Affärsstaden 3 2014 by Affärsstaden

Fotograf Emmeli EMMELI ORREFJORD lever på att fånga ögonblick, vik-

tiga stunder i andra människors liv, med dagar fyllda av lyckliga familjer och bröllop.

MARIA MORAES

KAMMARÅKLAGARE

är en prisbelönt mamma som hjälpt många i kris, driver eget företag, fått till en lagändring och ställer upp i årets kommunalval.

Britt-Louise Viklund är åklagare i målet om dubbelmordet i Ljungsbro. Hon ogillar att se operationer på TV, men kan läsa obduktionsrapporter.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING

NUMMER 3 2014

Lotta Johansson Stadsträdgårdsmästare i Linköping

LAREMA

Vi löser det! Hos oss kan du hyra allt du behöver vare sig det gäller en enstaka borrmaskin eller utrustning till ett helt bygg- eller anläggningsprojekt. Du kan även kombinera det du hyr med våra tjänster, prata med oss om hur vi kan förenkla din vardag.

LINKÖPING Norra Oskarsgatan 41 Tel. 013-35 64 00

INNEHÅLL NUMMER 3 2014 4 Ansvarig utgivare Peter Nordlander

Chefredaktör Daniel Atterbom Medverkande skribenter i detta nummer Anna Adolfsson, Elisabeth Andersson Brinckmann, Göran Carlsson, Mathias Ericsson, Peter Lannesand, Lina Lindblad, Mikael Lindh, Joakim Löwing, Malin Wändel Persson och Marie Westerlund Annonsförsäljning Peter Lindgren Telefon: 0721 62 93 58 peter.lindgren@affarsstaden.se Kim Johansson Schultz Telefon: 0732 00 00 55 kim.johansson@affarsstaden.se

Omslagsbild Kristin Carlén Affärsstaden Linköping är ett nytt månadsmagasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt. Affärsstaden Linköping utges av Affärsmagasin i Östergötland AB Strandgatan 2, 582 26 Linköping info@affarsstaden.se www.affarsstaden.se

VALET 2014 del 3. Vi intervjuar Linnéa Darell (FP). SIDAN 12 MASKROSBARN Maria Moraes är, trots en stökig bakgrund, både företagare, föreläsare och hjälper flyktingbarn.

14 16 19

Grafisk form Björn Lisinski Tryck Tellogruppen AB

VI SOM GÖR AFFÄRS STADEN Möt människorna bakom tidningen.

IDA ALMEVIK är tredje generationens företagare i Almeviks motor.

MÖT ANNE REVLAND som har en plan för att förbättra näringslivsklimatet i Norrköping.

KARIN LJUNGMARK MALMSTRÖM är varumärkesstrateg och arbetar med processledning och affärsutveckling.

EMMELI jobbar som fotograf och fångar viktiga ögonblick på bild.

ANNA RUNESSON är glad över utmärkelsen från Scandinavian Service & Quality Award. TROTS DET ENORMA steget från division 3 till allsvenskan tog Stina Blackstenius en ordinarie plats i Linköpings FC i fjol. SIDAN 44 ANNA ANDERSSON har ett 70-tal hästar på Kulltorp.

SIDAN 23 MAD FITNESS Margot á Deild är både livsstils-coach och personlig tränare.

LIVET EFTER DÖDEN På Begravningsbyrån Stilla vill de sätta livet i fokus och ge anhöriga den plats de behöver.

FAIRTRADE CITY är ett koncept som har spridits över hela världen, säger Eva Lundgren Stenbom.

KAMMARÅKLAGARE Britt-Louise Viklund kopplar av med en god bok.

SHINNORI:S SKAPARE Anh Cam och hennes man har skapat restaurang ShinNori, en hyllning till den japanska matkulturen.

OMSLAGSPROFIL 32

LOTTA JOHANSSON är stadsträdgårdsmästare

i Linköping. Hon brinner för Linköping och har en lättsam distans till sig själv. – Det bästa med Linköping är: Allt! Det är en vacker och framåt stad.

LOTTA JOHANSSON kallas för »stadsträdgårdsmästaren som förskönar Linköping«. Det är en hedersbetygelse. – Det är härligt! skrattar Lotta. Vilket jobb jag har! Hon får mycket positiva reaktioner på det hon gör. – Precis, jag får ju göra de roliga sakerna som syns och folk uppskattar, till exempel sommarblommor och diverse evenemang då vi utsmyckar staden lite extra. n

Affärsstaden Linköping vill spegla entusiasmen, entreprenörskapet och framtidsandan i staden samtidigt som vi har en förankring i Linköpings näringsliv och kommun. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen. I detta nummer får du träffa Peter Lindgren på marknad. Vi andra som jobbar med tidningen: PETER NORDLANDER Är uppvuxen i Linköping. Han har en bakgrund på Radio Östergötland och som ägare av Kalle P. Sko. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han VD och ansvarig utgivare. På fritiden umgås han med familjen och såväl lyssnar på som utövar musik.

PETER LINDGREN MARKNAD PETER LINDGREN ÄR född och uppvuxen i Linköping. Han

har bland annat arbetat för TV 4, Nollettan Television, Östergötlands ishockeyförbund, Vita Hästen och LKPG Magazine. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han försäljningschef. Peter var spelare i A-laget det år som Linköpings Hockey Club grundades 1976 och tillhör de tre bästa målskyttarna i klubbens historia. Läs mer om det i boken »Linköpings Hockey Club – och den förändrade självbilden«, som gavs ut på DIBB förlag till julen 2013. Peters hjärta klappar extra för ishockey. Han kan, som före detta spelare i LHC och eftersom han har arbetat för Norrköpingslaget Vita Hästen, gilla båda lagen. – I dag har jag en bra relation till Vita Hästen och till Vita Hästens fans. Jag håller givetvis på Linköpings Hockey Club i SHL. Peter Lindgren medverkar även som ishockeyexpert i TV4. PETER ÄR GENERELLT INTRESSERAD av kultur, musik, tea-

ter, böcker och så vidare. Ett av hans stora fritidsintressen är Ulf Lundell. Peter har varit ett fan av honom i 26 år. – Jag började gilla honom 1988. Jag kom in ganska sent. Jag var anti-Lundell fram till dess, men det var mer så att jag inte lyssnade på honom. När jag jobbade på Linkopia Expert, som var Sveriges största fotolabb en gång i tiden, hade vi kataloger som man beställde CD-skivorna ifrån. Alla pikade mig för att jag inte gillade Lundell. Vi gick ihop och beställde stora mängder CD-skivor, det blev billigare om man gick samman. Jag hade fyllt i Lionel Ritchie, Chris Rea och vad det nu var. Så såg jag en bild på »Den vassa eggen«. »Den vassa eggen« från 1985 är ett av Lundells mästerverk, som ägnats en bok av Håkan Lahger. – Då hade jag av en händelse läst en recension av den, så jag tog med den i högen. Sedan har det blivit som det har blivit, skrattar Peter. De som känner mig från den tiden har väldigt roligt åt att jag är som jag är nu beträffande Lundell. Det tog ett tag innan Peter började gå på konserter med Ulf Lundell. – Jag såg det första liveuppträdandet 1993 på Skeppsholmen i Stockholm. I dagsläget har Peter varit på 40–50 Lundellkonserter. n

DANIEL ATTERBOM Daniels släkt kommer från Östergötland, även om han är född i Stockholm. Han har varit journalist sedan 1980 och arbetat för tidningar som Bild & Bubbla, Expressen, Foto, Svenska Dagbladet med flera. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han redaktör. Han beskriver sig som en läsande hundmänniska utan hund. GÖRAN CARLSSON Göran är uppvuxen i Linköping. Han har studerat till ekonom i Linköping och har sedan arbetat som revisor, ekonomichef i Östergötland och i Stockholm. Göran är styrelseledamot i Affärsstaden Linköping AB. På fritiden spelar han curling, reser mycket och tar hand om sin 1700-talsgård. MATHIAS ERICSSON Kom till Linköping för universitetsstudier i mitten på nittiotalet och har blivit kvar sedan dess. Han har arbetat med kommunikation och affärsutveckling i såväl internationella, som lokala företag och har under senare år fått ett allt tydligare fokus på entreprenörsdrivna bolag. Är styrelseordförande i Affärsstaden Linköping. KRISTIN CARLÉN Kristin är född och uppvuxen utanför Linköping. Hon har arbetat med fotografering i cirka tio år och har bland annat sysslat med mode-, modell-, skol- och fastighetsfoto. I Affärsstaden Linköpings redaktion är hon logiskt nog fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner, familj och resor. ANNA ADOLFSSON Är frilansjournalist, samt hemvändande Motalabo efter flera år runt om i Sverige och i Indien. Hennes bakgrund är brokig och omfattar bland annat arbete i turismnäringen i Östergötland och riskhantering inom Systembolaget. Utöver skrivande ägnar hon sig idag mest åt virkning och åt att renovera sitt torp i Motala Verkstad. BJÖRN LISINSKI Herr Lisinski är född och uppvuxen i Linköping. Han har en bakgrund inom reklambranschen, där han har arbetat som programmerare, med webb och med all typ av design och grafisk form. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han formgivare. Han arbetar även som gruppträningsinstruktör på Frisk. JOAKIM LÖWING Joakim är född och uppvuxen i Linköping. Han har drivit sin egen firma Löwing Frilansjournalist sedan 1998. Joakim är skribent och arbetar både åt dagspress, veckotidningar och månadstidningar. På fritiden umgås han med familj och vänner, tränar eller tittar på sport och film.

33 -LISTANS FINALISTER

LEJONFASTIGHETER

LEAD-BOLAGET AMRA tog den prestigefyllda finalplatsen då 33-listan avslutade

ANN DE JONGE är ny VD på Lejonfastigheter. Ann

sin Sverigeturné i Mjärdevi Science Park, Linköping. De två andra nominerade bolagen var Schemagi och Intuitive Aerial. Ny Teknik och Affärsvärlden utser varje år gemensamt 33-listan i syfte att hitta Sveriges 33 hetaste unga teknikföretag som har potential att bli morgondagens börsjättar. Du kan läsa om AMRA och Intuitive aerial i tidigare nummer av Affärsstaden Linköping. n

har arbetat inom Lejonfastigheter sedan november 2012 som Fastighetschef. Under de senaste fem månaderna har hon varit operativt ansvarig för företaget och känner verksamheten väl. n

Källa: www.nyteknik.se

Källa: Lejonfastigheter

BYGGREKORD

RÖN OM LÖN OCH KÖN

Män får högre ingångslöner Över 700 påbörjade lägenheter i Linköping Under 2013 har 708 lägenheter börjat byggas i Linköping. Det är rekord. Inte något år från 2001 och framåt har så många lägenheter påbörjats i Linköping. Linköping är inne i ett expansivt skede. I höstas nådde kommunen 150 000 invånare och siktet är inställt mot 200 000. Ostlänken och utvidgningen av innerstaden över ån ger möjligheter till fortsatt tillväxt och utveckling av staden. Bostadsmarknaden är central för den fortsatta tillväxten. De senaste åren har bostadsbyggandet varit relativt lågt, både i Linköping och i landet som helhet. Den finansiella situationen i om världen är ett viktigt skäl till det. – Trenden fortsätter även under 2014, säger byggansvarigt kommunalråd Muharrem Demirok (C). Signaler vi får från byggherrar och mäklare är mycket positiva. n

Lönegapet mellan könen börjar redan vid första jobbet – bland civilingenjörer fick kvinnor 750 kronor mindre än män i ingångslön förra året. Det och mycket annat visar en ny rapport, som Sveriges Ingenjörer presenterade i mars – Det är oacceptabelt att genus fortfarande påverkar lönesättningen. Lön ska sättas efter kompetens och prestation – inte efter kön, säger Stina Kimstrand, jämställdhetsansvarig på Sveriges Ingenjörer. Rapporten »Rön om lön och kön« visar även att efter fem år i yrket, det vill säga när man är i 30-årsåldern, ökar löneskillnaderna ytterligare mellan könen. – Vi ser också att löneskillnader håller i sig genom hela yrkeslivet. Arbetsgivarna måste därför vara vaksamma på att ingångslönen sätts könsneutralt. Det är ett första verktyg mot osakliga löneskillnader. Andra viktiga verktyg är lönesamtal och lönekartläggningar, säger Stina Kimstrand. n Källa www.sverigesingenjorer.se

MOTALA EXPO

Källa: www.linkoping.se VADSTENA

Elva AB – Årets Motalaföretag 2014 Under Motala Expo i mitten av mars skedde utdelningen av de prestigefyllda priserna »Årets Företagare« och »Årets Motalaföretag«. Det förstnämnda delades ut av organisationen Företagarna i Motala & Vadstena och valet föll på fastighetsägaren Joakim Bierfeldt.

Pant blir bistånd I Vadstena skänker invånarna i snitt 5,44 kronor av varje pantad hundralapp via Biståndsknappen, vilket är mer än dubbelt så mycket som riksgenomsnittet på 1,93 kronor. Därmed behåller dom sin förstaplats i länet och hamnar på en tredjeplats i landet. Tvåa i länet är liksom förra året Linköping med 2,85 kronor. Trea kommer Norrköping och därefter Ydre. n Källa: www.viskogen.se

– En mycket värdig vinnare. Joakim är en mycket kompetent företagare som driver sitt företag med stort engagemang. Joakim lägger också stor energi på utvecklingen av hela Motala som plats och är därmed en viktig samhällsaktör för hela kommunen. Vi är oerhört glada att kunna uppmärksamma Joakim med detta välförtjänta pris, säger Christina Gyberg, ordförande i Företagarna. På mässan utsågs även »Årets Motalaföretag« för 31:a gången i ordningen. Under spektakulära former, som avslutades med en ziplineflygning (!) korades ELVA ProcessAutomation AB som vinnare. Priset delas ut av stiftarna Swedbank,

Danske Bank, Motala kommun, och Företagarna med följande motivering: »Rent vatten är en av världens viktigaste frågor. Med ökande miljökrav ställs höga krav på de företag som arbetar inom dessa områden. Elva AB har framgångsrikt utvecklat ett helhetskoncept inom vatten och avloppsrening där man erbjuder kunden allt från ide till implementering och uppföljning, hela tiden med tydligt miljöfokus. Företaget har haft en stark ekonomisk utveckling, vilket inneburit att antalet anställda ständigt ökar. Genom gedigen erfarenhet och specialistkunskap har man skapat sig ett namn inom en bransch där det finns stora framtida behov. Elva AB är starkt engagerat i såväl yrkesutbildning för nya drifttekniker inom vatten och miljöteknik som i näringslivsutvecklingen i Motala. Elva AB uppfyller därmed på bästa sätt kriterierna för att erhålla utmärkelsen Årets Motalaföretag 2014«. n Källa: Tillväxt Motala

LEDARE: PETER NORDLANDER

er jud t. erb a som llt form rå, e sby ion ion tradit ukt i ch rod d p italt o era ig ed bas ngs r, båd e öpi ink ukt nL rod är e och p det er pan nst Ska iva tjä at kre

Våren är här! EN DEL NJUTER fantastiskt av vårsolen, av allt som händer

i naturen, blommor, fåglar och gräsets grönska. Andra, likt mig själv, sitter inne och snorar, tårarna rinner, och vi väntar på bättre tider. Samma vår, men olika upplevelse. KANSKE ÄR DET samma sak (inga jämförelser i övrigt)

som att vi bor i samma stad men ser den på olika sätt. Som att många gillar den nyss avslutade mellotävlingen, andra hellre lyssnar på annan musik. Eller som att vi läser samma tidningar men tycker olika om det vi läser. VI ÄR STOLTA över att kunna presentera det tredje numret av

TID GS NIN OD PR UK TIO N

Anne och många fler kvinnor. Kan en klart mansdominerad tidningsredaktion få säga att det här är vår hyllning till kvinnan?

I DET HÄR NUMRET kan du läsa om Ida, Ingela, Agneta,

som möjligt ska tycka att det är något att vänta på, att se fram emot, så behöver vi din hjälp. Hjälp med idéer om intressanta personer i vårt stora näringsliv, eller om företag som har en spännande historia att berätta.

FÖR ATT LYCKAS, det vill säga för att du och så många

A KS YC TR

Affärsstaden Linköping, vårt och ditt nya månadsmagasin med fokus på det regionala affärslivet i och kring Linköping. Vår ambition är att lyfta fram såväl individer som små och stora företag och organisationer, som alla verkar mitt i vardagen med att utveckla regionen.

E /ID GO LO NT

Har du tips till framtida nummer, hör av dig till redaktionen. nl

IT E T l

WE B l

U ILL R ST IO AT N l

ICO NO A GR FI l

UX /UI

0704-424218

hej@skapandet.se

skapandet.se

BRANDLINE

nettoMarginal [%] 3

Anders outsourcar ekonomifunktionen till Matrisen.

Missar skatteinbetalning.

Anställer ekonomer.

Fel i löneutbetalning.

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

år Så här m 003. Anders 2

Anställd slutar.

År 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2012

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlighet att bryta loss sitt affärsområde på konsultföretaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar. En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomipersoner. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vändpunkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen. Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här? Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, info.linkoping@matrisen.se

Matrisen. Framgångens vän. Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se

LINKÖPING PILOTKOMMUN

NORRKÖPING

Böcker för alla bygger broar för romska barn ROMSKA BARNS VARDAG skildras i litterär form,

samtidigt som andra barn kan ta del av den. Det är idén bakom projektet »Romska barns berättelser«, där barn från Nya Rydsskolan deltagit. Linköpings kommun har anlitat Olika förlag i Linköping för att ta fram tre stycken böcker som riktar sig till barn mellan fyra och tolv år. Olika förlag i Linköping har som ambition att ge ut böcker som speglar mångfalden i samtiden samtidigt som de är roliga och spännande. Syftet med böckerna är dels att stötta den romska kulturen och dels att bidra till uppbyggandet av litteratur som speglar romsk och resandekultur. Inte mycket finns skildrat och kommunens modersmålspedagoger påtalar ofta bristen på romsk litteratur, säger projektledare Marie Daun, utvecklingsavdelningen, Linköpings kommun. Böckerna finansieras med 200 000 kronor från de medel Linköpings kommun fått för att arbeta med romsk inkludering. Böckerna lanseras den 13 maj i Linköping. Linköpings kommun är en av fem Pilotkommuner som ingår i regeringens satsning för att arbeta med Sveriges nationella strategi «En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032«. n Källa: Linköpings kommun FORSKA&VÄX VINNOVA STÅR BAKOM utlysningen Forska&Väx

som riktar sig till företag med förmågan att skapa tillväxt och samhällsnytta baserat på innovationer. Aqwary, DP Patterning och Ecospark får dela på 3,3 miljoner kronor. Aqwary AB strävar efter att göra dykningen säkrare och roligare genom att utveckla och sälja en konsol som kopplar ihop alla dykare och dykledningen i ett vattenburet nätverk. I detta nätverk erbjuds olika funktioner som till exempel delning av hur mycket luft man har kvar och nödsignaler. Bolaget tilldelas 1 190 000 kronor. DP Patterning AB erbjuder maskiner för tillverkning av mönster på flexibla substrat till. exempel.mönsterkort, antenner och värmeelement. Tillämpningarna finns främst inom RFID-taggar, värmeelement till speglar och säten i bilar samt kläder. Men även inom »vanliga« PCB för lite udda produkter. Bolaget tilldelas 1 042 000 konor. Ecospark AB erbjuder framtidens ljuskälla - en ny generation av vita LEDs. Bolagets affärsidé är att erbjuda kostnadseffektiva LEDs med bra ljuskvalitet för allmänbelysning inom hem och kontor. Bolaget tilldelas 1 100 454 kronor. n Källa: Exova

Bamseinvestering till Kolmårdens 50-årsjubileum 2015 FYLLER NORDENS STÖRSTA DJURPARK 50 ÅR. Inför jubileumsåret storsatsar Kolmården

och dess ägare Parks and Resorts på att äntligen förverkliga alla barns dröm om att kunna besöka Bamses Värld. Investeringen i Bamses Värld uppgår till 75 miljoner kronor och består av helt nya parkmiljöer med åkattraktioner från berättelserna om Bamse och hans vänner. Det är en av de största satsningarna i Kolmårdens historia. Premiären är planerad till 1 maj 2015. Det nya Bamses Värld byggs från grunden och omfattar 20 000 kvadratmeter naturyta. I Bamses Värld kommer alla att få träffa Bamse och hans vänner samt uppleva Bamses,

