Alla varelser ropar till dig by Argument Förlag

ALLA VARELSER

ROPAR TILL DIG

DJURVÄNLIGA RITER, REFLEKTIONER OCH BÖNER

(RED) ANNIKA SPALDE | TOBIAS HADIN MAJA EKSTRÖM ARGUMENT

ALLA VARELSER ROPAR TILL DIG

© 2018 Respektive textförfattare och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Utgiven i samarbete med Vildåsnan – kristen vegetarisk förening Formgivning, omslag: Pierre Eriksson Omslagsbilder: Shutterstock.com (framsida), »Peaceable Kingdom« av Edward Hicks (baksida) isbn: 978-91-7315-523-6 Tryck: Bulls Graphics

Argument Förlag ab Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg www.argument.se | info@argument.se Tel: 0340-69 80 00

ALLA VARELSER

ROPAR TILL DIG

Djurvänliga riter, reflektioner och böner

(RED) ANNIKA SPALDE TOBIAS HADIN MAJA EKSTRÖM

ARGUMENT

Förord..............................................................................................7 Låt oss be!..................................................................................... 9

LITURGIER.................................................................. 15 Mässa med djurvälsignelse............................................. 16 Friluftsgudstjänst med husdjur.....................................24 Begravningsceremoni för djur......................................30

REFLEKTIONER........................................................37 En kedja genom allt levande...........................................38 Renhet..........................................................................................39 Allt ska upprättas................................................................. 40 Shalom.........................................................................................42 Fred mellan människa och djur....................................44 Förvandling...............................................................................46 Gud i allt eller allt i Gud?...................................................48 Även djuren är känsliga för kärleken........................50 Bröd och vin.............................................................................52 En targum av skapelseberättelsen..............................54 Aplogik, kattlogik...................................................................56 Till julen......................................................................................58 Reflektion inför fastan........................................................ 60 Om påsk och offer ................................................................62

BÖNER......................................................................... 65 Hela skapelsen ber...............................................................66 En bön om vår samhörighet...........................................67 En kristen bön i förening med skapelsen................68 En bön om förändring........................................................70 På evighetens tröskel............................................................71

Hjälp oss människor............................................................72 Välkomnande av nytt djur................................................73 Tackbön....................................................................................... 74 Omvänd oss.............................................................................. 75 Vegetarisk måltidsbön........................................................76 Bordsbön ur Psaltaren 145............................................... 77 Vid sjukdom..............................................................................78 För en sjuk vän........................................................................79 Gud, du som skapat allt som är.................................... 80 En bön för dem som lider.................................................82 Bön inför en aktion...............................................................83 Bönevaka vid ett slakteri..................................................84 Befria djuren............................................................................86 Fälten jublar..............................................................................88 En bön om beskydd.............................................................89 En bön för vår jord............................................................... 90 Syndabekännelse.................................................................. 91 Begravningsbön.....................................................................92 Begravningsbön 2.................................................................93 När engagemanget känns tungt...................................94 Alla varelser ropar till dig................................................95

SÄNDNING.................................................................97 Mannen med åsnan ............................................................98

RESURSER............................................................... 103 Mer information.................................................................. 104 Källförteckning.....................................................................107 Medverkande skribenter............................................... 108

»Den rättfärdige sörjer för sina djur, men den ondes omsorg är grymhet.« ords 12:10

FÖRORD Texterna i denna bok klingar av samma omsorg om skapelsen som vi möter hos de bibliska profeterna. En profet som Jeremia låter oss förstå hur fäst Gud är vid jorden och allt som rör sig på den. När människans dårskap förvandlar jorden till en ödemark utbrister profeten: Jag bryter ut i gråt och klagan över bergen, i sorgesång över utmarkernas beten. Ty de är förbrända, ingen färdas där, ingen boskap hörs råma. Himlens fåglar och de vilda djuren, alla har flytt och är borta. Alla varelser ropar till dig deltar i profetens elegi och de sörjande djurens förtvivlan. De påminner oss om det självklara som vi tycks ha glömt: genom våra kroppar står vi i ett förhållande till jorden – vi måste äta, dricka och andas för att kunna leva – och behöver därför leva i harmoni med naturen så att den blir en god plats för allt levande. Om vi nonchalerar och misshandlar miljön, syndar vi mot Gud med följd att naturen sörjer och deltar i Guds vrede. I en tid när alienationen från Gud fått förödande följder för miljön behöver vi utmanas att lämna vår bekvämlighetszon. Om vi gör bönerna i denna bok till våra kan de bli en väg till omvän7

delse från vad den ortodoxe teologen John Zizioulas kallat den »ekologiska synden«. En relation till världen präglad av vördnad och förundran, där vi med Franciskus av Assisi tilltalar allt skapat som vår »broder« och »syster« – hur oansenligt det än är – tar sig uttryck i en askes som sätter gränser för de egna behoven och gör hjärtat mjukt. Då kan också varje måltid, varje möte, få en sakramental dimension. Vi lär oss att betrakta hela världen som kyrka och hela livet som gudstjänst. Vi ansluter oss till en universell gemenskap som vittnar om världen som gåva från Gud. peter halldorf

