt var under San Fransisco pride 1978. Original flaggan hade 8 färger.

Kort historia Första gången HBT nämndes i tryck var i rfsl:s tidning KomUt år 2000 i artikeln Klänningens betydelse för mänsklighetens frigörelse: om den socialistiska gruppen Röda bögar i Göteborg 1976–78 skriven av Hans Greger Eman. Syftet var att utöka utrycken som homo, lesbisk, bög och gay. Men det finns personer som inte tycker om HBTQ eller LGBT för att de vill inte att könsidentitet och sexualitet inte skulle läggas i samma begrepp.

Pridefestivalernas historia Stonewallupproret 1969 i New York, USA var en rad våldsamma demonstrationer mot polisens trakasserier. De som startade demonstrationen var Sylvia Rivera som var en dragqueen och en gay-rightsaktivist och ett antal andra homosexuella och transpersoner. Efter upproret fick de mycket uppmärksamhet i media. Det var en vändningspunkt för HBTQ rörelsen och prideparader firas till minne av upproret.

Text: Ida Söderström, Nate Hammarberg

Homosexualitet

Bisexualitet

Homosexualitet betyder att man tycker om personer av samma kön som en själv. Bög är ett ord för män som gillar män.Lesbisk är ett ord för kvinnor som gillar kvinnor.

Bisexualitet är när man gillar båda könen. Man behöver inte tycka om män och kvinnor lika mycket, det kan variera.

Queer

Asexualitet

Queer är ett samlingsnamn för personer som inte helt definierar sig med de sexualiteter eller identiteter som nämns i HBTQ+.

Transsexualitet

Transsexuella är personer som är födda i fel kropp. Vilket kan beskrivas med att ens hjärna inte stämmer med ens kropp. Det finns transmän som är född som kvinna och transkvinnor som är född som man. Det finns dessutom de som inte definerar sig med något kön.

Asexualitet är personer som inte är sexuellt attraherad av andra. Man kan fortfarande ha sex men känner inget behov av det. Det är ett spektrum som innehåller många mindre sexualiteter.

Pansexualitet

Pansexualitet är när man inte bryr sig om kön eller identitet och istället bryr sig mer om ens personlighet. Med det så sägs det också att det finns mer än 2 kön att bli attraherad av. Illustration: Ida Söderström

Skolelever om HBTQ

Murbergsskolans skolgård

Andrea - Nordviksskolan

Marlene Danielsson - 6B:s Lärare

Hur identifierar du dig? - Gay

Vad är din syn på HBTQ? - Min åsikt är att alla skolor ska vara HBTQ-certifi-

Vet dina klasskamrater om det? - Några stycken Tycker du att skolan accepterar HBTQ personer?

- Jag hör inga som säger “Jävla bögjävel” eller någonting sånt. De är väldigt bra, de bryr sig inte riktigt.

Har du blivit kränkt på skolan eftersom du är gay? - Nej, det är mer andra skolor.

Har du anmält det till skolan? -Nej, de bryr sig inte

erade och jag har försökt få vår skola att bli det men jag har inte lyckats.

Varför har du ett klassrum som är öppet för HBTQ personer? - Det är väl klart att man har det öppet. Alla människor är lika mycket värda och hos mig får alla vara den de vill vara.

Hur visar du att du har ett öppet klassrum?

- Jag har en fin bild på dörren. Jag talar även om vad jag anser när de använder ord som bög och såna ord som de använder som skällsord.

Vad tycker din klass om det?

- De är jätteintresserade och de har alltid varit jätteöppna och tyckt att det har varit spännande och intressant.

Bilden på klassrumsdörren

Klass 6B Murbergsskolan Härnösand

Ingrid Molin

Tuva Thörnberg

Vad är din syn på HBTQ?

- Jag tycker att det är bra att man kan vara sig själv, inte behöver vara någon som man egentligen inte är.

- Det är underbart.

Tror ni att klassen accepterar HBTQ personer -Ja, vår klass är väldigt bra på så sätt

V. Ossian Olsson H. Noah Kassberg Vad är din syn på HBTQ?

Ossian: Det finns väl kanske några som inte accepterar, men majoriteten tror jag accepterar det

Tror ni att klassen accepterar HBTQ personer? att de inte tänker på utseendet utan Tycker du att skolan är accept- Jag tror inte att någon skulle rik- på mer hur man är som person. erande? tigt bry sig, tror att alla skulle bara ta det som vilken person som helst. Tycker du att de borde lära er

Tycker du att de borde lära er mer om HBTQ i skolan?

Ossian: Ja. Noah: Ja.

mer om HBTQ i skolan - Ja det kan ju vara bra att veta vad Tycker ni att de borde lära er det innebär. Jag visste inte vad det mer om HBTQ?

- Det är bra att veta om det kommer var från början och det är en viktig Ossian: Ja. någon till klassen som är det, och då sak att veta. Noah: Ja är det bra. Så att den personen inte känner sig kränkt eller så. Så att man faktiskt vet hur man ska acceptera det.

