Tidningen #Young. Redaktion 3. Estetiska programmet, Ådalsskolan, Kramfors. by Lars Åhlin

#YOUNG TEMA UNG

NR 7 2019

THE NEW GENERATION AV ESTETIK OCH MEDIA, Ã&#x2026;DALSSKOLAN

Högskoleförberedande och kreativt

Estetiska programmet - Estetik och media Ådalsskolan i Kramfors

Innehåll Krönika: 18 år och kroniskt sjuk______________________________________4 Malala_____________________________________________________6 Greta______________________________________________________8 Rädslan för framtiden ___________________________________________10 Att hitta ett nytt hem___________________________________________12 Den lata generationen___________________________________________14 Förändra världen______________________________________________18 Bor vi på andra planeter om 100 år?__________________________________24 På min tid..._________________________________________________26 “Respekten för de vuxna har försvunnit “_______________________________28 Dagens unga är teknikens framtid ___________________________________30 Ungdomars framtid ___________________________________________ 32 Ungdomskulturer___________________________________________ 34 Ung företagsamhet en vinnares resa__________________________________36 Musikal: Fåglarna______________________________________________38 A life long dream______________________________________________40 Redaktionen_________________________________________________42 ___________________________________________________

Omslag: Josephine Jonasson

INNEHÅLL

Greta och Malala lär oss mycket I år, troligen för sista gången, har jag återigen fått äran att skriva förordet till Estiska programmets tidning. Temat är ”Ung”! Förutom att vi har väldigt mycket gemensamt, då de flesta människor har varit unga, så har vi också det faktum att ingen är ung två gånger. Det betyder att det är väldigt svårt att kunna jämföra hur det att vara ung nu, jämfört med när man var det själv. Samhällsförändringen som odiskutabelt har en mycket hög takt nu, kanske snabbast i mänsklighetens historia i och med digitaliseringen, ändrar också spelplanen. Gamla maktstrukturer hotas och nya krafter hittas. Varför skulle annars fundamentalistiska män försöka skjuta ihjäl en ung flicka som försöker utbilda sig? Varför var Malala så stort hot? Att utbildning hotar odemokratiska makthavare vet vi redan men en stor skillnad nu är att motståndet har större möjligheter att sprida sig. Genom digitala kanaler har Malala blivit världskänd och har kunnat föra ut det demokratiska budskapet än mer. På sätt och vis har de mörka krafterna förlorat mot den yngre kraften i det fallet. Ett annat exempel från vårt eget land är Greta. Genom att avvika från normalbeteendet – både gällande skolgång och det som hon själv beskriver som ”socialt spel” – har hon lyckats mobilisera hundratusentals människor i kampen för klimatet. Det som Greta i likhet med Malala lyckats göra är att avslöja och blotta mörka krafter. Genom att ha en vilja och ta plats, har hat och osanningar riktats mot henne. Digitala kanaler har gett henne makt men också visat sig från sin sämsta sida där fullt vuxna människor beter sig på ett helt oacceptabelt sätt. Men det finns hopp. Precis som jag säger varenda gång jag får chansen att starta nytt läsår eller termin i aulan så är unga generationen hoppet. De äldre som äger media och förekommer i sociala medier försöker framställa världen som om den är i förfall pga. de ungas handlingar eller passivitet. Det är dock de äldre som är förebilderna. Det är de äldre som startat krigen, står för näthat och klimatförstörelse. När unga agerar så hånas de, och när unga inte agerar är det också fel. Rådet jag har är att skaffa sig kunskaper och mobilisera krafter. Genom att vilja förändra och skapa mänsklig opinion och kraft bakom sig kan man nå stor förändring. Mörka krafter bullrar mycket men i slutändan är de ljusskygga. Nyttja det och förändra. Det är trots allt ni unga som ska leva längst på jorden!

Peyman Vahedi Rektor, Ådalsskolan Twitter: @peva79 peyman.vahedi@kramfors.se FÖRORD

LEDARKRÃ&#x2013;NIKA

18 år och kroniskt sjuk Att vara ung i dagens samhälle, med bland annat stress och prestationsångest på grund av skolan, är tufft nog. Men hur är det att dessutom leva med en kronisk sjukdom som inte syns?

Foto: Elin Höglund

ivet som ung i dagens samhälle är tufft. Vi utsätts dagligen för olika former av prövningar - i skolan, på fritiden och på sociala medier. Prövningarna kan i stora drag bestå av betygskriterier, diskrimineringar och normer som orsaka psykisk ohälsa. Jag kämpar själv med det. Det konstanta övertänkandet, jämförandet, skuldkänslor för saker jag inte kan påverka och den ständiga ångestklumpen i magen som aldrig lyfter. Varje dag är en kamp. Hur gör man när varje dag ser likadan ut? Var hittar man styrkan att fortsätta när glöden har tagit slut? Utöver den psykiska kampen tampas jag även med en kronisk sjukdom - EhlersDanlos syndrom. Det innebär att min bindväv är mycket svagare än den ska vara. Bindväven är kroppens klister, den har i uppgift att hålla ihop alla leder och muskler, men eftersom min är för svag klarar den inte av att utföra sin uppgift. Det orsakar bland annat kraftig muskel- och ledvärk som i sin tur leder till mycket frånvaro från skolan och skoluppgifter som halkar efter - och konsekvenserna blir ännu mer stress, prestationsångest och skuldkänslor. Min fritid blir också påverkad. Jag isolerar mig från sociala situationer, ibland motvilligt för att sjukdomen väljer åt mig, men ibland gör jag ett

LEDARKRÖNIKA

aktivt val för att orken inte räcker till. Jag får skuldkänslor för att jag inte umgås med mina vänner, en del glider längre ifrån mig - jag får därav påslag på min ångest och isolerar mig ännu mer. Allt blir en ond cirkel. Den värsta delen är nog att jag aldrig kommer att bli frisk, sjukdomen kommer finnas med mig livet ut och jag måste lära mig att leva med den. För mig fungerar det kortsiktigt att lyssna på ljudböcker: när jag gör mig i ordning för skolan, äter frukost, borstar tänderna - alltid. Under perioder när jag är extremt stressad eller kämpar extra hårt med ångesten och värken kan det vara svårt att hänga med i vad som sägs. Orden försvinner in i en dimma och jag måste lyssna om, ibland flera gånger. För dig som är närstående till unga med psykisk ohälsa eller kronisk värk - ta dig tid att lyssna. Du behöver inte alltid komma med något att säga men öppna din famn och stötta utan att vara krävande. För en konversation med varandra och hitta ett sätt som bäst passar er.

