Kyrkoårets gudstjänster 2019/20 by Argument Förlag

Kyrkoårets gudstjänster • 2019–2020 • En inspirationsbok

ARGUMENT

Kyrkoårets gudstjänster 2019/2020 En inspirationsbok

Tredje årgångens texter Matteusserien

ARGUMENT FÖRLAG

Textförfattare Tips! Du kan la dd introdukti a ner on som textfi stexterna l från www.argu ment.se/ kg-1920!

Betraktelser: Se respektive text Böner: Martin Lind Psalmförslag: Kerstin Hesslefors Persson Psalm för barn och unga Psalm för mässa Introduktionstexter: Kristina Reftel och Linda Alexandersson Ordförklaringar: Hanna Stenström och LarsOlov Eriksson

© 2019 Argument Förlag och respektive upphovsman © Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Foto, inlaga och omslag: Martin Reftel & Jessica Reftel Evans, med undantag för s 90 (Anders Hellberg, commons.wikimedia.org/wiki/Category:CC-BY-SA-4.0), s 122 (The Incredulity of Saint Thomas av Rembrandt) och s 190 (Pierre Eriksson). Illustrationer: Gunnel Moheim ISBN: 978-91-7315-551-9 Tryck: Bulls Graphics AB

Argument Förlag, Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00 www.argument.se, info@argument.se

»Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.« Joh 13:35

Första söndagen i advent.........7 Ett nådens år

Andra sönd eft trettonded.....55 Livets källa

Palmsöndagen.......................103 Vägen till korset

Andra söndagen i advent.......11 Guds rike är nära

Tredje sönd eft trettonded.....59 Jesus skapar tro

Skärtorsdagen.......................107 Det nya förbundet

Tredje söndagen i advent.......15 Bana väg för Herren

Kyndelsmässodagen...............63 Uppenbarelsens ljus

Långfredagen........................111 Korset

Fjärde söndagen i advent.......19 Herrens moder

Septuagesima..........................67 Nåd och tjänst

Påsknatten.............................115 Genom död till liv

Julnatten..................................23 Den heliga natten

Sexagesima..............................71 Det levande ordet

Påskdagen.............................119 Kristus är uppstånden

Juldagen..................................27 Jesu födelse

Fastlagssöndagen...................75 Kärlekens väg

Annandag påsk.....................123 Möte med den uppståndne

Annandag jul...........................31 Martyrerna

Askonsdagen...........................79 Bön och fasta

Andra sönd i påsktiden........127 Påskens vittnen

Söndagen efter jul..................35 Guds barn

Första söndagen i fastan........83 Prövningens stund

Tredje sönd i påsktiden.........131 Den gode herden

Nyårsdagen.............................39 I Jesu namn

Andra söndagen i fastan........87 Den kämpande tron

Fjärde sönd i påsktiden........135 Vägen till livet

Söndagen efter nyår ..............43 Guds hus

Tredje söndagen i fastan........91 Kampen mot ondskan

Femte sönd i påsktiden........139 Att växa i tro

Trettondedag jul .....................47 Guds härlighet i Kristus

Jungfru Marie beb dag...........95 Guds mäktiga verk

Bönsöndagen........................143 Bönen

Första sönd eft trettonded.....51 Jesu dop

Femte söndagen i fastan........99 Försonaren

Kristi himmelsfärds dag........147 Herre över allting

Söndagen före pingst...........151 Hjälparen kommer

Åttonde sönd eft tref...........199 Andlig klarsyn

Tjugonde sönd eft tref.........247 Att leva tillsammans

Pingstdagen...........................155 Den heliga Anden

Nionde sönd eft tref.............203 Goda förvaltare

Alla helgons dag...................251 Helgonen

Annandag pingst..................159 Andens vind över världen

Tionde sönd eft tref..............207 Nådens gåvor

Sönd eft Alla helgons dag....255 Vårt evighetshopp

Heliga tref dag......................163 Gud – Fader, Son och Ande

Elfte sönd eft tref..................211 Tro och liv

Tjugoandra sönd eft tref......259 Frälsningen

Första söndagen eft tref.......167 Vårt dop

Tolfte sönd eft tref................215 Friheten i Kristus

Sönd före domssöndagen....263 Vaksamhet och väntan

Midsommardagen.................171 Skapelsen

Trettonde sönd eft tref.........219 Medmänniskan

Domssöndagen.....................267 Kristi återkomst

Den helige Joh döp dag........175 Den Högstes profet

Fjortonde sönd eft tref.........223 Enheten i Kristus

Om påskljuset........................271

Tredje sönd eft tref...............179 Förlorad och återfunnen

Femtonde sönd eft tref........227 Ett är nödvändigt

Kyrkoåret 2019/2020............272

Fjärde sönd eft tref...............183 Att inte döma

Sextonde sönd eft tref.........231 Döden och livet

Kyrkoåret 2020/2021............278

Apostladagen........................187 Sänd mig

Den helige Mikaels dag........235 Änglarna

Översikt psalmförslag...........280

Sjätte sönd eft tref................191 Efterföljelse

Tacksägelsedagen.................239 Lovsång

Kristi förklarings dag............195 Jesus förhärligad

Nittonde sönd eft tref..........243 Trons kraft

Författarpresentation...........286

1 dec

Första söndagen i advent Ett nådens år Introduktioner till textläsningen gt: Vi inleder det nya kyrkoåret med att läsa från profeten Sakarjas bok. Här är »dotter Sion« en bild för Guds folk och Efraim en omskrivning för det heliga landet. Vi läser om konungen som kommer till oss i Sak 9:9–10 … epistel: I en av sina syner fick Johannes, som skrivit Uppenbarelseboken, skåda in i den himmelska gudstjänsten. Där såg han Gud sitta på tronen med en bokrulle i handen, omgiven av äldste och himmelska varelser. Vi läser från Upp 5:1–5 …

evangelium: I dagens evange lietext möter vi Jesus och hans lärjungar på väg till Jerusalem för att fira påsk. Matteus knyter ihop Jesu liv med Sakarjas profetia, som vi hörde tidigare. Vi läser från Matt 21:1–9 …

Texter

alternativ text: När Jesus skulle påbörja sitt uppdrag lät han sig först döpas av Johannes döparen i Jordan. Sedan tillbringade han 40 dagar i öknen. Först därefter började han predika runt om i Galileen. När vi kommer in i texten är Jesus för första gången tillbaka i sin hemstad Nasaret. Vi läser från Luk 4:16–23 …

Altardekoration

Sak 9:9–10, Upp 5:1–5, Matt 21:1–9, Ps 24 Alt text: Luk 4:16–23

Liturgisk färg Vit. Efterföljande vecka violett/blå. Vita blommor Sex ljus

Dessutom Adventsstake med fyra ljus, varav ett brinnande. Julseriens mäss musik används från denna dag till och med sjätte söndagen efter trettondedagen.

Anteckningar ..................................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................................................................................ ............................................................................................................................................................................................................................................................

1 dec Psalmförslag

En bön

103 Bereden väg för Herran

Gud, vi lämnar ett helt kyrkoår och börjar ett nytt. Det gamla ger vi tillbaka till dig. Göm det i din barmhärtighet. Det nya ligger framför oss – tomma dagar, timmar och minuter. Kom med din Ande och fyll vårt nya kyrkoår med din närvaro, din ömsinthet, din öppenhet, din vishet och din barmhärtighet.

104 Gläd dig, du Kristi brud 105 Hosianna, Davids Son 108 Gå, Sion, din konung att möta

Advent Advent kommer av det latinska uttrycket adventus Domini som betyder Herrens ankomst. Adventstidens fyra veckor har sina rötter i julfastan, en spegling av påskfastan. Detta samband märks genom att vi vid första advent fortfarande läser om Jesu intåg i Jerusalem.