Skalmans, Lille-Skutts och Farmors hus. Utöver det så kan alla gäster i Bamses Värld åka berg- och dalbanan Godiståget, kliva ombord på Bamses båt Viktoria, köra omkring i Skalmans bilar och virvla runt i en karusell av honungsburkar. Det kommer också att byggas en amfiteater, restaurang, butiker, spel och stora lek- och parkytor. – Att bygga Bamses Värld på Kolmården känns både otroligt roligt och helt naturligt. Bamse och hans vänner har massor gemensamt med Kolmårdens fantastiska djurpark och starka inriktning mot barnfamiljer, menar Ola Andréasson, vd Bamseförlaget AB. n Källa: Kolmårdens djurpark

NORRKÖPING

Indiska flyttar lagret till Norrköping I SOMMAR FLYTTAR Indiska Magasinet sitt

centrallager till Norrköping och det betyder 20–25 nya jobb. Det är tredje generationen i familjen Thambert som driver Indiska. Företaget har idag 93 butiker i Sverige, Norge och Finland. Det är PostNord på Händelö som ska ta hand om mode- och inredningsföretagets lager. – Det här är verkligen en fjäder i hatten för oss, säger Pontus Lindblom, etableringsansvarig på Norrköpings kommun, till Norrköpings Tidningar. Det visar åter att Norrköping har ett utmärkt logistikläge som kan locka stora företag inom tredjepartslogistik. Indiska har idag sitt centrallager i Västberga i södra Stockholm. Flytten till Norrköping inkluderar både butikslager och webblager. – Vi valde att gå ihop med PostNord som är

stabilt i Norrköping, och Norrköping ligger bra till för oss rent geografiskt. Vår tyngdpunkt är våra butiker i de nordiska länderna, säger Anders Linnarsson som är logistikchef på Indiska, till Norrköpings Tidningar.. Indiska har tidigare alltid skött sin logistik själva. Nu gick ett hyresavtal ut och man valde en så kallad tredjepartslösning genom att köpa lagertjänsten av PostNord. – Vi behöver en flexibel lösning: mer yta när vi har mycket att göra och mindre yta när vi har mindre att göra, säger Anders Linnarsson. – Avtalet med PostNord är fyraårigt, men jag hoppas ju att det blir betydligt mer långsiktigt än så, säger Anders Linnarsson till Norrköpings Tidningar. n Källa: www.nt.se

LINKÖPING

Nystartad Youghurtshop SERIEENTREPRENÖREN DANI EVANOFF öppnar

Exova får nytt försvarskontrakt EXOVA, material- och mätteknikföretag med

huvudkontor i Linköping har tecknat ett långsiktigt kontrakt med FMV, Försvarets materielverk, värt 245 miljoner kronor avseende tekniska tjänster för underhåll av försvarsmateriel. Avtalet gäller i tre år med option till förlängning under ytterligare två+två år och avser provning, rådgivning och utbildning inom materialteknik och mätteknik. - Avtalet bekräftar vår bredd och erfarenhet inom dessa tekniskt avancerade områden, och vi är självklart glada och stolta över det

förtroende som FMV ger oss, säger Hans Åberg, VD för Exova Metech globalt samt för Exovas övriga verksamheter i Norden. Materialingenjörer hos Exova Materials Technology kommer att arbeta som konsulter åt FMV inom bland annat kompositreparation, limning och tätning, svetsteknik, ytbehandlingsteknik samt driv- och smörjmedelsteknik. Avtalet omfattar även Exova Metech som kommer att leverera mätteknisk konsultation och kalibrering av mätinstrument åt FMV och Försvarsmakten. n

Linköpings första yoghurtshop tillsammans med en lokal företagare. I slutet av mars öppnar den svenska yoghurt-kedjan Honeycomb sin åttonde yoghurtshop i Galleria Gränden i centrala Linköping. Bakom Honeycomb står serieentreprenören Dani Evanoff, en av deltagarna i årets upplaga av TV- programmet »Draknästet« som sänds på TV8 i vår. Dani Evanoff är grundaren till Godisprinsen och idag en av ägarna till Candyking-koncernen, i Sverige känt som Karamellkungen. I september 2013 startade han den svenska yoghurt-kedjan Honeycomb som i dagsläget har sju yoghurtshops runt om i Sverige. Och i mars är det alltså premiär för kedjans nya yoghurtshop i Galleria Gränden i Linköping. n Källa: Honeycomb

LINKÖPING

Källa: Exova

FORSKNING

Kemisk genförändring bakom pollensnuva DEN KRAFTIGA ÖKNINGEN av allergi, ledsjuk-

domar, diabetes och andra vanliga sjukdomar som inbegriper immunsystemet, talar för att miljöfaktorer har stor betydelse. En studie på patienter med pollensnuva visar nu att detta kan ske via kemiska förändringar av generna, så kallad DNA-metylering. Miljöpåverkan är dock svårt att studera vid de flesta sjukdomar, eftersom sådana faktorer ofta är okända samt att det finns så stora olikheter mellan patienter som verkar ha samma sjukdom. I en internationell studie ledd från Linköpings universitet (LiU) valde forskarna att studera pollensnuva som modellsjukdom. Såväl den yttre faktorn (pollen) som den viktigaste cellen (T-lymfocyten) är väl kända. T-celler kan isoleras från blod från patienter och friska, och stimuleras med pollen i provrör. Studien som publiceras i tidskriften PLoS Genetics visade att DNA-metylering av T-lymfocyter helt skilde ut patienter från friska kontrollpersoner. Dessutom fanns ett starkt samband med hur sjuka patienterna var. Re-

sultaten visar att miljöfaktorer kan ha stor betydelse för inflammatoriska sjukdomar, genom att påverka DNA-metylering. Ökad metylering leder till minskad aktivitet och tvärtom. De nya fynden kan få betydelse för både diagnostik och terapi. Det är till exempel redan känt att patienter med pollensnuva kan botas genom så kallad immunterapi, där patienter behandlas med små mängder pollen under lång tid. Forskarna undersöker nu om detta påverkar DNA-metylering. Studien bygger på ett EU-projekt lett av Centrum för individualiserad medicinering (CIMed) vid LiU och en ny forskningsgren, systemmedicin, som syftar till att förstå hur ändrad samverkan mellan ett stort antal gener och omgivningsfaktorer leder till sjukdom. n Källa: www.liu.se

Nytt restaurangkoncept på Campus Valla i Linköping EFTER OMBYGGNATION av butiken Amigo och

invigningen av kaféet Moccado kompletteras nu utbudet på Campus Valla med restaurangen Carlson’s Barbeque i C-huset. Den nya restaurangen öppnar i mars. Restaurangen, som kommer att servera bland annat grillade hamburgare, sallader och frozen yoghurt, har ett sextiotal platser inomhus och lika många på uteserveringen. Sammanlagt räknar man med att servera runt 400 gäster om dagen. n Källa: Akademiska hus

Näringspolitik

Nätverk & mötesplatser

Affärsutveckling & handelsstöd

Utbildning

Handelskammaren arbetar för en internationellt konkurrenskraftig region! Vårt uppdrag är att göra skillnad - för vår region, för våra medlemsföretag och för människorna. Vi samlar näringslivets röst och driver de frågor som våra medlemsföretag anser är viktiga för sin vardag och sin verksamhet. Vårt näringspolitiska arbete fokuserar på fyra huvudområden: tillgänglighet, tillgång till talang, en attraktiv region och internationell handel. Välkommen in i framtiden med Östsvenska Handelskammaren. www.ostsvenskahandelskammarens.se

Östsvenska Handelskammaren är en stark röst och livlig mötesplats för det östsvenska näringslivet. I dialog med våra medlemsföretag påverkar vi beslutsfattare samt erbjuder affärsnätverk, tjänster och rådgivning inom affärsutveckling och internationell handel. www.ostsvenskahandelskammaren.se

Vi som läser Affärsstaden! »Med Affärsstaden Linköping håller jag mig uppdaterad och innehållet är både intressant och relevant för mig i mitt dagliga arbete.« Antonio Da Costa Gonzales Hotelldirektör / General Manager

Quality Hotel Ekoxen. Hotellet med S.M.A.K.

Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är tredje omgången.

Valåret 2014 Linnéa Darell (FP) lämnar kommunalpolitiken efter höstens val, och hon kommer att sakna politiken, och engagera sig på andra arenor. För FP är skolan och Linköpings utveckling inklusive bostadsbyggandet viktigast. TEXT: DANIEL ATTERBOM

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNAL

EGEN VISION I POLITIKEN?

POLITIKEN?

– Det är att medverka till att bygga ett gott samhälle för alla. Lokalt vill jag att Linköping fortsätter vara en bra stad att leva, arbeta, studera och bo i, för alla människor.

– Jag fortsätter det här året ut. Jag kandiderar inte på några listor inför höstens val. Jag ska bli pensionär och syssla med lite annat som jag också tycker är roligt.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR DEN VIKTIGASTE I LINKÖPINGS KOMMUNALVAL?

– Linköpings utveckling, eftersom vi står inför frågor om framtidsinriktningen. Sedan blir det naturligtvis skolan, äldreomsorgen och bostadsbyggandet – tror jag. Sedan vet man aldrig om det dyker upp en fråga ingen har tänkt på. Men det är inte någonting som jag kan se nu. Linnéa Darell (FP)

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM ALLIANSEN VINNER VALET?

– Ja, nu kallar vi det inte för privatisering, utan det är entreprenadavtal inom olika områden, och det utgår jag från att allianspartierna kommer att fortsätta med. Det är en del av den gemensamma politiska plattformen att den här vägen öka valfriheten. Vi har infört Lov, lag om valfrihet, när det gäller hemtjänst och daglig verksamhet. Det betyder att tjänsterna inte behöver upphandlas, utan kommunen auktoriserar företag och andra utförare. Målet är att det ska kunna ske på flera områden, till exempel vårdboenden och gruppbostäder. ALLA PARTIER ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH

VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

SEDAN ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULL

– Det är skolan och Linköpings utveckling inklusive bostadsbyggandet. Sedan är välfärdsfrågorna över huvud taget alltid viktiga för oss socialliberaler. Men vi har inte formulerat vallöftena än.

MÄKTIGE. HUR FUNGERAR DET?

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– I första hand genom nya jobb naturligtvis, Linköping måste fortsätta att utvecklas med en positiv inställning till näringsliv och företagande. Med fler företag blir det också fler jobb. Utbildningsfrågorna är viktiga, då skolan ger den grund som var och en behöver för att få ett jobb.

– Ja, det är demokratins villkor (skratt), det är inget nytt för det här valet. Eftersom samarbetet fungerar bra i alliansen har vi i Folkpartiet inget organiserat samarbete med S, MP och V. Och SD är det ju inte aktuellt att samarbeta med över huvud taget. Deras människosyn är så långt från socialliberalismen man kan komma. VAD KOMMER DU ATT SAKNA FRÅN POLITIKEN?

– Jag kommer att sakna det mesta (skratt). Jag tycker det är jätteroligt med politik, och viktigt. Jag kommer att fortsätta mitt engagemang i samhällsfrågor, men kanske på andra arenor. n

KOMMER ALLIANSEN ATT BESTÅ EFTER KOMMUNALVALET?

– Det är min förhoppning. Folkpartiet söker tillsammans med övriga allianspartier förnyat förtroende inför valet. Alliansen fick majoritet i valet 2006 och återvaldes 2010. Allianspartierna styrde Linköping 1991–1994, sedan styrde Socialdemokraterna i tolv år fram till 2006 i samarbete med Centern.

POLITISKA UPPDRAG FÖR LINNÉA DARELL (FP) Gruppledare FP/kommunalråd, kommunala handikapprådet (KHR), kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens personalutskott, kommunstyrelsens planeringsutskott, Linköpings Stadshus AB och omsorgsnämnden.

MASKROSBARN Bara tretton år gammal begick hon sitt första väpnade rån – som yngsta tjejen i Sverige någonsin. Drygt tio år senare är Maria Moraes en prisbelönt tvillingmamma som hjälpt många ungdomar i kris, driver eget företag, fått till en lagändring och ställer upp i årets kommunalval. TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

MARIA MORAESSTÄLLER UPP I KOMMUNALVALET FÖR MILJÖPARTIET.

ATT MYCKET KAN hända under tio års tid är Maria Moraes ett

exempel på i allra högsta grad. Allt startade med att hon inte trivdes i skolan, började skolka i sexan och hamnade i fel umgänge. Snatterierna eskalerade till en grövre brottslighet. Blott tretton år genomförde Maria och ett par tjejkompisar i gänget sitt första väpnade rån – då de hotade till sig pengar i en kassa med kniv och luftpistol. – Jag har egentligen inget svar på varför det gick så långt som det gjorde. Men i grunden handlar det om någon sorts otrygghet. Jag kände mig ensam och utanför, var ofta arg på allt och alla. Sedan försvann hela tiden personer i min närhet som jag tyckte om. Jag slutade att lita på vuxna, förklarar Maria. Först separerade föräldrarna och pappan flyttade, därefter dog hennes mormor då hon bara var tio år och strax efteråt även moster. MARIA TAPPADE ALLT mer kontrollen över sitt liv. Hon inte

bara rånade och gjorde inbrott, utan även misshandlade andra människor. – Eftersom mina två bröder är mycket äldre växte jag till stor del upp med bara mamma. Under tonåren blev jag alltmer aggressiv och det hände till och med att jag tog strupgrepp eller hotade henne med en kniv. När Maria åkte fast för polisen var hon för ung för att straffas. Och varken stödet från socialtjänsten eller BUP hjälpte. ETT ÅR PÅ TRE olika slutna ungdomshem – och inte minst

hjälpen från KRIS (Kriminellas revansch i samhället) efteråt fick henne på rätt spår igen. Något Maria ville ta med sig och ge till andra utsatta ungdomar. Att fungera som en förebild. Därför var hon med och startade Unga KRIS i både Norrköping och hemstaden Linköping. Under fem år reste Maria runt i landet och föreläste om vägen ut ur sin brottsbana – men drog ned på takten när tvillingdöttrarna föddes 2011. – Jag vill ge mina barn en trygg uppväxt och alltid finnas där för dem. Samtidigt har jag mycket att ge även andra människor. Jag föreläser fortfarande om min egen resa för att

inspirera och visa att det går att ta sig ur den kriminella och destruktiva banan. FÖRELÄSNINGARNA INGÅR I den egna firman där hon också

arbetar som konsult. Samtidigt studerar Maria till beteendevetare på Linköpings universitet och fungerar som kontaktperson för ensamkommande flyktingbarn. – Jag träffar en numera 19-årig kille, ursprungligen från Afghanistan, ett par gånger i veckan. Jag finns där som stöd även om han vill ringa mig. Det blir mycket samtal och olika aktiviteter. Han pluggar och håller även på att ta körkort, så det känns bra. För mig är det enormt betydelsefullt att hjälpa utsatta människor. MARIA HAR VUNNIT flera olika priser och stipendier – 2012

var hon den yngsta någonsin som tog hem IM-priset (Individuell Människohjälp). Allra störst är ändå Socialstyrelsens lagändring hon fick till i samarbete med Barnombudsmannen gällande tiden för barns och ungdomars isolering på institutioner. När Maria växte upp i Ryd stötte hon ofta på rasism. Just utanförskap är något hon brinner mycket för – och hon ställer upp i kommunalvalet för Miljöpartiet. – Jag vill bidra till att göra politiken tillgänglig och förståelig för alla – samt att skapa ett öppet samhälle utan segregation och rasism där vi ser och värnar om varandra. Nu kan jag använda all min energi och envishet till något positivt i stället, avslutar hon. n SNABBFAKTA MARIA MORAES Född: 24 i år. Familj: Sambo, två tvillingdöttrar på snart tre år. Mamma, pappa och sammanlagt nio syskon. Bor: Lägenhet i Lambohov. Yrke: Föreläsare, konsult, samhällsdebattör och kontaktperson för ensamkommande flyktingbarn. Studerar även till beteendevetare med inriktning på media och pedagogik på Linköpings universitet. Intressen: Umgås med familj och vänner, laga mat, renovera gamla möbler.

GENERATIONER Ida Almevik är tredje generationens företagare i Almeviks Motor. Hon är något så ovanligt som en kvinnlig VD för ett bilföretag. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN IDA ALMEVIKS FARFAR grundade företaget 1947, och sedan

ALMEVIKS MOTOR HAR även flyttat på sig fysiskt de senaste åren.

drev hennes far det. – Jag är ekonom, jag pluggade med inriktning på redovisning. När jag började hade jag inga planer på att ta över företaget, men många gånger när man börjar plugga vet man inte vilken inriktning man ska ta. Jag började plugga internationell ekonomi med engelsk inriktning. Under resans gång ändrade det sig. Jag tyckte att siffrorna var roliga och då blev det mer mot redovisning.

– För tre år sedan bytte vi lokal. Tidigare var vi på Industrigatan i en lokal som min farfar byggde. Där låg företaget i 50 år. Nu finns vi i Tornby, som är ett expansivt område. Vi har köpt en fastighet med byggnadslov att bygga ut huset och därmed växa i företaget.

UNDER STUDIERNA FÖRÄNDRADES Ida Almeviks liv.

– Min mamma gick bort när jag skrev D-uppsats. Då började jag hjälpa pappa på jobbet, och sedan rullade det på. Det är en intressant bransch med roliga inslag. Jag kan både sköta det ekonomiska och ha kundkontakter, och det är mycket olika aspekter. Ida Almevik driver firman lite annorlunda än sin farfar och far. – Nu är bilbranschen ganska traditionell, men jag tror att oavsett vilket generationskifte det är, så måste man rätta sig efter den tiden vi lever i och gå vidare. Idag är hemsidan, Google och allt sådant viktigt. Det var inte lika stort för min pappa, om man går tillbaka i tiden. Man måste marknadsföra sig på ett annat sätt än man behövde förut. Bilbranschen har ändrat sig på de här 65 åren. Förr i världen var det få som provkörde en bil innan de köpte den. – Då lärde man känna bilen när man hade köpt den, nu vill alla provköra demobilar. Det är annorlunda vad man ställer för krav idag. Våra kunder är enormt kunniga, en del har läst på minutiöst. Förr köpte man en bil på ett handslag. Man märker att tiderna har förändrats.

IDAG SÄLJER ALMEVIKS MOTOR Mazda och Suzuki och är

även en fullserviceverkstad för de bilmärkena. – För två är sedan sade vi upp Mitsubishi och då fick vi in Mazda. Ett tag hade vi alla tre märkena Mazda, Mitsubishi och Suzuki, men kombinationen av Mazda och Suzuki räcker. Vi slutade att representera Mitsubishi i juni 2013. Ida Almevik träffar få kvinnliga kollegor som är VD för bilföretag. – Jag tror att bilbranschen i stort sett är en mansdominerad bransch. De flesta som driver bilföretag är män. Nu börjar det komma allt fler kvinnliga bilförsäljare, även här i Linköping. Om man tittar på VD:ar och chefer för bilföretag så finns ingen som säljer Mazda eller Suzuki. Jag har träffat en tjej som är VD. Jag tror att jag tyckte att det var jobbigare när jag var yngre, 2005, och inte kunde så mycket om branschen. Då tyckte jag att det var jobbigt att vara tjej och vara okunnig om bilar. Jag har inte haft det som ett intresse. – Idag är det inte så stor skillnad, men jag vet inte hur det skulle vara om jag var man. Jag upplever inte att jag får fördelar för att jag är kvinna, jag får jobba hårt och ibland hårdare. n

Ta genvägen till Europa och världen Nu blir det ännu smidigare och bekvämare att resa från Linköping City Airport. Den 30 mars startar SAS två dagliga avgångar till Köpenhamn. KLM utökar samtidigt med en ny avgång vilket innebär upp till tre dagliga turer till Amsterdam. Boka din resa på sas.se, klm.se eller via din resebyrå. Välkommen ombord!

Premiär för Business Lounge! Vi har nyligen slagit upp portarna till vår Business Lounge, för dig som reser i affärsklass eller har Guldkort hos KLM Flying Blue / SAS Eurobonus.

EVA LI LAND OCH INGELA ÖFVERSTEDT HAR EN VERKSAMHET SOM BYGGER PÅ ETT PERSONLIGT OCH VARMT BEMÖTANDE.