Josephine Jonasson Chefredaktör

MALALA YOUSAFZAI

alala Yousafzai föddes 1997 i Mingora, som ligger i Pakistan. Malalas far, Ziauddin Yousafzai, var fast besluten att ge Malala alla tillfällen som en pojke skulle ha. När hon blivit några år så fick hon börja i skolan och hon älskade det. Men allt förändrades när talibanerna tog över staden som de befann sig. Talibanerna var extremister som förbjöd många saker, som att- äga en tv och att lyssna på musik och de människor som bröt mot dessa regler blev hårt bestraffade. De bestämde även att tjejer inte längre skulle få gå i skolan och därför fick Malala, år 2008, säga adjö till alla sina vänner i skolan utan att veta om hon någonsin skulle få träffa dem igen. Hon har sedan dess kämpat för en jämlik värld där alla flickor ska har rätt till utbildning och att få gå i skolan.

Källa: malalafund.org. MALALA YOUSAFZAI

Fonder Att tjejer inte kan utbilda sig kan bero på många saker till exempel barnarbete, tidigt äktenskap, konflikter, pengar, könsperspektiv, hälsa eller naturkatastrofer. Därför har Malala skapat en fond som bryter ner de spärrar som hindrar över 130 miljoner tjejer från att gå till skolan. Hon vill ge tillbaka allt som krig, fattigdom och diskriminering tog ifrån dem. De länder som Malala-fonden prioriterar är Afghanistan, Brasilien, Indien, Libanon, Nigeria, Pakistan och Turkiet. Denna fond arbetar där flest tjejer saknar sekundärutbildning. Tack vare denna fond så har många fler tjejer kunnat skaffa sig en utbildning, och må bra. Det är något som vi tackar Malala Yousafzai för.

Text: Hannes Eliasson, Ella Näslund

Foto: Maureen Nandini Mitra

GRETA THUNBERG

reta Thunberg är en 16årig svensk miljöaktivist. Det som gav henne mest uppmärksamhet var när hon började skolstrejka utanför Riksdagshuset i Stockholm varje fredag. Detta har gjort henne mycket känd inom miljöaktivismen, som i sin tur ledde till en inbjudan att få tala på World Economic Forum i Davos. För att bidra till att förminska utsläppen så åkte hon tåg till Davos istället för att flyga. Hon märkte att många av de världsledare som deltog hade åkt privatjet, limousine eller liknande fordon dit, vilket väckte hypokritiska känslor hos Greta. I hennes tal på World Economic Forum så säger Thunberg: “Jag vill att du ska ha panik”, vilket Thunberg menar kommer hjälpa folk att agera som om deras hus brinner. Thunberg har även varit med på en TED

Talk i Stockholm, där hon förklarar hur viktig miljöfrågan är och hur det kommer att ingen pratar om det även fast klimatförändringen hotar vår existens. Thunberg kämpar mest för att få den Svenska staten att minska sina utsläpp med 15% per år för att kunna nå under en 1,5°C ökning av den globala temperaturen, och att därmed följa Parisavtalet. Många följer i Greta Thunbergs spår och skolstrejkar varje vecka tills Sverige lyckats med Parisavtalet.

Parisavtalet I december 2015 samlades representanter från världens länder för att enas om ett nytt klimatavtal som går ut på att hålla den globala temperaturökningen så långt under 2 grader som möjligt och vi ska jobba för att få den att stanna runt 1,5 grader. Länderna är därpå tvungna att förn-

ya detta mål var femte år från och med 2023.

Inspiration Thunberg har inspirerat många ungdomar runtom i världen att göra som henne. Därför sätter sig många utanför t.ex kommunhusen inom deras kommun och strejkar, tills Sverige nått temperatur målet.

Priser Thunberg har vunnit flera priser som: Telge Energi’s Prize, Children’s Climate Prize, men nekade priset eftersom vinnaren behövde flyga till finalen, i Stockholm. Hon blev även utsedd, av Time magazine till en av de 25 mest inflytelserika tonåringarna under 2018.

Text: Hannes Eliasson GRETA THUNBERG

Allt fler ungdomar idagens samhälle lider av stressrelaterade problem. Foto: Marcus Dahlberg

RÄDSLAN FÖR FRAMTIDEN I Sverige finns det ca 770 000 ungdomar och de kommer alla bli en del av framtiden, vår framtid. Men dagens ungdomar visar stora tecken på rädsla för framtiden. Men vad är det som skapar denna oro, och vad säger våra ungdomar om deras plats i samhället?

ngdomar är vårt stora hopp i samhället. Det är dem som en dag kommer att ta över efter oss, bilda familj och driva vårt samhälle vidare. Ungdomarna är framtiden, men vad anser de själva om den? Att nå sitt mål Genom intervjuer med flera ungdomar har det kommit fram att de idag bär på en stor rädsla inför framtiden. De ser den inte som något

kul eller spännande, utan som något jobbigt och hårt utmanande. Detta grundar sig i rädslan att misslyckas, rädslan för att inte nå sina mål och för att inte kunna leva det liv som de vill leva.

samhället inte skulle klara sig utan de arbeten med en “lägre status” och därav tycker de att regeringen bör satsas mer på dessa jobb för att göra dem mer attraktiva för att locka fler arbetssökare.

Hög eller låg status

Kraven idag och i framtiden

Ca 60% av de intervjuade ungdomarna anser att dagens samhälle kräver att man ska ha ett välbetalt jobb med hög status, såsom läkare eller chef. Samtidigt anser de att

De intervjuade känner i dag en väldigt stor press och man tycker att kraven i skolan är för höga. Man känner sig stressad över att få bra betyg, och man känner sig väldigt 3FRAMTIDSTANKAR

instängd i läxornas värld. Man tror även att kraven kommer bli ännu hårdare i framtiden vilket man är kritisk mot med tanke på hur hårda kraven redan är. Samtidigt så är studerande ungdomar inne i en fas i livet där tillhörighet och identitet är något som man är väldigt osäker över. Man är osäker på vem man är, vad man vill och vart man fyller en funktion. Vissa av de intervjuade menar att samhället inte har visat dagens ungdomar tillräckligt bra att alla har en plats och att alla alltid kan bidra med något. Teknik i framtiden I dagens samhälle utvecklas den tekniska industrin varje dag och tekniken blir en större del av vår vardag. Många av de jobb som utfördes manuellt eller för hand förr, har idag ersatts av robotar och datorer. De ungdomar som vi frågat ser tekniken som ett hot istället för en vän. Man är rädd att fler jobb kommer ersättas av datorer och teknik, samt

att jobbutbudet kommer bli mindre i det redan hårt konkurrerande samhället. Vissa anser därför att konkurrensen i samhället kommer bli hårdare och därav kommer det även ställas högre krav på våra studerande ungdomar. Framtida arbetsliv Idag har de flesta gymnasium i Sverige lärlingsprogram som man kan söka. Det innebär att du söker ett program där man en stor del av skoltiden är ute på en arbetsplats, och man är oftast garanterad ett jobb efter studenten. De som istället går högskoleförberedande program anser att lärlingsprogrammen har en stor fördel då de väldigt tidigt får komma in i arbetslivet. Majoriteten av de ungdomar som vi intervjuat tycker det är viktigt att lättare komma in i arbetslivet tidigt för att kunna skapa kontakter och bredda sina kunskaper. Samtidigt så erbjuds det jobb till ungdomar i samhället men de flesta av de ungdomar som vi frågat anser att det är enklare att få fler extrajobb

