Uppdrag Mission 2 2024: 150 år av internationellt engagemang

Page 1

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 2 • 2024 • årgång 178

INDIEN NU VET KYRKOLEDARNA 16 MISSIONSHISTORIA I 175 NEDSLAG ATT MED GLÄDJE FÖRKUNNA 18 SVERIGE/TANZANIA/FILIPPINERNA UT I VIDA VÄRLDEN IGEN 38


Missionsuppdraget i vår tid bygger på dialog och interreligiösa möten, långt från doktriner och regelverk men nära tron på människor och deras förmåga. Det är de rörelserna vi följer i Uppdrag Mission. UPPDRAG MISSION www.uppdragmission.se

Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap, LMS,

i samarbete med

Act Svenska kyrkan

www.lundsmissionssallskap.se

ANSVARIG UTGIVARE Samuel Rubenson REDAKTÖR Anna Braw Storabackegatan 15C 216 15 Limhamn 073-998 23 27 red@uppdragmission.se REDAKTIONSRÅD Frida Falk Agneta Hansson Per Kristiansson Johannes Zeiler GRAFISK FORM Maria Mannberg PRENUMERATION pren@uppdragmission.se ANNONSER annons@uppdragmission.se TRYCK Ljungbergs, Klippan i s s n 2001-0087 OMSLAG Act Svenska kyrkan är medlem i ACT-alliansen, ett nätverk av kyrkor och gräsrotsrörelser världen över. Bild: Albin Hillert/ACT-alliansen

Hoppet i korridoren möter jag en kollega som precis har talat med med­ arbetare och vänner i Gaza. De lider och sörjer, och kollegan bär deras berättelser vidare in på mötet. På nyheterna dagen före har jag sett jag hur en av våra ministrar ber oss att förbereda för krig. Klimatnödläget är vår tids ödesfråga, och den är ständigt närvarande i mina tankar, en fråga om rättvisa, om fred och om överlevnad. Jag skriver detta i en tid när oron för framtiden känns märkbar, påtaglig. I mig växer en längtan efter kyrkans profetiska röst – att vi ska stå upp för fred, för skapelsen, för demokrati och mänskliga rättig­heter så som vi har gjort sedan urminnes tider. 1874 beslutar Svenska kyrkan att hon ska missionera i andra länder, och Svenska Kyrkans Mission, SKM, grundas. 1947 inleder Lutherhjäl­ pen sitt arbete med internationell diakoni. De båda organisationerna går senare samman och blir 2019 Act Svenska kyrkan. I 150 år har Svenska kyrkan över stora delar av världen och på olika sätt kämpat för och tillsammans med människor som lever i utsatthet. Vår historia innehåller både goda historiska exempel och problematiska kolonialistiska idéer. Vårt arbete är en kamp för liv, och idag behövs den kampen mer än någonsin. I år vill jag uppmärksamma de långa globala relationerna, de människor som är bärarlaget – och den profetiska rösten. När vår vardag känns full av oro och hot är det vårt uppdrag som kyrka och som kristna att stå för hoppet. Det innebär att vi agerar med tro, med hopp och med kärlek för att vi är kristna. Vi får ta med oss våra 150 år av erfarenheter när vi möter dagens och morgondagens utmaningar. frida falk präst, församlingsinspiratör för Act Svenska kyrkan, projektledare för 150 år av internationellt engagemang, medlem i Uppdrag Missions redaktionsråd

BILD: JOSEFIN CASTERYD

2

u p p d r a g m i s s i o n n r  2 2 0 2 4


BILD: WIKIMEDIA COMMONS

Alltid

4 krönikan 8 enkäten

15 betraktelsen

31 recension

38 stipendierapporten

42 stipendiaten

16 nu vet kyrkoledarna Med sina 3,5 miljoner medlemmar

är de lutherska kyrkorna i Indien

28

BILD: ACT UBUMBANO

43 om LMS

en liten minoritet, men Ranjita

Borgoary har ett stort uppdrag: att

18

8 32

arbeta för kvinnors trygghet och

möjligheter i hemmet, i kyrkan och i samhället. Och först måste själva

kyrkan lyssna.

18 att med glädje förkunna

missionsresor som apostlarna Paulus och Thomas gjorde och fram till idag,

efter ett tag med mer fokus på de

sammanhang där det svenska enga­

AN

IFE

R,

AC

T

S

RK

NN

missionshistoria i 175 nedslag, från de

EN

KY

BI L D: CHR I ST Y JE

Vi firar Act Svenska kyrkan med en

V

A SK

gemanget är avgörande.

28 samtal för solidaritet Är vi vänner bara för pengarnas skull?

Eller finns det en djupare vänskap mellan kristna i Europa och kristna i södra

Afrika, en solidaritet? ACT Ubumbano

bjuder in till Solidarity Hubs där många kan vara med i samtalen.

för några år sedan firade Lunds Missionssällskap 175 år. Nu är det dags för det som

började som Svenska Kyrkans Mission att fira 150. Missionsivern är naturligtvis mycket äldre än båda

dessa rörelser – oavsett vilken bibeltext man vill se som missionsuppmaningen har människor så länge

32 på de sjungande vågornas strand

som den kristna tron har funnits gett sig ut för att tala med grannar och med människor i byar, städer

blev det för Anders Blomstrand, som

organisationer i Colombia, Egypten, El Salvador, Filippinerna, Haiti, Honduras, Guatemala, Indien,

27 år utan ens ett besök i Sverige

studerade tamuliska i Tyskland och

och länder längre bort.

Act Svenska kyrkan samarbetar med kyrkor, lokala och nationella organisationer och bistånds­

Irak, Israel/Palestina, Jordanien, Liberia, Myanmar/Burma, Pakistan, Peru, Sydafrika, Sydsudan, Syrien,

gav sig av till Trankebar i Indien för

Tanzania, Uganda och Zimbabwe. Att sprida det glada budskapet är en stor uppgift. Det blir bara alltmer

och Leipzigmissionen.

ANNA BRAW, REDAKTÖR FÖR UPPDRAG MISSION

att arbeta för Lunds Missionssällskap

uppenbart att det är något ingen kan klara på egen hand – kyrkan är världsvid, och vi gör det tillsammans!


krönika

BILD; MARIE RENAUX, BILD: LUTHERSKA VÄRLDSFÖRBUNDET COLTON STURGEON, UNSPLASH


krönika

Berättelsernas balans år 2024 fyller Act Svenska kyrkan, som grundades som Svenska Kyrkans Mission, 150 år. Det skapar ett utrymme inte bara för firande utan också för kritisk reflektion. Det är ett tillfälle att arbeta med den komplexitet som är ”berättelsernas balans” – detta är det uttryck som den afrikanska feministen och ro­ manförfattaren Chimamanda Ngozi Adichie använder1 när hon varnar för den enda be­ rättelsens fara. När vi blickar tillbaka på 150 år av inter­ nationellt engagemang i ett trosperspektiv ser vi berättelser om framsteg, förändring och liv, men tillbakablicken ger oss också möjligheten att ställa allvarliga frågor om makt, om per­ spektiv och om vem som sätter agendan för initiativ som är tänkta att bidra till förändring och framsteg. Stöd till teologisk utbildning har alltid va­ rit en viktig del av Svenska kyrkans globala ekumeniska engagemang. En del av Svenska kyrkans missionsarv är många års samarbeten med olika teologiinstitutioner i globala syd och strategiska projekt tillsammans med globala multilaterala organisationer som Lutherska världsförbundet (Lutheran World Federation, LWF) och Kyrkornas världsråd (World Coun­ cil of Churches, WCC). Ett sådant initiativ som har tagits ganska nyligen är det masterprogram i genus, reli­ gionsvetenskap/teologi och hälsa i den afri­ 1

Chimamanda Ngozi Adichies TED-föreläsning

”The danger of a single story” finns på YouTube

kanska kontexten som sattes igång som ett pilotprojekt 2013. Initiativet byggde på det arbete som hade börjat i utvecklingen av part­ nerskap i den afrikanska teologiutbildningen, och detta gjorde det möjligt att ta med ämnet hiv och aids i afrikansk kontext som en del av masterprogrammet. I pilotprojektet Gender and Health (genus och hälsa) samlades fyra utbildningsinstitutio­ ner där teologer utbildas. Stellenbosch Univer­ sity i Sydafrika började som teologiskt semi­ narium på 1850-talet och är nu ett universitet med ungefär 30 000 studenter. University of KwaZulu-Natal i Sydafrika har sitt ursprung i University of Durban-Westville, som bygg­ des för studenter med indiska rötter, och The University of Natal. Tumaini University Ma­ kumira i Tanzania är den evangelisk-luther­ ska kyrkan ELCT:s universitet, tidigare dess teologiska högskola. The Ethiopian Graduate School of Theology i Addis Abeba i Etiopien är den protestantiska högskola som drivs av bland andra Mekane Yesus-kyrkan. Var och en av de fyra institutionerna i grup­ pen fick uppgiften att bygga upp ett master­ program. Programmet skulle vara relevant för institutionens egen kontext, och det skul­ le utforska skärningspunkten mellan genus, religionsvetenskap/teologi och hälsa. På det viset skulle det kunna bidra till den kunskaps­ produktion och de pedagogiska insatser som behövs för arbetet med två av Millenniemålen, mål 4 (”Minska barnadödligheten”) och mål 5 (”Förbättra mödrahälsan”). När programmet

nr2 2024 uppdrag mission

5


krönika Berättelsernas balans

hade utvecklats valdes tio studenter per år ut av var och en av de fyra institutionerna. Utöver arbetet med det akademiska pro­ grammet uppmuntrades institutionerna till att utforska kontextuella samarbeten med lokala församlingar, andra trosgemenskaper och civilsamhällesorganisationer. Detta arbete syftade till att utveckla och arbeta för en dju­ pare kontextuell analys av verkliga situationer i skärningspunkten mellan genus, religion och hälsa och till att stötta och förstärka initiativ som skulle kunna leda till en positiv förändring. Pilotprojektet pågick 2013–2016, och en av de viktigaste orsakerna till att det blev så lyckat var de regelbundna möjligheterna till utbyten mellan deltagarna i form av bland annat formella nätverksmöten, lärarutbyten och studentutbyten. I projektet ingick också en satsning på syd-syd-utbyte utanför den afri­ kanska kontexten – masterstudenterna och deras lärare hade möjlighet att samtala med studenter och lärare i Latinamerika. Den förändringsteori som konceptualise­ rades genom masterprogrammet går ut på att människor som är verksamma som ledare i församlingar och andra trosgemenskaper kan leda förändringsarbete. De kan få kunskaper och verktyg och bemyndigas att arbeta i den fysiska verklighet som finns i skärningspunk­ ten mellan genus, religion och hälsa, och på det viset kan de leda förändringsarbetet i sina lo­ kala sammanhang, till exempel i församlingar. Att det finns troende som är engagerade i förändring och som har livsbejakande ideo­

6

u p p d r a g m i s s i o n n r 12 220 02244

logiska och teologiska arbetsredskap är avgö­ rande i de här sammanhangen eftersom trons eller religionens diskurs och lära annars ofta används för att hålla patriarkala normer in­ takta. De används bland annat för att förklara varför kvinnor bör sitta kvar i kyrkbänkarna medan männen står i predikstolen, och de används för att motivera påståenden om att hbtqia+personer är o-afrikanska, icke-kristna och till och med icke-mänskliga. Den religi­ ösa diskurs som styrs av patriarkala källor och okritisk appropriering av andliga texter har bidragit till att människor har nekats att leva sina liv. Kvinnor, barn, människor med funktionsnedsättningar, människor som iden­ tifierar sig som queer och män som inte passar in i det hypermaskulina idealet i de afrikanska sammanhangen har blivit utsatta för detta. När vi tillsammans ser tillbaka på 150 år av internationellt engagemang finns det mycket som vi kan fira. Men det finns också viktiga berättelser, berättelser från marginalerna, som är berättigade till vår uppmärksamhet. Histo­ ria skrivs, men den skrivs också om i vår tids kontext när rösterna från dem som ”avsiktligt tystades eller som helst inte lyssnades till” 2, som Arundhati Roy skriver, börjar göra sig hörda. När vi reflekterar över Svenska kyrkans 150 år med missionsarbete hoppas jag att vi är 2

Arundhati Roys pristagarföreläsning när hon tog

emot City of Sydney Peace Prize 2004, ”Peace & the new corporate liberation theology”, finns tillängligt för läsning på Sydney Peace Foundations webbplats.

BILD; MARIE RENAUX, LUTHERSKA VÄRLDSFÖRBUNDET


krönika Berättelsernas balans BILD: COLTON STURGEON, UNSPLASH

modiga nog att erkänna den skada som vi har åsamkat andra i trons namn och djärva nog att utveckla redskap och stötta aktörer som kan göra ett bättre liv möjligt för de fattiga, för de marginaliserade och för dem som inte har någon röst. n

charlene van der walt är sedan 2023 Act Svenska kyrkans globala koordinator för teologisk utbildning och har tidigare undervisat och forskat i Sydafrika, där hon är Honorary Associate Professor i ämnet genus och religion på The School of Reli­gion, Philosophy, and Classics vid University of KwaZulu-Natal. Hon samarbetar också med The Ujamaa Center for Biblical and Theological Community Development and Research vid samma universitet. Hennes forskning gäller främst queerteori och queer­teologi, queer bibelhermeneutik, aktivism och förändringsarbete koppade till hbtqia+, kontexuella bibelstudier och ny och experimentell pedagogik på området religionsvetenskap och teologi. 2020 var hon i Uppsala som gästforskare, inbjuden av Forum for Africa Studies vid Uppsala universitet, Svenska kyrkans forskningsenhet och Svenska kyrkans internationella avdelning.

nr2 2024 uppdrag mission

7


enkät

”Mycket att lära av våra systerkyrkor” Hur gör den världsvida kyrkan sig synlig där du är?

8

Svaren kommer från bland annat Sverige, Tanzania och Det heliga landet. uppdrag mission nr2 2024


enkät ”Mycket att lära av våra systerkyrkor”

BIRGIT KULLINGSJÖ

RESPINA NATSON RUGURABAMU

BOR I: VÅRGÅRDA

BOR I: KARAGWE I TANZANIA

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR SAMORDNARE

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PRÄST I

FÖR VÅRGÅRDA PASTORATS INTER­

KARAG­W E STIFT I EVANGELICAN

NATIONELLA GRUPP, BLANDAR

LUTHERAN CHURCH OF TANZA-

KÖRSÅNG OCH SOPPLUNCHS­

NIA, ARBETAR MED PROJEKTET

ARBETE MED ORDFÖRANDESKAP

ADOLESCENT GIRLS EMPOWER-

I KYRKORÅDET, GLÄDS ÅT SAM­

MENT (AGE), TYCKER OM ATT LÄSA

VARO MED BARN OCH BARNBARN

n n n I söndagens gudstjänster

finns den världsvida kyrkan med i förbönen, och i kollektvädjan när

vi tar upp sådana kollekter. Vi upp-

märksammar Act Svenska kyrkans

insamlingsperioder genom informa-

tion och insamlingsverksamhet, och

BÖCKER OCH SJUNGA, VILL LYSSNA TILL MÄNNISKOR OCH ENGAGERA FLER I SAMHÄLLSFRÅGOR OCH FREDSARBETE

n n n För mig är den världsvida

kyrkan en ekumenisk rörelse som

leder till ett mer omfattande sam­

arbete bland kristna kyrkor och

vi ordnar Möjligheternas Marknad

samfund. Målet är att vi ska sprida

prästgården för julinsamlingen. Alla

tjäna hela mänskligheten oavsett

för fasteaktionen och adventmys i som döps får en dopdroppe i glas tillverkad i Betlehem.

Guds kärlek i världen genom att vilka skiljaktigheter som finns.

I Karagwe stift är den världsvida

kyrkan synlig i våra lokala projekt

och utvecklingsprojekt. Act Svenska

”I oktober 2023 var en grupp från

kyrkan har arbetat tillsammans med

Vattholma pastorat på besök

stiftet för att bemyndiga flickor och

Highfield”, berättar Kristina

drömmar. AGE startades för 14 år se-

hos vårt vänpastorat i Zimbabwe,

stötta dem när de förverkligar sina

Lockner. ”Kvinnorna där hade gula

dan och har blivit ett viktigt projekt,

Luther-klänningar. Sista dagen där,

mycket uppmärksammat i Karagwe,

med att ha sytt upp varsin klän-

Flickorna som deltar får kunskaper

Vårt stift, Svenska kyrkan och

ELIAS NILSSON

flera projekt där vi har byggt med-

HEMMA MED MINA FÖRÄLDRAR

Västerås stift har samarbetat om

vetenhet om klimatförändringar.

