Bibelsmedja by Argument Förlag

BIBELSMEDJA KREATIV BIBELLÄSNING I GRUPP RED: NICKLAS FROM, MARIT NORÉN, JOHANNA OLOFSSON ARGUMENT

© 2021 Västerås stift, respekrive skribent och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet illustrationer Fredrik Norén grafisk form omslag Pierre Eriksson isbn 978-91-7315-599-1 tryck Dardedze holografija SIA Tryckt på Svanenmärkt papper Argument Förlag Annebergsvägen 4 432 48 varberg 0340-69 80 00 info@argument.se www.argument.se

Innehåll Förord........................................................................7 Inledning...................................................................8 Hur bibelsmedjan tog form...................................10

FAKTALÅDA............................................13 Introduktion till Bibeln............................................ 15 Bibeln för mig......................................................... 16 Hur Bibeln blev Bibeln........................................... 18 Bibelns land............................................................ 22 Karta över bibliska platser....................................24 Den hebreiska Bibeln...............................................27 Hur ska vi förstå den hebreiska Bibeln?..............28 Moseböckerna....................................................... 30 Psaltaren..................................................................32 Den hebreiska Bibeln i kristen tolkningstradition............................................34 Nattvarden från Första Moseboken till Uppenbarelseboken...................................36 Bibelsamtal i judisk tradition................................38 »Bokens folk« och deras relation till Bibeln....... 40 Nya testamentet......................................................43 Synoptikerna.......................................................... 44 Apostlagärningarna.............................................. 48 Paulus, missionär och teolog............................... 50

Breven......................................................................52 Juden Jesus..............................................................54 Liknelser i Nya testamentet................................. 56 Uppenbarelseboken...............................................58 Kanoniseringsprocessen......................................60 Förstå och tolka.......................................................63 Befriande Bibel...................................................... 64 Kontextuell bibeltolkning.................................... 66 Genusperspektiv på Bibeln.................................. 70 Träden, bladen och frukten – om biblisk symbolik.........................................74 Luther och Bibeln...................................................76 Bibeln i populärkulturen........................................78 Bibeln i musiken.................................................... 80 Bibeln i gudstjänsten............................................ 82 Biblar för barn........................................................ 84 Bibeln som litteratur – ofrom bibeltolkning...... 86 Att översätta Bibeln............................................... 88 Bibeln tillämpad i mitt liv.....................................90

METODLÅDA......................................... 93 Till ledaren................................................................95 Att leda en grupp................................................... 96 Praktiska förberedelser...................................... 100 Lekens roll.............................................................104 Förberedelser utifrån bibeltexten .................... 106 Bibelsmedja med barn.........................................108 Att välja metod och upplägg............................... 110

Metodbank..............................................................115 Översikt..................................................................116

Introduktionsövningar........................................ 172 23. Ordspråksmetoden...................................................172 24. Min väg med Bibeln..................................................173

Grundmetoder ......................................................118

25. Photolangage............................................................174

1. Jesus mellan raderna.................................................. 118 2. Ingressmetoden ........................................................ 120

Enkla metoder att komplettera med.................. 175

3. Tvärtom-metoden ..................................................... 122

26. Vattenstämpel...........................................................175

4. Statyer.......................................................................... 124

27. Riva silkepapper.........................................................176

5. Egen reflektion........................................................... 126

28. Kaffeakvarell..............................................................177

6. Skriv om texten.......................................................... 128

29. Frågesport..................................................................178

7. Dialogmetoden........................................................... 130

30. Mima texten............................................................. 179

8. Mandala........................................................................133

31. Jag läser bara som det står...................................... 180

9. Lectio divina............................................................... 136

32. Skapelsen...................................................................181

10. Fotometoden.............................................................138

33. Isberget...................................................................... 182

11. Symbolmetoden ....................................................... 140 12A. Perspektiv på utsatthet I ...................................... 142 12B. Perspektiv på utsatthet II ..................................... 144 13. Bibelvandring/naturmeditation.............................. 146 14. Måla bibelordet........................................................ 148 15. Presentera en bibelbok ........................................... 150 16. Gestalta med lera..................................................... 152 17. Se, bedöm, handla.................................................... 154 18. Dramatisera texten................................................... 156 19A. Bibelmeditation – för liv, växt och helande....... 158 19B. Bibelmeditation – i Guds närhet..........................160 20. Syna i sömmarna..................................................... 162 21. Gissa bibeltexten...................................................... 164 22. Upplevelsevandring..................................................167