Livet efter döden I en liten och traditionstyngd bransch har de tidigare konkurrenterna Eva Li Land och Ingela Öfverstedt lyckats skapa sig en egen nisch. På Begravningsbyrån Stilla vill de sätta livet i fokus och ge anhöriga den plats de behöver. TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN ATT KLIVA IN PÅ Begravningsbyrån Stilla är som att komma

hem till en gammal bekant, eller en avlägsen släktning. Det känns både hemtrevligt och välkomnande, och precis så vill Eva Li Land och Ingela Öfverstedt att det ska vara. Hela deras verksamhet bygger på att alla ska få ett personligt mottagande och känna sig sedda när de kliver innanför dörren. De vill ge de anhöriga, familjerna, det stöd de behöver i en svår situation. – Vi träffar människor när de är väldigt sköra. De behöver bli sedda och ofta handlar det om sunt bondförnuft och att vara medmänniska, säger Eva Li.

toria i sig, för de började faktiskt som konkurrenter. Begravningsbyråvärlden är en relativt liten och sluten bransch. Det finns inte så många byråer i varje stad och ofta går uppdragen i arv från en generation till en annan. En gemensam bekant försökte dock tussa ihop dem, men det blev inte av förrän de en dag hade förrättningar efter varandra och började prata. Eva Li föreslog en lunch och då visade det sig att även Ingela ville göra någonting annat än att arbeta kvar på företaget där hon var anställd. Där och då bestämde de sig för att starta ett nytt företag tillsammans. RESAN FRÅN DEN lunchen till att Begravningsbyrån Stilla

UTÖVER SUNT FÖRNUFT besitter de en rejäl portion organisa-

tionsförmåga, vilket behövs för att arrangera begravningar så bra som möjligt för familjerna. Ofta blir arbetet väldigt detaljfokuserat för att ingenting ska gå fel på den viktiga dagen. Utöver transporter och blomarrangemang är de ofta med på minnesstunder, möter alla gäster samt läser upp gåvor och plockar disk om det behövs. Båda säger att valet att arbeta med begravningar är det bästa de gjort. – Man lär sig att uppskatta livet. Alla möten som berör och gör något med mig, säger Ingela. Att få vara med och göra den här dagen till något bra för familjen. Det är ett väldigt tacksamt jobb. Trots det trivdes ingen av dem jättebra på sina respektive arbetsplatser när de lärde känna varandra. Och just det är en his-

öppnade tog ett år. Nu är det åtta år sedan och de har hunnit bli åtta anställda. De har även startat dotterbolaget Stilla Familjejuridik för att även den juridiska processen ska kunna genomföras i deras anda med ett personligt bemötande. Dessutom föreläser de mycket, både för konfirmander, på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna och för anställda på sjukhus och äldreboenden. Meningen är att sprida samhällsinformation om något som angår oss alla. Det är lätt att tro att vardagen på en begravningsbyrå bara är svår och allvarstyngd. Men den bilden stämmer inte med det Eva Li berättar om möten med familjer där de alltid hittar åtminstone något litet att skratta åt. – Det är inte döden vi arbetar främst med, vi arbetar med livet. n

Här är hela vårt Dream Team: Privatrådgivning

Kontorschef

Magnus Larsson 013-328 13 34

Andreas Homanen 013-328 13 01

Jessika Edström 013-328 13 31

Åsa Ekström 013-328 13 08

Anna Eriksson 013-328 13 09

Camilla Hellberg 013-328 13 37

Annika Karlsson 013-328 13 36

Anders Nordström 013-328 13 18

Gunnar Orlunder 013-328 13 21

Eva Sagent 013-328 13 27

Företagsrådgivning

Peter Norell 013-328 13 19

Pension & försäkring

Per Kostmann 013-328 13 13

Fredrik Björk 013-328 13 06

Joakim Lönn 013-328 13 15

Susan Niroozad 013-328 13 26

Fredrik Johansson 013-328 13 12

Helene Ohlin 011-338 30 15

Caroline Nordahl 013-328 13 38

Jan-Åke Säberg 013-328 13 29

Anna Wirén 013-328 13 33

Sara Nellmark 013-328 13 16

Krister Persson 013-328 13 22

Johan Romås 070-772 31 04

Madeleine Ripstein 013-328 13 25

Lars Wedén 013-328 13 32

Kapitalrådgivning

Anders Forsberg 013-328 13 02

Jonas Lundberg 013-328 13 14

Lars-Gunnar Åström Magnus Segersten 013-328 13 35 013-328 13 17

Telefon: 0771-365 365 E-post: kontakta5319@seb.se Postadress: Box 369, 581 03 Linköping, Besöksadress: Stora Torget 5

KRÖNIKA

Är det du som leder ditt företag, eller är det företaget som leder dig? MÅNGA FÖRETAGARE JAG möter upplever sig

som splittrade och stressade och berättar att dagarna består av ständiga brandkårsutryckningar. Det finns inte tid för att planera och jobba långsiktigt, att göra det där som borde göras för att driva företaget framåt. Jag har på uppdrag av LRF jobbat med ledarskap inom de gröna näringarna. Det har handlat om att bli en bättre ledare för sig själv och andra. Företagare inom den gröna näringen har ju oftast att göra med levande väsen, såsom djur, natur och väder, vilket i mångt och mycket inte är kontrollerbart. Men väldigt mycket annat går det att skapa en strategi och struktur för, så att det blir tid och ork över för att jobba mer långsiktigt. GRUNDEN FÖR ATT att leda sig själv är att

bli bättre på att skapa engagerande och SMARTA mål, det vill säga att målen ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta. Nästa steg är att koppla en handlingsplan till målen, att identifiera stora och små handlingar som leder fram till att målen nås. Aktiviteter tidssätts, och är det flera som ska arbeta tillsammans bestämmer

man vem som gör vad och arbetsuppgifterna förs in i kalendern. När det sedan kommer till det veckoliga och dagliga arbetet, så tycker jag att det fungerar bäst att styra sig själv och arbetsgruppen med en stor anslagstavla där endast fyra prioriterade arbetsuppgifter får finnas. Alla andra uppgifter står parkerade under rubriken »Viktigt – sedan«. Dessa får endast tas itu med när de fyra prioriterade är avklarade. ETT ANNAT PROBLEM är bristen på struktur.

Hur mycket arbetstid lägger du ner på att leta efter saker? Var är verktygen, nycklarna, telefonen eller det där viktiga papperet som ska iväg idag? I medeltal ägnar vi cirka 20 procent av vår arbetstid till att leta. En arbetsdag/vecka alltså! Vad skulle det innebära för dig och ditt företag om du kunde minska det till hälften? Frigöra 20 timmar per månad till att arbeta med att leda ditt företag dit du vill? Tror du att det skulle påverka lönsamheten och ditt och arbetsgruppens välmående? Det är många gånger enkla strukturer som är lösningen. Vill du öka din personliga effektivitet så behöver du även bli bättre på att förstå och

hantera stress. Stress smittar mycket mer än vad vi är medvetna om! Om du som företagsledare eller kollega springer runt och kanske inte tar rast med de andra, irriterad under ytan, så kommer det att påverka din omgivning, och tyvärr öka även de andras stress. LÅNGVARIG STRESS LEDER i sin tur inte bara

till ineffektivitet och en dålig arbetsmiljö, utan även till sjukdomar och arbetsoförmåga. Inom lantbruket ligger stress ofta bakom allvarliga tillbud och tyvärr även dödsolyckor. Vi behöver fler företagare och vi behöver fler företagare som arbetar hållbart både med sig själva och med övriga resurser. Att kunna leda sig själv är förutsättningen för att kunna leda ett företag. n

ELISABETH ANDERSSON BRINCKMANN Ledarskaps- och affärsutvecklare ViljaLysa AB

Träningspass D R Å KV LEN S I FR SJÄ FÖR

EMMELI STUDERAR SINA KUNDER FRÅN FÖRSTA MÖTET, FÖR ATT KUNNA LYFTA FRAM PERSONLIGHETERNA I RELATIONEN

Emmeli Ingen kan fota som

Ett liv som professionell fotograf med dagar fyllda av lyckliga familjer och bröllop. Det som är en dröm för många, har Emmeli Orrefjord gjort till sin verklighet. Idag lever hon på att fånga ögonblick, viktiga stunder i andra människors liv. TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: EMMELI ORREFJORD OCH EMELIE OHLSSON ATT KOMMA IN i Emmelis studio är som att komma in i

HENNES VIKTIGASTE EGENSKAP, säger hon, är att hon

en varm famn. Hon tar emot med en kram, bubblar och pratar samtidigt som hon plockar fram fika och visar runt. Hela tiden glatt leende. – En del blir förvånade över att jag är så öppen. De förväntar sig att komma till en stel studio där de ska stå på en viss plats och inte röra det som är runtomkring. Jag sitter på golvet och leker med barnen och det gör inget om de river ner precis all rekvisita jag har här inne.

hela tiden lyssnar på sina kunder, och att hon tittar på dem. Hon memorerar det som är unikt, vad som får just dem att slappna av och le. På så sätt kan hon ofta förutse vad som kommer att hända och fånga de där speciella ögonblicken, de som kunderna vill minnas. – Jag tittar på deras gester, samspelet, hur de tittar på och rör vid varandra, redan när vi ses för ett första bröllopsmöte. Personligheterna, det unika med just deras relation och deras känslor är det viktiga för mig. Det vill jag lyfta fram.

GRUNDEN TILL EMMELIFOTO lades för snart två år sedan.

Emmeli Orrefjord, som var lärare, hade fått nog. Nog av korta anställningar, varsel och en ständig oro för var och med vem hon skulle jobba kommande termin. Under sommarlovet ville hon passa på att bara ägna sig åt fotografering och det började med en bekant som gav bort en fotografering med henne i doppresent. Bilderna hamnade på Facebook och ledde till fler förfrågningar, bland annat om att fotografera bröllop, vilket nu blivit hennes huvudfokus. – Både de jag fotograferade och mina vänner såg hur jag lyste upp och sa att jag borde göra det här på heltid. Det hade jag aldrig tänkt på innan. När hösten kom och hon åter stod i skolkorridoren blev kontrasten för stor. Den nya, glada och drivna Emmeli som levt upp under sommaren ville inte tillbaka till något klassrum. Istället bestämde hon sig för att våga satsa och sökte starta eget-bidrag.

TROTS ATT HON trivs väldigt bra med det hon gör, vill EMMELI ORREFJORD SER ÄVEN UT ATT TRIVAS FRAMFÖR KAMERAN

hon inte måla upp en bild av livet som fotograf som särskilt glamouröst. Det är en tuff bransch och fler och fler fotografer inser att de måste lära kunderna skillnaden mellan att anlita en proffsfotograf och att anlita en kompis med kamera. Många som vill bli fotografer inser inte att själva fotograferandet bara är 30 procent av arbetet. Resten handlar om marknadsföring, försäljning, kundmöten och redigering. Dessutom handlar det om att våga vara den man är, eftersom det är det enda som skiljer en fotograf från en annan. – Jag gör det jag gör för att det är min passion. Det är omöjligt för mig att ta en bild utan att lämna en liten bit av mig själv i den. Jag finns i alla mina bilder och därför är det här jobbet väldigt personligt. n

AGNETAS

RESA Agneta Trägårdh är Linköpingsjournalisten som köpte sig en egen tidning, Skomagazinet. Hon kom in i skobranschen genom att hon startade en webbshop där hon sålde damskor i små storlekar. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: SKOMAGAZINET

ADRESSEN TILL SKOMAGAZINET är Ljungsbro, där Agneta

Trägårdh bor, men hon gör tidningen i Linköping, där hon tillhör frilansgruppen Redakta. Skomagazinet beskrivs som en modern och obunden branschtidning som vänder sig till alla som arbetar professionellt med skor i Sverige och i övriga Norden. När tidningen var till salu slog Agneta Trägårdh till. Skälet till att hon övertog den är både yrkesmässigt och privat.

DET ÄR ALLTID LIKA ROLIGT ATT KOMMA TILL ITALIEN OCH

– Dels har jag gjort branschtidningar innan, så jag hade erfarenhet av det. Sedan har jag alltid varit besatt av skor. Jag har små fötter själv, storlek 34, och det är helt omöjligt att hitta snygga skor i den storleken. Då får man gå på barnavdelningarna och det är inte så kul att ha Barbie på sandalerna när man är 40+. Jag blev trött på det, så jag startade en webbutik, där jag sålde damskor i små storlekar vid sidan av mitt journalistiska arbete.

SE ALLA NYA KOLLEKTIONER, TYCKER AGNETA

let att ta över Skomagazinet upp. – Det kändes som en perfekt tidning för mig. Hon tog över i december förra året. – Jag är precis klar med andra numret. Sidantalet varierar mellan 36 och 72. – Vi gör en större tidning i samband med mässor, eftersom det då är mer annonser. Agneta Trägårdh säljer inte annonser själv. – Nej, det skulle vara oseriöst. Jag är journalist och har en annonssäljare som hjälper mig. Hon tycker inte att det är svårt att vara redaktör för en branschtidning, där annonsörerna säkert vill att tidningen ska skriva om dem. – Nej, det är inte ett dugg svårt. Det är precis som på vilken seriös tidning som helst, vattentäta skott mellan vad som är redaktionell text och vad som är annonser. I DAG UPPTAR Skomagazinet tillsammans med ett annat

TILL SLUT BLEV det för mycket arbete med PocoBello, som

nätbutiken heter, och Agneta Trägårdh sålde den till en Motalatjej som driver den vidare på heltid. – Hon ska nu ta fram skor till en av deltagarna i »Let’s dance« som har små fötter. Det är jättekul. Strax efter att Agneta Trägårdh sålt nätbutiken dök tillfäl-

uppdrag all tid för Agneta Trägårdh. – Ja, jag har egentligen fullt upp med Skomagazinet, men jag har kvar mitt tidigare uppdrag som redaktör för Nordisk Bilåtervinning, en branschtidning som ligger mig varmt om hjärtat. Det är en tidning för Nordens bilåtervinnare, det som man förr kallade bilskrotare. Det är en spännande

»Jag tror på en framtid för branschtidningar«

SKOMAGAZINET UTKOMMER MED SEX NUMMER UNDER 2014 OCH FOKUSERAR PÅ

bransch, för bilåtervinnarna gör ett stort miljöarbete i det tysta. Det händer mycket i branschen. Så sent som i förra veckan gick Håll Sverige Rent ut och krävde åtgärder för att alla skrotbilar som står avställda ska kunna samlas in. Nu när det inte längre finns någon skrotningspremie, finns det heller inget incitament för bilägare att lämna in bilen till återvinning. AGNETA TRÄGÅRDH TYCKER att det är en fördel att verka i Linköping.

– När jag tog över Skomagazinet var det flera i branschen som sa att jag måste bo i Stockholm. Men det tycker inte jag. Det är nära och går snabbt att ta sig dit. Däremot skulle jag önska att det vore både billigare och smidigare att flyga från Linköping ut i Europa. Jag åker på många mässor och det skulle vara enklare om jag kunde flyga direkt härifrån istället för att alltid behöva ta mig till Arlanda, även om det också går ganska smidigt. Om det är nackdelen överväger fördelarna med Linköping. – Vi ligger mitt emellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag försöker åka tåg så mycket jag kan, det är bra när det fungerar. SKOMAGAZINET HAR PRENUMERANTER medan Nordisk

Bilåtervinning går ut till de nordiska förbundens medlemmar, men även till kommuner, länsstyrelser och olika myndigheter.

SKOBRANSCHEN MEN ÄVEN MODE, BÅDE I SVERIGE OCH GRANNLÄNDER.

– Jag tror på en framtid för branschtidningar, just för att de är så nischade. Agneta Trägårdh började som dagstidningsjournalist. – Jag hade mitt första journalistjobb på Corren, där jag jobbade extra redan när jag pluggade. Sedan var jag nattchef på Östgöten och när den försvann började jag jobba på Folkbladet i Norrköping. Jag har varit frilans sedan 2009. I AGNETAS PRESENTATION på Redaktas hemsida kan man läsa

att det har sina poänger att skriva om bilåtervinning. Då kan man till exempel få veta att Carola lyssnade på sin egen skiva när hon krockade med sin Lincoln. – Det var ett oväntat avslöjande som kom fram i en intervju om ett helt annat ämne. Men jag skrev det faktiskt aldrig i reportaget. Bildemonteraren ville inte att det skulle synas i tidningen att han hade berättat det. Men nu är det ju ingen som vet vilken demontering det var. n

KRÖNIKA

Lokalt engagemang ger framgång TACK FÖR SNYGG överlämning Staffan Krause, nu tar jag sta-

SEDAN ETT PAR år tillbaka genomför vi, i samarbete med

fettpinnen. Att vi engagerar oss lokalt har alltid varit självklart för Länsförsäkringar Östgöta – det är ju här i regionen vi har vår verksamhet, våra kunder och våra ägare. Vi välkomnar därför initiativet med ett lokalt bankråd. Jag är säker på att vi i en sådan gruppering kan bidra till regionens utveckling. Det kan vi göra genom att underlätta dialogen mellan bankerna och andra viktiga aktörer, till exempel inom det offentliga. Men också genom andra typer av gemensamma initiativ på teman som säkerhet och regional utveckling.

lokala idrottsklubbar, nattvandringar i centrala Linköping. Syftet är att skapa en tryggare miljö för framför allt våra ungdomar, men också att både kort- och långsiktigt förebygga personskador, skadegörelse och olika typer av brottslighet – något vi alla tjänar på. NATTEN DEN 17 MAJ kommer jag och många av mina kollegor

att finnas ute på Linköpings gator och vandra. Hoppas vi ses då! Någon som tar stafettpinnen? n

VI ÄR ÖVERTYGADE om att den tid och kraft vi lägger på

lokalt samhällsengagemang genom olika typer av samarbeten och projekt, det har vi igen också på sista raden. För oss handlar det inte om välgörenhet, utan att på flera olika plan ta ansvar för att skapa bättre förutsättningar för både bolagets och regionens utveckling. Med en så stor andel kunder och ägare i länet som vi har, är det lätt att se kopplingen att det som är bra för Östergötland och östgötarna också är bra för oss som verkar här.

MARIE WESTERLUND Bankchef Länsförsäkringar Östgöta

Självklart ska Ert företag synas i

FRÅN START TILL MÅL!

NABBAST... NABBAST... FRÅN START TILL MÅL!

Hälsofreaket Linda

...växande tryckeri i Östergötland, med hela Sverige som marknad!

HÄLSOFREAK ÄR ett koncept där allt, från det de

bakar i sitt eget bageri till dagens lunch, ska vara ett hälsosammare alternativ.

ANDRA GÅNGEN GILLT?

Tommy Johansson är entreprenören som är inne på sin andra resa som startup-företagare, nu med LEAD-företaget AMRA.

ÅTVID TILL LINKÖPING

I början av februari invigde Åtvidabergs FF ett ÅFF Center på Platensgatan 10B i ett försök att få fler supportrar från Linköping.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING

...växande tryckeri i Östergötland, med hela Sverige som marknad!

NUMMER 2 2014

Mattias Josephson VD som vill skapa en bättre värld

Entreprenörer Affärsverksamheter i regionen blomstrar

För mer information och priser, kontakta Peter eller Kim! Runstensgatan 5 • 582 78 Linköping • 0707-41 68 Årstaängsvägen 9, 7 tr • 117 43 Stockholm • 0709-81 20 Harsbygatan 4 • Box 143 • 614 22 Söderköping • 0121-130 Kvarngatan 32 • 593 33 Västervik • 0490-41 99

30 00 20 98

www.tellogruppen.se

KONTAKT PETER LINDGREN

KIM JOHANSSON SCHULTZ

0721 - 62 93 58

0732 - 00 00 55

peter.lindgren@affarsstaden.se

kim.johansson@affarsstaden.se

SNABBFAKTA Namn: Margot á Deild. Född: 13 september 1958 på Färöarna. Familj: Gift med Mikael, barnen Amanda, Anli och Bobbie. Bonusbarnen Frida och Emelie. Bor: Hus i Ljungsbro. Yrke: Driver den egna firman MadFitness (Margot á Deild Fitness AB). Intressen: Träning, kost och kroppen – en unik skapelse. Meriter: Femma i SM i aerobics som bäst under tävlingskarriären.