Text, foto & illustrationer: Ida Söderström & Nate Hammarberg

Illustrationer: Emma Dahllund och Sunna Isacsson

Dagens ohälsosamma ungdomar Generellt äter ungdomar i Sverige för dåligt. De rör sig för lite och spenderar för mycket tid på mobiltelefoner. Dessa är några faktorer som leder till ökad stress och reducerad sömn bland ungdomar idag.

dagens samhälle är det vanligt att ungdomar skippar lunchen på skolan och istället äter till exempel en chokladkaka eller en kanelbulle. På fritiden är det många som stannar inne och spelar datorspel eller ser på TV och blir väldigt stillasittande. Risker med att leva ohälsosamt Enligt statistik på generationpep.se består barn och ungdomars energiintag till 17 procent av olika former av socker så som godis, kakor, snacks och läsk och endast 30 procent ungdomar uppnår den rekommenderade mängden fysisk aktivitet, vilket är 60 minuter per dag. Kombinationen att äta ohälsosamt och röra på sig för lite utgör en av våra största hälsofaror med följder

som depression, stroke, hjärtinfarkt och sömnstörningar. Sömnproblem Hur många ungdomar uppnår den rekommenderade sömnen? I undersökningen till höger svarade 32 procent av ungdomarna att de sover mer än åtta timmar, vilket betyder att 68 procent sover mindre än de 8-10 timmarna som är rekommenderade. Enligt 1177 kan sömnbrist ge biverkningar så som humörsvängningar, svårare att koncentrera sig och att komma ihåg saker. För lite sömn påverkar även hjärnans centrum för mättnad och hunger så att du känner dig hungrigare. Det påverkar även blodsockerbalansen, vilket kan göra dig extra sugen på sötsaker.

Vanligt med stress En vanlig orsak till brist på sömn är stress. Den största orsaken till stress bland ungdomar är skolan, men även mobiltelefoner kan orsaka stress. Mobiltelefonen stör vår koncentration och sömn, vilket driver till stress. I undersökningen till höger kan man se att 75 procent av ungdomarna är stressade minst en gång i veckan och det är endast 18 procent som aldrig är stressad. Enligt kollega.se är mobiltelefonen en störning vid arbetet om du avbryter arbetet för att du får en notis. Sådana avbrott påverkar vår förmåga till koncentration, minskar produktiviteten och ökar vår stress. Emma Dahllund

Undersökning bland ungdomar mellan 13-18 år

Antal svar: 28

80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Äter frukost, lunch och middag varje dag

Sover mer än 8 timmar på natten

Spenderar över 8 timmar per dag på mobil/dator

Tränar 3 gånger i veckan eller mer

Stressad minst en gång i veckan

Lisa, 17

Julia, 17

Lisa äter skollunchen varje dag och har ganska hälsosamma matvanor, men äter även godis och andra sötsaker flera gånger i veckan. Idag är det många ungdomar som är stressade, men Lisa är inte en av dem. Hon säger att hon kan bli stressad ungefär en gång i veckan och då är det ofta över framtiden. Hon är en ganska aktiv person som tränar ungefär tre gånger i veckan och utöver det får hon sin vardagsmotion genom promenader med sina hundar. Lisas egna tips för att det ska bli roligare att träna och röra på sig är att man kan träna tillsammans med sina vänner eller gå ut på en promenad tillsammans, för att det blir roligare och man kan motivera varandra. Lisa är inte en väldigt stillasittande person, men ibland kan det bli mycket sittande vid mobilen eller tv-serier, uppemot 7-8 timmar på en dag. På fritiden tycker hon om att umgås med vänner, äta godis och se någon bra film eller tv-serie.

Julia äter inte skollunchen varje dag och det beror antingen på att hon inte är hungrig eller inte tycker om maten som serveras. När hon inte äter maten äter hon istället godis. Julia går och lägger sig ganska sent, ungefär vid tolv och sover sedan mellan 5–6 timmar. Hennes brist på sömn kanske beror på hennes stress över skolan. Julia säger själv att hon är stressad ganska ofta, ungefär 5–6 gånger i veckan. Hon tränar inte så ofta, men får sin träning genom idrotten på skolan och på sommaren brukar hon ta promenader med sin familj eller vänner. Hennes egna tips för att det ska bli roligare att träna och röra på sig är att gå på promenader med sina vänner eller sin hund om man har en. Fritiden spenderar hon med hennes familj i garaget och mekar med bilar eller så är hon bara hemma och sover.

Text och foto: Emma Dahllund

DEN UNGA TEKNOLOGIN Dagens unga kommer att leva i en framtid med oanade tekniska framsteg. Vad kommer AI och andra teknologier att få för betydelse? De senaste årtionderna har teknologin exploderat och utvecklingen har gått extremt snabbt. Men nya unga grenar av teknologin har kommit under åren och vissa har kommit för att stanna. Hur kommer den nya teknologin idag att påverka oss framtiden? Kommer den bli bra eller kommer den bli dålig? Men vad finns det för ny ung teknologi idag? Det finns en som de flesta hört talas om och det är AI.

Vad är AI och vad står det för? AI står för artificiell intelligens och det är en maskin som kan visa intelligens som en människa. AI är en digital hjärna som kan lösa problem och lära sig olika saker vilket gör den till ett bra verktyg för att göra en dator mer effektiv eller att styra självkörande bi lar.

Text och bild: Filip Sjöstedt

AI sträcker sig över en stor del av teknologin idag, och hjälper till att göra allt mer effektivt som i Googles telefon Pixel 3 som har en AI sin kamera. Så om du skulle ta en bild på någon men vinden blåser upp håret framför ansiktet när bilden tas, då kan du lätt efteråt trycka på en endaste knapp och en perfekt bild dyker upp. Det AI gör är att den alltid är förberedd med bilder innan du tar en sen när nåt går snett och du trycker på knappen så väljer den snabbt den bild som ser bäst utav alla den tagit.