421 När vintermörkret kring oss står 931 Vi tänder ett ljus

Glädjebud i Lukasevangeliet 4:16–23 I dagens alternativa evangelietext citeras Jes 61:1–2a, om att »frambära ett glädjebud«, på grekiska euangelizō. Det grekiska ordet euangelion – glädjebud, goda nyheter – kunde syfta på händelser i vanliga människors liv (som att någon gift sig) och på storpolitiska händelser (som att Rom fått en ny kejsare). Euangelizō, euangelion

kunde alltså ingå i kejsarmaktens propagandaspråk. När den hebreiska bibeln översattes till grekiska strax före vår tideräknings början användes orden, som här, om glädjebudet att Gud segrat och räddar sitt folk, och så används de även i Nya testamentet. När ord från kejsarmaktens propagandaspråk används om Gud öppnar det för en

gudsbild där Gud liknar kejsaren, blir en yttersta diktator, men också för att Gud är en motmakt på de fattigas sida. På liknande sätt kan berättelsen om hur Jesus rider in i Jerusalem på en åsna tolkas som parodi på maktens män och deras processioner, en bild av en annorlunda makt än kejsarens.

1 dec

Guds närvaro här och nu Robert Eriksson

Vi firar början på ett nytt kyrkoår. Ett nådens år. Om vi som kyrka ska få kraft att vara ljus i en mörk värld behöver vi stanna upp, tända det första ljuset och förbereda oss för Jesu ankomst. Advent betyder ankomst. Vi förbereder oss både för Jesu ankomst – barnet i krubban – och för Jesu andra ankomst. Jesus har kommit och han ska komma åter, men först och främst: Jesus kommer till oss här och nu. Jesus rider in på en åsna i Jerusalem för att en sista gång undervisa på tempelplatsen. Profetorden från Sakarja bok ekar: »ödmjuk, ridande på en åsna«. Gud kommer till oss som en betjänande människa. När Jesus talar om sig själv säger han oftast »människosonen«, vilket betyder »son av mänskligheten« eller »en av oss«. Gud blir en av oss. Jesus, som sann människa mitt ibland oss, vill lära oss att bli sanna människor. Vi har ofta förandligat detta jordnära budskap. Men Jesus sa aldrig »tillbe mig«, utan »följ mig«. Jesus lär oss inte att bli mer andliga utan att bli mer sanna människor.

Jesus kommer till oss. Jesus är Kanske är problemet inte att Gud med oss. Mitt i allt det som nu är är för distanserad, utan att Gud är våra liv. Mitt i vår ångest, för nära? Är det därför i allt det som vi ångrar Varje morgon vi ibland har svårt att att vi sa eller gjorde, eller när vi vaknar erfara Guds närvaro? i allt det som aldrig blev När vi blir stilla och är vi med om andas djupt, kan vi sagt eller gjort. Vi kräver ofta omöjliga ett ögonblick upptäcka: Jag är redan saker av livet, till exempel som kan göra i Gud. Och den erfaatt ångest och tvivel ska renheten tar vi emot all skillnad försvinna. Vi kräver ofta här och nu. Varken för resten av omöjliga saker av den det förflutna eller som vi älskar. Det kan framtiden existerar. dagen. innebära kravet att en Vi har oftast bara vaga annan människa ska vara minnen eller tolk»allt« för oss. Vi kräver omöjliga saningar av det förflutna och framtiker av Gud: »Du måste ge mig frid.« den kommer alltid till oss som ett I samma stund som vi uttalar nu. Varje morgon när vi vaknar är kraven, kommer frustrationen och vi med om ett ögonblick som kan krampen. Och vi undrar: Varför göra all skillnad för resten av dagen. försvinner inte ångesten? Varför gör Adventsbudskapet om att Jesus den här människan mig besviken Kristus kommer till oss innebär att gång på gång? Varför ger inte Gud vi har allt som vi behöver här och mig det jag ber om? nu. Med det perspektivet befrias vi Och så blickar vi uppåt och knytill att bli människor som ger och ter näven. som välsignar. Oavsett hur våra liv Något förändras inom oss när vi ser ut. h tar emot att Jesus kommer till oss här och nu. Det är som om krav och kontrollbehov minskar.