MadFitness TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

TRÄNING HAR VARIT

1985 startade Margot á Deild Linköpings första friskvårdsanläggning

viktigt ända sedan och drev Studio Fitness ända fram till 2012. uppväxten på Färöarna, i Danmark Sedan dess är det MadFitness som gäller – där hon och Sverige. coach och personlig tränare. – Med en pappa från Färöarna och en mamma från Danmark blev det en del män. Jag ville erbjuda något för kvinnor och flyttande på grund av arbete. Jag gick faktiskt i hade enbart olika gruppass först kombinerat så många som 14 olika skolor, så man kan säga med bubbelpool, solarium och hudvård. Redan att jag blev van att börja om på nytt. Men det då arrangerade jag stora workshops och bjöd in som hela tiden fanns var att jag gillade att röra föreläsare inom träning och hälsa från USA. på mig, berättar Margot. 2005 HAMNADE STUDIO FITNESS på S:t LarsEFTER FLYTTEN TILL Linköping 1983 tillsamgatan med lokaler på drygt tusen kvadratmeter. mans med sin dåvarande sambo och de två Två salar för gruppträning samt gym, spa och äldsta barnens pappa, började hon utbilda sig solarium. för att även arbeta med sitt stora intresse. – Skillnaden mot när jag drog i gång är Inte bara med träning – utan även kroppens framför allt att utbudet ökat med betydligt fler helhet med kost och självmedicin. pass. Från början hade vi ju exempelvis heller – Från det att jag var tolv år växte jag upp med ingen »body age« – där man med hjälp av olika en mamma som var sjuk i cancer och tyckte att tester kan få reda på kroppens fysiska ålder. det var väldigt viktigt att ta hand om mig själv. Personlig tränare och livsstilscoach är ju också Genom åren har jag utbildat mig vidare för att något som kommit med åren. lära mig så mycket som möjligt om kroppen. Just de två sistnämnda delarna är något hon fokuserar mest på efter att 2012 sålt sitt gym 1985 ÖPPNADE HON Linköpings första och startat egna MadFitness. Margot är även friskvårdsanläggning under namnet Linköping ledare för nio pass i veckan – både på Studio Gympingcenter, som bytte namn till Studio Fitness och på företag. Fitness 1992. – Med tanke på att vi har alltmer stillasittan– På den tiden fanns det bara ett par renodde jobb, stressar mycket och äter mer ohälsolade gym i staden och de lockade nästan enbart sam mat är det desto viktigare att röra på sig.

Vardagsmotion minst 30 minuter per dag. Ibland kan det räcka både är livsstils- med raska promenader, men det bör vara lite mer fysiskt två–tre gånger i veckan. Margot hjälper till att lägga upp scheman när det gäller både träning och kost, för att sedan finnas med och stötta. I HÖSTAS UTBILDADE hon sig under två månader på Hippocrates Health Institute i Florida – ett av världens främsta hälsoinstitut. Både 21–25 maj och 25–29 maj arrangerar Margot »Rawesome Health Weekend«, som pågår från en onsdag eftermiddag till söndag kväll i Ljungsbro. Totalt cirka 42 timmar. Innehållet kretsar kring att optimera sin hälsa – eller, som Margot uttrycker det, verkligen göra en kompetenshöjning av sin egenvård. – Vi tränar flera pass varje dag i olika former av yoga, meditation, body toning, styrkepass, löpning/promenad, pilates, bodypump och stretching. Vi är ute så mycket som möjligt, annars är vi inne på en träningsanläggning i Ljungsbro. Grupperna delas in efter träningsbakgrund och olika behov. Man får även lära sig att tillreda raw food, näringstät mat, smoothies, drinkar och bakverk, avslutar Margot. n

BRITT-LOUISE VIKLUND TAR EMOT OSS IKLÄDD SIN RÄTTSLIGA MUNDERING.

KAMMARÅKLAGARE Kammaråklagare Britt-Louise Viklund är åklagare i tingsrättens förhandling om dubbelmordet i Ljungsbro. Hon ogillar att se operationer på TV, men kan läsa obduktionsrapporter i tjänsten. Kopplar av gör hon med en god bok. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

I SVERIGE ÄR ÅKLAGAREN förundersökningsledare för de

poliser som gör en förundersökning med anledning av ett brott, för att sedan vara den som fattar beslut om huruvida en fortsatt rättsprocess ska följa, till exempel anhållande och åtal. I en eventuell rättegång är det så åklagarens sak att försöka bevisa den åtalades skuld. – Kammaråklagare, säger Britt-Louise Viklund när vi pratar med henne på tingsrätten, är titeln, medan åklagare är samlingsnamnet på alla åklagare. Det finns chefsåklagare och assistentåklagare, som är nya och just har börjat jobba. Britt-Louise Viklund är en van kammaråklagare. – Jag har jobbat i drygt tio år i Linköping, och innan dess jobbade jag som åklagare i Norrköping. Jag har bott i Göteborg, jag är född i Uppsala men jag är uppvuxen i Lycksele. Det finns, ur Britt-Louise Viklunds perspektiv, både likheter och skillnader mellan Linköping och Norrköping. – Förr, när jag jobbade i Norrköping, sades det att Norrköping hade mer vålds- och narkotikabrott, medan Linköping var mer en tjänstemannastad och hade en annan typ av brottslighet. Det är vår allmänna uppfattning här på åklagarkammaren att om det har funnits skillnader, har de minskat under senare tid. Jag har ju erfarenhet från båda kamrarna, och jag ser idag ingen större skillnad. DEN VECKA VI PRATAR med Britt-Louise är hon åklagare i

målet om det uppmärksammade dubbelmordet i Ljungsbro. – Morden hände natten mellan fredag och lördag, och det var en jouråklagare som hade hand om dem, men det slumpade sig så att jag skulle ha jour på söndagen. Då fick jag börja handlägga ärendet, och eftersom det är mitt jobb att handlägga den typen av grova våldsbrott utgick jag från att jag skulle få fortsätta att handlägga det. Vi har varit två som har jobbat med det eftersom det har varit så omfattande. Det blir sårbart om man är ensam åklagare. Dubbelmordet i Ljungsbro ägde rum den 2 november, och Britt-Louise Viklund har arbetat med det sedan den 3 november. – Men det är inte det enda jag har jobbat med sedan dess. De första veckorna och de sista veckorna inför åtalet och huvudförhandlingen har jag jobbat med det till 80 procent, men däremellan flyter utredningen på, man väntar på svar på analyser och uppföljande förhör, och då arbetar man med annat. Det är inte som på TV, att man bara har ett ärende åt gången. För tillfället har jag 54 ärenden. I 26 pågår förundersökning, tre väntar på beslut om åtal, åtal är väckt i nio av dem och väntar på huvudförhandling. Dom har fallit i tio av dem och flera av dem väntar på förhandlingar i hovrätten. Jag är förundersökningsledare i 26 ärenden, och det är färre och större ärenden än många av mina kollegor har, eftersom jag handlägger grova brott. BRITT-LOUISE VIKLUND har lärt sig hantera att åtala för grova brott. – Jag tror att det krävs några saker. Man kan inte gå in i åklagarjobbet om man inte kan hantera allmän stress. Vi är styrda av vad som kommer in utifrån. Har det hänt ett dubbelmord måste man ta tag i det. Man måste fatta beslut snabbt på tunt underlag för att gå vidare för att få in mer underlag. Man

måste lära sig att se saker på ett professionellt sätt. Jag kan inte titta på operationsbilder på TV, men jag har inga problem med bilder från obduktioner i en mordutredning. I en mordutredning tittar jag på det på ett yrkesmässigt sätt. Man kan inte bortse från att man blir avtrubbad när det gäller hemska saker som barnpornografi. Man konfronteras med mänsklig misär, hemska brott och människor i kris. Man måste hålla det på ett visst avstånd, annars kan man inte göra ett bra jobb. Mitt jobb är inte att tycka synd om människor, utan att representera samhället som åklagare. MÄN STÅR FORTFARANDE För större delen av de grova vålds-

brotten, men allt fler kvinnor utreds av åklagarmyndigheten. – De flesta som blir misstänkta för alla typer av brott är män. Men vi har uppfattat att det blir vanligare och vanligare att kvinnor begår våldsbrott, även om kvinnorna är långt ifrån männen. Det har blivit vanligare när förhållanden tar slut, men det är inte alltid våld. Efter ett brutet förhållande beter sig en del gränslöst mot varandra, man trakasserar sin före detta partner med hot och ofredande, och det förekommer inte alltför sällan att även kvinnor har ett gränslöst beteende mot sin före detta partner. Britt-Louise Viklund kopplar av med en god bok. – Jag är intresserad av science fiction (SF). Jag vill understryka att många kopplar ihop science fiction med flygande tefat. Det är det inte, utan det är litteratur, film och TV-serier med ett fantastiskt innehåll. Det är svårt att rekommendera böcker eftersom det kommer ut så lite SF på svenska, även om det ges ut mycket fantasy på svenska. Det kräver att man läser SF på engelska. Jag kan rekommendera en författarduo som ger ut böcker under pseudonymen James S. A. Corey, de har skrivit en serie böcker där den första heter »Leviathan Wakes«. n

En justé affär!

Fairtrade är ett sätt att bidra till utveckling i utvecklingsländerna genom att man betalar ett fast pris som ligger över världsmarknadspriset. Linköpings kommun är en Fairtrade City sedan våren 2009, berättar Eva Lundgren Stenbom, som är utbildad Fairtrade-instruktör. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

– Fairtrade City är ett koncept som har spridits över hela världen, säger Eva Lundgren Stenbom, som är utbildad Fairtrade-instruktör. Det finns hundratals Fairtrade Cities över hela världen och i Sverige är det nu mer än 60 städer. Vi träffas i Fair Trade Shop, som har ett stort utbud av Fairtrade-produkter. – I korthet går det ut på att man jobbar genom en styrgrupp, för att öka konsumtionen av etiskt märkta produkter i kommunen, till exempel Fairtrade. Man jobbar delvis med den kommunala organisationen, eftersom kommunen som arbetsplats konsumerar ganska mycket. Kaffe är till exempel stort på arbetsplatser, äldreboenden, skolor överallt. Av det ska en andel vara Fairtrade. – Vi arbetar även för att till exempel kaféer och restauranger i ökad utsträckning ska kunna erbjuda Fairtrade. Fairtrade är ett enkelt sätt att hjälpa andra. – Fairtrade är ett sätt att bidra till utveckling i utvecklingsländerna genom att man betalar ett fast pris som ligger över världsmarknadspriset. Man har långsiktiga handelsavtal med dem som odlar enligt Fairtrade. Det är sätt att förbättra möjligheterna för både odlare och anställda i utvecklingsländerna. De kan få en bättre tillvaro. De har råd att äta mat tre gånger om dagen istället för bara två gånger. De har råd att skicka sina barn till skolan, vilket många inte har annars.

Man kan enkelt köpa Fairtrade även i en livsmedelsbutik. – Det är bara att gå in på Coop eller Ica, så hittar man kaffe, te, kakao, ris, bananer, honung, marmelader, godis, socker, allt möjligt. Eva Lundgren Stenboms engagemang i Fairtrade går tillbaka långt i tiden. – Jag har alltid varit engagerad i frågor som handlar om mänskliga rättigheter, rättvisefrågor, miljöfrågor, hållbarhet – det har jag varit engagerad i i hela mitt liv. Men 2006 gick jag en utbildning i rättvis handel. Det var i den vevan som jag startade mitt företag som heter Juste a’Fair - en schyst affär. Hon började då sälja Fairtradeprodukter. – Det jag gjorde i början var att jag sålde Fairtradetillverkade skor och sedan tröjor. Det gjorde jag inte för att jag hade siktet inställt på att bli skohandlare på heltid, utan det var ett sätt för mig att fördjupa mig i frågor som: Hur ser skoproduktionen ut i världen? Vilka villkor är det som gäller för skotillverkningen och vilka schysta alternativ finns det? Då hittade jag skorna Blackspot, som jag var återförsäljare för i några år. Det blev en tid då Eva Lundgren Stenbom lärde sig mycket om Fairtrade. – Det var ett sätt för mig fördjupa mig i hur man kan tillverka ett alternativ. Man måste hitta fabriker, råvarorna, materialen och så vidare. Skotillverkning är en ganska komplex historia idag med många olika komponenter och tillverkningsmoment. Det är det

EVA LUNDGREN STENBOM ÄR INTE BARA LICENSIERAD, HON HAR STUDERAT FAIRTRADE PÅ PLATS, BÅDE I INDIEN OCH TANZANIA

som gjort det svårt för vanliga konsumenter att förstå hur skor och kläder tillverkas idag. Det är komplicerade frågeställningar. – Det är svårt för vanliga konsumenter att bry sig på en högre nivå, för det är verkligen en djungel. Men det finns organisationer och initiativ som försöker hjälpa till och förklara. Fairtrade är en av dem. Man kan gå ut och hålla föredrag på arbetsplatser och i skolor. För Eva är det viktigt med kunskap. – Det är en sak att gå kurser, lyssna på föredrag och läsa, men det känns abstrakt. Man tittar på informationsblad, och jag förstår vad det står, men det är ganska teoretiskt och, som sagt, lite abstrakt. Många människor är tyvärr väldigt misstänksamma. De undrar om man verkligen kan lita på Fairtrademärkningen. Jag frågar: Hur tror du att det ser ut hos odlare som inte är Fairtradecertifierade? Att köpa en produkt utan någon som helst beskrivning av hur den är tillverkad innebär att man inte vet någonting. Fairtrademärkningen garanterar att flera kriterier är uppfyllda när det gäller arbetsmiljö, löner, icke barnarbete och så vidare. – Den är inte gripen ur luften. Man kan inte använda den här märkningen utan att verkligen uppfylla kriterierna. Eva Lundgren Stenbom har även studerat Fairtrade på plats. – Jag tycker att Fairtrade är så intressant att jag både varit i Indien och Tanzania flera gånger, för att se hur det fungerar i praktiken.

I Indien var jag i tre olika delstater. Jag ville kunna se det med egna ögon och kunna beskriva med egna ord hur det fungerar och vilka nytta det gör. Jag var runt på rätt många ställen och tittade på bomulls- och kaffeplantager. Jag var ute och tittade på platser där produktionen äger rum. Jag träffade odlarna och deras familjer. Jag fick se exempel på vad Fairtrade har lett till för utveckling. Det var otroligt lärorikt och väldigt givande. Det gav mig massor med nya kunskaper och goda exempel som jag berättar om när jag är ute och föreläser om Fairtrade. Jag fick väldigt bra kontakter med en av organisationerna i Indien och de söker nu investerare i Sverige. Jag hoppas det leder till någonting. n

SNABBFAKTA FAIRTRADE CITY LINKÖPINGS KOMMUN ÄR en Fairtrade City sedan våren

2009. Fairtrade City är en diplomering av kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade kallades tidigare för Rättvisemärkt. Diplomeringen innebär att Linköping kommun lever upp till ett antal kriterier kring etisk konsumtion och att kommunen ska jobba för att årligen öka både medvetenheten om och konsumtionen av etiskt märkta produkter i Linköping.

HON HAR EN PLAN Anne Revland, näringslivsdirektör på Norrköpings kommun, har fått förstärkt mandat och förstärkta resurser för att kunna förverkliga sin handlingsplan för att förbättra näringslivsklimatet i Norrköping. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

ANNE REVLAND UTSÅGS TILL NÄRINGSLIVSDIREKTÖR 2009, OCH FÖRST NU 5 ÅR SENARE BÖRJAR BITARNA FALLA PÅ PLATS..

NORRKÖPING LIGGER PÅ 155:e plats i Svenskt

Näringslivs rankning 2013. Det är 45 platser sämre än 2012. Hur ska kommunen få ett bättre näringslivsklimat? – Vi ska jobba med den handlingsplan som vi har gjort upp, och jag vill betona att det är oerhört viktigt att vi nu har fått ett tydligt politiskt fokus. Det är ett beslut om inriktning som båda blocken i kommunalfullmäktige är överens om. Det betyder att alla Norrköpings nämnders uppdrag ska genomsyras av en näringspolitisk utgångspunkt. Det ska prioriteras ända ned i de olika nämnderna. MAN KAN SAMMANFATTA handlingsplanen i

tio olika områden: – 1. Ökad dialog med näringslivet. 2. Internationella och nationella investeraraktviteter. 3. Ett näringslivsråd har inrättats. 4. En satsning på industriföretag. 5. Vi har en resurs som är ute hos företaget hela tiden. 6. Vi har gjort en etableringsstrategi. 7. Vi ska satsa på utökade aktiviteter för nyföretagande. 8. Vi satsar på utbildning av politiker och tjänstemän för att förbättra attityder till företagande. 9. Identifiera kompetensbehov och matcha det med rätt bransch. 10. Ett starkare marknads- och kommunikationsarbete. ANNE REVLAND HAR redan sett resultat.

– Det som är prioriterat och som märks är den ökade dialogen med näringslivet. Om vi

ska få till det här måste vi förstå syftet, och se till att det finns kontinuitet och sammanhang. Vi är i full gång med nätverksmöten tillsammans med samarbetspartner som mediekoncernen NTM, Kolmården, elitklubbarna. Vi har fyra tillfällen per år för att nå många och ge energi och inspiration. DET BJUDS PÅ MINGEL och workshop.

– Dessutom har vi månatliga frukostmöten, »God morgon Norrköping«, då vi lyfter månadens framgångssaga så att folk förstår att det händer bra saker i Norrköping. Vi vill lyfta fram goda exempel och sprida kunskap. Det är olika dagar för handeln, byggbranschen, bemanningsföretag, besöksnäringen, visuella medier, industriföretag etc. En ny grej är att samla musikbranschen. Övriga nätverk är för kvinnliga och unga företagare. Vi har satt det i ett sammanhang, och som kommun måste vi vara loket i dialogen. För Anne Revland är det otroligt positivt att folk vill vara med och bidra. – Det känns verkligen som att folk vill vara med och bidra. Vår varumärkesplattform heter »Let’s create Norrköping«, hur skapar vi staden tillsammans, det är grundbudskapet. Hur utföll satsningen »100 politiker gör drygt 50 företagsbesök – på en eftermiddag« som ägde rum i februari? – Jag tror att det var positivt. Svenskt Näringsliv och Företagarna var där. Den stora vinsten är att politiker och tjänstemätn får komma ut och

träffa företagare och att de kan förstå varandras vardag. HUR MYCKET BETYDER Bråvallafestivalen för

Norrköpings näringsliv? – Jättemycket för Norrköping som varumärke och attraktionskraft. Den sätter Norrköping på kartan både nationellt och internationellt. Jag har fått upp ögonen för att musik är en bransch. Efteråt är det många som har hört av sig och vill etablera sig här. Upplev Norrköping gjorde ett ekonomiskt bokslut och fann att det kom in 100 miljoner kronor till Norrköping. Festivalen betyder mycket för företagen och ökar stoltheten bland Norrköpingsborna. DU UTSÅGS TILL näringslivsdirektör i Norrkö-

pings kommun 2009. Vad är det mest positiva som har hänt under de här fem åren? – Näringslivskontoret fick etableringsuppdraget för två år, det var en milstolpe för oss. Det handlar om att jobba med etableringen av företag, som Rustas centrallager. Uppdraget gör att vi får en annan spelplan inom kommunen, och det är viktigt. Det är det fokus vi har nu. Det är det mest positiva som hänt, att vi har fått resurser. Kris och utveckling hänger tätt samman. Det har jag jobbat för i fem år, och det är det sista året som det har fallit på plats så som jag trodde att mitt uppdrag skulle vara från början. n

Tio smarta anledningar att kolla in vår nya webb! Nu lanserar vi på Nulink vår nya webb. Vare sig du redan har ett företag i Linköping, eller funderar på att starta ett här, är den ett värdefullt verktyg för dig. Här listar vi tio smarta funktioner och tjänster, men det finns ännu mer att upptäcka när du surfar in på nya nulink.se! 30

Anpassad information Starta, utveckla eller etablera företag? På nya nulink.se hittar du information som är anpassad till just dina behov.

Spännande seminarier I vår populära seminarieserie TUFF inspireras du av kända föreläsare inom flera områden. Anmäl dig på nya nulink.se!

Statistik och fakta Vi har massor av statistik och fakta som kan vara ett värdefullt underlag för dig som företagare. Allt bara några klick bort.

E-tjänster Du får tillgång till flera smarta e-tjänster, till exempel lokal- och markdatabasen för dig som vill etablera eller expandera.