AI är ett effektivt verktyg och det kommer bara att bli större och bättre i framtida enheter. Det är otroligt hur långt vi kommit dom senaste åren. Men det har gjort att dagens samhälle kryllar med modern teknologi

Daniel Engström tycker att teknologin effektiviserar och gör saker enklare i livet men det är inte bra för miljön tack vare produktionen av det. Teknologins framtid finns det inga gränser för, AI kommer bli stor men det kan bli ett problem också. Det kan bli konsekvenser för miljön om teknologin inte utvecklas hållbart säger Daniel Engström.

Dagens teknologi är imponerande men det kan bara vara början på en helt otrolig framtid med elektriska självkörande bilar. Till exempel Tesla som redan ha all hårdvara med sensorer och datorkraft men väntar bara tills det är lagligt med självkörande bilar. Våra hus kanske också komma bli smart och avancerad. The Verge och Curbed samarbetade för att göra framtidens huskoncept. Huset byggs ihop i en fabrik för att det är mer effektivt och det blir bättre kvalitet när virket är skyddat. Huset har en cool design på sin carport för taket är solpaneler som samlar in en del av husets energi. Husets alla smarta enheter som smarta högtalare, smarta lampor och smarta skylskåp är ihopkopplade och kan styras av en surfplatta med en speciellt designat interface för huset.

som hårdvara och mjukvara. Men hur påverkar det oss människor och hur tänker vi om teknologin idag eller i framtiden? Vi frågade två elever på Ådalsskolan Daniel Engström och Ivar Noren.

Ivar Noren gillar teknologin och tycker att teknologin underlättar många saker i samhället och att i framtiden kommer teknologin vara väldigt utvecklat men speciellt AI. Ivar tycker framtiden ser cool ut och att den nya teknologin komma hjälpa mycket.

Detta kanske kommer bli våra hus i framtiden men tills nu är det bara ett koncept och teknologin har inte kommit tillräckligt långt för att det ska vara möjligt att få husen att funka perfekt och så att dom faktiskt går att köpa. Vi får nog vänta några år inan det första riktiga smarta huset kommer på marknaden.

Text och bild: Filip Sjöstedt

Tim Pettersson kör en superbucklig BMW.

SLADDA PÅ ISEN HAR BLIVIT ETT STORT INTRESSE Att åka till Långsjön och sladda på isbanan är många ungdomars höjdpunkt på helgerna. Istället för att busköra i stan så leker dom av sig på isbanan.

na. Människor som kommer hit ibland så att den blir jämnare efter har antingen hittat hit via Face- alla som kör, speciellt dom som kör book-gruppen “Longlake Racers” med spikdäck. eller helt enkelt genom ryktesvägen. I slutet på dagen

Det är inte bara ungdomar som kör där, även flera äldre personer har detta intresse. Om du själv vill köra på isbanan i Långsjön så är det bara att dyka upp, alla är välkom-

När man kört klart för dagen får man ställa isbilarna uppe hos en När man gör en isbana så skottar man som bor precis ovanför sjön. man bort snön och gör en väg som Han kör själv och är den som håller har olika kurvor. Det är viktigt att i och sköter om banan. Han tyckkolla hur tjock isen är runt hela ba- er att det är jätteroligt att så många nan regelbundet så inte isen sprick- kommer till banan på helgerna, det er när flera bilar kör efter varan- händer inte så mycket annars där ute dra. Man brukar även spola banan i skogen.

å isbanan i Långsjön är det mycket aktivitet på helgerna. Ungdomar kliver upp tidigt på morgonen och åker bland annat från Sundsvall och Härnösand endast för att sladda på isen utanför Undrom. Alla åldrar

Isbanan

Såhär ser en välkörd bil ut, Tim Pettersson har varit i många snövallar med sin isbil och även kört in i andra bilar ute på banan.

Johannes Knutsson, 24

Bilar & isdäck Dom allra flesta som kör i Långsjön har en gammal Volvo med vanliga vinterdäck, och så finns det dom som har bilar med lite mer kraft i motorn och isdäck. Så här ser isdäck på bilden ovan ut. De som kör med isdäck får mycket bättre fäste på isen när dom kör och kan köra mycket fortare än dom med vanliga dubbdäck. För att inte krocka kör man bara åt ett håll på banan.

Johannes kör en Volvo 245a. Han kör på isbanan för att det var så lite snö i början av vintern så han kunde inte köra skoter. “Man blir som ett barn när man kör omkring på isbanan.” Det som är roligast är att köra fort och sladda tillsammans med alla andra. Det är ett bra sätt att umgås med folk på helgerna.

Här har Simon Gradin kört in i en snövall.

Fanny Wikner, 20 Fanny kör en Volvo 940. Eftersom man inte får sladda i stan så är isbanan ett perfekt ställe, dessutom träffar man nya människor. Det är en väldigt bra gemenskap på banan, alla hjälps åt ifall det skulle behövas och så är alla glada och trevliga. Det är inte bara folk härifrån, det kommer flera ifrån t.ex Sundsvall och Härnösand också.