Dessutom har vi trädplantering och

TRAINEE OCH KYRKVÄRD I MIN

I frågor som gäller kvinnor och

LÄSER JAG BÖCKER, TRÄNAR OCH

aktiviteter i stiftet.

FÖRSAMLING, OCH PÅ FRITIDEN

barn har vi också samarbetat med

ÄR I NATUREN

kyrkor och organisationer i andra

länder, bland andra Västerås stift och Danmission. Bemyndigande

är ett nyckelord i det arbetet, och

när kvinnor och barn ställs inför

sig om olika religioner och kulturer,

utmaningar i samhället.

Den världsvida kyrkan gör sig

och unga. På de områdena har vi

finns i verksamheterna men också i

Västerås stift och många kyrkor och

röra sig i kyrkans miljöer utan att

samarbetat med Svenska kyrkan,

organisationer i Tyskland, Danmark och USA.

Vårt stift har också nära sam­

arbeten med andra kyrkor och

samfund, troende som tillhör andra

vår tro. Öppenheten gör att de kan

känna några krav på att man måste

tro för att vara med. Jag tror att det

är viktigt för att nya ska våga testa

att komma till kyrkan och möjligen också komma till tro.

en och ambassader som tillhör

märkt att de får bättre självkänsla

Att vårda kontakter är viktigt för oss

vånad, lycklig och tacksam över min

graviditeter och sexuellt överförba-

synlig.

klänning, och den sitter superbra.”

har att göra med den öppenhet som

religioner, den tanzaniska regering­

med hjälp av kramar och ögonmått.

ra sjukdomar har minskat.

men alla tycks känna en samhörig-

het med den kristna tron eller en

nyfikenhet på den. Jag tror att det

utbytesprogram för medarbetare

kyrkor, missionsorganisationer och

och klarar sig bättre i skolan. Tidiga

bakgrunder är med. Det kan röra

synlig i sitt stöd till utbildning och

om sina rättigheter och om sexuell

Helt otroligt! Jag är mäkta stolt, för-

församling eftersom människor från olika länder och med olika

utbildningar och höjer våra röster

ningar och skjortor till oss gäster.

och reproduktiv hälsa, och vi har

n n n Vi har fått mer heterogena

grupper i våra verksamheter i min

vi bjuder in till seminarier och

länder runtom i världen. Det gör det

Kläderna var helt måttade i smyg

OCH EN BROR ÄGNAR MIG ÅT: ARBETAR SOM

skräpplockning som återkommande

i resten av Tanzania och utomlands.

i gudstjänsten, överraskade de oss

BOR I: HAGFORS – FÖR TILLFÄLLET

enklare för oss att ta kontakt med

andra organisationer i andra länder. i vårt arbete med att göra kyrkan

ENKÄT ANNA BRAW BILDER PRIVATA DÄR INGET ANNAT ANGES nr2 2024 uppdrag mission

9


enkät ”Mycket att lära av våra systerkyrkor” BILD: ALBIN HILLERT, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

KENNETH MTATA

KERSTIN PIHL

BOR I: GENÈVE I SCHWEIZ –

BOR I: SKÄRHAMN

KOMMER FRÅN MBERENGWA I

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR SAMORDNARE

ZIMBABWE

FÖR ACT SVENSKA KYRKAN-GRUP-

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PROGRAM­

PEN I TJÖRNS PASTORAT OCH MED

DIREKTOR FÖR PÅVERKAN, FRED

I ACT SVENSKA KYRKAN-RÅDET I

OCH DIAKONI PÅ KYRKORNAS

GÖTEBORGS STIFT

VÄRLDSRÅD OCH ÄR OCKSÅ PÅ ANDRA SÄTT ENGAGERAD I ATT BYGGA UPP KYRKORNAS PÅVERKANSARBETE – LEDER BIBELSTUDIER OM DETTA FÖR PRÄSTER, PASTORER OCH LEKMANNALEDARE

n n n Den världsvida kyrkan gör

sig synlig genom att ta ställning

emot alla sorters orättvisa i sam-

hället och genom att göra det i det offentliga rummet och så att både

kyrkornas egna medlemmar och

människor utanför kyrkorna förstår det. Kyrkan kan inte bara säga nej

till det som är orätt och orättvist.

Vi måste också säga ja till det som

utvecklas i rätt riktning i samhället

genom att förstärka och berätta om

allt som växer på ett positivt och livgivande sätt.

n n n På trettondedag jul i år

ledde jag gudstjänst i Tanums

kyrka. Samma dag 1948 sändes min morbror Knut Tärneberg och hans

fru Ann-Mari ut till Sydafrika just

från Tanums kyrka, och vi uppmärk-

sammade det i gudstjänsten. Vid

lunchen efteråt berättade min kusin

Elisabet om sina föräldrar och deras

arbete i Sydafrika och en del om sin barndom där.

Jag har vuxit upp med ett

engagemang för Svenska Kyrkans

Mission eftersom min mamma

och missionen är en självklarhet i

mitt liv.

I Kyrkans Ungdom i Backa

för­samling blev jag utsedd till

missionsombud och fick åka på

möten och konferenser. Jag blev fassom fanns och av det arbete som

bedrevs – dessa fantastiska ”tanter”

som hade varit missionärer och som kom med tåg och buss med en liten

väska, de var så öppna och vidsynta,

sådan ville jag bli.

Jag kom med i Stiftsmissions-

rådet och blev så småningom dess uppdrag mission nr2 2024

ÖSTERN, TYCKER OM ATT ARBETA

plats i den församling där jag tjänst-

ATT KOPPLA AV

och Lutherhjälpen hade en självklar

gjorde, och olika kurser och studiere-

sor ledde mig senare fram till tjänst

I TRÄDGÅRD OCH JORDBRUK FÖR

n n n Om den världsvida kyrkan

på internationella avdelningen med

ska kunna göra sig synlig och känd

och religionsmötesfrågor. Det har

som Mellanöstern utgör måste

inriktning på teologisk utbildning

gett mig ett stort förtroende för Act

Svenska kyrkan.

Vi i gruppen på Tjörn finns med i

olika sammanhang där vi både sam-

lar in pengar och sprider kunskap:

Earth Hour, Träbåtsfestivalen och

Sillens dag förutom det ”vanliga” insamlingsarbetet.

Barnverksamheten är också med. En viktig fråga för hela Svenska

kyrkan är hur vi är en missionerande kyrka i Sverige idag, och där har vi

mycket att lära av våra systerkyrkor.

alltid läste min morbrors brev högt,

cinerad av det stora engagemang

10

första kvinnliga ordförande. SKM

i den väv med många olika trådar det vara tydligt att den har ett

engagemang för rättvisa, fred och

medkänsla – inte bara därför att de

värderingarna har sina rötter innerst i vår kristna tro och dess värderingar

utan också därför att de är en förut­

sättning för att kyrkan ska kunna

vinna tillit och acceptans i Mellan­

östern. Detta gäller särskilt Palestina,

där människor befinner sig i en

utdragen ockupation, i en konflikt, i internflykt och osäkerhet.

Den världsvida kyrkan måste

konsekvent hålla fast vid sina värde-

ringar och aktivt engagera sig i att

NADER ANTON ABUAMSHA BOR I: BEIT JALA NÄRA BETLEHEM I PALESTINA ÄGNAR MIG ÅT: LEDER ARBETET VID MELLANÖSTERNS KRISTNA RÅDS AVDELNING FÖR STÖD TILL PALESTINSKA FLYKTINGAR, DEPARTMENT OF SERVICE TO PALESTINIAN REFUGEES (DSPR), VOLONTÄRARBETAR I FLERA ORGANISATIONER, ÄR INTRESSERAD OCH ENGAGERAD I FRÅGOR SOM GÄLLER FLYKTINGAR OCH INTERNFLYKTINGAR OCH DEN KRISTNA NÄRVARON I MELLAN-

skydda de svagas rättigheter, lyfta

upp de fattiga och marginaliserade och ingjuta hopp och insistera på

rättvisa där detta verkar försvin-

na. Ett sådant ställningstagande

kommer att minska sårbarheten hos kyrkorna här och hos de människor

som arbetar för fred, för då betraktas de som en del av den världsvida

kyrkan. Det uppmuntrar dem och

inspirerar dem att ännu mer inten-

sivt arbeta för att alla människor ska våga hoppas på ett bättre liv.


BOR I: KALMAR ÄGNAR MIG ÅT: ÄR FÖRSAMLINGSPEDAGOG I KALMAR S:T JOHANNES FÖRSAMLING

n n n Vi försöker involvera barnen

och familjerna i Act Svenska kyrkans

olika insamlingskampanjer, och vårt

mål är att visa att S:t Johannes kyrka

är en del av den världsvida kyrkan.

BILD: MAGNUS ARONSON

BILD: ANNA BRAW

KARIN NYLANDER

sannings- och försoningskommis-

sionen som arbetade på 1990-talet

med ärkebiskop Desmond Tutu som ordförande: behovet av förlåtelse

och försoning, inte minst i denna tid

av mobilisering för krig.

Sedan kan man vara efterklok vad

gäller arvet efter Svenska Kyrkans

Mission. Vi kunde ha fortsatt med

en ömsesidig mission, från Sverige och till Sverige, mission i retur eller

Alla hör vi ihop, och genom att vi

Mission to the North som vi kallade

material vi får om insamlingspro-

med­veten om en enda partner i till

viktig. Alla kan vara delaktiga. Barn

mitt arbetsområde på SKM i Uppsala

berättar vidare och tar del av det

jekten blir varje krona vi samlar ihop

är superbra på att tänka empatiskt och förstå hur orättvis världen är – och att det går att göra skillnad!

det på sent 1980-tal. Jag är inte

exempel södra Afrika – det var länge

– som har sagt ”missionary go home”. Det var vi själva som sa det. Ett firande av 150 år med det som nu är Act

Svenska Kyrkan bör få ha med även detta perspektiv av saknad.

HANS ENGDAHL HENRIK ROSÉN

FARANDE KONKRETA UPPGIFTER

BOR I: STORVRETA

PÅ MITT GAMLA UNIVERSITET I

ÄGNAR MIG ÅT: VAR FRAM TILL

KAPSTADEN, UNIVERSITY OF THE

NYLIGEN INTERNATIONELL HAND-

WESTERN CAPE: HANDLEDNING,

LÄGGARE I UPPSALA STIFT, SAM-

SKRIVANDE OCH FORSKNING, OCH

ORDNAR DEN INTERNATIONELLA

JAG DELTAR I TVÅ FORSKARSEMI-

GRUPPENS ARBETE I VATTHOLMA

NARIER VID UPPSALA UNIVERSITET

PASTORAT OCH ÄR FÖRTROENDE-

n n n Den fråga som känns viktig

för mig att driva på olika sätt, till

exempel i den senaste utgåvan av

Växjö stiftskalender, är direkt inspirerad av Sydafrika och dess Truth

and Reconciliation Commission, TRC,

JAKOB NILSSON

församling. När jag var Indiensekre-

ÄGNAR MIG ÅT: KYRKAN PÅ OLIKA

blev jag missionsombud i Vaksala

VALD HÄR, FORSKAR I DEN EKUMENISKA RÖRELSEN I INDIEN OCH DE INDISKA KYRKORNAS MILJÖARBETE

n n n Jag har varit samordnare

för den internationella gruppen i

Vattholma pastorat sedan 2006,

BOR I: NORRKÖPING

terare för Svenska Kyrkans Mission

SÄTT – ARBETAR DELTID SOM

när jag senare under tjugo år arbeta-

I KOLMÅRDENS DJURPARK, ÄR

lokala församlingsengagemang­et

OCH UNG LEDARE FÖR KONFIR-

och Lutherhjälpen på 1990-talet och

de för Sveriges kristna råd kändes det

VAKTMÄSTARE I NATURKYRKAN KYRKVÄRD I ÖSTRA ENEBY KYRKA

fortfarande som basen för arbetet.

MANDER, HAR ÅTERUPPLIVAT VÅR

alltid lokalt.

KYRKANS UNGA

Kyrkans sändning i världen börjar ju I Vattholma pastorat har vi

förmånen att kunna kombinera engagemanget för Act Svenska

kyrkan med att vi har vänförsamling i Zimbabwe. Jag är övertygad om

LOKALAVDELNING AV SVENSKA

n n n I vårt pastorat har vi en

ekumenisk gudstjänst en gång om

året, och det ger mig en bild av hur

stor kyrkan är – syrisk-ortodoxa,

att vänförsamlingsrelationer som

pingstvänner och många andra. Alla

ett viktigt redskap för engagemang-

rade här i vårt land. Ibland möter

Andra redskap som har varit

från krigsdrabbade länder och som

arbetet med Fairtrade och att vår

stötta dem de har lämnat kvar i sitt

arbetat med klimatfrågorna. Jag är

rationsdag där biskopen var med

blivit Kyrka för Fairtrade-diplome-

berättade om det som händer i hans

pastoratet under 2023 blev miljödip-

att han vet att Act Svenska kyrkan

Som internationell handläggare i

länder. Det ger mig en känsla av att

levandegör den världsvida kyrkan är et för Act Svenska kyrkan.

naturliga för oss är det konkreta

BOR I: ROTTNE OCH UPPSALA ÄGNAR MIG ÅT: DET FINNS FORT-

men som ung teolog på 1970-talet

kyrkorna och samfunden är etablejag människor som har kommit

genom Act Svenska kyrkan försöker

internationella grupp länge har

hemland. På en internationell inspi-

glad över att våra församlingar har

hade vi besök av en irakisk man som

rade av Sveriges kristna råd och att lomerat av Uppsala stift.

Uppsala stift har jag på ett naturligt

hemland. Jag tror att han kom därför kan göra något i många drabbade

det vi gör här i Norrköping och i Lin-

sätt kunnat hålla samman Act

köpings stift när vi samlar in pengar

Zim­babwe och klimatfrågorna. Allt

att göra skillnad för människor i

det kan samverka i vår sändning för

i framkanten i det arbetet.

Svenska kyrkan, vänstiftsarbetet med hör ihop, och jag är övertygad om att

och berättar för människor kommer

andra länder – och att kyrkan är

liv och fred i världen.

nr2 2024 uppdrag mission

11


BILD: JONAS TENJE, VÄXJÖ PASTORAT

BILD: PAUL JEFFREY, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

enkät ”Mycket att lära av våra systerkyrkor”

KRISTINA LOCKNER

SARA ROLAND

BOR I: UPPSALA

BOR PÅ: KÅLLANDSÖ NORR OM

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR FÖRSAMLINGS-

LIDKÖPING

PRÄST I VATTHOLMA PASTORAT

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR BEBYGGELSE-

SEDAN MÅNGA ÅR OCH ÄR MED I PAS-

ANTIKVARIE PÅ KULTURFÖRVALT-

TORATETS INTERNATIONELLA GRUPP

NINGEN I VÄSTRA GÖTALANDS­

n n n I vårt pastorat har vi ett

RE­GIONEN OCH ARBETAR MED KYRKO­­ANTIKVA­RISKA FRÅGOR I SKARA

aktivt vänförsamlingsarbete

STIFT, BOR MED MIN FAMILJ PÅ EN

i Zimbabwe. Under flera år har vi

SMÅSKALIGT JORDBRUK OCH SKOGS-

med Highfields pastorat i Harare besökt varandra mer eller mindre

regelbundet och tagit del av varand­ ras verkligheter. I varje huvudguds-

tjänst nämns vår vänförsamling i

förbönen, och man kan vara med

i en twinning-grupp på WhatsApp

om man vill. Vi försöker att på olika

sätt synliggöra det viktiga arbete

som Act Svenska kyrkan gör – det

GAMMAL SLÄKTGÅRD, BEDRIVER BRUK, HAR DJUR, ÄR ENGAGERAD I FÖRSAMLINGEN OCH SITTER I SKARA STIFTS INTERNATIONELLA RÅD

n n n Sjöfarten har alltid varit

om att ha givande som livsstil. I vår

fokusområden, och en av våra präs-

tionella frågor med som ett av tre

råder och där rättvisa, värdighet och

n n n Jag och min familj sändes ut i

lämnas på efterkälken.

mission till Tanzania av EFS 2014, och

fram till och med 2017 hade jag en

tjänst som diakon i East Lake Victoria

stift i den lutherska kyrkan, ELCT.