Visste du att

i en större stad än på landsbygden, då utbudet är större och man har då mycket lättare att komma in i arbet slivet vilket i framtiden ger fördelar. Många vuxna ser det som positivt att ungdomar idag är mån om att komma in i arbetslivet och att skapa kontakter. Att passa in Ungdomar idag har stora planer för framtiden, men påverkas mycket av det som händer runt omkring. Det som vi kan konstatera är att våra ungdomar är rädda för framtiden. Rädd för att misslyckas, rädd för att inte bli något. Men de jobbar ändå stenhårt för att passa in i det som väntar. För de är ju det enda de vill, att passa in, passa in i samhälet.

Text & Foto: Marcus Dahlberg

30% av dagens 16-åringar har allvarliga stressrelaterande problem. 8% av dessa 16-åringar uppvisar så svåra problem att det jämförs med utbrändhet bland vuxna.

Källa: Stockholms Universitet, www.su.se

Eloise Ågren är lärlingselev i Kramfors och hon gör just nu praktik på Kappahl.

FRAMTIDSTANKAR

ATT HITTA ETT NYTT HEM Sverige är ett mångkulturellt land som består av många olika individer från olika länder. Men hur är det att bo här som en utländsk tjej? Känner alla sig välkomna i det svenska samhället?

IDENTITET

n studie gjord av Göteborgs universitet visar att invandrade barn mobbas oftare än sina jämnåriga som är födda i landet. Det gör att de känner sig ensamma och utanför bland svenskar. Jag har intervjuat Zeyneb som kommer från mellanöster om detta. Hon pratar om sin upplevelse att bo i Sverige. Hon berättar att vi inte känner oss helt välkomna i det svenska samhället eftersom när vi går ut då blir vi trakasserade om vår dialekt, religion, klädstil och utseende. –Jag kan känna det genom att andra tittar konstigt på mig, kommer inte nära mig, känner sig otrygga bredvid mig eller struntar i mig när jag pratar med de, säger Zeyneb på flytande svenska. Hon kom till Sverige när hon var 10 år. Idag är hon 17 år, går på gymnasiet och är svensk medborgare. På många sätt är hon en helt vanlig ungdom. Hennes gröna ögon visar hennes lust till livet, hennes personlighet är väldigt sprallig. Hon bär färgglada kläder som bekräftar hennes härliga insida. Hon har hela tiden sitt leende kvar på läpparna när hon pratar och drömmer om att fortsätta plugga i Sydkorea. Sverige –Jag trivs i Sverige eftersom jag har rätt att studera, jag har ett tak över huvudet och jag kan få rätt sjukvård här, men ibland ångrar jag att vi flydde till Sverige när vi inte bli väl bemötta eller när vissa säger att “ni har kommit hit för att suga upp våra resurser” men de inte vet att vi var tvungna att fly. Vi har inte kommit hit för nöjes skull. –Jag kan sakna vissa maträtter från landet jag kommer ifrån. Till exempel Joojeh kebab och Faloodeh som är en efterrätt. Jag saknar också mina vänner och min pappas grav, där kunde jag gå och prata fritt med honom säger Zeyneb, med sorg i ögonen.

Kränkningar Jag har hört flera gånger “jävla invandrare” när jag går förbi andra eller när jag talar svenska. Ibland skrattar de åt min dialekt. De retar mig för saker som inte jag har bestämt själv. Jag valde inte att födas i ett land där det pågår ett krig, jag valde inte hur ska jag se ut, jag valde inte vilka mina föräldrar är, jag valde inte min nation, jag valde inte mitt modersmål, jag valde inte att fly. Hon pratar och suckar emellanåt. Att vissa är terrorister betyder inte att alla utlandsfödda är det. “Jag blir ledsen när de säger att vi är kriminella.” De drar alla över en kam och det är inte rätt säger hon irriterat. Jag vill stå emot dem men då tänker jag att det är deras land och vi är främlingar. Jag går sönder i mig själv men jag måste visa mig glad för att bevisa de att jag inte är en kriminell och att man har missförstått mig. Jämställdhet Vi bor i ett jämställt land där kvinnor och män har lika mycket värda. Jag har fått frihet i Sverige som är guld värt för mig och jag vill utnyttja det. Men när jag jämför min frihet med utlandsfödda killar så är det inte detsamma. Tjejer har mycket svårare att komma in i samhället eftersom andra dömer oss lättare på grund av vår klädstil. Att bära sjal kan tyvärr många gånger vara ett hinder för oss i Sverige och det är väldigt sorgligt för mig. Vi har till exempel svårare att få ett jobb jämfört med killar . Jag önskar att vårt kära Sverige öppnar sig ännu mer eftersom vi är kända för ”solidaritet”. Att ge plats och samma möjlighet till individer oberoende av nation. Vi alla är människor och vi består av samma element och det är “kärlek” avslutar Zeyneb. Text och foto: Sara

ATT HITTA ETT NYTT HEM

Den lata generationen

DEN LATA GENERATIONEN

Idrott och hälsa väljs ofta bort av den yngre generationen. Ungdomar och barn rör sig alldeles för lite, medans vissa inte rör sig alls, varken på skolan eller på fritiden. Kroppskomplex Johan Pihlblad skriver på sajten Idrottsforskning.se att träning och hälsa är en stor del av allas liv och som är viktigt för att kunna må bra.

Ungdomar Ungdomar sitter ofta framför sina skärmar och rör inte på sig. Pojkar rör sig mer än flickor och yngre rör sig mer än äldre. Vissa rör på sig under fritiden och är med på skolans idrott medans andra inte rör på sig alls. De mest aktiva är de yngsta pojkarna och de som rör sig minst är de äldsta tjejerna som går på gymnasiet. Pihlblad skriver även att gymansieelever tillbringar närmare 80% av sin tid stillasittande, både flickor och pojkar. Unga bör röra på sig minst 60 minuter per dag, pulshöjande motion och träning. Det är bara 44% pojkar och 22% tjejer som når upp till den nivån.