Text, foto & illustration: Sunna Isacsson

Den psykiska ohälsan

Psykisk ohälsa blir vanligare och vanligare bland ungdomar. Depression och ångest är två av de vanligaste mentala sjukdomarna. Men många andra, bland annat ätstörningar som Anorexia och Bulimi, är också mer vanliga bland de yngre.

tt prata om depression, ångest, ätstörningar och dålig mental hälsa blir mer och mer vanligt idag. Några anledningar kan vara just skolan och sociala medier. Med ökningen av lättare sätt att vara anonym på internet, som leder till mycket näthat, och svårare mål i skolan, som i sin tur leder till stress och ångest, påverkas den psykiska hälsan väldigt negativt. Statistik Från NASP visar att de senaste åren har självmord ökat i åldrarna 15 till 25. Ungdomar mår sämre För den här artikeln har jag intervjuat en ung kvinna som vill vara anonym. Jag frågade om hon märker av sämre psykiskt mående hos de unga bland henne. ”Jag märker att ungdomar mår psykiskt sämre, men jag vet inte vad som får oss att må sämre. Jag tror att det kan bero på all press vi har. Hur mycket ansvar vi som ungdom får ta nuförtiden. Vi försöker leva upp till saker som

Tjejen på bilden har ingenting med intervjun att göra.

egentligen inte behövs. Vi tror att vi måste vara på ett visst sätt annars är vi inte ’normal’ och jag tror det kan skapa psykisk ohälsa hos ungdomar.” Sociala mediernas påverkan Ungdomar idag är kända för att sitta vid datorn eller mobilen och skrolla genom deras Instagram flöde eller skicka selfies via Snapchat. Men under ytan i dessa tjänster gömmer sig näthat och folk som talar illa om andra med andra. Den anonyma kvinnan beskrev att man ofta mår dåligt när man använder sociala medier för att man vill vara som de andra och leva upp till normerna idag. Kvinnan blev frågad om hon tror sociala medier bidrar till psykisk ohälsa; ”Ja det tror jag. Eftersom där sägs och skrivs det så mycket om hur man ska vara som person, hur man ska göra, vad man ska äta, hur man ska klä sig, hur man ska göra i princip allting. Jag tror att en stor anledning till varför man mår dåligt är för att

man vill leva upp till allt det där. För annars är man inte ’normal’. Och kan man inte leva upp till det så blir man stressad, man känner till exempel att man är ful, äcklig, fet, för smal osv. Som då skapar massa negativa tankar om sig själv.” Skolan måste prata mer om psykisk hälsa Man tycker ofta idag att unga klagar mycket på skolan men många pratar inte om hur kraven i skolan höjts. Man får läxor i alla olika ämnen och kurser, prov flera gånger i veckan. Lektionerna och dagarna är längre vilket gör eleverna tröttare och presterar sämre. Kvinnan tycker att skolan inte visar så mycket stöd när det gäller psykisk ohälsa. “Jag vet inte om skolan gör någonting eller hur dem hanterar det, men det känns som att de försöker göra något åt det...” Hon tycker att om skolan pratar mer om det så är det lättare för de som har ett dåligt psykiskt mående att prata med någon och få hjälp. De känner sig mindre ensamma. Mycket negativt Kvinnan nämner hur många runt henne för det mesta är negativa. “Det är som en vana att säga något negativt. Jag hör negativt hela tiden, typ mer negativt än positivt.” förklarar hon. Hon anser att samhället blir sämre och bidrar till att vi blir så negativa.

tigheter unga har i samhället. Unicef arbetar för liknande mål globalt. Det är viktigt att alla ska få må bra i ett samhälle. Skolor har alltid en kurator eller skolsköterska man kan prata med. Det finns många organisationer att vända sig till. Många onlinetjänster finns och är det kris finns det nummer man kan ringa. Att öppna ögonen för andra om dessa organisationer kan rädda liv. “Om man själv mår dåligt så kollar man på alla andra och tänker ‘Vad bra de har det,’ ‘Varför har inte jag det som dem,’ ‘Varför mår alla så bra förutom jag,’ Fast då kanske den där personen står där och bara fejkar allting och mår lika dåligt och tänker samma sak att hon eller han är helt själv och alla andra mår helt bra. Därför borde man ta upp det här ämnet mer. Så man ser att man inte är ensam, att det finns folk som känner likadant som en. För då kan man snacka med varandra och hjälpa varandra vilket jag tror kan göra så att man inte känner sig lika ensam och hjälplös längre. Om man skulle ta upp det här ämnet mer kanske folk skulle våga söka hjälp eftersom dem ser att det är vanligt, att de inte är ensamma om det. Man kanske faktiskt vågar öppna upp då det kanske skapar en viss trygghet när man vet att man inte är ensam om det.”

Det blir bättre! Många organisationer i världen kämpar för att barn och unga ska få må bra. De kämpar för att minska den psykiska ohälsan bland unga. BRIS jobbar för de rät-

Text och Foto: Vimra Johansson

Who Am I?