8 dec

Andra söndagen i advent Guds rike är nära Introduktioner till textläsningen gt: Kung David fick under sin regeringstid ett löfte från Gud om att hans ätt skulle regera för evigt. När det sedan inte blev så började judarna vänta på en framtida Messias som skulle vara av kung Davids ätt. I dag läser vi en av de profetior som förutsäger just detta i Jer 33:14–16 …

epistel: När Hebreerbrevets författare skrev sitt brev hade några av de som först kom till tro redan lämnat den kristna gemenskapen eller börjat försumma de kristna samlingarna. Författaren vill därför uppmuntra församlingen att inte följa deras exempel utan stå fasta i sin övertygelse. Vi läser från Heb 10:32–39 …

Texter

evangelium: Kort efter att Jesus hade blivit döpt av Johannes döparen, greps och fängslades Johannes av Herodes. När Johannes tvingades sluta predika, började Jesus i stället sin predikogärning. Vi läser den första predikan Markus berättar om i Mark 1:14–15 …

Altardekoration

Jer 33:14–16 Heb 10:32–39 Mark 1:14–15 Ps 85:9–14

Liturgisk färg Violett eller blå Violetta blommor Två ljus

Dessutom Adventsstake med två brinnande ljus

8 dec Psalmförslag

En bön

39 Jesus från Nasaret går här fram

Gud, vi längtar efter din rättvisa, när vi får se ansikte mot ansikte utan rädsla. Ditt rike, Gud, är svårt att förstå, så annorlunda. Varje dag är en dag närmare ditt rike. Varje dag är också en dag att använda efter din vilja. Hjälp oss gå med dig, steg för steg, närmare dig, närmare ditt rike.

111 Kristus kommer – Davids son 736 Ett litet barn av Davids hus 835 Någon måste våga

Ljuset »Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.« (Jes 9:2)

909 Vänta, vila, vara 932 Det folk som vandrar i mörkret

Rättfärdighet i Jeremia 33:14–16 I den senare delen av Jer 33 återges en profetia om Davidsättens bestånd och framtid. I vers 14–16 återkommer ordet rättfärdig/rättfärdighet inte mindre än tre gånger. Ordet är genuint bibliskt och till sin innebörd mångfasetterat. Det står för en egenskap hos Gud själv

som tillsammans med nåd och barmhärtighet uttrycker Herrens grundläggande karaktär. Det står också – som relationsterm – för ett gott och riktigt förhållande mellan två parter. Och i löftena om den kommande Messias står det för det alltigenom rättvisa rike som denne

ska upprätta. Därför är det följdriktigt att den utlovade Davidsättlingens huvudstad ska heta Herren vår rättfärdighet. Ett namn som vittnar både om vem som ytterst är rättfärdig och om att denna rättfärdighet berör oss.

8 dec

Två riken på kollisionskurs Pelle Strindlund

Jesus favoritterm var inte »Guds församling« eller »Guds folk« utan »Guds rike«. Begreppet hade en politisk dimension, en kritisk udd mot den tidens härskare: Romarriket. Med ordvalet ställde han Guds ordning mot den romerske kejsarens. Israels Gud ville fred och rättvisa för alla, kejsaren ville erövring och underkastelse under Rom. Två olika riken på kollisionskurs. »Guds rike är nära«, förkunnar Jesus i dagens evangelietext. Det sker i en situation som nog var svår för honom. Hans vän Johannes hade fängslats för att ha kritiserat Herodes Antipas, Roms lokala lydfurste. Kanske var det med ångest över vännens öde som Jesus predikade budskapet om rikets närhet. Vår tid upplevs av många som mörk och ångestfylld. Klimatkrisen fortsätter, men världens regeringar vidtar inga kraftfulla åtgärder. Flyktingströmmarna fortsätter och främlingsfientliga partier utnyttjar vår rädsla och vinner valframgångar.