Svårighetsnivå och gruppstorlek.......................184 Färdiga upplägg....................................................186 Texter på olika teman..........................................189 Länkar och litteratur.............................................. 195

Hur bibelsmedjan tog form Detta material kom till som ett svar på frågan om det går att hitta en mer kreativ ingång till bibelläsningen och om det går att prata om Bibeln på ett sätt som gör att andra än präster/teologer kan hålla i samtalen. Materialet riktar sig till vuxna och unga vuxna, med grundtanken att Bibeln ska ha en självklar plats i församlingen. Anställda, förtroendevalda och ideella ska med glädje och stolthet kunna använda Bibeln som ett naturligt verktyg i att formulera och fördjupa tro, tolka liv och utveckla verksamhet. Det hela började som en kursverksamhet i Västerås stift under paraplyet Dela tro, dela liv, ett nationellt projekt inom Svenska kyrkan. Föreläsare delade med sig av sina bibelkunskaper och det togs fram ett stort antal kreativa metoder för att i grupp närma sig bibeltexter och spegla dem mot egna och andras livserfarenheter. Kursdeltagarna spelade en stor roll i arbetet med metoderna som är influerade av olika lekar, övningar och uttrycksätt. Bland metoderna finns både nyskrivna övningar och variationer på gamla kända övningar eller lekar. Inspirationen är hämtad ur mängder av pedagogiska sammanhang och många års erfarenhet av att jobba kreativt med både vuxna och barn. Anneli Rosén, som tillsammans med Nicklas From lett arbetet med att ta fram metoderna, är symbolpedagog. Ordet symbol, av grekiskans symballo, betyder dra samman, göra hel (i motsats till diaballo: söndra, kasta isär). Symbolpedagogiken handlar om att pussla ihop bitarna för att komma åt helheten, att göra människan hel och om möjligt göra det obegripliga begripligt. Samtidigt är mycket av det som rör Gud och människors relation till Gud inte greppbart eller möjligt att på något begripligt sätt förmedla i ord. Som Anneli Rosén uttrycker det: »Vi har så otroligt mycket ord. Det finns tusentals sätt där människor har försökt förklara, men det här går inte att förklara för det ska inte förklaras. Att möta Gud och det gudomliga går inte att förklara, det måste upplevas.« I symbolpedagogiken får orden stå tillbaka till förmån för andra språk: bild, dans, färg och rörelser. Det ordlösa gör det möjligt att jobba med andra delar av sig själv. Tillsammans med goda samtal, lyssnande, reflektioner och utbyten blev detta en viktig komponent i arbetet med bibelläsningsmetoderna. I kombination med texterna i bibelsmedjans faktalåda ger de olika nycklar att använda i utforskandet av Bibeln.

FAKTA LÅDA

Introduktion till Bibeln

Bibeln för mig Av Johanna Olofsson – journalist och redaktör för Bibelsmedja Kombinera till exempel med

Mandala (s 133)

Lectio divina (s 136)

Min Barnens Bibel var orange, med illustrationer av Hermine Schäffer. Jag älskade berättelsen om den brinnande ugnen. Och om Rachav som släppte ner ett rött rep från sitt fönster för att rädda Josuas spejare i natten. Och om Jesus som sa att den som själv var utan skuld skulle kasta den första stenen på äktenskapsbryterskan. Egentligen var det nog inte sensmoralen som fångade mig så mycket som känslan av att kvinnan med bara en hårsmån undgått en våldsam död. Noa och djuren hade jag inte mycket till övers för. Inte heller Mose som befriar folket och tar med dem på ökenvandring. Förutom den där dödsängeln som gick från hus till hus. Det var otäckt och kittlande. I tonåren tog de storslagna berättelserna över. Elia ser på medan Baalsprofeterna krumbuktar och besvär utan resultat innan han själv dränker sitt altare i vatten, ber en enkel bön och hela offerplatsen slukas i lågor. Mäktigt och fruktansvärt. Jag läser om mod och ära. Hur en ung herdepojke går rakryggad in i en till synes tröstlös tvekamp mot en fullt stridsutrustad krigare och vinner segern för hela folket. Hur en ung man från Nasaret torteras och dödas för att rädda mänskligheten. Hur marken bävar, förhänget brister och soldater flyr i skräck. Seger över död och ondska. Det är Gud i hela sin härlighet och i manifestation av sin fruktansvärda makt. I min tonårsvärld fanns ingen plats för svaghet. Den som vänder sig om blir en saltstod. I moraliska dilemman finns rätt och fel, och det var med indignation jag läste om hur den storslagne kung David missbrukar sin makt. Sedan låg Bibeln på sin plats i bokhyllan i många år, tills jag en dag bestämde att det nog var dags att ta upp läsningen igen. Den här gången framträder plötsligt något nytt. Berättelserna är desamma. Daniel kommer helskinnad upp ur lejongropen och mot Batseba är David lika omoralisk som förut. Men glansen i de storslagna manifestationerna har mattats en aning. När trumpeter ljuder, murar faller och förrädare straffas i blodig oförsonlighet, då är spänningen inte längre där. Jag kommer på mig själv med att för varje storslaget