Varenda en av oss har en kultur. Varje land, varje bakgrund…. och varje ålder. Därför vet vi att även ungdomar har sin egen kultur. Men vad innehåller den och vad är det som gör den så speciell? Är det dess okonventionella kläder, den högljudda musiken eller kanske är det påverkan av de sociala medierna? Allt det där och mycket mer. Idag finns det 1.1 miljarder ungdomar i världen. Pojkar brukar ha problem med beteendet medan flickor har emotionella problem. Det finns nästan ingen skillnad längre mellan grupper, som Punks eller Hippies förut. De enda fortfarande erkända grupperna är Emos och Metalheads. (källa: The Guardian) 26

enna generation har mycket fler problem än de föregående, de är väldigt busiga och sitter bara framför tv:n. Så här låter klichéerna. Men är det verkligen sanningen? Enligt “Monitoring the Future” studien, så är svaret nej. Användningen av substanser är mindre än det varit någonsin förut (förutom Marijuana), graviditeter hos 15 – 19 åringar minskade från 61,8 per 1.000 personer år 1991 till hälften, 31,1 per 1.000 personer år 2011

och även antalet registrerade mobbningar i skolor min- gillar även om det motsvarar de aktuella trenderna. skade från 32% 2007 till det minsta procenttalet någon- Mode tjänar oftast till att reflektera sitt eget livsstil och sin, 22% i 2013. Aggresivt beteende har enligt studien bidrar till ett positivt självförtroende. inte heller ökat. Varför finns kulturen? Varför har tonåringar en egen kultur alls? Vad behöver de den till? Alltså, det finns många olika orsaker, och förstås är det olika för varenda person. Ungdoms kulturens centrala elementet är dock själv-utvecklingen och att hitta en egen identitet. Allt de gör tjänar till att svara den stora frågan: Vem är jag egentligen? Förstår du ungdomar? Särskilt språket är väldigt påfallande hos ungdomar. Det kan starkt variera beroende på bakgrund, region och ålder men det finns ändå några gemensamheter. Språket påverkas mycket av musik och engelska och tjänar till att skilja sig från andra och känna sig förbundna med sina vänner och kan även förstärka självförtroendet. Fashion Det är ungdomar som största delen av Fashion-världen riktar sig till och särskilt Street Fashion styrs nästan enbart av ungdomarna. Även om ungdomarnas kläder inte längre skiljer sig lika starkt från andra generationer så kan man ändå hitta några säregenheter. Skinny jeans och Beanies hittas i nästan alla stilar, likaså ”bold Statements” om sociala och kulturella problem, helst i svart eller vit eftersom färgerna kan lätt och snabbt blandas med andra. ”Enkelhet” står här i centrum fast man ändå måste kolla på små detaljer som ett halsband eller armbandsur för att skapa det perfekta ”social statement”. Vad som är ”inne” just nu påverkas då dels av kändisar och medierna men det är alltid viktigast vad ens vänner

“Internet fördärvar ungdomen” Sociala medier spelar en stor roll i mångas liv, särskilt i ungdomars liv. De används till stor del för att vara i kontakt med andra och för att möta fränder. Genom medierna kan ungdomen förbinda sig på global nivå. Så skapas den sociala gruppidentiteten främst online idag i stället för lokalt, medan det ändå huvudsakligen förstärker de lokala relationerna eftersom grupperna mest består av människor som ungdomarna känner även i det äkta livet. På så sätt kan starkt knutna homogena fragment skapas med likasinnade personer. Dessutom ställs ungdomar genom sociala medier i centrum som kulturskapare i stället för att bara vara kultur-konsumenter. Ändå måste man tänka på att ungdomen nu är mycket tydligare utsatt för konkurrenskampens tryck för att man kan alltid se vem som gör vad, hur bra alla ser ut, och vem nått vad. Därför är generationen betydligt mer ängslig och självkritiserande än de föregående.

Ungdomar klär inte ut sig som vuxna gör. Medan vuxna brukar ha afton-kläder som skiljer sig mycket från (och är snyggare än) dagens kläder så kan ungdomars afton-kläder oftast inte ens skiljas från deras dagliga outfit eftersom de flesta är rädda för att vara “overdressed” 27

Ungdoms Musik Vad påverkar ungdomar mest? Är det datorn? Tv:n? Eller kanske sociala medierna? Fakstiskt inget av dem. Det är musiken! Enligt “news. stanford.edu” lyssnar ungdomar i genomsnitt 4-5 timmar om dagen på musik, huvudsakligen som bakgrund-element medan de gör andra saker. Hur används musiken? Huvudskäl till att de lyssnar på musik är för att sammla information om den vuxna världen, slippa social kontakt, förenkla vänskap och skapa en personlig indentitet. Faktiskt anses utvecklingen av passion till populär musik ofta som början av adolescens. För de flesta ungdomar är sångens text inte lika viktig som hur sången låter. Ungdomar känner sig dock mer bundna till sången ju noggrannare de lyssnar på texten. Texternas interpretationer kan variera enormt eftersom de brukar bero på lyssnarens dåvarande situation och inte på själva texten. Musiksmaket Fastän könen oftast är överens så är deras musiksmak väldigt olika. Flickor föredrar Black Musik och nästan inga tycker om Heavy Metal, pojkar tycker däremot mindre om Pop, det är bara Rap som alla gillar likadant. “news.standford.edu” säger dessutom att det specifiska musiksmaket påverkas huvudsakligen av bakgrunden, vänner och omgivningen. Så kallade ”problembarn” tenderar då i regel att lyssna på Heavy Metal fast de flesta fans, emot klichén, inte tar droger, är i fängelse, har inga problem i skolan och inte är depressiva. Dessutom är det inte musiksmaken som påverkan prestationer i skolan utan det brukar vara tvärtom. 28

Hipster-kultur

Emo-kultur

Ursprung

Hipster-kulturen har blivit väldigt påfallande de sista åren. Faktiskt finns den dock sedan förvånande lång tid. Begreppet “Hipster” uppstod under 1940-talet och användes egentligen för fans av musikern Harry Gibson, men utvecklade sig sedan snabbt till benämningen för en egen kultur.