Många av Sveriges EFS-förening-

mission. Jag möter ofta lärare, präs-

som har ägnat stora delar av sina liv åt arbete på andra kontinenter i EFS

rättigheter prioriteras, där ingen

Den solidaritet och det stöd som

den världsvida kyrkan ger till de mest

marginaliserade och utsatta i den

del av Indien där jag bor, bland andra daliterna, urfolken, hbtqia+personer,

människor som lever med någon

form av funktionsnedsättning, och de människor som ställs inför krig och folkmord – för de grupperna

innebär kyrkans stöd att de kan

också för att hälsa på.

som stöttas av den världsvida

annat sätt är engagerade i interna-

JOYCIA THORAT

Act Svenska kyrkans arbete för att

turister på somrarna, och då har vi

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR TEOLOG, ARBE-

och väver ofta in det perspektivet

som består av alla som på ett eller

Vi har en internationell grupp

tionella frågor. Ön gästas av många

Det är gratiskonserter som drar

mycket folk, och vid dem samlar vi in pengar till ett biståndsprojekt.

Tillsammans med församlingens

miljögrupp planerar vi en satsning på Earth Hour den 23 mars. De internauppdrag mission nr2 2024

vi vill bygga ett samhälle där fred

I SJUKHUSKYRKAN I VÄXJÖ

blir synliga.

”Musik i sommarkväll” varje onsdag.

12

och för dem som har berövats sin

värdighet och sina rättigheter –

församlingarna här tar emot gäster,

ter har ett stort engagemang för det

samtidigt som vi informerar om en kampanj och om kyrkans aktiviteter.

arbetar för dem som inte får sina

få hjälp att leva i värdighet och

i sina predikningar.

pågående Act Svenska kyrkan-

där jag bor. Den indiska kyrkan

mission. EFS har också en stark och

varm dryck till tidiga morgonpendlare på perrongerna i vårt pastorat

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR DIAKON

ter, barnmorskor, läkare och andra

längre utställningar i våra försam-

”perrongkampanjer” när vi serverar

BOR I: VÄXJÖ

Vi pratar ofta i församlingen

stark koppling till utlandskyrkan.

ger till samhällets utsatta gör den

världsvida kyrkan synlig och känd

grundläggande behov uppfyllda

MARIA POLBACK

ar har en stark koppling till utlands-

församlingsinstruktion är interna-

lingshus. Sedan några år har vi också

miljö har mycket gemensamt.

närvarande här, och det finns en

kan vara alltifrån programpunkter i olika grupper och sammanhang till

tionella frågorna och frågor som har

att göra med hållbarhet, klimat och

berikande vänförsamlingstradition – och församlingsmedlemmar reser

värna sina rättigheter och att de Det arbete med jämställdhet

kyrkan har hjälpt kristna kvinnor

i Indien att göra framsteg. Särskilt

BOR I: NEW DELHI I INDIEN TAR MED JÄMSTÄLLDHETSPROJEKT, ÄR AKTIVIST OCH ENGAGERAD I ANDRA RÄTTVISEFRÅGOR OCKSÅ

n n n Den kärlek, den solidaritet

föra fram kvinnliga ledare, låta dem ta plats i de kyrkliga hierarkierna

och stötta en jämställd ledarskaps-

modell gör kvinnor synliga och gör också den världsvida kyrkan synlig

i våra sammanhang.

och det stöd som vi kristna i Indien och de kyrkliga institutionerna här

nr2 2024 uppdrag mission

12


enkät ”Mycket att lära av våra systerkyrkor” BILD: MAGNUS ARONSON BILD: LIDINGÖ FÖRSAMLING

ANETTE MURLESS BOR I: NYKÖPING ÄGNAR MIG ÅT: DEN INTERNATIONELLA GRUPPEN I NYKÖPING OCH I KONTRAKTET SAMT INTERNATIONELLA RÅDET I STRÄNGNÄS STIFT

n n n På 1980- och 1990-talen var

jag en av Svenska Kyrkans Missions

utsända medarbetare i Sydafrika.

där vi säljer saker och ordnar aktivi-

av översvämningar, till exempel?

of Weaker Sections in India.

också med vid olika stiftsmöten och

berättar om Act Svenska kyrkan.

BOR I: DAR ES SALAAM I TANZANIA FÖR UNGA I EVANGELICAL LUTHEOCH SAMORDNARE FÖR SAMARBETEN, EKUMENIK OCH RELIGIONSMÖTEN I DET ÖSTRA STIFTET,

jag ansvarade för stiftets inkomst­­-

EASTERN AND COASTAL DIOCESE

Genom dessa uppdrag har jag

Kyrkan måste vara synlig och möjlig

sett att det går att göra skillnad

att urskilja i det offentliga rummet.

församling, som jag kom till som

del av vad det innebär att vara

för utsatta människor. Nyköpings pensionär, är en stor församling

Det är en avgörande och värdefull en världsvid kyrka. Vi måste vara

med många aktiviteter under de

problemlösare på många håll, för vi

också ett utbyte med systrarna

Den världsvida kyrkan kan inte

olika insamlingsperioderna. Vi har

i Ushirika wa Neema i Tanza-

lever i en värld full av utmaningar.

vara tyst – den måste vara aktiv. I

nia – gymnasiekonfirmander och

församlingarna har vi sociologer,

och alla som deltar i utbytet lär sig

sköterskor, apotekare, journalister,

församlingsmedarbetare gör besök, av varandra.

Vårt kontrakt består av sju för­

samlingar, och vi har flera träffar

under året där vi lär oss mer om Act

Svenska kyrkans arbete och förbereder en gemensam fasteaktionsdag

Vad händer när översvämningarna förstör kyrkobyggnaderna?

Tillsammans kan vi rädda jorden,

men vilka är de gröna ledarna? Det

RAN CHURCH IN TANZANIA (ELCT)

ge­nerande och sociala projekt.

i The Integrated Rural Development

för ombud och samordnare, och vi är

rektor för specialskolan.

Tanzania i Usambarabergen –

områden där människor drabbas

ekumenik och för urfolkens rättig-

rättvisa. Han hade en betydande roll

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR ORDFÖRANDE

I början av 2000-talet arbetade

heter och ekonomisk och ekologisk

bara att predika? Kan vi predika i

na med utbildning och information

blev jag föreståndare på det diako­

jag i vår lutherska systerkyrka i

Vilken är kyrkans roll? Är det

Strängnäs stift stöttar församlingar-

Det internationella rådet i

ANANIA J. NDONDOLE

nala centret i KwaZamokuhle och

William Stanley som arbetade för

på ett kreativt sätt.

Hantverkskooperativet Vukani var min första arbetsplats, och sedan

engagera dem i utvecklingsarbetet

teter för att samla in pengar.

ekonomer, jurister, läkare, sjuk-

ingenjörer, lärare, administratörer

är de människor som kan hoppa

över de hinder som står i vägen för

Jag såg barmhärtighet och god-

het som visades i handling, men jag

fick också se samhällets baksidor och skuggsidor: korruption, människo-

Ekoteologin är oerhört viktig, också

föddes ett kall att vara en röst för

ningar, som kämpar för förändring.

handel och miljöförstöring. I Indien

genom sina praktiska tillämpningar.

den som ingen röst har. Jag använ-

när den räddar människor.

i radio, musik, föreläsningar och

Den världsvida kyrkan kan bli synlig

der min röst i olika sammanhang,

arbete med att få in gratisannonser om insamlingsarbetet i tidningar.

MAGORIA EDLER BOR PÅ: SÖDERMALM I STOCKHOLM ÄGNAR MIG ÅT: ÄR KYRKOHERDESEKRETERARE, KULTURADMINISTRATÖR OCH ANSVARIG FÖR ACT

Jag är också ute och berättar om

Act Svenska kyrkan på platser där många människor samlas, till

exempel Fotbollsdagen och Lidingö-

loppet.

SVENSKA KYRKAN-PROJEKTEN I LIDINGÖ FÖRSAMLING, MED I EN KÄRNGRUPP FÖR ACT SVENSKA KYRKAN I STOCKHOLMS STIFT, ÄLSKAR ATT DANSA

n n n 2003 var jag i Indien med

Lutherska Världsförbundet och

studieförbundet Sensus. Vi besökte

dessa yrkesmänniskor i arbetet för

Trust och Kyrkornas världsråd i

i värl­den behöver strategier för att

Forum i Semiliguda. Jag fick träffa

en hållbar utveckling? Kyrkor runtom

hur du är i det som sker.

hållbarhetsarbetet, som hittar lös-

och experter på miljö och klimat –

men hur tar kyrkornas ledare vara på

I Indien öppnades mina ögon:

Läk mitt öga att jag ser

bland annat Lutheran Service India Calcutta och Development Action

nr2 2024 uppdrag mission

13


enkät ”Mycket att lära av våra systerkyrkor” BILD: EECP

LEDER ARBETET PÅ THE ENVIRON­MEN­ TAL EDUCATION CENTER IN PALESTINE, SOM TILLHÖR THE EVANGELICAL LUTHERAN CHURCH IN JORDAN AND THE HOLY LAND OCH SOM ARBETAR MED UTBILDNING, OPINIONSBILDNING, BIOLOGISK MÅNGFALD, EKOLOGISK RÄTTVISA OCH KLIMATRÄTTVISA – ARBETAR OCKSÅ MED ANDRA UTVECKLINGSPROJEKT I PALESTINA

BILD: ACT SVENSKA KYRKAN

OCH ÄR MED I BLAND ANNAT KYRKORROBANCY A HELEN BOR I: TIRUCHIRAPPALLI SOM ÄR DEN FJÄRDE STÖRSTA STADEN I DELSTATEN TAMIL NADU I SÖDRA INDIEN ÄGNAR MIG ÅT: ARBETAR FÖR SOUTH ASIA FORUM FOR FREEDOM OF RELIGION OR BELIEF OCH SOM FRILANSJOURNALIST – JAG HAR DOKTORERAT I ENGELSK LITTERATUR MEN ARBETAR NU MED JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR OCH

och gick i skolan hos de katolska

SOM IDEELL VITTNESSTÖDJARE I

nunnorna i byn, och det var de som

BROTTSOFFERJOUREN VID TINGS-

mig att bli den jag är idag. Min

ÄR MED I FRG HÖGANÄS, EN FRIVIL-

såg min begåvning och hjälpte

utbildning och min kristna tro fick

mig att inse att jag måste göra mitt

RÄTTEN I HELSINGBORG, OCH JAG LIG RESURSGRUPP SOM AKTIVERAS VID KRIS, OCH LUNDS MISSIONS-

NAS VÄRLDSRÅDS ARBETSGRUPP FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGSFRÅGOR

n n n Vi har haft glädjen att

samarbeta med Act Svenska kyrkan

i flera år i våra insatser för ekologisk

rättvisa och klimaträttvisa, jäm-

bästa för samhället. Jag förstod att

SÄLLSKAPS STYRELSE

och barn som lever i samhällets

n n n Jag är diakon, och de senaste

för kvinnor och bemyndigande av

Svenska kyrkans nationella och

barn och unga. Stödet till oss som

min kallelse är att arbeta för kvinnor utkanter.

Kyrkan har alltid varit öppen för

decennierna har jag varit med i

ställdhet, fredsbyggande, utbildning dem och motsvarande insatser för

internationella kris- och katastrofar-

bor i områden där människor lider

det jag tog initiativ till: utvecklingen

som Det heliga landet, är inte bara

Att arbeta för lika rättigheter

alt stöd inom ACT-alliansen. Därför

också en andlig.

kan inte mätas – missionärernas

Himalaya-dimensioner, men en

kosocialt arbete – i fem världsdelar,

hället och hjälpt nationen att växa

att det på många kristna orter fanns

FÖR ATT BEMYNDIGA DE KRISTNA

alla människor, men missionärerna

och lever under svåra förhållanden,

DALITERNA

kunde inte utrota orättvisorna, de

bete. Mitt ansvar har särskilt varit

n n n Kyrkan har alltid varit en mor

att deras tro blev starkare.

av kyrkornas arbete med psykosoci-

barn på alla sätt. Kyrkans roll i Indien

för alla i kyrkan är en uppgift med

har jag arbetat på fältet med psy-

arbete har format det indiska sam-

vändpunkt i mitt liv var när jag såg

och i många länder.

(kallas på svenska Uppsalamanifestet

ekonomiskt, socialt och politiskt.

två kyrkor, två kyrkogårdar och två

ha mött så många människor är

red:s anm) blev jag så inspirerad av

och vi är fortfarande tacksamma

Varna, och kastsystemet, diskrimi-

som tar hand om och vårdar sina

kunde bara undervisa människor så

Mitt bestående intryck efter att

en ekonomisk förstärkning utan

När jag var med i arbetet med The

Uppsala Interfaith Climate Manifesto och undertecknades hösten 2008,

likvagnar. Jag började förstå hur

att vi är väldigt lika och att vi bärs

Svenska kyrkans sätt att leda samar-

för kyrkans bidrag till utbildning,

nerar daliterna och urfolken.

trygghet och säkerhet, en bra bostad,

rande. Svenska kyrkan har visat en

på andra områden. De kristna mis-

grund av min tro och på grund av

värdighet med mänskliga rättigheter.

kyrkor och religioner.

värdigt och jämställt sätt och lyfte

med mig från mig uppväxt. Jag är

arbetar tillsammans med andra

flera delegationer från Sverige här,

samlingar för att vara ett medel för

ärkebiskopar och den nuvarande

drag, gudstjänst och diakoni.

Act Svenska kyrkans arbete som

SIMON AWAD

ännu mer värdefull. Nu när arbetet

Samhället står i skuld till de kristna,

sjukvård och samhällsutveckling och sionärerna mötte människor på ett upp dem. De koncentrerade sig inte

Den förvandlingen inträffade på

de kristna värderingar som jag har

tacksam mot kyrkan.’

bara på att evangelisera utan blev

också ledsna när de såg de kulturella och sociala klyftorna i samhället. Jag kommer från en kustby i

södra Tamil Nadu där 99 procent

GÖRAN TESFAI MAGNUSSON BOR I: HÖGANÄS MED MIN FRU –

och byn har hållit den kristna tron

ÄGNAR MIG ÅT: SOM PENSIO-

14

uppdrag mission nr2 2024

Min hemförsamling i Höganäs

ideella föreningar, kyrkor och för-

SKOGLUND VI HAR SEX VUXNA BARN OCH FYRA

levande i över 500 år. Jag växte upp

sysselsättning och att kunna leva i

en bred ekumenik i sitt grundupp-

av invånarna är kristna – det beror

på jesuit­missionären Francis Xaver,

av samma visioner: ett lugnt liv i

BARNBARN NÄR HAR JAG ENGAGERAT MIG

bete – det kändes äkta och inklude-

oerhörd tolerans i mötena med alla Vi har haft glädjen att ta emot

och både Svenska kyrkans tidigare

har varit våra gäster. För mig är

fåglar – det korsar gränser, och det gör vår miljö vackrare och vår resa

BOR I: JERUSALEM ÄGNAR MIG ÅT: ÄR ORNITOLOG, FOTOGRAF OCH MILJÖAKTIVIST OCH

fyller 150 år önskar vi er framgångar i ert orubbliga engagemang för

missionen i fortsättningen också.


betraktelse

I september 1941 var läraren Judith Svensson från Borås,

född 1915, och prästen Josef Imberg från Västerås och

Vetlandatrakten, född 1916, på missionärsutbildning. Det var då Josef skrev denna missionssång som har samma versmått som Nathan Söderbloms melodi till ”I denna

ljuva sommartid”. Judith och Josef skulle båda resa ut som

missionärer för Svenska Kyrkans Mission, och de träffades

på kursen. Det var först tal om Kina, men andra världskriget fortsatte. De gifte sig i augusti 1943, och när de till slut

kunde resa, i maj 1944, blev det till Tanzania.

15 15

nnrr22 22002244 uuppppddrraagg mmi si ss si oi onn


intervju

Nu vet kyrkoledarna

Kvinnors trygghet och möjligheter fokus för indiska lutheraner

uppdrag mission nr5 2023 BILD: CHRISTY JENNIFER, ACT SVENSKA KYRKAN


intervju Nu vet kyrkoledarna

– Jag tycker om att visa exempel, säger Ranjita Borgoary som arbetar för kvinnor i en av de lutherska kyrkorna i Indien. INTERVJU: ANNA BRAW

UNITED EVANGELICAL

LUTHERAN CHURCHES IN INDIA (UELCI) består av

Andhra Evangelical Lutheran Church, Arcot Lutheran Church, Evangelical

Lutheran Church in Madhya Pradesh, Evangelical

Lutheran Church in the

Himalayan States, Good

n n n Tolv medlemskyrkor har United Evan­

gelical Lutheran Churches in India, och unge­ fär 3,5 miljoner medlemmar. Ungefär hälften av dem är kvinnor och flickor – men fortfa­ rande är de flesta som har ledande positioner i kyrkorna män. Det är en av de frågor som Ranjita Borgoary gör kyrkorna och deras medlemmar uppmärksamma på i sitt arbete på UELCI :s nationella kansli i Chennai.

