DEN FÖRÄNDERLIGA UTOPIN

Under de flesta tider har människor fantiserat om hur det perfekta idealsamhället skulle se ut och hur det skulle fungera. Man kan försöka föreställa sig samhällen utan orättvisor, utan fattigdom eller svält och dylika eländen. Rättvisa samhällen där allting är bättre än det vi lever i just nu. Det här väckte en nyfikenhet hos mig att börja läsa mig in på hur bilden av det utopiska samhället har förändrats under historiens gång och ifall äldre bilder av en ”utopi” ännu i dagens läge skulle kunna klassas som utopier.

”Solstaten” är en berättelse om ett utopiskt idealsamhälle skriven av dominikanermunken Tommaso Campanella och gavs ut 1623. Vissa aspekter av Solstaten kan fortfarande i dagens läge anses höra till ett idealsamhälle, som exempelvis att invånarnas arbetsdagar är endast 4 timmar långa. Invånarna i Solstaten har dessutom en medellivslängd på 100- 170år, vilket inte behöver vara något negativt så länge man hålls frisk under dom åren. Däremot är de grundläggande förutsättningarna i denna ”utopi” sådana som i dagens läge skulle räknas in i det dystopiska samhället. Solstatens system grundar sig på astrologi och geometri och det är de som är mest kunniga inom olika ämnen som även ansvarar för dom områdena.

Till exempel så finns det en ”Kärleksminister” som bestämmer vem som skall ha samlag med vem och hur ofta detta får ske med tanke på att avkomman skall bli så optimal som möjligt. Ringer detta nån klocka hos någon? Handmaid’s Tale har en lite liknande storyline och de flesta av oss (förhoppningsvis alla) skulle nog klassa den som en dystopi. Ett annat exempel på ett liknande tänk var i Tyskland under 1930-talet då man ville framavla så ”rena” avkommor som möjligt. Man kan säga att Solstaten inte åldrats så väldans bra och att den i dagens läge inte skulle klassas som en skildring av idealsamhället.

Klipp till ca 260 år senare, 1890 då konstnären William Morris skrev ”News from Nowhere”, en socialistisk-utopisk science fiction-novell som fick ett stort genomslag. Likheter med Solstaten är bland annat tanken om att alla invånare skall leva på jämlika grunder och att det inte ska finnas stora ekonomiska skillnader eftersom det inte skall finnas ”ägande” på samma vis som i den riktiga världen. Absolut, detta låter väl prima vid en första anblick, men när man läser lite noggrannare så kommer det fram att det enligt Morris fortfarande bör höra till kvinnornas uppgifter att sköta hushålls-arbetet. Han förklarar detta med att alla skall utföra det arbete som dom njuter av att utföra och att en klok kvinna njuter av att sköta hushållsarbetet och att ta hand om medlemmarna i hushållet inklusive mannen. De flesta skulle troligtvis hålla med om att denna förlegade kvinnosyn inte hör ihop med deras nutida bild av ett idealsamhälle.

Många av dåtidens utopier innebär förtryck mot vissa samhällsgrupper, framförallt kvinnor. Det kan delvis bero på att författarna, precis som majoriteten av män under dom århundradena, inte såg det kvinnliga könet som jämställt med det manliga. Flera delar av dessa verk passar in i nutida dystopiska berättelser och har inte åldrats till sin fördel. Med det sagt så tror jag att författarna till dessa verk och liknande utopiska verk har haft en god tanke med sitt skrivande. Tanken var troligtvis att kritisera samhället som de levde i och framförallt de kapitalistiska delarna av det. Men jag anser att man kan välja och vraka mellan vad man sist och slutligen väljer att ta med sig från dessa verk från långt tillbaka i tiden. Så länge som man inser att det är just där dom hör hemma, det vill säga i dåtiden och inte i framtiden.

ESTHER DJUPSUND