ARIOM

Näringslivskalender Evenemang, möten, seminarier och mycket mer. På nulink.se hittar du allt spännande du kan uppleva som företagare i Linköping.

Kostnadsfri service Vår webb är din ingång till all den kostnadsfria service vi kan erbjuda dig som redan är, eller ska bli företagare i Linköping.

Senaste nytt Håll dig uppdaterad och läs om allt det senaste som hänt på Nulink eller inom Linköpings näringsliv.

Hitta rätt Med vår enkla guide till företagsstödjande organisationer hittar du nya vägar framåt i ditt företagande!

Träffa oss! Kolla in kontaktuppgifter till våra medarbetare och slå en pling, så berättar vi mer om vad vi kan erbjuda just dig.

10. Idéer och inspiration Se mer av vad andra företagare i Linköping lyckats med, och få idéer och inspiration till ditt eget företagande!

Välkommen till nulink.se! 013-33 66 00 nulink.se info@nulink.se facebook.com/nulinkab twitter: @lkpg_naringsliv

OMSLAGSPROFIL Lotta Johansson är stadsträdgårdsmästare i Linköping. Hon brinner för Linköping och har en lättsam distans till sig själv. – Det bästa med Linköping är: Allt! Det är en vacker och framåt stad. Trädgårdsföreningen ligger henne varmt om hjärtat. – Jag jobbar med utvecklingen av Trädgårdsföreningen gemensamt med Trädgårdsföreningens stiftelse. De sista åren har det hänt mycket med Trädgårdsföreningen. Vi håller ständigt på att förbättra och försköna den.

»Jag gör de roliga sakerna« Vi har träffat Stadsträdgårdsmästaren Lotta Johansson, som förskönar Linköping. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

OTTA JOHANSSON TRÄFFAR undertecknad på denna

tidnings redaktion en marsdag då den sista snön faller. Det känns som att det är ett tag kvar till vår och sommar, då Linköpings, och Lotta Johanssons, trädgårdar visar sig i all sin prakt. Lotta Johansson kallas för »stadsträdgårdsmästaren som förskönar Linköping«. Det är en hedersbetygelse. – Det är härligt! skrattar Lotta. Vilket jobb jag har! Hon får mycket positiva reaktioner på det hon gör. – Precis, jag får ju göra de roliga sakerna som syns och folk uppskattar, till exempel sommarblommor och diverse evenemang då vi utsmyckar staden lite extra. Lotta Johansson sitter på Linköpings kommun, avdelSNABBFAKTA: LOTTA JOHANSSON Född 1966 i Linköping, uppvuxen i Tallboda. Bor I Tallboda. Yrke Stadsträdgårdsmästare i Linköping. Familj Singel, två barn. Fritid »Jag är ägare till en bostadsrätt, så jag har en liten trädgård.«

ningen Drift och underhåll, en avdelning som förvaltar och underhåller Linköping. – Där har vi allas ögon på oss som ser om vi inte sköter snöröjningen, gräsklippningen eller städningen och så vidare. Jag har hand om innerstaden, område ett av sju driftområden, med flera parker. Vi utför ingenting i egen regi, det har vi inte gjort sedan början av 90-talet. Vi upphandlar alla driftavtal på fem år. Vi har delat upp driftområdena på några driftingenjörer. Vi sitter alla på samma avdelning, där vi är 13 personer med avdelningschefen. SEDAN 2004 ÄR Lotta Johansson driftingenjör med ansvar för park- och gatuskötseln i centrala Linköping. Hon tituleras driftingenjör, men är stadsträdgårdsmästare på heltid. – Det är jag hela tiden, men tidigare stadsträdgårdsmästaren satt inte på Drift och underhåll som jag gör. Rent spontant kan jag tycka att det är bra att jag som stadsträdgårdsmästare sitter på den avdelningen, vi är nog den avdelning som har mest kontakt med medborgarna. Jag är dessutom en rätt så praktisk människa, så driftfrågor passar mig och jag ska vara aktiv utåt.

LOTTA ÄLSKAR SITT JOBB, HON FÅR GÖRA DE ROLIGA SAKERNA SOM SYNS OCH MÄNNISKOR UPPSKATTAR

DET ÄR NOG INGEN slump att Lotta Johansson har innerstaden

med alla parkerna som sitt driftområde. – Man kanske tänkte till där, skrattar hon. Lotta Johansson är en person som skrattar mycket. Ur hennes perspektiv har den milda vintern varit positiv. – Vi har tidigare haft tuffa vintrar när vi har dragit över budgeten rejält, men i år har det varit en lätthanterlig vinter och det känns bra. Det är lite roligt med vintern. Alla vi vet att vi bor i ett land där det blir kallare och att det kan komma snö, men när det kommer mycket snö har vi det väldigt körigt. Snön upprör många (skratt), så är det. – Jag kan ha förståelse för att det kan skapa irritation när det tar lite längre tid att ta sig till sitt jobb. Bussar kan bli inställda om det är riktigt ruskigt väder. Det kanske inte är så lätt att cykla de första dagarna. Men man måste få en chans att hinna röja undan. Idag när allt ska gå fort och alla människor har höga krav på att servicen ska fungera på en gång, då kanske man ibland har svårt att acceptera att det tar en liten stund innan det blir uppröjt (skratt), beroende på hur vädret är. Det kan ju komma ett snöfall under begränsad tid och inget mer, och då har man bättre förutsättningar

för att röja inom en rimlig tid. Vi hade för några år sedan otroliga snöfall när det bara kom mer och mer, det tog aldrig slut. Då hinner man knappt runt innan det har byggts på med mera snö. Snöröjarna har kriterier som säger att när det har kommit upp i ett visst antal centimeter ska röjningen påbörjas. FRÅN SNÖ ÄR det inte långt till Vinterljus, något som Lotta

aktivt deltagit i under flera år. – Vinterljus började för nio år sedan i Linköping. Lotta Johansson har varit med i projektgruppen för Vinterljus. – Inte lika aktivt de två senaste åren (skratt). Jag har haft rätt mycket på mitt bord och ibland måste man prioritera. DET ÄR BRA att det blir lite förändringar och kommer in

nytillsatta i långvariga projektgrupper, det skapar nya idéer och uppslag. Vinterljus är ett trevligt arrangemang. Lyon är en förebild. De startade för över 200 år sedan. Man satte ut lyktor med levande ljus i sina fönster. Det är den staden som har det mesta vinterljuset. De har det en kortare period och stänger hela staden. De har en budget på över 40 miljoner

Det var hennes morfar som gav Lotta »gröna fingrar«.

kronor. Vi snackar lite annat än Linköping (skratt). Så mycket pengar har inte vi. Men hela projektet och tanken är väldigt trevlig. Det är verkligen något jag hoppas att man fortsätter med. Det berikar staden, som lever upp under en tråkig, mörk period. Människor behöver det här, och behöver komma ut. Folkhälsa, trygghet och upplevelse är ledorden för hela projektet. DÄREMOT JOBBAR LOTTA Johansson med nyårsafton i samarbe-

te med Kultur och fritid. Nyårsafton anknöt till Vinterljuset. – Den senaste nyårsaftonen var rolig. Vi involverade barnen lite. Även det senaste Vinterljus »Fantasia« var lite av barnens vinterljus. Lotta Johansson har även varit med och startat projektet Ren stad. – Det lever ständigt, alla städer måste jobba intensivt med städning. För några år sedan satte vi igång projektet för att ändra människors attityder så att man faktiskt slänger skräp i de papperskorgar som finns. Här fick vi en jätterolig idé från ett dagis i Ryd som hade jobbat intensivt med att lära sina barn att sortera skräp. De tyckte att det var bedrövligt

att folk inte slängde i papperskorgar. Det var skoj att ta emot deras kommentarer om det. Vi jobbar med att deras kommentarer kanske kan komma på papperskorgarna. Barnen har väldigt kloka ord och förnuftiga funderingar. Våren innebär till exempel nedskräpning genom att hundägare inte plockat upp efter sig. – Det är ingen fråga som har varit intensiv på sistone, det är kanske värre när det är mycket snö. Man plockar inte upp efter sin hund och tror att det försvinner, men det gör det inte. Det kommer upp sedan när snön försvinner. Nu när det inte har varit mycket snö, hoppas jag att folk varit duktigare på att plocka upp efter sin hund. Vi har faktiskt satt upp Ticpac, gratis påsar för hundägare, på strategiska ställen. ETT ANNAT PROBLEM i Linköping är tuggummi som kletas fast.

– Tuggummi och cigarrettfimpar är bland det värsta skräpet vi har, tycker jag. Det är kostsamt, ser äckligt ut och är inte alls trevligt. Tuggummi ger stora fettfläckar på våra markbeläggningar. Vi har provat en sopmaskin som skulle kunna få bort det med ett speciellt medel, men det är inte lätt och kostar väldiga summor. Det är så lätt att ta tuggummit

LOTTA JOBBAR HÅRT FÖR ATT LINKÖPING SKA BLI SÅ ATTRAKTIVT SOM MÖJLIGT

och stoppa det i ett papper så länge tills man slänger det. Våren innebär också att Lotta Johanssons skötebarn Trädgårdsföreningen lever upp. – Jag jobbar med utvecklingen av Trädgårdsföreningen gemensamt med Trädgårdsföreningens stiftelse. De sista åren har det hänt mycket med Trädgårdsföreningen. Vi håller ständigt på att förbättra och försköna den. Just nu tittar vi på infarten vid Linnégatan. Vi ska försöka snygga till lite där. Det känns som att man kan köra runt lite grann som man vill där med bilen (skratt). Vi ska försöka få till en bättre lösning just här. Men samtidigt måste vi kunna få in transporter där. Där finns både serveringar och plantskolan, Garden center, som måste ta emot varor. Någonstans måste det finnas utrymme för att större lastbilar ska kunna ta sig in och lasta av. Men vi ska försöka göra den platsen lite finare, och sätta lite växter och blommor där. Det är alltid trevligt. LINKÖPINGSKONSTNÄREN JOANNE POSLUSZNY Hoffstens lusthus Kärlekspaviljongen i Trädgårdsföreningen är mycket populär. – Ja, den är väl använd. Det är en hel del människor som gifter sig där. Det var ett riktigt lyckokast och det är många

som beundrar den. Trädgårdsföreningen förändras. Man bygger om vid lasarettet och ska flytta infarten mot sjukhusområdet. – Vi pratar om att förtydliga och tillgänglighetsanpassa entrén från Lasarettsbacken. En lite mer öppen och inbjudande entré, så att man känner en naturlig övergång när man kommer från sjukhuset och vill gå in i parken. Det hoppas vi på. Det händer ständigt saker i parken, som är välbesökt, folk är där även på vintern. Nu har vintern varit mild, så parkleken, som byggdes om för ett par år sedan, har varit full av barn. Där har vi en konstfrusen isbana, så det finns aktiviteter även på vintern. HON KAN GÖRA mycket, inom givna ramar.

– Jag har stor frihet i mitt jobb. Naturligtvis kan man inte göra vad som helst. Men lite gerillaodling har jag varit med på. Ett exempel är en kulle vid Tullrondellen, där dagstidningen plötsligt såg att det var hjärtan. – Jag sa inget till chefen (skratt). För flera år sedan stod det »Välkommen«. Nu bildade vi hjärtan med hjälp av lökar. Det var himla fint, och de blev populära, så de kommer att finnas

på fler platser i vår, i Berga, Ryd med flera ställen. Det tycker folk är roligt. Det är fina, röda/orangea botaniska tulpaner. Det var hennes morfar som gav Lotta »gröna fingrar«. – Jag minns att pappa och mamma var ute i trädgården mycket. Vi hade ett stort grönsaksland, men jag kan inte minnas att jag gjorde någon större insats där. Men min morfar var mycket och påtade i trädgården. De bodde i Norrköping, i Pryssgården. De hade ett 30-talshus med fruktträdgård. Morfar hade gröna fingrar, allt han tog i växte så det knakade. Han var väldigt mycket för att pilla, plocka och pollinera växter själv (skratt). Han gjorde avkok på det mesta för att det var bra för olika kroppsdelar. MEN FRÅN BÖRJAN utbildade sig Lotta Johansson till något annat.

– Jag utbildade mig till sömmerska från början. Jag skulle bli skräddare (skratt). Sedan blev det ett riktigt omtag, jag började sommarjobba inom parkförvaltningen i ungefär 1,5 år. Därefter utbildade jag mig två år i Himmelstalundskolan till trädgårdsmästare. Efter att ha jobbat några år blev det omorganisation och då hamnade jag på utförandesidan inom parken. Vi skötte parkmarken åt kommunen. Sista åren var

jag arbetsledare. År 2004 hamnade jag till slut på Linköpings kommun igen, som beställare. Jag har hållit på i branschen ända sedan dess. Jag blev stadsträdgårdsmästare 2009. LOTTAS JOBB KRÄVER kontinuerlig uppdatering och om-

världsbevakning. – Man måste ständigt hålla igång och följa utvecklingen. Idag har jag ett nätverk och träffar andra med samma jobb. Jag är med i Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, FSS. Vi är även med i ett europeiskt nätverk, European Garden Heritage Network, och ett svenskt nätverk för publika parker och trädgårdar. Vi träffas och byter erfarenheter och får uppslag av varandra. Som driftavdelning samarbetar vi mycket med andra kommuner. Vi gör besök hos dem, och inför en upphandling tittar vi på hur de har upphandlat vissa bitar. Sedan får vi förfrågningar från andra kommuner. Det är viktigt, så man inte uppfinner hjulet på nytt hela tiden. Titeln stadsträdgårdsmästare gör att hon kan mycket, men inte allt. – Jag kan inte peka på varenda blomma och säga det botaniska namnet (skratt). Då måste man jobba på en plantskola

eller ha ett stort fritidsintresse. Även om Lotta Johansson inte är företagare själv, har hon med företagande att göra. – Ja, det blir ju så. Det vi sysslar med påverkar många, det är viktigt att det fungerar för att Linköping ska vara en attraktiv stad. Folk ska vilja bo här och företag ska vilja etablera sig. LOTTA JOHANSSON ÄR inte känd som person, men blir igen-

känd ibland. – Det är inte så att jag går och handlar och skriver autografer (skratt). Man träffar mycket folk, och sedan har jag svårt att komma ihåg utseenden och namn. Ibland hejar jag glatt ändå (skratt), och undrar vem det var. Som stadsträdgårdsmästare planerar Lotta Johansson framåt. – Man måste ligga lite före hela tiden. Löken som sätts ned i marken på hösten bör vara färdig i slutet på sommaren, eller kanske ännu tidigare egentligen. Höstens lökar blommar nästkommande vår. Det börjar sticka upp nu. Sedan bryts löken för att ge plats åt sommarblommorna. Vi hade en sen vår förra året och då var löken som vackrast när vi tog bort dem, men vi måste, för då ska sommarblommor ned. Sommarblommorna ska helst vara beställda i november, senast december för nästkommande år. Lotta Johansson har svårt att exakt räkna ut hur stor del av hennes arbetstid som går åt till olika saker. Kommunen har ett tidssystem, men det bryter inte ned tiden till detaljnivå. – Sedan tar jag med jobb hem, skrattar hon. Jag kan sitta en kväll hemma och jobba med något som inte kommer med under arbetstiden. Ibland jobbar man i olika projekt, jag har

S PA

»Man måste ligga före hela tiden. Löken som sätts på hösten bör vara färdig i slutet på sommaren« jobbat mot stadsmiljön i ett investeringsprojekt. Då har vi suttit med ritningar och planerat. HON HAR SUTTIT med och granskat Ostlänkenförslagen och

flytten av Resecentrum utifrån driftaspekterna. – Vi satt med under tävlingstiden, vi var en specifik grupp som tittade på driftfrågor. När det gäller Östra länken granskade vi bland annat planteringar av träd och trädval, planteringsytor. Lotta Johansson trivs med sitt jobb och vet vad som är roligast. – Det är variationen. Den förvaltning jag sitter i, samhällsbyggnad, tycker jag är jätteintressant. Det är roligt att få vara med och forma staden. Linköping är en växande stad. Vi har många ögon på oss. Lotta Johansson och hennes förvaltning planerar för nya parker. – När man tittar på det nya Resecentrum, så finns en ny park med. Järnvägsparken kommer att vara kvar, den gamla stationsbyggnaden likaså.

SA PÅ!

pa Pool & s j

n kamp2a 5 maj 31 mars

Pool hemma? Köp komplett pool så får du poolvärmepump på köpet. Värde upp till 49 730:- beroende på poolval. För dig som redan har pool kan vi erbjuda HeatForce poolvärmepump till kampanjpris. Varmt välkommen till Folkpool Norrköping.

Folkpool Norrköping Lindövägen 55, Norrköping Tel 011-10 19 05

Öppettider Vardagar 9-17

VÅREN NALKAS OCH LOTTAS SKÖTEBARN TRÄDGÅRDSFÖRENINGEN FÅR MÖJLIGHET ATT BLOMMA UT

– Min företrädare ville se ett park- och kulturstråk som går upp mot museet och vidare till Domkyrkan, slottet, trädgårdsföreningen. Man bör tillföra något mer utmed vägen, konstverk med mera. LOTTA JOHANSSON ÄR FÖDD och uppvuxen i Tallboda, och nu

har hon flyttat tillbaka. – En gång Tallbodabo, alltid Tallbodabo, skrattar hon. Det är fascinerande, nu möter jag folk jag växte upp med och de har också kommit tillbaka med sina familjer. Det är klart att Tallboda har påverkat oss positivt. Det ligger bra till. Det är nära till staden, med gångavstånd och cykelväg. Det är bra kollektivtrafik, och jag har en lagom stor tomt att ta hand om. Jag håller på och gör om tomten. Jag jobbar med en häck varje år som jag försöker få att växa sig högre. Jag har gjort om lite i entrén, jag har tagit bort plattor och lagt grus istället. Jag hade en så liten gräsmatta att det var ett drag med gräsklipparen. Nu har jag gjort en perennrabatt istället, och sedan håller jag på med ett projekt på baksidan där jag snickrade förra året, det var första gången i mitt liv. Det är roligt när man måste klara saker själv (skratt). Nu ska jag göra en perennrabatt även på baksidan. Jag odlar lite grönsaker i pallkragar, det funkar bra. Det blir lagom att ta hand om.

HON ÄR LOKALPATRIOT. I en text om henne stod det att »det

är nästan så att det står Linköpingsbo stämplat i hennes panna«. – Om inte annat så hörs det väl var jag kommer ifrån (skratt). Jag tycker om Linköping. Det är en fin stad, och det är trevligt att bo här. Om man skulle få leva om livet, kanske jag hade flyttat runt mer och kanske provat på att bo i en större stad, inte vet jag. Jag tycker inte att man kan ångra en massa saker. Jag trivs i Linköping och där jag är idag. LHC ligger Lotta Johansson varmt om hjärtat. – Ja, skrattar hon. Man håller ju på sitt lag. Men jag gillade dem bättre när de var nära guld. Nu har de slappnat av lite, tycker jag (skratt). Ett tag hängde jag med bättre i matchresultat med mera, men nu gör jag inte det längre. Fast det är ju nu de behöver fansens stöd, jag får skärpa till mig (skratt). Hon har även sagt att det bästa med Linköping är »Allt! Det är en vacker och framåt stad«. – Ja, så är det och det står jag för (skratt). n

Karin Ljungmark Malmström är varumärkes strateg och arbetar med processledning och affärsutveckling. Hon ser till att organisationer kommer från strategi till handling och agerar ofta bollplank i genomförandet. Karin har jobbat med kunder som Mio, Cloetta, Linköpings universitet och Industrifonden. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: NICLAS ALBINSSON

Varumärken KARIN LJUNGMARK MALMSTRÖM är rätt per-

son att vända sig till om man vill stärka och utveckla sitt varumärke. – Jag är VD och partner i ett bolag som heter Identx Kommunikation AB, säger Karin Ljungmark Malmström. Vi är specialister på varumärken och PR-frågor. När jag arbetar med processledning och strategisk affärsutveckling är det kopplat till hur företag och organisationer ska vitalisera sina varumärken och få vettiga strategier för kommunikationsaktiviteter för att nå affärsmålen. Vi är tio personer som jobbar, med mig och den andra ägaren. Vi är sju i Linköping, två i Stockholm och en i Jönköping. LINKÖPING ÄR EN BRA stad att ha som säte.