Ordet “Emo” är en avkortning av “emotive hardcore”. Det syftade ursprungligen på en musikgenre som uppstod under 80-talet i D.C Punk-Scenen och är en sort av hardcore punk rock med en emotionell riktning. Låtar brukade handla om ledsenhet, kärlek och ångest som sjöngs på ett dramatiskt sätt men ändå snabbt och “thrashy”. Emo-kulturen var mest populära under 2003 men är ännu spridda överallt och räknas som en av de få subkulturer som fortfarande finns kvar. Den sägs vara konsument-driven och märke-besatt. Många förknippar kulturen med självskada, det stämmer dock inte.

Devis Dess devis bestod främst av att protestera mot de traditionella normerna och förväntningarna av samhället. Dessutom ville de vara mer än bara en mainstream-kultur. De lägre samhällsklassernas fashion och aktiviteter samt apati åt mainstream-ideal och det vanliga uppträdandet vid urbana områden får de att vara igenkännbara nu som då. Deviserna har ändrats idag men de gamla kan man fortfarande känna igen: bevara miljön, anti-materialism, bildning (huvud-intressen är filosofi, politik, sociologi, konst och musik), natur och friskt liv.

Kännetecken Hairstyle: lång lugg, borstad till en sida av ansiktet eller över en eller båda ögon; färgad; utjämnad; spikes; uppklippt Fashion: skinny jeans; svart; slimmad band- eller vintage t-shirt; zip hoodies; nitbälte; converse; eyeliner Lifestyle: blyg; tyst; introvert; ångest-drabbad; känsligt; konstnärligt talang

Visste du att? Emot den allmänna tron har ”explicit lyrics” ofta effekten att ungdomar tycker mindre om musiken. Den verkar då mer som en ”skämd” frukt och inte som en ”förbjuden” frukt.

Få en insikt i emo-kulturen Idag är det särskilt den emo-kultur som är känd. Vi har ju alla hört om den en gång. Ord som ”introvert”, ”självskada”, ”antisocial” förknippas oftast med kulturen. Faktum är dock att många klichéer inte stämmer. Men hur ska man veta det utan att känna livsstilen på riktigt? För att få en bättre insikt i kulturen tog jag kontakt med en självutnämnd före detta emo och bad honom att berätta något om sitt liv och sina erfarenheter för mig. Liam, 16 år gammal, var emo i sammanlagt 2 år, förra året och året före det. Han berättar för mig att allting börjat när han introducerades till bandet Twenty One Pilots. Därpå fortsatte det med fler bands och allt annat. På frågan varför han inte längre kallar sig själv emo svarade han ”I was such a negative person? I still am, but not as extremely.” Liam betonar dock att även om det finns manga emos som beter sig så, så är det inte alla. När vi ser en emo,

bör vi alltså inte direkt anta att hen är en negativ person. Dessutom måste vi tänka på att det inte alltid är så lätt att har en livsstil som avviker från samhällets normer. Det gäller särskilt emos. Liam minnas även att han mobbats. ”I have always been bullied but because I was the emo kid, more so.” Det finns dock något positivt med det hela, nämner Liam. Han är en mycket mer positiv människa nu och mötte nya vänner. Till sist finns det en sak till om emos som Liam vill säga till våra läsare: ”It´s people who listen to great music and are some of the nicest people I´ve met – the negativity is common but not entirely.” Alltså, nästa gången du möter någon som inte motsvarar samhällets normer tänk på att hen kanske inte motsvarar dina fördomar utan möjligtvis är ganska snäll. Vill du döma hen direkt eller kanske ta dig tid att lära känna hen på riktigt?

Text, foto & illustrationer: Merle Albrecht

Trans are humans. Right? 1962:

Klubben Transvestia bildas i Sverige. Medlemmarna var bland andra transvestiter och transsexuella.

1966:

Transvestitföreningen FPES (Full Personality Expression Sweden) bildas.

1972:

Sverige blir det första landet i världen som erbjuder möjligheten att ändra juridiskt kön efter utredning. Samma år började även behandling med hormonterapi och kirurgi att erbjudas i Sverige.

1979:

Patientföreningen Benjamin bildas, Sveriges första organisation för transsexuella.

2001:

På RFSL:s kongress beslutar man att transpersoner ska inkluderas i RFSL:s målgrupp.

2003:

RFSL Ungdom blir en egen organisation

2007:

Transgender Day of Remembrance uppmärksammas för första gången den 20 november. Syftet är att genom exempelvis manifestationer påminna om att transpersoner i hela världen utsätts för hatbrott och mördas på grund av ens transerfarenhet. Föreningen KIM (Kön Identitet Mångfald) bildas. Föreningen vänder sig till alla transpersoner och hade som syfte att arbeta för transpersoners rättigheter.

(Föreningen är numera vilande.)

2008:

RFSL Ungdom får pengar från Allmänna Arvsfonden för att jobba särskilt med transungdomar i det treåriga projektet “Transformering”. RFSL Ungdoms rapport ”’Är du kille eller tjej?’ – en intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor” släpps.

