6 minute read

Jubileum Första tio åren som allmännyttans företrädare

SVERIGES ALLMÄNNYTTA 70 ÅR

Från bostadsnöd till allmännytta

Advertisement

Bostadsbristen ledde till att många bodde mycket trångt under förra seklets första decennier. Till exempel änkan med sex barn i Uppsala som tvingades bo i sina föräldrars enrummare (ovan). Och många bodde fortfarande i gamla ohygieniska ruckel (t.v.). Nedan: En så kallad nödbostad i Gävle.

I år fyller Sveriges Allmännytta 70 år. Under året kommer vi att göra nedslag i historien och skildra resan från starten i källaren under en Konsumbutik till en organisation för över 300 bostadsföretag.

Här berättar vi om de första åren, tidsandan och besluten som ledde fram till allmännyttans tillblivelse.

Text: Helene Ahlberg

SABO bildas

1950

HBV startas Lånetak ger storskaligt byggande HMK instiftas

19551952 1950-talet: Kommunernas ansvar ökar 1957

UNDER 1900-TALETS första årtionden präglas bostadslivet i Sverige av trångboddhet, bostadsbrist och usel standard.

1933 tillsätter regeringen en stor bostadssocial utredning med uppgift att komma på åtgärder som råder bot på detta. Det leder till en satsning på så kallade barnrikehus för stora barnfamiljer med låga inkomster.

Utredningen, som håller på i 14 år, lägger fun

Bruksvärdessystemet föds SABO får en politisk styrelse

1960-talet: Modernisering och sanering 19691968

Från bostadsnöd till allmännytta

damentet för svensk bostadspolitik som den i stora drag kommer att te sig ända fram till 1990-talets början.

1947 får kommunerna får ansvar för bostadsförsörjningen. Statliga byggstöd ska inte längre riktas mot kategoriboende som barnrikehusen eller en särskild grupp i samhället, utan i stället användas för att skapa goda bostäder för alla. Den bostadssociala utredningen lägger också

Kommuner och företag slås ihop Allmännyttan måste ägas av kommunen

1970-talet: Folkhemmet kritiseras 1971 1974

Allmännyttan nr 1 X mars 2020 Trångboddheten och att många privata värdar nekade barnrika familjer att hyra (de ansågs medföra slitage) ledde till en satsning på kommunala barnrikehus under 1930- och 1940-talen. Många allmännyttiga bostadsföretag har sitt ursprung i byggandet av barnrikehusen.

DÄRFÖR STARTADES SABO • Underlätta samarbete mellan bostadsföretagen • Informera om bostadspolitik och sprida kunskap om tekniska innovationer • Utgöra en motkraft till kritik mot allmännyttan • Pressa byggpriserna och verka för standardiserat byggande utan vinstintresse • Åstadkomma en god bostadsmiljö och socialt högvärdiga bostäder

grunden för allmännyttans tillblivelse. Staten inför fördelaktiga lån till allmännyttiga bostadsföretag utan vinstsyfte och det bildas allt fler sådana företag.

RUNT 1950 finnsuppåt hundra kommunala bostadsföretag. Att bygga och förvalta hyreshus är i många kommuner en helt ny uppgift – nu ska nytillträdda tjänstemän och styrelseledamöter 

Ramavtal om boinflytande

1979 SABO lanserar ny förvaltningsfilosofi ROT-program för ombyggnad

1980-talet: Förnyelse och nya byggideal 1981 1983

Torsten Henriksson, SABOs förste ordförande (1950–1966) var en av initiativtagarna till bildandet av SABO – och Göteborgs starke man under 25 år. Här tillsammans med kung Gustaf VI Adolf (i hatt).

 hastigt sätta sig in i bostadsfrågans alla vindlande aspekter. Behovet av en gemensam organisation börjar växa till.

På initiativ från Bostadsbolaget i Göteborg hålls 1949 en bostadskonferens som kommer fram till att det ska startas en centralorganisation. Och 1950 bildas så Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag – SABO. Den första kongressen hålls i Malmö den 11 november 1950.

54 bostadsföretag med sammanlagt 35 000 lägenheter ansluter sig från starten.

GÖTEBORGS KOMMUNALRÅD Torsten Henriksson, som också är ordförande i Bostadsbolaget, blir SABOs förste ordförande.

Per Bergman anställs som kanslichef. Han är också riksdagsman och SABO får därmed en Hyreshus byggs i Göteborg i början av 1950-talet. Ett av de första exemplen på elementhusbyggande.