LÅT OSS BE! Och så kom den stund: skapelsen förklarades allt strålande, allt enhet, allt heligt. Varje djur ett tecken, ett tilltal, ett rop: Människa! Jag finns för kärlekens skull. Människa! Se min blick, som ber om din nåd. anna smidhammar

Varför en bok med böner för djuren? Kanske är det mer intressant att fråga sig: Varför är djuren så frånvarande i våra gudstjänstordningar och böner? Hur kan det komma sig att alla dessa varelser – dem vi lever tillsammans med i hemmet, dem vi möter i skogen, fåglarna vi lägger ut frön till och alla de andra – är osynliga när vi samlas för att fira gudstjänst inför hela världens Skapare? Varför har vi i kyrkan, likt större delen av mänskligheten, tappat vår känsla av samhörighet med våra medskapelser? Andrew Linzey, präst i anglikanska kyrkan, reflekterar över detta

i sin bok Animal Rites: Liturgies of Animal Care. Han tror att ett skäl är den betoning av det bortomvärldsliga, det himmelska, som länge varit utmärkande för den kristna andligheten. Intresset för själens eviga väl har varit större än intresset för levande varelser av kött och blod och deras situation. Både människor och djur har drabbats av detta. Som tur är har det i alla tider funnits kristna som haft en medvetenhet om att Gud också är intresserad av det jordiska. Ett exempel är de många helgon som visat omsorg om djur och ingripit till deras försvar genom att rädda dem från jägare. Världen är Guds goda skapelse, det är grundläggande i vår tro. Allt skapat upprätthålls genom Andens livgivande närvaro. Att Gud kom till jorden som människa, med en jordisk kropp, bekräftar denna positiva skapelsesyn. Kristen tro är alltså i grunden världstillvänd, inte frånvänd. Hur vi behandlar varandra – och särskilt då de maktlösa ibland oss – är en djupt andlig fråga. Något som än mer direkt har drabbat djuren är den nästan totala fokuseringen på människan inom kyrkans teologi och andlighet. Resten av skapelsen har, åtminstone de senaste femhundra åren, glömts bort eller behandlats som ett specialintresse. Att människan har en unik ställning bland det skapade betonas ständigt. Mer sällan hör man någon förklara vad denna ställning egentligen innebär. Ibland verkar det som om den huvudsakliga betydelsen är att andra varelser har litet eller inget värde, och att de endast finns här för vår skull. Få teologer har förstått att omsorg om djuren och försvar av deras värde kan kombineras med en människosyn som bejakar människans unika roll och plats i skapelsen.

Andrew Linzey skriver i Animal Rites om den halvt omedvetna föreställning som verkar ligga bakom mycket kristen kritik av djurrättsrörelsen: »Det är känslan att inget annat än en helt underordnad och instrumentalistisk syn på djur kan ge mänskligheten dess rätta överlägsna plats i kosmos. Så stark är denna fördom att jag är osäker på om rationella argument alls biter på den. Men dess ologiskhet borde åtminstone lyftas fram: Att hävda att djur förtjänar större moraliskt hänsynstagande eller att de har rättigheter leder inte i sig självt till att människan ses som ett djur bland andra.« Linzey menar att kristna djurrättstänkare inte alls vill »avsätta« människan från hennes särskilda plats i skapelsen utan tvärtom vill »återinstallera« henne. »Den centrala frågan är« fortsätter han, »vilken slags härskare som ska installeras? Det kungliga styre som vi, enligt Första Moseboken, är representanter för är inte en brutal tyranns regim. Nej, Gud har valt mänskligheten att stå för och förverkliga den kärleksfulla, gudomliga avsikten för alla varelser.« Människan är skapad att vara Guds avbild. Det sätt som Gud behandlar oss på ska följaktligen vara förebilden för hur vi behandlar djuren. Den kristna guden är inte en härskargud som vill ha undersåtar. Nej, Gud kliver ner, blir människa som vi och tjänar oss. När vi ser på Jesus liv ser vi att det är tjänande som är den nya ordningen; det sätt på vilket vi ska förhålla oss till varandra. Vi tror att denna förståelse bör påverka också människans relation till djuren. »Hur kan vi använda oss av djuren?« verkar vara den dominerande frågan i dag. »Hur kan vi skydda och hjälpa dem?« är den fråga som vi önskar lyfta fram.