Samaritan Evangelical

Lutheran Church, Gossner Evangelical Lutheran Church in Chota­­nag­­

pur and Assam, India Evangelical Lutheran

Church, Jeypore Evangelical

Lutheran Church, Northern Evangelical Lutheran

Church, South Andhra

Lutheran Church och

Tamil Evangelical Lutheran

Church. Var och en av dessa

kyrkor har en ”Women

Secretary” som samarbetar med Ranjita Borgoary och de övriga. UELCI ingår i

ACT-alliansen, samarbetar med Act Svenska kyrkan

och är medlem i Kyrkornas

världsråd, Christian Confe­

rence of Asia, The National Council of Churches

in India och Lutherska

världsförbundet.

uppmuntrande exempel – Jag har arbetat här sedan 2013, berättar hon. Socialt arbete och genusvetenskap var mina ämnen när jag studerade, och så bad de lutherska kyrkorna mig att ta hand om kvinnoarbetet. Kvinnor ställs inför många problem här i Indien. Det kan vara i hemmet och familjen, i samhället – men också, för de kristna kvinnorna, i kyrkan. Kristna är en minoritet i Indien – hinduis­ men är den största religionen – och kulturen har länge varit mansdominerad. Det är två av förutsättningarna för Ranjita Borgoarys arbete, men hon talar också om ett starkt stöd från bland andra Svenska kyrkan. – Våra kvinnliga präster får inte alltid an­ ställningar, och de mer ansvarsfulla tjänsterna är det nästan bara män som har, men hösten 2022 när vi firade 30-årsjubileum för prästvig­ da kvinnor var Susanne Rappman med, Gö­

teborgs stifts biskop. Jag tycker om att visa exempel från andra kyrkor – det är mycket uppmuntrande för oss.

nominerar sig själva Arbetet som utgår från kyrkofamiljens na­ tionella kansli sträcker sig ut över stora de­ lar av Indien – till församlingar som ber om studiematerial och kontakt med tänkbara gästpredikanter och föreläsare, till teologiut­ bildningarna där Ranjita Borgoary beskriver engagemanget och intresset som stort, till kyrkoledarmöten och prästsamlingar där hon leder bibelstudier om kvinnor i Bibelns berättelser, till lärarfortbildningar inför bland annat den nationella satsningen ”16 days of activism” där de lutherska kyrkorna är med. – Bibelstudierna med kyrkoledare började vi med i liten skala. I början var det alltid någon som ville tala om att Paulus säger att kvinnan ska tiga i församlingen, den versen, tagen ur sitt sammanhang. Det är det fortfarande, men det finns ju så mycket mer att tala om. Många tar det mansdominerade samhället för givet och förstår inte att språkbruket, strukturerna och systemet är farliga. Nu vet i alla fall kyrkole­ darna att det här är viktiga frågor som inte har tagits på allvar tidigare. Och jag träffar kvinnor som nominerar sig själva till uppdrag och talar om sina rättigheter. Kan 3,5 miljoner kristna också påverka det indiska samhället? – Det finns möjligheter att göra saker, säger Ranjita Borgoary. Aktivismdagarna arbetar vi med tillsammans med många andra. Interna­ tionella kvinnodagen också. Och vi är med i Thursdays in Black (en kampanj mot våld riktat mot kvinnor, red:s anm) – det är många som frågar varför vi är svartklädda på tors­ dagar, och då kan vi berätta. n nr2 2024 uppdrag mission

17


reportage

att med glädje förkunna Hur har Svenska kyrkans

missionsuppdrag vuxit fram till det som många nu känner som Act Svenska kyrkan? Här är en världsvid missionshistoria i form av 175 nedslag, efter ett tag med fokus på de sammanhang där ”vi” har funnits med. TEXT FRIDA FALK, SAMUEL RUBENSON OCH ANNA BRAW BILD WIKIMEDIA COMMONS OCH KYRKLIGA ARKIV DÄR INGET ANNAT ANGES

18

uppdrag mission nr2 2024


reportage att med glädje förkunna Till vänster: Den helige Olav på

resa – takmålning i Hyllinge kyrka i Danmark. Nedanför: Biskop

Augustinus av Canterbury.

RESOR, BOKTRYCKARREVOLUTION, REFORMATION

CA 46–48 Aposteln Paulus ger

sig ut på sin första missionsresa i

CA. 370 Wulfila blir klar med sin

översättning av Bibeln till gotiska

405 Hieronymus blir klar med över-

på Irland, återvänder för att grunda

predikoresa till Birka och upprättar

Polo genom Centralasien till Kina där

508 Philoxenus av Manbij slutför

blivit ärkebiskop av det nya stiftet

översättningar

Birka 851–853

arabiska och islamisk filosofi, grun-

bekänner sig till Kristus

av prinsen av Mähren att missione-

för mission bland muslimer med

Iona och börjar missionera i Skottland

864 Khan Boris I av Bulgarien låter

1323 Franciskanska missionärer ar-

988 Fursten Vladimir I av Kiev låter

1383 John Wycliffe färdigställer

432 Patrik, som har flytt slaveriet kloster och predika om Kristus

543 Kungen av Nobatia i Nubien

när de vägrar att tillbe kejsaren

203 Perpetua och Felcitas avrättas, och detta och andra förföljelser

av de kristna får Tertullianus att notera att martyrernas blod var kyrkans sådd

honom med stor gästfrihet

1269 På inbjudan av den mongoliske

52 Aposteln Tomas predikar i Kerala

177 En grupp kristna avrättas i Lyon

826 Kung Harald Klak av Danmark

ciskus kommer som religiös man och

inte som korsriddare tar han emot

låter döpa sig

sin revidering av äldre syriska bibel­

i Indien

och översättningar till de språken

sättningen av Bibeln till latin

Medelhavsområdet – det ska senare

bli ytterligare två

innebär predikningar på folkspråk

563 Columbanus grundar klostret 596 Augustinus som har skickats

av Gregorius den store i Rom för

att predika i England blir den förste ärkebiskopen av Canterbury

830–831 Ansgar gör sin första

en församling där, och när han har

Hamburg gör han ett nytt besök i

862 Methodios och Kyrillos inbjuds

ra bland slaverna döpa sig döpa sig

härskaren Kublai Khan reser Marco

han verkar i 24 år innan han återvänder och skriver ner sin historia

1276 Ramon Lull, som har studerat

dar en missionärsskola på Mallorca

betoning på bön och samtal

betar på Sumatra, Java och Borneo en första bibelöversättning till engelska

689 Killian, Bayerns apostel, dödas

1455 Med den påvliga bullan

kristna tron

719 Bonifacius utses till påvlig legat

ansvar för mission på handelsvägar-

mötet hålls i Nicea på inbjudan av

med uppdrag att sprida kristen tro

Atlanten

beskydd

i Germanien

uppfunnit boktryckarkonsten,

314 Tiridates III bekänner sig till den

325 Det första ekumeniska kyrko-

kejsar Konstantin och under hans

330 Kung Ezana av Aksum bekänner

sig till den kristna tron

Romanus Pontifex får portugiserna

i Würzburg

na längs Afrikas västkust och över

och senare missionsbiskop av Mainz

1462 Johann Gutenberg, som har

och grunda kloster och biskopssäten

771 Karl den store blir kung och

påbörjar den första tryckningen av Bibeln, och detta blir början till en

på­börjar utbildningsreformer som

revolution för kyrkan i Europa och därmed för missionen

1008 Olof Skötkonung döps i Husaby källa, troligtvis av den engelske

1493 Columbus seglar över Atlanten med en grupp spanska missionärer ombord

missionären Sigfrid

1498 Vasco da Gama rundar Goda-

ge stupar vid slaget vid Stiklestad

siska kolonialism som också innebär

1030 Kung Olav Haraldsson av Nor(han blir senare Nordens mest vördade helgon)

hoppsudden, ett led i den portugi-

att kristna församlingar grundas längs Afrikas kuster

1060 Henrik och Egino blir de första

1501 João da Nova bygger den första

1095 Påven Urban II uppmanar

1513 Bartolomeus de la Casas präst-

driva bort turkarna från tidigare

ska urfolkens försvarare

heliga landet, och detta blir början

Macao, men hindras från att resa

biskoparna i Skåne

furstarna att ta till vapen för att kristna områden, inklusive Det till korstågen

1219 I samband med det femte kors-

kyrkan i Sydafrika

vigs på Kuba och blir de amerikan-

1552 Jesuiten Francis Xavier når

vidare till det kinesiska fastlandet

tåget reser Franciskus till Egypten och träffar sultanen Al-Malik al-

Kyrillos och Methodios målade i klostret Sveti Jovan Bigorski.

Kamil – när sultanen förstår att Frannr2 2024 uppdrag mission

19


reportage att med glädje förkunna

REFORMATIONEN OCH DEN

1716 Det pietistiska missionskollegiet

– detta blir början till ett omfat-

1521 Martin Luther ger ut sin tyska

Thomas von Westen till norska Finn-

Haus, som ska komma att inspirera

1529 Martin Luther ger ut den första

1732 Brödraförsamlingen i Herrnhut

1834 George Scott grundar tidskrif-

detta år, och året efter till Grön-

1835 Svenska Missionssällskapet

herrnhutismen en viktig inspiration

bland samerna

MODERNA MISSIONSRÖRELSEN översättning av Bibeln

barnbibeln, Passional, ”för barn och

enkla människor”, och sin stora och

sin lilla katekes

1541 Bibeln ges ut på svenska

marken, där han arbetar fram till 1727

skickar missionärer till Västindien

land – senare under 1700-talet blir

1601 Jesuiten Matteo Ricci tillåts

för svensk mission

ledningen till en omfattande katolsk

1799 Church Missionary Society

bosätta sig i Beijing – detta blir in-

missionsverksamhet, präglad av en

1795 London Missionary Society bildas bildas i London

tande diakoniarbete, Das Rauhe många, också svenskar

ten Missions-Tidning

bildas med syfte att bedriva mission

1836 Leipzigmissionen, egentligen

Evangelisch-Lutherische Mission zu

Peter Fjellstedt

1841 London Missionary Society

1846 Ett missionsinstitut grundas i

Leipzig, bildas i Dresden

rätt långtgående anpassning till

1800 Den 15-åriga Mary Jones går

sänder ut läkaren David Livingstone

1622 Kongregationen Propaganda

för att få tag på en egen bibel – det-

1842 George Scott grundar till-

holm och senare till Uppsala där det

förkunna evangeliet på lokala

till uppgift att sprida biblar bildas i

tidskriften Pietisten, men tvingas

från 1982 det teologiska institutet

kinesiska traditioner

Fidei inrättas med uppdrag att

språk och med lyhördhet för lokala

till fots över fyra mil genom Wales ta ska leda till att sällskap som har

börjar utbilda missionärer – de första

hålls sedan stängt i flera år men

grundas i Lycksele för att ge samiska

reser till Persien respektive Armenien

barn kristen undervisning

fem år senare, men det stora målet

Johan Companius reser till den

Liberia, 1828 i nuvarande Ghana

svenska kolonin Nya Sverige som

garnisonspräst och börjar missio­

nera – bland annat översätter han

är Afrika, och 1827 börjar arbetet i

1815 Svenska Bibelsällskapet grun-

das med syftet att sprida biblar och

bibeldelar i Sverige

Luthers lilla katekes till lenape, och

1826 Världens första stadsmission,

Delaware och Pennsylvania

Skottland (London får sin 1835)

den trycks 1696 för spridning i

1698 The Society for Promoting

Christian Knowledge, SPCK, bildas

i England – syftet är undervisning i kristen tro genom spridning av litteratur

1706 Bartholomäus Ziegenbalg och

sammans med Carl Olof Rosenius samma år lämna Sverige efter

1815 Basler Mission grundas och

1642 Prästen och teologie doktorn

som missionär till Sydafrika

många länder

traditioner

1631 Den skytteanska skolan

Glasgow City Mission, grundas i

1830 Metodistpastorn George Scott

upplopp i Engelska kapellet – det köps 1856 av EFS och blir Betlehems­

Peter Fjellstedt som är på besök.

sionärskandidaten Saint John Rivers,

Tyskland och på uppmaning av Medlemmarna ska ”samlas en

gång i veckan för att läsa Guds ord,

be, sjunga och samtala om andliga

att sälja så att de kan få in medel

mössor och andra varma plagg som

dansk-halleska missionen till den

frikyrkobyggnad

sina resor. Detta blir en avgörande

de första protestantiska missionä-

svenske missionären när han efter

1709 SPCK skickar en tryckpress

Basel och London skickas till Indien

rerna i Indien

prästvigning och två års studier i

sprider sedan syföreningsidén under del av finansieringen för svenskt

missionsarbete i många år.

1845 Lunds Missionssällskap bildas

för att främja missionen och ge

till Trankebar, och Bartholomäus

av Church Missionary Society

översättningar av Nya testamentet

Hinrich Wichern övertalar ledande

1846 Lunds Missionstidning

att satsa på en ”räddningsby” för

blir Uppdrag Mission

Ziegenbalg låter trycka sina tamilska (1714) och av Luthers lilla katekes

(1715) – hela Bibeln trycks efter hans död 1728

uppdrag mission nr2 2024

1833 Den unge teologen Johann

politiker och finansiärer i Hamburg

försummade och föräldralösa barn

nens institut och med understöd

av Svenska Missionssällskapet reser

Jane Eyre, som snabbt blir mycket

till Svenska Missionssällskapet, dels

1831 Peter Fjellstedt blir den förste

1846 Efter studier vid Baselmissio-

inspiration från hennes hemland

Petersen och hennes vänner med

skickas norrut. Hans Jacob Lundborg

danska kolonin Trankebar och blir

Stiftelsen Fjellstedtska skolan

1847 Currer Bell (pseudonym för

tillsammans med industrimannen

till Engelska kapellet, Sverige första

blir läroverket Fjellstedtska skolan,

ingen bildas på Herrestad av Emilie

frågor samt sy”, dels sådant som går

Samuel Owen initiativet till de förs-

och flyttar efter ett par år till Stock-

Theodor Hamberg som förste svens-

kommer till Sverige för att undervisa brittiska industriarbetare och tar

Lund med Peter Fjellstedt som rektor

kyrkan (riven 1953)