– Ja, absolut, 65 procent av vår omsättning är från regionen, från Jönköping och upp till Eskilstuna och Nyköping. Vår mest nordliga kund är ett stort byggbolag i Piteå. PR-frågor och medieträning är vårt ena ben, det andra benet är strategisk rådgivning kring varumärkesfrågor, varumärkesplattformar och varumärkeshierarkier, men alltid med affärsnyttan i fokus. Där jobbar vi brett: offentligt, privat, stora och små organisationer och företag.

holm som utgångspunkt och hela våren pendlade jag dit tre dagar i veckan. Det tar 1 timme och 40 minuter – fungerar ypperligt! Om man ska söderut så tar det tre timmar till Malmö. För mig är Linköping uppväxt och hemmaplan. Jag var borta i 15 år, men valde att återvända efter studier och jobb i Stockholm. Det är en bra region. Om man vill resa utomlands tycker jag att flygplatsen med KLM och SAS tillför frihet. Vi har nära till mycket på ett enkelt och smidigt sätt. DET FINNS MÅNGA misstag man kan göra när

det gäller varumärken. – Otydliga positioneringsarbeten är vanligt, det kan vara svårt att få fram det som egentligen gör varumärket unikt i jämförelse med konkurrenterna. Om arbetet görs slarvigt blir också budskapen och kommunikationen otydliga mot målgrupperna. Stora företag som växer har ibland problem med vilket eller vilka varumärken de ska utveckla och marknadsföra. Är det koncernidentiteten eller är det produktvarumärket som ska prioriteras? Det finns en bra metod att använda – branded house, ett varumärke, eller house of brands, då alla produktvarumärken ligger i fokus. VI JOBBAR MED offentliga uppdrag och

DET FINNS EN FÖRDEL med att vara i Linköping.

– Ja, Linköping har nära till mycket. Min partner Pär Bergkvist arbetar med Stock-

med slogans av olika slag. Det är inte så man bygger starka platsvarumärken, vi brukar avråda från det. Däremot är Linköpings »Där idéer blir verklighet« bra. – Det löftet som Linköping arbetar med är bra, och Linköping börjar leverera mot en bred målgrupp och kan bevisa att det har fog för sig. Linköping har jobbat och utvecklat löftet, som från början var en rekryteringskampanj för att locka fler civilingenjörer. Jag var själv med och engagerade mig i det arbetet.

spännande platsvarumärken till kommuner också. Här ser vi rätt ofta ett överflöd av att försöka nå målgrupper längs med E4:an

KARIN LJUNGMARK MALMSTRÖM är emot

inkvotering av kvinnor i styrelser. – Jag är inte för det. Jag sitter själv i några styrelser. Jag tycker att alla ska kandidera till styrelser utifrån sin kompetens. Man kan lika gärna kvotera in en relevant åldersnivå. Först och främst är det kompetens, sedan ska man blanda och ge, kvinnor och män, killar och tjejer, beroende på vad styrelsen behöver för kompetens. Det är bra att frågan har ett fokus. Men det handlar inte bara om att kvinnor ska in. Man behöver en bred kompetens och åldersfördelning i vissa styrelser för att få in ungas ögon och öron. Det är en ny generation som tänker annorlunda jämfört med oss som hunnit bli lite äldre. Det är inte en kvinnofråga. Jag skulle inte själv vilja bli kvoterad in, jag vill bli tillfrågad kopplat till min kompetens. n

Arena Linköping Arenabolaget i Linköping AB utsågs i februari till bästa dagkonferensanläggning av SSQ Award, Scandinavian Service & Quality Award. Vi pratade med Anna Runesson, som är marknadschef på Arenabolaget. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ARENABOLAGET

ANNA RUNESSON ÄR marknadschef på Arenabolaget i Lin-

köping AB. Hon är naturligtvis glad över utmärkelsen från SSQ Award, Scandinavian Service & Quality Award. – Det är fantastiskt roligt, som alla förstår, säger Anna Runesson. SSQ Award är ett kvalitetsprogram för hotell och konferensanläggningar i Sverige. Det är ett program som vi har valt att gå med i för att säkerställa att vi har en hög och bra kvalitet, framför allt gentemot våra gäster. Men det ingår även en del andra delar som att medarbetarna är nöjda. Sammanlagt har man gjort ett antal undersökningar om hur nöjda gästerna är på plats. Dels de som har haft en riktig konferens, plus att vi har ett antal »mystery shoppers« (gäster under täckmantel) på olika sätt. En del har besökt rent fysiskt som riktiga konferensgäster, andra kontaktat oss via telefon eller webben. De mäter hur väl vi ger information och hur bra servicenivå vi håller. Det är riktigt kul att få motta detta pris. Vi var den bästa dagkonferensaläggningen även 2011, så det är andra gången vi tar emot den fina utmärkelsen.

DET ÄR INTE SÄKERT att Linköpingsborna känner till att man kan ha konferens i staden. – Arenabolaget är en konferens- och evenemangsarrangör. I det här fallet är det konferensverksamheten på Konsert & Kongress, som är en av anläggningarna där vi genomför en I HÖST KOMMER stor del av vår verksamhet, som prisats. I Linköping tog man JAMES BLUNT ett smart steg för några år sedan, när man bestämde sig för TILL CLOEATTA att oavsett anläggning, så ska det finnas en aktör som jobbar CENTER, OCH ELVIS offensivt för att Linköping ska vara en stark mötes- och eveCOSTELLO KOMMER nemangsplats. Vi ska värva både stora, intressanta och små TILL KONSERT OCH evenemang av publik karaktär, men vi ska även locka möten KONGRESS till Linköping såsom konferenser, kongresser och event för företag och organisationer. Linköping ska förstås även vara en attraktiv stad att bo och leva i. Att det är mycket på gång och ett bra utbud av evenemang och aktiviteter är en viktig del i att man tycker att det är bra och trevligt att bo här. Konferens- och evenemangsutbudet är en jätteviktigt för många näringar i staden också. När vi till exempel får stora konferenser hit, så ger det intäkter för andra aktörer

som hotell, restauranger, handeln, taxi och så vidare. För näringslivet är det viktigt att man satsar på att locka besök och evenemang till en stad. Det är det vi sysslar med. ARENABOLAGET ARRANGERAR ÄVEN stora publikevenemang.

– Vi har haft en helt fantastisk februari med fullsmockat program i Cloetta Center. Nu ser vi fram mot en riktigt bra vår på Konsert & Kongress. Där kommer vi att få se en hel del nya artister och föreställningar som attraherar yngre målgrupper. Den 14 april kommer The Fooo, en grupp som är riktigt het just nu och känd för sin dans i kombination med stora hits. Det är väldigt mycket humor på programmet i vår. Vi gör bland annat en serie med Lkpg Ha ha med olika ståuppartister. Bo Kaspers orkester kommer 4 april och Marie Fredriksson den 5 april. En rolig satsning är en unik föreställning där vi har varit delaktiga i produktionen, »Hero forever« tillsammans med Östgötamusiken och Ylva Hällen, känd från »Bolibompa« och »På spåret«. Berättelsen är specialskriven och det är en familjeföreställning som handlar om musikens överlevnad, vänskap, fantasi och spelvärlden. Det är ett nytt sätt att jobba, vi är normalt inte aktiva i producerandet av föreställningar. Det är ett sätt att få unika evenemang att presenteras hos oss. ÄVEN VÄRLDSBERÖMDA ARTISTER kommer till Linköping i år.

– En stor höjdpunkt i höst är James Blunt i Cloetta Center 10 oktober. Han spelar här plus i Stockholm och Malmö. Dessutom kommer Elvis Costello till Konsert & Kongress den 5 oktober. Det är roligt att världsstjärnor kommer till Linköping. Det bevisar att det finns ett stort förtroende för Arenabolaget och Linköping. n

KRÖNIKA

En kvinnlig vinkling SÅ LYDER MITT uppdrag. När jag fick det så var det med

SÅ MYCKET FÖR det vardagliga. Sedan vet jag att det finns

blandade känslor. Man, nyss fyllda 50 år, uppfostrad av två föräldrar födda på tjugotalet, sladdbarn. En bror och en syster. Kanske låter det som science fiction fast tvärtom, men faktum är att jag inte bäddade sängen förrän 18 fyllda, fick frukosten serverad vid sängen och alltid fick efterrätt till middagen. Mina föräldrar var urtypen för hur könen betedde sig på 50-talet och tidigare. Min mor skötte hemmet, maten, trädgården, min far huset, bilen, snickrande och så vidare. Min mor tog hand om oss barn, dock hade jag en far som var hemma mycket och hade mycket tid för oss barn. Det som slår mig är att jag aldrig upplevde någon konflikt emellan dem, åtminstone inte avseende göromål. Båda lade ned lika mycket tid, men på olika saker.

mycket i arbetslivet och i övrigt utanför hemmet som är mycket mer komplext. Det finns nätverk, oskrivna regler, fördomar som tyvärr medverkar till att vi inte maximerar den nytta och glädje som vi skulle kunna plocka fram på arbetsplatser, i föreningar, inom politiken och så vidare. »Vi« män bär ett stort ansvar i förändringsarbetet men även »ni« kvinnor. Det finns en egenhet hos det manliga könet som gör väldigt ont i mig: testosteronet, våldet. Det tar sig hemska uttryck i vissa familjer, det tar sig uttryck i krig runt om i världen. Ibland skäms jag för mitt kön, men å andra sidan, varför ska jag ta på mig vad andra män ställer till med? Det viktiga är stå upp för sina åsikter, att gjuta olja på de vågor som man kan. Samma egenhet gör att jag tror att de flesta krig inte hade blivit av om det hade varit kvinnor som varit styrande politiker.

VAD HAR DÅ JAG ATT TILLFÖRA DEBATTEN? MED DET SAGT och med internationella ÖVERHUVUDTAGET HAR JAG svårt för generaliseringar, att

sätta stämplar på människor. Jag är man, jag kan hålla flera saker igång samtidigt. Jag gnäller i princip aldrig när jag är sjuk, det är min kära sambo som får säga åt mig på skarpen att ta det lugnt när jag är sjuk. Jag älskar att jobba i trädgården, medan min sambo tycker det är roligare att snickra och är mycket bättre på det. I mitt tycke så för vi en tillvaro precis som mina föräldrar i så måtto att vi gör det vi kan och är bäst på, för att leva ett bra liv tillsammans.

kvinnodagen precis bakom oss, låt oss fortsätta och förstärka den förändring som trots allt skett till det bättre. n

GÖRAN CARLSSON Matrisen

VADSTENATJEJEN HAR ALLTID tillhört de bästa i sitt lag under

uppväxten. Som mest öste den snabba anfallsspelaren in smått ofattbara 99 mål på en säsong med både serie och cuper inräknade. Bara 16 år och given i Vadstenas A-lag producerade Stina Blackstenius 38 mål i division 3 och vann förstås hela skytteligan överlägset 2012. Då lockade allsvenska Linköpings FC – fyra divisioner högre upp i seriesystemet. – Först var jag faktiskt lite tveksam och undrade hur det skulle bli med pendlandet och allt, jag skulle ju även börja gymnasiet. Kanske var jag för ung för att gå till ett allsvenskt lag? Men jag tog chansen och ångrar det inte för en sekund i dag, ler Stina – som nu fyllt 18 år. Hon fick spela elva av de 20 matcherna från start och göra inhopp i samtliga de övriga nio förra året – med hela åtta egna mål som resultat. – Jag utvecklades enormt mycket av omgivningen med tränaren Martin Sjögren och många duktiga spelare, klubben har ju ett antal toppnamn som representerar olika landslag. Men att jag skulle klara omställningen så pass bra hade jag aldrig vågat drömma om. PÅ HÖSTEN SNODDE Stina åt sig en ordinarie plats och gjorde

sju av sina åtta mål. – Det har även betytt mycket för mig att spela i flicklandslaget under flera år och möta internationellt motstånd. Förra sommaren var väldigt kul då vi tog EM-silver med F17. Varje vardagsmorgon stiger hon upp klockan sex och sedan går bussen till gymnasieskolan i Mjölby tio i sju.

BLACKSTENIUS Trots det enorma steget från division 3 till allsvenskan tog Stina Blackstenius en ordinarie plats i Linköpings FC i fjol.

Den då 17-åriga supertalangen svarade för inte mindre än åtta mål under sin debutsäsong i högsta ligan och vill föra klubben till SM-guld i år. TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

SNABBFAKTA Namn: Stina Blackstenius. Född: 5 februari 1996 i Vadstena. Familj: Mamma, pappa, lillasyster och storebror. Bor: I hus utanför Vadstena och i Vadstena (varannan vecka hos mamma och pappa). Studerar: Ekonomiprogrammet på Kungshögaskolan i Mjölby. Spelar: Allsvensk fotboll med Linköpings FC. Meriter: Ett 20-tal landskamper från F15 till F19, EM-silver för F17 2013, nordiskt flicksilver. Intressen: Sport, träning, umgås med kompisar och familj.

Klockan åtta börjar första lektionen och Stina är bara med till lunchtid, innan hon sätter sig på tåget till Linköping och träningen med LFC på eftermiddagen. – Lektionerna jag missar får jag ta igen på egen hand, men lärarna är väldigt förstående. Jag får oftast någon eller några extra dagar på mig för inlämningsuppgifter och skriver ibland prov på andra dagar som passar mitt schema från fotbollen. Kombinationen fungerar ganska bra måste jag säga. När träningen är slut vid halv fem väntar transport hem till Vadstena. Med en mamma som arbetar i Linköping blir det ibland bil.

FÖRRA SÄSONGEN PLACERADE sig LFC trea i allsvenskan och siktar på att upprepa sitt SM-guld från 2009 den här gången. – Tyvärr har vi haft mycket otur med skador som förstört. I år har hittills Linda Sällströms korsband i knäet gått av igen och Pernille Harder brutit ett ben i foten. Men truppen är bredare än i fjol och jag tror att vi kan slåss om guldet på allvar. Frånsett en ordinarie plats i startelvan är Stinas eget mål att leverera ännu fler mål framåt. Helst över tio stycken. – Jag jobbar hårt för att fortsätta utvecklas och vill bli bättre på allting. Att vinna SM-guld med LFC är bara en del av vad jag kämpar för. Jag drömmer även om att spela stora mästerskap och bli proffs i någon liga utomlands, säger Stina Blackstenius, en av svensk damfotbolls allra största talanger. n

Förenkla din vardag som företagare Vi vill att du ska använda din tid på bästa sätt. Därför erbjuder vi trygga och smidiga helhetslösningar inom bank och försäkring. Självklart anpassar vi våra tjänster efter ditt företags behov. Välkommen att kontakta oss på 013-29 00 00 – vi finns nära dig!

lansforsakringar.se/ostgota

MENTORN OCH ADEPTEN

Ulla och Anna

Hästintresset förde dem tillsammans: Ulla Lönn, VD på Cojn och Anna Andersson, som driver verksamheten Kulltorps Islandshästar. När det gäller affärer är Ulla Lönn den erfarna, när det gäller hästar är Anna Andersson den som kan mest. De lyckas klara av sina roller och har ett stort utbyte av varandra. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: LENNART LINDHOLM

Ulla Lönn är VD och en av grundarna av Cojn. Hon har mångårig erfarenhet av ledande befattningar i näringslivet, främst inom försäljning, marknad och kommunikation. Ulla har också erfarenhet från värderingsstyrda organisationer och har under många år arbetat med opinionsbildning. Idag har hon huvudsakligen uppdrag med fokus på verksamhetsutveckling och har också ett flertal styrelseuppdrag. Ulla Lönn är sedan många år mentor till Anna Andersson, som driver verksamheten Kulltorps Islandshästar. – För cirka 15 år sedan började jag rida igen, säger Ulla Lönn. Då började jag att rida på islandshästar, för jag tyckte att de vanliga hästarna var för höga. Anna var då min ridfröken – det är ett bra ord så jag använder det. Vi har känt varandra och umgåtts minst en gång i veckan i 15 år. När Ulla Lönn började rida var Anna Andersson nyexaminerad ridinstruktör. – Hon hade några hästar och for runt till gårdar där det fanns hästar och utbildade elever. Nu har hon en egen gård som hon har investerat i, säger Ulla Lönn. Från att gården i princip var ett torp med otjänlig lada har Anna Andersson nu ett 70-tal hästar. – Hon är en företagare i alla högsta grad, fortsätter Ulla Lönn. På hennes Facebooksida står det under yrke: »Egen

företagare så klart«. Hon är ett utmärkt exempel på att man kan vara företagare utan att ha kostym eller kontor och utan att befinna sig i den vanliga företagarvärlden. Det tycker jag är roligt. Hon är en bra förebild för så många unga tjejer. Sedan några år tillbaka har Anna Andersson och Ulla ULLA VAR TILL EN Lönn en verksamhet ihop. BÖRJAN ANNAS – Vi har kurser för chefer i ledarskap, säger Ulla Lönn. ADEPT PÅ RIDSKO- Anna är entreprenör, så det står aldrig stilla, utan hon utLAN. NU ÄR ROLLER- vecklar verksamheten hela tiden. Inte bara när det gäller att NA BYTTA. köpa nya hästar, utan hon har prövat att ha en webbutik och nu installerar hon ett affärssystem. Att de blev mentor och adept beror inte på att Anna varit Ullas ridfröken, utan på att Anna ville något annat med sitt liv och sin verksamhet. – Ulla är en bra förebild för entrepenörskap, säger Anna Andersson, hon har präglat mig väldigt mycket. Relationen har vuxit fram under årens lopp, men de sista tio åren har jag ägt gården där jag bedriver verksamhet. Då har det blivit mer påtagligt. Det är lättare att utvecklas när jag har haft ett säte att hålla till på. När de träffas är de inte alltid mentor och adept. – Vi träffas varje vecka i stallet, säger Ulla Lönn. Dessutom träffas vi regelbundet en tre, fyra gånger om året då vi

HÄR TAR ANNA TÄTEN, MEN ULLA KOMMER INTE LÅNGT EFTER

avsätter tid för att prata business. Vi är noga med den tiden. Hästintresset förde dem tillsammans och de upptäckte att de kunde ha nytta av varandra. – Precis, säger Anna Andersson. Ulla är bra på så vis att det inte finns några problem som inte går att lösa. Hon har varit mer en drivkraft än en bromskloss. Om jag behöver stöd pratar jag med Ulla. Hon uppmuntrar alltid. Det tror jag har hjälpt mig mycket, att ha en kvinna med mycket erfarenhet som har stöttat mig. Jag vet att om det kör ihop sig kan jag alltid prata med Ulla. Hon har gått igenom alla faser som jag går igenom nu. Även Ulla Lönn har lärt sig av Anna Andersson. – Anna är som en mental antirynkkräm, säger Ulla Lönn. Att umgås med en ung driven person som vill, det gör att

ANNA OCH STRAKUR

man tvingas att gå utanför sin egen komfortzon. Jag känner ödmjukhet, för man inser att man är utbytbar. Den dagen jag inte är verksam så finns det många andra som är beredda att fylla hålet. Man lär sig att vara en del av den nya världen, med ungdomars sätt att tänka, hantera teknik och sociala medier. Mentor och adept är aldrig oense om något. – Nej, ingenting, säger Anna Andersson. – Inte vad jag kan komma på, instämmer Ulla Lönn. – Vi fungerar bra ihop, fortsätter Anna Andersson. Jag tror att jag bestämmer och Ulla bestämmer i slutändan. – Ja, skrattar Ulla Lönn. Vi har en komplicerad relation, ibland träffas vi som företagare och då har jag ett övertag för jag har erfarenhet av det. När vi träffas och håller på med

ULLAS TRE VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ SOM MENTOR:

ANNAS TRE VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ SOM ADEPT:

• • •

Integritet. Fokus på affärsmannaskapet. Se det som ett win-winuppdrag där båda vinner på det.