Den fysiska aktiviteten behöver ökas hos barn och ungdomar eftersom att konsekvenserna kan bli stora på kort tid. Övervikt och fetma är ett stort problem idag och det är många unga tjejer och killar som har komplex över det. Det förekommer ungdomar som hoppar över idrotten på skolan för att man inte vill visa sig eller få blickar på sig av andra som dömer. Problemen Ungdomar ägnar mycket av sin tid till att sitta med sina mobiler och datorer istället för att gå ut och ta en promenad. I tidningen Metro skriver Eva Ekesbo att det största problemet som många ungdomar får och har idag är nack- och rygg problem, som i sin tur bidrar till huvdvärk samt nedsatt koncentrationsförmåga. Eva Ekesbo skriver att man behöver komma upp i ett mer upprätt läge så nacke och axlar inte får för mycket onyttig belastning. Avslutningsvis så är pauser ibland lika viktiga för kropp och sinne som träning.

Text och foto: Lisa Sandström

DEN LATA GENERATIONEN

315

Iza Brandt, 10 år Iza är en glad och sprallig tjej som gillar att hitta på saker och röra på sig. Utöver vardagsmotionen så har hon två idrottslektioner på skolan och på fritiden har hon en fotbollsträning och hon rider även en gång i veckan på ridskolan, hennes favorithäst på ridskolan är en liten shetlandsponny som heter Tesla. När hon inte är i stallet eller har fotbollsträning så gillar hon att titta på videos på mobilen och göra tiktoks, hon använder sin mobil och tv ungefär 6 timmar per dag. Hon tycker att det är de äldre som använder mobiler och sånt mer än vad de yngre gör och att det är de äldre som inte orkar göra något. Iza skulle vilja gå i fler sporter. Som boxning, simning och gymnastik men hon har inte riktigt tiden till det och hon skulle behöva sluta med ridningen. Hon tycker att det är svårare under vintern att träna eller motionera eftersom att det är så kallt. Hennes tips till att få ungdomar att börja träna mer var att man bara skulle börja träna helt enkelt, man borde försöka bli motiverad och man ska testa nya olika sporter så man kan hitta något som är kul.

DEN LATA GENERATIONEN

Benjamin Sandström, 16 år Benjamin är en lugn och ambitiös kille som gillar att ta det lugnt. Utöver sin vardagsmotion så har han två idrottslektioner i veckan. På vintern gör han inte så mycket utöver det men på sommaren så gillar han att vara ute och bland annat cykla och springa. När han inte har skola eller är ute och cyklar på sommaren så sitter han ofta framför sin tv och spelar, han använder även sin mobil runt 6-8 timmar per dag. Benjamin håller med om att det är de äldre som är mer lata och som använder sig av mobiler och datorer och sånt mer än vad de yngre gör. Han önskar att han rörde på sig mer under vintern för att det är då det oftast blir att man bara sitter inne. Han tycker att det blir svårt att försöka träna under vintern eftersom att det är kallt och mycket snö. Det skulle vara lättare att träna om man hade ett gymkort eller något liknande. Han tycker att det borde finnas en app som man kan få poäng i om man rör på sig och med de poängen kan man köpa saker med.

Text och foto: Lisa Sandström DEN LATA GENERATIONEN

317

Idag är ungdomar vana vid att höra om klimatförändringarna runt om i världen. Det är något som de matas med varje dag. Men var det verkligen så förr? Och hur skiljer sig dagens ungdomars miljötänk om man jämför med ungdomar för 50–60 år sedan. Kanske är det vi som är unga idag som måste se till att det händer något?

MILJÖ & KLIMAT

Bilden är ett montage

MILJÖ & KLIMAT

319

ust nu står vi öga mot öga med klimatkrisen. Människor är rädda för vad som kommer att hända om klimatförändringarna fortsätter i denna takt. Sex av tio unga tänker på klimatförändringarna minst en gång i veckan. Klimatet är en viktig fråga för oss alla men enligt en undersökning utförd av Novus (februari 2018) visar statistiken att intresset sjunkit en hel del sedan valet år 2014. Undersökningenen visar även att frågan är viktigast för de personer mellan åldrarna 18–29 år, medan resten av befolkningen inte tycker att det känns lika viktigt. Ju äldre åldersgrupp desto mindre intresse. Vad kan detta bero på? Man kanske inte pratade om klimatet lika mycket för 50–60 år sedan? För att få reda på mer om detta har vi frågat några äldre om det var ett hett samtalsämne. – Nej det var det inte, på 80-talet var jag på semester på Cypern och upplevde att de människor jag pratade med i min egen ålder inte alls hade någon uppfattning om den globala miljöförstöringen. Säger Alvar Eriksson, 72 pensionerad trädgårdsmästare.

mer det att bli. Vi måste sluta att använda fossila bränslen, några av dem är naturgas, kol, olja, diesel och bensin om vi ska minska utsläppen. Avverkning av skog påverkar också atmosfärens koldioxidhalt eftersom skogen är våra lungor och tar upp koldioxiden. Vi har cirka 20 år på oss att bromsa detta och en förändring måste ske nu. EU har satt upp ett klimatmål som innebär att vi måste minska dagens utsläpp med minst 60 procent fram till 2050. Hur kan vi förändra detta? – För att en större förändring ska kunna ske måste det beslutas av myndigheter och politiker tror jag. Då måste företag rätta sig efter besluten så att de till exempel inte kan släppa ut lika mycket eller slänga lika mycket. De måste alltså ta ansvar för sina produkter. Det gör det också enklare för oss konsumenter att välja rätt. Säger Viktoria Lindqvist, 26 kommunikatör LRF.

Vad kommer att hända? Enligt Naturvårdsverket kan vi framför allt förvänta oss uppvärmning av haven, förändringar i nederbörd, och krympande isar. Ju mer koldioxid vi släpper ut, desto varmare kom-

Bilder från pexels.com och freepik.com

MILJÖ & KLIMAT

Foto/Montage av: Ella Näslund

Bestäm åt oss! Klimatet väntar inte. Men det finns en hel del saker du själv kan göra om du känner att en förändring måste ske här och nu. Några av dem är att inte slänga mat så länge det går att äta, ät efter säsong, ät lokalt, försök att inte överkonsumera och ta tåg istället för bil så ofta det går. –Att konsumenterna själva alltid ska välja rätt produkter tror jag är svårt. Alla har inte den ekonomiska möjligheten eller kanske inte ens vill välja den produkt som är den bästa för miljön. Därför måste besluten tas på högre nivå, säger Viktoria Lindqvist, 26 kommunikatör LRF. Det är dags att vi ungdomar tar tag i detta nu. Det är våra barn som ska växa upp här. Det är vår tid nu. Bild från: flickr.com

MILJÖ & KLIMAT

Text: Ella Näslund

321

MILJÃ&#x2013; & KLIMAT

Pexels.com

MILJÃ&#x2013; & KLIMAT

323

Bor vi på andra planeter om 100 år? Göran Lidströms och Maja Rosenlöv berättar om vad deras perspektiv på teknologin i dagens samhälle och framtiden är.