Guds rike av fred och rättvisa verkar hjälpa andra, även främlingar. Bilen avlägset. Ändå kan det vara nära. tar sig upp ur snön, chauffören ler En annan ordning döljer och vinkar tack. Vi ler och sig måhända alldeles En annan vinkar tillbaka, och förnimunder ytan. De som i går ordning mer en våg av värme i brösröstade på högerpopulister tet. Vi känner inte bilisten döljer sig och har inget egenintresse kan i morgon rösta på måhända i att hjälpa till. Ändå är vi motsatsen: solidaritets politik. Människans väsen alldeles glada över att kunna göra en ger hopp. Evolutionen har insats. under gjort oss sociala, samarbetsvilliga och empatiska. ytan. Liksom vi kan vara rädda De egenskaperna delar vi och konkurrensinriktade med alla flockvarelser. Naturen är kan vi vara öppna och solidariska. inte ett allas krig mot alla utan full Liksom rädslan kan solidariteten av samverkan. Sådan är nödvändig politiseras. Allt som krävs är att det för att vi ska kunna leva tillsamuppstår rörelser som kanaliserar mans i grupper. den. Gryningsljuset kan bryta fram hastigt. Under 1900-talets slut fick Om vi började lägga märke till vår vi se oväntade frihetsrevolutioner. välvilja skulle vi slås av hur ofta Kommunistdiktaturerna i öst och den rinner upp i oss. En bil sitter apartheidregimen i Sydafrika föll fast i en snödriva. Vi erbjuder oss utan att någon förutspått det. spontant att skjuta på. En pojke har ramlat av sparken och gråter. Vi Kanske blir vi snart överraskande frågar hur det är fatt. En pensionär igen. En god tid kan vara nära. h fumlar med sin portmonnä. Vi väntar tålmodigt i kön. Våra altruistiska impulser uttrycks genom att vi finner glädje i att 13

15 dec

Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren Introduktioner till textläsningen gt: På 500-talet f Kr deporterades stora delar av Israels folk till Babylonien. Till dem som levde i fångenskapen ger Jesaja följande profetia i Jes 40:1–8 …

evangelium: Den profetia Jesaja gav till de deporterade judarna i Babylonien, kom av de kristna att förstås som en profetia om Johannes döparens gärning. Vi läser om Johannes från Luk 3:1–15 …

Texter Jes 40:1–8 Gal 3:21–29 Luk 3:1–15 Ps 146:3–9

Liturgisk färg

epistel: I Galaterbrevet redogör Paulus för hur de kristna blir rättfärdiga genom tron, och inte genom lagen. Vi läser en del av hans resonemang i Gal 3:21–29 …

Violett eller blå

Altardekoration Violetta blommor Två ljus

Dessutom Adventsstake med tre brinnande ljus

15 dec Psalmförslag

En bön

109 Det susar genom livets strid

Gud, du sände Johannes att rensa och sopa och ropa. Det var säkert nödvändigt. Men otacksamt. Så sände du Jesus, vår vän och räddare.

423 Kom Jesus, kom Immanuel 426 Hör du rösten 739 Hosianna, Davids son 857 En enda vind

Ljuset »Du låter min lampa lysa, Herren, min Gud, gör mitt mörker till ljus.« (Ps 18:29)

858 För dem som vandrar i mörkret

Använd oss, Gud, som förkläden för ditt rike, som förelöpare. De flesta av oss anar villkoren, de svåra, vanskliga. Men om du vill, Gud, så använd oss som dina verktyg, att lyssna, att leva i respekt för andra, att våga visa väg.