2009:

RSFL Ungdom arrangerar - så vitt vi vet - det första sommarlägret specifikt för transungdomar i Sverige.2009: Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som diskrimineringsgrund. Transpersoner inkluderas från och med nu i svensk diskrimineringslagstiftning. Socialstyrelsen avskaffar diagnosen “transvestism” som en psykiatrisk diagnos. Namnlagens tillämpning ändras så att alla myndiga personer får ha vilket namn en vill, oavsett juridiskt kön. I och med att äktenskapslagen blir könsneutral behöver olikkönade gifta par inte längre skilja sig om den ena vill ändra juridiskt kön. Fram tills nu hade det varit ett krav att alla som ville ändra juridiskt kön skulle vara ogifta.

och hur gammal man är. Bättring utlovas. I

2013:

tvångssteriliseras därmed inte längre personer för att få ändra juridiskt kön, även om kravet fortfarande står kvar i lagen. Den 1 januari försvinner kravet om att vara svensk medborgare för att kunna ändra juridiskt kön i Sverige. Däremot måste man vara folkbokförd i Sverige. Den 24 juni lämnar RFSL och RFSL Ungdom tillsammans med KIM, FPES och Diskrimineringsbyrån Uppsala in ett krav på skadestånd till Justitiekanslern, vilket är den myndighet i Sverige som ser till att andra myndigheter följer svensk lag. Mer än 100 personer begär skadestånd för att man blivit steriliserad mot sin vilja i samband med könsutredning.: Den 1 juli stryks kravet på sterilisering ur könstillhörighetslagen

2018:

Alla som beviljas ersättning får samma belopp: 225 000 kr. Den 16 maj fattar riksdagen beslut om att skydda transpersoner mot hatbrott, olaga diskriminering och förolämpning. Det innebär att transpersoner inkluderas och erkänns i en svensk grundlag för första gången. SamtiRFSL Ungdom lanserar hemsidan digt tas även ett första beslut för att transformering.se den 15 april inkludera transpersoner i lagen om 2010. Hemsidan syftar till att samla hets mot folkgrupp. Förbud mot aktuell information och kunskap olaga diskriminering, förolämpning om rättigheter, vård och bemötande samt straffskärpningsregeln vid kopplat till trans. Socialstyrelsen hatbrott mot transpersoner föreslås utreder hur den könsbekräftande träda i kraft den 1 juli 2018. vården fungerar och kommer fram Denna info hittades på till att det finns flera fel och brister, “Transform.se” bland annat får man väldigt olika vård beroende på var man bor

2010:

Kim Petras - världens mest kända transvesvit

im Petras är den Tyska pop stjärnan men också transgender modellen som också har en ranking i “top 10 transgender woman that can steal your man”. Kim var född 1992 27 augusti. Hon visste redan vid en ung ålder vad hon ville bli. Då vid en ålder av 12 så påbörjade hon sin östrogena behandling, vilket då gjort att hon då också blev känd som en av de yngsta transvestiterna i världen. Av vad vi vet är hon också den yngsta att få sin operation då hon bara var 16 år gammal. I en intervju med “Sidewalk talk” berättar Kim om hur hon hatade skolan i sina tonår och hur hon kände att skolan

också hatade henne. Hon skattar även sig själv lycklig att ha de föräldrar hon har som förstår i en sådan ung ålder att Kim ville göra det. I en annan intervju med “This morning” så berättare Kim hur hon var mobbad från 10 års ålder eftersom hon hade långt blont hår och tjejiga höfter. Hon berättar även hur rädd hon var att någon dag vakna upp med ett Adamsäpple, en mörkare röst eller ansiktes hår. Kim har blivit en stor inspiration över hela världen på grund av hennes sätt att ha stått upp för sig själv. Hon är särskilt en stor inspiration för alla barn runt om i världen och alla barn som är fast i helt fel kropp för hon visar

hur även om man är ett barn så kan man veta vad man vill bli. Hon visar även på mycket av kraften och själv känslan som man måste ha för att någonsin kunna gå igenom ett sex byte. I intervjun med “This morning” säger hon även hur det var svårt att hitta en psykolog som ville lyssna eller en som visste om hennes situation. Hon berättare även hur det var när de hittade någon som ville hjälpa till så sa han att han aldrig hade haft ett så klart fall förut.

Text: Sara Vestling

Röster om transsexuallitet I intervjuer med läkaren Helena Osterman-Gärskog i Umeås barn och ungdomsmottagning

berättade hon att hennes personliga åsikt om transvestiter är att de är som en vanliga människor och att man inte ska se dem på något annat sätt. Hon tycker att om uttalandet att “det” är fel så ser hon det som helt fel. Sedan 2013 så har folk mer och mer kommit ut med att vara transa eftersom att tvångssteriliseringen blev borttaget 2013. Med då ser man en drastisk ökning på att man vågar identifiera sig som transsexuella eller transvestiter, speciellt i tonåringar.