ed tanke på hur mycket teknologin har utvecklats under de senaste åren så kan det vara intressant att jämnföra vad den äldre och yngre generationen tycker om teknologi rent generellt.

exempel betala räkningar på internet så har Lidström inte haft några problem. När det gäller framtiden så tror han att teknologin kommer ha mycket att göra med att förbättra miljön genom att göra så att det finns mer bilar som inte går på bensin. Med tanke på hur mycket Äldre perspektiv teknologin har utvecklats så tror Göran Lidström är född under han att vi människor kommer kun1950-talet tycker att det viktigaste na bosätta oss på andra planeter om som har skapats inom teknologin minst 100 år. är telefonen och datorn. Datorn var Yngre perspektiv viktigaste av dem två för att “den har ju varit jätteviktig, den hade man För att få ett yngre perspektiv på äminte klarat sig utan på mitt jobb”. net så har Maja Rosenlöv berättat om När det gäller dagens teknik som till vad hon tycker om det. Hon tycker

Göran Lidström

Foto: Gusten Kjelltoft

att det viktigaste inom teknologin som har gjorts under hennes uppväxt är telefonen på grund av att man kan göra så mycket med den. Rosenlöv tycker också att det finns rätt så mycket onödiga saker som till exempel airpods som är telefonhörlurar utan sladd. Rosenlöv tror att i framtiden kommer vi att fokusera främst på kommunikation med bättre sätt att nå andra människor. Maja Rosenlöv tror också att med hur teknologin utvecklas så kommer mänskligheten kunna bosätta sig på andra planeter inom 100-200 år.

Maja Rosenlöv

Foto: Gusten Kjelltoft

TEKNIK

Foto: SpaceX Text: Gusten Kjelltoft TEKNIK

På m

Hur var det egentligen att vara ung 1947? Byxor var inte akuellt för kvinnor förrän senare. Av skolan fick man kunskapen och hemma lärde man sig hur du uppförde dig. Inga bilar eller mobiltelefoner fanns men hemtelefon kom 1947.

ppväxten förr var annorlunda på många sätt gentemot dagens. Kvinnan som intervjuats har valt att vara anonym så vi kallar henne för Elin. Hon berättar om hennes uppväxt på 1940-talet och vi får lära oss om hur det var att vara ungdom då. En ny uppfinning När Elin fyllt 11 år, 1947, kom hemtelefonin, på slutet av 40-talet fanns det inga mobiltelefoner. Man fick kommunicera genom brev och gå hem till varandra och fråga direkt vid dörren. Att prata öppet på skolan var inget alternativ för föräldrarna var rädda att man skulle träffa på läraren, då kunde man då sänkt betyg. Skillnaden på könen Tjejerna hade inte byxor från början som killarna, de hade tjocka strumpor och kjol. Men några år senare började även tjejer använda byxor. Mödrarna i hemmen sydde själv. Det fanns inte stora köpcentrum, man kunde inte heller söka på internet för man hade inte ens en dator på den tiden. Mödrarna sydde allt, skiddräkt, klänningar och mössor av exempelvis kaninskinn. Men det var inte helt modelöst som man kan tro nu. Det fanns modetidningar som man kunde kolla i, där fanns det stickmönster man kunde härma

eller ett tunt papper med mönster. Det var en liten bit som var utritad hur många centimeter man kunde rita av i mönstret så man kunde göra det till ett stort mönster. Killarna i samma ålder hade t-shirt och byxor på sig. Det var en karl i byn som gick runt med stora resväskor. I dem hade han kläder till barn och vuxna. Väldigt fina kläder också. Men nackdelen var att flera stycken i samma by kunde köpa samma sak och då kunde många se likadana ut. På skolan och fritiden så gjorde tjejerna och killarna olika saker. Tjejerna hoppade hage, spelade kula och ibland kunde man göra upp ett lag för brännboll. Bio fanns det någon enstaka av i Nordingrå-trakterna där hon växte upp, men den var det nästan ingen som besökte den. Det var i skolan man fick kunskaperna från, men det var hemma man fick lära sig hur man skulle uppföra sig. Den uppfostran man fick hemma var sträng. Man skulle vara på ett sätt då och ett annat sätt då man gjorde något annat. Man gjorde som mamma och pappa sa men man var inte den gladaste över det. Man behövde inte hjälpa till så mycket hemma utan det var mer att då löven hade fallit på hösten så krattade man ihop dom. Disken kunde man ta några gånger och man städade sitt egna rum. Men den som

UNG & GAMMAL

min tid..

bestämde över familjen var mannen för det var han som hade pengarna. Kvinnan hade inga pengar utan hon var tvungen att fråga sin make om hon får låna si och så mycket för att köpa den grejen hon behövde eller ville ha. –Man hade inte så mycket pengar i sin börs man fått av handelsbanken. Handelsbanken låg mer centralt och inte i varje liten by. När man var barn fick man låna en sparbössa och efter ett år fick man gå till banken med det man sparat och lämna in. Man kanske hade sparat sex eller sju kronor på ett år berättar Elin.

Men hur kom man någonstans? Man hade inga bilar eller tåg. Men buss fanns och båtar fanns. Man kunde ha en fiskebåt för eget fiske och det fanns en stor båt som alla kunde åka i som heter Kusttrafik. Det var dock någon enstaka människa i byn som hade ett företag eller affär som var tvungen att ha en bil. På sommaren cyklade man, men på vintern så fanns det häst med släde. Om man hade en spark som nästan alla hade, kunde man ta den berättar Elin. På långfredag och juldagen skulle man vara hemma. Hästar hade bara storbonden. Dom andra i byn hade kor, höns, katt och någon hade hund. Man kunde köpa en griskulting vid vår som man slaktade till jul. Man förvarade köttet man fått från grisen i konservburkar som man förvarade i källaren. Eftersom man inte hade frysar. Men framtiden var det ingen som tänkte på. Man tog dag för dag. Text och illustarion: Elida Östman

Visste du att..

100kr år 1950 är 1800 kr 2018. Det är inflation och det innebär att pengarna tappar köpkraft. Det betyder att 50 öre är 9kr idag.

UNG & GAMMAL

227

Nova Viberg, den drivna 17-åringen från Nordingrå.