Att vara ödmjuk inför erfarenhet och kunskap. Att våga be om hjälp och inse sina egna begränsningar. Att lyssna både utåt och inåt och göra något mitt emellan,

hästar har jag ingenting att säga till om. Det är inte helt lätt. – Men det är det som gör att det fungerar, säger Anna Andersson, att det är en balans. Vi är två ledarpersonligheter som delar på det. Ibland får den ena bestämma och ibland får den andra. – Det var en bra analys, säger Ulla Lönn. Relationen mellan Anna Andersson och Ulla Lönn är unik. Den senare har aldrig varit mentor till en adept under så lång tid. – Nej. Mitt yrke, min profession, infattar mycket mentorskap, säger Ulla Lönn. De flesta professionella mentorskap innebär att man har en adept högst 1,5 år. Man hinner skapa en relation under de här åren. Därefter brukar man höra av sig, så man släpper inte varandra, även om det inte blir regelbundet och professionellt. Det hela är en situation som båda vinner på. Varken Anna Andersson eller Ulla Lönn kan se någon nackdel. – Jag kan inte se några nackdelar, säger Anna Andersson. Det har utvecklat mig positivt, men så handlar det om att man måste passa väl tillsammans. Det är många saker som ska klicka för att det ska bli så här bra. – Det är otroligt viktigt när man går in i en sådan här relation att man har integritet på båda håll, säger Ulla Lönn. Att man bestämmer sig för att båda ska tjäna på det, inte att man tar över en annan person. för det är lätt att en stark, erfaren person gör det och sätter sin egen agenda på något sätt. Man måste vara bestämd med vad man ska göra, vad uppdraget innefattar, så man inte blir en allmän terapeut. Men det är oerhört lärorikt för den som är mentor.

ANNA ÄR EN SANN ENTREPRENÖR SOM UTVECKLAR SIN VERKSAMHET HELA TIDEN.

– Det är det även att vara adept, säger Anna Andersson. Jag arbetar ju till största delen som ridinstruktör, och där är jag mentor. Det har varit utvecklande i mitt yrke att vara adept och se det från den andra sidan. Det ökar min förståelse. Det är samma sak för en instruktör, att man inte får bli psykolog eller förverkliga sig själv genom sina elever. Det finns mycket likheter. I denna mentor/adept-relation är alltså även adepten mentor i sitt yrke. – Precis, säger Anna Andersson. Jag har även precis varit med i ett kvinnligt företagsprogram för företagare som heter Qvinst, kvinnor inom grön näring. Där fick vi i uppdrag att vara mentorer för varandra. Det är ett sådant mentorskap vi har jobbat med under vintern. Det är bra att se det från entrepenörskapets sida och inte profilerat just på häst. Vi var 22 kvinnor som var mentorer åt varandra, och det var utvecklande att tänka och arbeta med sitt företagande på olika sätt. Det är nyttigt att se hur självkänslan spelar in i företagets utveckling. Det var en avgörande faktor. – Min grundfilosofi, säger Ulla Lönn, är att man måste vara generös: ju mer man stoppar in, desto mer får man ut. Det är viktigt att man som en äldre, erfaren person delar med sig till dem som vill det. – Jag vill vända på det, säger Anna Andersson, och se det ur en adepts synvinkel. Det är viktigt att vara ödmjuk inför dem som har större erfarenhet och ta vara på den kunskapen så man inte blir ensam. Det är väldigt viktigt. n

Vi hjälper Er att producera en egen tidning! Tillsammans kan vi göra tidningar som passar just Ert företag. Låt oss diskutera vad som passa just Er bäst.

Hör av Er så berättar vi mer.

Peter Lindgren Telefon: 0721 - 62 93 58 Email: peter.lindgren@affarsstaden.se

Vi på

hyreslägenheter

Är du på jakt efter ditt nya drömhem? Peab utvecklar två bostadsprojekt i Lambohov med totalt 176 lägenheter. Välkommen att hitta ditt hem på peabbostad.se peabbostad.se

ORKESTRAL RE Norrköpings Symfoniorkester (SON) framträder även i Linköping. Men av 20–25 produktioner i abonnemangsserierna, totalt 70–100 konserter per år, når bara en liten del Linköping. Det kan bli fler i framtiden.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: MARIA HOVBERG, BRITA NORDHOLM OCH NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER

– FÖR NÄRVARANDE GER vi cirka sex konserter om året i VID SIDAN AV ORDINARIE konsertverksamhet har SON har en Linköping, säger Agneta Lindmark Thomas, som är kommuomfattande barn– och ungdomsverksamhet. nikationschef på Norrköpings Symfoniorkester (SON). Nästa – Vi har cirka 20 000 barn och ungdomar på besök i De konsert blir den 11 april när vi ger Verdis underbart vackra Geerhallen varje år. Vi tar emot dem på olika sätt. Varje dag »Requiem« i Crusellhallen i Linköping. Det var ett medvetet året runt som vi har repetition har vi till exempel ett gäng MICHAEL FRANCIS sexåringar här i De Geerhallen. Vi tar emot förskoleklasser val av vår konstnärliga ledare och VD Karin Veres att bjuda VAR KONTRAin körer från Linköping också, så vid detta tillfälle blir det en kostnadsfritt, och det är fulltecknat. BASIST I LONDONS jättekör bestående av två körer från Linköping, Akademiska Det betyder att nästan alla Norrköpings sexåringar har kören och Johannelunds Motettkör, samt två körer från Norr- SYMFONIORKESTER kunnat besöka Norrköpings Symfoniorkester. FRÅN 2003 OCH köping, Bel Cantokören och S:t Olai Motettkör. De uppträder till– De får komma och lyssna på en repetition, gå upp på BÖRJADE DIRIGERA scenen, träffa musiker och titta på instrumenten i närbild. De sammans med vår chefdirigent Michael Francis och fyra solister. FRÅN 2007 leker olika lekar så att de känner att de kan göra huset till sitt. NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER är hela regionens angelägenhet. Norrköpings Symfoniorkester har även en omfattande Skulle SON kunna ge fler konserter i Linköping? skolkonsertverksamhet. – Ja, det skulle vi kunna och det har vi gjort tidigare. Det är – Vi gör olika produktioner i en process med skolklasser. Linköpings kommun som beställer antalet konserter från oss. Varje år gör vi ett större samarbete med De Geergymnasiet Vi skulle kunna göra fler konserter och ha en annan verksamMusik. Eleverna deltar i processen under ett helt år. De får het än vi har i Linköping. Vi önskar att vår barn- och unggöra allting från marknadsföring och ta fram noter till att domsverksamhet också nådde Linköping och hela regionen. producera själva föreställningen. Det kan komma att förändras. BARN OCH UNGDOMAR är viktiga för symfoniorkestern. – Man diskuterar nu ett scenkonstbolag, och var det kom– Ett uppmärksammat projekt var för något år sedan när mer att landa vet vi inte. Vi hoppas på en förändrad ägarDiamantens skola i Navestad gjorde en produktion tillsamstruktur, att regionen tar en större del av finansieringen av mans med oss som hette »Om det här hade varit en film«. symfoniorkestern. Det ligger på utredningsnivå. SON är redan Barnen och lärarna skrev manus, och barnen medverkade seen resurs för hela Östergötland.

KULTUR ÄR CENTRALT I MÄNNISKORS LIV -

ESURS

SKRATTAR AGNETA LINDMARK THOMAS

NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER GÖR SIG ALLRA BÄST LIVE.

dan på scen som skådespelare, dansare och i kören. Barn- och ungdomsverksamhet är en av våra kärnverksamheter. Det är en stor del av vad vi gör, och det kanske inte alltid syns. Barn och ungdomar utgör en tredjedel av vår publik. – Vi vill att den här verksamheten ska vara tillgänglig för alla och på lika villkor i regionen. Ett exempel där vi faktiskt gör det är sportlovsorkestern som vi har varje sportlov, då det kommer ungdomar från hela regionen till oss i Norrköping. Vi har en sportlovsorkester med de ungdomarna och tar emot alla som anmäler sig. Under några intensiva dagar får de spela med professionell dirigent och coachas av våra musiker. Östgötamusiken har också en fantastiskt bra verksamhet för barn och ungdomar och vi kompletterar varandra. Norrköpings Symfoniorkester har en stor del i att Norrköping är en musikstad. – För oss är det självklart att Norrköping är en musikstad. Symfoniorkestern har sin hundraåriga historia och en självklar position i staden och regionen. Vi är den enda professionella symfoniorkestern i denna del av landet med spetskompetens på internationell nivå. Vi är något av navet, om vi ska prata om Norrköping som musikstad. Vi är den institution som främst satt Norrköping på världskartan som musikstad. Louis De Geer är ett fint konserthus. – Vi har en stor sal med 1 300 platser i salongen. Den är värdig en världsstad. Trots att Norrköping inte är så stort

är det ofta välfyllt i salongen. Det är likadant när vi spelar i Crusellhallen, som också är en mycket fin konsertlokal. Vi vill vara en resurs för musiklivet både i Norrköping och i regionen, och vi samarbetar ofta med lokala aktörer. Det kan inte nog sägas vad Kulturskolan, musikklasserna och musikgymnasierna betyder för musiklivet i Norrköping. Det borgar för en tillväxt och för att Norrköping kan fortsätta att vara en musikstad. Det kommer otroligt många spännande musiker härifrån. Det är också fantastiskt spännande vad som har hänt med Bråvallafestivalen, där hoppas vi också kunna delta. NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER ÄR en orkester i världklass

och nominerades nyligen till ett fint pris. – Inspelningen av Vagn Holmboe-konserter med Norrköpings Symfoniorkester blev nominerad till en Grammy i USA i kategorin »Best Classical Compendium«. Det var spännande, skrattar Agneta Lindmark Thomas, som har arbetat med kultur i hela sitt liv. – Jag har arbetat med scenkonst i nästan hela mitt yrkesliv, från Östgötabaletten och Östgötateatern till Norrköpings symfoniorkester. Orkestern är det som jag har arbetat med längst. För Agneta Lindmark Thomas har frågan om kultur är viktigt ett självklart svar. – Vad tror du jag svarar på det, skrattar hon. Kultur är centralt i människors liv. n

Allt du behöver veta om digital marknadsföring och sökordsoptimering.

Du kan sluta läsa här Tycker du att luften ibland känns lite tung med alla digitala uttryck och tjänster som pockar på din uppmärksamhet? Det är i så fall inte så konstigt. Aldrig tidigare har det funnits så många sätt att nå din målgrupp och aldrig förr har lockropen varit så tydliga från olika IT-relaterade tjänsteföretag som lovar guld och gröna skogar. Därför tänkte jag här gå igenom hur den digitala marknadsföringen idag fungerar. Något som du kan ha nytta av när beslutsångesten tränger sig på.

1 2 3 Internet blir allt smartare. Det tjänar du på!

För ett antal år sedan var det väldigt viktigt att arbeta med företag som förstod vad som gjorde att just ditt budskap kunde hamna högst upp i olika sökmotorer. Var du inte sökmotoroptimerad så dök du aldrig upp när dina kunder sökte den typ av produkter eller tjänster som du erbjöd. Lyckligtvis kan du numera lugnt avfärda den här typen av tjänsteföretag helt och hållet. Det kan du tacka Google för. Idag handlar sökningar om att vara ärlig och tydlig i det du kommunicerar. Din hemsida blir inte mer besökt för att du ”är smart” och försöker trycka in relevanta sökord. Din hemsida blir idag bedömd efter verkligt innehåll och relevans. Enkelt uttryckt: Ju mer äkta och sann din sida är, desto bättre blir den bedömd av Google. Det är bra både för dig och för dina kunder. Den här utvecklingen går dessutom i en rasande fart. Så varje månad ökar dina chanser att synas på nätet, så länge du är ärlig i det du skriver och gör.

Det finns inga genvägar.

Trots att Googles fantastiska förmåga att söka igenom internet idag kan verka som en självklarhet, är det långt ifrån så som många företag agerar i sin vardag. Senast för någon vecka sedan hörde jag om ett bolag där ett danskt dotterbolag föreslog att man skulle skapa någon form av robot som kunde besöka deras hemsida tusentals gånger i veckan, för att på så sätt komma högre upp i söklistor. Vilken kanonidé! Nu fanns det personer som insåg den fullständiga galenskapen i detta, vilket var tur. Den typen av aktioner, som för fem–sju år sedan var ganska vanliga, skulle idag nämligen omgående resultera i att den aktuella sidan istället helt blev portad från till exempel Googles sökmotor.

Katten som fastnat med svansen i takfläkten kommer alltid att få flest visningar.

Så tävla om rätt typ av uppmärksamhet. Att få flest besökare till sin hemsida är i grunden ganska ointressant för de allra flesta företag. Istället handlar det om att verkligen få rätt besökare, eller i de fall man annonserar via banners eller Google adwords att få rätt personer att klicka sig vidare. Återigen handlar det om att vara tydlig och ärlig i det man säger och gör. Sedan är det så klart viktigt att du verkligen har bra koll på vad din målgrupp gillar, men det kan vi ta upp vid ett annat tillfälle. Att humor och misstag är sådant vi tittar på via internet är i och för sig sant. Men kom ihåg att den som söker efter just din produkt med allt stor sannolikhet också börjar sitt sökande på internet.

Så om du ännu inte har börjat använda dig av digital marknadsföring, eller om du redan använder det men inte riktigt tycker att du har fått rätt effekt hittills, våga dig ut och testa om och om igen! Och du behöver inte vara orolig, det finns väldigt få rätt och fel där ute. Men stora möjligheter att hitta nya affärer!

Lycka till!

TEXT: MATHIAS ERICSSON

ShinNori Anh Cam – VI ERBJUDER ETT HELHETSKONCEPT och allt här är ja-

Två trappor upp på Ågatan 28 döljer sig en liten bit av Japan. Där har Anh Cam och hennes man skapat restaurang ShinNori, en hyllning till den japanska matkulturen.

whisky, samt den vodkaliknande drycken shochu, som man smuttar på under hela måltiden.

panskt, från maten och drycken till inredningen, berättar TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN Anh Cam när vi ses i den KVALITET ÄR ETT ORD som smakfullt inredda restaurangAnh återkommer till ofta. Riset måste vara av högsta kvalitet en. I tre år har ShinNori funnits bakom den lite anonyma döroch det är en tidskrävande process att få det perfekt för ren på Ågatan. Innan dess drev Anh och hennes man Fung Kha sushi. Allt från vinägern till sushiriset och sojan till såser gör den mindre restaurangen Nori mitt emot centralstationen. de själva och recepten är det bara Anhs man som kan. Dess– ShinNori betyder nytt sjögräs och namnet kom till när vi utom har de satsat på att ha flera olika exklusiva fisksorter, skapade den här nya restaurangen. SIN 3 ÅRS DAG som svensk röding och yellowtail, på menyn samt att ha bra DET FÖRSTA SOM fångar blicken när man kliver in i lokalen FIRADE SHINNORI alternativ även för vegetarianer. är åtta träbord placerade på en upphöjd platå. Anh förklarar MED ATT ANORDNA att det är specialimporterade grillbord med en gasoldriven EN SAKE PROVNING, EN PERFEKT SUSHI ska vara liten som en munsbit, så att man stekplatta i mitten, och ShinNori är en av få restauranger MED FÖRELÄSNING kan stoppa hela i munnen på en gång. Det är också viktigt att det är fisken som doppas i sojan, inte riset. Och kan man i Sverige som har något sådant. På borden lagar gästerna AV SAKEinte äta med pinnar går det lika bra att använda fingrarna, själva rätter som yakiniku, av entrecote eller skaldjur, eller SOMMELIEREN kniv och gaffel är inget som rekommenderas. shabu shabu, som är japansk fondue. Till det äter man sedan ÅKE NORDGREN. ett antal olika tillbehör och smårätter. IBLAND UPPLEVER ANH att det är svårt för Linköpingsborna ATT ANH BRINNER för restaurangen syns tydligt, det lyser att hitta till dem och att det tar lång tid innan de vågar testa om henne när hon pratar om den japanska matkulturen. något nytt. Hon vill gärna uppmana alla att våga prova annat Passionen väcktes 2007 när de reste till Japan för första än sushi. Som exempel lyfter hon fram sashimi, som kan likgången. Innan dess hade hon varit intresserad men inte alls nas vid sushi men utan ris, och som äts med smårätter som på samma nivå. Nu lever hon och andas japansk matkultur bläckfisk- eller sjögrässallad. Även den japanska risbrygden och allt runt omkring den. sake vill hon lyfta fram. Det har under de senaste åren blivit mer och mer populärt även på restauranger som inte har MENYN BYGGER HELT igenom på japanska grundsmaker, japansk meny och går bra att blanda drinkar på. men till våren utökas den med några koreanskt influerade – Drömmen vore att kunna ha en lounge med sakebar i rätter. Dryckeslistan innehåller japansk öl, ale, sake och anslutning till restaurangen. n

Hur man jonglerar vardagen

MED MAN, FYRA BARN, KATT OCH HÖNS! Tuppen väcker mig med sitt galande. Katten krafsar på dörren och vill in i värmen efter nattens jakt. Klockan visar 06.00 och jag öppnar ögonen för att se hur många barn som ligger i sängen. Den här morgonen ligger två av fyra i sängen. Min man har under natten vandrat över till barnens rum. Jag väcker alla. Tre har vaknat på rätt sida och en har vaknat på fel sida. Nu gäller det att snabbt parera den dåliga sidan med önskefrukosten så morgonen blir så lugn som möjligt. Ibland startar dagen såhär hemma hos oss eller så rivstartar den. Hur får man ihop vardagen i en barnfamilj och vad är livskvalitet? JAG VILL DELA med mig av en rivstart som vi

hade för ca 1 år sedan som jag aldrig kommer glömma. Känner du igen dig? ”Den här morgonen bjöd på många överraskningar. Sven som just nu bara bajsar en gång i veckan bestämde sig för att göra det den här morgonen. Först i blöjan, sen på mattan, sen ytterligare en gång på golvet för att sedan kleta in sig med bajset. Jag hann precis rädda situationen innan han stoppade handen i munnen. Under tiden det här händer är ett av barnen redo för att gå till skolan, ett annat har ett vredesutbrott över ett par galonbyxor. Den tredje letar efter sin tandborste som Sven har kletat in med bajs. Efter lite tvättande och letande efter ny tandborste så kom vi till slut iväg. Alla överlevde morgonen!” AV DEN RIVSTARTEN lärde jag mig en sak och det är att ha tålamod och andas och att kunna skratta under tiden. För jag lovar att ni skulle ha dragit på munnen om ni sett mig springa runt den där morgonen. Vi är fantastiskt glada över att vi har fyra barn och att de kom så tätt. Jag förnekar inte att det kan vara mycket ibland men jag börjar bli härdad och har lärt mig räkna till 10 och hoppas att det löser sig. Vi flyttade till Visby när vi väntade vårt andra barn och det var ett väldigt bra val. Allt är så enkelt i en småstad när man har barn. Allt från att ta sig till skolan till närheten av naturen och alla vänner. Det är livskvalitet när man får träffa sin närmaste vän varje dag vid lämning av barn i skolan. Trots att vi bor i Visby har vi tupp, höns och kycklingar. Det är fantastiskt att kunna få ha ”landet” så nära inpå. Barnen plockar ägg när de kommer hem från skolan som vi sedan äter kokta eller helst i pannkaka om de får välja. FÖR OSS ÄR EN bra vardag livskvalitet. Barnen springer över till grannkompisen och leker. Vi skrotar runt i trädgården

med olika projekt. Gullar med hönsen, tränar pullups i valnötsträdet, fika på altanen. Umgås med släkt och vänner. Jag är så glad över dessa små ting som gör att vår vardag blir så oerhört trivsam. Jag upplever att det är en ständig jakt på olika saker, den senaste mobilen, det perfekta hemmet, senaste klädtrenden. Ständigt denna jakt som pågår runt om kring oss hela tiden. Jag har ingen längtan efter att jaga dessa materiella ting. Visst, ibland kan de vara skönt att drömma sig bort i någon fantastisk tidning. Men man kommer snabbt tillbaka till verkligheten när ett barn spiller ut ett glas mjölk över repotaget. DET ÄR KLART ATT vi prioriterar annorlunda sen vi fick barn. Vi väljer medvetet bort saker för att kunna vara tillsammans. Jag upplever inte att jag har gjort några uppoffringar eller har hamnat i ”kvinnofällan” som många pratar om. Jag har varit hemma i ca 8 år och jag är oerhört glad för den tiden. Det är livskvalitet att få umgås med sina barn och få lära känna dem. För oss har det varit en självklarhet. Det är ett val vi har gjort och fortfarande gör. En stor skillnad nu än mot hur det var när jag var liten och min mamma var hemma med oss är mobilerna. Jag minns att hon var ständigt närvarande när hon var med oss. Idag ser man ofta föräldrar i lekparker som tittar mer på sin mobil än på sina barn. Jag känner själv att jag är mindre närvarande när jag använder mobilen. När våra barn kommer hem från förskola och skola så försöker vi låta mobilerna ligga. Jag vill att mina barn ska minnas mig som en närvarande mamma. Förra sommaren hade vi en mobilfri vecka. Jag ska erkänna att det var lite jobbigt i början för jag använder mobilen så mycket i mitt jobb men sen var det skönt. Jag kan varmt rekommendera en sådan vecka. För att skapa en så bra vardag som möjligt är mina erfarenheter närvarande föräldrar, plocka bort surfplattor och mobiler när du umgås med dina barn. Ut och klättra i träd eller baka tillsammans. Sen är rutiner a och o i vår familj.