Ibland möter vi människor som upprörs över vårt engagemang för djuren. Varför inte först ägna sig åt uteliggarna eller de fattiga i tredje världen? Varför bry sig om kor, grisar och höns? För oss är den frågan väldigt underlig. Vi märker snarare att ju mer medkänsla vi övar oss i, ju mer vi bryr oss om lidandet hos djuren, desto mer bryr vi oss också om allt annat lidande vi möter. Vi har inte ett begränsat mått av kärlek som riskerar att ta slut. Det är snarare så att när vi visar mer och mer kärlek mot allt i skapelsen, ger Skaparen oss än mer kärlek. Så, detta om behovet av en bönbok för djuren. Nu till dess praktiska användning – för användas vill vi att den ska göra! Detta är en bruksbok, där insikt och kunskap bäst vinns genom handling och praktik. Inledningsvis kommer du att hitta liturgier, avsedda att användas för att ge form och ordning för en gudstjänst där djuren får vara en del av den gudstjänstfirande gemenskapen. Dessa ordningar är prövade, men se dem gärna som inspiration och något att utgå ifrån. Kapitlet som följer rymmer reflektioner utifrån kristen djurrätt. Vi hoppas att dessa ska inspirera i engagemang och eftertanke men även kunna användas exempelvis i andakter. Slutligen har vi samlat böner från förr och nu, formuleringar från Bibeln och våra egna böneuttryck, där djuren och skapelsen på ett särskilt sätt läggs på Guds hjärta. En del av bönerna är lämpade för speciella tillfällen, som inför en vegetarisk måltid eller när ett djur har dött, medan andra är formulerade utifrån vissa teman, exempelvis djurens befrielse från lidande. Risken med bönböcker av den här typen är att man gör bönerna till argument för att övertyga människor i stället för att vara en 12

del i relationen med Gud. Den här boken är inte en stridsskrift eller ett inlägg i debatten utan ett redskap för andakt. Självklart hoppas vi att bönerna ska hjälpa fler att upptäcka syskonskapet med djuren, men de har inte inkluderats för att övertyga eller argumentera. Vissa böner är poetiska, men de är inte dikter; vissa böner är raka och enkla men är inte bara meningar. Som alltid: Ta fasta på det som är gott, utmanas av det som provocerar och bortse från det som inte känns relevant. Slutligen vill vi i redaktionen säga tack. Tack alla som bidragit till denna bok, Vildåsnans medlemmar och vänner, för alla nya och gamla bidrag. Utan er hade inte boken blivit vad den blivit. Tack Andrew Linzey och Carol J Adams för generösa bidrag, och för den inspiration som mynnade ut i att denna bönbok kom till i en första version år 2008. Tack Peter Halldorf för förord och uppmuntran. Tack Argument, vårt förlag, för er tilltro och samarbete. annika spalde, tobias hadin och maja ekström

REFLEKTIONER Skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras. Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Och till och med vi, som har fått Anden som en första gåva, också vi ropar i vår väntan på att Gud skall göra oss till söner och befria vår kropp. rom 8:19–23

SHALOM Tsa’ar ba’alei chayim är ett judiskt rabbinskt uttryck som ungefär kan översättas med »lidande hos allt levande«. Det är en princip som innebär att de som vill följa Gud ska kämpa för allt levandes välbefinnande. Det handlar om att göra så lite skada på våra medvarelser och medmänniskor som möjligt. Om att varje enskild varelse, varje enskild individ ska behandlas med respekt. Torah (de fem Moseböckerna) börjar med skapelseberättelsen där det talas om hur människan levde i shalom, i harmoni med djuren. Där åt vi inte upp varandra och djuren skadade inte heller varandra. Den hebreiska bibeln (och även Nya testamentet) bär fram visionen att detta paradis en dag ska återupprättas. En messiansk tid ska råda då vi återigen lever i shalom med varandra. Den tid vi lever i nu, där vi dödar varandra och dödar våra medvarelser, blir en parentes i ljuset av detta. Principen tsa’ar ba’alei chayim är till för att redan här och nu leva ut paradiset så långt det går. Alltså i våra livsval fundera över vad vi kan göra för att minska lidandet för alla levande varelser i världen. Många rabbiner och andra efterföljare av Torah har tolkat det som naturligt att då leva vegetariskt eller till och med veganskt, andra har valt att dra ner på köttet eller endast äta kött från djur de anser dött på ett värdigt sätt. Oavsett vilket, är de dock överens: köttätande hör till den fallna skapelsen och en dag i Messias rike kommer vi inte längre att äta kött.