“RESPEKTEN FÖR DE VUXNA HAR FÖRSVUNNIT” Nova, som är en av dagens unga, har en stark drivkraft. Hennes syn på några av dagens ungdomsfrågor är väldigt inspirerande.

lockan har precis slagit halv två när det knackar på dörren till redaktionen. Jag öppnar dörren och möts av ett varmt leende från den drivna 17-åringen Nova Viberg. Med sig har hon en av sina vänner, och även hon möter mig med ett stort leende. Vi lämnar den stressiga

redaktionen och sätter oss i ett litet snabbt i diskussion. Jag frågar Nova grupprum intill för att tala. hur hon tycker att det är att vara ungdom idag. Hon suckar och säger att Samtalet det är ganska jobbigt. Situationen är lite pirrig och nervös – Pressen blir stor då känslan av att för oss båda, men vi känner oss ändå prestera i skolan och på fritiden blir trygga i varandras sällskap. Jag in- allt större. I och med press så komleder intervjun med småprat kring mer stress och jag tycker att ungsamtalsämnet och småpratet övergår domar idag har mer stress än vad de UNG & GAMMAL

borde, säger Nova frustrerat. Jag nickar och fortsätter lyssna och frågar vidare om hon skulle vilja vara barn igen. Det vill hon inte! Hon menar att de som är unga, de som är yngre än hon själv som hennes lillebror, växer upp snabbare än vad de i hennes ålder gjorde. –Idag får man mer ansvar än vad vi fick och dom bli ansvarsfulla tidigare. Jag tror att detta grundar sig i att de sociala medierna börjar användas vid för tidig ålder. Jag tycker det är dåligt, för förr fanns det i alla fall tid till att umgås. Äldre och ungas syn på varandra Novas drivkraft och livstankar är oerhört inspirerande. Men jag undrar hur hon tror att de äldre i dagens samhälle ser på dagens ungdom. Och hur hon tror att ungdomarna ser på de äldre. –Jag tror att de äldre tycker att vi är lata och bortskämda. Men min erfarenhet är att de oftast uttrycker sig innan dom har fakta, säger Nova lite smått irriterad. Hon rätar till sig i stolen som hon sitter i och fortsätter. –Jag tycker att ungas respekt för vuxna har försvunnit. Det känns som att dom gör som dom vill och

inte lyssnar på sina föräldrar eller sina lärare. Man tar sig större friheter och man ser inte heller upp till vuxna idag på samma sätt som förr. Man ser oftast upp till någon i samma ålder eller någon som bara är några år äldre, som ett äldre syskon. Nova återkopplar till det hon sa tidigare att det har något att göra med att unga idag får tillgång till sociala medier tidigare än vad som är nödvändigt.

man hela tiden överväger att veta vad andra tycker om en. Man strävar alltid efter något annat, istället för att vara nöjd med sig själv. Jag avbryter och frågar om hon anser att det finns något positivt med sociala medier.

–Det som är positivt med sociala medier är ju att det är enklare att påverka saker idag än förr, enklare att göra sig hörd i viktiga frågor, och De sociala medierna det är enklare att hålla kontakt med När vi ändå pratar om sociala me- vänner långt bort, svarar Nova glatt. dier så passar jag på att fråga hur de har påverkat henne. Jag har precis som advokaterna i – Sociala medier har både påverkat amerikanska rättegångar mig både positivt och negativt. Det ”No further questions” och jag som har försämrats mest i och med tackar Nova med en varm kram. sociala medier är förmågan att sitta ner och prata med varandra, men även hetsen över sitt utseende har också försämrats, säger Nova och fortsätter. – Jag får känslan av att man bryr sig för mycket om sociala medier, att Text & Foto: Marcus Dahlberg

Nova Viberg. Född den 3/4 2001 Bosatt i Nordingrå. Läser “Natur” i Kramfors. Drömer om att bli läkare. På fritiden spelar hon fotboll med sina vänner.

Novas smittsamma leende.

UNG & GAMMAL

Dagens unga är teknikens framtid Kraven på kommunikation blir högre med den uppkommande generation Z, också kallad de “digitala infödingarna” . De blir de första som växt upp med teknologi och de förväntas vara de mest begåvade att föra teknologin frammåt.

ed ökningen av internetåtkomst ökar också chansen för unga likväl äldre att ta kontakt och dela åsikter med varandra. Dessutom har kommunikationen mellan länder och kulturer blivit enklare jämfört med några decennier tillbaka. Med ökad popularitet av sociala medier som Instagram, Twitter och Youtube finns det alltid möjlighet att ta kontakt med andra delar av världen.

Då och nu Jämför man nutidens teknologi för att kommunicera med ett antal decennier sedan har det blivit mycket lättare att ta kontakt med någon från ett annat område eller länder. Kommunikationen har gjort massiva framsteg och det blir bara lättare och lättare att ta kontakt med andra för varje dag som går.

Https://www.rabb.it

Lokalt och internationellt Att lära känna någon som inte är från samma land kan låta som ett annorlunda koncept i början. Men kollar man närmare kan man se att det inte är så olikt att träffa någon lokalt. Den självklara skillnaden är att man inte kan göra saker tillsammans på samma sätt. Men det finns sätt att göra saker tillsammans även online. Med hemsidor som Rabb.it kan man T.ex titta på Youtube klipp tillsammans eller titta på filmer via Netflix. Letar man bara efter någonstans att prata med andra är Discord en väldigt bra plats att börja. Där kan man hänga runt i chattrum eller till och med prata via röstchatter om man föredrar det. Ibland kan det kännas svårt att veta vad man ska prata om online. Då kan det vara bäst att bara prata om triviala saker.

Twitters användare på https://twitter.com

KOMMUNIKATION

Störst generation Alla födda mellan 1990 - 2000, eller till och med hela vägen fram till 2010 tillhör generationen Z. De födda under denna tid kan ibland kallas för “Digitala infödingar” på grund av att de är den första generationen som växt upp med teknologi runtomkring sig, allt från mobiltelefoner till surfplattor och datorer förväntas de ha störst kunskap och chans att utveckla världen mer. Med en hel generation som växt up med teknikens under runtomkring sig kommer det nästan finnas ett krav på att kommunikationen finns tillgänglig

Text: Albin Bodén Foto: Vimra Johansson KOMMUNIKATION

Bland de vanligaste fritidsintresserna för ungdomar hittar vi läsning, sociala medier, fysiska aktiviteter och spel.

UNGDOMARS FRITID Vår fritid är inte bara ett sätt för oss att lämna stressen bakom oss. Den har även fler fördelar än vad vi kanske trodde först.

ftersom vi ungdomar har fullt upp med skolarbete och jobb så leder det oftast till stress, ångest och chansen att bli utbränd. Därför spelar det stor roll hur mycket fritid man kan utvinna varje dag. I en intervju för SVT sade Peter Währborg, docentkardiolog och psykolog att ungdomar bör ägna sig mer åt återhämtning, fysisk aktivitet och roliga saker för att kunna komma bort från stressen som vi stöter på i vår vardag. Währborg nämner också i intervjun att fritid och fritidsintressen är något ungdomar ska planera in precis som sin skolgång eller sitt jobb.