Lagen i Galaterbrevet 3:21–29 Nomos, lagen, användes vid vår tideräknings början av grekiskspråkiga judar, inklusive Paulus, som benämning på Moseböckerna. Galaterbrevets stridsfråga gäller män som tror på Jesus Kristus som uppstånden men inte är judar. Ska de inkluderas i församlingen – och därmed i förbundet med Gud – genom omskärelse, som det

står i nomos? Paulus hävdar att de som tror på Kristus ska inkluderas genom dop. I Gal 3:21 stöder han detta på nomos: de döpta är Abrahams barn (1 Mos 12:16). I en ny tid, mellan Jesu uppståndelse och återkomst, öppnas förbundet med Gud för dem som, likt Abraham, lever i tro. I Gal 3:21–29 ger Paulus nomos en tidsbegränsad roll som

vår övervakare tills Kristus kommer. En övervakare, paidagōgos, var en slav som följde med unga män och såg till att de inte gjorde något dumt eller hamnade i trubbel. Nomos hade enligt Paulus en liknande funktion men har det inte längre. Nomos ger dock fortfarande moralisk vägledning (Gal 5:13–14, 23).

15 dec

Från jag till vi Peter Halldorf

Vid den yttersta randen av tillvaron nås profeten av Guds tilltal. »Guds ord kom till Johannes, Sakarias son, i öknen.« Profetens agenda skrivs därefter av den enda konstanten i tillvaron. Allt är förgängligt, »men vår Guds ord består i evighet«, hör vi i dag Jesaja säga. Profeterna är inga troshjältar, allra minst Johannes, men en sak tvekar de inte över. De vet att Gud talar, när Gud talar och hur Gud talar. När profeterna står vid historiens skiljevägar och oförskräckt pekar ut en annan väg än den där många går, är det inte för att de sökt ett ord från Gud. Profeten har blivit uppsökt. »Guds ord kom till Johannes.« Detta ord blir nu profetens stora livskärlek – och hans oläkliga sår. »Vad ska jag förkunna?«, frågar Jesaja. Vilket ärende har den Johannes som vi möter i evangeliernas gryning och den tredje söndagen i advent? Ökenprofeten talar om »den kommande vreden« och om att bära »sådan frukt som hör till omvändelsen«.

Vilken frukt? Döparen svarar med lever tillsammans, och därmed hur en uppmaning till en social rättvisa vi förhåller oss till våra pengar och som börjar i garderoben ägodelar. »Vad ska vi och skafferiet: »Den Vi har då glömt göra?«, frågar de som som har två skjortor hör Johannes döparen. att allt tillhör skall dela med sig åt Bibeln generar inte den som ingen har, och Gud och anför- den som har pengar. den som har bröd skall tros människan Det är först när vi göra på samma sätt.« börjar säga »Det här är att förvalta. Han avvisar varje form mina pengar, jag har av ocker: »Driv inte in mer än vad själv gjort rätt för dem och gör vad som är fastställt.« Han varnar för jag vill med dem«, som pengar blir ekonomiska synder och en aggresdestruktiva. Vi har då glömt att allt siv indrivning av skulder: »Pressa tillhör Gud och anförtros männi inte av någon pengar med våld eller skan att förvalta. hot.« Han uppmuntrar till askes och förnöjsamhet: »nöj er med er sold.« Johannes döparens botförkunnelse har sociala, politiska, ekonoJohannes döparens profetiska vision miska och ekologiska implikationer. är ett samhälle där ojämlikheterna Den är en uppgörelse med den är utplånade. Varje klyfta skall fylkonkurrens- och tillväxtlogik som las, varje berg och höjd sänkas. Han framhärdar i tron på ständig expanriktar udden mot ett ekonomiskt sion som måttet på det goda livet. system vars enda mål är att komma Den drar oss ut ur oss själva, från undan med så mycket som möjligt jag till vi, och banar väg för det rike så länge som möjligt. Krokiga stigar som är rättfärdighet, glädje och frid skall rätas och steniga väga jämnas. i den heliga anden. h Hela den profetiska traditionen i Bibeln är intensivt upptagen av hur vi