Ofta får man som kristen vegetarian höra att Gud gett oss tillåtelse att äta kött, man beskyller oss för att lägga fler lagar på människor än vad Gud gör. Utifrån denna princip kan man dock se saken i ett annat ljus: Man kan beskylla vegetarianer för att vara tidiga, att Messias rike ännu inte fullt ut råder, och därför kan vi fortfarande äta kött. Frågan vi borde ställa oss är dock om det inte är bättre att vara för tidig med att leva ut Guds rike än för sen med att göra det. Gud, vi ber om tålamod. Vi ber att vi mitt i den fallna skapelsen ska få vara ett tecken på ett annat rike, på ditt fredsrike. Både i våra handlingar mellan varandra och med våra vänner djuren. Amen. tobias hadin

BÖNER Vem gav vildåsnan hennes frihet, vem löste henne från repen? Öknen gav jag henne till hem, sin boplats fick hon på saltjord. Hon ler åt stadens larm och hör ingen åsnedrivare hojta. Hon söker efter bete i bergen och letar upp varje grön fläck. job 3:8–11

HELA SKAPELSEN BER Hela skapelsen ber. Boskapsdjur och vilda djur ber och böjer sina knän. När de lämnar stallen och sina hålor ser de inte mot himlen utan att röra munnen. De ger på sitt sätt luft åt sina känslor. På samma sätt spänner fåglarna, när de jagar mot skyn, ut sina vingar i kors och låter höra något som liknar bön. tertullianus

EN BÖN OM VÅR SAMHÖRIGHET Din skapelse, är i Kristus förenad med Dig, är i Kristus förenad i alla delar, är i Kristus förenad från tidens början till tidens slut. Må vi aldrig skiljas från Dig, inte den största eller den minsta. Din skapelse. andreas brand

EN KRISTEN BÖN I FÖRENING MED SKAPELSEN Fader, vi prisar dig tillsammans med alla dina skapade varelser. De har utgått ur din allmakts hand, de är dina, fyllda av din närvaro och din ömsinta kärlek. Prisad vare du! Jesus, Guds Son, genom dig skapades allt som finns till. Du danades i Marias, din moders, sköte och blev så en del av denna jorden, och du såg på denna jorden med en människas blick. I dag lever du med din uppståndelses härlighet i allt skapat. Prisad vare du! Heliga Ande, med ditt ljus leder du denna vår värld mot Faderns kärlek och följer skapelsen i dess födslovåndor. Du bor också i vårt hjärta och ger oss lust och kraft att göra gott. Prisad vare du! Treenige Gud, underfulla gemenskap av oändlig kärlek, lär oss att betrakta dig

i universums skönhet, ty allting talar om dig. Väck vår lovprisning och tacksägelse för varje varelse som du har skapat. Ge oss nåden att känna oss djupt förbundna med allt som finns. Kärlekens Gud, visa oss vår plats i denna världen som förmedlare av din kärlek till alla skapade ting på denna jord, för inget enda av dem är bortglömt i dina ögon. Upplys dem som äger makt och pengar så att de undgår likgiltighetens synd, så att de sätter det allmänna bästa främst, gynnar de svaga, och vårdar denna värld som är vårt hem. Herre, grip oss med din makt och ditt ljus, hjälp oss att skydda allt levande, att göra jorden till en bättre plats att bo på och bereda den för ditt rike, som är rättfärdighet, frid, kärlek och skönhet. Prisad vare du! Amen. påve franciskus ur lovad vare du

Hur kommer det sig att djuren blir näst intill osynliga när vi uttrycker vår tro – i gudstjänster, böner och teologi? Varför har vi i kyrkan, som så många andra, tappat känslan av samhörighet med våra medvarelser? Alla varelser ropar till dig vill vara en motvikt till ringaktandet av djuren. I denna antologi finns liturgier för mässa med djurvälsignelse samt en begravningsceremoni för djur. Här finns också reflektioner med djurvänlig utgångspunkt kring bland annat skapelseberättelsen, jul, fred och nattvard. Boken avslutas med en samling böner för skapelsen, djuren och en mänsklighet som behöver återerövra respekten för dessa. Boken utkom första gången 2008. Detta är en reviderad och utökad utgåva. Peter Halldorf har skrivit förord. ISBN 978-91-7315-523-6

9 789173 155236