Mentalt De positiva mentala effekterna vi uppnår med fritid är att man får förbättrad sinnesstämning eftersom man gör något som man själv tycker är roligt och man blir då mer avspänd. Man får även bättre självförtroende när man gör något som man tycker är kul eftersom svårighetsgraden inte är för hög och man lyckas med aktiviteten man ägnar sig åt. Socialt Såväl som mentala effekter så ger fritid oss även positiva sociala effekter, till exempel om man umgås med sin familj och ägnar sig åt en gemensam aktivitet, så stärks familjebanden och konflikter kan minska. När man umgås med vänner och andra personer utanför familjen så tränar vi vår sociala

förmåga, man lär sig samarbeta, lösa konflikter och visa respekt mot varandra. Fysiskt Ägnar man sig åt fysiska aktiviteter under sin fritid så minskar man risken för stress, psykisk ohälsa och medicinska fel. Exempel på fysiska aktiviteter man utövar på fritiden kan vara simning, gymnastik, cykling, bollsporter, promenader och så vidare. Det är sällan idrott och fysiska aktiviteter kostar mycket så ekonomin påverkas sällan. För att sammanfatta så påverkar fritiden vår livskvalitet! Källa: www.svt.se UNGDOMARS FRITID

Åldersgrupper spelar roll?

Vad gör ungdomar på sin fritid? I en enkät i Kramfors svarde ungdomar på vad de gör på sin fritid och om de anser att fritid har en påverkan på den mentala hälsan. 100% av de som deltog ansåg att de hade tid till annat än arbete och skolarbete. Av de svarande så var de populäraste aktiviteterna att umgås med vänner och använda sociala medier, det följdes av att kolla på film, serier, tv med mera.

9 av 10 trodde att den mentala hälsan påverkas negativt respektive positivt beroende på om man har mycket fritid eller inte. Hur får jag fritid? De svarande säger att de gör läxor i förväg för att kunna ägna sig till fritidsintressen och annat efter skoldagen är över. För andra var planering och prioritering i fokus för att kunna uppnå den fritid som hen ville.

I enkäten deltog en del 12-15 åringar varav de flesta identifierade sig av manligt kön, deras vanligaste sysselsättning efter skoltid var att ägna sig åt datorspel, mobilspel och andra typer av spel. Tjejerna i samma målgrupp ägnade sig mest åt fysiska aktiviteter där det populäraste var fotboll och dans. För 16-18 åringarna var det lika mellan könen när det kommer till sysselsättningar då det populäraste var att umgås med familj och vänner. Att kolla på film, serier och musik var också populärt inom målgruppen.

Har du tips till andra om hur man kan skapa/hitta mer tid till egna intressen bortsett från arbete och skolarbete? De allra flesta som kom med ett förslag tyckte att man ska arbeta flitigare under skoltid eller jobba med skolarbete så fort man får något nytt, så att man inte går och bär på arbetet under en längre tid. Ett annat tips var att man ska planera och prioritera sin fritid.

När du har fritid, vad ägnar du dig åt? 73% Sociala medier 73% Umgås med vänner 64% Kollar på film, serier m.m. 45% Umgås med familj 36% Spel 27% Sport/fysiska aktiviteter 27% Musik 18% Läsning 9% Meditation, yoga eller andra nedvarvningsaktiviteter 9% Andra kreativa aktiviteter

Har du en hobby? Åtta av tio personer säger att de ägnar sig åt en hobby på fritiden. De som svarade nej kände att de inte hade tid för en hobby eller har inte hittat en.

Text: Alice Sundquist UNGDOMARS FRITID

333

En tracuer, så kallad utövare av parkour.

Bild: Shutterstock.

Ungdomskulturer

Ungdomar idag vill hitta sin plats i samhället men känner inte att man passar in så därför börjar man att starta ungdomskulturer för att känna gemenskap med andra ungdomar.

ods är en subkultur som växtes i London under sent 1950-talet, dess storhetstid var på början på 60-talet. Den är influerad av amerikanska, franska italienska och västindiska modetrender samt musik från jazz, rhythm, blues soul, jamaicansk ska, brittisk R&B, pop och skotrar. De första modsen baserade sin stil på jazzmusiker som Miles Davis, John Coltrane och Art Blakey, i sin tur var de influerad av amerikanskt collegemode. Här är några av de viktigaste artisterna: Art Blakey

Etta James Solomon Burke Punk uppstod under 1970-talet i Storbritannien, USA och Australien. Namnet uttrycker att man protesterar mot samhället och vuxenvärlden. Här är de viktigaste banden: Ebba Grön The Pain KSMB

1980-talet men har olika insperationer från olika tränimngsmetoder och discipliner.

Parkour är en träningsmetod som går ut på att träna kroppen till att på ett smidigt och kontrollerat sätt kunna forcera olika typer av hinder i omgivningen utan hjälpmedel. Parkour grundades i början av

Lajv är en hobbyverksamhet som liknar liknar teater och varje deltagare försöker oskadliggöra en påhittad person i tal och uppförande. Olika genrer: Fantasy

Kända utövare: David Belle Yann Hnautra Sebastian Foucan William Belle Chau Belle Dinh Laurent Piemontesi

Källa: Wikipedia

En grupp lajvare. Foto av Ralf Huls

Två unga punkare. Foto av Keith Ellwood

Mods som återupplever sin gamla ungdom. Foto av Reg Mckenna

Text: Elias Östman

T E A H S E M R A S S G E A R T A E N R N Ö I F V G N E N U Ung företagsamhet (UF) växer allt större och större, samtidigt som de firar rekordmängd i unga entreprenörer i Sverige.

ng företagsamhet (UF) har tillsammans med Junior Achievement utbildat gymnasieelever inom entreprenörskap sedan 1980-talet, men har efter 2010 även inspirerat grundskolebarn. Genom att låta barn och ungdomar få chans att leda ett eget UF-företag så utvecklar de sina kreativa förmågor, samtidigt som sina entreprenöriella förmågor. UF erbjuder även resurser såsom chans till stipendium, fortbildningar, läromedel och utbyte med andra länder. Kontinuerligt arbete har hjälpt dem till att sprida sig över hela Sverige, samt 24 regionala föreningar. Rekordmängd Den 13 december 2018 firade UF rekordmängd i antalet UF-företag drivna. Cecilia Nykvist som är vd för Ung företagsamhet, berättar att sammanlagt 31 tusen gymnasieelever är anslutna eller driver ett UF-företag. Man kan dessutom läsa på deras officiella hemsida att forskningen stödjer det faktum att de som en gång drivit ett UF-företag har större odds att senare i livet driva ett eget företag efter sin gymnasiegång, samtidigt som personen förblir arbetslös under en generellt kortare tid.