hjältedåd behöva läsa en liten evangelietext för att balansera upp och kompensera … I stället för vatten som slukar arméer och eldsflammor som skär genom skyn fastnar jag för annat. En berättelse som fascinerade mig redan som barn var den när Gud ropar på Samuel som tror att det är Eli i rummet bredvid som vill något. Det händer egentligen inte så mycket mer, och när jag som vuxen läser texten igen får jag dessutom veta att Gud har något tråkigt att säga när det väl är dags att tala. Men något i det där lockar trots allt. En röst som ropar i mörkret. Ett svar i tro. En lågmäld närvaro i vardagen. Inga storslagna maktdemonstrationer. Det är inte så ofta Gud talat till mig med någon vidare stark röst. Eller, det har väl i ärlighetens namn inte hänt alls. Men nog har jag ibland kunnat höra … en aning i mitt inre. Som ett extra andetag som viskar att det här är bra eller det här är mindre bra. Inga tydliga tilltal i natten. Inga drömmar som slår in. Men en drabbande känsla av nåd, eller lycka eller stillhet eller frid. Eller att vara på rätt plats. Ofta formulerat i något välbekant, men just där och då i ett tilltal som inte lämnar något utrymme för tvivel. Visst, det räckte med en bön och altaret slukades i eld, men när samme Elia gått hem till sin grotta igen, då passerar Gud. På riktigt. Inte i något scenframträdande, utan personligt och ogreppbart. Och plötsligt förstår jag vad Johannes menar när han säger att ordet blev människa. Bara så där. Varför nu? Det går inte att förklara. Och när Jesus säger till den lame mannen som kommit för att bli botad: »Jag förlåter dig«, då saknar jag varken elden eller basunerna eller det där som får människorna att bäva. I stället är jag helt nöjd med det lågmälda och står där stilla och begrundar hur det kommer sig att jag till och med tycker det känns lite onödigt att han dessutom befriade mannen från förlamningen, liksom lite på köpet. Så hade jag då rakt inte resonerat om det gällt mig själv, och jag överraskas av tanken. Det finns massor jag inte förstår, kanske det mesta. Bibeln är fylld av »varför?« Men en sak tror jag mig veta säkert, och det är att om jag inte hade läst en gång, och ännu en gång och en gång till, då hade jag inte haft en chans. Varje genomläsning gläntar på dörren till möjligheten att få fatt i något jag inte tidigare greppat. Om inte några stora aha-upplevelser, så en aningen vidgad förståelse. Ofta tappar jag bort det igen så snart jag lagt ifrån mig texten, men ibland landar något som liknar en insikt, som stannar kvar. Kanske har jag de gångerna lyckats läsa med ett öppet hjärta.

Hur Bibeln blev Bibeln Av Gunilla Lindén – präst och författare Kombinera till exempel med 32

Statyer (s 124)

Gissa bibeltexten (s 164)

Skapelsen (s 181)

Bibeln är en bok som består av flera böcker. Namnet Bibeln kommer från det latinska ordet biblia som betyder just böcker. Det gör att Bibeln är som ett litet bibliotek. Böckerna i Bibeln skiljer sig åt. En del böcker är historieskrivningar, andra brev, några innehåller sånger och poesi. Det finns lagtexter, skapelseberättelser och visioner om den yttersta tiden, berättelser om tro, hopp och kärlek, skildringar av krig och våldsamheter, visdomsord och släktkrönikor. Alla böcker i Bibeln har dock en sak gemensamt: De är del av en större berättelse om hur Gud uppenbarar sig i historien och hur människor genom tiderna har förstått sig själva i relation till Gud.