1846 Den första svenska syfören-

ta nykterhetsföreningarna och 1840

Heinrich Plütschau sänds av den

20

i Köpenhamn sänder missionären

blivande missionärer en gedigen utbildning

börjar ges ut – den som i vår tid

ke missionär till Kina

Charlotte Brontë) ger ut romanen

uppmärksammad. Prästen och mis-

på väg till Indien, är en viktig person i berättelsen. Boken kommer ut i

svensk översättning tre år senare. Emilie och Johann Philipp Petersen


reportage att med glädje förkunna

1848 Sjömannen och missionären

FÖRSTA ÅREN MED SVENSKA KYR-

fyra andra svenskar döpa sig, och de

1874 En missionsstyrelse inrättas

Sydafrika. Två år senare köps en

samling som blir början till den förs-

och arbetet får namnet Svenska

afrika, och de flyttar dit, men snart

KANS MISSION

F.O. Nilsson låter tillsammans med

med ärkebiskopen som ordförande,

grundar Sveriges första baptistför-

ta svenska frikyrkan – F.O. Nilsson

Kyrkans Mission, ofta förkortat SKM

1875 Beslut om att öppna en mis-

själv landsförvisas 1860

1849 Josef Fast och Anders Elgqvist

sionsstation i Zululand i Sydafrika

reser till Kina för att arbeta för

rånmördas, Anders Elgqvist arbetar i ytterligare ett år innan han åter­

vänder hem

1853 Stockholms Stadsmission

Anders Blomstrand

på många håll i Sverige, och med

i Trankebar, kommer tillbaka till

en del av SKM, men bryts 1933 ut för

Eritrea, prästvigs i Uppsala efter

vårdsstyrelse som 1975 går upp i

grundad 2018)

sällskapets arbete i Indien

1857 Anders Blomstrand sänds till

1866 EFS sänder ut sina första tre

understöd från Lunds Missionssäll-

Lars-Johan Lange och Per-Erik Kjell-

där i 27 år, revidera den tamilska

1869 EFS startar verksamhet vid ut-

Indien som SKM-missionär

1889 Marcus Germei (eller Marqos

föreningar, en del med namnet

Ansgariiföreningen eller Ansgarius-

1893 Theodor Blomstrand, född

att bli Svenska Kyrkans sjömansSvenska kyrkan i utlandet, SKUT

1856 Evangeliska Fosterlands-

1883 Henry William Tottie anställs

– Sjömanskyrkan föds och blir snart

hjälp av Hans Jacob Lundborg

bildas ytterligare många missions-

efter deras ankomst bryter ett krig

ut, och de tvingas fly

som SKM:s första missionsdirektor

grundas (en av de yngsta stadsmis-

sionerna i Sverige är den i Örebro,

farm vid Rorke’s Drift i Natal i Syd-

1876 Svenska sjömanspräster

skickas till Kiel och West Hartlepoo

Lunds Missionssällskap – Josef Fast

1876 Elin och Otto Witt kommer

som SKM:s första missionärer till

1876 SKM tar över Svenska Missions-

Girmai) från Abessinien, nuvarande

studier på EFS missionsskola i Mas-

sawa och på Johannelund och flyttar tillbaka till sitt hemland

Stiftelsen grundas

föreningen

Indien av Leipzigmissionen och med

missionärer Carl-Johan Carlsson,

skap – han ska komma att arbeta

berg, alla tre till Etiopien

(ännu vid den här tiden kan bara

ländska hamnar för svenska sjömän

1896 Hedvig Posse som arbetar

missionstidskrift på tamil

Stanley har sänts ut från England för

missionsstyrelsen att hon har köpt

Johannelunds teologiska högskola,

nären David Livingstone och hittar

sjukhus (SKM:s första) i Dundee

1865 Tusenårsminnet av missionä-

1873 En missionsdag inrättas i

översättningen av NT och den

tamilska psalmboken och ge ut en 1862 EFS missionsinstitut, senare grundas i Stockholm

ren Ansgars död uppmärksammas

Slaget vid Rorke’s Drift på 1870-talet, en målning av Lady Elizabeth Butler

inspirerad av överlevares berättelser

1871 Journalisten Henry Morton

att leta efter den försvunne missiohonom i Ujiji – en världsnyhet

1894 Den ekumeniska missions­ Otto Witt

organisationen Kvinnliga Missions-

Arbetare grundas av bland andra Fredda Hammar och Anna Roos män ha titeln missionär)

i Sydafrika sedan 1887 meddelar

en tomt där hon tänker bygga ett

Coalfields

Svenska kyrkans kyrkoår

Hilda Blomstrand med barnen Anders och Ingrid samt missionärskollega

nr2 2024 uppdrag mission

21


m

Edv ard Sjö

b

lo

1919 Den lutherska kyrkan i Indien,

ferensen hålls i Jerusalem

mer till Buenos Aires i Argentina

kristna buddhistmissionen – Karl

1920 Första svenska prästen kom-

1921 The International Missionary Council bildas i London

1922 Karl Reichelt och Notto Norr-

1897 Edvard Sjöblom, som har arbe-

1903 Svenska kvinnors missionsför-

sedan 1892, talar på Aboriginal

1903 Det norska missionssällskapet

tat som missionär i Fristaten Kongo

ening (Kvinnor för mission) bildas

Protection Society i London om den

skickar Karl Reichelt till Kina, där han

(året före har han skrivit en artikel

1908 Arbete med missionsstation

märksamheten leder till förändring

1909 SKM:s sjukhus i Tirupattur i

en bildas för att ”genom uppfost-

1910 Den första världsmissionskon-

belgiske kung Leopolds skräckvälde om det i Veckoposten), och upp-

1900 Svenska Jerusalemsförening-

börjar lära känna buddhismen

Heliga Landets befolkning”

från globala syd

ba, prästvigs i Uppsala efter studier

1915 Det armeniska folkmordet in-

1901 Josef Zulu, prins mKhwelanta-

utökar med tiden den svenska sjuk-

på Johannelund och flyttar tillbaka

Taohualun i Kina

1925 Ekumeniska mötet i Stockholm

Högskolan i Taohualun

leds – Alma Johansson, en av KMA:s

te, IFI, bryter sig i samband med den

brev som blir artiklar

filippinska revolutionen loss från den

1923 En luthersk högskola grundas i

1912 Svenska Missionsrådet bildas

missionsarbetare, blir vittne till det

1902 Iglesia Filipina Independien-

Ching Fong Shan

land med 1 400 deltagare, varav 17

till sitt hemland Sydafrika

och rapporterar om det i många

katolska kyrkan (katolska missionärer kom till Filippinerna på 1500-talet).

Senare ska den gå in i en gemenskap med bland annat de anglikanska kyrkorna och Svenska kyrkan

upp drag mission nr2 2024 Josef Zulu

Alma Johansson med skyddsling

grundar Tao Fong Shan i Hongkong

1936 Sjuksköterskan Anna Berndts-

buddhistmunkar och taoistmunkar,

Indien öppnar

ferensen hålls i Edinburgh i Skott-

verka för att åt Kristus vinna det

Reichelt och hans medarbetare

son och läkaren Märta Adolfsson

i Rhodesia påbörjas

rings- och välgörenhetsinsatser

1930 SKM stöttar den nordiska

man Telle kommer till Nanjing och

inleder ett missionsarbete riktat till

Karl Reichelt

1920 Den andra världsmissionskon-

TELC, blir självständig

Tao Fong Shan

kommer till Ceza i Sydafrika och

vårdsverksamheten där till sjukhus,

sjuksköterskeskola och tuberkulos-

sjukhus. De arbetar tillsammans där fram till 1968.


reportage att med glädje förkunna Märta Adolfsson

NYA UTMANINGAR OCH MÖJLIG­

insatser i länder som har

KRIGETS SLUT

get – svenska Lutherhjälpen

HETER EFTER ANDRA VÄRLDS­

1946 En akut situation med norska

1948 Filmen Jag är med eder,

nordisk flygkommitté bildas, och

som flyttar till Rhodesia

(Zimbabwe) som SKM-mis-

sionssamfund från hela världen. Det

biografer. Rune Lindström

gör 95 flygningar till 25 destinationer

genom Svenska Missionssällskapet

1835–75

1938 Den tredje världsmissionskon-

sionärer, går upp på svenska och Gösta Stevens har skrivit

i Afrika och 14 i Indien med ungefär

manus, Gösta Stevens har

familjer fram till och med 1950.

spelar också den manliga

1 200 missionärer och missionärs­

sionstankens genombrott i Sverige

om en svensk prästfamilj

planet SE-APG Ansgar köps in. Planet

ska komma att användas av 32 mis-

Uppsala på en avhandling om mis-

inleder sitt arbete

missionärer som inte kan ta sig hem

från Madagaskar leder till att en

1937 Bengt Sundkler disputerar i

drabbats av andra världskri-

1947 Lutherska världsförbundet bildas i Lund av en rad lutherska

kyrkor som vill samordna sina hjälp­

regisserat, Rune Lindström huvudrollen, och Lena

Mbuisa spelar den kvinnliga

huvudrollen.

Lena Mbuisa

SE-APG Ansgar

ferensen äger rum i Tambaram i

Indien – den första med en majoritet delegater från ”de unga kyrkorna”.

Fokus på den lokala kyrkans centrala roll i missionen.

1939 The International Missionary

Rune Lindström

Council inleder ett närmare samar-

bete med Kyrkornas världsråd

1941 Tanganyikamissionen startar.

Tanganyika har varit tysk koloni mellan 1885 och 1918, och tyska

missionärer har fortsatt att arbeta här, men nu interneras de av de

allierade på grund av kriget. Svenska missionärer ska ersätta dem.

1944 Svenska Israelmissionen

beslutar att inrätta ett missions­ institut

1944 Kryssningsfartyget Drottningholm ska hämta krigsfångar i Syd-

afrika till det stora krigsfångeutbyte

som planeras av Folke Bernadotte

Drottningholm ommålad inför fångutväxlingsresa. Missionärer ombord: Walborg Plym, Rakel Lundström, Josef Imberg, Greta Nordström, Ruth Petersson och Judith Imberg.

och Röda korset. Ett 30-tal svenska

missionärer, varav några som tillhör

SKM, får resa med det i övrigt tom-

ma fartyget på ditvägen – resan går utmed USA:s och Brasiliens kust på grund av kriget.

nr2 2024 uppdrag mission

23


reportage att med glädje förkunna

1950-talet SKM börjar arbeta med

1963 Den evangelisk-lutherska

1978 SKM börjar stötta lutherska

1950 Stöd från Lutherhjälpen till

babwe) blir självständig

1979 Läkaren Ingrid le Roux i Kap-

stöd till Latinamerika

kyrkan i Rhodesia (nuvarande Zim-

kyrkor i Argentina och Brasilien

palestinska flyktingar

1963 Första SKM-missionärerna i

staden blir inbjuden att volontär­

STI, köper en fastighet i Jerusalem

1964 Milstolpe för insamlings-

kåkstaden Crossroads och som en

1950 Svenska teologiska institutet,

Malaysia

arbeta på en rullande barnklinik i

och börja ta emot studenter

arbetet: en av tio svenskar finns i

följd grundas organisationen Philani

med fadderbarn i Hongkong

1965 Lutherhjälpens första rikstäck-

na eller stipendiaterna i vad som ska

1950-talet Lutherhjälpen arbetar

Lutherhjälpens givarregister

1979 De första svenska volontärer-

1951 Sista missionären lämnar

ande insamling

1956 Åke Kastlund, senare biskop i

församling i Uppsala

1980 SKM sänder sina första medar-

hjälpens direktor

kriget i Nigeria bryter ut

te med ELCJHL

Kinamissionen

Strängnäs, tillträder som Luther­

1968 Kyrkornas världsråds general1968 Humanitär insats när Biafra-

bli utbytesprogrammet Ung i den

1970 Ett nära samarbete med den

Sri Lanka

heliga landet, ELCJHL, och Mellanös-

SKM med att stötta kvinnliga filip-

missionspsalmen i Den svenska

psalmboken, ”Se jag vill bära ditt budskap, Herre”

1957 Bengt Sundkler ger ut boken 1960 Samarbete påbörjas med

1970-talet Partnerskap med

bildar Evangelical Lutheran Church

förste biskop, och några år senare

ständig kyrka

vigs Josiah Kibira.

Council går upp i Kyrkornas världs-

råd och blir Commission on World Mission and Evangelism

1984 Det första ekumeniska sombarn, Missionärsbarnsträffen

1983–1985 Etiopien drabbas av en

svältkatastrof, och Lutherhjälpen är

1980-talet Lis Hamark arbetar för

mycket på humanitärt bistånd

pinska gästarbetare i Hongkong

en av de organisationer som satsar

1985 Den kenyanska teologen Ag-

nes Abuom, som senare ska komma

att bli en ledargestalt i Kyrkornas

gemensam satsning på mänskliga

in Tanzania, ELCT, blir självständig.

1961 The International Missionary

1982 Den första SKM-volontären

rättigheter

1975 Fyra lutherska kyrkor med

Året efter blir Bengt Sundkler dess

sånger på fler språk)

ett center för religionsdialog på

Filippinernas kristna råd, NCCP, och

lutherska kyrkan i Malaysia

1960 Evangelical Lutheran Church

kyrkokörer börjar sjunga på shona

(senare kommer fler häften och

BILD: EWA ALMQVIST

Svensk missionsatlas

terns kristna råd, MECC, påbörjas

kör kommer ut, och många svenska

marlägret för svenska missionärs-

och skriver senare vad som ska kom-

lutherska kyrkan i Jordanien och Det

sånger från Zimbabwe för blandad

betare till Västbanken för samarbe-

1980 Start för ekonomiskt stöd till

ma att bli den kanske mest älskade

Costa Rica

1982 Körhäftet Sjung med Afrika –

sänds ut till Lima i Peru

1970 Samarbete med lutherska kyrkan i Liberia påbörjas

Guatemala, och de arbetar också i

världsvida kyrkan sänds ut

1957 Den kongolesiske teologen

Hilaire Nkounkou studerar i Uppsala

1982 SKM sänder medarbetare till

olika bakgrund går samman och

of South Africa, ELCSA, som en själv-

1975 SKM blir huvudman för Svenska teologiska institutet i Jerusalem

1978 SKM och Svenska Missions-

förbundet bildar en ekumenisk

Pakistankommitté, och Christan

Study Centre i Rawalpindi blir en samarbetspartner

Ingrid le Roux med medarbetare

John Mbiti, teolog,

24

uppdrag mission nr2 2024

bibelöversättare och talare vid

Arusha-konferensen 2018

Mentormamma i Kapstaden på besök hos barnfamilj. BILD: ERIC MILLER, ACT SVENSKA KYRKAN


reportage att med glädje förkunna

världsråd i många år, disputerar i

Uppsala på en avhandling om Ke­

1995 ACT International bildas – ACT

att samordna humanitärt stöd och

över hela världen

2008 Svenska Kyrkans Mission och

nyas kristna råd

– för att leverera humanitärt bistånd

inrättar en gemensam prästtjänst

2018 Kyrkornas världsråd bjuder

in till världsmissionskonferens i

utvecklingsstöd

Arusha i Tanzania

1997 Hilda Lind (tidigare under någ-

Lutherhjälpen går samman och

kyrkan – med Act lånat från ACT-

Sent 1980-tal Ingrid le Roux arbete

Theological Seminary i Madurai i

nella arbete

en del av Svenska Kyrkans Mission

Blomstrand) blir Svenska kyrkans

namn till Hela världen – Svenska

en missionär vardera från Indien,

2002 Världens fest i Linköping –

2010 ACT Alliance, ACT-alliansen,

1987 SKM, SKUT och Lutherhjälpen i Lima

med barnfamiljer i Kapstaden blir 1991 Mission i retur inleds, och

Filippinerna, Tanzania, Sydafrika och Malaysia kommer till Sverige

1992 SKM och Lutherhjälpen bjuder

in till gemensam internationell fest i Falun

1993 Gunnar Lind och hans familj

ra år lärare vid högskolan Tamilnadu Indien, barnbarnsbarn till Anders

missionsdirektor

den första med detta namn, en

fortsättning på många års missions­ fester och internationella fester

2007 Gemensam julkampanj för

Svenska kyrkan, Lutherhjälpen och SKM

flyttar till Egypten för att arbeta i den koptisk-ortodoxa kyrkan

1995 Kyrkogemenskap mellan

Svenska kyrkan och Iglesia Filipina Independiente

Agnes Abuom BILD: PETER WILLIAMS, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

2007 ACT Development bildas för

står för Action by Churches Together

Kyrkornas världsråds generalförsamling i

Busan i Korea

2019 Det nya namnet Act Svenska

bildar Svenska kyrkans internatio-

alliansen – lanseras

2009 Den nya organisationen byter

startas om med plats för tolv

kyrkans internationella arbete

2024 Ung i den världsvida kyrkan

svenska deltagare i Tanzania och Filippinerna – 2025 ska deltagare

från de båda länderna komma till

bildas genom en sammanslagning

Sverige

lopment

av Svenska kyrkans missionsarbete

kyrkans internationella arbete

panjer, informationskampanjer och

av ACT International och ACT Deve-

2011 Namnbyte tillbaka till Svenska 2011 Den första Agera-utbildningen genomförs i samband med

2024 Act Svenska kyrkan firar 150 år

med bland annat insamlingskamGöra skillnad-dagar i Uppsala

Almedalen-veckan (från och med

ACT SVENSKA KYRKAN FINNS IDAG I

i arbetet)

Colombia • Egypten • El Salvador

2014 är Svenska Kyrkans Unga med

DESSA LÄNDER:

2013 Kyrkornas världsråds general­

• Filippinerna • Haiti • Honduras •

dokumentet Tillsammans för livet –

Palestina • Jordanien • Liberia •

församling i Busan i Korea antar

mission och evangelisation i en värld i

förändring och börjar arbeta med begreppet mission från marginalerna

Guatemala • Indien • Irak • Israel/

Myanmar/Burma • Pakistan • Peru •

Sydafrika • Sydsudan • Syrien •

Tanzania • Uganda • Zimbabwe

nr2 2024 uppdrag mission

25


BILD: S SRIRAM, WIKIMEDIA COMMONS

BILD: ADITYAN RAMKUMAR, UNSPLASH

reportage

På de sjungande vågornas strand

Anders Blomstrands mål var att den

lutherska kyrkan i Trankebar skulle ledas av

lokalbefolkningen.

uppdrag mission nr2 2024


reportage På de sjungande vågornas strand

TEXT ANNA BRAW

Den danska fästningen

och kolonialbebyggelse

i Trankebar.

n n n Det var till att börja med Lunds Missions­

sällskap som skickade Anders Blomstrand som missionär till Indien 1857. Men det svenska missionsarbetet hade inte kommit lika långt i sin utveckling som till exempel det tyska och det brittiska. Sällskapet hade också svårt att hämta sig efter sin första satsning i Kina där de båda missionärerna blev rånade. De befann sig ombord på en liten båt på en flod, och den ene av dem föll i vattnet. Hans kropp blev aldrig upphittad. Detta hände 1849, samma år som Anders Blomstrand var färdig med sina studier i Lund. Han hade fötts i Växjö 1822 och gått i skolan där, och det år han fyllde 18 tog han studenten i Lund för att sedan studera till en filosofie kan­ didat-examen, doktorera, undervisa i Växjö, fortsätta med teoretisk och praktisk teologi i Lund och prästvigas. Hans akademiska liv i södra Sverige var intensivt och fyllt av uppdrag och initiativ – han blev styrelseledamot i Lunds Missionssällskap 1850 och sekreterare 1854, och året efter gav han ut Handbok i lutherska kyrkans symbolik, som skulle komma att användas som kursbok för unga teologer i många år. Men ungefär vid samma tidpunkt begav han sig själv till Tyskland.