22 dec

Fjärde söndagen i advent Herrens moder Introduktioner till textläsningen gt: Under en lång tid led Israels folk under andra folks styre. Först var de slavar i Egypten, därefter förtrycktes de av Assyrien, och under profeten Jesajas tid togs de som fångar i Babylonien. Men Jesaja återger hur Gud lovar att en dag befria sitt folk. Vi läser från Jes 52:7–10 … epistel: Paulus hade grundat församlingen i Korinth. Han hade planerat att besöka den igen, men tvingades skjuta upp besöket. Därför skriver nu Paulus och Timotheos ett

andra brev till församlingen. Vi läser en del av inledningen av brevet i 2 Kor 1:17–22 …

Texter

evangelium: När prästen Sakarias skulle göra sin tempeltjänst visade sig en ängel för honom som berättade att han och hans hustru Elisabeth skulle få en son på äldre dagar. Maria fick besök av ängeln Gabriel som berättade att hon skulle föda Guds son. Vi läser vad som hände när Maria och Elisabeth därefter mötte varandra i Luk 1:39–45 …

Liturgisk färg

Jes 52:7–10, 2 Kor 1:17–22, Luk 1:39–45, Ps 145:8–13 Violett eller blå. Alternativt himmelsblå, Marias liturgiska färg. Efterföljande vecka är dock violett/blå.

Altardekoration Vita blommor Fyra ljus

Dessutom Adventsstake med fyra brinnande ljus. Krubban kan ställas fram.

22 dec Psalmförslag

En bön

400 Gud vare lovad

Gud, vi väntar med Maria. Det är snart jul och vi förbereder oss på många sätt. Maria hjälper oss till lugn och stillhet.

480 Var hälsad, Herrens moder 481 Alla källor springer fram i glädje 482 Salig du, och högt benådad

Ljuset »Res dig, stråla i ljus! Ditt ljus är här, Herrens härlighet går upp över dig. Jorden är höljd i mörker, töcken omger folken, men över dig skall Herren stråla, över dig skall hans härlighet visa sig.« (Jes 60:1–2)

609 Advent är mörker och kyla 856 Tänd ljus

Inför helgen behöver vi samla oss, komma närmare oss själva, så att julen blir den fest vi önskar. Med Maria ber vi, med Maria sjunger vi, med Maria längtar vi.

Konung i Jesaja 52:7–10 Den gammaltestamentliga texten från Jes 52:7–10 är fylld med innehållstunga begrepp och formuleringar. Flera av dem är knutna till det som budbäraren ska förkunna; andra hör ihop med Herren och de egenskaper och gärningar som knyts till Gud själv. Centralt bland dessa står utropet: »Din Gud är

konung!«, vers 7. Just beteckningen kung/konung på Herren är vanlig i Gamla testamentet. Den återfinns – som här – i profetböckerna men också i Psaltaren. (Se till exempel Ps 93:1 och 97:1.) Det har träffande sagts om det tidiga Israel att bland övriga folk var de jordiska kungarna herrar, i Israel däremot var Her-

ren kung. Den yttersta makten och tillbedjan tillhör förstås kungen, ingen annan. I texten i övrigt illustreras vad denne konung kan och ska göra: trösta, friköpa och rädda. Det är en rättmätig kungs uppdrag och det är precis vad Herren ska göra.

22 dec

En moderskärlek som aldrig glömmer Anna Ardin

Guds moder, Maria, är för mig sinnebilden av nåd. För den barmhärtige och ovillkorligt älskande, men också vanmäktige Guden. Jag tänker mig att Gud finns i den vuxne Jesus som lider på korset, men också i högsta grad i hans mamma som gråter nedanför. Vanmäktig inför sin sons och mänsklighetens lidande. Ett vanligt ord i Bibeln är raham, eller rachem, hebreiska för medkänsla och nåd. I Ps 145:8 beskrivs Gud som raham (barmhärtig) och i Ps 103:13 blir det kanske än tydligare: Guds kärlek är som en faders raham (ömhet) mot barnen. Raham betyder också livmoder. Bilden av Gud som bär oss som barn i sin livmoder är stark och tydlig. En bild av verklig medkänsla – modern bär barnet med sig i allt hon gör. Varje känsla, varje ord hon säger passerar till barnet, som nästan inte förstår något av det, men som tar det för givet där inne i värmen och tryggheten. Raham blir det enda som barnet känner till. Vi är alla barn som vilar i Guds