Lea Wissing-Ek Kurator på barn och ungdomspsykiatrin i Umeå säger att:

Vi arbetar med våra patienter på det sättet att vi är de som hjälper dem med deras frågor och ger dem svar och tar ett beslut om detta är något vi tror att det verkligen vill. Sedan skickar vi dem till sjukhusmottagningen där de då får gå igenom ett blodprover och annat för att se att det inte är något som då kan förvärras av att det tar hormonstoppare eller östrogen eller testosteron. Specifikt så arbetar jag med att då ta hand om patienter och deras föräldrar för att svara på deras frågor. En transvisit är som en vanlig person bara det att de blev född i fel kropp. Det är inget som gör dem annorlunda från andra.

En sjuksköterska på barn och ungdomsmottagningen i Umeå säger att:

den mest vanliga åldern att komma ut är mellan 12–15. Men man börjar oftast med sin medicinering mellan 16–19. Det är inte så ofta man kommer ut med detta efter 20 års åldern eftersom man har då redan gått igenom hela sin pubertet men det händer att folk även gör det. Men att det inte är lika vanligt som 12–15. Vår medicinering funkar så att du använder hormonstoppare, sedan injicerar du antigen östrogen eller testosteron. Vilket då i sin tur kommer att ändra din kropp på olika sätt. Det är också därför de måste vara helt säkra på att detta är det du vill eftersom om du ändrar från testosteron till östrogen så kommer till exemple brösttillväxten vilket inte går att ta tillbaka om du skulle ändra dig. Då skulle du behöva operera bort dem.

Text och foto: Sara Vestling

Illustationer: Kevin Sundström

Så här gör du för att hålla tag i pengarna. Studerande elever vet hur jobbigt det kan vara att vara låg på pengar i början till slutet utav månaden, och för dom som inte lyckas hålla i pengarna, då kan det vara bra med ett extra jobb

Jobben som finns tillgängliga utan någon speciell utbildning i åldern från 13 – 17 års ålder är att jobba inom olika mataffärer t.ex. ICA, Coop, Willys och Hemköp. På Coops sida står det att ”jobba i butik är väldigt varierande och omväxlande” men även att ”jobba i butik är ett fysiskt krävande jobb, men älskar du att möta människor och har man ett intresse för detaljhandeln så kommer du trivas hos oss” För att trivas i ett butiksarbete är det viktigt att ha rätt inställning, vara positiv och duktig på kundbemötande. Det mesta går att lära sig men att vara intresserad av service

och hur man tar hand om kunder är avgörande. CSN vad är det?

eleven behagar, det vill säga kläder, skor, musik, mat, räkningar, kunna resa kollektivt eller små resor. Hemtjänst?

CSN är ett bolag som ger studerande ungdomar en viss summa pengar varje månad (September – Maj) för att studera. Studiebidraget har ökat nyligen med 200kr. Studiebidraget ligger nu på 1250kr, innan låg det på 1050kr, och innan det låg det på 950kr men det var för ungefär 20 år sedan. Frågan som går ofta runt hos föräldrar är vad ska studiebidraget gå till. Studiebidraget ska gå till det

Som ung kan hemtjänsten vara ett bra jobb, för det lär en ta hand om dom äldre och genom dom kan man lära sig väldigt mycket. Det ser även bra ut på ens CV för framtida jobb med bland annat att man är noggrann med detaljer, multitaskar och en driven person. Så tycker du om att ta hand om äldre och även lära dig en hel del på vägen så är det ett bra jobb för dig.

Spartips 1. Gör en budget och försök att hålla dig till den. 2. Undvik att köpa på avbetalning eller ta krediter, som till exempel SMS-lån eller liknande. 3. Jämför alltid priser när du ska handla något nytt och sälj sånt du inte behöver. 4. Gör egna matlådor. Du kan spara många hundralappar på att göra egna matlådor. 5. Utnyttja studentrabatter. 6. Sätta in pengar på ett separat konto så det blir svårare att impulsköpa saker. Eller köpa guld för att inte tappa pengarnas värde. Till exempel under inflation så du inte tappar pengar 7. Om man snusar eller röker så kan det vara bra dels för hälsan men även för ekonomin att trappa ned eller eventuellt sluta.

Jobb som kan passa dig! 1. Jobba i en närbutik. Det är ett enkelt jobb som kräver att du packar upp varor, städar eller ställer snyggt i hyllorna. 2. Dela ut reklamblad. Det ger inte en stor summa pengar, men det kan få dig att se bättre ut på ditt CV. till exempel. att du är en drivande person. 3. Starta UF-företag. Genom att starta ett UF (Ung Företagsamhet) företag får du testa på hur det är att styra och ställa i ett företag, med ekonomi och diverse saker. 4. Starta ett eget företag. Att starta eget innebär att du står på egna fötter och tjänar in dina egna pengar. 5. Hjälp äldre. Många äldre drar sig från att söka hjälp som till exempel hemtjänst då det är både dyrt och komplicerat att söka tillstånd. Gör alla en tjänst och spring ärenden till äldre. Behöver dom handla mat, lämna ett brev på posten eller lära sig mobilen eller datorn? Det är en väldigt bra för ungdomarna, som ger en erfarenhet, förbättrar ens CV och även så tar vi hand om de äldre Text och illustrationer: Kevin Sundström

Redaktionen

ES16

ES17

Adam Jakobsson - Chefredaktör

Emma Dahllund- Bildredaktör

Sunna Isacsson

Ida Söderström

Nate Hammarberg

Kevin Sundström

Hannah Moström

ES18

Alexander Sjรถlander

Filip Sjรถstedt

Merle Albrecht

Silan Sagir

Vimra Johansson

Sara Vestling