THARANGAMBADI är en

liten hamnstad i distriktet

Nagapattinam i den indiska delstaten Tamil Nadu. Vid

folkräkningen 2011 hade den drygt 23 000 invånare. Från

tiden som dansk koloni har den kvar bland annat en

guvernörsbostad (numera

hotell), en liten befästning och kyrkor. I staden

grundade missionären

Bartholomäus Ziegenbalg Indiens första skola för

flickor, och här trycktes också den bibelöversättning som

blev den första på ett språk

som talades i Indien.

dansk koloni Redan 1707 hade den unge tyske missionären Bartholomäus Ziegenbalg kommit till det som numera kallas Tamil Nadu i Indien. Den lilla hamnstad där han skulle arbeta hade fått sitt namn någon gång efter 1620, när en dansk styrka på avvägar hade kommit dit och fått idén att göra den till koloni. Dess namn då, Tharangambadi (”de sjungande vågornas land”), sägs ha varit för krångligt för danskar­ na, och de kallade den Trankebar (skrivs också Tranquebar). När Bartholomäus Ziegenbalg

anlände fanns det en liten grupp danskar där, och de väntade sig att han skulle bli en av dem. Men han satsade allt på att lära känna lokal­ befolkningen, lärde sig språket och såg till att få dit en tryckpress så att han kunde trycka sin bibelöversättning när han hade gjort den.

föregångare Anders Blomstrand kunde dra mycket nytta av Bartholomäus Ziegenbalgs och andra ambiti­ ösa tyska missionärers arbete – att förbereda sig för missionsarbete i mitten av 1800-talet innebar bland annat intensiva språkstudier före avresan, och i Tyskland läste Anders Blom­strand tamuliska, det språk som numera kallas tamil. Han lärde sig det så bra att det sägs att han kunde predika på tamuliska redan före avresan till Indien. Men det var inte till en dansk koloni han sändes, och inte heller till en tysk. 1845 hade Storbritannien tagit över kolonin Trankebar, som omfattade den lilla staden på Koromandelkusten vid en av floden Cauverys mynningsarmar och en bit lands­ bygd, drygt 30 kvadratkilometer sammanlagt. Lunds Missionssällskap lämnade också över sitt ansvar – det blev Leipzigmissionen som fungerade som Anders Blomstrands nr2 2024 uppdrag mission

27


reportage På de sjungande vågornas strand

arbetsgivare. Under studietiden i Tyskland hade han träffat Eleonora Kelber, som var dotter till en pastor, och hon reste ut för att gifta sig med honom 1859.

ANDERS BLOMSTRAND (född

1822 i Växjö, död 1887 i Lund) var präst och hade arbetat

som lärare i Växjö och som

docent och tf professor i Lund

när han reste till Indien som missionär 1857 – ”en av

den svenska missions­

kårens främsta teoretiska

begåvningar” enligt Gustaf Lindeberg i boken Ett sekel

i missionens tjänst. Han arbe­

tade i Trankebar (Tharang-

ambadi) i Tamil Nadu i 27 år, bland annat med prästut-

bildning och översättning av

teologisk litteratur.

28

uppdrag mission nr2 2024

undervisning och församlingsvård Vid Lunds universitet hade han blivit docent i kyrkohistoria och tjänstgjort som tillförord­ nad professor i kyrkohistoria och symbolik under två perioder. Han hade också varit Lunds lasaretts predikant och under ett par somrar tillförordnats uppdraget som kom­ minister i Hällestads, Dalby och Bonderups prebendepastorat. Trots att Trankebar var en helt annan miljö blev det snart liknande uppgifter han ägnade sig åt där. Han ingick i missionskyrkorådet, alltså den grupp som ledde den så kallade Tamulmissionen, och det var ett uppdrag som han höll fast vid under alla sina 27 år i Indien. Han undervisade på Tamulmissionens semi­ narium, där blivande präster och lärare stu­ derade, och 1870–1871 och 1876–1877 var han dessutom seminariets föreståndare. Han reviderade den bibelöversättning som redan fanns, arbetade med en psalmbok och över­ satte och bearbetade mycket av den litteratur som de blivande prästerna behövde. Och så gav han ut en tidskrift. Tanken var att allt på sikt skulle skötas av de präster som vigdes och som hade tamuliska som modersmål, men Anders Blomstrand be­ hövdes bland lokalbefolkningen också – han ”hann (…) jämväl biträda i det praktiska mis­ sionsarbetet (hednapredikan och vården av de hednakristna församlingarna)”, som det står i en av de kortfattade levnadsteckningarna. Olaus Brännström skriver i sin biografi över Pe­ ter Fjellstedt att Anders Blomstrand gjorde ”en enastående stark och helgjuten missionsinsats”.

I Gustaf Lindebergs bok Ett sekel i missionens tjänst citeras N. Samuel som själv blev pastor: ”Han hade starkt inflytande över sina lär­ jungar, icke så mycket genom enskilda sam­ tal och umgängelse med dem som genom sin fromhet och helgade vandel. Han sade aldrig ett fåfängt ord och var aldrig sträng mot någon.”

självständig kyrka Det var säkert delvis tack vare Trankebars danska historia och Bartholomäus Ziegen­ balgs och hans missionärskollegers arbete som det Anders Blomstrand gjorde kunde leda till så mycket – det fanns redan så mycket när han kom. Men hans tankar om den lutherska kyrkans framtid var också lika den förste mis­ sionärens: kyrkan skulle på lite längre sikt bli lokalbefolkningens eget ansvar och ledas av indiska präster. Målet var inte att bygga upp ett missionscenter och rekrytera nya medarbetare från Sverige eller Tyskland, inte heller att lära ut ett europeiskt språk för att göra teologin tillgänglig för Trankebars befolkning, utan att låta kyrkan bli mer eller mindre självständig och tillhandahålla det den behövde på det språk som alla talade.


reportage På de sjungande vågornas strand BILD: S SRIRAM, WIKIMEDIA COMMONS

Church of Sweden Mission Bungalow.

vid Tharangambadis sjöfartsmuseum.

BILD: RANGAN DATTA, WIKIMEDIA COMMONS

New Jerusalem Church.

BILD: RANGAN DATTA, WIKIMEDIA COMMONS

Bartholomäus

Ziegenbalg-statyn

19 år i var sin världsdel Det personliga priset för missionsarbete kunde bli högt vid den här tiden: på 1860-talet reste Eleonora hem med sin och Anders sexårige son Theodor för att han skulle få växa upp hos farmor, farbror och faster på Stora Magle kyrkogata i Lund. Eleonora levde inte länge efter avskedet, och det dröjde 19 år innan fa­ dern och sonen återförenades. 2010 gav två ättlingar och syskon, Inge­ gerd Blomstrand och Anders Blomstrand, ut boken Får jag åter se dig ansigte mot ansigte? (Sekel förlag). Titeln är ett citat ur ett brev till Theodor från Indien 1879, och innehållet är brev som medlemmar i familjen Blomstrand skickade till varandra mellan 1830 och 1952. Genom ett urval av de bevarade breven får lä­ saren följa Anders Blomstrand, sedan Theodor Blomstrand som 1893 reste för att fortsätta sin fars arbete, och efter honom flera av hans åtta barn. ”Banden (…) upprätthölls via brev, och det är slående hur positiv grundtonen är i dem”, skrev Eva Helen Ulvros i tidskriften RIG när boken just hade kommit ut. ”Det skrivs inte mycket om sorg och saknad, utan mer om vardagens glädjeämnen och om en fast för­ tröstan på Guds kärlek och ledning. Idag är det svårt att förstå beslutet att lämna ifrån sig sina barn för många år, lämna över deras uppväxt till andra.” barmhärtighet Vad blev det av missionen i Trankebar, Anders, Eleonoras, svågern Sven Rydéns, sonen Theo­ dors, hans fru Hildas och många tysktalande och tamiltalande medarbetares och försam­ lingsmedlemmars livsverk? Dagens Tharangambadi är knappt en stad med indiska mått mätt – i början av 2000-talet nr2 2024 uppdrag mission

29


reportage På de sjungande vågornas strand

New Jerusalem Church.

BILD: RANGAN DATTA, WIKIMEDIA COMMONS

hade den mindre än 25 000 invånare. Men tamil talas av nästan 80 miljoner modersmåls­ talare och ungefär en tiondel så många andra­ språkstalare, och Anders Blomstrands enorma satsningar på översättning av teologisk littera­ tur hade ju egentligen på sikt hela den nuva­ rande delstaten Tamil Nadu och den lutherska kyrkan där som målgrupp. Tsunamin 2004 gick hårt åt staden, och det danska nationalmuseet har under de senaste 20 åren tagit på sig ansvaret för en del av bygg­ naderna från den danska tiden. Det innebär att stadskärnan har sina spår av nordeuropeiskt 1600- och 1700-tal – och i det ingår kyrkorna. New Jerusalem Church, församlingskyrka (”New” eftersom den ursprungliga låg för nära vattnet) för den första tamiltalande för­ samlingen, bär ända sedan den byggdes tydliga spår av både dansk och indisk arkitektur. Det svenska missionsarbetet, som redan un­ der Anders Blomstrands tid gick upp i Svens­ ka Kyrkans Mission, blev ett av fröna till den

30

uppdrag mission nr2 2024

Batholomäus Ziegenbalgs tryckpress. BILD: RANGAN DATTA, WIKIMEDIA COMMONS

lutherska kyrkofamilj som idag består av tolv kyrkor, har 3,5 miljoner medlemmar och samarbetar nära med Act Svenska kyrkan. Blomstrands och deras kolleger reagerade på sin tid starkt emot kastsystemet och en­ gagerade sig för södra Indiens mest utsatta, som på svenska kom att kallas de kastlösa. Anders Blomstrand hade alltså markerat att han inte ville göra de människor han mötte till européer, och han talade om att bevara allt som inte stred mot kristendomen. Kast­ systemet gjorde just det. Och när Theodor Blomstrand skulle förklara sin uppgift skrev han: ”Barmhärtighet hafwa Indiens parias ej funnit annorstädes än i den kristna kyrkan.” n


recension

ELNAZ BAGHLANIAN PROLOGER ALBERT BONNIERS FÖRLAG

FRÄMLINGSKAPETS PRIS

kvar: ”Sirenerna kom först, sedan ra-

ketanfallen.” Hon och hennes familj

flydde utan att veta vart de skulle.

De singlade slant, så enkelt var det. Men flykten är mer än en flykt –

Den stora invandringen till Sverige är

den är en utradering. Den blir konkret

den är också en situation där mänsk-

hon upp: ”Hennes värld blev plötsligt

mycket mer än ett politiskt problem – lighet och inlevelse kan bli några steg

närmare en positiv framtid. Ett av de

stegen på vägen ger oss Elnaz Baghla-

i moderns demens. Oväntat vaknar

sommar.” Elnaz Baghlanian frågar sig: ”Kan man framkalla en nåd?”

Själv kämpar hon med det nya

nian med sin bok Prologer.

språket – långa vokaler, korta vo-

över, intryck från och upplevelser i den

satsmelodi. Till och med framstegen

Den är en samling reflektioner

svenskaste av alla svenska miljöer: några sommarveckor på en ö i skärgården.

kaler, hårda vokaler, mjuka vokaler, väcker en fråga: ” Vad händer när

det inte längre finns kvar några avvi-

Författarinnan, som också är be-

kande språkljud, satsmelodier och

sig, barnet inom henne växer, hennes

med det nya landet när man lärt sig

rättarjaget, har sin svenske man nära dementa mor är på ett äldreboende.

Hon har som barn lämnat Iran, där

intonation?” Blir man verkligen ett ett nytt språk?

Och när hon ringer till sin

det finns en stor armenisk befolkning.

mormor i Iran märker hon att hon

sina barn en bättre framtid.

hennes familj alltid har talat.

bli en skugga: ”Alla drömmar som de

påminnelse om att politiska frågor

Föräldrarna bröt upp därifrån för att ge Men också föräldrars goda vilja kan

bar på skymde till slut vår sikt.”

Av armeniernas tro är bara mormors

inte längre kan tala det språk som Elnaz Baghlanians bok är en

handlar om människor. Hon har

kallat den Prologer. Prologer till vad?

röst i telefonen kvar. Ändå är inte allt

Till ett nytt språk och till förlusten

handlar om en utgångspunkt.” Till man-

som burit Armenien i snart 2 000

borta: ”Allt handlar om arv som i sin tur

nen säger hon: ”Historielöshet går i arv, visste du det?” Hennes familjs historia

har en kortform: ”De var med om en re-

volution, sedan ett krig, därefter en flykt.” Inget av detta har någon svensk

upplevt, inte i Sverige. Men Elnaz

Baghlanians minnen av kriget finns

av det egna? Till ett liv utan den tro år? Till en skärgårdssommar där allt

är främmande? Och barnet hon väntar, var skall det höra hemma?

Allt detta är främlingskapets

pris. Men kanske har hon själv gett

svaret: arvet är en utgångspunkt.

n CHRISTIAN BRAW BILD: ALBERT BONNIERS FÖRLAG


intervju

ACT UBUMBANO är medlem i ACT-alliansen och är en av de ungefär tio organisatio-

ner som Act Svenska kyrkan

samarbetar med i Sydafrika.

ACT Ubumbano började i en

process initierad av alliansen med en rad kristna organisa-

tioner som deltagare. Nu fungerar den som ett nätverk för

sydafrikanska, regionala och europeiska organisationer

BILD: ALBIN HILLERT, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

och bjuder in till bland annat

Solidarity Hubs och Learning

Hubs i södra Afrika. I vår hålls en första Solidarity Hub i

Europa – ACT Ubumbano

och Brot für die Welt provar

samtalsmodellen i Berlin, och

Act Svenska kyrkan deltar.

uppdrag mission nr2 2024


INTERVJU ANNA BRAW BILD ACT UBUMBANO

Samtal för solidaritet Bygger de internationella vänskaperna bara på pengar, eller finns det en solidaritet i dem? Det är en fråga som ACT Ubumbano i Sydafrika ställer gång på gång. nnn

Ashley Green-Thomp­ son representerar ACT

Ubumbano vid en

ekumenisk konferens

i Berlin.

– Vi är en ung organisation, vi har funnits i fyra år nu, säger Ashley Green-Thompson. Men jag började arbeta för ACT-alliansen redan 2016. Det har varit en intressant process – fascine­ rande. Och det man måste förstå är att det vi gör inte är något som kommer att ordna allt på ett år eller så. Alla måste lära sig att lyssna på riktigt, att allt bygger på relationer och samtal. Ashley Green-Thomson leder arbetet i ACT Ubumbano som är en av medlemmarna i ACT-alliansen – ubumbano är ett ord för enhet på zulu. Det är en organisation där etablerade organisationer och informella grupper i Syd­ afrika möts i olika konstellationer och samtals­ former, ibland också tillsammans med europe­ iska organisationer. Act Svenska kyrkans röda, vita och svarta kvadrat finns med på dess webb­ plats tillsammans med emblem och logotyper för bland andra Evangelical Lutheran Church in South Africa, den tyska biståndsorganisatio­ nen Brot für die Welt, Zimbabwe Council of Churches och SAFCEI , Southern African Faith Communities’ Environment Institute.