NÄR BLIR DET EN ALLMÄNNYTTA? Efter andra världskriget blir allmännytta liktydigt med kommunala bostadsföretag – och med uppgifter som vi känner igen från senare tider: att "utan vinstintresse bygga och förvalta bostäder i sådan omfattning att de blir ett effektivt redskap för bostadsfrågans lösning".

fot rakt in i maktens boningar. Rollen att föra allmännyttans önskemål vidare till beslutsfattare och myndigheter blir tidigt en av de viktigaste uppgifterna.

SABOs första kontor ligger i källaren under en Konsumbutik i Göteborg. Utöver kanslichefen anställs även ”en medarbetare som kunde skriva maskin, svara i telefon och hålla ordning på papper och pengar”.

De första åren finns starka önskemål om att SABO ska köpa och sälja byggmaterial och även bygga fabriker för att producera vissa varor. Allt för att motverka kartellbildningarna inom byggmaterialbranschen.

Så blir det inte. I stället bildas den fristående föreningen Husbyggnadsvaror (HBV) 1952. Den får en blygsam start inriktad på att skaffa fram

Hyreschock efter skattereform

1990

SABO sänder egen tv Allmännyttans stiftelser blir bolag Bostadsakut hjälper kommunerna Stopplag hejdar försäljningar

1990-talet: Tomma lägenheter och affärsnytta 1991 1996 1998 1999 Allmännyttan får egen lag Treparten gör upp om ny hyra

2002 2003

billiga varor, till exempel genom direktimport av gasspisar.

FÖR ATT HÅLLA NERE kostnaderna för den omfattande nyproduktionen inför staten 1955 ett lånetak för nyproduktion. Detta kom att styra vilken typ av bostäder som byggs. Produktionen blir storskalig, likriktad och standardiserad. Byggandet rationaliseras med maskiner och prefabricerade byggelement. Några bostadsföretag startar egna fabriker för byggelement.

För att medverka till att bostadsföretagen handlägger sin verksamhet på ett ”ekonomiskt och rationellt sätt” bildas 1956 den fristående SABO-revisionen, som företagen kan beställa tjänster av. Man vill kunna göra jämförelser mellan företagen, men det möter svårigheter när kamrererna på de större företagen inte kan enas om en gemensam kontoplan.

SABOs huvudkontor blir kvar i Göteborg i drygt 20 år – västkusten har länge den starkaste ställningen i centralorganisationen, med ett visst spänningsförhållande mot huvudstaden. Till exempel får SABO-revisionen sitt säte i Stockholm.

ATT KOMMUNICERA är från starten en av SABOs viktigaste uppgifter. Tillsammans med Riksbyggen ger SABO ut tidskriften Byggforum (1951–1971), med artiklar och debatter om byggande, teknisk utveckling och forskning.

Vid slutet av 1950-talet startar SABO tidskriften Boendet, som bostadsföretagen kan dela ut till sina hyresgäster. Den beställs 1960 av 50 företag och trycks i 50 000 exemplar.

Hyresregleringen för allmännyttan slopas mot slutet av 1950-talet, och företagen kan träffa avtal med hyresgäster utan hyresnämndens prövning. Förhandlingssituationen är ny för allmännyttan, som dittills byggt för givna behov och sett kostnaden mest som en teknisk-ekonomisk fråga. Hyran är inget man kan förhandla om, det är något man räknar sig fram till, framhåller en styrelseledamot i SABO.

För att underlätta förhandlingarna instiftar SABO och Hyresgästernas Riksförbund förlikningsorganet HMK (Hyresmarknadskommittén) 1957.

ATT SPRIDA KUNSKAP hör tidigt till SABOs grunduppdrag, och utbudet av kurser och konferenser är stort redan under 1950-talet. Man ordnar konferenser om byggprojektering och nya beräkningsmetoder. SABO har också tågkonferenser, där deltagarna åker runt i Sverige för att studera olika problem på plats. Under 60-talet genomförs till och med studieresor till Sovjet för att studera den storskaliga utbyggnaden. b

Vad händer sedan? Läs mer om åren som följer i nästa nummer av tidningen.

1954 invigs Vällingby centrum. ABC-staden med plats för både Arbete, Bostad och Centrum har kommit att representera det moderna konsumtionssamhällets genombrott. Svenska Bostäder bygger husen i egen regi.

Nej till självkostnadsprincip Allmännyttans energiutmaning startar

2000-talet: EU hamnar i fokus 20082007 Ny lag för allmännyttan

2011

Allmännyttan nr 1 X mars 2020 Första kombohusen invigs SABO blir Sveriges Allmännytta Sveriges Allmännytta fyller 70 år Allmännyttans klimatinitiativ

2010-talet: Ny roll för allmännyttan 2013 2018 2019 2020

This article is from: