40
ANLÄGGNINGSvärlden NUMMER 5 2022
Ny studie:
Svårt att nå skogsmål genom älgavskjutning Ett av syftena med älgförvaltningen är att bidra till minskad skador på skog. Enligt Naturvårdsverket har man tidigare redovisat att älgstammen minskat sedan den nya älgförvaltningen infördes, men detta har inte haft någon nämnvärd effekt på skogsskadorna.
UTHYRNING! Sorteringsverk • Krossar • Generatorer
Vi hyr ut enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Vi monterar, startar upp och servar.
KROSS KONSULT
Ring Mobil 070-626 01 22 0370-140 50 andreas@krosskonsult.se
Flera faktorer påverkar mängden skador. Bland annat älgstammens storlek och sammansättning samt den tillgängliga fodermängden, främst tall. I en ny rapport från Naturvårdsverket har en nyligen framtagen beräkningsmodell används som visar hur sambanden mellan dessa faktorer ser ut. Rapporten är skriven Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). −Resultaten bekräftar det vi sagt tidigare. Vi når inte de skogliga målen enbart genom att
För mer info och försäljning av beg maskiner, besök vår hemsida:
www.krosskonsult.se
Ny ledarduo för Norra skog
”Vi når inte de skogliga målen enbart genom att reglera älgstammen.” Urban Johansson vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Stig Högberg, Timrå och Charlotta Kristow, Ånge är ny ordförande respektive vice ordförande i Norra Skog.
Efter Norra Skogs årsstämma står det nu klart att Stig Högberg från Timrå valts som ny ordförande och Charlotta Kristow från Ånge går in som vice ordförande. Skogsägarföreningen har under sina två första år gjort stor omorganisation, blivi delägare i pappersbruk och skapat en vinstdelningsstrategi för sina 27.000 medlemmar som äger skogsmark i Norrbotten, Västerbotten, Lappland, Ångermanland, Medelpad och Jämtland. – Detta är ju ett så roligt och stimulerande uppdrag och jag är tacksam över förtroendet från våra medlemmar. Jag ser verkligen fram emot att fortsätta utveckla allt gott som har kommit utifrån fusionen, säger Stig Högberg, nyvald ordförande för Norra Skog. – Våra framgångar gläds jag över och kraften från dem kommer vi använda framåt för att göra gemensamt arbeta med ytterligare förbättringar säger Charlotta Kristow, nyvald vice ordförande Norra Skog.
Älgen orsakar skador på skog. Ett syfte med älgförvaltningen är att bidra till att minska dessa skador. Naturvårdsverket har tidigare redovisat att älgstammen minskat sedan den nya älgförvaltningen infördes, men detta har inte haft någon effekt på skogsskadorna.
Foto: Erik Karits, Pexels
reglera älgstammen. Klövvilt och fodertillgången behöver förvaltas parallellt för att minska skogsskadorna så effektivt som möjligt. Detta bör beaktas mer inom förvaltningen, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket. Enligt studien visar den nya beräkningsmodellen att älgförvaltningsplanerna tenderar att överskatta populationen vid låga tätheter och överskatta populationen vid höga tätheter. Den visar också att populationsmålen inom älgförvaltningsområdena nås
med en eftersläpning på 3–6 år. Vid analyser av upprepade mätningar inom samma område med älgbetesinventeringen ÄBIN och den nya modellen för att skatta älgstammen finns inga samband mellan förändring i älgtäthet och förändring i andelen skadade tallar. Om älgtätheten förändrades följde således inte skogsskadorna de förändringarna. Samma område kunde alltså ha högre skador än tidigare oberoende av om älgstammen ökat eller minskat inom området.
Sammanfattningsvis var det mycket få älgförvaltningsområden som nådde de skogliga målen, oavsett älgtäthet. Enligt studien visar älgbetsinventeringen ÄBIN på svaga samband mellan älgpopulationens storlek och betesskador. Bland annat den stora mellanårsvariationen i andelen skadade tallar gör att det är mindre lämpligt att fastställa förvaltningsmål för älgpopulationens storlek enbart baserat på andelen skadade tallar enligt ÄBIN.
Höga byggmaterialkostnader sätter stopp för nya hyresbostäder Enligt bransch- och intresseorganisationen Sveriges Allmännytta riskerar de skenande priserna på byggmaterial göra det omöjligt att bygga nya bostäder med hyror som folk har råd att betala. Enligt en ny undersökning bland Sveriges Allmännyttas medlemsföretag visar att anbudspriserna i en tredjedel av allmännyttans pågående upphandlingar avviker kraftigt från förväntat
pris. Priserna i pågående byggprojekt ökar i snitt med 10 procent, i vissa fall upp med 30 procent. – Enbart det senaste året har byggkostnaderna stigit med 12,2 procent enligt SCB. Det är en exceptionell kostnadsökning. Detta samtidigt som investeringsstödet för hyresbostäder har tagits bort. Det stigande ränteläget i kombination med snabbt ökande byggkostnader kommer att påverka byggnadstakten negativt säger
Jonas Högset, fastighetoch hållbarhetschef på Sveriges Allmännytta. En enkät bland Sveriges Allmänny ttas medlemmar visar att de ökade kostnaderna framför allt slår igenom i pågående upphandlingar av nya bostäder. 125 av bolagen har pågående upphandlingar. I en tredjedel av dessa avviker anbudspriserna väsentligt från förväntat pris. Av dessa uppger 25 bostadsbolag att anbudspriserna i genomsnitt ligger närmare 20 pro-
cent högre än förväntat. I några fall är anbudspriserna 40–50 procent högre än förväntat. I enkäten syns även de ökade kostnaderna hos de 103 bolag som har pågående nyproduktion. I 170 av 265 pågående projekt har entreprenörerna aviserat och åberopat extra betalning eller kommit in med ett nytt kontraktspris. Entreprenörerna vill i genomsnitt öka kontraktspriset med tio procent. Som mest aviseras kostnadsökningar på 28–30 procent.
