I tjänst tillsammans

kan kristna och muslimer arbeta gemensamt för att möta de sociala behoven i Malmö? som det finns liknade samhällsutmaningar på flera håll, säger Maria Kjellsdotter Rydinger. Tillsammans har vi i projektgruppen lyssnat in behoven och kartlagt förutsättningar, resurser och möjligheter att hitta långsiktig finansiering. låg tillit till samhället

En projektgrupp har tagit de första stegen.

För snart ett år sedan kom ett brev från Malmö muslimska nätverk till Svenska kyrkan i samma stad. Kunde muslimska företrädare få lära sig hur kyrkans diakonala arbete är organiserat och hur utbildningen är utformad?

Och så en sak till: brevskrivarna ville undersöka möjligheter för muslimer och kristna att lära av varandra och ta sig an Malmös sociala utmaningar tillsammans.

Medarbetare och förtroendevalda i Malmö pastorat blev genast intresserade. Visst ville de dela med sig, men hur? Hur skulle ett sådant lärande gå till? Och hur skulle gemensamma sociala insatser kunna organiseras? Skulle man kunna kalla arbetet diakoni?

Hon hoppas att projektgruppen kan få med sig kommunen och regionen.

– Kunskap och vilja finns. Det är resurser som saknas. Vi kan inte börja om vi inte har långsiktig finansiering. Dessutom skulle kommunen ha nytta av att ha ingångar till människor som de annars inte når.

”kunskap och vilja finns”

En projektgrupp tillsattes. Den består av Maria Lundberg, diakon och vid den tidpunkten tillförordnad administrativ chef i Malmö pastorat, Andreas Hasslert från Malmö muslimska nätverk och Maria Kjellsdotter Rydinger som är interreligiös samordnare på Kyrkokansliet i Uppsala. De fick i uppdrag att undersöka möjligheterna för ”muslimsk-kristen diakonal utbildning och praktik” i Malmö. I januari anslöt Agnes Callewaert, som är diakon i S:ta Maria kyrka i Malmö.

För Svenska kyrkan på nationell nivå finns ett intresse av att följa processen efter-

De senaste åren har fler och fler människor med sociala, ekonomiska eller psykiska behov vänt sig till de muslimska församlingarna i Malmö.

– De drar ett enormt lass, säger Maria Kjellsdotter Rydinger.

Dels har församlingarna tagit ett stort ansvar genom att ta emot nyanlända, dels märker församlingarna av den växande psykiska ohälsan, särskilt bland människor som är födda i andra länder än de nordiska.

– Tilliten till myndigheter, vård och socialtjänst är låg i de här grupperna, säger hon, och de söker sig hellre till församlingar och religiösa organisationer. Omvänt finns det en

F Rstudien

Med stöd av Lunds Missionssällskap har en förstudie sonderat möjligheter för Svenska kyrkan i Malmö, Svenska kyrkan på nationell nivå och Malmö muslimska nätverk att samverka i ett förebyggande psykosocialt arbete. A World of Neighbours söker EU­medel för att fem likartade projektgrupper i Europa ska få processtöd och möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. Maria Kjellsdotter Rydinger är en av verksamhetsledarna i A World of Neighbours.

skepsis från myndigheternas sida gentemot religiösa aktörer, inte minst mot de muslimska. Det är detta vi benämner den dubbla förtroendeklyftan.

Men inte heller folkkyrkan är undantagen misstron.

– Det finns en rädsla. Samtidigt ser kommun och myndigheter behovet av att utbilda dem som arbetar inom socialtjänst, polis och vård om religionens betydelse. Det behövs förståelse från båda håll för hur religion kan användas som en resurs utan att bli normerande eller missionerande.

den som ska arbeta med sociala insatser i en muslimsk församlingarna behöver en akademisk utbildning i grunden, precis som en diakon, och en påbyggnadsutbildning med fokus på det diakonala förhållningssättet i mötet med människor.

– På samma sätt som kristna socionomer väljer att läsa till diakon för att arbeta inom kyrkan, finns det självklart muslimska socionomer som skulle göra samma val – om bara möjligheten fanns och om de muslimska församlingarna hade råd att anställa dem.

Projektgruppen har undersökt frågan och insett att en utbildning som liknar det diakonala påbyggnadsåret ligger längre fram i tiden. För att inte bara sitta stilla och vänta har de hittat fler vägar till kompetenshöjande insatser och utbildningar. Sådana insatser skulle kunna göras i samarbete med folkhögskolor och utbildningsinstitut, men också genom handledning och erfarenhetsutbyte.

ser hela människan För Malmö muslimska nätverk är det angeläget att bli sedd som en positiv, stabil och stärkande part i frågor som rör förebyggande psykosocialt arbete. Maria Kjellsdotter Ryding er berättar att nätverkets medlemmar ser att

Maria Kjellsdotter Rydinger beskriver det som att drömmen om att tillsammans skapa ett tillitscentrum, en interreligiös diakonicentral, en första hjälpen-mottagning eller vad det nu ska kallas är stark.

– Om Malmö stad och regionen skulle ge positiva besked om ett treårsprojekt i september, säger hon, då finns det möjlighet att starta i slutet av 2023 eller början av 2024.

Och om det inte blir så?

– Då är det minsta vi kan göra att hitta former för att dela diakonal kunskap. Det här är inte att vara djärv. Om vi inte svarar på det här ropet bidrar vi till ökade klyftor och rädslor. Nu har vi chans att bygga tillit. n