Bibelns tillkomst Den äldsta delen av Bibeln, den hebreiska Bibeln, tillkom under mycket lång tid och fanns i skrift senast runt 200-talet f.Kr. Bibeln är del av en muntlig tradition, och Bibelns berättelser har under årtusenden i första hand traderats, alltså berättats vidare muntligt. När berättelserna började präntas ner var det oftast på sten, lera, skinn eller papyrus. De skrevs i huvudsak på hebreiska. Enligt traditionen var det Esra, en skriftlärd man, som på 500-talet f.Kr. samNär Jesus refererar lade ihop det judiska folkets heliga skrifter. (Troligen hade dock hopsamlandet till skriften är det just börjat tidigare än så.) I förkristen tid existerade ingen enhetlig variant av den den hebreiska Bibeln hebreiska Bibeln. Istället förekom flera olika skriftsamlingar. Men när templet i Jerusalem förstördes år 70 e.Kr. ställdes det judiska folket inför en stor utmaning. som avses. Templet hade varit folkets religiösa centrum. Nu skulle religionen hållas levande utan den sammanhållande tempelkulten. Under den tiden utvecklades den judiska kanon (kanon betyder rättesnöre).

Från 130-talet e.Kr. finns det belagt att den hebreiska Bibeln I den hebreiska bibeln, Gamla testadelades in i tre huvudgrupper: lagen (de fem Moseböckerna), mentet, och i Apokryferna finns berätprofeterna (vissa historiska böcker samt profetböckerna utom telser från tiden före Jesu födelse, i Nya Daniel) och skrifterna (övriga böcker). testamentet böcker som tillkommit efEfter Jesu död och uppståndelse skrevs berättelserna om hoter Jesu födelse. Den hebreiska Bibeln nom och de första kristna. Paulus grundade många församlingar är gemensam för judar och kristna. och skrev också till många av dem. Även andra brev av förgrundsgestalter i den tidiga kyrkan bevarades. På 200-talet var det tydligt vilka berättelser och brev de kristna församlingarna räknade som gemensamma och äkta, och dessa fastslogs ingå i en ny skriftsamling: Nya testamentet. Ordet testamente betyder vilja, förbund eller vittnesbörd. Den hebreiska Bibeln kom att kallas Gamla testamentet i kristna sammanhang. En tredje grupp böcker kallas apokryferna och skrevs närmare vår tideräknings början. Apokryf betyder hemlig eller dold och det var runt år 400 e.Kr. som ett antal skrifter beslutades som apokryfer, det vill säga tillägg till Bibeln. Vilken ställning de apokryfiska skrifterna har är olika i olika kristna traditioner. Vissa kyrkliga traditioner räknar dem som fullvärdiga bibelböcker, andra räknar dem inte som bibelböcker alls. I Bibel 2000 kallas de Tillägg till Gamla testamentet. I Bibel 2000, den vanligaste bibelutgåvan i Sverige, ingår alla dessa tre delar: Den hebreiska Bibeln (Gamla testamentet) Apokryferna (Tillägg till Gamla testamentet) Nya testamentet

Översättningar När kristendomen började spridas runt Medelhavet användes den hebreiska Bibeln i grekisk översättning. Denna översättning kallas Septuaginta och är den äldsta bevarade grekiska helöversättningen av den hebreiska Bibeln. På 300-talet översattes Bibeln till latin, Versio vulgata. Den syriska översättningen kom under 400-talet, och i slutet av samma århundrade kom den gotiska översättningen som delvis finns bevarad i den så kall ade Silverbibeln. För reformatorn Martin Luther var det viktigt att människor skulle kunna läsa Bibeln på sitt eget språk. Därför översatte han Bibeln till tyska, en översättning som fick stor spridning. Tryckkonsten gjorde det

möjligt att sprida böcker i större volymer, och Luthers bibelöversättning låg också till grund för den första svenska bibelutgåvan. Den kom 1541 och brukar kallas Gustav Vasas bibel. 1703 kom den ut i reviderad version. Nästa officiella bibel översättning togs i bruk 1917. Bibel 2000 är den tredje officiella bibelöversättningen i Sverige.

