Trons konsekvenser

i ett kök i malmö sitter vi och och pratar om sommarens nummer av Uppdrag Mission, ett nummer med temat ”Gud, gör oss djärva!”. Per har precis kommit hem från en prästvigning inom den oberoende kyrkan i Filippinerna, ett land och en kyrka som ligger nära hjärtat för oss båda och där vi har mött djärva kristna. En av de djärvaste var biskop Alberto Ramento.

En av Ramentos präster stöttade sockerbruksarbetare som strejkade på Hacienda Luisita och åkte regelbundet dit för att ge dem själavård och fira mässa med dem. För denna sin mission blev han mördad.

Biskop Ramento, en djärv förespråkare för solidaritet och mänskliga rättigheter, stöttade arbetarnas kamp och krävde rättvisa för sin mördade präst. Trots den uppenbara faran försökte han gå till botten med vad som hänt och ta reda på sanningen om vem som låg bakom mordet.

Den 3 oktober 2006 hittades biskop Ramento mördad i sitt hem. Han hade satt sin egen säkerhet, sin bekvämlighet och sitt eget liv åt sidan för att göra det som han visste var rätt. Han blev mördad för att han ställde sig på de svagas sida och gav röst åt dem vars röster hade tystats och ignorerats. Som hans son har uttryckt det: Alberto Ramento mördades inte bara för att han predikade evangeliet, utan för att han levde som han lärde. Att leva evangelium är alltid djärvt.

De människor som lyfts fram i det här numret av Uppdrag Mission lever och har levt under väldigt olika förutsättningar. För många av oss är det värsta som kan hända när vår kyrka eller vi själva tar ställning för något att vi blir hånade i ett satirprogram. För andra människor, runtom i världen idag och genom historien, har trons konsekvenser varit risk för tortyr, förföljelse och död.

Många människor har betalat det priset. Deras djärvhet är svår att föreställa sig för oss, men den är också en konsekvens av vår gemensamma tro. En tro som är djärv.

agneta hansson, styrelseledamot i Lunds Missionssällskap och medlem i Uppdrag Missions redaktionsråd per kristiansson , sekreterare i Lunds Missionssällskap, stiftsadjunkt för teologi och mission i Lunds stift och medlem i Uppdrag Missions redaktionsråd

Alltid

4 krönikan

8 enkäten

21 betraktelsen

26 recension

42 stipendierapporten

46 stipendiaten

47 om LMS

16 ansikten ur missionens historia

Per Kristiansson berättar om sina förebilder bland vår stora världs missionärer – från Paulus och Lukas via Franciskus och Clara och fram till Dorothy Day och Bede Griffiths.

30 jordbunden, människofokuserad och kristuscentrerad

Varför skrev Fred Kaan om att gå från kyrkan ut i en värld där stora risker väntar? Per Harling skriver om sin vän och hans ”mind the gap”-teologi.

12 stora risker

Hur kommer det sig att det inte har blivit fred trots att Sydsudan har blivit självständigt? Moses Monday John berättar om fredsarbete i en nation där kvinnor och unga lever på marginalens marginal.

38 i tjänst tillsammans

”Hur arbetar ni med diakoni?” Svenska kyrkan i Malmö fick den frågan från stadens muslimska nätverk, och nu har tankarna på att försöka göra något gemensamt kommit en bit på vägen.

26 tvenne unga zeloter

Lunds Missionssällskaps två första missionärer blev också de två sista. På Historiska museet i Lund berättar Andreas Manhag om deras öde med hjälp av en kinesisk dräkt.

22 överflöd och brist

En del av Elinn Leo Sandbergs avhandlingsarbete består av möten med människor som handlar på Matmissionen i Malmö, en butik som minskar matsvinn men som också är beroende av det.

”ett med din värld, så vill du vi skall leva. Gud, gör oss djärva!” sjunger vi i psalm 288. För en församling i Jakarta kan det innebära att öppna den lilla vårdcentralen på kyrkans område för alla, trots att kristna är en liten minoritet i Indonesien. Och att berätta för resenärerna vid det närbelägna nya resecentret att det går fint att komma in och dricka vatten.

Moses Monday John som leder Organization for Nonviolence and Development i Sydsudan säger att han inte vill uppmana sina landsmän att vara djärva – att ta risker måste vara vars och ens beslut. Men han håller själv kontakten med sydsudanesiska flyktingar i flera länder, och med fredsaktivister i Sudan, för att kunna berätta för världen om vad som händer när den vill lyssna. Och Tommie Sewon berättar om några av de modigaste människor han känner, de som har sökt sig till samtalsgruppen Anonyma Ensamma i Sofia kyrka i Stockholm. Allt i samma värld.

ANNA BRAW, REDAKTÖR FÖR UPPDRAG MISSION tommie sewon är ungdomspedagog och musiker i Sofia församling och Fryshuskyrkan i Stockholm. Han har skrivit flera böcker, bland andra Huskroppar (Salvadore! Produktion) och Prata om livet med en penna (Verbum), och skrivit och spelat in mycket musik – Psalmer, sånger eller mittemellan kommer i höst.