livmoder. Gud tar hand om oss och ett jordgolv. Som fryser om vi bär oss, Gud omsluter oss på alla inte griper in, som Ylva Eggehorn sidor. Det är inte bara så skriver i psalmen Innan att vi inte behöver göra gryningen. Ett barn som Vi är alla något för att förtjäna behöver oss, men som barn som att vara här inne, det är samtidigt har förmågan vilar i Guds att ge all kärlek vi kan rentav så att vi inte kan göra något för att påverka livmoder. önska oss. Det är en lika Guds kärlek till oss. stor nåd att få lov att gripa in för barnet som behöver oss Allt vilar i Gud Faders händer, skrev som att vara barnet i en kärleksfull Lina Sandell i psalmen Blott en dag, förälders famn. och fortsatte förklara att Gud bär en moders hjärta för oss. Det om I profeten Jesajas bok säger Gud så modershjärtat censurerades bort här: »Glömmer en kvinna sitt lilla när psalmen kom, som så många barn, bryr hon sig inte om den hon andra referenser till kvinnor genom själv har fött? Och även om hon den kristna historien, och ändrades skulle glömma, glömmer jag aldrig till en faders hjärta. Men originalet dig.« (Jes 49:15) Även den starkaste beskriver en större Gud än den mänskliga kärleken är otillräcklig censurerade. En Gud som likt Maria för att beskriva Guds kärlek. Vi sa sitt oåterkalleliga ja till att bära människor kan glömma och svika, och älska oss, som har all makt men men den Gud som kallas allas mosom också känner sig vanmäktig der (Syr 40:1) glömmer oss aldrig. när det inte går bra för oss. På h samma sätt som alla Guds löften fick sitt ja genom Jesus (2 Kor 1:20). För samtidigt som Gud är vår mamma ser jag också Gud som ett barn. Ett barn som ligger på 21

Inspirationsbok för alla som arbetar med gudstjänster Kyrkoårets gudstjänster 2019–2020 erbjuder inspiration, idéer och hjälp för den som förbereder gudstjänsten. Här finns varje söndag och helgdag presenterad på fyra sidor: • Introduktionstexter till dagens bibeltexter, som textläsaren kan läsa • Liturgiska anvisningar • Betraktelse utifrån dagens tema • Förslag på psalmer (av Kerstin Hesslefors Persson) • Bön (av Martin Lind) • Symbol • Kommentar till nyckelord på hebreiska och grekiska (av Hanna Stenström och LarsOlov Eriksson) Boken är också en fin gåva till den som av olika anledningar inte alltid kan delta i gudstjänsten, men ändå vill följa med i kyrkoårets rytm. Betraktelserna är skrivna av Anna Ardin, Britta Hermansson, Carl-Henric Jaktlund, Carl Magnus Adrian, Caroline Krook, Cristina Grenholm, Erika Hedenström, Esther Kazen, Fredrik Beverhjelm, Jonas Eveborn, Karin Rubensson, Kristina Nielsen-Jerneck, Kristoffer Lignell, Lina Mattebo, Linda Alexandersson, Ludvig Lindelöf, Magnus Persson, Magnus Sundell, Malin Aronsson, Maria Hanner, Maria Küchen, Martin Lind, Martin Modéus, Misha Jaksic, Patrik Hagman, Pelle Strindlund, Per Harling, Peter Halldorf, Robert Eriksson, Sara Wrige, Susanne Dahl och Sven Hillert.