Bibelböckernas uppbyggnad

I Vatikanstatens bibliotek finns ett av de äldsta bevarade bibelmanuskripten. Det är från 300-talet och skrivet på pergament. Codex Vaticanus innehåller nästan hela den hebreiska Bibeln samt Nya testamentet och finns numera även inscannad online.

En bok i Bibeln kan bestå av ett enda kapitel (som Filemonbrevet) eller väldigt många kapitel (som Jesaja med sina 66 kapitel). Varje kapitel är indelat i verser. Indelningen av Bibelns böcker i kapitel och verser finns inte i ursprungstexterna utan är senare tillägg, liksom rubrikerna. Indelningen i kapitel och verser gör det lättare att hitta i texten. Rubrikerna sammanfattar styckets innehåll, ungefär som rubriker i en tidningsartikel. Hänvisning till olika stycken i Bibeln sker ofta genom en förkortning av bokens namn och angivande av kapitel och vers. Till exempel: Berättelsen om Kain och Abel finns återgiven i Första Moseboken, kapitel 4, verserna 1–16. En hänvisning till den ser ofta ut så här: 1 Mos 4:1–16.

Olika typer av böcker i Bibeln Det finns många olika sätt att beskriva någonting. Beskrivningen av exempelvis en människa skiljer sig åt beroende på om den återfinns i en biologibok, en lyriksamling, en skönlitterär berättelse eller en bok om anatomi. Så är det också med Bibelns böcker. De närmar sig frågan om relationen mellan människa och Gud på olika sätt. Den hebreiska Bibeln (Gamla testamentet) Den hebreiska Bibeln innehåller berättelser om det judiska folkets historia och tar sin början i världens skapelse. Den hebreiska Bibeln består av 39 böcker och fanns i skriftlig form senast runt 200 f.Kr. Böckerna i den hebreiska Bibeln är skrivna på hebreiska och arameiska. De historiska böckerna (lagen och berättande litteratur): Moseböckerna (kallas också Lagen, Pentateuken, Torah), Josua, Domarboken, Rut, Första och Andra Samuelsboken, Första och Andra Kungaboken, Första och Andra Krönikeboken, Esra, Nehemja och Ester.

De poetiska böckerna och vishetslitteratur: Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga visan och Klagovisorna. Profetisk litteratur: Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggaj, Sakarja och Malaki. Apokalyptisk litteratur (apokalyptisk betyder avslöjande, avtäckande, uppenbarande): Daniel. Apokryferna (tillägg till Gamla testamentet) Apokryferna är en del av det judiska folkets historia och innehåller 11 böcker. Ursprungsspråken är hebreiska och grekiska. Historiska böcker: Första och Andra Mackabeerboken. Vishetslitteratur: Salomos vishet, Jesus Syraks vishet. Fiktiva, uppbyggliga berättelser: Tobit, Judit. Kompletteringar till kanoniska bibelböcker: Ester enligt den grekiska texten, Baruk, Jeremias brev, Manasses bön, Tillägg till Daniel.

Bibelläsningsplaner finns i olika Nya testamentet varianter. Många går ut på att läsa Nya testamentet handlar om tiden efter Jesu födelse och rymmer igenom hela Bibeln på ett år. Se till texter om Jesus och de första kristna. Nya testamentet består av 27 exempel Svenska bibelsällskapets böcker som skrevs ca 50–100 e.Kr. Samtliga är skrivna på grekiska. hemsida, www. bibelsällskapet.se. Berättande litteratur: Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet, Johannesevangeliet (evangelium betyder glatt budskap) och Apostlagärningarna. Brev: Romarbrevet, Första och Andra Korinthierbrevet, Galaterbrevet, Efesierbrevet, Filipperbrevet, Kolosserbrevet, Första och Andra Thessalonikerbrevet, Första och Andra Timotheosbrevet, Titusbrevet, Filemonbrevet, Hebreerbrevet, Jakobsbrevet, Första och Andra Petrusbrevet, Första, Andra och Tredje Johannesbrevet och Judasbrevet. Apokalyptisk litteratur: Uppenbarelseboken.