”inte ett fattigt land längre” ”Regnbågsnationen” var det epitet som Des­ mond Tutu använde för Sydafrika efter att apartheidsystemet hade fallit och de första demokratiska valen hade genomförts i mit­ ten av 1990-talet. Sannings- och försoningskommissionen, där Ashley Green-Thompson var med, inled­ de sitt arbete 1996 och blev en inspiration för liknande processer i andra länder. Men Sydafrika har mycket kvar att arbe­ ta med: enorma samhällsklyftor, kriminalitet, klimatförändringar som bland annat orsakar översvämningar, nedskräpning och annan miljöförstöring, våld mot kvinnor och barn i hemmet och lokalsamhället, sönderbrutna familjer med ensamstående mammor som behöver mycket stöd – det är några exempel. – Så när jag började arbeta för ACT-allian­ sen, säger Ashley Green-Thompson, och vi fick höra ”vi kan inte stötta er i Sydafrika med pengar, för ni räknas inte som ett fattigt land längre” … då undrade de sydafrikanska orga­ nisationerna vad de europeiska höll på med. studentrörelse Själv har han en för Sydafrika både speciell och typisk bakgrund: tre generationer tillbaka dyker den förste Green-Thompson upp i lan­ det, en brittisk kolonialman som skaffar jord, startar jordbruk och blir förmögen – och som nr2 2024 uppdrag mission

33


intervju Samtal för solidaritet

Ashley Green-Thompson.

också skaffar sig en rad sydafrikanska fruar och får många barn. – Jag är uppvuxen på landet och har kvar mina band till landsbygden fastän jag bara har bott i städer sedan 1980-talet – en av mina bröder är fortfarande jordbrukare, berättar Ashley Green-Thompson. Vi är en jättelik släkt, och det finns Green-Thompsons som jag inte ens har träffat. Men det finns en ännu större släkt efter en annan kolonialman som hade fler fruar och ungefär 200 barn. Den katolska kyrkan och Young Students Movement samlade många unga sydafrikaner i Ashley Green-Thompsons generation, och han säger att det var där han blev aktivist på riktigt och lärde sig den strategi för förändring som han fortfarande arbetar med.

öppna samtal Ett slags öppna samtal har blivit en stor del av kärnverksamheten i ACT Ubumbano. – Vi bjöd in till vår första Solidarity Hub 2017, berättar Ashley Green-Thompson. Det är inte bara en konferens, det är en arbetsme­ tod och ett förhållningssätt. De flesta av deltagarna har det gemensamt att de bor i Sydafrika eller i något av de andra länder där mötena arrangeras, men i övrigt har de mycket olika bakgrunder: en del har varit engagerade i etablerade kyrkor eller organi­

34

uppdrag mission nr2 2024

sationer i många år, och andra kan vara unga vuxna som just har gått samman för att städa upp gatorna i den förort där de bor. – Vi utlyser projektbidrag till småskaliga lokala grupper ibland, säger Ashley GreenThompson, och de som söker blir inbjudna till samtalen. Alla är välkomna. Det är inga föreläsningar, det är bara samtal som alla kan delta i. En del som kommer säger: ”Det här är första gången jag har talat.”

försökte förstå Men också de europeiska biståndsorganisatio­ nerna kan delta i de samtal som ACT Ubum­ bano bjuder in till, och ibland gör de det. – Jag tror att det kanske pågick ett slags existentiell kris i Europa när jag fick mitt uppdrag av ACT-alliansen – det var svårt för biståndsorganisationerna att samla in peng­ ar, och samtidigt hade det kommit så många migranter. Vi hade ett möte där vi försökte förstå dem. Var den vänskap som de ville tala om bara något som bestod av pengar, eller hade vi ett gemensamt engagemang? En del som var med ville nog säga: ”Ni måste lösa era egna problem hemma, ni kan inte komma hit och kräva det av oss.” Våra gäster hade arbetat med sina förändringsprocesser på sitt sätt i andra länder som de har stöttat, men här blev det nej.


intervju Samtal för solidaritet

YOUNG STUDENTS MOVEMENT Den organisation som i Sydaf-

rika heter Young Christian Students är en systerorganisation

till Young Christian Workers

som grundades av den katolske prästen Joseph Cardijn som

Jeunesse Ouvrière Chrétienne i Belgien på 1920-talet. Den

sydafrikanska grenen kom till i

Johannesburg 1949 och leddes av unga arbetare tillsammans med katolska präster.

En viktig metod i rörelsens

arbete i Sydafrika blev S-J-A,

See-Judge-Act, som innebär att deltagarna betraktar verklig-

heten tillsammans, ställer den inför Bibelns ord och därefter

kommer överens om vad som behöver göras.

Medlemmarna engagerade

sig i kampen mot apartheid

och i sannings- och försonings-

kommissionens arbete. Mot

slutet av 1990-talet minskade medlemsantalet, och nu gör

cementerar system – Felet är att så många tror att de ”gör gott”, säger Ashley Green-Thompson. Många av dem gör många bra saker – men vems priori­ teringar är det som gäller? Är det på givarens villkor arbetet görs, eller på våra? Leder det till frihet och självständighet? Han berättar om en tendens han la märke till när han bodde i i Eswatini: att mentormammor­ nas engagemang förändrade livet till det bättre för de kvinnor som de nådde fram till men att det också lätt blev en ursäkt – något fint som gjordes, och samtidigt något som myndigheter och politiker kunde berätta om för att slippa anstränga sig för alla de familjer som inte har tillgång till någon mentormamma. – Det här är svårt för organisationerna att förstå, säger Ashley Green-Thompson. De känner sig attackerade. Men vi säger ju inte ”ni är dåliga människor” – vi säger ”ni måste inse hur ni cementerar system som inte är bra”. Egentligen kan nog ingen förstå hur svår av­ koloniseringsprocessen verkligen är.

den katolska kyrkan försök att

starta lokala grupper på nytt.

”har du talat med dem?” Frågan om huruvida den långa vänskapen med kyrkor i Europa och resten av världen bara be­ står av pengatransaktioner eller om det finns en djupare vänskap, en solidaritet, har ACT Ubum­ bano fortsatt att arbeta med, förklarar han.

– Ibland vill jag säga: ”Sluta komma hit och säga att ni ger pengar till arbete mot könsba­ serat våld. Fråga oss vilka utmaningar kvin­ nor här ställs inför!” Man kan aldrig engagera människor om man inte känner dem. Samma fenomen möter många av dem som försöker starta lokala projekt. Ashley Green-Thompson berättar om en grupp inom Green Anglicans som hade fått ett startbidrag för att komma igång med att rensa upp en spontan soptipp i sin stadsdel. – Vid ett av våra samtal berättade en av de unga kvinnorna hur besviken hon var, för de hade verkligen städat undan allting – och så återuppstod soptippen nästan direkt. Vi frå­ gade: ”Men har du talat med människorna där och frågat vad som behövs, vad som är viktigt för dem?” Och hon insåg att det hade hon inte gjort. Han betonar att det arbete som olika or­ ganisationer och grupper utför visst kan vara ”bra” men att det viktiga hela tiden är att sam­ tala, lyssna, fråga och granska också sina egna sammanhang. – Det är så många organisationer som an­ vänder rätt ord, och ofta blir det slogans och hashtags, men leder vårt arbete till frihet för dem som sitter längst ner vid bordet? Eller lindrar vi bara lidande utan att förändra nå­ got? Det är frågor vi måste ställa om och om igen, vi måste förstå vilken plats vi befinner oss på och se kritiskt på oss själva och vår makt. Därför är det inte alltid bra att utländska or­ ganisationer är med i samtalen, det är inte ens alltid så att jag ska vara med – jag är direktor, jag är man, vågar alla tala riktigt ärligt om de vet att jag lyssnar? De här samtalen är inte någon snabb lösning, de är en livslång process. ACT Ubumbanos uppgift är att se till att det finns en öppen plats där de kan föras. n

35

nr2 2024 uppdrag mission


kortkort Varm mat till äldre i Ukraina.

SATSNING PÅ BARNENS VARDAG

För att barn som är kvar i utsatta områden i Ukraina eller som

befinner sig på flykt ska kunna BILD: ANATOLIY NAZARENKO, LUTHERSKA VÄRLDSFÖRBUNDET

leva så normalt som möjligt har de

att påverkas av kriget under de

miljoner människor skulle komma

Skyddsrum har renoverats för att

sista månaderna år 2023. Av dem

flykt har fått internetuppkoppling

humanitärt bistånd. Upp till 6,7

sina studier. Skyddade boenden för

ensamstående mammor och deras

barn och för hbtqi-föräldrar och de-

ras barn har upprättats. Barnfamiljer fick i höstas hjälp att förbereda

inte Act Svenska kyrkan där – men

kontor för samordning av humani-

satsat på flera praktiska åtgärder:

för att de ska kunna fortsätta med

Ukraina för två år sedan arbetade

Office for the Coordination of

Humanitarian Affairs (OCHA), FN:s

tära frågor, uppskattningen att 18

de ska bli mer barnvänliga. Barn på

Innan Ryssland attackerade

Inför vintern gjorde United Nations

kyrkor och organisationer som Act

Svenska kyrkan samarbetar med

SAMARBETE FÖR STÖD

VÄRME I VINTERVÄDER

skulle ungefär 12 miljoner behöva miljoner människor riskerade enligt beräkningarna att fördrivas internt.

Nathalie Töpperwien Blom är Act

Svenska kyrkans handläggare för det humanitära arbetet i Ukraina och besökte under hösten kyrkor och

sig inför vintern med varma kläder,

andra samarbetsorganisationer där.

psyko­soci­alt stöd, Act Svenska

snabbt ta sig till gemensamma

med katastrof­bistånd efter en

fortsätter. n

bli kvar ett bra tag, berättar hon.

kvar för att fortsätta arbeta med

SPECIALLÖSNINGAR FÖR CANCER-

det gjorde andra organisationer.

filtar och generatorer. Arbetet med

En av dem är Hungarian Inter-

church Aid, som hade kommit dit

kyrkans särskilda ansvarsområde,

översvämning 1998 och som blivit

bland annat psykosocialt stöd. När

VÅRD OCH DIALYS

kriget bröt ut kunde HIA ta på sig

Lutherska världsförbundets sjuk-

ansvaret för ytterligare insatser

hus på Olivberget, Augusta-

tillsammans med lokala försam-

Victoria-Hospital, är specialiserat

lingar. Genom ACT-alliansen och

på cancerbehandling och dialys

kyrkor och organisationer runtom i världen samordna sitt arbete,

och det innebär att de kollekter

som har samlats in till Ukraina

i Svenska kyrkans församlingar

tillsammans med månadsgivande och andra gåvor har kunnat gå till

bland annat varma kläder, filtar

och renovering av skyddsrum. n

LJUSET

Kristus, vårt ljus, vi lovsjunger dig:

och har haft patienter från östra

Jerusalem, Västbanken och Gaza.

Sedan i höstas kan patienterna från Gaza inte ta sig till Jerusalem, och

65 patienter och deras sällskap har inte kunnat återvända hem efter

Din nåd är ljus och strålar över oss.

avslutad behandling. LWF har ord-

klarhet till oss.

av sjukhuset. De patienter som bor

Kristus, vårt ljus, vi ber dig:

att ta sig igenom checkpoints för

Din nåd är klar och kommer med

nat inkvartering åt dem i närheten

på Västbanken och som inte klarar

kortkort I mitten av januari uppmanade

Lutherska världsförbundet kristna runtom i världen att be för invå-

nare och kyrkor i Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien, För­ e­nade Arab­emiraten och Jemen och skickade ut den här bönen:

Gör så att ditt ord gnistrar i våra hjärtan,

välsigna oss så att vi kan följa dig i ord och gärningar.

Kristus, vårt ljus, vi ber dig:

Gör oss till redskap för din nåd.

Gör oss till redskap för din fred.

Amen. n

36

uppdrag mission nr2 2024

att komma till behandlingarna har också inkvarterats. LWF för också

in livsnödvändig cancermedicin i

Gaza. AVH samarbetar med Al Ahli

Hospital, ett anglikanskt sjukhus

i Gaza City, och har tagit på sig en del av ansvaret för att återupp-

bygga de delar av sjukhuset som

skadades i en explosion i slutet av förra året. n

skyddsutrymmen, och där kan man Då behövs värmekällor. En del flyr

västerut och är i behov av boende,

andra stannar kvar och behöver

hjälp för att överleva vintern. Beho-

ven av generatorer, filtar och varma

kläder är stora. n

Augusta-Victoria-Hospital.

BILD: ALBIN HILLERT, LUTHERSKA VÄRLDSFÖRBUNDET

BILD: ANNA BRAW

Lutherska världsförbundet kan

– Vid flyganfall måste människor


intervju Stipendium:volontär annons på Anafora från LMS BILDER: ANNA BRAW

Stipendium:

volontär på Anafora LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP utlyser resestipendium för dig som vill vara volontär på Anafora i Egypten i minst en månad under 2024 och hjälpa till med olika arbetsuppgifter. Stipendiesumman, 15 000 kronor (en månads vistelse) eller 30 000 kronor (tre månaders vistelse eller mer), täcker resa och uppehälle. Berätta kort på engelska om dig själv och din relation till Anafora, vilka färdigheter eller intressen du har och under vilken tid du vill vara i Egypten. Bifoga en bild av dig själv. I år prioriterar vi yrkesfärdighet, gärna lärar-, ingenjörs- eller sjukvårdsutbildning. Anaforas Vänner i Sverige och Anafora i Egypten utser tillsam­ mans stipendiaterna. Välkommen med din ansökan senast den 15 mars 2024 – skicka den till anaforastipendiat@gmail.com!


stipendierapport

Ut i vida världen igen

Act Svenska kyrkans utbytesprogram för unga gör en nystart INTERVJU ANNA BRAW

n n n Fem dagar i Sverige blev det för de senaste

internationella gästerna i Act Svenska kyrkans Ung i den världsvida kyrkan-utbyte. Det var i mars 2020. – Det var ett tufft beslut, men de fick åka hem allihop, säger Maya Skagegård. Och se­ dan dess har utbytet varit på paus. Så den här omstarten är efterlängtad! Maya Skagegård är sedan mars 2023 Kyrko­kansliets samordnare för Act Svenska kyrkans utbytesprogram för unga – tidigare har hon bland annat arbetat med Agera-volontärerna som gör sina insatser i ett samarbete mellan Svenska Kyrkans Unga och Act Svenska kyr­ kan. Nu har hon kolleger i Uppsala och på Rättviks stiftsgård, och under hösten var hon i Tanzania för att återknyta kontakten med sina kolleger i Karagwe-stiftet och Bukoba-stiftet som kommer att skicka unga vuxna till Sveri­ ge och ta emot deltagare härifrån. Hon reste tillsammans med Tinde Carlbrand från Kyrko­ kansliet och Pontus Gunnarsson från Rättviks stiftsgård.

tid och engagemang – Till att börja med kommer vi att ha tolv platser för svenska deltagare, berättar hon. På längre sikt är vårt mål att ha 16 platser. Man kan ansöka fram till 15 mars, vi lämnar besked i april om vilka som har blivit uttagna, och de är i sina värdsstift mellan september och december.

38

uppdrag mission nr2 2024

Lunds Missionssällskaps styrelse har länge prioriterat att unga ska få stöd när de vill resa för att lära känna kristna i andra länder, gärna under lite längre perioder och gärna i form av utbyten. Till nystarten av Svenska kyrkans ut­ byte har Kyrkokansliet sökt och fått ett bidrag som kommer alla deltagare till del. Deltagarnas egen främsta insats är tid och engagemang. – Man kan söka om man är mellan 18 och 30 år, och vi tittar på vars och ens intresse för kyrkan, den världsvida kyrkan, andra kultu­ rer och globala frågor, säger Maya Skagegård. Man behöver inte ha några särskilda meriter – det är meningen att utbytet ska öppna dörrar för unga. Men ett kyrkligt engagemang letar vi efter. Maya Skagegård har inte själv varit Ung i den världsvida kyrkan, men hennes hemstift, Uppsala stift, hade tidigare ett liknande eget program med ett stift i Zimbabwe, och hon var där i fem månader. – Det gav mig så otroligt mycket, säger hon. Jag tyckte det redan då, men det är också mycket som dyker upp nu, flera år senare. Det jag upplevde där öppnade min värld och mitt sätt att tänka. Jag är så glad att jag får vara med och ge unga en sådan möjlighet!

tanzania eller filippinerna De tolv deltagarna kommer den här första gången att få åka till antingen Evangelical Lutheran Church in Tanzania, ELCT, eller


stipendierapport Ut i vida världen igen

Besök hos tidigare värdfamilj. BILD: ACT SVENSKA KYRKAN

nr2 2024 uppdrag mission

39


stipendierapport Ut i vida världen igen BILD: MANUS ARONSON, IKON

Maya Skagegård.

till Iglesia Filipina Independiente, IFI . I det tanzaniska sammanhanget arbetade länge svenska missionärer – en del av dem ersat­ te tyska missionärer som internerades under andra världskriget, och en svensk missionär, Barbro Johansson, satt till och med i landets parlament under en period. IFI har en helt annan bakgrund, i den katolska kyrkan, och kom till i samband med en revolution i början av 1900-talet. Också IFI har hållit en nära kontakt med Svenska kyrkan länge – på det teologiska seminariet i Urdaneta har Nathan Söderblom fått ge namn åt biblioteket. – Bukoba-stiftet har arbetat med utbyte med oss sedan 2006, berättar Maya Skagegård, och nu när vi var där på besök fick vi en jätte­ fin genomgång av våra kyrkors gemensamma historia. Vi träffade tidigare deltagare, och vi besökte tidigare värdfamiljer.