KRÖNIKA

Jämställdhet FÅR ALLA SIN SÖMN är alla mycket gladare och trevligare. I säng tillsammans med John Blund. Ät klok mat. Det finns inga genvägar. För att vi föräldrar ska orka, vara glada och pigga behöver vi också göra saker för att må bra. Jag tränar Crossfit, det är där jag hämtar energi och kan laddar mina batterier. Lev i nuet låter som en klyscha men den stämmer väldigt bra. Våga gå din egen väg och gör vad som är bäst för dina barn och din familj för de är det finaste vi har! n

Lina’s recept

Gino

INGREDIENSER

TID: 15 MIN

500 g jordgubbar 5 kiwi 2 bananer 100 g vit choklad

GÖR SÅ HÄR: 1. Sätt ugnen på 250 grader och grill. 2.

Riv den vita chokladen. Lägg den på ett fat och ställ in den i frysen ett tag så den blir riktigt kall. (med kall choklad blir det en snyggare bränd skorpa)

Skala och skiva kiwi och banan i bitar. Skiva jordgubbarna. Lägg allt i en ugnsfast form. Blanda runt så det blir som en fin liten matta på botten. Strö över chokladen och ställ sedan in formen i ugnen. Nu gäller det att ha järnkoll. Ginon ska bara vara inne i några minuter, tills chokladen blir brun och frukterna upphettade.

Servera gärna med en god vaniljglass.

Jag är ingen jämställdhetsfanatiker, ingen FI-representant som tycker att män är grisar. Jag har alltid hävdat att kvinnor är lika bra som män och kvotering är trams. Vi vill inte bli valda på grund av kön utan den kompetens vi har skaffat oss inom olika områden. I SAMBAND MED internationella kvinnodagen regnar det ner

rapporter om kvinnligt företagande, kvinnor i maktpositioner och så vidare. I stora drag innehåller detta inget nytt eller revolutionerande. Rapporter av det slaget har gjorts under ganska lång tid, framför allt av de olika politiska blocken. Det har resulterat i olika åtgärder, till exempel rådgivning och olika fördelaktiga finansiella lösningar till nystart av företag för kvinnor. När man nu ett par år efter alla satsningar summerar dessa finner man att åtgärderna inte ledde till något ökat nyföretagande hos kvinnor. I FLERA RAPPORTER konstateras att kvinnor är betydligt mer

trygghetsberoende än män. Vilket jag bara behöver gå till mig själv för att kunna bekräfta. Det konstaterande som fick mig att skriva den här krönikan är att i längden betyder ett lägre företagande bland kvinnor att resurser och makt systematiskt skjuts bort från kvinnor. Det konstaterandet har fått mig att fundera kring jämställdhet. Samhället består ju av kvinnor och män, alltså borde ansvaret för att styra och utforma vår miljö vara båda könens. Och konstaterandet innebär ju i praktiken att vi (kvinnorna) väljer att låta männen ta de ledande positionerna. Kvoteringshotet försvann. Flera kvinnliga tungviktare tvingades att lämna scenen. Styrelserepresentationen började återigen minska. Under kvoteringshotet i början av 2000-talet blev kvinnor sakta men säkert mer synliga i storföretagen. År 2014 pekar allt på att nomineringskommittéerna somnat till igen, de förslag som lagts fram till bolagens stämmor på sista tiden ser inte ut att bidra till någon ökning av kvinnliga representanter. Tänk om det finns en risk att vi kommer att få se en tillbakagång av kvinnliga representanter i styrelserummen? DEN ABSOLUTA MAKTEN i ett företag har styrelsens ordförande, där den kvinnliga representationen är cirka en procent. En annan sak som är konstig är: Vart tog alla kvinnor på höga positioner vägen? Gästspelade de bara? När erkänt duktiga kvinnor försvinner från sina jobb så är det inte självklart att de dyker upp igen på en ny maktposition. Jag konstaterar att även om man som kvinna är kapabel och vill ta ett stort ansvar verkar inte möjligheterna så stora att få ta plats. Jag tror inte att kvinnor inte vill ha ansvar och makt, men jag tror att vi vill göra det på ett annat sätt, kanske mer tryggt! I den organisation som jag verkar i har vi många duktiga kvinnor och jobbar för att få in ännu fler. Jag är glad att jag representerar en framåt syftande organisation som bedömer personer efter kompetens! n

MALIN WÄNDEL PERSSON Ordförande, Företagarna Linköping

LOVISA NEGGA

Linköpingsbon och musikentreprenören Lovisa Negga beskriver sig själv som »den fransksamiska producenten som lägger lågpassfilter på sockersöta klockspel, dränkta i reverb«. Vi pratade med henne. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: FREDRIK AUGUSTSSON

Du är baserad i Linköping, vilket är lite originellt om man håller på med musik. Fungerar det bra? – Ja, absolut! Det är både litet och mysigt, men också smidigt att resa ifrån. Det mesta av arbetet jag gör kan jag göra från min hemmastudio, och internet gör att behovet av att vara geografiskt tillgänglig ständigt krymper. Sen är det också skönt att resa iväg och byta miljö! Vart brukar du resa i jobbet? – Jag har rest mycket inom Sápmi, tidigare lite mer mellan de svenska storstäderna. Du har ett eget skivbolag, Bite Records. Hur länge har du haft det? – Jag har för mig att jag startade det år 2011, samma år som jag släppte min första fullängdsskiva.

man väljer att gå vidare till ett annat bolag så har man lite kött på benen. Sen finns det en ekonomisk faktor som helt klart gör det fördelaktigt att driva eget bolag – det finns inga mellanhänder som tar procent från inkomsten. Det blir helt enkelt mer jobb, men friare, roligare och framför allt möjligt att leva på musiken!

– Det stämmer! – Nej, tyvärr! Men det hade jag gärna gjort. Jag har nog mest kört på (skratt), och det har funkat helt okej hittills. Är det lätt att få sin musik på Spotify? – Det är jättelätt! Det svåra ligger i att ha en bra deal med Spotify, så att man får en rimlig ersättning. För att få en bra deal med Spotify får man ofta anlita en aggregator om man har eget skivbolag. Aggregatorn hjälper en med ett avtal upp mot digitala tjänster som exempelvis Spotify, Youtube och Itunes. Är Spotify en bra inkomstkälla?

Du är entreprenör, även om du inte tänkt på det, inte sant?

Har du gått kurs i företagande?

Är det ett aktivt val att ha ett eget bolag? – Verkligen! Jag uppmuntrar alltid alla som vill göra musik att försöka göra så mycket de kan själva. På så vis lär man sig hur musikbranschen fungerar från grunden. Om

och hur man väljer att jobba med sin musik. Gör man kommersiell musik på eget bolag kan man tjäna ganska grova stålar. Gör man lite smalare musik, som jag, får man in en liten summa då och då, men för mig gör den summan skillnad!

– Spotify kan absolut generera ganska stora pengar! Det beror mycket på vilken sorts publik man har, vilken genre man spelar

Vad jobbar du med nu? – Jag jobbar med en kurs i musikproduktion som jag håller på Kulturhuset Framtiden. Samtidigt lär jag mig att DJ:a och funderar på vilken sorts musik jag vill producera.

Om läsarna vill börja lyssna på din musik, var ska de börja lyssna? – Jag skulle nog föreslå att börja med att lyssna på »Mihá Ja Gievrra«, den första singeln jag släppte på lulesamiska, och sen kanske »Inte riktigt någon tjej för dig«. Det är två låtar som har ett sound som är ganska karaktäristiskt för mig och som dessutom ligger nära mitt hjärta. n

KRÖNIKA

Utvecklat gummi SISTA HELGEN I FEBRUARI var jag i ett varmt och soligt Östersund. Våren kom dit när jag var där, och trots att det var massor av snö så kunde man dag för dag se hur snön blev till vatten. I detta vårlika Jämtland, som för övrigt bjöd på ett väldigt bra snörally, kom jag i kontakt med en man som heter Göran och som är involverad i rallysporten precis som jag. Han talade om för mig att ett däck innehåller 20 gummiblandningar och är en av bilens mest teknologiska delar. Snacka om utvecklat gummi, tänkte jag, samtidigt som jag insåg att inte många vet om detta. För hur många har egentligen koll på sina däck? Har du? Nu kommer våren med stormsteg och efter den 15 april får du inte ha kvar dina vinterdäck på bilen. NÄR JAG JOBBADE i Gävle blev jag inkallad till en poliskontroll vid riksväg 80, eller som den nu heter 68, mellan Sandviken och Gävle. De bad mig blåsa, men de ville även

”De kall ar m jävla ho ig ra”

att jag kom ut ur bilen. Jag blev inte gripen för något, utan de visade mig bara hur mina däck var. Nu hade jag nya däck, så det var ingen fara på taket, men eftersom jag är nyfiken frågade jag hur många det är som åker med icke godkända däck. Trafikpolisen svarade att en till två bilar av tio kör på däck som borde ligga på sophögen. HUR VET MAN då om däcken är godkända? Jo, enkelt. I varje däckmönster finns det en markering som sitter lite längre ned i en skåra i däcket. När däckets mönster är nere i nivå med den markeringen så ska man byta däcket. Varför tror ni att däcket är en av de mest utvecklade detaljerna på bilen? Jo. för att säkerheten i bilen avgörs av greppet mot vägbanan. Närmare två av tio bilar kör med kassa däck. Jag gjorde ett bromstest en gång med två helt olika uppsättningar däck. I 50 kilometer per timme skilde det en billängd i bromssträckan. Den billängden kan vara

skillnaden mellan liv och död. Så nu när ni ska sätta på era sommardäck igen: kolla dem ordentligt! Och om ni är tveksamma, ta kontakt med en däckverkstad. VARFÖR SKRIVER JAG en så dyster krönika? Jo, för att sommaren ska bli en glad period och inte fylld med massor av löpsedlar om tragiska trafikolyckor.

Däcken är viktiga! n

MIKAEL LINDH Motor-entusiast

gott kaffe re ill hell ”Jag v appa” p s bo ho

”Måste jag sk rika för att dom ska lyssna?”

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE

KONTAKTA OSS IDAG! Telefon: 013-24 20 40 E-mail: ostgota@jede.se

Artikel 2 i barnkonventionen: Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Artikel 12 i barnkonventionen: Du har rätt att säga vad du vill.Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!

www.automatcenter.se

KRÖNIKA

Rosévinet hör våren och sommaren till. ÄNTLIGEN ÄR VÅREN och sommaren nära.

När värmen kommer är det tid för det populära rosévinet, som de senaste fem till sex åren skjutit i höjden ordentligt i försäljningen. Men vad är det som ligger bakom denna omtyckta sommardryck? En vanlig missuppfattning angående detta härliga sommarvin är att det är en blandning av vitt och rött vin, men detta sker bara i undantagsfall, och inom EU får rosévinet bara göras på blåa druvor. Den metoden kallas taché och är vanlig vid framställning av mousserande rosévin. Undantaget från detta i EU är rosé champagne, som tillverkas enligt en annan metod. Själv tycker jag att rosé är en perfekt dryck på sommaren, men den kan även drickas som matvin. DEN VANLIGASTE METODEN när man produce-

rar rosévin är att man producerar vitt vin av röda druvor. Färgen på ett rosévin kommer från skalen, som får ligga med i urlakningen efter att man krossat druvorna. Skalen ger färgen på rosévinet, och beroende på vilken färg man vill ha är det avhängigt

hur länge de är med i processen när man producerar vinet. Ju längre tid, desto mörkare färg är det på vinet. För vissa roséviner får skalen även vara med under en kort period vid jäsningen av musten för att ge vinet ännu starkare kulör och mustigare smak. Vissa druvsorter har så stark färg i skalen att så fort de spricker läcker en del färg ut i druvmusten och den blir omedelbart rosa. De flesta sådana viner görs på zinfandel-druvan och brukar kallas för »blush wine«. De är mer eller mindre påtagligt söta. ANDRA FRAMSTÄLLNINGSMETODER ÄR genom

kolsyrejäsning, genom att pressa vita druvor extra hårt, vilket medför att de utsöndrar ett rött färgpigment, och genom att använda en kombination av de ovanstående framställningsmetoderna. Fördelen med rosévin till grillat är att det funkar till beska smaker, vilket inte rödvin gör. Beska smaker finns det gott om när vi grillar. Själva grillytan är besk (det blir mycket bränt när jag grillar) och salladen med rucola, lollo rosso och roman är definitivt besk.

Tjänster för ett hållbart företagande ”De kall ar m jävla ho ig ra”

ill hell

”Jag v för pa” Tekniska verken skapar förutsättningar s pap att kombinera ett bo ho lönsamt och hållbart företagande. Våra produkter och tjänster bygger på att ta vara på resurser som annars skulle gått förlorade, ofta i flera steg och alltid på det mest effektiva sättet. Tillsammans åste jag skri med våra”M kunder driver vi utvecklingen mot vår vision – att bygga ka för att dom ska världens mest resurseffektiva region. lyssna ?”

Läs mer på tekniskaverken.se

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

ett våra Har du s ttrade bä nya, för r för ido BRIS BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE Min–a S ? företag

Artikel 2 i barnkonventionen: Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Artikel 12 i barnkonventionen: Du har rätt att säga vad du vill.Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!

EN RIKTIGT BRA sommarrosé är Cavarosas

Wines Rosato Umbria Igt, som just är gjord enligt blushmetoden och av den härliga sagrantinodruvan, som är väldigt »tanninig« som rött vin, men denna till synes ljusa rosé har en trevlig stor smak och man kan känna tanninerna, vilket gör den till ett utmärkt drickvin, men också god som matvin till lättare sommarätter och sallader. FOTNOT: Tanniner, som även kallas garvämnen, är en viktig beståndsdel i röda viners smak. På sätt och vis kan man säga att de är vinets själ och ryggrad. Tanninerna finns i druvskalen och inte i druvans saft. Under vinets jäsning utvinns tanninerna och färgämnen (precis som färgämnen tillhör tanniner gruppen fenoler) ur skalen. n

PETER LANNESAND Cavarosa

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: EVA LINDBLAD

Trodde du att du skulle sälja så mycket som 35 000 ex när du bestämde dig för att ge ut boken? – Nej, men jag hade som mål att sälja fler böcker än Kaj Karlsson, som med 16 000 sålda böcker då var Sveriges främsta egenutgivare. Min första upplaga var på 5 000 exemplar, och när jag såg pallarna med böcker stå på min uppfart kände jag att det skulle bli en stor utmaning att sälja iväg alla. Men det gick, och det gick relativt fort, så redan efter en månad fick jag trycka nya böcker. Jag satte ett nytt mål – att sälja andra upplagan, och flera delmål senare hade jag nått över 35 000 ex. Tidningen Resumé spådde tidigt att din bok skulle bli en succé genom vad de kallade gerillamarknadsföring. Kan du kort beskriva hur du gjorde? – Jag vågade se min bok som ett företag, och precis som med vilket annat företag som helst gäller det att arbeta hårt och satsa allt man har. Visst är det tufft, men ger man ut en bok på hobbybasis får man också resultatet därefter. Det är mycket envishet och stort engagemang som ligger bakom min succé och jag har alltid haft en strategi bakom allt jag gör. Man får heller inte glömma bort att produkten måste hålla, det vill säga de som köper boken måste få en bra läsupplevelse. För det är berättelsen som säljer, och är den bra kommer också läsarna att rekommendera den till andra. Åsa Selling, förläggare på Wahlström & Widstrand, har sagt: »Med Märkta för livet har Emelie Schepp lyckats med något jag inte trodde var möjligt. Utan förlag eller branscherfarenhet har hon fått återförsäljare och publik intresserade av och engagerade i en bok och ett författarskap som höjer sig över mängden och är här för att stanna.« Det är verkligen beröm. – Det är väldigt fina ord och jag är stolt över att tillhöra ett så anrikt förlag som Wahlström & Widstrand. Ett skäl till att du bestämde dig för att ge ut »Märkta för livet« på eget förlag var att du tyckte att ledtiden, tiden mellan färdigt manus och utgivning, var för lång. Nu kommer den första boken på Wahlström & Widstrand först våren 2015. Är det okej att hoppa över utgivning 2014? – »Märkta för livet« nylanseras hösten 2014, dels i storpocket och dels som ljudbok, så det blir ett boksläpp även i år.

Östgöten Emelie Schepp står för Sveriges största egenutgivningssuccé. Hennes debutdeckare »Märkta för livet« kom förra sommaren, och hon har nu skrivit avtal för tre böcker med förlaget Wahlström & Widstrand. Genom dem har »Märkta för livet« sålts till åtta länder.

Vad är fördelen med att ligga på ett etablerat förlag i jämförelse med att ge ut en bok själv? – Tidigare var jag allt i ett. Både förlag, författare, marknadsplanerare, distributör, säljare med mera. Nu kommer jag att kunna satsa enbart på författarskapet som sådant med att skriva nytt manus, besöka mässor och hålla föredrag. Finns det någon nackdel? – Svårt att svara på. Med ett etablerat förlag är det fler som är involverade i hela bokprocessen, men det är ju samtidigt en fördel. För min del såg jag styrkan i att kombinera min erfarenhet som entreprenör och Wahlström & Widstrands erfarenhet inom bokbranschen, och jag är övertygad om att vi tillsammans kommer att åstadkomma något riktigt bra. Vilka åtta länder är boken såld till, och kommer du att resa utomlands för att lansera böckerna? – »Märkta för livet« är såld till Tyskland, Norge, Danmark, Tjeckien, Italien, Nederländerna, Polen och Japan. Boken släpps i Danmark i början av april, och i samband med lanseringen kommer jag att delta på Nordens största krimmässa i Horsens. Det är en hel del intervjuer, framträdanden och boksigneringar inbokade där. Jag siktar på att besöka alla länder som boken är såld till och det ska bli spännande att lära sig mer om nya bokmarknader. Kommer du att ha kvar ditt jobb som projektledare i reklambranschen, eller blir du nu författare på heltid? – Jag kommer att ägna mig åt författarskapet på heltid. Det innebär förutom skrivandet att jag kommer att föreläsa, hålla kurser och delta på mässor. Du har framgångsrikt mutat in Norrköping som deckarstad. Har du fått några reaktioner från Norrköpingsbor? – Jag har fått mängder av positiva reaktioner, många gillar att läsa om miljöer de känner igen sig i. Vill du berätta vad din nästa deckare kommer att handla om? – Det blir en fortsättning på »Märkta för livet«, och nya utmaningar väntar för Jana Berzelius. n

Nästa nummer är ute i början på Maj och innehåller:

Omslagsprofil: Nils Ekman Nils är en affärsman med mer än 30 års erfarenhet av Nord- och Latinamerika. Han är född i Sverige men är uppvuxen i Argentina och Spanien. Nils är delägare i Scandinavian Logistics Partners och Xcentur AB som agerar i Nord- och Latinamerika med utgångspunkt från skandinaviska uppdrag.

EU-valet

Vi ställer frågor till partiernas representanter till EU-valet, och visar hur ditt valdeltagande gynnar Linköping.

Möt Sefin Ismael

Sefin Ismael utgick från familjens falafelrecept och byggde en egen fabrik. Nu lanserar han receptet stort. Läs den smått otroliga historien!

Ulf Stern Vi intervjuar Ulf Stern som är en av grundarna av IFS. Han är även Senior Advisor för XMReality som grundades 2007 av forskare med bakgrund från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Martine Youseff

Dessutom Martine Youseff som på egen hand startat och driver nagelsalongen Nail it.

NUMMER 4 2014

Nils Ekman är en färgstark man med en spännande livshistoria.

Välkommen till vårt nya kontor! Nu har vi flyttat, välkommen!

Michael Sterne Kontorschef

Farbror Mellins torg, Linköping City