Bibelns land Jan-Olof Johansson om platsens betydelse för förståelsen av Bibeln Jan-Olof Johansson, biskop emeritus, har gjort otaliga resor till det vi kan kalla Bibelns land. Han har visat runt, upplevt och vandrat tillsammans med hundratals människor på de platser där Bibelns texter utspelar sig. Han har också skrivit Pilgrimsbok för färd i heligt land. Vad har det för betydelse för förståelsen av Bibeln »De heliga platserna är inte heliga i att läsa texterna på platserna där de utspelat sig? sig. Hela skapelsen är helig och avskild, – Det blir så lätt att vi som kan berättelserna har en redan skapad av Gud. Men de heliga platserna färdig bild. Hur personer ser ut, hur de är. De blir tavlor eller berättar heliga minnen. På dessa platser symbolfigurer som vi sedan lever med. Men när man vandrar har särskilda, avskilda händelser och eller reser tillsammans, samtalar och läser texterna, då kommöten ägt rum.« mer det naturliga frågor om både händelser och personer. Hur Ur Pilgrimsbok för färd i heligt land såg det ut? Vad tänkte de? Hur levde de? Det är det mänskliga, det världsliga, det jordiska. På platserna dyker de konkreta, vardagsnära frågorna upp på ett annat sätt än när man läser texterna som enbart »texter«. Gör det någon skillnad om man är en inbiten bibelläsare eller inte? – Det jag har märkt när jag leder grupper är att de som inte är så förtrogna med texterna ställer andra frågor. Frågor med en härlig och fräsch nyfikenhet, som gör att texterna blir mer levande även för en gammal bibelläsare som jag. Vi som vuxit upp och lever med de här berättelserna kan ha något nästan rituellt över vårt läsande där vi tappar den jordiska och världsliga dimensionen som texterna har. Ska jag säga något teologiskt om det så handlar det om inkarnationen, om Guds människoblivande som är så centralt i vår kristna tro: att Gud blev människa. »Ordet blev människa och bodde bland oss«, som det står i Johannes evangelium. Det är väldigt konkret och påtagligt. Så för mig handlar det mycket om inkarnationen, att texterna blir tydliga och konkreta och öppna för tolkning på ett bredare sätt.

Att sjunga en psalm eller be en bön på en viss fysisk plats, vad gör det för skillnad? – Det betyder jättemycket. Det är ett slags helighet som uppstår, även om det bara är fem minuter. Att sjunga Det är en ros utsprungen på Herdarnas äng, det ger en helig atmosfär. Eller att sjunga Stilla natt i Födelsekyrkan, vilket jag alltid försöker göra, även om det kan vara väldigt stökigt och bökigt där. Då stämmer folk in från olika länder, och man får en förnimmelse av den världsvida kyrkan och att vi är många som kommer från olika håll till samma plats som har betytt någonting.

Grundmetoder 1. Jesus mellan raderna Målet är att tillsammans bygga ut texten och komma fram till vad den säger om Jesus, utöver det som uttryckligen står skrivet.

5–20 pers

60 min

Enklare

Textval Texter om Jesus ur något av de fyra evangelierna. Exempelvis när Petrus kallar Jesus för Messias i Matteus 16:13–20.

Tanke

Social Kreativ

Fysisk

Fler tips på texter och teman hittar du på s 192.

Gör så här Läs texten högt. Gärna två gånger med olika läsare för att få olika röster och olika betoningar. Samtala sedan om följande frågor: Vad gör Jesus? Vad sägs om Jesus? Hur reagerar de andra som är med Jesus? Hur reagerar de som inte känner Jesus? Vad tänker du om händelsen? Finns det sådant som inte uttryckligen sägs om Jesus i texten men ändå går att läsa in? Anpassning Optimalt för övningen är en grupp på 3–6 personer. Om gruppen är större än så, dela in er i mindre grupper. Samlas i helgrupp på slutet och lyft fram det smågrupperna läst mellan raderna.

118

Övningen i korthet Läs högt. Samtala. Samlas i helgrupp.

Material Biblar

119

2. Ingressmetoden Målet är att tydligare se hur bergspredikan kan tala till oss i dag.

10–20 pers

60 min

Svårare

Tanke

Social Kreativ

Fysisk

Textval Övningen utgår från bergspredikan i Matteus 5–7 där saligprisningarna utgör inledningen. Metoden kan dock användas även för andra texter. Gör så här En liten grupp kan ockDela i förväg in bergspredikan utom saligprisningarna i kortare avsnitt. så välja att ta sig an hela Dela in deltagarna i par. Varje par får en saligprisning och ett eller två bergspredikan, men uppavsnitt ur bergspredikan. (Hela bergspredikan ska fördelas mellan paren på delat på flera tillfällen. detta sätt.) Paren får följande uppdrag: Skriv om saligprisningen till en uppmaning som fungerar i dag, omformulerad så att innebörden blir densamma men med dagens språk och sammanhang. Skriv en tidningsingress på bibelverserna ur bergspredikan. Det vill säga: lyft i ett par korta meningar fram kärnan i vad textstycket vill säga, något som slår an och lockar till vidare läsning.