40

uppdrag mission nr2 2024

våga lära Att träffa unga och lite äldre vuxna som har deltagit i utbytet beskriver Maya Skagegård som ett av de absolut mest givande inslagen under arbetsdagarna i Tanzania. – Vi fick fråga ut dem, och när vi bad dem att berätta vad de ville säga till unga som fun­ derar på att söka till utbytet, vad som är det viktigaste att tänka på, sa en ung kvinna: ”Jag skulle säga att det viktigaste är ett öppet sinne, att våga lära – men kom ihåg att de som tar emot er också lär sig saker!” För mig ramar det in vad programmet går ut på. Den som deltar i utbytet kan lära sig myck­ et men är också viktig själv – det kommer Maya Skagegård att förmedla till de svenska deltagarna när de påbörjar sin utbildning inför resan. – Tidigare har vi varit på Biskops-Arnö, och det är en jättefin plats, men nu samarbetar vi med Rättviks stiftsgård, så deltagarna kommer att träffas i en miljö som är genomsyrad av kyr­ kan och av det internationella engagemanget. Det är något som jag är väldigt glad för. församlingsbesök Två av dem som kommer att arbeta allra mest med Ung i den världsvida kyrkan, förutom Maya Skagegård, kommer också att ha sin arbetsplats på stiftsgården. De utländska del­ tagarna får sin utbildning där, och de svenska deltagarna samlas där både före resan och när de kommer hem igen. – När man kommer hem tar ju en ny del vid, och den är viktig både för den som har varit ute och för de församlingar som får besök, säger Maya Skagegård. I de svenska deltagarnas uppdrag ingår nämligen att berätta om erfarenheterna för


stipendierapport Ut i vida världen igen

UNG I DEN VÄRLDS-

VIDA KYRKAN

Du som är 18–30 år och är

enga­gerad i Svenska kyrkan

och i internationella frågor är

välkommen att söka till Act

Svenska kyrkans utbytesprogram Ung i den världsvida

kyrkan. Lunds Missionssäll-

skap är med och finansierar

utbytet, som innebär utbildning i Sverige, tre månader i Tanzania (det nordvästra

stiftet eller Karagwe stift)

eller Filippinerna hösten 2024 och uppföljning med försam-

lingsbesök efter hemkom-

ansökningssidan på Svenska

kyrkans webbplats, och den är

med tidigare hälsa blivande tanzaniska delta­ gare välkomna. – Jag lärde mig mycket genom att lyssna när de berättade om sina erfarenheter, säger Maya Skagegård. Det är fint med allt engagemang och alla relationer. n

Pontus Gunnarsson med tegelsten från

Västerås till den nya domkyrkan.

BILD: MAYA SKAGEGÅRD

sten. Det är enkelt att hitta

barn, unga och vuxna i Svenska kyrkans för­ samlingar. – Utbildningen på Rättviks stiftsgård innehåller mycket om utbytesprogrammet, Act Svenska kyrkan, systerkyrkorna och län­ derna de kommer till, berättar Maya Skage­ gård. Men den är både teknisk och kreativ också. Vi vill att de ska känna sig väl förbe­ redda, så vi provar på olika sätt att arbeta med bilder och går igenom det som man kan kalla ”det goda GDPR”, alltså hur man visar respekt när man fotograferar och använder bilderna. De kommer ju att berätta för många om Act Svenska kyrkans arbete, och förhoppningsvis är allt det som utbildningen innehåller sådant de kan ha användning för på olika områden resten av livet också.

öppen fram till 15 mars.

domkyrkoinvigning När gruppen från Sverige reste i Tanzania blev det, som det så ofta blir, mer än Ung i den världsvida kyrkan-samtal. – Vi talade om de svenska prästkandida­ terna som var på VFU (verksamhetsförlagd utbildning, något som ingår i många svenska utbildningar, red:s anm) där i påskas, berät­ tar Maya Skagegård. ELCT är en stor kyrka, och de fick predika mycket. Det var mycket uppskattat. En domkyrkoinvigning i Karagwe stifts stiftsstad Kayanga blev ett annat inslag i pro­ grammet: – Det var gudstjänst i åtta timmar och med tusentals deltagare. Pontus som är präst fick överlämna en gåva från Västerås stift som är Karagwes vänstift, en tegelsten från domkyrkan. Men det viktigaste var att planera för de svenska deltagarnas ankomst och att genom kyrkans medarbetare och några som har varit nr2 2024 uppdrag mission

41


stipendiaten Elin Fridell

INTERVJU ANNA BRAW BILDER PRIVATA

LEBOMBO STIFT I MOÇAMBIQUE OCH VÄSTERÅS STIFT

Västerås stifts vänskap med Lemom­

bo stift i Moçambique började genom ett ungdomsprojekt i mitten av

1980-talet och blev formaliserat i ett vänstiftsavtal 1997. Det har förny-

ats flera gånger sedan dess. Den

anglikanska kyrkan i Moçambique

har länge ingått i en stor kyrkoprovins

för stora delar av södra Afrika, men

Tillbaka till Lebombo

nu bildar Moçambique och Angola

en provins. Hösten 2022 delades de

båda ländernas fyra stift upp i nio nya. Lebombo stift har kvar sitt namn men utgörs nu av området kring huvud-

staden Maputo. Ärkebiskop är Carlos Matsinhe, som vigdes till biskop i

ATT DELA UT STIPENDIER FÖR

september 2014 och efterträdde Dinis

S Sengulane, stiftets förste moçambi-

RESOR OCH PROJEKT SOM

kiske biskop.

GENOMFÖRS HÄR HEMMA ELLER UTOMLANDS HÖR TILL LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS MEST SYNLIGA VERKSAMHETER. ATT UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA SKA FÅ UPPLEVA DEN VÄRLDSVIDA KYRKAN, GÖRA EN INSATS, STUDERA OCH BYGGA VÄNSKAPER ÄR NÅGOT SOM STYRELSEN ALLTID FÖRSÖKER PRIORITERA.

ELIN FRIDELL, HUR KOMMER DET SIG

ATT DU HAR SÖKT ETT STIPENDIUM FÖR ATT RESA TILL MOÇAMBIQUE?

Ibland när jag ska berätta något om

mig själv säger jag att det inte bara

ordförande i ett par år. Jag har varit

med som deltagare i olika utbyten

som stiftet gjorde med ett av sina

vänstift, Lebombo stift i den angli-

kanska kyrkan i Moçambique. Under ett år var jag volontär på Stiftsgården i Rättvik. Jag är övertygad om

att de erfarenheterna har haft stor

betydelse och präglat mina val – de har nog bidragit till att jag brinner

NU NÄR DU KOMMER TILLBAKA?

QUE TIDIGARE – VAD VILL DU GÖRA

internationella arbete. Jag är 30 år

Jag drömmer om att åka tillbaka

Gävle i Gävle kommun – jag har en

de vänner som jag lärde känna

uppdrag mission nr 2 2024

vänförsamlingar och vänkontakter

runtom i världen.

i Västerås stift, och jag var vice

samheter för unga där och i stiftets

en masterexamen i socialt arbete.

har många församlingar i stiftet egna

styrelsen för Svenska Kyrkans Unga

DU HAR ALLTSÅ VARIT I MOÇAMBI-

socionomexamen och snart också

Karagwe stift i Tanzania. Utöver detta

När jag var yngre var jag med i

Västerås stift. Som tonåring och ung

och arbetar som utredare på Välfärd

42

I KYRKAN OCH DET INTERNATIO­

för socialt arbete.

vuxen var jag engagerad i olika verk-

tal med Gloucester stift i England och

NELLA ARBETET UTTRYCK?

är mina föräldrar som har uppfostrat mig utan också Svenska kyrkan i

Västerås stift har också vänstiftsav-

HUR TOG SIG DITT ENGAGEMANG

och återanknyta kontakten med

som ung. Jag skulle vilja fortsätta de teologiska samtalen och

HUR VILL LINA OCH DU SPRIDA ER samtalen om livet. Flera av dem jag träffade då har precis som jag själv

INSPIRATION NÄR NI KOMMER HEM?

Lina har sedan tidigare kontakt

bildat familj, kanske också förlorat

med den som är handläggare för

att ta vid där – att utforska hur min

stift, och jag har ju kontakt med

någon anhörig. Det är spännande

internationella frågor i Stockholms

egen och andras tro har utvecklats.

Västerås stift. Vi hoppas att vi kan

reskamrat Lina Landström vilja

som är engagerade i internationella

få fira med vännerna där. Vi vill

filmer och berätta om resan och

kyrkan, lära oss mer om påskfiran­

hur vi i Sverige kan inspireras av hur

Allra helst skulle jag och min

besöka Lebombo stift i påsk för att växa som kristna i den världsvida

ordna öppna föreläsningar för dem

frågor i stiften. Vi vill visa bilder och

det vi lärt oss, och vi vill samtala om

de i en annan religiös kontext

församlingar i Lebombo stift firar

inspiration hem till våra egna

våra internationella relationer och

och få med oss erfarenheter och

sammanhang i Sverige.

gudstjänst och hur vi kan utveckla

vänstiftsarbete. n


LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 1 • 2024 • årgång 178

Prenumerera åt internationella gruppen!

en tidskr

ift från l

unds miss

ionssälls

kap • nr 5

• 2023 • år

Satsar din församling på ett större engagemang i vår världsvida kyrka?

gång

177

I den heliga Andens enhet

Något att samlas runt i den internationella gruppen och i andra samman-

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONS­

LUND ”VI HAR VARIT MED OM NÅGOT STORT” 20 UKRAINA MÅNGA TILLSAMMANS 14 GUATEMALA ”VI HÅLLER OSS NÄRA VARANDRA” 10

hang kan vara en artikel ur Uppdrag Mission – läs i förväg eller tillsammans

när ni ses, be för de människor och det arbete ni har läst om, och samtala om vad ni i församlingen vill engagera er i och hur ni kan förverkliga era idéer!

Uppdrag Mission kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare

SÄLLSKAPS STIPENDIER

Lunds Missionssällskap delar varje

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 4 • 2023 • årgång 177

bön Handling och må bli ett

år ut resestipendier till i första

hand ungdomar under utbildning

” 14 AV MIN KALLELSE RNA ÄR EN DEL US 18 INDIEN ”SKJORTO LEVANDE” 22 FANN KONSENS STORBRITANNIEN/ ÅD SÖKTE OCH INGENS BUDSKAP HÅLLER FÖRSAML KYRKORNAS VÄRLDSR ”DET ÄR VI SOM TYSKLAND/SVERIGE

temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kronor inom Sverige och kan beställas med ett meddelande till pren@uppdragmis-

och grupper vars resa är en del av

ett ömsesidigt utbytesprogram

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 3 • 2023 • årgång 177

sion.se. Vi skickar gärna en bunt av det senaste numret om ni vill prova att

mellan kyrkor och ekumeniska

Gud, gör oss djärva!

använda tidskriften när ni ses nästa gång.

organisationer. Sällskapet ger också

LUND/FUZHOU TVENNE UNGA ZELOTER 26 SYDSUDAN STORA RISKER 12 ANSIKTEN UR MISSIONENS HISTORIA 16

Naturligtvis är ni också välkomna som medlemmar i Lunds Missions-

en tidskrift

från lunds

missionssäl

lskap • nr 2

• 2023 • årgå

ng

stipendier till vissa projekt, till

177

sällskap, antingen årsvis eller med livstidsmedlemskap. Tidskriften ingår i medlemsavgiften!

studier och till tryckning av skrifter.

Ansökan ska vara väl förberedd,

Vad kan vi lära oss av varandra?

ingå i en långsiktig informations-

WALES ”DET VIKTIGASTE ÄR TILLITEN” 20 JERUSALEM ”JAG TÄNKER INTE VARA RÄDD” 24 SYDAFRIKA ”MAN KAN GÖRA MYCKET MER OM MAN HAR STÖD” 12

eller utbildningsverksamhet och

innehålla en realistisk budget för

Ukraina

KRÖNIKA ”SOM OM VI ALLTID HAR KÄNT ER” 6 KILADALEN ÖPPET HJÄRTA 4 UNGERN/UKRAINA ”DET KOMMER ATT VARA EN LÅNGDRAGE N

GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE

och bidrag till projekt, studier och

utgivning med inriktning på utbild-

genomförandet.

KRIS” 20

Ansökan görs via Lunds

I Malmö stöder sällskapet projekt

Missions­sällskaps ansökningsportal,

med inriktning på dialog och ökad

www.lundsmissionssallskap.se/

Lunds Missionssällskap

ning, integration och fredsarbete,

förståelse mellan olika religiösa

stipendier. Ansökningsportalen

äldsta missionssällskap. Missions­

mer, såsom musik, konst och film.

islam och kristendom.

15 april–15 maj, 15 juli–15 augusti

idag samarbeten, dialog och

KUNSKAPSUTBYTEN

grundades 1845 och är Sveriges

arbetet har utvecklats och innebär arbete för fred och ickevåld i en

världsvid gemenskap. LMS har ett

nära samarbete med Act Svenska kyrkan, och biskopen i Lunds

stift är dess hedersordförande.

Sällskapet verkar ekumeniskt.

LMS förvaltar avkastningen på

gärna i en mångfald av uttrycksfor-

Lunds Missionssällskap arbetar med

fem noder:

I Hongkong ges stöd till ett

centrum för studiet av mötet mellan

kristen tradition och kinesisk kultur, men också till teologisk utbildning

för de många minoritetskyrkorna i

de gåvor som har testamenterats

Sydostasien.

året delas rese- och projektbidrag

sällskapet The Desmond Tutu Chair

Antalet sökande har ökat markant

I Jerusalem ges stöd till Svenska

till sällskapet, och fyra gånger om ut till sökande från hela landet. under de senaste tio åren. UNGDOMAR VIKTIGA

I första hand stöder LMS unga

människor som vill göra tjänst i

den globala kyrkan med en beto-

ning på möten över kultur- och

religionsgränser. Sällskapet ger resebidrag för volontärinsatser

I Kapstaden finansierar

vid University of Western Cape.

traditioner, framför allt judendom,

är öppen 15 januari–15 februari,

samt 15 oktober–15 november.

VILL DU BLI MEDLEM?

Fyll i ansökningsformuläret

Som medlem i Lunds Missions­

enligt anvisningarna och skicka

sällskap, LMS, får du tidskriften

det genom att trycka på ”Skicka”

Uppdrag Mission (fem nummer per

– ett svarsmeddelande bekräftar

där ordförande och styrelse väljs.

Svar kan förväntas inom en

år). Du blir också kallad till årsmötet

att ansökan har kommit fram.

Medlemsavgiften är 50 kronor

månad efter att ansökningstiden

per år, alternativt en engångs­

gått ut för respektive period.

summa på 500 kronor för livslångt medlemskap.

DOKUMENTATION

Skriv till styrelsen@

När resan eller projektet har

lundsmissionssallskap.se!

avslutats ska stipendiaten/

stipendia­terna kunna dokumentera

teologiska institutet och dess

sina er­farenheter i text och bild,

arbete med religionsdialog och

rapporter som kan komma att

religionsteologi.

I Egypten stöder sällskapet

utbildningssatsningar på Anafora

kurs- och retreatcenter i samverkan med Université Catholique i Lyon och Helsjöns folkhögskola samt

Mariadöttrarnas arbete i Kairo.

n um m e r u sta

publiceras i Uppdrag Mission

26 april

te

och/eller på hemsidan. Skicka text

och högupplösta bilder till rapport@

lundsmissionssallskap.se!

nr2 2024 uppdrag mission

43


POSTTIDNING B

Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

44

uppdrag mission nr2 2024


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.