Foto Sune Chee och Lukas Andersson Text Victor Engelhardt

UNG FÖRETAGSAMHET

Junior Achivement Junior Achievement är en global organisation som sammarbetar med skolor, utbildningar och affärer världen över. Efter det

Foto Scott A. Woodward

å Ung företagsamhets officiella hemsida kan man läsa om en forskning där två separata norska vetenskapsmän studerat 2 tusen elever på både gymnasie och universitet. De kom fram till slutsatsen att elever som gått entreprenöriella utbildningar och kurser visar generellt större tecken på tillfredställelse och nöje inför skolgången. En liknande studie gjordes i Danmark på 982 elever, då man introducerade affärsorienterade ämnen till de vardagliga kurserna. Vad man fick höra av eleverna i efterhand var att det man lärt sig i de entreprenöriella kurserna kändes betydligt mer meningsfullt, än det man i ordinarie ämnen fick lära sig. Detta testade även lärarens förmågor, då de inte bara skulle bedömma elevens betyg utifrån dess akademiska talanger, utan även praktiska. I sin helhet ökade kvalitén på relationerna mellan eleverna och lärarna.

grundats år 1919 så har företaget bland annat lärt studerande och arbetande individer att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Junior Achievement jobbar även med andra kampanjer utanför det entreprenöriella området, såsom att bekämpa fattigdom i extremt utsatta länder med hjälp av volontära medarbetare.

Text Victor Engelhardt Victor Engelhardt ES16 UNG FÖRETAGSAMHET

MUSIKAL FÅGLARNA

Foto:Vimra Johansson

dalsskolans Estetiska program med musikalprofil är tillbaka med ännu en fantastisk musikal. Musikalen “Fåglarna” är baserad på ett persisk diktverk från 1177 som heter “Fåglarnas konferens” av Farid ad-din Attar. En dag samlas alla världens fåglar till en konferens för att prata med varandra om tillståndet här i världen. Fåglarna slåss om maten, de kivas och bråkar, det finns ingen sammanhållning eller gemenskap. Därför föreslår Tranan att de ska söka upp Simurg – Fåglarnas sultan som bor på berget Quaf och döljer sig med hundratusen slöjor av ljus och mörker. Men vägen dit är både lång och svår... Vågar de flyga dit med varandra?

MUSIKAL

Foto: Hannes Eliasson

“Fåglarna kan för ett ögonblick tyckas knepig att förstå sig på. Men i sin poetiska mystik finns vackra livsbudskap om hur du kan förändra dig själv och din omvärld.” - Carsten Brosjö

Foto: Hannes Eliasson

Foto: Vimra Johansson Text: Hannes Eliasson

MUSIKAL

A life long dream Yrja Johansson är 17 år och går nu på andra året på Ådalsskolans Estetiska program med inriktning musikal. Här får ni följa hennes väg till att uppnå sin livslånga dröm.

et började när Yrja gick i ettan på lågstadiet, då hon fick se en musikal. Hon kommer inte ihåg namnet eller handlingen men hon kallar den för “Skafferiet”, eftersom det fanns ett skafferi i teatern. Yrja tyckte att hela upplevelsen var så pass magisk och häftig att hon blev helt såld på att vilja jobba inom musikal. Några år senare fick hon chansen att se Ådalsskolans musikal “Trollkarlen från Oz,” vilket hon tyckte var strålande. När Yrja börjat femman så började hon och två av hennes kompisar att dansa på Kulturskolan. Dansen var det bästa hon visste och fick alltid dansa med någon hon inte kände eftersom de behövde jobba två och två. Dom dansade oftast enklare danser men fick slutligen arbeta på en koreografi med hjälp av dansläraren Emanuel Bagge, vilket Yrja tyckte var det roligaste hon gjort. En dag efter att de slutat så gick två äldre tjejer genom omklädningsrummet på väg in i danssalen. De äldre tjejerna nämner att dom ska ta fram balettstängerna vilket

fick Yrja att lysa upp av lycka, men inte för att hon skulle få använda dem. Det var endast för att Yrja tyckte att det var coolt att folk faktiskt fick göra det, vilket fick henne motiverad till att kämpa hårt för att också få dansa balett en dag. t Valet Från och med att hon började sjunde klass så har hon fått se följande av Ådalsskolans årliga musikaler: Millicent och färgerna, Stim Prison och till slut Tidsresan vilket var mycket viktigt inför Yrjas gymnasieval. Yrja hade redan från sjuan bestämt sig för att hon skulle börja Ådalsskolans Estetiska programmet, men började tveka lite mer och mer i början av åttan då hon bara ville dansa och var därför nervös av tanken att behöva sjunga och spela teater. Men hon tog sig mod och släppte det i slutet av åttan då hon inte fick tillåtelse att flytta till en annan stad, där det fanns dans inriktade program. Detta ledde förstås att hon gick tillbaka till idéen att gå Estetiska programmet och fortsätta sträva efter sin dröm

som dansör. Från början var hennes föräldrar lite emot idéen att börja musikal, eftersom de trodde inte att Yrja var intresserad i något av ämnena man läser på programmet. Från dröm till verklighet I nian fick Yrja spela fiol till en låt som var med på Musikalernas visfest, vilket hon upplevde som jättekul. Hon hade även praktik på musikal och älskade verkligen allt som dom höll på med, speciellt dans men vågade inte riktigt göra de saker som innebar att hon behövde prata. Trots det fokuserade hon på dansen och var väldigt snabblärd på koreografierna som dom övade på inför kommande musikal, vilket var Tidsresan. Till slut så valde Yrja Estetiska programmet med inriktning musikal och har nu gått där i 2 år utan en enda dag av missnöje och med kämparglöden starkare än någonsin.

MUSIKAL

Text och foto: Hannes Eliasson, Vimra Johansson MUSIKAL

Redaktionen ES16

Josephine Jonasson Chefredaktör “Be the reason someone believes in the goodness of people”

Victor Engelhardt

Elida Östman

“A winner is just a loser who tried once more”

“In hardstyle we trust”

ES17

Hannes Eliasson Bildchef

Gusten Kjelltoft

Lisa Sandström

Alice Sundquist

“We don’t make mistakes, just happy little accidents”

“Wouldn’t things be pretty different if doctors were garbagemen?”

“You are your only limit”

“Every accomplishment starts with the decision to try”

REDAKTIONEN

ES18

Marcus Dahlberg

REDAKTIONEN

Ella Näslund

“Innan jag dör vill jag leva för något som är värt att dö för”

“Den som inte längre vill lära är gammal, den som vill lära och tittar framåt förblir ung”

Sara

Albin Bodén

“Each one of us is a learned Messiah: in our hands is a medicine for every plan”

“Don’t let others words define you”

Estetiska programmet - Estetik och media

Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetiska programmet med inriktning Estetik och Media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har kommit till under ett par temaveckor där vi arbetat med temat UNG. Tack till alla som hjälpt till!