När alla par är klara, sammanfoga saligprisningarna till en löpande text. Läs resultatet gemensamt. Sammanfoga även tidningsingresserna. Läs resultatet gemensamt.

Det kan vara en god idé att ta med en dagstidning och ge ett par exempel på hur en tidningsingress kan se ut.

Anpassning För mindre grupper går det bra att arbeta med enbart saligprisningarna eller bergspredikan. Men låt aldrig någon arbeta ensam! I större grupper kan några par arbeta med saligprisningarna och några med den övriga texten i bergspredikan.

120

Övningen i korthet Dela in deltagarna i par. Skriv om saligprisningarna. Gör ingresser till utdrag ur bergspredikan. Läs sammanfogade saligprisningar. Läs sammanfogade ingresser.

Material Biblar Papper Pennor Eventuellt dagstidningar

121

3. Tvärtom-metoden Målet är att närma sig texten från ett annat håll.

2–40 pers

60 min

Svårare

Textval Vilken bibeltext som helst. Ett exempel kan vara när Jesus frestas i Matteus 4:1–11.

Tanke

Social Kreativ

Fysisk

Fler tips på texter eller teman hittar du på s 189.

Gör så här Välj i förväg ut några nyckelord som du tycker är centrala för texten. (Har du valt texten om hur Jesus frestas i öknen skulle exempelvis orden djävulen, 40 och världen kunna fungera som nyckelord.) Presentera nyckelorden för deltagarna utan att avslöja vilken text det gäller. Varje deltagare får nu i uppgift att på ca 20 minuter fritt måla sin känsla inför de här orden. Var och en gör endast en bild. Dela sedan in gruppen i smågrupper om 3–4 personer som kort delar med varandra vad de skapat för bilder och hur de tolkat orden. När alla pratat klart, läs hela texten högt och berätta varifrån den är hämtad. Därefter får deltagarna instruktionen att själva slå upp texten och sedan, med texten och bilden framför sig, resonera i smågrupperna: Hur landade det här? Sätter bilderna kopplade till de tre orden texten i något nytt ljus? Utifrån orden, visste ni vilken text det var? Anpassning För en väldigt stor grupp kan det räcka med vanliga färgpennor, för en mindre grupp går det att erbjuda även vattenfärg, fingerfärger, kolkritor med mera.

122

Övningen i korthet Nyckelord. Måla en känsla (ca 20 min). Prata om bilderna i smågrupper. Läs texten högt. Samtala om text och bild i smågrupper.

Material 2–4 nyckelord Biblar Papper och pennor alternativt penslar och färg

123

4. Statyer Målet är att gestalta en text fysiskt och på så sätt skapa en annan ingång för reflektion och en visuell minnesbild av texten.

8–25 pers 60–80 min Svårare

Tanke Social Kreativ Fysisk

Textval Bibeltexter som innehåller någon form av vändning: från mörker och elände till något ljusare och mer hoppfullt. Till exempel när Gud anklagar sitt folk i Jesaja 1:10–20.

Plats

Fler tips på texter som passar för temat hittar du på s 193.

Gör så här Dela in deltagarna i grupper om 3–4 personer. Varje grupp får en lapp med en bibeltext som innehåller en vändning. Grupperna ska inte känna till varandras texter. Ledaren ger sedan den första instruktionen: Titta på era texter och försök gestalta eländet i texten genom att bilda en staty med era kroppar. Efter 10–15 minuter får grupperna nästa instruktion: Skapa nu en staty där En staty/skulptur kan till ni i stället gestaltar det positiva i texten. skillnad från en tavla Deltagarna ska kunna stå stilla i statyn en stund, men varje grupp skapar betraktas från olika håll. statyerna för sig själva, utan någon redovisning.

Efter cirka 10 minuter, ge den tredje instruktionen: Försök nu att skapa en snygg scenisk övergång från er första till er andra staty i en enda rörelse, utan att behöva pausa och rigga om. Låt detta ta ca 10 minuter. När grupperna är klara ställer sig samtliga deltagare i en stor ring och statyerna presenteras enligt följande: Be en av grupperna ställa sig i mitten av ringen och där bilda sin första staty. Ringen med övriga deltagare går sedan ett varv runt och betraktar statyn från alla håll. Be statygruppen växla och göra övergången till sin andra staty.

124

Ringen går ännu ett varv och betraktar den förändrade statyn. Statygruppen står kvar medan deltagarna i ringen pratar två och två eller tre och tre, som de står: Vad ser vi? Vad dyker det upp för frågor? Vad uttrycker de olika figurerna i statyn (2–3 minuter)? När samtalet ebbat ut läser ledaren texten högt. Därefter resonerar samma smågrupper igen: Gav texten några svar? Förstår vi figurerna/statyn på något annat sätt? (2–3 minuter). Statygruppen får till slut förklara hur de tänkt. Vilka delar i texten som slog an, vad det var de tog fasta på. Nästa grupp går in i mitten av ringen och så vidare. Övningen i korthet 3–4 personer per grupp. Gör en eländesstaty. Gör en hoppfull staty. Skapa en övergång. Samlas i helgrupp, en grupp i mitten. Visa eländesstaty. Gå runt. Växla till hoppfull staty. Gå runt. Småprat/tolkning. Läs text. Småprat/nytolkning. Mittgruppens förklaring. Nästa grupps tur.

Material Biblar Lappar med hänvisning till valda bibeltexter

125

5. Egen reflektion Målet är att låta texten och platsen tala, förstärkta av varandra.

2–30 pers 20–30 min Enklare

Tanke Social Kreativ Fysisk

Textval En bibeltext som kan knytas till en plats eller miljö där ni kan göra övningen. Kanske passar Gud skapar världen, 1 Mos 1:1–2:4 eller Ps 23.

Plats

För tips på teman och textkombinationer, se s 190

Gör så här Förbered en plats, eller ett antal platser, som kan knyta an till texten. Ett grustag kanske kan fungera för texter som utspelar sig i öknen. En psaltarpsalm om »dödsskuggans dal« kan illustreras av en obehaglig gångtunnel, ett opersonligt industriområde eller liknande. Ta med deltagarna till den utvalda platsen. Ge följande instruktion: Vi ska nu gå in i tystnad. Vi kommer att läsa en text två En anteckningsbok kan vara till hjälp gånger, läs gärna med själv i din Bibel. Låt sedan tankarna vandra för att minnas tankar och reflektioner som dyker upp i stunden. kring den här texten. Försök undvika att vara analytisk. Stanna

upp vid det som slår an och släpp det andra. Vi är på olika ställen i livet och har olika frågor som snurrar i huvudet, men låt sådant passera och försök att gå tillbaka till texten. Släpp det som inte berör, fundera vidare kring det som slår an hos dig. Om 15–20 minuter bryter vi tystnaden. Du kommer inte att redovisa för någon annan vad du tänkt. Låt gärna två olika personer läsa texten för att få olika röster och betoningar. Hela övningen är alltså en enskild reflektion, det sker ingen delning efteråt. En variant på övningen är att förflytta sig mellan flera platser och texter. Att läsa om utsatthet på en ogästvänlig plats kan till exempel följas upp med en text om trygghet eller hopp på en mer välkomnande plats. Om det inte är allt för långt, behåll gärna tystnaden hela vägen.

126

Material Biblar

Övningen i korthet Gå till utvald plats. Ge instruktion. Läs texten två gånger. Var stilla i tystnad (15–20 min). Alternativt: Gå till utvald plats. Ge instruktion. Läs texten två gånger. Gå till ny plats. Läs ny text. Var stilla i tystnad

127

En bibelsmedja erbjuder möjlighet för deltagare i en grupp att på ett lekfullt sätt få brottas med bibeltexter, diskutera, lära sig mer och möta nya perspektiv. Bibelsmedjan handlar om att sätta igång processer och att upptäcka något tillsammans. Boken innehåller en faktalåda och en metodlåda. Faktalådan består av 30 texter sorterade under fyra rubriker: Introduktion till Bibeln, Den hebreiska Bibeln, Nya testamentet och Förstå och tolka. I metodlådan finns 35 kreativa övningar och praktiska tips för dig som vill leda en bibelsmedja. Här finns exempelvis övningar i att läsa mellan raderna i en bibeltext, att hitta den utsattes perspektiv, att göra ordassociationer och att skapa en dialog med personerna i texten.